Transcript Kulturplan för Jämtlands län

Regional kulturplan för Jämtlands län
2012-2014
(LS/1071/2010)
Länskulturen
Jämtlands läns landsting
Inledning och sammanfattning
Regional kulturplan för Jämtlands län är ett planeringsverktyg och en handlingsplan för
utveckling av de regionala kulturverksamheterna i länet. Kulturplanen ger en samlad bild av de
kulturverksamheterna i länet som har statlig eller regional finansiering eller har annan regional
karaktär, där kulturens egenvärde utgör kärnan i planen. Ambitionen är att skapa bästa
förutsättningar för konst- och kulturlivets utveckling genom en mångfald uttryck och ett ökat
deltagande i kulturlivet. Ambitionen är också att spegla ett antal utvecklingsområden där kulturen
utgör en kraft för länets attraktionskraft, tillväxt och sociala sammanhållning. Kulturplanen utgör
underlag för Regionförbundets ansökan om statsbidrag från Statens Kulturråd gällande de delar
av planen som har statlig medfinansiering. Kulturplanen omfattar tre år men är ett rörligt och
levande dokument som kan utvecklas, kompletteras och fördjupas varje år.
Planen beskriver det kulturpolitiska området i Jämtlands län utifrån de samlade nationella och
regionala resurserna. Ambitionen är att öka samspelet mellan statliga, regionala och kommunala
prioriteringar men också att tydliggöra gemensamt prioriterade utvecklingsområden oavsett
huvudman. Till grund för kulturplanen ligger de nationella kulturpolitiska målen och Jämtlands
läns kulturpolicy. Planen ska samspela med Regionförbundet Jämtlands läns strategiområden och
anger tre övergripande fokusområden som har särskild betydelse för kulturens utveckling i länet kulturella och kreativa näringar, det livslånga lärandet och interkulturell dialog.
Kulturplanen har tagits fram i samarbete med kommunerna och kulturlivets intressenter i en
grundlig process där alla parter visat stort engagemang och intresse av att utveckla Jämtlands län
som en aktiv kulturregion. Möten, seminarier och workshops har lockat deltagare från hela länet,
där förslag och idéer har fångats upp och lett fram till planeringsunderlag för såväl regionala
kulturpolitiska prioriteringar som för institutionernas förnyelse - och utvecklingsarbete.
Kulturplanen har tagits fram och förankrats i samverkan med kommunerna, där KulturZ
fungerat som referensgrupp, med utsedd styrgrupp under arbetet. Samråd har även skett med
organisations– och föreningslivet och de fria kulturutövarna. Dialog har också förts med länets
kulturinstitutioner, folkbildningen, Länsstyrelsen och intresseorganisationer som Ideell
kulturallians, Gaaltije – sydsamiskt kulturcentrum, KLYS; konstnärliga- och litterära
yrkesutövares samarbetsnämnd, KRO; Konstnärernas Riksorganisation m.fl.
Processen har präglats av transparens och öppenhet, där protokoll från samtliga dialogmöten och
samråd lagts ut synliga på länskulturens hemsida under arbetets gång.
Kulturrådet kommer att ge ett samlat statligt stöd till länet/regionen som i sin tur fördelar bidrag
till sju regionala områden:
1. scenkonst; professionell teater-, dans- och musikverksamhet
2. regional museiverksamhet
3. konst- och kulturfrämjande verksamhet
4. regional arkivverksamhet
5. filmkulturell verksamhet
6. hemslöjdsfrämjande verksamhet
7. regional biblioteksverksamhet
Utöver detta vill länet, med utgångspunkt från kulturplanen, föra en dialog med Statens kulturråd
om utvecklingsmedel för gemensamt angelägna utvecklingsområden.
2
Innehållsförteckning
Inledning och sammanfattning..................................................................................................... 2
1. Planeringsförutsättningar ..................................................................................................5
1.1 Bakgrund samverkansmodellen ............................................................................................... 5
1.2 Länets resurser och förutsättningar ......................................................................................... 5
1.3 Länets utmaningar och möjligheter ........................................................................................ 6
1.4 Gemensamma perspektiv ........................................................................................................ 6
1.4.1 Kulturella och kreativa näringar ................................................................................................................................. 7
1.4.2 Interkulturell dialog....................................................................................................................................................... 7
1.4.3 Livslångt lärande............................................................................................................................................................ 8
2. Kulturpolitisk organisation ............................................................................................... 9
2.1 Regionförbundet i Jämtlands län ............................................................................................. 9
2.2 Jämtlands läns landsting ......................................................................................................... 9
2.3 Primärkommunerna ................................................................................................................ 9
2.3.1 Bergs kommun ............................................................................................................................................................ 10
2.3.2 Bräcke kommun .......................................................................................................................................................... 10
2.3.3 Härjedalens kommun ................................................................................................................................................. 10
2.3.4 Krokoms kommun ..................................................................................................................................................... 11
2.3.5 Ragunda kommun ....................................................................................................................................................... 12
2.3.6 Strömsunds kommun ................................................................................................................................................. 12
2.3.7 Åre Kommun ............................................................................................................................................................... 13
2.3.8 Östersunds kommun .................................................................................................................................................. 14
3. Kulturpolitiska utgångspunkter ...................................................................................... 15
3.1 De nationella kulturpolitiska målen ...................................................................................... 15
3.2 Kulturpolicy för Jämtlands län............................................................................................... 15
3.2.1 Regional kulturpolitisk vision.................................................................................................................................... 15
3.3 Syfte och former med samverkan .......................................................................................... 15
3.4 Kulturpolitiska aspekter ........................................................................................................ 16
3.4.1 Tillgänglighet ................................................................................................................................................................ 16
3.4.2 Delaktighet ................................................................................................................................................................... 17
3.4.3 Jämställdhet och jämlikhet......................................................................................................................................... 17
3.4.4 Mångfald ....................................................................................................................................................................... 17
4. Den regionala infrastrukturen, nulägesbeskrivning och utvecklingsområden .............. 18
4.1 Scenkonsten i länet ................................................................................................................ 18
4.1.1 Musik i länet ................................................................................................................................................................. 18
4.1.2 Teater i länet................................................................................................................................................................. 19
4.1.3 Estrad Norr – Jämtlands läns teater ........................................................................................................................ 19
4.1.4 Estrad Norr – Musik & Musikteater........................................................................................................................ 20
4.1.5 Riksteatern Jämtland/Härjedalen ............................................................................................................................. 21
