Transcript Årsredovisning 2011

Årsredovisning 2011
Året i korthet
INNEHÅLL
Året i korthet
2
Stokab3
Nettoomsättningen ökade med 5 procent till 655 Mkr (624).
VD har ordet
4
Orderingången uppgick till 316 Mkr (565).
Möjligheternas stad
6
Antalet levererade nya förbindelser uppgick till 2 018 (2 212).
Stokabs kunder
9
Ökad säkerhet
minskar transporterna
10
Fastigheter med 115 000 (80 000) hushåll anslöts med fiber.
Därmed kan cirka 290 000 hushåll i Stockholm nå Stokabs nät.
Medarbetare12
Resultatet före skatt ökade till 171 Mkr (168), vilket är det bästa
resultatet i Stokabs historia.
S:t Erik Kommunikation AB
Årets investeringar uppgick till 501 Mkr (361).
13
Förvaltningsberättelse14
Koncernens resultaträkning 16
Koncernens balansräkning
17
Kassaflödesanalys koncernen
19
Moderbolagets resultaträkning
20
Moderbolagets balansräkning
21
Kassaflödesanalys moderbolaget
23
Noter – tilläggsupplysningar
24
Uppgifter inom parantes avser 2010.
Granskningsrapport30
Revisionsberättelse31
Styrelse och revisorer
32
Ledning33
www.stokab.se
På www.stokab.se finns mer information
om Stokab både på svenska och engelska.
Kontaktuppgifter
Ekonomichef Hans Förnestig
[email protected]
Försäljnings- och marknadschef
Christel Sandstedt
[email protected]
Informationschef Anders Broberg
[email protected]
2 | Stokab – årsredovisning 2011
Då fibernätet växer ökar behovet av omkopplingsmöjligheter. Stefan Carlsson,
teknisk chef, designade under året en rackenhet, med mycket låg tillverkningskostnad, som möjliggör att korskopplingskablar kan hanteras på rackskåpens
sidor i stället för på fronten. Därmed kan rackskåpens kapacitet fördubblas. Det
innebär att dubbelt så många fiberförbindelser kan kopplas om i Stokabs cirka
600 noder och att behovet att hyra fysiskt utrymme för nya noder, då nätet
växer, minimeras.
Omslagsbilden visar Jonni Uschanov, en av Stokabs installationstekniker, som
använder bärbar dator i fält. Med hjälp av bärbar dator kan nätdokumentation och
arbetsunderlag tillgängliggöras på plats samt mätdata sändas till kontoret efter
slutförd leverans. Detta ger minskat transportbehov och högre effektivitet i verksamheten genom att en större del av det administrativa arbetet kan utföras på
plats. För att få en förbättrad uppkoppling har stadens trådlösa wifi-zoner börjat
användas under året och under 2012 kommer 4G-teknik att testas.
Stokab
• Stokab bildades 1994 med uppdraget att bygga ut ­
en konkurrensneutral infrastruktur som kunde
möta framtidens kommunikationsbehov, skapa
konkurrens, mångfald, valfrihet samt mini­mera
­grävandet.
• Stokab ägs av Stockholms stad och tillhandahåller
ett passivt fiberoptiskt kommunikationsnät i Stockholmsregionen. Företaget har till uppgift att bygga
ut, underhålla och hyra ut förbindelser i detta fiberoptiska nät. Verksamheten syftar till att bidra till
goda förutsättningar för IT-utvecklingen och en
­positiv utveckling av Stockholmsregionen.
• Fiberoptik är ett optiskt system för överföring av
ljus som med sin överlägsna kapacitet överträffar
och därmed ersätter koppartråd som medium för
olika former av digital kommunikation. Fiberoptik
används för överföring av bland annat datakommunikation, TV och telefoni. En optisk fiber är tunnare
än ett hårstrå och kan överföra miljoner telefon­
samtal eller hundratals TV -kanaler samtidigt.
• En kraftfull och robust IT-infrastruktur är nöd­
vändigt i dagens samhälle för att möjliggöra datakommunikation med hög kapacitet, tillgängligt för
företag och medborgare, över allt och dygnet runt.
• Nätet är öppet för alla på likvärdiga villkor och
Stokab hyr ut till alla. Eftersom det endast är obelyst
svart fiber som hyrs ut står kunderna själva för den
aktiva utrustningen.
Kista Science City - ett av världens främsta ICT-kluster. I bildens bakgrund syns Kista Tower och i förgrunden syns några av alla de
­flerfamiljshus som ansluts med en mångfiberlösning som innebär att alla hushåll har möjlighet att få sin egen fiberanslutning.
Stokabs nät motsvarar över 30 varv runt jorden med sina 1,25 miljoner fiberkilometer, 5 500 kabelkilometer, 600 korskopplingar och
mer än 15 000 anslutningspunkter. Nätet sträcker sig från Norrtälje i norr till Nynäshamn i söder och täcker i princip hela innerstaden,
stora delar av ytterstaden samt flertalet företags-, kontors- och affärscentra i Stockholm.
Stokab – årsredovisning 2011 |
3
VD har ordet
Under 2011 har bolagets verksamhet utvecklats
positivt. Stora investeringar har gjorts i nätutbyggnad
och antalet levererade fiberförbindelser har legat på en
fortsatt hög nivå. Resultatmässigt har Stokab fortsatt
att utvecklas gynnsamt, vilket innebär att vi har en
stabil ekonomisk grund att stå på. Det är den positiva
ekonomiska utvecklingen som skapar förutsättningar
för den snabba utvecklingen av såväl fibernätet som
verksamheten i övrigt.
Förbättrad leveransprecision
Vi får fler kunder som behöver allt fler förbindelser.
Glädjande nog blir våra kunder alltmer nöjda med vårt
arbete och våra produkter. Tack vare målmedvetet och
aktivt arbete har andelen nöjda kunder ökat. Självklart jobbar vi vidare på att förbättra oss. Vi har under
året ägnat särskilt uppmärksamhet åt att förbättra
leverans­precisionen så att kunden får beställd förbindelse snabbt och när förbindelsen önskas.
Efterfrågan på våra produkter är fortsatt mycket
stark från samtliga kundsegment. Detta beror på den
ökade användningen av alltmer bredbandskrävande
tjänster. Tjänster som dessutom i ökande utsträckning
förutsätts finnas tillgängliga var som helst, dygnet runt
och utan avbrott.
Exempelvis förutspår Cisco att den mobila data­
trafiken kommer att öka 10-falt de närmaste åren. Idag
använder över 90 procent av stockholmarna Internet
och över hälften har en smart telefon. Antalet surf­
plattor fortsätter också att öka och allt fler tjänster
­förutsätter uppkoppling med hög kapacitet.
Sveriges första 1000-fiberskablar
Med det ökade behovet av fiberförbindelser är det inte
förvånande att vi blir först i Sverige med att börja använda 1000-fiberskablar. Vår senaste och modernaste
knutpunkt (Knutpunkt 7) byggs ut och förstärkningar
görs i hela nätet.
Stokabs uppgift är att tillhandahålla en öppen och
operatörsneutral fiberinfrastruktur för elektronisk
kommunikation. Genom att fibernätet är operatörsneutralt säkerställer Stockholms stad, genom Stokab,
att alla kan hyra fiberförbindelser på likvärdiga villkor.
I och med att nya aktörer inte själva behöver investera i
ny infrastruktur (eller hyra av konkurrenter) blir också
trösklarna för att etablera sig i Stockholm låga. Stokab
bidrar därigenom till en kontinuerlig dynamik i Stockholms IT-bransch.
4 | Stokab – årsredovisning 2011
Lågt pris på bredband
Detta har gett resultat, vilket visar sig i den prisjämförelse United Minds gjort av kostnaden för 100 Mbit/sanslutning för företag i ett 10-tal internationella städer.
Endast i Singapore är priset lägre än i Stockholm. När
det gäller priset på svart fiber-förbindelser ligger priset
i Stockholm lägst och på en extremt låg nivå internationellt sett. United Minds konstaterar också i undersökningen att det råder stor konkurrens i Stockholm.
I den årliga jämförelse managementkonsultföre­
taget Price Waterhouse Cooper gör mellan olika städer
världen över – Cities of opportunity – hamnar Stockholm på en hedrande fjärde plats, bäst av de europeiska
städerna. Bäst av alla jämförda städer är Stockholm
på att verkligen använda sig av IT och alla de smarta
tjänster som finns samt på att koppla upp skolorna.
Alla Stockholms skolor har Gigabit-anslutning och
trådlösa nätverk. Även många förskolor får nu också
Gigabit-anslutning. Detta ger våra elever världsunika
möjligheter.
PwC konstaterar också att det finns ett mycket starkt
samband mellan väl utbyggt och robust bredbandsnät
och kunskapsintensiva företag och välutbildade invånare.
Det är också i Stockholm som Europas högsta koncentration av kunskapsintensiva företag återfinns.
Från Stokabs horisont är
det svårt att se hur en pris­
reglering skulle kunna främja
svensk fiberutbyggnad.
Grön IT
Stokab driver världens största öppna fibernät. Fiber är
i sig en miljö­vänlig produkt, speciellt jämfört med koppar. Med ett väl utbyggt fibernät möjliggörs även en
lång rad så kallade gröna IT-lösningar.
I vår senaste och miljöprisbelönade knutpunkt tas
spillvärmen tillvara och konverteras in i gymnasie­
skolan Östra Reals värmesystem. Före jul stod spill­
värmen för halva skolans värmebehov. Skolans e­ lför­brukning hade, tack vare spillvärmen, minskat med
över 30 procent.
Stokab bidrar kontinuerligt
till dynamik i Stockholms
IT-bransch.
