Transcript Transformativ bedömning

Dokumentation och bedömning i förskolor
– stöd för kritisk reflektion
Kalmarbiennalen den 6 februari 2013
Presentationen: www.bedomning.net
[email protected]
Professor in Early Childhood Education,
at the Faculty of Education and Society, Malmö university
Profession, dokumentation &
bedömning
A-C: Finns någon relation mellan profession, dokumentation och
bedömning?
• Inte bedömning, men jag kopplar ihop professionalitet och
dokumentation. Därför att jag tror att det ena är nödvändigt
för att det andra ska fungera. Utan dokumentationen tror jag
det är svårt att vara professionell i allt du gör./…/ bedömning
är så fruktansvärt (Alina)
• Ja, med dokumentation men inte bedömning. Så skulle jag nog
kunna säga (Amanda)
• Ja, så visst bedömer man, jag tror inte man ska hyckla med
det, för det gör man ju (Carin)
Policy – kontext
– mellan nordisk och anglosaxisk
läroplans- och bedömningstradition
Anglosaxisk tradition – fokus på individen
•
Mål att uppnå för barnen på individnivå
Graderad bedömning i förhållande till standardiserade lärandemål och kompetenser (Bennet,
2010)
Nordisk tradition – fokus på verksamheten
•
Mål att sträva mot för verksamheten, inte mål att uppnå eller kunskapskrav för barnen
“The focus is on centre performance rather than on child assessment” (Bennet, 2010, s 20)
Individuell plan
i Finland (2005)
Språktest för treåringar Språktest för treåringar Systematisk dokumentation av varje
i Danmark (2007)
i Norge (2010)
barns utveckling och lärande i Sverige (2011)
Nationell policy i Sverige
•
Barnet ska inte jämföras med någon annan än sig själv och
inte utifrån fastställda normer
(Proposition 2009/10:165: Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, s 353)
Centrala begrepp &
utgångspunkter
•
•
•
•
Bedömning - flertydigt begrepp
– Att försöka uppskatta något - en avvägning
– Att avge ett omdöme om något eller någon
– Att värdera eller granska något eller någon
– Att betygsätta något eller någon
Bedömning i summativ mening – bakåtblickande och summerande, t.ex.
betyg, graderad bedömning – bedömning av lärande
Bedömning i formativ mening – framåtsyftande , processinriktad bedömning
som betonar barnens utvecklingsmöjligheter – återkoppling och
självbedömning är central – bedömning för lärande
Dokumentation – kan vara både digital och analog och inbegripa videofilm,
foto, anteckningar, observationer, intervjuer, ljudupptagningar
– Dokument som registrerade objekt – aktiva medaktörer
– Dokumentation mellan offline och online – en till en, en till många,
många till många
Utgångspunkter: Bedömning är invävd i dokumentation
Kan å ena sidan stödja och förstärka
å andra sidan styra och försvaga barn, föräldrar och lärare
Didaktiska frågor
Dokumentationens och bedömningens didaktik
– vad (innehåll),
– hur (form)
– vem/vilka (subjekt/aktörer)
– varför (funktion) – vad är dokumentation och
bedömning till för?