4.2 Regional museiverksamhet ................................................................................................... 23
4.2.1 Stiftelsen Jamtli ............................................................................................................................................................ 23
4.2.1.1 Härjedalens Fjällmuseum ....................................................................................................................................... 25
4.2.1.2 Teknikland ................................................................................................................................................................. 26
4.2.1.3 Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik ......................................................................................................... 27
4.3 Konst- och kulturfrämjande verksamhet ............................................................................... 29
4.3.1 Konsten i länet............................................................................................................................................................. 29
4.3.2 Bildkonsten med konstkonsulent ............................................................................................................................. 30
4.4 Regional arkivverksamhet ..................................................................................................... 32
3
4.4.1 Föreningsarkivet .......................................................................................................................................................... 32
4.4.2 Landsarkivet ................................................................................................................................................................. 33
4.5 Filmkulturell verksamhet....................................................................................................... 35
4.5.1 Filmen i länet ............................................................................................................................................................... 35
4.5.2 Filmpool Jämtland ...................................................................................................................................................... 35
4.6 Hemslöjdsfrämjande verksamhet .......................................................................................... 37
4.6.1 Hemslöjden i länet ...................................................................................................................................................... 37
4.6.2 Hemslöjdskonsulenterna ........................................................................................................................................... 38
4.7 Regional biblioteksverksamhet ............................................................................................. 40
4.7.1 Litteraturen i länet ....................................................................................................................................................... 40
4.7.2 Jämtlands läns bibliotek ............................................................................................................................................. 40
4.8 Övrig regional infrastruktur................................................................................................... 42
4.8.1 Design i länet – Regionalt Designcentrum Jämtland ............................................................................................ 42
4.8.2 Länsstyrelsens kulturmiljöenhet ............................................................................................................................... 43
4.8.3 Gaaltije – Sydsamiskt Kulturcentrum ...................................................................................................................... 44
5. Civilsamhället .................................................................................................................. 47
5.1 Folkbildningen....................................................................................................................... 47
5.1.1 Folkhögskolorna.......................................................................................................................................................... 48
5.1.2 Studieförbunden .......................................................................................................................................................... 48
5.2 Ideell Kulturallians ................................................................................................................ 49
5.3 Lokala samråd ....................................................................................................................... 50
5.3 Arrangörskap och turnéstöd .................................................................................................. 52
6. Regionala strategiska utvecklingsområden .................................................................... 53
6.1 Kulturella och kreativa näringar (KKN) samt turismbaserad utveckling .............................. 53
6.2 Designcentrum Mitt .............................................................................................................. 54
6.3 Barn och unga ....................................................................................................................... 55
6.3.1 Ung kultur .................................................................................................................................................................... 55
6.3.2 Skapande skola............................................................................................................................................................. 55
6.4 Interregional samverkan ........................................................................................................ 56
6.5 Nordiskt, internationellt och interkulturellt utbyte/samarbete ............................................ 57
6.6 Internationellt arbete/fristadsförfattare ................................................................................ 58
6.7 Kunskapsuppbyggnad och forskning.................................................................................... 58
6.8 Övriga angelägna insatser och samverksansområden .......................................................... 58
6.8.1 Kultur och hälsa .......................................................................................................................................................... 58
6.8.2 Dans .............................................................................................................................................................................. 58
6.8.3 Det immateriella kulturarvet ..................................................................................................................................... 59
7. Kulturskaparnas villkor ................................................................................................... 60
8. Kulturplanens framtagande och förankring.................................................................... 61
9. Uppföljning och utvärdering ........................................................................................... 62
Bilaga 1 – Tidplan, Samverkansmodellen Jämtlands län ............................................................ 63
Bilaga 2 – Ekonomiska förutsättningar ...................................................................................... 65
4
1. Planeringsförutsättningar
1.1 Bakgrund samverkansmodellen
Länets kulturplan utgår från en ny modell i svensk kulturpolitik, där samverkan mellan staten,
regionen och kommunerna förstärks och där samråd med civilsamhället och det fria kulturlivet
sker löpande. Samverkansmodellen är den största genomgripande förändringen av svensk
kulturpolitik sedan 1974, där regionerna har möjlighet att ta ett helhetsgrepp kring länets
kulturpolitiska målsättningar, åtgärder och utbud. Regioner och län ska i dialog med staten skapa
en samsyn över hur de regionala och statliga medlen kan samverka för att komma medborgarna
till del men också för regional och nationell nytta.1
Kulturplanen ska enligt Kulturrådet innehålla beskrivning av
den regionala och interregionala infrastrukturen för konst och kulturlivet,
kulturskaparnas situation och villkor,
kulturfrågornas koppling till andra politikområden,
förutsättningar för en breddad finansiering,
ideella och institutionella aktörer som finns i länet,
kopplingen till regional utveckling och tillväxt,
kulturområdets administrativa organisation, beslutstruktur och ansvarsfördelning inom
länet,
uppföljning, utvärdering och analys av kulturplanen.
1.2 Länets resurser och förutsättningar
I Jämtlands län bor 126 691 personer (SCB 2010) fördelat på åtta kommuner och en yta på nästan
50 000 kvadratkilometer som motsvarar 12 % av hela landets totala yta. Total sett visar länet en
svag befolkningsökning, främst i kommunerna Bräcke, Krokom och Östersund. Nästan en
tredjedel av länets befolkning bor i landsbygd eller glesbygd, alltså med mer än 45 minuters
resväg till närmaste tätort. Dessa förutsättningar ställer naturligtvis särskilda krav på länets
kulturinstitutioner, inte minst vad gäller tillgänglighet.