Sedan 2011 är all energi i våra anläggningar miljö­
klassad enligt Svenska Naturskyddsföreningens licens
”Bra miljöval – märkt el” eller motsvarande. Som ett led
i vårt aktiva miljöarbete kommer vi under året att ta
fram vår första hållbarhetsredovisning.
Fiber till alla flerfamiljshus
I arbetet med att ansluta alla flerfamiljsfastigheter
i Stockholm har utbyggnaden kunnat göras på ett
miljö­effektivt sätt. Vid årsskiftet 2011/2012 var vi
klara med den planerade utbyggnaden i innerstaden.
Under det kommande året ansluts resterande fastig­
heter i ytterstaden. Därmed har fastigheter med cirka
90 procent av Stockholms hushåll anslutits med en
mångfiberlösning, som innebär att alla hushåll har
möjlighet att få sin egen fiberförbindelse.
Prisregleringen riskerar att skada svensk
IT-utveckling
PTS har beslutat att prisreglera den svenska fibermarknaden. Enligt Stockholms kommunfullmäktige skapar
denna reglering osäkerhet beträffande förutsättningarna för investeringar i grundläggande IT-infrastruktur, vilket riskerar att skada svensk IT-utveckling. För
Stokabs del har kommunfullmäktige beslutat, att
fiberutbyggnad till övriga delar av hushållssektorn inte
ska genomföras och att stor försiktighet därutöver ska
iakttas avseende framtida investeringar.
Det är inte bara Stockholms stad som oroas över den
förda prisregleringspolitiken, vilken i realiteten motverkar förverkligandet av regeringens bredbandsstrategi. Även SKL (Sveriges Kommuner och Landsting)
menar att prisregleringen får negativa konsekvenser
för utbyggnaden av snabbt och modernt bredband i
hela landet. SKL har därför låtit Deloitte granska prisregleringen närmare och de konstaterar bland annat att
regleringen riskerar att leda till en återmonopolisering
av svensk teleinfrastruktur. Från Stokabs horisont är
det svårt att se hur en prisreglering skulle kunna främja
svensk fiberutbyggnad.
Internationellt intresse
Det är med stolthet jag konstaterar att vårt nät och utbyggnaden av fiber till hemmet hela tiden väcker intresse
från omvärlden. Även under 2011 besökte ett stort
antal personer från världens alla hörn Stokab för att ta
del av Stockholmsmodellen när det gäller att skapa förutsättningar för en IT-utveckling i världsklass. Dessa
besök resulterar många gånger även i kontakter med
företag baserade i Stockholm.
Tillförsikt inför framtiden
Vi fokuserar nu på att ansluta resterande flerfamiljshus
och att än bättre möta våra kunders behov. De senaste
årens framgångsrika verksamhet har skapat den stabila
grund som gör att vi kan se fram emot det nya året med
tillförsikt.
Stockholm i mars 2012
Jörgen Kleist, VD
Stokab – årsredovisning 2011 |
5
Möjligheternas stad
Under 2012 kommer alla
flerfamiljshus ha anslutits
till Stokabs nät, världens
största öppna fibernät,
motsvarande mer än 30
varv runt jorden.
Med en IT-infrastruktur i absolut världsklass finns alla möjligheter
för smarta och hållbara lösningar, där kreativa och innovativa idéer
kan födas. Det är inte för intet som Stockholm får topplaceringar
när det gäller användandet av digitala tjänster, skolornas datanät
och kvaliteten på bredbandet i PwC:s årliga ranking av städer.
De goda IT-förutsättningarna i Stockholm visar sig bland annat
i den internationella ranking som managementkonsult-företaget
Price Waterhouse Coopers årligen gör av städer runt om i världen. ­
I ”Cities of opportunity” hamnar Stockholm på 4:e plats, bäst
bland de europeiska städerna.
Enligt PwC är Stockholm en av de främsta städerna i världen
inom områdena innovation, levnadsvillkor, hälsa och säkerhet.
För Stokab, som tillhandahåller den grundläggande IT-infrastrukturen, är det särskilt intressant att konstatera att Stockholm anses
som den absolut bästa staden på att använda sig av alla de möjligheter IT ger. Stockholm anses också ha världens bästa skoldatanät.
Stockholm får även en topplacering när det gäller kvaliteten på
bredbandet. Och med världens största öppna fibernät, motsvarande
mer än 30 varv runt jorden, är det intressant att notera att det finns
ett mycket starkt samband mellan robust och tillförlitligt nät och
”intellektuella tillgångar”. Det är därför inte så konstigt att Europas högsta koncentration av kunskapsintensiva företag återfinns
i Stockholm eller att Stockholmsregionen har Sveriges mest välut­
bildade invånare.
Innovativ region
I jämförelse med de mest innovativa regionerna inom och utom
­Europa visar det sig att Stockholm är den mest kunskapsintensiva
regionen utanför USA. Det är också tjänstesektorn, där bland annat
IT-sektorn och andra kunskapsintensiva företag återfinns, som
under flera år skapat flertalet av de nya jobben och som står för en allt
ökande andel av landets exportintäkter. Uppskattningsvis återfinns i
Stockholmsregionen 60 procent av landets IT-verksamma personer.
Bara i Kista finns det idag över 1000 företag, 6800 universitetsstudenter och 1100 forskarexaminerade inom IT. 90 procent utav
IT-företagen är exportföretag, en siffra som ligger mycket högt
jämfört med andra branscher. Kista Science City är ett av världens
ledande IT-kluster och en världsledande innovationszon.
Genom Kista Science City har Stockholmsregionen blivit ett
­internationellt centrum för trådlös teknologi, bredband samt
­mobila applikationer och tjänster. Här återfinns den tätaste
­koncentrationen av forskare med fokus på IT i norra Europa.
Sveriges ekonomiska centrum
Huvudstadsregionen skapar en tredjedel av Sveriges ekonomiska
tillväxt och regionens funktion som hela Sveriges ekonomiska
­centrum och tillväxtmotor befästs allt mer. Stockholm stod förra
året för över 30 procent av nyföretagandet och nästan en fjärde­del av landets totala arbetsmarknad.
6 | Stokab – årsredovisning 2011
Niyat Biniam, Amanda Kiflay och Arina Zanganeh är några av de som följt dramat ”Antigones dagbok”, världens första mobiltelefonteater
skapad av Kista Teater. Tjejerna, som går på kulturskolan Vår teater i Husby, tycker att det är coolt med mobilteater. Teaterbesökaren, försedd
med hörlurar kopplade till en smart telefon, rör sig utomhus där Husbys stadsmiljö och skulpturer är scenen och scenografin. Besökaren deltar
även i föreställningen genom att svara på frågor som rör dramat. Mobiltelefonteater är en av alla de innovationer som möjliggjorts i Stockholm.
Företags kostnad för en 100 Mbit/s-anslutning är i Stockholm mycket lågt enligt en prisjämförelse som analysföretaget United Minds
­genomfört under hösten 2011 bland ett 10-tal städer runt om i världen. Bland de jämförda städerna visade sig att priset för svart fiber-­
förbindelse var lägst i Stockholm.
Stokab – årsredovisning 2011 |
7
Lågt pris på bredband
Den obegränsade tillgången till svart fiber har både lett
till att över 100 operatörer är verksamma i Stockholm
och att konkurrensen är stor. Företagens kostnad för
snabbt bredband är här i Stockholm mycket lågt. Det
visar sig i den prisjämförelse analysföretaget United
Minds gjort mellan ett 10-tal internationella städer.
När det gäller svart fiber-förbindelse ligger priset bland
de jämförda städerna lägst i Stockholm.
Fiber till hemmen
Det stora fibernätet har också underlättat utrullningen
av de mobila höghastighetsnäten som 3G och 4G/LTE.
Sedan fler år tillbaka finns 100 procents bredbandstäckning, såväl fast som mobil. Fibernätet byggs ut och
under 2012 kommer i princip alla flerfamiljsfastigheter
att ha anslutits med en mångfiberlösning som möjliggör att varje enskilt hushåll kan få sin egen fiberför­
bindelse. Därmed får hushåll samma möjligheter till
uppkoppling som företag.
Stockholms stad har alltid betraktat grundläggande
IT-infrastruktur som all annan infrastruktur och därför sett till att fiberförbindelser finns tillgängligt för
alla på likvärdiga villkor. Förutom att det gett effekt på
bredbandspriset är IT-användningen väl spridd. Över
90 procent av stockholmarna använder Internet och
mer än hälften har en smart telefon.
Interaktivitet kräver nätkapacitet
Behovet av kapacitet ökar när allt fler använder molntjänster och blir sina egna medieproducenter. Det
laddas inte bara upp filmer på YouTube och görs live-­
TV-sändningar via Bambuser, det genomförs även livekonserter över nätet där publiken, som finns utspridd
över världen, interagerar med artisterna. Rock-Björnen
(Aftonbladet) genomförde sju sådana konserter under
året med över 40 000 interagerande personer. Och nu
kommer även så kallad social-TV där tittarna direkt från
soffan interagerar med TV-programmet. För att denna
typ av interaktivitet ska bli möjlig krävs en väl utbyggd
­IT-infrastruktur.
Världens första mobiltelefonteater
Digitalisering och bredbandstäckning ger helt nya
möjlig­heter. Världens första mobiltelefonteater skapades av Kista Teater. Teaterbesökaren, försedd med
hörlurar kopplade till en smart telefon, rör sig utomhus
där Husbys stadsmiljö och skulpturer är scenen och
8 | Stokab – årsredovisning 2011
scenografin. Besökaren deltar även i föreställningen
genom att svara på frågor som rör dramat.