Tre förskolor 2011
Intervju och dokumentanalys
• Urval – tre förskolor med skiftande dokumentation belägna i
– Stadskommun (ca 45% migration)
Reggio Emiliaprofil - inriktning på dokumentation (enligt webbsida)
– Stadskommun (ca 15 % migration)
Ser barn som unika - arbetar med IUP (enligt webbsida)
– Förortskommun nära natur och lantlig miljö (ca 10 % migration)
Hälsoprofil - inriktning på portfolio (enligt webbsida)
Multidokumentation
- form & innehåll
• Förskola med Reggio Emiliainspirerad profil


Hur? – Pedagogisk dokumentation, SET/StegVis, enkäter till föräldrar, IUP,
elektronisk dokumentation
Vad? - fokuserat innehåll– Skapande verksamhet (lera, måla), språk,
naturkunskap-teknik och socio-emotionell utveckling
• Förskola med barn som unika
Hur? Pedagogpärm – IUP, Lathund/stegblad för kunskapsområden (ca 200
kunskaps objekt), Pedagogisk dokumentation, RUS, elektroniska fotoramar
- Barnpärm – barnets portfolio med beskrivning av barnet som person, barnets
tema- och projektmaterial (berättelser om lärande) samt barnintervjuer
Vad? – Språk, matematik, naturkunskap, motorik och socio-emotionell
utveckling
• Förskola med hälsoprofil
Hur? - Portfolio, dagbok, dokumentation till hälso- och miljöråd, START, StegVis,
TRAS, BVC-dokument, BRUK, föräldraenkät och elektroniska fotoramar
Vad? – Normer, värden, socio-emotionell utveckling, språk och matematik
Former av bedömning
– Utvecklingspsykologiskt grundade bedömningar
• Normer för ålders- och stadierelaterad utveckling som i StegVis
• 2-3 år: Barn börjar benämna olika fenomen och talar högt för sig själv om vad de gör
• 3-5 år: Barnet har utvecklat förmågan att uppfatta andras känslouttryck
– Kunskapsbedömning på individnivå – t.ex. i IUP (med ca 200 lärandeobjekt) och
portfolio. Ibland betygsliknande bedömningar med summativa drag: behärskar
inte, behärskar delvis eller behärskar, t.ex. i TRAS,
• Kan barnet uttala ord med k och g riktigt?
• Förstår barnet gradböjningar av en del adjektiv? (t.ex. mindre, kortare, längst störst)
• Kan barnet skriva sitt namn?
– Personbedömningar – t.ex i portfolio
• Han är lugn och harmonisk
– Självbedömningar – t.ex. jag kan, jag/vi tycker i barnintervjuer och Portfolio
• Detta lärde jag mig mest om: Detta tyckte jag var roligast (metakognitiv teori, formativt orienterad)
– Narrativa bedömningar – mix av bedömningar invävda i berättelser och
beskrivningar t.ex. i portfolio och pedagogisk dokumentation
• Vi har utökat vårt ordförråd – Ben har gjort två träd, ett stort och ett litet. Jag är på
fotografiet och jag har två pinnar i händerna. En kort pinne och en lång (Portfolio)
• …i denna sammanfattande berättelse tydligt se att barnen inte var ”lerutforskande” barn i
den första sekvensen trots att ett av barnen säger att hon ”älskar lera” (pedagogisk
dokumentation, Skolverket, 2012, s 38)
– Verksamhetsinriktade bedömningar – hur verksamheten kan förändras för att barnet
ska utmanas och växa – bedömning av vad barnet behöver för material, tid, situation, grupp
m.m. (formativt orienterade bedömningar t.ex. i pedagogisk dokumentation)
Funktion – varför dokumentation
och bedömning?