I länet finns rika natur- och kulturtillgångar i form av inland, fjälltrakter, skog, stad och
landsbygd. Småföretagandet är särskilt framträdande och då handlar det inte sällan om
turismföretag, gröna näringar och småskaligt hantverk. Inte minst mathantverket är en
framgångsrik och växande näring men de bärande näringarna finns inom skogs- och jordbruk,
turism samt rennäring. Länet har ett levande kulturliv och många attraktiva besöksmål.
Kulturarvet med dess miljöer, institutioner och verksamheter utgör en viktig del av dessa
attraktioner. Lokala museer, bibliotek, kulturskolor och kulturhus är tillsammans med
folkbildning, föreningsliv och en omfattande hembygdsrörelse viktiga resurser för länets kulturliv.
Den regionala kulturella infrastrukturen utgörs av länets kulturinstitutioner; Jamtli,
Föreningsarkivet och Landsarkivet, Estrad Norr, Filmpool Jämtland, Länsbiblioteket,
hemslöjdskonsulenter, Bildkonsten med konstkonsulent, Riksteatern J/H och Designcentrum. 50
% av utbudet riktas mot barn och unga och 55 % av utbudet sker utanför Östersunds tätort.
Andra viktiga aktörer är Gaaltije – sydsamiskt kulturcentrum och Länsstyrelsen, bland annat
genom sitt kulturmiljöarbete och kulturmiljöanslag.
1
Se Kulturutredningens betänkande SOU 2009:16, särskilt kap 12 om den så kallade portföljmodellen.
5
1.3 Länets utmaningar och möjligheter
Kulturplanen utgår från lokala, regionala och nationella kulturpolitiska mål och visioner.
De samlade kulturresurserna ska hålla hög konstnärlig nivå och bidra till regionens utveckling och
attraktivitet. Kulturen har betydelse såväl för individen som för samhällets utveckling. För den
enskilde kan kultur vara en källa till inspiration, rekreation, deltagande, skapande och lärande. Ur
ett samhällsperspektiv innebär att kultur bidrar till ett öppet och demokratiskt samhälle. Kultur
kan stimulera till ökad sysselsättning och attraktionskraft och genom det attrahera besökare och
inflyttare till länet. Sammanfattningsvis kan kulturen innebära växt för människan och tillväxt för
samhället. Landstingsplanen 2011-2013, anger att en positiv livsmiljö skall innebära möjligheter
till stimulerande och utvecklande arbete, bra bomiljö, bra utbildning och meningsfull fritid. I
begreppet livsmiljö ingår att uppnå en hållbar utveckling och framtidstro i länet. Möjligheter att
påverka och ha inflytande över sin egen vardag leder till förbättrad folkhälsa och till bättre tillväxt
och entreprenörsanda.
Jämtlands län har i likhet med många andra regioner en utmaning som handlar om befolkningsoch utbildningsmässig utveckling. En bred kulturdefinition som är inkluderande och öppnar för
samverkan bidrar till samhällsutveckling och social sammanhållning. Kulturella upplevelser är för
många människor en ingång till lärande och inte minst stimuleras utvecklingen av de
nyckelkompetenser som är nödvändiga för att klara sig i det moderna samhället. De kompetenser
som handlar om kreativitet, entreprenörskap, nytänkande och socialt nätverkande kan byggas och
stärkas inom kulturlivet.
Kulturlivet strävar efter att nå alla invånare i syfte att skapa kulturella upplevelsemöjligheter både
på bredden och på djupet. Erfarenheter visar att ett kulturellt engagemang stärker social
sammanhållning även i andra sammanhang. Att prioritera livslångt lärande genom kulturella
upplevelser syftar till att ytterligare stimulera utveckling av länets kulturliv. Barn och unga, vuxna
och gamla kan livet ut vara engagerade i kulturella aktiviteter, vilket i sig stärker och binder
samman regionen.
Kulturinstitutioner med länsansvar kan ansvara för den offentliga delen i det informella lärandet i
en social sammanhållande dimension. Satsning på att skapa högre livskvalitet för den åldrande
befolkningen bör vara lika självklart som ett lustfyllt lärande för barn och unga.
Länet står inför en utmaning att gemensamt söka möjligheter till breddad finansiering för länets
kulturella utveckling. Vid sidan av nationella medel kan finansiering från olika EU program ha
betydelse för strategiska utvecklingsområden.
Länets särskilda geografi och befolkningsstruktur innebär att det är viktigt att prioritera tillgång
till kulturupplevelser och aktiviteter i hela länet. Jämtlands län har flest samlingslokaler per
invånare i landet som fungerar som mötesplatser och lokala kulturhus. Detta bör ses som en
strategisk tillgång. Genom ökad samverkan mellan kulturinstitutioner, kulturaktörer och länets
kommuner kan vi åstadkomma regional dynamik på kulturområdet.
1.4 Gemensamma perspektiv
Kulturpolitiken ska sträva efter att uppnå så stor och bred effekt som möjligt där kulturens
egenvärde utgör kärnan. Genom att lyfta fram gemensamma perspektiv kan det skapas utrymme
för fördjupningar inom ett antal områden. Kulturlivets status och betydelse för regional
utveckling kan därmed komma att växa. I dessa satsningar kan kommunala, regionala och statliga
medel också kan dra till sig europeiska medel. Därför blir överordnade strategier från den
6
regionala utvecklingsstrategin (RUS) och den regionala utvecklingsplanen (RUP) av stor betydelse
för hur man ska bedöma och prioritera olika initiativ och möjligheter.