E-tjänster och öppen data
I Stockholm lanseras kontinuerligt nya e-tjänster för att
underlätta människors vardag samtidigt som resurser
frigörs. Stockholms stad gör sina databaser tillgängliga
för alla. Ett exempel är Stockholmskällan där fotografier, kartor, arkivhandlingar, facktexter, skönlitteratur,
filmer, konstverk och annat material som på olika sätt
berättar om Stockholms och stockholmarnas historia
tillgängliggörs. Materialet kommer från flera arkiv,
museer och bibliotek i Stockholm.
Digitalt deltagande
Stockholm försöker ge de bästa förutsättningarna för
digitalt deltagande i samhället. Förutom ett väl utbyggt
fibernät via Stokab, har många hushåll redan fått giga­
bitsanslutning i sitt boende. De som behöver hjälp
tillbaka in på den ordinarie bostadsmarknaden ges,
via Sfiftelsen Hotellhem i Stockholm, nödvändiga kun­
skaper om Internet och dess möjligheter.
I samarbete med föreningar ges ”prova-på-kurser”
in i den digitala världen, och Internet finns kostnadsfritt på många platser. Stockholm är ett tydligt exempel
på hur långsiktigt samarbete utvecklar staden, både
ekonomiskt och socialt, allt för att öka livskvaliteten.
Grön IT
Möjligheterna till gröna IT-lösningar är många i Stockholm. I Stokabs bredbandsknutpunkt tas överskotts­
värmen tillvara och värmer gymnasieskolan Östra
Real. Med smarta e-tjänster kan resandet optimeras,
trafikanter informeras i realtid och trängselskattesystem kan, tack vare fiberförbindelser, etableras utan
att gatumiljön måste byggas om för att få plats med
en mängd fysiska betalstationer.
En stad full av möjligheter
I endast fyra av landets kommuner har minst 75 procent av hushållen och företagen möjlighet att få bredband med en hastighet med minst 100 Mbit/s. För tre
av dessa kommuner beror det på att Stokab där har
ett väl utbyggt nät. I Stockholm är priset för bredband
dessutom lågt, i synnerhet priset på svart fiber-förbindelser, och Stockholm anses vara den mest innovativa
regionen utanför USA. Kort sagt är Stockholm en stad
full av möjligheter – en stad på väg mot världsklass.
Stokabs kunder
Stokab har mer än 800 kunder varav över 100 är operatörer eller
tjänsteleverantörer. Kunderna är företag inom många olika
branscher och har därmed olika behov när det gäller nätstruktur
och IT-lösningar. Stokabs nät är därför anpassat för att möjliggöra
en hög grad av flexibilitet.
Operatörer
Via Stokabs nät levererar över 100 operatörer och tjänsteleverantörer tjänster. Det kan vara allt från Internet, TV och telefoni till
specifika molntjänster. Oavsett vilken typ av affärsmodell opera­
törer och tjänsteleverantörerna tillämpar så gör Stokabs olika
­produktlösningar det möjligt att nå slutkunder enkelt och kostnadseffektivt.
Telenor är en av Stokabs
många kunder som både
bidrar till att öka konkurrensen i Stockholm och
nyttjar den möjlighet vår
anslutning av flerfamiljsfastigheter innebär.
Företag och organisationer
Företag och organisationer som behöver hög datakapacitet och
som eftersträvar en effektiv och säker datakommunikation hyr
egna fiberförbindelser av Stokab. Genom att företagen själva ansvarar för eller handlar upp kommunikation som tjänst uppnås
valfrihet, kostnadseffektivitet och full kontroll. Det innebär att
det blir lättare att påverka samt förändra överföringshastighet och
kommunikationsteknik.
Offentlig verksamhet
Behovet att utveckla offentlig verksamhet med ny teknik fortsätter
att öka. Genom att koppla samman datakommunikation, telefoni
och TV förenklas och effektiviseras processerna inom den offentliga miljön samt kommunikationen till medborgarna. Att kunna
hyra förbindelser via Stokab medför en garanti för en säker och
kraftfull IT-infrastruktur för all offentlig verksamhet som exempelvis sjukhus, skolor och förvaltningar.
Boende i Stockholm
Den fortsatta utvecklingen av hushållens behov av snabb kommunikation och ständig uppkoppling fortsätter att driva kraven
på ökad bandbredd som i sin tur ökar behovet av en kraftfull och
framtidssäker IT-infrastruktur. Stokab fortsätter därför att bygga
ut nätet så att det når i princip alla flerfamiljsfastigheter i Stockholms stad. En anslutning till Stokabs öppna fibernät möjliggör
för fastighets­ägare att rationalisera drift och skötsel av tjänster
som värmereglering, el- och vattenmätning, kameraövervakning,
hissar, tvättstugor och låssystem. Dessutom kan hyresgästernas
ökande behov av Internet, telefoni och TV via olika tjänsteleverantörer tillgodoses. Samtidigt ökar konkurrensen, mångfalden och
valfriheten. I synnerhet om fastighetsägaren installerar ett inomhusnät av fiber.
Jonas Jegerborn, chef för försäljning mot
fastighetsägare och bostadsrättsföreningar,
Telenor Sverige.
Stokab – årsredovisning 2011 |
9
Ökad säkerhet minskar transporterna
Under året har fler nodutrymmen försetts med kamera­
övervakning när nätet byggs ut. Det ökar både säker­
heten och minskar behovet av fysiska transporter då
kontroll av lokalerna kan ske på distans.
Redan från första början har säkerhetsaspekten vägt
tungt vid utbyggnaden av nätet. Skälen är självklara.
Utan ett robust nät och tillförlitlig drift kan inte våra
kunder känna sig trygga i sin verksamhet, eftersom vårt
nät utgör en viktig förutsättning för kundernas affär.
För att upprätthålla säkerheten i ett robust nät
förutsätts insatser på flera olika områden. Det innebär bland annat att vid utbyggnad av nätet skapa redundans och säkerställa möjlighet till omkoppling.
Säkerhetsfrågorna har alltid varit en integrerad
del i företagets verksamhet och bedrivs bland annat
inom områdena nätsäkerhet, beredskap och krisberedskap, IT-stöd samt uppföljning. Kontinuerligt
görs säkerhetshöjande insatser vid alla anläggningar.
Exempelvis fortsätter arbetet med att förse nodutrymmen med kameraövervakning. Detta, i kombination med att den fysiska hanteringen av nycklar
har automatiserats, höjer säkerheten, effektiviserar
arbetet och bidrar till minskat resande.
Gröna möjligheter
Utbyggnaden av nätet till alla flerfamiljsfastigheter
möjliggör en mängd gröna lösningar för såväl fastighetsägare som hushåll. För en fastighetsägare innebär anslutningen ökade möjligheter att använda sig
av styr- och reglertjänster, elektroniska låssystem och
kameraövervakning av viktiga utrymmen, anläggningar och passager.
För hushållen innebär anslutningen ökade möjlig­
heter till väl fungerande distansarbete, planering och
optimering av resande, och inte minst möjlighet att
kunna konsumera media som tjänst i stället för att behöva köpa en fysisk produkt som CD, DVD eller bok,
varor som alla måste tillverkas och transporteras.
Förutom att själva utbyggnaden till flerfamiljsfastigheterna i sig görs på ett miljö- och kostnadseffektivt produktionssätt tack vare storskaligheten i utbyggnaden,
innebär den nya nätstrukturen som etableras att även
kunderna kan bli mer miljöeffektiva i sin verksamhet.
De kunder som idag hyr plats i vår Knutpunkt 7
­bidrar aktivt till att värma upp gymnasieskolan Östra
Real. Värmen från all den kommunikationsutrustning
som finns i knutpunkten konverteras, via en värmeväxlare, in i skolans värmesystem. I slutet av 2011 kom
hälften av skolans värmebehov från knutpunkten.
10 | Stokab – årsredovisning 2011
Tack vare detta kunde skolan samtidigt sänka elförbrukningen med över 30 procent.
Knutpunkten har utsetts till ”Årets hållbara IT-projekt” och är den ”gröna” bredbandsvägen in i miljöprofilområdet Norra Djurgårdsstaden. Där byggs nu en
lokal nod som beräknas värma upp det flerfamiljshus
som noden placeras i.
Hälften av gymnasieskolan
Östra Reals värmebehov kom
från Stokabs bredbandsknutpunkt – en knutpunkt utsedd till
”Årets hållbara IT-projekt”.
Vårt miljöarbete syftar till att minska den miljöpåverkan som blir en följd av verksamheten. Övergripande
mål är bland annat att transporter i största möjligaste
mån ska ske med miljöfordon, material ska tas om
hand så att utsläppen av växthusgaser och påverkan
på miljön begränsas, och avfall ska omhändertas på ett
kretsloppsanpassat sätt.
Sedan 2011 är all energi i anläggningarna miljöklassad enligt Svenska Naturskyddsföreningens licens
”Bra miljöval - märkt el” eller motsvarande. Stokab
har 100 procents miljöfordon exklusive specialfordon.
Under året har en effektivisering och reducering av det
egna dataserverbehovet genomförts vilket minskat energibehovet med cirka 25 procent. Dessutom har olika
videokonferenslösningar testats.
De säkerhetshöjande åtgärder i nodutrymmena
inkluderar även energieffektivisering. Energiförbrukningen beräknas minska med cirka 10 procent, vilket
både omfattar elförbrukningen och fordonsbränsle.
Stokab jobbar till stor del med entreprenörer och
konsulter. För att försäkra sig att miljöarbetet inte stannar i den egna verksamheten ställs krav om systematiskt miljöarbete hos anbudsgivarna vid upphandlingar. Bland annat ställs krav på att anbudsgivare har ett
miljö­ledningssystem och att eventuella underleveran­
törer också uppfyller miljökraven.
Hushållens behov av bredbandsanslutning med hög kapacitet ökar år för år. Drivande i utvecklingen är bland annat HD-TV, önskan
om att se film och TV när man själv vill, uppladdning av både bilder och egna filmer, distansarbete och online-spel. Olivia och Iris gillar
spel som Moviestar Planet och StarDoll.
