Transcript Bedömnings - Bedomning.net

Bedömning och dokumentation i förskola
– stöd för kritisk reflektion
Lund den 25 oktober 2013
Presentationen: bedomning.net
[email protected]
Professor of Early Childhood Education,
Faculty of Education and Society, Malmö university,
Department of Children-Youth-Society and
Centre for Profession Studies (CPS)
Profession, dokumentation &
bedömning
A-C: Finns någon relation mellan profession, dokumentation och
bedömning?
• Inte bedömning, men jag kopplar ihop professionalitet och
dokumentation. Därför att jag tror att det ena är nödvändigt
för att det andra ska fungera. Utan dokumentationen tror jag
det är svårt att vara professionell i allt du gör./…/ bedömning
är så fruktansvärt (Förskollärare Alina)
• Ja, med dokumentation men inte bedömning. Så skulle jag nog
kunna säga (Förskollärare Amanda)
• Ja, så visst bedömer man, jag tror inte man ska hyckla med
det, för det gör man ju (Förskollärare Carin)
Policy – kontext
– mellan nordisk och anglosaxisk
läroplans- och bedömningstradition
Anglosaxisk tradition – fokus på individen
•
Mål att uppnå för barnen på individnivå
Bedömning av barnens läranderesultat learning outcomes (OECD, 2012)
’
Nordisk tradition – fokus på verksamheten
•
Mål att sträva mot för verksamheten, inte mål att uppnå eller kunskapskrav för barnen
“The focus is on centre performance rather than on child assessment” (Bennet, 2010, s 20)
Individuell plan
i Finland (2005)
Språktest för treåringar Språkkartläggning
i Danmark (2007)
i Norge (2010)
Systematisk dokumentation av varje
barns utveckling och lärande i Sverige (2011)
Nationell policy för förskola i Sverige
• Barnet ska inte jämföras med någon annan än sig själv och inte utifrån fastställda normer
(Proposition 2009/10:165: Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, s 353)
Centrala begrepp &
utgångspunkter
Bedömning – flertydigt begrepp – förändrad innebörd över tid-rum – handling-samhandling i profession
– Att försöka uppskatta något - en avvägning
– Att värdera eller granska något eller någon
– Att betygsätta något eller någon
•
Bedömning i formativ och summativ mening – kunskapsbedömning i utbildning på lokal nivå
• Bedömning i summativ mening – bakåtblickande och summerande, t.ex. betyg, graderad
bedömning – bedömning av lärande
• Bedömning i formativ mening – framåtsyftande , processinriktad bedömning som betonar
barnens utvecklingsmöjligheter – återkoppling och självbedömning är central – bedömning för
lärande
Documentality – styrning genom dokumentation – registrering kommer i förgrunden – we are in a society
of registration (Ferraris, 2013, s 179)
• Dokumentation – digital och analog – videofilm, foto, anteckningar, observationer, intervjuer,
ljudupptagningar med mera
– Dokument – registrerade objekt – aktiva medagenter i samhandling
– Dokumentation mellan offline och online – en till en, en-många, många till många
Utgångspunkter: Profession kan som socialt objekt inte existera utan dokument. Bedömning är central
komponent i professionell yrkesutövning.
Bedömning är invävd i dokumentation
som å ena sidan kan stödja och förstärka
å andra sidan försvaga och vilseleda lärare, föräldrar och barn
Didaktiska frågor
– kritiskt analytiska frågor
Dokumentationens och bedömningens didaktik
– hur (form)
– vad (innehåll),
– vem/vilka (aktörer/agenter)
– varför (funktion) – vad är dokumentation och
bedömning till för?