I klartext innebär detta att Kulturplanen och dess tre gemensamma perspektiv bör ses som en
integrerad del av det regionala utvecklingsarbetet och ska genomsyra all regional
kulturverksamhet. Dessa perspektiv förväntas ha potential att utvecklas vidare och dra till sig
ytterligare resurser på nationell, nordisk och europeisk nivå:
Kulturella och kreativa näringar
Interkulturell dialog
Livslångt lärande
Dessa tre områden har stor betydelse i det regionala planarbetet och det finns anledning att tro
att dessa dessutom kommer att växa i betydelse under kulturplanperioden.
1.4.1 Kulturella och kreativa näringar2
Ett rikt kulturliv med goda villkor för kulturskapare att verka i regionen är en viktig förutsättning
för ökat företagande inom de kulturella och kreativa näringarna. Jämtlands län har genom ett
flertal år, med framgång bland annat i samarbete med KK-stiftelsen, verkat för att stimulera
produktion, företagande och sysselsättning med bas inom de kulturella o och kreativa näringarna.
Länet har dessutom på internationell nivå tagit på sig rollen att leda jämförelse- och
inspirationsarbetet som pågår inom ramen för PASCAL (International organization for place
management, social cohesion and lifelong learning). Detta perspektiv är utpekat som högt
prioriterat av EU i kulturpolitiken fram till år 2020. Dessutom finns stora forskningsprogram för
detta fält under OECD.
I en studie genomförd under 2008-2010 framgår att jämtländska KKN består av nästan 2000
företag vilka sysselsätter cirka 3500- 4000 personer. Hela 65 procent är enmansföretag och något
fler än hälften ägs av män. Företagen omsätter cirka 3, 5 miljarder kronor och många företag har
också verksamhet i flera delbranscher. Studien visar att mindre än hälften av företagen kan
försörja sig på sin verksamhet – vilket i sig pekar på både ett problem och en tillväxtpotential. I
ett remissvar från Konstnärernas Riksorganisation, konsthantverkare m.fl. på regeringens förslag
till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar, betonar man att tre fjärdedelar av bild- och
formkonstnärerna i landet är egenföretagare. Möjligheten att skapa en högre sysselsättningsgrad
inom kulturlivet är betydelsefull. Likaså är det viktigt att framhålla hur kulturen bidrar till
sysselsättning inom andra branscher. I dagsläget finns många människor i regionen som genom
kulturupplevelser som grund bidrar till olika näringar så som turism, matproduktion och konst.
Här finns med andra ord en stark utvecklingspotential.
1.4.2 Interkulturell dialog
Europaåret för Interkulturell Dialog 2008 uppmärksammade hela Europas kulturella mångfald
och initierade både europeiska och nationella projekt. Jämtlands län har sedan dess lagt en grund
för det interkulturella arbetet genom insatser åstadkomna av en mångkulturkonsulent.
Interkulturell dialog handlar om att mötas över gränser för att öka förståelsen mellan olika
kulturer. Länet har i likhet med många andra regioner en utmaning gällande befolknings- och
utbildningsmässig utveckling. En bred kulturdefinition som är inkluderande och öppnar för
samverkan bidrar till samhällsutveckling och social sammanhållning. Regionen har utvecklat det
Enligt Tillväxtverkets definition innefattar de kulturella och kreativa näringarna: arkitektur, design, film och foto,
konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism och besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande.
www.tillvaxtverket.se
2
7
strukturerade policyarbetet genom deltagande i Culture Action Europe (Europeisk kulturpolitisk
lobbyorganisation) och EU:s dialogplattform för kulturell tillgänglighet (European Civil Society
Platform for Dialogue on Access to Culture). Länsstyrelsen i Jämtland är aktiva inom det
landsomfattande projektet Kalejdoskop, där syftet är att bättre spegla den mångfald som finns
inom kulturmiljöer och kulturarv, samt verka för ett inkluderande synsätt och ett ifrågasättande
av den offentliga kulturmiljövårdens bidrag till inkludering/exkludering.
1.4.3 Livslångt lärande
Jämtlands län har, genom en relativt sett låg genomsnittligt utbildningsnivå, en särskild utmaning
att stimulera till lärande. Här finns ett antal problemområden där kulturen kan bidra till
utveckling. Exempelvis finns det stora demografiska utmaningar både vad gäller ålder och kön.
Det görs insatser för att få fler unga kvinnor att stanna eller flytta in i länet. Regionen behöver
växa, både genom inflyttning, återflyttning och föryngring via ökad nativitet. Det behövs goda
utbildningsmöjligheter i länet, men även samverkan med andra regioner och länder vad gäller
utbildning.
Regionförbundet Jämtlands län har startat ett arbete med att ta fram ett operativt program för
livslångt lärande och det fortsatta arbetet pågår med stöd från PASCAL (International
organization for place management, social cohesion and lifelong learning) och EARLALL
(European Association of Regional and Local Authorities on Lifelong Learning). Det regionala
programmet förväntas att ha fokus på tre områden: stimulera övergångar från en fas till en annan
till exempel från grundskola till gymnasium, stimulera till ökad mobilitet samt att möta de
demografiska problemen exempelvis genom att stimulera till ökad inflyttning.
Kulturens potential och roll i det livslånga lärandet har framhävts i många studier såväl i Sverige
som internationellt och lyfts fram i Europa 2020.
8
2. Kulturpolitisk organisation
Jämtlands län har tre offentliga instanser som på olika sätt berörs av kulturplanen;
Regionförbundet Jämtlands län, Jämtlands läns landsting och de åtta primärkommunerna.
2.1 Regionförbundet i Jämtlands län
2011 bildades ett kommunalt samverkansorgan, regionförbundet Jämtlands län. Regionförbundet,
som ägs av länets kommuner och landstinget, ska arbeta för en hållbar utveckling av Jämtlands
län. Regionförbundet ska utgöra forum för strategiska beslut och verka för att alla som arbetar
för länets utveckling samordnar sina insatser. Förbundet ska även i sitt agerande förbereda för en
ny organisation med ett direktvalt regionfullmäktige från den 1 januari 2015.