•
Förskola med Reggio Emiliainspirerad profil

Subjektifiering – i pedagogisk dokumentation med inriktning på bedömning av unika barns
begynnelser, intressen och utmaningar: t.ex. lera på ljusbord; Han rörde inte leran, han var bara
intresserad av ljuset. Han har full koll på det….Han är väldigt intresserad av ljus och kontakter. Då får
man hitta den nischen att vad ska vi utmana honom i? (Amanda)

•
Förskola med barn som unika

Kvalificering – ca 200 kunskapsobjekt, rörande språk, matematik, motorik, naturkunskap (benämna,
granska det egna samtalandet, grundläggande begrepp, färg, form, läge, plats, räkneramsa, mätning,
sortering, statistik, sannolikhet, symboler, mönster, samband, fysikaliska experiment, fånga stor boll
med bägge händerna, rita och klippa efter linje, med mera)

•
– i växelspel med socialiserande (SET/StegVis: fostra barn till socialt och känslomässigt kompetenta individer) och
kvalificerande funktioner (skapande, språk, natur /teknik, socio-emotionell utveckling)
– i växelspel med socialiserande (RUS: fostra barn till social kompetens, t.ex Kan själv lösa konflikter) och
subjektifierande funktioner (unika barns begynnelser och intressen i pedagogisk dokumentation)
Förskola med hälsoprofil
Socialisering – värdegrundsarbete, kompisprojekt, Portfolio: hantera konflikter, ta ansvar för
gemensamma regler, START: Livskunskap, StegVis: Lära sig vänta, turas om, hur man är en snäll
kompis: ”För det är ju så att vi har ju många små barn och alla ska ju vara snälla mot varandra, men
dom är ju inte alltid det. Så man behöver ju jobba med det hela tiden.” (Chris)
– i växelspel med kvalificerande (språk, matematik i portfolio, TRAS) och subjektifiernde funktioner ( unika barn vill
och får rita dinosaurier istället för självporträtt i portfolio)
(jfr. Biesta, 2011)
Transformativ bedömning
• Transformativ bedömning är ett begrepp som
sammantaget kan beskriva och fånga den komplexa
bedömnings- och dokumentationspraktiken som
framträder i den presenterade multidokumentationen
• Transformativ bedömning kan ses som omformande
och samspelande bedömning i rörelse mellan olika
former, innehåll, aktörer och funktioner
• Transformativ bedömning kan ses som växelspelande
mellan linjär (målstyrd) och icke-linjär (rhizomatisk)
bedömning och mellan punktuell och processuell
bedömning
Transformativ bedömnings- och
dokumentationspraktik
Jag måste ju verkligen veta, dom här 20 barnen, Pelle är så språkligt,
Muhammed är så språkligt, den är si språkligt eller va det nu än är.
Här har vi ett barn som inte talar alls. Jag får faktiskt observera lite,
jag får hålla mig lite i närheten och observera och se, utmana. Vad
kan det här barnet för ord? Kan det nåt ord överhuvudtaget?
Speciellt vi i detta området, med 90 till 95 procent invandrare. Vi har
ju massor med föräldrar och barn – dom kan inte svenska språket,
men dom kan andra saker. Men vi måste ju ändå ha koll.
Och det är klart den typen av observation eller dokumentation, den
blir ju lite annorlunda än om jag som pedagog har.. nu har jag fryst in
isbitar. Och jag har färgat dom röda med karamellfärg och lagt dom i
en stor skål och satt den på golvet. Och nu tar vi in fyra ettåringar. Nu
ska jag bara titta och se vad som händer här. Alltså det blir ju en
annan typ, det är inte mer eller mindre viktigt. (Alina)
Bedömning och dokumentation
som gränsobjekt
• På mikro-nivå
• På meso-nivå
• På makro-nivå
Bedömning och dokumentation
som gränsobjekt på mikro-nivå
– Under temat har vi talat om storlek, utseende, skillnad och
likheter mellan olika träd, letat upp olika träd och pratat ännu
mer. Vi har utökat vårt ordförråd och övat vår begreppsbildning
med trädet som utgångspunkt./…/På fotot har Ben gjort
pärontryck i olika färger som klistrats upp på det magiska
trädet./ …/Ben har gjort två träd, ett stort och ett litet. Jag är
på fotografiet och jag har två pinnar i händerna. En kort pinne
och en lång.
• Gränsobjekt mellan grupp- och individnivå,
mellan kunskaps- och självbedömning,
mellan text och foto
Bedömning och dokumentation
som gränsobjekt på meso-nivå
BVC
Förskola
Transformativ
bedömnings- och
dokumentationspraktik
Portfolio
Lugn och harmonisk kille
Mamma säger att jag kan vara allt
annat än lugn ibland. Har en egen vilja
och önskar gärna att den följs men jag
Hem
är lätt att övertala. Jag går i simskola
och snart ska jag börja spela fotboll … .