Under 2012 slutförs utbyggnaden av fiber till alla flerfamiljshus i Stockholm. Stokabs nät slutar i källaren där en så kallad husnod
sätts upp. Till denna husnod ansluter sedan fastighetsägaren sitt eget fibernät som går vidare upp till respektive lägenhet/lokal.
Stokab – årsredovisning 2011 |
11
Medarbetare
Hälsofrämjande aktiviteter
skapar för­utsättningar och
utrymme för trygghet,
delaktighet och glädje.
Stokab är ett kunskapsintensivt företag där kunniga och engagerade
chefer och medarbetare utgör grunden för verksamheten.
Vi utvecklar ständigt organisationen med syfte att nå våra affärsoch verksamhetsmål. Utifrån behovsanalyser undersöks vad som
kan utvecklas vidare och hur behov av kompetenser kan lösas.
­Utvecklingsinsatser sker systematiskt och långsiktigt.
Utifrån två perspektiv, våra processer och vår företagskultur,
har samtliga medarbetare och chefer varit delaktiga med att vidareutveckla vår organisation och beteenden för att ytterligare förstärka
vårt fokus på kunden.
Arbetet med aktivt kundfokus kommer att fortsätta under
2012 med fler kompetensutvecklingsinsatser. Målet är att ge alla
medarbetare förståelse, kunskap och handlingsutrymme att fortsätta bidra till positivt kundbemötande som ett led i att uppnå
företagets affärs- och verksamhetsmål.
Hälsofrämjande arbete viktigt
Varje enskild medarbetare är unik och viktig för oss. Därmed är
medarbetarnas hälsa en angelägen fråga. Vi arbetar därför aktivt och
medvetet med ett proaktivt och systematiskt arbete för att minimera
riskerna för ohälsa. Vi är övertygande om att hälsofrämjande aktiviteter inom den fysiska och den sociala arbetsmiljön skapar förutsättningar och utrymme för trygghet, delaktighet och glädje.
Låg sjukfrånvaro
Vårt strategiska arbete visar tydliga hälsoförbättringar och som
bekräftas i vår låga sjukfrånvaro med 3,1 procent av ordinarie
­arbetstid.
Vid årets slut var 96 personer anställda, varav 61 män och
35 kvinnor. Ledningsgruppen består av 57 procent män och 43
procent kvinnor.
12 | Stokab – årsredovisning 2011
S:t Erik Kommunikation AB
S:t Erik kommunikation AB är ett helägt dotterbolag
till Stokab. På uppdrag av Stockholms stad ansvarar
S:t Erik Kommunikation för att handla upp, administrera och utveckla stadens interna samlade kommunikationsnät.
Nätet är exklusivt för Stockholms stads förvaltningar och helägda bolag och avsett för såväl administration
som de mer publika behoven skola, barnomsorg, fritid
och kultur. Syftet är att säkerställa att stadens kommunikationsnät är effektivt och samman­hållet. Totalt
knyts verksamheter på cirka 2 250 adresser över hela
staden ihop. Till nätet är runt 50 000 medarbetare och
cirka 100 000 elever i Stockholms stad uppkopplade. I
takt med Stokabs fiberanslutning av flerfamiljshus får
även mindre enheter inom staden, såsom förskolor och
gruppboenden, höghastighetsanslutning.
S:t Erik Kommunikation har driftansvaret för
Stadens LAN-nät för både bolag och förvaltningar.
Drift­ansvaret sträcker sig över både den elektroniska
utrust­ningen och det tillhörande passiva fastighets­
nätet. Under år 2011 har alla Stockholms skolor
försetts med trådlöst nätverk. S:t Erik Kommunikation
handlar upp och ansvarar för driften av nätet som i
dagsläget innehåller ca 4 500 trådlösa accesspunkter.
Världens bästa skoldatanät finns i Stockholm. Det konstateras i den internationella ranking managementkonsultföretaget Price
Waterhouse Coopers årligen gör av städer runt om i världen. I ”Cities of opportunity” är Stockholm staden med bäst skoldatanät. Att
alla skolor har Gigabit-anslutning och trådlöst nätverk är också något som gör staden till ett internationellt föredöme.
Gymnasieläraren Daniel Barker för en kontinuerlig dialog individuellt med alla elever samtidigt, via små trådlösa enheter, i syfte att
direkt se vad eleverna förstår och därmed kunna anpassa undervisningen därefter. Agnes är en av Daniels elever vid Norra Real.
Stokab – årsredovisning 2011 |
13
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören avger härmed
årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01 – 2011-12-31.
Verksamheten
Stokabs uppgift är att bygga och hyra ut samt underhålla ett passivt fibernät i Stockholmsregionen.
Bolaget är konkurrensneutralt och ska tillhandahålla
ett nät som är öppet för alla på likvärdiga villkor.
Syftet med infrastrukturen och verksamheten är att
stimulera en positiv utveckling för Stockholm genom
att bidra till goda förutsättningar för IT-­utvecklingen
i regionen.
Stokabs huvudsakliga verksamhet utgörs av nätverksamheten, vilken innefattar utbyggnad och drift
av ett fibernät samt upplåtelse av fiberförbindelser utan
aktiv ändutrustning, så kallad ”svart fiber”.
Kopplat till nätverksamheten drivs infrastrukturverksamheterna Knutpunkt (marknadsplatser där
kunderna kan installera utrustning för utbyte av teletrafik och tjänster) och Antennplats (upplåtelse av plats
på vattentorn för installation av antenner, bland annat
för mobiltelefoni). Verksamheten Antennplats överläts
vid årsskiftet 2011/2012 till Stockholm Vatten AB.
S:t Erik Kommunikation AB
Stokabs helägda dotterbolag S:t Erik Kommunikation
AB har ansvaret att förvalta och utveckla kommunikationslösningar för Stockholms stad. Bolaget har därvid
uppdrag att handla upp och administrera Stockholms
stads kommunikationslösningar.
Väsentliga händelser under året
Resultat före skatt 2011 ökade med 2 procent till 171
mkr jämfört med 2010 vilket är det bästa resultatet i
koncernens historia. Resultatet berodde på en fortsatt hög efterfrågan på koncernens produkter, en hög
­leveranskapacitet och en lägre kostnadsmassa till följd
av effektiviseringar.
Orderingången uppgick till 316 mkr. Samtliga
kundkategorier har under året beställt produkter vilket
ih
­ uvudsak beror på en ökad efterfrågan från hushåll
och företag på mera bredbandskrävande tjänster.
Till följd av hög orderingång fortsätter nettoomsättningen att öka och uppgick till 655 mkr vilket är 5procent (30 mkr) högre än föregående år.
Antalet levererade förbindelser uppgick till 2 018
stycken. Därutöver har, inom ramen för fortsatt fiber­
utbyggnad till flerfamiljsfastigheter, fastigheter med
cirka 115 000 lägenheter fiberanslutits.
Väsentliga händelser efter balansdagens slut
Inga väsentliga händelser har inträffat efter balans­
dagens slut.
Styrelseförändringar
Kommunfullmäktige utsåg sju ledamöter och tre suppleanter. Nya ledamöter som utsågs var en ordförande,
en vice ordförande, två ledamöter och två suppleanter.
Kommunfullmäktige utsåg därutöver en ordinarie lekmannarevisor och en lekmannarevisorsuppleant som
nya. Arbetstagarorganisationen utsåg en ny suppleant.
Finansiella nyckeltal
(tkr)
2011
2010
2009
2008
2007
Nettoomsättning
655 026
624 022
553 353
514 892
459 302
Resultat före disp. o skatt
170 538
167 823
148 708
142 866
94 116
2 149 133
1 875 559
1 651 368
1 522 764
1 281 842
9,5%
11,3%
11,5%
12,7%
9,8%
501 174
360 700
331 000
390 000
178 000
Balansomslutning
Räntabilitet på totalt kapital
Investeringar
14 | Stokab – årsredovisning 2011
Personalfrågor
Stokab bedriver sedan ett antal år tillbaka ett syste­
matiskt arbetsmiljöarbete. Arbetet innebär hälso­
inriktade insatser såväl som långsiktigt rehabiliteringsarbete. Detta arbetsmiljöarbete har under 2011
bidragit till att Stokab har haft en mycket låg sjukfrånvaro, 3,1procent.
Finansiering
Finansieringen av investeringarna har skett genom
egna och lånade medel. Total upplåning uppgick vid
periodens slut till 1 155 mkr (977 mkr).
Finansnettot för 2011 blev -34 mkr vilket är -5% ­
(-2 mkr) sämre än föregående år. Detta förklaras
huvud­­sakligen av en högre upplåning.
Miljöfrågor
Stockholms stads miljöprogram och Stokabs miljöutredning ligger till grund för bolagets miljöarbete.
Ett utvecklingsarbete pågår för att systematisera och
strukturera förbättringsarbetet inom miljöområdet.
Stokabs viktigaste insats är att minska påverkan på
miljön genom att samordna nyttjandet av IT-infrastrukturen.
Framtida utveckling
Ledningens utmaning är att, utifrån en tydlig strategi
och med en på affärsmannaskap grundad verksamhet,
vidareutveckla Stokabs affärsmodell. Samtidigt ska
Stokab tillgodose Stockholms stads och regionens
behov av infrastruktur. Därmed läggs grunden för
etablering av nya företag i Stockholmsregionen som
kan utnyttja IT-infrastrukturen för nya typer av
tjänster och tekniska lösningar.
I Stokabs fortsatta utveckling står därför fiber­ut­­­
byggnaden för hushållens och företagens behov i centrum. Därmed skapas möjligheter till interaktion i bredbandsnäten mellan samhälle, hushåll och närings­liv.