Regionförbundet blir från och med 2012 den organisation som ersätter landstinget som ansvarig
för kulturplanens genomförande och utvärdering. En central del i genomförandet av kulturplanen
handlar om att fortsatt utveckla formerna för samverkan mellan kommunal, regional och
nationell nivå samt att identifiera behov av utveckling och förnyelse inom konst- och
kulturområdet i regionen.
Beredningen för livsmiljö, attraktionskraft, energi och klimat följer utvecklingen i länet inom
området och initierar och stimulerar regionalt utvecklingsarbete. Det sker genom att skapa arenor
för diskussion mellan aktörer samt genom att bereda ärenden för styrelsens ställningstaganden.
Beredningen är också ansvarig för att ta fram operativa program inom sitt område vilka pekar ut
strategiskt viktiga satsningar för regionen. Under 2011 arbetar beredningen med ett operativt
program för Kreativa näringar, kultur, gastronomi och turism.
2.2 Jämtlands läns landsting
Beredningen för demokrati, folkhälsa och kultur har ansvaret för de kulturpolitiska frågorna
direkt under landstingsfullmäktige. Arbetet sker i enlighet med Kulturpolicy för Jämtlands län
samt Folkhälsopolicyn. Beredningens uppgift är att bereda ärenden av långsiktig och strategisk
karaktär.
Länskulturen är det verksamhetsområde som svarar för de regionala kulturverksamheterna, såväl
i egen regi som genom avtal med externa institutioner. Länskulturen kommer från och med 2012
att övergå till Regionförbundet Jämtlands län.
2.3 Primärkommunerna
Jämtlands län består av åtta kommuner, Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund,
Åre och Östersund. Östersund är den största kommunen och enda staden i länet med knappt
hälften av länets invånare. I många av länets mindre kommuner har man en begränsad kommunal
förvaltning som har att hantera en mängd politikområden vilket ger skilda förutsättningar att
arbeta med ett kulturpolitiskt utvecklingsarbete. Samtliga kommuner bidrar starkt till regionens
kulturliv, både genom aktiva kulturskolor och genom särskilda profilområden. De lokala
biblioteken är viktiga mötesplatser och kulturarenor. Länets kommuner är positiva till
kultursamverkansmodellen och vill utveckla och profilera sina kulturverksamheter i samverkan
med länets kulturinstitutioner.
9
2.3.1 Bergs kommun
I Bergs kommun finns kulturskolan, bibliotek och barnkulturbudget under Barn- och
utbildningsutskottet som tillhör Verksamhetsnämnden. Allmänkulturen, det vill säga konst,
utsmyckningar, bidrag, kulturpris och stipendium, ligger direkt under Kommunstyrelsen.
Kulturchefstjänsten är på 75% och innefattar ansvar för kulturskola, bibliotek och
allmänkulturfrågor. Vad gäller budgetansvar för allmänkultur är kommunchefen ytterst ansvarig.
Det finns ingen antagen kulturplan. Ett förslag har varit på remiss men man avvaktar den
regionala kulturplanen innan eventuella justeringar görs och beslut fattas. I Berg finns en önskan
om ett ökat samarbete mellan Verksamhetsnämnden och Kommunstyrelsen då dessa frågor
spänner över många områden.
Biblioteken i Bergs kommun finns i Svenstavik, Hackås, Myrviken och Rätan, och en
utlåningsplats på turistbyrån i Ljungdalen. Att öka tillgängligheten ytterligare är under utveckling.
Det finns en vilja att utveckla biblioteksrummet och samarbetet med andra kulturyttringar.
Kulturskolan arbetar i alla skolor i kommunen och möter med sin verksamhet minst 50% av
eleverna i grundskolan. En viktig del är den utåtriktade verksamheten med elevernas deltagande
mot allmänheten, äldreboenden och skolorna. Samarbeten i olika former är viktigt.
Att utveckla kulturen i Bergs kommun är en positiv utmaning, i samverkan med i kommunen
aktiva kulturverksamheter och kulturaktörer. Skolorna bör senast 2012 arbeta integrerat med
kultur inom ramen för Skapande skola och fortsätta utveckla projekt inom Film i skolan.
2.3.2 Bräcke kommun
Kulturfrågorna sorterar under kommunstyrelsen och behandlas framförallt i arbetsgrupperna
barn- och ungdomsgruppen och demokratigruppen. På tjänstemannasidan hanterar kultur- och
fritidsenheten biblioteken, föreningsbidragen och allmänkulturen. Enhetens mål är en
meningsfull fritid för alla medborgare i kommunen, med tillgång till konst, kunskap, motion,
friluftsupplevelser och möten människor emellan. Det uppnås bäst genom samverkan, därför är
nätverkande en viktig del i enhetens arbete. De integrerade biblioteken i Bräcke, Gällö och
Kälarne utgör kultur- och fritidsenhetens kärna med sin engagerade personal, sitt mediebestånd,
sina databaser, studiecirklar och utställningar av konst- och konsthantverk med mera.
Ett starkt föreningsliv är en förutsättning för ett gott liv i kommunen, därför har man valt att
utöka alla anslagsramar och höja alla fasta bidragsbelopp inför 2011. Det stabila samarbetet med
studieförbunden bär stora delar av det professionella kulturutbudet liksom amatörverksamheten.
Kultur i vården, Byfilm, Strindberg 2012 och Sommarbandet med feriearbetande ungdomar är
några exempel på vad gott samarbete mellan olika parter kan ge.
Skolorna arbetar självständigt med kulturutbud för alla elever, delvis inom ramen för Skapande
skola där man nu gått in på sitt tredje år. Planen för livslångt lärande är under omarbetning och
beräknas vara klar under senhösten 2011. Kulturskolan erbjuder musikundervisning i grupp och
enskilt på alla kommunens skolor, där cirka 50 procent av eleverna i årskurs 4-9 deltar.