Tycker om att spela spel med mamma
och brottas med pappa och titta på tv…
Tycker att det är superkul att prata, prata och prata….
Förskoleklass/
Skola
Bedömning och dokumentation som
gränsobjekt på makronivå
– mellan offline och online
Vilka intressen och aktörer är involverade i dokumentations- och bedömningspraktiken?
Stat/policy
Ex: Läroplan,
Pedagogisk
dokumentation
Vetenskap/evidens
Ex: TRAS, StegVis
Transformativ
dokumentations- och
bedömningspraktik
Civilsamhälle/
Ex: Dokumenterade
erfarenheter och
bedömningar i nätverk
Marknad/
Ex: Enkäter som
mäter kundnöjdhet
Kundnöjdhet
• Ja, vi har haft det vid ett par tillfällen, gjort enkäter till
föräldrarna….Ja, det är klart som pedagog, som
anställd pedagog av skattebetalarnas pengar, då har jag
ju ett ansvar i mitt uppdrag….Jag känner att man har
ett ansvar, dels mot sig själv, dels mot skattebetalarna
och gentemot kunden. Jag är väldigt mycket i
kundperspektivet …. Alltså kunden har alltid rätt. Och
det är ditt jobb att tillfredsställa det. Om jag ska hänga
i taket och slå femton knutar på mig själv så ska jag va
professionell… Det finns massor av lagar och paragrafer
som styr vårt arbete och det har jag ingenting emot.
Men i stunden är det ändå kunden, det är barnet, det
är familjerna som man måste betjäna så att dom blir
nöjda. (Alina)
Civil dimension –
mellan offline och online
•
…Vår sons dagis har något som heter TRAS. Helt värdelöst och den dömer de
barnen ifrån också. Det värsta är att varje dagisfröken på dagiset bedömer
helt olika, så därför får man ALDRIG någon helhetsbild av hur barnet har det.
Min son tvingades till logoped, trots mina protester. Ingen tog ju mig på
allvar eftersom TRAS visade annat. (Familjeliv, 2009)
•
Lustigt också att småbarn ska dokumenteras, ha en portfolio. Dom leker inte
längre i kuddrummet (Dom vuxna "Pedagogerna" säjer att dom utforskar).
Barn får inte vara barn längre. (Lektion.se, 2010)
•
Själv har vi en tjej på 2 1/2 år hemma, och nu sist så skrevs det in i hennes
IUP att hon ska "gå in i leken mer" !!!!!! Vill bara ta henne därifrån, köpa en
bondgård och strunta i allt annat... . (Lektion.se, 2010)
•
Jag som förskollärare vill påstå att det förekommer i många arbetslag att
man gör en fin dokumentation men inte så bra jobb med barnen. (Allt för
föräldrar, 2011)
Att grundlägga en nyfiken och
frågande hållning
• Frågan är om barnen växer upp och lär sig att det är i
princip omöjligt att säga nej tack till dokumentation
• Får barnen något stöd i att grundlägga en nyfiken och
kritiskt frågande hållning till systematisk dokumentation?
Summering – www.bedomning.net
•
•
•
•
•
•
•
Dokumentation och bedömningar utformas från bestämda positioner, intressen och
perspektiv och ingår därmed i styrningen av hur verkligheten och individers möjligheter
konstrueras och uppförs
Transformativ bedömning kan som teoretiskt gränsobjekt växelspela mellan olika
teoretiska positioner och sammanfogningar inkluderat influenser från psykologiska, sociokulturella, marknadsekonomiska (konkurrens/kundnöjdhet, mål-resultat-kvalitet) och
post-humanistiska teoribildningar
Transformativ bedömning kan ses som omformande och växelspelande bedömning i
rörelse mellan olika aktörer, former, innehåll och funktioner
Transformativ bedömning kan ses som växelspelande mellan linjär (målstyrd) och ickelinjär (rhizomatisk) bedömning och mellan punktuell och processuell bedömning
Bedömningen kan spåras mellan olika nivåer i komplexa nätverk mellan offline och online
Bedömningen är inbegripen i en sammanvävd och ständigt pågående omvandling i en
flerdimensionell styrning relaterad till stat, vetenskap, marknad och civil sfär
Slutligen vill jag betona att transformativ bedömning inte ska tolkas som ett normativt och
föreskrivande begrepp. Det kan snarare ses som ett beskrivande och kritiskt begrepp som
kan erbjuda stöd för kritisk reflektion och alternativa tolkningar i förskolans komplexa
dokumentations- och bedömningspraktik
Varmt TACK!