Investeringar
Årets investeringar uppgick till 501 mkr vilket inkluderar en lagerförändring på 3 mkr (361 mkr). I huvudsak
består investeringarna av utbyggnad av nät till flerfamiljsfastigheter i Stockholms innerstad. Pågående
nyanläggningar uppgick vid årets slut till 416 mkr (355
mkr), vilket är 61 mkr högre än vid årets ingång.
Vinstdisposition (kr)
Styrelsens förslag till beslut om vinstutdelning avseende medel i moderbolaget
Förslag till vinstdisposition
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Balanserade medel
Årets resultat
Summa
23 367 594
-5 118 576
18 249 018
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:
Till aktieägaren delas ut (170 kr per aktie)
I ny räkning överföres
18 000 000
249 018
18 249 018
Beträffande moderbolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande
resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser samt tilläggsupplysningar.
Stokab – årsredovisning 2011 |
15
Koncernens resultaträkning
Alla belopp uttrycks i tusental kronor där ej annat anges.
(tkr)
Not
2011
2010
2
655 026
624 022
7 197
13 798
146
659
662 369
638 480
2
-120 436
-112 388
Övriga externa kostnader
2, 4
-42 977
-43 149
Personalkostnader
3-6
-84 735
-92 488
7
-209 873
-190 510
-458 021
-438 536
204 348
199 944
RÖRELSENS INTÄKTER
Nettoomsättning
Aktiverat arbete för egen räkning
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelsens intäkter
RÖRELSENS KOSTNADER
Driftskostnader
Av- och nedskrivning immateriella och materiella anläggningstillgångar
Summa rörelsens kostnader
Rörelseresultat före finansnetto
RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
8
688
670
Räntekostnader och liknande resultatposter
9
-34 498
-32 791
Summa resultat från finansiella investeringar
-33 810
-32 121
Resultat efter finansiella poster
170 538
167 823
Resultat före skatt
170 538
167 823
-45 614
-45 955
124 924
121 868
Årets skatt
ÅRETS RESULTAT
16 | Stokab – årsredovisning 2011
10-11
Koncernens balansräkning
(tkr)
Not
2011-12-31
2010-12-31
Balanserade utvecklingskostnader
4 225
7 206
Summa immateriella anläggningstillgångar
4 225
7 206
4 017
4 802
1 573 072
1 339 689
416 493
354 810
Summa materiella anläggningstillgångar
1 993 582
1 699 300
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
1 997 807
1 706 506
110 005
108 423
Fordringar hos systerbolag
4 928
10 781
Skattefordran
6 111
6 102
Momsfordran
16 713
26 780
352
2 421
13 217
14 545
Summa kortfristiga fordringar
151 326
169 052
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
151 326
169 052
2 149 133
1 875 558
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
7
7
Inventarier
Markinventarier
Pågående nyanläggningar
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
KORTFRISTIGA FORDRINGAR
Kundfordringar
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
SUMMA TILLGÅNGAR
13
Stokab – årsredovisning 2011 |
17
Koncernens balansräkning forts.
(tkr)
Not
2011-12-31
2010-12-31
50 000
50 000
398 407
270 818
-105 493
-14 772
Årets resultat
124 924
121 868
Summa eget kapital
467 838
427 914
138 604
93 073
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL
14
BUNDET EGET KAPITAL
Aktiekapital (500 000 aktier med kvotvärde SEK 100)
Bundna reserver
FRITT EGET KAPITAL
Fria medel
AVSÄTTNINGAR
Uppskjuten skatt
Avsättningar
15
1 178
1 646
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser
15
1 585
883
141 367
95 602
1 155 157
976 792
99 586
98 561
Summa avsättningar
KORTFRISTIGA SKULDER
Checkkredit; internbank Stockholms stad
16
Leverantörsskulder
Skulder till moderbolag
18
1 052
984
Skulder till systerbolag
18
11 434
7 070
10 742
9 604
261 957
259 032
Summa kortfristiga skulder
1 539 928
1 352 043
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
2 149 133
1 875 559
Ställda säkerheter
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
17
STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
18 | Stokab – årsredovisning 2011
Kassaflödesanalys koncernen
(tkr)
Not
2011
2010
170 538
167 823
233
-799
209 873
190 510
-82
-103
380 562
357 431
17 695
-54 044
Ökning / minskning av kortfristiga skulder
187 917
57 313
Kassaflöde från den löpande verksamheten
586 174
360 700
Investering i materiella anläggningstillgångar
-501 174
-360 700
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-501 174
-360 700
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat efter finansiella poster
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Av- och nedskrivningar
Betald inkomstskatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital
19
FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL
Ökning / minskning av kortfristiga fordringar
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utbetald utdelning
-85 000
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-85 000
0
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
0
0
Likvida medel vid årets början
0
0
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT
0
0
Stokab – årsredovisning 2011 |
19
Moderbolagets resultaträkning
(tkr)
Not
2011
2010
2
581 062
559 151
7 197
7 343
146
659
588 405
567 152
2
-62 991
-61 091
Övriga externa kostnader
2, 4
-46 701
-46 093
Personalkostnader
3-6
-78 130
-83 225
7
-199 894
-181 053
-387 716
-371 463
200 689
195 689
RÖRELSENS INTÄKTER
Nettoomsättning
Aktiverat arbete för egen räkning
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelsens intäkter
RÖRELSENS KOSTNADER
Driftskostnader
Av- och nedskrivning immateriella och materiella anläggningstillgångar
Summa rörelsens kostnader
Rörelseresultat före finansnetto
RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
8
653
620
Räntekostnader och liknande resultatposter
9
-34 129
-32 514
Summa resultat från finansiella investeringar
-33 476
-31 894
Resultat efter finansiella poster
167 213
163 795
-173 120
-174 174
-5 907
-10 379
789
921
-5 118
-9 458
OBESKATTADE RESERVER
Överavskrivningar
Resultat före skatt
Årets skatt
ÅRETS RESULTAT
20 | Stokab – årsredovisning 2011
10-11
Moderbolagets balansräkning
(tkr)
Not
2011-12-31
2010-12-31
Balanserade utvecklingskostnader
4 225
7 206
Summa immateriella anläggningstillgångar
4 225
7 206
3 613
4 178
1 546 176
1 312 510
408 293
345 914
1 958 082
1 662 601
200
100
200
100
1 962 507
1 670 007
Kundfordringar
99 287
100 021
Fordringar hos koncernföretag
22 983
13 704
Fordringar hos systerbolag
2 151
10 781
Skattefordran
4 969
4 969
Momsfordran
11 520
21 867
323
2 367
10 767
13 513
Summa kortfristiga fordringar
152 000
167 222
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
152 000
167 222
2 114 507
1 837 230
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
7
7
Maskiner och inventarier
Markinventarier
Pågående nyanläggningar
Summa materiella anläggningstillgångar
FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Andelar i dotterbolag
12
Summa finansiella anläggningstillgångar
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
KORTFRISTIGA FORDRINGAR
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
SUMMA TILLGÅNGAR
13
Stokab – årsredovisning 2011 |
21
Moderbolagets balansräkning forts.
(tkr)
Not
2011-12-31
2010-12-31
Aktiekapital (500 000 aktier med kvotvärde SEK 100)
50 000
50 000
Reservfond
10 000
10 000
Balanserad vinst
23 367
115 612
Årets resultat
-5 118
-9 457
Summa eget kapital
78 249
166 155
Överavskrivning
527 011
353 891
Summa obeskattade reserver
527 011
353 891
1 585
1 646
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser
1 178
883
Summa avsättningar
2 763
2 529
1 168 951
971 731
78 300
91 689
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL
14
BUNDET EGET KAPITAL
FRITT EGET KAPITAL
OBESKATTADE RESERVER
AVSÄTTNINGAR
Avsättningar
15
KORTFRISTIGA SKULDER
Checkkredit; internbank Stockholms stad
16
Leverantörsskulder
Skulder till moderbolag
18
1 043
975
Skulder till systerbolag
18
9 411
7 210
10 538
1 346
238 241
241 705
Summa kortfristiga skulder
1 506 484
1 314 656
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
2 114 507
1 837 230
Ställda säkerheter
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
17
STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
22 | Stokab – årsredovisning 2011
Kassaflödesanalys moderbolaget
(tkr)
Not
2011
2010
167 213
163 796
233
-799
199 894
181 053
-
-
367 340
344 050
15 223
-37 692
Ökning / minskning av kortfristiga skulder
191 830
38 735
Kassaflöde från den löpande verksamheten
574 393
345 093
-492 393
-348 493
-
-100
-492 393
-348 593
3 000
3 500
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat efter finansiella poster
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
19
Av- och nedskrivningar
Betald inkomstskatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital
FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL
Ökning / minskning av kortfristiga fordringar
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i anläggningstillgångar
Investering i finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Erhållet koncernbidrag
Utbetald utdelning
-85 000
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-82 000
3 500
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
0
0
Likvida medel vid årets början
0
0
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT
0
0
Utnyttjad checkkredit uppgår till 1169 mkr, vilket förklarar att de likvida medlen vid årets utgång är 0 kr
Stokab – årsredovisning 2011 |
23
Noter – tilläggsupplysningar
Not 1 Allmänt
REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER
Årsredovisning och koncernredovisning är upprättad enligt Års­
redovisningslagen och BFN :s allmänna råd. Redovisningsrådets
rekommendation nr 9 avseende inkomstskatter och nr 17 avseende
­nedskrivningar har tillämpats.