2.3.3 Härjedalens kommun
I Härjedalens kommun ligger kulturfrågorna under den nybildade Nämnden för Bildning, Fritid
och Kultur. Kulturpolitiken i Härjedalen har sin grund i kommunens vision och tre kärnvärden
livskraft, äkthet och närhet. Målet för kulturpolitiken är att stimulera den enskildes lust, intresse och
förmåga att delta i föreningsliv och kulturaktiviteter. Deltagandet förbättrar den enskildes hälsa
och välbefinnande, leder till ökad gemenskap mellan människor och motverkar segregation,
isolering och utanförskap. Kulturpolitiken blir därmed ett redskap för demokrati, jämställdhet,
personlig utveckling och kreativitet.
10
Verksamhet för barn och ungdomar ska prioriteras i syfte att skapa goda förutsättningar för en
aktiv fritid i hela kommunen. Biblioteken har en stark roll som kulturbärare, utgör ett stöd för
individens bildning och är en viktig del av den kulturella infrastrukturen i Härjedalen. Bibliotek
finns i Sveg, Lillhärdal, Ytterhogdal, Hede, Vemdalen och Funäsdalen. I Sveg finns även
Kulturcentrum Mankell. Kulturskolan i Härjedalen är integrerad i skolan, i dagsläget undervisas
ämnet musik. Det är nämndens vilja att utveckla verksamheten till en kulturskola med minst tre
olika estetiska ämnen. Härjedalen är en vidsträckt kommun – för att alla medborgare ska få ta del
av kulturutbudet är det viktigt att tillhandahålla en infrastruktur av tillgängliga mötesplatser som
kan stärka kulturen i hela Härjedalen.
Genom att främja kulturarven vill Härjedalens kommun bidra till att stärka den lokala identiteten,
lyfta fram det unika med Härjedalen och skapa attraktionskraft inom besöksnäringen. En viktig
institution är Härjedalens Fjällmuseum som Härjedalens kommun är delägare i. Övrig
kulturverksamhet genomförs av föreningslivet och studieförbunden. Det fria kulturlivet är viktigt
för livskraften i Härjedalens kulturliv och stimulerar till nyskapande och utveckling.
2.3.4 Krokoms kommun
I Krokoms kommun är det barn- och utbildningsnämnden som är ansvarig politisk nämnd för
kulturfrågor. Kulturfrågorna handläggs i de flesta fall i nämnden men vissa övergripande frågor
beslutas i kommunfullmäktige. I organisationen finns kultursamordnare, kulturskolerektor,
ungdomskultursamordnare, ansvarig bibliotekarie samt övriga biblioteks- och kulturskoletjänster.
Kultursamordnaren har delegation på bidrag till kulturverksamhet, vilket innebär att det mesta av
den löpande verksamheten gällande kulturverksamheten beslutas av kultursamordnaren.
Kulturskolans uppgift är att skapa ett intresse för kultur hos grundskolans elever och ge dem
möjlighet att utveckla sin egen kulturella identitet. Man vill utveckla och stimulera elevernas
färdigheter till fortsatt kulturellt utövande vilket också stärker elevens självkänsla och ger ökad
social kompetens. Krokoms kulturskola erbjuder dans, drama, instrument och sång till
kommunens elever.
I Krokoms kommun finns idag ett huvudbibliotek i centralorten, samt filialer i Föllinge, Änge,
Nälden, Ås och Kluk. Dessutom har kommunen en bokbuss som besöker hela kommunen.
Vision för Krokoms kommunbibliotek är att arbeta för nytänkande med utmanande aktiviteter
och hög kvalitet.
Långsiktiga mål
Kulturavdelningen skall, i nära samarbete med, kulturskola, bibliotek, studieförbund,
organisationer, föreningar och näringsliv, verka för att utveckla det lokala kulturlivet samt
öka attraktionskraften i kommunen genom att bl.a. stötta lokala kulturinitiativ.
Kommunen skall också arbeta för att utveckla nya former för samarbete med övriga
kommuner i regionen
Prioriterade mål
Att arbeta i enlighet med det kulturprogram som antagits av landstinget och länets
kommuner.
Barn- och ungdomsverksamhet.
Utveckling av Ung Kulturs arbete.
Genom inspirationskvällar stärka nätverk mellan kulturarbetare och arrangörer.
Arbeta för att arrangemang och kulturarbetare skall bli mer lättillgängliga.
11
2.3.5 Ragunda kommun
I dagsläget är det utvecklingsstaben som ansvarar för kulturfrågorna som sorterar under
kommunstyrelsen. Det pågår en utredning om var kulturen skall höra hemma organisatoriskt rent
organisatoriskt.
Kulturen i Ragunda är vidsträckt. Det finns tusen år gamla stenåldersboplatser samtidigt som
man har Sveriges yngsta vattenfall. Ragunda har även en internationell kulturhistoria genom
Kung Chulalongkorns paviljong som uppförts mitt i björkskogskulturen. Ragunda kommun har
därmed stärkt både de kulturella och de ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och Thailand,
vilket märks på olika sätt i området. I kommunen finns också flera museer och gamla
kulturbyggnader som exempelvis hembygdsgårdar och kyrkor från 1600-talet. Teater under bar
himmel kan ses från den unika vridläktaren vid Döda fallet.
Kulturskolan bedriver verksamhet i alla skolor i kommunen. Det erbjuds undervisning på tretton
olika instrument och sång, klassorkestrar samt filmprojekt och skolbio. Kulturcafeér och
konserter är naturliga inslag i verksamheten. Varje år genomförs en musikal som uppförs i
samarbete med Anders-Olof skolan.