• Varmt tack till alla som deltagit i min studie
och på så sätt bidragit till vidareutveckling av
forskningsområdet
• Varmt tack till alla (drygt 800) som intresserat
lyssnat och andra som tagit del av studien
• Varmt tack till Centrum för professionsstudier
(CPS), vid Malmö högskola, som möjliggjort
studien
Referenstips
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Alasuutari, Maarit, Markström , Ann-Marie & Vallberg Roth , Ann-Christine (2013) DOCUMENTALITY AND AUDITING IN EARLY CHILDHOOD
EDUCATION (Routledge Book in progress)
Bennet, John (2010). Pedagogy in Early Childhood Services with Special reference to Nordic Approaches. Psychological Science and Education, 3, 1621. Elektroniskt tillgänglig, 2011-09-14: http://psyjournals.ru/en/articles/d31325.shtml
Biesta, Gert (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber.
Broström, Stig (2012). Curriculum in preschool: Adjustment or a possible liberation? Nordic Early Childhood Education Research, 5 (11), 1–14.
Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2001). Från kvalitet till meningskapande: Postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm:
HLS Förlag.
Ferraris, Maurizio (2012). Documentality: Why it is Necessary to Leave Traces (översättning av Richard Davies). New York, USA: Oxford University
Press.
Forsberg, Eva & Lindberg, Viveca (2010). Svensk forskning om bedömning – en kartläggning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Johanssons, Jan-Erik (2010). Från pedagogik till ekonomi? Några kommentarer till kunskapsproduktionen i barnehagen. Nordic Early Childhood
Education Research, 3(3), 227-231.
Lundgren, Ulf P. (2006). Political Governing and Curriculum Change – from Active to Reactive Curriculum reforms: The need for a reorientation of
Curriculum Theory. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, E-tidskrift 2006:1, 1–12.
OECD (2012) Starting Strong III. A Quality Toolbox for Early Childhood Education and Care. Paris: OECD.
Popkewitz, Thomas (2008). Cosmopolitanism and the Age of School Reform: Science, Education, and Making Society by Making the Child. USA, NY:
Routledge Taylor & Francis Group.
Prior, Lindsay (2011). Using Documents in Social Research. In David Silverman (ed.), Qualitative Research: Issues of Theory, Method and Practice (3rd
ed.) (pp. 93-110). LA, London: Sage.
Steyerl, Hito (2003). Documentarism as Politics of truth. Elektroniskt tillgänglig, 2009-09-19: eipcp.net/transversal/1003/steyerl2/en
Trondman, Mats (2011). Snälla fröknar - om barns perspektiv och barnperspektiv. I: Ingegerd Tallberg Broman (red.) Skola och barndom: Normering,
demokratisering, individualisering (ss. 67-80). Malmö: Gleerups förlag.
Vallberg Roth, Ann-Christine (2011) De yngre barnens läroplanshistoria - didaktik, dokumentation och bedömning i förskola (2:a uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Vallberg Roth, Ann-Christine (2012). Different forms of assessment and documentation in Swedish preschools. Nordic Early Childhood Education
Research, 5(23), 1-18.
Åsberg, Cecilia, Hultman, Martin & Lee, Frances (red.) (2012). Posthumanistiska nyckeltexter. Lund: Studentlitteratur.
Åsén, Gunnar & Vallberg Roth, Ann-Christine (2012). Utvärdering i förskolan - en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.