KONCERNREDOVISNING
Koncernens resultat- och balansräkningar omfattar alla företag i
vilka m
­ oderbolaget direkt eller indirekt har mer än hälften av aktier­
nas röst­värde samt företag i vilka koncernen på annat sätt har ett
bestämmande inflytande och en mer betydande andel av resultatet av
deras verksamhet. Koncernredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagens 7:e kapitel. Samtliga förvärv av företaget är redovisade enligt förvärvsmetoden. Överstiger anskaffningsvärdet för aktier
i dotterföretag det beräknade marknadsvärdet av företagets nettotillgångar enligt förvärvsanalysen, utgörs skillnaden av koncernmässig
goodwill, vilken skrivs av över uppskattad livslängd. I koncernens
­balansräkning redovisas de enskilda bolagens obeskattade reserver
uppdelade på eget kapital (bundna reserver) och uppskjuten skatteskuld. I resultaträkningen redovisas som uppskjuten skatt den skatt
som är hänförlig till årets förändring av obeskattade reserver.
Minoritetsandel av nettovinst och eget kapital i delvis ägda dotterföretag redovisas separat vid beräkningen av koncernens nettovinst
och eget kapital. Internvinster och mellanhavanden inom koncernen
elimineras i koncernredovisningen.
INTÄKTSREDOVISNING
Nettoomsättningen består av intäkter från upplåtelse av fiberförbindelser som intäktsredovisas linjärt över upplåtelseavtalets löptid.
Förskottsfakturerade upplåtelseavgifter redovisas som förutbetald
intäkt. Väsentliga engångsavgifter periodiseras över upplåtelseavtalens löptid.
NEDSKRIVNINGAR OCH REVERSERINGAR
Redovisat värde för materiella anläggningstillgångar granskas beträffande eventuell värdeminskning när händelser eller ändrade
förutsättningar indikerar att det redovisade värdet eventuellt inte
kommer att kunna återvinnas. Om det finns sådana indikationer och
om det redovisade värdet överstiger det förväntade återvinningsbara
beloppet skrivs tillgångarna eller de kassagenererande enheterna ned
till det återvinningsbara beloppet. Det återvinningsbara beloppet
för materiella anläggningstillgångar motsvarar det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet utgörs
av nuvärdet av att de förväntade framtida kassaflödena enligt en
diskonteringsfaktor före skatt som avspeglar marknadens aktuella
uppskattning av pengars tidsvärde och de risker som förknippas med
tillgången.
För tillgångar som inte till övervägande del genererar oberoende kassainflöden fastställs det återvinningsbara beloppet för den
kassa­genererande enhet till vilken tillgången hör. Nedskrivningen
redovisas i resultaträkningen. Reversering av nedskrivning sker när
grunderna, helt eller delvis, för nedskrivningen har bortfallit. Reverseringar redovisas i resultaträkningen.
24 | Stokab – årsredovisning 2011
SKATTER
Skattebelastning påverkas av de bokslutsdispositioner och andra
skatte­mässiga dispositioner som görs. I redovisningen aktiveras
uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag och temporära
skillnader i den mån de bedöms kunna utnyttjas inom en rimlig framtid. En avstämning av gällande och effektiv skattesats samt övriga
upplysningar redovisas i noterna 10-11.
PENSIONER
Koncernen tillämpar ett premiebaserat tjänstepensionssystem.
Alla anställdas pensionsåtaganden är tryggade via tjänstepensionsförsäkring. VD erhåller pension i enlighet med reglerna för
KAP-KL samt en kompletterande avgiftsbaserad chefspension som
tillämpas för chefer inom Stockholms Stad. Den kompletterande
chefspensionen är en tilläggspension till KAP-KL som innebär en
avsättning motsvarande 15% av lönen. Avsättningen kan användas till temporär pension före 65 års ålder.
AVSÄTTNINGAR
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en
befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser
kommer krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig
uppskattning av beloppet kan göras.
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella och immateriella anläggningstillgångar redovisas till historiska anskaffningsvärdet med tillägg för ackumulerade uppskrivningar samt med avdrag för ackumulerade nedskrivningar och ackumulerade avskrivningar. Mark avskrivs inte. Avskrivning sker linjärt
över tillgångens nyttjandeperiod.
AVSKRIVNINGAR %
2011
2010
Balanserade utvecklingskostnader
20%
20%
Inventarier, verktyg, instrument
20%
20%
Kommunikationsutrustning
20%
20%
Markinventarier, installationsmaterial
20%
20%
Markinventarier, kabel
10%
10%
5%
5%
Markinventarier, kanalisation
KONCERNFORDRINGAR OCH SKULDER
I enlighet med koncerngemensamma redovisningsprinciper gällande
inom Stockholms Stadshus AB har inte koncernfordringar och skulder mot samma juridiska person nettoredovisats.
ÄGARFÖRHÅLLANDEN
AB Stokab är ett helägt dotterbolag till Stockholms Stadshus AB
(556415-1727), säte i Stockholm.
Noter – tilläggsupplysningar
Not 2 Inköp och försäljning mellan koncernbolag/
Stockholms stad
Not 4 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
KONCERNEN
Löner och andra ersättningar till styrelsen,
ej anställda
Försäljning angivet i procent av
netto­omsättningen
2011
KONCERNEN
2011
2010
Löner och andra ersättning till VD, vVD
2010
341
290
3 516
3 284
- till moderbolag (Stockholms Stadshus AB)
0,0%
0,0%
Sociala kostnader styrelse, ej anställda
75
62
- till systerbolag
5,9%
8,9%
Sociala kostnader VD, vVD
2 495
2 253
16,6%
15,5%
(varav pensionskostnader)
(1 388)
(1 219)
Löner och andra ersättningar till övriga anställda
48 245
53 532
2010
Sociala kostnader
26 028
28 551
(varav övriga pensionskostnader)
(9 993)
(11 729)
- till Stockholms stad (förvaltningar)
Inköp angivet i procent av bolagets rörelsekostnader före av- och nedskrivningar
2011
- av moderbolag (Stockholms Stadshus AB)
0,3%
0,3%
- av systerbolag
1,3%
1,1%
- av Stockholms stad (förvaltningar)
6,4%
5,9%
Ersättningar har utgått till:
Ernst & Young AB revision
Revisionsnära tjänster
MODERBOLAGET
skatt
Försäljning angivet i procent av
nettoomsättningen
2011
2010
- till moderbolag (Stockholms Stadshus AB)
0,0%
0,0%
MODERBOLAGET
- till dotterbolag
2,2%
1,5%
Löner och andra ersättningar till styrelsen,
ej anställda
- till systerbolag
5,2%
9,3%
Löner och andra ersättning till VD, vVD
- till Stockholms stad (förvaltningar)
5,3%
5,3%
Sociala kostnader styrelse, ej anställda
113
199
135
488
64
150
2011
2010
341
290
2 676
2 474
75
62
Sociala kostnader VD, vVD
1 996
1 748
(varav pensionskostnader)
(1 155)
(971)
48 481
Inköp angivet i procent av bolagets rörelsekostnader före av- och nedskrivningar
2011
2010
- av moderbolag (Stockholms Stadshus AB)
0,4%
0,4%
Löner och andra ersättningar till övriga anställda
44 987
- av dotterbolag
1,0%
0,5%
Sociala kostnader
24 118
25 846
- av systerbolag
1,4%
1,4%
(varav övriga pensionskostnader)
(9 113)
(10 565)
- av Stockholms stad (förvaltningar)
8,5%
7,2%
Utöver ovanstående görs inköp från andra koncernbolag och från
Stockholms stad av mark- och anläggningsarbeten. Dessa inköp
återfinns som pågående nyanläggningar och som aktiverade markinventarier i bolagets balansräkning.
Ersättningar har utgått till:
Ernst & Young AB revision
Revisionsnära tjänster
skatt
113
199
136
488
64
150
Vid uppsägning från bolagets sida erhåller VD avgångsvederlag
motsvarande 24 månadslöner.
Not 3 Medelantal anställda
KONCERNEN
2011
2010
Antalet anställda vid årets slut
96
98
- varav män
61
63
- varav kvinnor
35
35
Medelantalet anställda under året
97
102
2011
2010
90
92
- varav män
57
59
- varav kvinnor
33
33
Medelantalet anställda under året
91
93
MODERBOLAGET
Antalet anställda vid årets slut
Medelantalet anställda beräknas som ett genomsnitt av antalet
anställda personer enligt mätningar vid minst två representativa
tidpunkter under räkenskapsåret.
Stokab – årsredovisning 2011 |
25
Noter – tilläggsupplysningar
Not 5 Sjukfrånvaro
Not 5 Sjukfrånvaro forts.
KONCERNEN
MODERBOLAGET
Grupperad efter kön och ålder
Grupperad efter kön och ålder
Total sjukfrånvaro / Långtidssjukfrånvaro /
ordinarie arbetstid
/total sjukfrånvaro1
Ålderskategori < 29 år
Total sjukfrånvaro / Långtidssjukfrånvaro /
ordinarie arbetstid
total sjukfrånvaro1
Ålderskategori < 29 år
Kvinnor
0,00%
Kvinnor
0,00%
Män
0,00%
Män
0,00%
Summa
0,00%
Summa
0,00%
Ålderskategori 30 - 49 år
Ålderskategori 30 - 49 år
Kvinnor
1,81%
Kvinnor
1,87%
Män
2,29%
Män
2,43%
Summa
2,06%
Summa
2,17%
Ålderskategori > 50 år
Kvinnor
Ålderskategori > 50 år
3,39%
Kvinnor
4,26%
Män
2,97%
Män
1,36%
Summa
3,04%
Summa
1,77%
Totalt
Totalt
Kvinnor
1,98%
Kvinnor
Män
2,59%
Män
1,97%
Samtliga anställda
2,36%
Samtliga anställda
2,02%
0,00%
1
2,10%
0,00%
Redovisas ej per kategori på grund av undantagsregel i lagstiftningen, som säger att
uppgiften ej skall lämnas om antalet anställda i gruppen är högst 10 eller om uppgiften kan
hänföras till enskild individ. Med grupp avses både ålderskategorier och könsfördelning inom
ålderskategori. Långtidssjukfrånvaron redovisas därför endast som andel av total
sjukfrånvaro för samtliga anställda.