I Ragunda kommun finns huvudbiblioteket i Hammarstrand och är integrerat med Anders-Olof
skolan. Filialbibliotek finns i Stugun och Bispgården. Ett projekt pågår för förskolelärarna som
handlar om ”konsten att berätta”. Samverkan med Ragunda Emigrant Center har medfört att
släktforskningsmaterial nu finns tillgängligt på biblioteket i Hammarstrand.
Samverkan mellan studieförbunden, föreningslivet och Ragunda kommun är av yttersta vikt för
att stimulera och utveckla kulturen. Fiske, vandring och matkultur är stora värden som man
försöker förvalta och vidareutveckla. Kreativa Ragundadalen är ett viktigt projekt som bedrivs i
kommunen. Visionen för projektet är "Ragundadalen ska vara ett attraktivt turistmål, baserat på
en kreativ turistnäring och en levande kultur".
2.3.6 Strömsunds kommun
Strömsunds kommun har en areal på 10 567 kvadratmil och är därmed en av landets till ytan
största kommun, dock glest befolkad. Barn - kultur och utbildningsnämnden vill verka för en god
livskvalitet för kommunens innevånare oavsett kön, samt skapa förutsättningar för en levande
kultur och en aktiv fritid som stimulerar och utvecklar förmågan till delaktighet i en föränderlig
värld. En viktig del i detta är att säkerställa ett varierat kultur- och fritidsutbud för alla åldrar.
Barn- kultur och utbildningsnämnden har till uppgift att stödja, främja och samordna kultur- och
fritidsintressen samt ungdoms- och idrottsverksamhet såväl för flickor, pojkar, kvinnor och män i
kommunen. Nämnden skall verka för bevarandet av estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla
byggnader och anläggningar samt yttra sig om utsmyckning av offentliga platser och byggnader.
Nämnden har ansvaret för kommunens bibliotek och kommunala musikskolan.
Kommunens biblioteksresurser består av ett huvudbibliotek i Strömsund, som är integrerat med
gymnasiet, samt fyra filialer och en bokbil. Musikskolan ger undervisning på ett flertal instrument,
samt sång och ensemblespel över hela kommunen. Nämnden fördelar bidrag till kommunens
föreningar. Man är speciellt angelägen om att uppnå en jämn könsfördelning av denna
verksamhet. Kultur- och fritidsavdelningen har en särskild prioritering att tillvarata och utveckla
barn/ungdomsverksamhet.
12
Övergripande mål
Att främja kultur- och fritidsverksamheten i kommunen och därmed bidra till att skapa en
bättre samhällsmiljö som ger kommunen en ökad attraktionskraft för boende och
företagande för kvinnor och män.
Att stärka kulturell mångfald, gemenskap och en lokal identitet och stimulera kvinnor och
män i alla åldrar att utöva sin yttrandefrihet och delta i den demokratiska processen.
Att utveckla musikskolan till kulturskola
2.3.7 Åre Kommun
Kommunstyrelsen är ansvarig politiks nämnd för kultur- och fritidsfrågor. Kultur- och
fritidskontorets verksamhetsområden är: allmänkultur, bibliotek, förenings- och lokalbidrag,
kulturskola, fritidsgårdar alla med uppdraget att prioritera barn och unga. Kultur- och
fritidskontoret har ett eget budgetansvar och en Kultur- och fritidschef som tillika är chef för
Kulturskolan. Det mesta av den löpande verksamheten gällande kultur- och fritidsverksamheter
driftas och beslutas av Kultur- och fritidschefsgrupp bestående av Kultur- och fritidschef,
biträdande kultur- och fritidschef samt bibliotekschef. Större ärenden lyfts till den
kommunövergripande ledningsgruppen, KS-presidium eller KS.
Handläggning av kulturarrangemang till barn- och unga, målet är att alla barn mellan 0 och
16 år ska få minst ett professionellt kulturarrangemang på skoltid per år. Kultur och fritid
handlägger även arrangemang på de 6 äldreboendena. Övrigt kulturutbud genomförs av
ideella föreningar med stöd av bidrag som fördelas av Kultur- och fritidskontoret.
Kulturskolan bedriver undervisning, på samtliga kommunens grundskolor, i instrument,
sång, dans, drama och nycirkus. En verksamhet riktad till barn i behov av särskilt
stöd/Krumsprång (vilket betyder glädjeskutt). Biblioteksverksamhet bedrivs på 6 orter. I
Järpen ligger huvudbiblioteket. Duved-, Kalls, - Mörsils, - och Järpens bibliotek är
integrerade folk- och skolbibliotek. I Hallen och Åre är biblioteken samorganiserade med
bl. a turistbyråerna. Sedan 10 år finns en ”Bokraket” som har ersatt den tidigare
bokbussen. Bokraketverksamheten bygger på läsecirklar och på små boklådor placerade på
strategiska ställen som campingar, värdshus, lanthandlar mm.
Långsiktiga mål
Kultur- och fritid för hälsa, livskvalitet och demokrati.
Kortsiktiga mål
Minst 80 % av eleverna i Kulturskolan ska känna att de blir inspirerade, får kunskap och
motiveras till egen utveckling.
Medborgarna ska vara nöjda med kommunens kulturverksamhet.
Medborgarna ska vara nöjda med kommunens fritidsverksamhet.
85 % av de som besöker våra fritidsgårdar ska vara nöjda med verksamheten.
80 % av styrelseledamöterna i kommunens ideella föreningar ska uppleva att stödet till
föreningslivet är bra.
70 % av medborgarna ska på något sätt komma i kontakt med kommunens
biblioteksservice.
De medborgare som kommit i kontakt med kommunens biblioteksverksamhet ska minst
ge medelvärdet 4 för servicen och bemötandet.
13
2.3.8 Östersunds kommun
I Östersund är kultur- och fritidsnämnden organiserad som en beställarnämnd med ett
beställarkansli. Kansliet är en del av kommunledningsförvaltningen. Nämnden beställer
biblioteks- och kulturskoleverksamhet av barn- och utbildningsförvaltningen. Storsjöteaterns drift
upphandlar kommunen i konkurrens. Övrig kulturverksamhet genomförs av det ideella
föreningslivet, där kultur- och fritidsnämnden lämnar bidrag och i vissa fall står för
hyreskostnader.