Material 2011
Intervju och dokumentanalys
• Urval – tre förskolor med skiftande dokumentation
– Reggio Emiliaprofil - inriktning på dokumentation (enligt webbsida)
Stadskommun (kommundel ca 45% med utländsk bakgrund)
– Ser barn som unika - arbetar med Individuell utvecklingsplan (enligt
webbsida)
Stadskommun (kommundel ca 15% med utländsk bakgrund)
– Hälsoprofil - inriktning på portfolio (enligt webbsida)
Förortskommun nära natur och lantlig miljö (ca 10 % med utländsk bakgrund)
Multidokumentation
– form och innehåll i dokumentation
•
•
Förskola med Reggio Emiliainspirerad profil

Pedagogisk dokumentation, SET/StegVis (program för social och emotionell utveckling), enkät
till kunder/föräldrar, IUP (Individuell UtvecklingsPlan), elektronisk dokumentation

Vad? - fokuserat innehåll – Skapande verksamhet (lera, måla), språk, naturkunskapteknik och socio-emotionell utveckling
Förskola med barn som unika
- Pedagogpärm – IUP, Lathundar/blad för kunskapsområden (ca 200 kunskapsobjekt rörande
språk, matematik, motorik, naturkunskap: benämna, granska det egna samtalandet, grundläggande
begrepp, färg, form, läge, räkneramsa, mätning, sortering, statistik, sannolikhet, fysikaliska experiment, fånga stor
boll med bägge händerna, rita och klippa efter linje, med mera), pedagogisk dokumentation, RUS
(RelationsUtvecklingsSchema), elektroniska fotoramar
- Barnpärm – barnets portfolio med beskrivning av barnet som person, barnets tema- och
projektmaterial (berättelser om lärande) samt barnintervjuer
Vad? – Språk, matematik, naturkunskap, motorik och socio-emotionell utveckling
•
Förskola med hälsoprofil
Portfolio, dagbok, dokumentation till hälso- och miljöråd, START (Livskunskap för 1-3-åringar),
StegVis, TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling), BVC-dokument, BRUK (Läroplansstyrt
material: Bedömning, Reflektion, Utvärdering, Kvalitet), föräldraenkät och elektroniska
fotoramar
Vad? – fokuserat innehåll - Normer, värden, socio-emotionell utveckling, språk och matematik
Former av bedömning
– Utvecklingspsykologiskt grundade bedömningar
Normer för ålders- och stadierelaterad bedömning som i StegVis och BVC-dokument
• 2-3 år: Barn börjar benämna olika fenomen och talar högt för sig själv om vad de gör
• 3-5 år: Barnet har utvecklat förmågan att uppfatta andras känslouttryck (StegVis)
– Kunskapsbedömning på individnivå – t.ex. i IUP (med ca 200 lärandeobjekt)
Ibland graderade bedömningar: behärskar inte, behärskar delvis eller behärskar,
t.ex. i TRAS,
• Kan barnet uttala ord med k och g riktigt?
• Förstår barnet gradböjningar av en del adjektiv? (t.ex. mindre, kortare, längst störst)
• Kan barnet skriva sitt namn?
– Personbedömningar – t.ex i portfolio
• Han är lugn och harmonisk
– Självbedömningar – kan vara personalens självbedömningar och barnens t.ex. i
barnintervjuer (tänka om och bedöma sitt eget lärande, metakognitiv teori,
formativt orienterad)
Vad är du bra på? Rita drakar och dinosaurier. Vad vill du lära dig? Rita text. Hur ska du lära dig
det? Jag blir större.
– Narrativa bedömningar – mix av bedömningar invävda i berättelser och
beskrivningar t.ex. i portfolio och pedagogisk dokumentation
• Vi har utökat vårt ordförråd – Ben har gjort två träd, ett stort och ett litet. Jag är på
fotografiet och jag har två pinnar i händerna. En kort pinne och en lång (Portfolio)
–
• …i denna sammanfattande berättelse tydligt se att barnen inte var ”lerutforskande” barn i
den första sekvensen trots att ett av barnen säger att hon ”älskar lera” (pedagogisk
dokumentation, Skolverket, 2012, s 38)
Verksamhetsinriktade bedömningar – bedömning av hur verksamheten kan förändras
för att barnet ska utmanas och växa – vad barnet behöver för material, tid, situation, grupp m.m.
(formativt orienterade bedömningar, t.ex. i pedagogisk dokumentation)
Transformativ bedömning
– är ett begrepp som sammantaget kan beskriva och fånga
den komplexa praktiken som framträder i den
presenterade multidokumentationen
– kan ses som omformande bedömning i rörelse mellan
olika former, innehåll, aktörer/agenter och funktioner
(t.ex. kontroll/stöd)
– kan vidare ses som växelspelande mellan linjär
(målstyrd) och icke-linjär (rhizomatisk) och mellan
punktuell och processuell bedömning/dokumentation
– kan spåras som gränsobjekt på olika nivåer
Transformativ bedömnings- och
dokumentationspraktik
Jag måste ju verkligen veta, dom här 20 barnen, Pelle är så språkligt,
Muhammed är så språkligt, den är si språkligt eller va det nu än är.