Not 6 Könsfördelning bland personer i ledande ställning
Koncernens och moderbolagets styrelse består vid årsskiftet av 70 % män och 30 % kvinnor.
Koncernens och moderbolagets ledningsgrupp består av 57 % män och 43 % kvinnor.
Not 7 Immateriella och Materiella anläggningstillgångar
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
KONCERNEN
Balanserade utvecklingskostnader
Ingående anskaffningsvärden
Omklassificering
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar
Restvärde
26 | Stokab – årsredovisning 2011
MODERBOLAGET
2011
2010
2011
2010
24 299
22 111
24 299
22 111
821
2 188
821
2 188
25 120
24 299
25 120
24 299
-17 093
-12 488
-17 093
-12 488
-3 802
-4 605
-3 802
-4 605
-20 895
-17 093
-20 895
-17 093
4 225
7 206
4 225
7 206
Noter – tilläggsupplysningar
Not 7 Immateriella och Materiella anläggningstillgångar forts.
MATERIELLA TILLGÅNGAR
Maskiner och inventarier
KONCERNEN
2011
2010
MODERBOLAGET
2011
2010
25 793
26 440
24 694
937
1 371
937
1 371
-193
-2 018
-193
-2 018
26 537
25 793
25 438
24 694
-20 990
-20 880
-20 516
-20 625
-1 720
-1 992
-1 500
-1 772
191
1 882
191
1 881
-22 519
-20 990
-21 825
-20 516
Restvärde
4 017
4 802
3 613
4 178
Markinventarier
KONCERNEN
2011
2010
Ingående anskaffningsvärden
Årets inköp
Utrangering, försäljning
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
Utrangering, försäljning, återläggning
Ackumulerade avskrivningar
Ingående anskaffningsvärden
Omklassificering
Utrangering, försäljning
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående ackumulerade nedskrivning
Årets nedskrivning
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
Utrangering, försäljning
Ackumulerade avskrivningar
Restvärde
Pågående nyanläggningar
MODERBOLAGET
2011
2010
3 485 247
3 295 896
3 374 195
3 194 307
437 733
189 351
428 257
179 888
0
0
0
0
3 922 980
3 485 247
3 802 452
3 374 195
-601 533
-604 090
-606 928
-606 928
-
-
Reversering nedskrivning
Ackumulerade nedskrivningar
25 341
-601 533
-
-
2 557
-
-
-601 533
-606 928
-606 928
-1 544 026 -1 357 692
-204 350
-186 334
-
-
-1 748 376 -1 544 026
1 573 072
1 339 688
KONCERNEN
2011
2010
-1 454 757 -1 280 218
-194 590
-174 539
-1 649 347 -1 454 757
1 546 177
1 312 510
MODERBOLAGET
2011
2010
Ingående anskaffningsvärden
354 810
187 018
345 915
Årets inköp
500 237
359 331
491 456
347 123
-438 554
-191 539
-429 078
-182 076
416 493
354 810
408 293
345 915
Omklassificering
Utgående balans
180 868
Not 8 Ränteintäkter och liknande resultatposter
KONCERNEN
2011
2010
MODERBOLAGET
2011
2010
Ränteintäkter
688
670
653
620
Summa
688
670
653
620
Not 9 Räntekostnader och liknande resultatposter
KONCERNEN
2011
2010
Räntekostnader moderbolag
Övriga finansiella kostnader
Summa
-34 498
-32 791
MODERBOLAGET
2011
2010
-34 129
-32 514
-
-
-
-
-34 498
-32 791
-34 129
-32 513
Stokab – årsredovisning 2011 |
27
Noter – tilläggsupplysningar
Not 10 Årets skatt
KONCERNEN
Not 12 Andelar i dotterbolag
2011
2010
-45 531
-45 808
-83
-147
-45 614
-45 955
2011
2010
Skatt avseende koncernbidrag
789
921
Summa
789
921
Uppskuten skatt på överavskrivning
Skatt på årets resultat
Summa
MODERBOLAGET
Årets resultat i moderbolaget belastas inte av någon aktuell skatte­
kostnad då utrymmet för överavskrivning är tillräckligt stort för att
redovisa ett skattemässigt nollresultat.
Not 11 Skillnader mellan gällande
och effektiv skattesats
KONCERNEN
Org.
Nummer
Säte
S:t Erik Kommunikation AB
100%
556738-9951
Stockholm
S:t Erik Fiber AB
100% 556801-6603
Stockholm
KONCERNEN
S:t Erik Kommunikation AB redovisar ett resultat efter skatt uppgående till 2 451 tkr och ett eget kapital uppgående till 1 280 tkr för
räkenskapsåret 2011.
S:t Erik Fiber AB redovisar ett resultat efter skatt uppgående till
2 tkr och ett eget kapital uppgående till 105 tkr för räkenskapsåret
2011. S:t Erik Fiber AB har inte bedrivit någon verksamhet under
2011.
Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2011
2010
26,30%
26,30%
Ej avdragsgilla kostnader
0,53%
1,08%
Ej skattepliktiga intäkter
Gällande skattesats
Andel %
kapital
och röster
KONCERNEN
2011
2010
Upplupna intäkter
4 712
6 929
Förutbetalda kostnader
Summa
8 505
7 616
13 217
14 545
-0,08%
0,00%
Justering av skatt tidigare år
0,00%
0,00%
MODERBOLAGET
2011
2010
Skatteeffekt av obeskatattade reserver
0,00%
0,00%
Upplupna intäkter
3 975
6 275
26,75%
27,38%
Förutbetalda hyreskostnader
2 530
2 346
Övriga förutbetalda kostnader
4 262
4 892
10 767
13 513
Effektiv skattesats enligt resultaträkningen
MODERBOLAGET
2010
2009
Gällande skattesats
26,30%
26,30%
-15,22%
-16,01%
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter
2,28%
0,00%
Koncernbidrag
0,00%
-1,41%
13,36%
8,88%
Effektiv skattesats enligt resultaträkningen
Summa
Not 14 Förändring av eget kapital
KONCERNEN
Aktiekapital
Bundna reserver
Fria reserver
Årets resultat
Summa
Vid årets början
50 000
270 818
-14 772
121 868
427 914
-
121 868
-121 868
-
127 589
-127 589
-
-
Fria medel
-
Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital
-85 000
Lämnad utdelning
Årets resultat
Utgående balans MODERBOLAGET
Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning
Balansering av föreg. års resultat enl. beslut på årsstämma
-85 000
-
-
-
124 924
124 924
50 000
398 407
-105 493
124 924
467 838
Aktiekapital
Reservfond
Balanserat
resultat
Årets resultat
Summa
50 000
10 000
115 612
-9 457
166 155
-
-
-9 457
9 457
-85 000
Lämnad utdelning
0
-85 000
Erhållet koncernbidrag
-
-
3000
-
3 000
Skatteeffekt på erhållet koncernbidrag
-
-
-789
-
-789
Årets resultat
Utgående balans 28 | Stokab – årsredovisning 2011
-
-
50 000
10 000
23 367
-5 118
-5 118
-5 118
78 249
Noter – tilläggsupplysningar
Not 18 Skulder till moder- och systerbolag
Not 15 Avsättningar
KONCERNEN OCH MODERBOLAGET
Enligt ett avtal med Stockholms Läns Landsting (SLL) från 1997
kan Stokab, under vissa förutsättningar, bli återbetalningsskyldig
för investeringar som SLL bekostat. Denna förpliktelse föreligger,
enligt avtalet, under åren 2003 t o m 2007. För åren 2005 och 2006
har återbetalningsskyldigheten ersatts med en överenskommelse där
Stokab ska bygga fiberlösningar åt SLL för det reserverade ­beloppet
11,0 mkr. Reserveringen kommer successivt att lösas upp när Stokab
levererar förbindelserna.
Avsättning för VD:s chefspension uppgår till 1 178 tkr.
Not 16 Internkredit Stockholms stad
KONCERNEN
Beviljad internkredit Stockholms stad
MODERBOLAGET
Beviljad internkredit Stockholms stad
2011
2010
1 500 000
1 500 000
2011
2010
1 400 000
1400000
KONCERNEN
2011
2010
Skulder till moderbolag
984
984
Skulder till systerbolag
7 070
7 070
Summa
8 054
8 054
2010
MODERBOLAGET
2011
Skulder till moderbolag
1 043
975
Skulder till systerbolag
8 091
6 060
Summa
9 134
7 035
Not 19 Specifikation justering för poster som ej
ingår i kassaflödet
KONCERNEN
2011
2010
Avsättningar
233
-799
Summa
233
-799
2011
2010
Avsättningar
233
-799
Summa
233
-799
MODERBOLAGET
Not 17 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
KONCERNEN
2011
2010
Semesterlöneskuld
3 711
3 585
Sociala avgifter
2 563
2 521
Upplupna kostnader
Särskild löneskatt
2 537
4 859
Övriga upplupna kostnader
19 249
12 382
Summa
28 060
23 347
Förutbetalda intäkter
88 372
91 125
145 525
144 560
Summa
233 897
235 685
Total summa
261 957
259 032
2011
2010
Semesterlöneskuld
3 312
3 326
Sociala avgifter
2 336
2 334
Särskild löneskatt
2 019
4 286
Övriga upplupna kostnader
13 892
11 630
Summa
21 559
21 576
Förutbetalda engångsavgifter
Förutbetalda hyresintäkter
MODERBOLAGET
Upplupna kostnader
Förutbetalda intäkter
86 263
90 050
Förutbetalda hyresintäkter
130 219
131 228
Summa
216 482
221 278
Total summa
238 041
242 854
Förutbetalda engångsavgifter
Stokab – årsredovisning 2011 |
29
Stockholm den 13 mars 2012
Tina Ghasemi
Ordförande
Gunnar Sandell
Vice ordförande
Magnus Baude
Ledamot
Anders Blom
Ledamot
Åke Askensten
Ledamot
Ulf Keijer
Ledamot
Katina Staf
Ledamot
Jörgen Kleist
Verkställande direktör
Min revisionsberättelse har avgivits den 13 mars 2012
Magnus Fredmer
Auktoriserad revisor
Granskningsrapport
Till årsstämman i AB Stokab
Organisationsnummer 556475-6467
Jag har granskat bolagets verksamhet under år 2011.
Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen
och god revisionssed i kommunal verksamhet. Det
innebär att jag planerat och genomfört granskningen
för att i rimlig grad försäkra mig om att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk
synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna
kontroll är tillräcklig. Min granskning har utgått från
de beslut bolagets ägare fattat och har inriktats på att
granska att besluten verkställts samt att verksamheten
håller sig inom de ramar som bolagsordningen anger. ­En
sammanfattande redogörelse för den utförda granskningen har redovisats i en särskild granskningspromemoria 2012-02-08 som jag har godkänt och överläm-
30 | Stokab – årsredovisning 2011
nat till bolagets styrelse. Jag anser att min granskning
ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan.
Jag bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett
ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit
tillräcklig. Jag finner därför inte anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter eller verkställande
direktören.
Stockholm den 8 februari 2012
Ulf Bourker Jacobsson
Av kommunfullmäktige i Stockholms stad
utsedd lekmannarevisor
Revisionsberättelse
Rapport om årsredovisningen och
koncernredovisningen
Jag har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för AB Stokab för 2011.
Styrelsens ansvar för årsredovisningen och
koncernredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en
årsredovisning och koncernredovisning som ger en
rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för
den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncern­
redovisning som inte innehåller väsentliga felaktig­
heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och
koncernredovisningen på grundval av min revision. Jag
har utfört revisionen enligt International Standards on
Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar
och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att
årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder
­inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland
annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning
beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen
som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder
som är ändamål­senliga med hänsyn till omständlig­
heterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de
redovisnings­principer som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är
tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Uttalanden
Enligt min uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden
rätt­visande bild av moderbolagets och koncernens
finansiella ställning per den 31 december 2011 och av
dess finansiella resultat för året enligt årsredovisnings­
lagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer
­resultaträkningen och balansräkningen för moder­
bolaget och för koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra
författningar
Utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt
styrelsens förvaltning för AB Stokab för 2011.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och
det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen
­enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om
förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust
och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag
har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för mitt uttalande om styrelsens för­
slag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller
förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med
aktiebolagslagen.
Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet
har jag utöver min revision av årsredovisningen och
koncern­redovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma
om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot
­bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med aktiebolags­
lagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är till­
räckliga och ändamålsenliga som grund för mina ut­
talanden.
Uttalanden
Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten
­enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar
styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 13 mars 2012
Magnus Fredmer
Auktoriserad revisor
Stokab – årsredovisning 2011 |
31
Styrelse och revisorer
TINA GHASEMI
Ordförande (M) född 1985
Nyvald 2011
GUNNAR SANDELL
Vice ordförande (S) född 1947
Nyvald 2011
MAGNUS BAUDE
Ledamot (M), född 1954
I styrelsen sedan 2006
ANDERS BLOM
Ledamot (M), född 1972
Nyvald 2011
ULF KEIJER
Ledamot (FP), född 1940
I styrelsen sedan 2003
KATINA STAF
Ledamot (S) född 1982
Nyvald 2011
ÅKE ASKENSTEN
Ledamot (MP), född 1936
I styrelsen sedan 2007
OLOF GUSTAFSSON
Suppleant (M), född 1981
I styrelsen sedan 2009
MADELENE ÖHRMAN
Ledamot, arbetstagar­
representant
I styrelsen sedan 2008
TUOMO HUSSO
Suppleant, arbetstagar­
representant
Nyvald 2011
DATEVIG
MARDIROSSIAN LÖNN
Suppleant (M), född 1981
Nyvald 2011
CHRISTER BERGSTRÖM
Suppleant (S) född 1943
Nyvald 2011
Auktoriserade revisorer
Lekmannarevisorer utsedda av kommun­full­mäktige i Stockholms stad
MAGNUS FREDMER
Ordinarie
ULF BOURKER JACOBSSON (M)
Ordinarie, nyvald 2011
ULRIKA BERGSTRÖM
Suppleant
JAN DEMUTH (MP)
Suppleant, nyvald 2011
32 | Stokab – årsredovisning 2011
Ledning
Från vänster: Per-Olof Gustafsson, Åsa Lindberg, Hans Förnestig, Christel Sandstedt, Niklas Cedstedt, Jörgen Kleist och Veronica Thunholm.
JÖRGEN KLEIST
Verkställande direktör, född 1958
Anställd 2007
ÅSA LINDBERG
Administrativ chef, född 1966
Anställd 2000
PER-OLOF GUSTAFSSON
Vice Verkställande direktör, född 1952
Anställd 2007
HANS FÖRNESTIG
Ekonomichef, född 1966
Anställd 2004
CHRISTEL SANDSTEDT
Försäljnings- och marknadschef, född 1966
Anställd 2008
VERONICA THUNHOLM
Chef Produktion, född 1969
Anställd 1995
NIKLAS CEDSTEDT
Nätchef, född 1969
Anställd 1995
Stokab – årsredovisning 2011 |
33
Stockholm - Capital of Scandinavia - är ett självklart centrum i
den växande regionen, en region med stark internationell konkurrenskraft och en av de främsta tillväxtregionerna i Europa.
Näringslivet präglas av kunskapsintensiva verksamheter, innovationskraft och av samverkan med utbildning och forskning. Här
finns ett stort kulturellt utbud som tillsammans med naturen och
vattnet lockar besökare. Stockholm är en tillgänglig och trygg stad
där människor reser, bor och möts. Här finns uppskattad samhällsservice och här jobbar varje dag medarbetare i Stockholms stad
med att stärka konkurrenskraften, möta behoven från boende,
företag och besökare, och utveckla en innovativ och växande stad.
Stockholm är en stad på väg mot världsklass.
Stockholms stad utsågs till ”Intelligent
community of the Year 2009” av den New
York-baserade tankesmedjan Intelligent
Community Forum. Bland annat för
Stokabs öppna fibernät, för det arbete
Intelligent
Kista Science City bedriver och stadens
Community
satsning på e-tjänster. De städer som för
of the Year Intelligent
utmärkelsen arbetar banbrytande med
Community
Awards
ekonomisk utveckling
och socialt inkluderande inom den så
kallade bredbandsekonomin.
Intelligent
www.intelligentcommunity.org
Community
of the Year
Intelligent
Stockholm är den stad med bäst
Community
möjligheter i Europa, enligt den årliga
of the Year
rankingen PwC gör över ”Cities of
Opportunity”. Totalt är Stockholm den
4:e bästa staden i världen och anses
som en av de främsta städerna inom områdena innovation,
levnadsvillkor, hälsa och säkerhet. Bäst av alla jämförda städer är
Stockholm på att koppla upp stadens skolor och få både företag
och människor att verkligen använda sig av IT och alla de smarta
tjänster som finns. Stockholm får också en topplacering när det
gäller kvaliteten på bredbandet.
http://www.pwc.se/sv/offentlig-sektor/publikationer/
cities-of-opportunity-2011-fourth-annual-edition.jhtml
2009
Stockholm blev som första stad utnämnd
till Europas Miljöhuvudstad 2010 av
Europeiska kommissionen. Utmärkelsen
delas ut till den stad som visar vägen till ett
miljövänligt stadsliv och hållbar utveckling.
ett av skälen till utmärkelsen var att
Stockholm anses vara en uppkopplad stad
som med en väl utbyggd IT-infrastruktur möjliggör en mängd
”gröna” IT-lösningar.
http://ec.europa.eu/environment/
europeangreencapital/index_en.htm
34 | Stokab – årsredovisning 2011
Stockholm är Skandinaviens huvudstad
och är en naturlig mittpunkt med mobil
och trådbunden kommunikation i
världsklass, och med världsledande
akademiska institutioner. Stockholm är
även Skandivaniens ekonomiska centrum
med högst representation av multinationella företag, innovationscentrum med bland annat IT och miljöteknik i världsklass,
och ett av Europas största bioteknikkluster.
www.stockholmbusinessregion.se
Stockholm IT Region
är ett samarbetsprojekt mellan ett antal
offent­liga och privata aktörer med syfte att stärka konkurrenskraften för ICT-branschen i Stockholmsregionen. Stockholm IT
Region fokuserar sitt arbete i första hand på kompetensförsörjning och marknadsföring.
Bakom Stockholm IT Region star Ericsson, IBM, Stokab,
Logica, Tieto, Microsoft, Stockholms stad, Intel, IT&Telekomföretagen, Stockholm Business Region Development, Kista
Science City och Stockholms läns landsting.
www.stockholmitregion.com
Idé och produktion: Stokab. Grafiskdesign och original: Ponten & Engwall.
Papper: Cocoon, tillverkat av återvunnet papper.
Fotografer: Peter Phillips, Petter Karlberg, Ulrica Zwenger, Joakim Folke och Sofia Runarsdotter
Stokab – årsredovisning 2011 |
35
TULEGATAN 11, BOX 6813, SE-113 86 STOCKHOLM
TEL: 08-508 30 200, FAX: 08-508 30 210
[email protected], WWW.STOKAB.SE