Här har vi ett barn som inte talar alls. Jag får faktiskt observera lite,
jag får hålla mig lite i närheten och observera och se, utmana. Vad
kan det här barnet för ord? Kan det nåt ord överhuvudtaget?
Speciellt vi i detta området, med 90 till 95 procent invandrare. Vi har
ju massor med föräldrar och barn – dom kan inte svenska språket,
men dom kan andra saker. Men vi måste ju ändå ha koll.
..Och det är klart den typen av observation eller dokumentation, den
blir ju lite annorlunda än om jag som pedagog har.. nu har jag fryst in
isbitar. Och jag har färgat dom röda med karamellfärg och lagt dom i
en stor skål och satt den på golvet. Och nu tar vi in fyra ettåringar. Nu
ska jag bara titta och se vad som händer här. Alltså det blir ju en
annan typ, det är inte mer eller mindre viktigt. (Förskollärare)
Sammanflätade didaktiska frågor
i transformativ bedömning
Mellan Linjär – punktuell
• Vad/innehåll – språk
och Icke-linjär – processuell
• Vad/innehåll – utforskande
av natur
• Hur/form - observation
& kunskapsbedömning
• Hur/form – öppen
dokumentation & narrativ
bedömning
• Vem/aktör – lärare
observerar barn på
individnivå
• Varför/funktion –
kontrollerande
• Vem/aktör – lärare
observerar barn på
gruppnivå
• Varför/funktion – följa och
stödja processen
Bedömningsagenter
•
Bedömningsagenter – ting och material som agenter – kan artikulera olika former
av bedömning i samhandling med lärare, barn och föräldrar
•
Portfolio: ”dom säger i den nya läroplanen, att man ska jobba med verksamheten,
men att man ändå kan gå in och se för varje enskilt barn. Vad har lille Kalle eller
Lisa lärt sig när vi har haft den här aktiviteten.”
– Kan du peka ut kroppsdelarna? Dom ligger ju på pappret, och kan hon då så ringar man in
med grönt. Ja, det är näsa, öra, mage, axlar, öga, mun, navel, hår fot, rygg, huvud, hals, arm,
snippa, snopp, tunga, fingrar, bröst, haka, rumpa, tänder, knä och nagel
•
•
•
Gröna ringar som skrivs på dokumentet kan ses som bedömningsagenter
Verksamhetsinriktad bedömning i dokumentation avsedd för att utvärdera
personalens input (hur de arbetar med olika målområden i
dokumentationsarbetet, t.ex förskolan ska sträva mot att varje barn utvecklar sin
kroppsuppfattning), kan transformeras till kunskapsbedömning på individnivå –
linjär och punktuell
Bedömningsagenter kan i samhandling artikulera transformativ bedömning
– verksamhetsinriktad bedömning (bedömning av hur verksamheten kan förändras så att
barnet ska vidare utmanas och växa) kan tolkas vara mer förenlig med Lpfö 98 (2010)
– placering av dokumentet i portfolio stärker inriktningen mot kunskapsbedömning på
individnivå
Spår av bedömning och
dokumentation som gränsobjekt
På olika nivåer:
• mikro
• meso
• makro
Gräns
Bedömning och dokumentation
som gränsobjekt på mikro-nivå
– Narrativ bedömning - Under temat har vi talat om storlek, utseende, skillnad
och likheter mellan olika träd, letat upp olika träd och pratat ännu mer. Vi har
utökat vårt ordförråd och övat vår begreppsbildning med trädet som
utgångspunkt./…/På fotot har Ben gjort pärontryck i olika färger som klistrats
upp på det magiska trädet./ …/Ben har gjort två träd, ett stort och ett litet.
Jag är på fotografiet och jag har två pinnar i händerna. En kort pinne och en
lång.
• Gränsobjekt mellan:
• Grupp Kunskapsbedömning
• Individ
Självbedömning
Lärare Text
Barn
Foto
Bedömning och dokumentation
som gränsobjekt på meso-nivå
BVC
Förskola
Bedömnings- och
dokumentationspraktik
Portfolio
Lugn och harmonisk kille (läraren).
Mamma säger att jag kan vara allt
annat än lugn ibland. Har en egen vilja
och önskar gärna att den följs men jag
är lätt att övertala.
Hem
Förskoleklass/
Skola
Portfolio, BVC-test och TRAS är
exempel på dokumentation
som rör sig i gränslandet
mellan hem och olika
institutioner
– hur bedömningar uppförs,
överförs och transformeras
Bedömning och dokumentation som
gränsobjekt på makronivå
Vilka intressen och aktörer är involverade i dokumentations- och bedömningspraktikerna?
Stat/policy
Ex: Läroplan,
Pedagogisk
dokumentation
Vetenskap/evidens
Ex: TRAS, StegVis
Marknad/
Bedömnings- och
dokumentationspraktik
Civilsamhälle/
Ex: Dokumenterade
erfarenheter och
bedömningar i
nätverk/Internet
Ex: Enkäter som
mäter kundnöjdhet
…mellan stat och
marknad/kundnöjdhet
• Ja, vi har haft det vid ett par tillfällen, gjort enkäter till
föräldrarna….Ja, det är klart som pedagog, som
anställd pedagog av skattebetalarnas pengar, då har jag
ju ett ansvar i mitt uppdrag….Jag känner att man har
ett ansvar, dels mot sig själv, dels mot skattebetalarna
och gentemot kunden. Jag är väldigt mycket i
kundperspektivet …. Alltså kunden har alltid rätt. Och
det är ditt jobb att tillfredsställa det. Om jag ska hänga
i taket och slå femton knutar på mig själv så ska jag va
professionell… Det finns massor av lagar och paragrafer
som styr vårt arbete och det har jag ingenting emot.
Men i stunden är det ändå kunden, det är barnet, det
är familjerna som man måste betjäna så att dom blir
nöjda. (Förskollärare)
Civil dimension –
mellan offline och online
•
…Vår sons dagis har något som heter TRAS. Helt värdelöst och den dömer de
barnen ifrån också. Det värsta är att varje dagisfröken på dagiset bedömer
helt olika, så därför får man ALDRIG någon helhetsbild av hur barnet har det.
Min son tvingades till logoped, trots mina protester. Ingen tog ju mig på
allvar eftersom TRAS visade annat. (Familjeliv, 2009)
•
Lustigt också att småbarn ska dokumenteras, ha en portfolio. Dom leker inte
längre i kuddrummet (Dom vuxna "Pedagogerna" säjer att dom utforskar).
Barn får inte vara barn längre. (Lektion.se, 2010)
•
Själv har vi en tjej på 2 1/2 år hemma, och nu sist så skrevs det in i hennes
IUP att hon ska "gå in i leken mer" !!!!!! Vill bara ta henne därifrån, köpa en
bondgård och strunta i allt annat... . (Lektion.se, 2010)
•
Jag som förskollärare vill påstå att det förekommer i många arbetslag att
man gör en fin dokumentation men inte så bra jobb med barnen. (Allt för
föräldrar, 2011)
Alternativ – att grundlägga en nyfiken
och kritiskt frågande hållning
Idag finns information om stora delar av våra liv på internet –
fenomenet kan betecknas som Internetifiering (Alverén,
2012). ”Personlig information kommer att bli den nya oljan –
en värdefull råvara för 2000-talet” (Alverén, 2012, s 15).
• Frågan är om barnen växer upp och lär sig att det är i
princip omöjligt att säga nej tack till dokumentation
• Får barnen något stöd i att grundlägga en nyfiken och
kritiskt frågande hållning till systematisk dokumentation?
Summering - www.bedomning.net
•
•
•
•
•
•
•
Dokumentation och bedömningar utformas från bestämda positioner, intressen och
perspektiv och ingår därmed i styrningen av hur verkligheten och individers möjligheter
konstrueras och uppförs
Transformativ bedömning kan som teoretiskt gränsobjekt växelspela mellan olika
teoretiska positioner inkluderat influenser från psykologiska, socio-kulturella, marknadsekonomiska (konkurrens/kundnöjdhet, mål-resultat-kvalitet) och post-humanistiska
teoribildningar
Transformativ bedömning kan ses som omformande och växelspelande bedömning i
rörelse mellan olika aktörer/agenter, former, innehåll och funktioner
Transformativ bedömning kan ses som växelspelande mellan linjär (målstyrd) och ickelinjär (rhizomatisk) bedömning och mellan punktuell och processuell bedömning
Bedömningen kan spåras som gränsobjekt mellan olika nivåer i komplexa nätverk mellan
offline och online
Bedömning i multidokumentationen är på makronivå inbegripen i en flerdimensionell
styrning relaterad till stat, vetenskap, marknad och civil sfär
Slutligen är transformativ bedömning inte avsett som ett normativt och föreskrivande begrepp. Det
kan snarare ses som ett beskrivande och kritiskt begrepp som kan erbjuda stöd för kritisk reflektion
och alternativa tolkningar i förskolans komplexa dokumentations- och bedömningspraktik
Varmt TACK!
• Varmt tack för alla som deltagit i min
studie och på så sätt bidragit till
vidareutveckling av forskningsområdet
• Varmt tack till alla som intresserat lyssnat
och tagit del av studien
Referenstips
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Alasuutari, Maarit, Markström , Ann-Marie & Vallberg Roth , Ann-Christine (2013) ASSESSMENT AND DOCUMENTATION IN EARLY CHILDHOOD
EDUCATION (Routledge Book in print)
Bennet, John (2010). Pedagogy in Early Childhood Services with Special reference to Nordic Approaches. Psychological Science and Education, 3, 1621. Elektroniskt tillgänglig, 2011-09-14: http://psyjournals.ru/en/articles/d31325.shtml
Biesta, Gert (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber.
Broström, Stig (2012). Curriculum in preschool: Adjustment or a possible liberation? Nordic Early Childhood Education Research, 5 (11), 1–14.
Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2001). Från kvalitet till meningskapande: Postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm:
HLS Förlag.
Ferraris, Maurizio (2012). Documentality: Why it is Necessary to Leave Traces (översättning av Richard Davies). New York, USA: Oxford University
Press.
Forsberg, Eva & Lindberg, Viveca (2010). Svensk forskning om bedömning – en kartläggning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Johanssons, Jan-Erik (2010). Från pedagogik till ekonomi? Några kommentarer till kunskapsproduktionen i barnehagen. Nordic Early Childhood
Education Research, 3(3), 227-231.
Lundgren, Ulf P. (2006). Political Governing and Curriculum Change – from Active to Reactive Curriculum reforms: The need for a reorientation of
Curriculum Theory. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, E-tidskrift 2006:1, 1–12.
OECD (2012) Starting Strong III. A Quality Toolbox for Early Childhood Education and Care. Paris: OECD.
Popkewitz, Thomas (2008). Cosmopolitanism and the Age of School Reform: Science, Education, and Making Society by Making the Child. USA, NY:
Routledge Taylor & Francis Group.
Prior, Lindsay (2011). Using Documents in Social Research. In David Silverman (ed.), Qualitative Research: Issues of Theory, Method and Practice (3rd
ed.) (pp. 93-110). LA, London: Sage.
Pettersvold, Marie & Østrem, Solveig (2012). Mestrer mestrer ikke: Jakten på det normale barnet. Oslo: Res Publica.
Star, Susan L & Griesemer James R (1989). Institutional Ecology, 'Translations' and Boundary Objects: Amateurs and Professionals in Berkeley's
Museum of Vertebrate Zoology, 1907-39. Social Studies of Science, 19(4), 387–420.
Steyerl, Hito (2003). Documentarism as Politics of truth. Elektroniskt tillgänglig, 2009-09-19: eipcp.net/transversal/1003/steyerl2/en
Trondman, Mats (2011). Snälla fröknar - om barns perspektiv och barnperspektiv. I: Ingegerd Tallberg Broman (red.) Skola och barndom: Normering,
demokratisering, individualisering (ss. 67-80). Malmö: Gleerups förlag.
Vallberg Roth, Ann-Christine (2012). Different forms of assessment and documentation in Swedish preschools. Nordic Early Childhood Education
Research, 5(23), 1-18.
Vallberg Roth, Ann-Christine (2013). Nordisk komparativ analys av riktlinjer för kvalitet och innehåll i förskola. Oslo,Norden: Nordiska Ministerrådet.
Åsberg, Cecilia, Hultman, Martin & Lee, Frances (red.) (2012). Posthumanistiska nyckeltexter. Lund: Studentlitteratur.
Åsén, Gunnar & Vallberg Roth, Ann-Christine (2012). Utvärdering i förskolan - en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Referenstips
Nordisk komparativ analys av riktlinjer
för kvalitet och innehåll i förskola
Ann-Christine Vallberg Roth, 2013
Se Nordicassessment.net