Östersunds kommun arbetar inom kulturområdet utifrån det av kommunfullmäktige beslutade
dokumentet Plan för Kultur, där fyra prioriterade strategiska utvecklingsområden har definierats.
Kulturplanens målgrupp är alla boende och besökare i Östersunds kommun.
Prioriterade strategiska utvecklingsområden
Ökad tillgång och tillgänglighet till kultur. Här verkar kommunen för att skapa
tillgängligheten för alla, öka barns och ungdomars kulturella upplevelser, skapa
jämställdhet, utveckla kulturella mötesplatser, främja kulturell mångfald, delta i och skapa
kulturpool/er och nätverk.
Dialog, inflytande och bemötande. Här arbetar kommunen genom att ge medborgare,
föreningar/organisationer och kulturarbetare inflytande och göra dem delaktiga i
planering av stöd till kulturell verksamhet och bemöta dem på ett respektfullt sätt.
Kompetens och skapande verksamhet. Här arbetar kommunen genom att Integrera
kulturella aktiviteter och upplevelser i Skolans, institutionernas och föreningarnas
verksamhet.
Kultur, hälsa och tillväxt. Här arbetar kommunen genom att se kultur som en
hälsofrämjande faktor, stärka arrangörsledet genom gränslös samverkan och arbeta med
förnyelse inom kultursektorn för att skapa ekonomisk tillväxt.
14
3. Kulturpolitiska utgångspunkter
3.1 De nationella kulturpolitiska målen
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund.
Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska
prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken
främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande
förmågor
främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas
främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan
särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur
3.2 Kulturpolicy för Jämtlands län
Kulturpolicy för Jämtlands län antogs under 2010 i samtliga kommuner samt av landstinget. I
policyn är livskvalitet och förnyelse två inriktningsmål. Kulturplan för Jämtlands län utgör
regionens strategi för att uppnå de regionala kulturpolitiska prioriteringarna.
3.2.1 Regional kulturpolitisk vision
Jämtlands län är en livskraftig region, där kulturen är en drivkraft för utveckling och hållbar
tillväxt och där alla har tillgång till kulturella upplevelser och möjlighet att själva skapa och
uttrycka sig.
3.3 Syfte och former med samverkan
Syftet med samverkan är att utifrån en gemensam bild av kulturverksamheten i Jämtlands län,
skapa bästa förutsättningar för konst- och kulturlivets utveckling i länet. Syftet är också att stärka
och utveckla formerna för samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå. Samverkan bygger
på att alla parter deltar på lika villkor vilket måste påverka samverkansformerna, inte minst med
civilsamhällets företrädare. Den utvecklingsinriktade samverkan kring kulturpolitiken syftar till
att öka deltagandet i kulturlivet,
att utveckla kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga,
att tydliggöra resursbehov och ge förutsättningar för strategiska och ekonomiska
prioriteringar,
att underlätta kulturverksamhet över kommun och länsgränserna,
att skapa förutsättningar för lokala kulturplaner,
att stimulera till interregionala, internationella och interkulturella samarbeten,
att stärka kunskapsutveckling och forskning på området,
att öka samverkan inom kultursektorn samt mellan kultur och andra
samhällsområden/politikområden,
attitydfrämjande insatser för ett mångkulturellt samhälle,
att ge goda villkor för konstnärligt skapande och företagande,
att synliggöra länet i samverkan med den nationella och internationella nivån.
Denna samverkan ska leda till
effektivare beslutsprocesser,
bättre underlag för gemensamma ekonomiska prioriteringar,
15
bättre förutsättningar för en breddad finansiering,
kunskapsutbyte, kompetensöverföring och nätverksbyggande,
kunskapsuppbyggnad och forskningssamarbete,
stärkt samverkan med civilsamhället,
samordning av nationella och internationella utvecklingsprojekt.
Samverkan mellan länet och staten omfattar kulturinstitutionerna, det fria kulturlivet och
strategiska utvecklingsområden. Utgångspunkten för dialog är de kulturpolitiska prioriteringarna,
verksamhetsmässig prestation och den ekonomiska situationen. En viktig uppgift blir att fortsatt
utveckla goda mötesformer och löpande dialog för det kulturpolitiska samtalet. Detta ska ske
genom
KulturZ, som är länets etablerade samverkansorgan på kulturområdet, och inkluderar
samtliga kommuner,
årlig kulturpolitisk sammankomst mellan KulturZ och Kulturforum Västernorrland för
ömsesidig dialog om samverkansformer, utvecklingsområden och interregionala projekt,
årligt gemensamt (cirkulerande) kulturting mellan Jämtlands och Västernorrlands län för
inspiration, idéutbyte och diskussion om gemensamma kulturpolitiska utmaningar,
möten mellan enskilda kommuner och landsting/regionförbund för kulturpolitiska
samtal,
dialog med kulturinstitutioner och verksamheter som är mottagare av statligt
verksamhetsbidrag,
dialog med kulturlivets intresseorganisationer och folkbildningen,
dialog med det fria kulturlivet genom en regional kulturskapargrupp i samarbete med
Västernorrlands län och i samråd med KLYS,
att formalisera ett Regionalt Kulturforum med samtliga regionala kulturverksamheter,
dialog med staten genom Länsstyrelsen och Statens kulturråd,
möjlighet till kommunala kultursamråd.
3.4 Kulturpolitiska aspekter
3.4.1 Tillgänglighet
Kultur ska vara tillgänglig för alla. Konkreta hinder som otillgängliga lokaler, bristfällig teknik,
eller geografiska avstånd måste därför undanröjas. Men det kan också finnas andra hinder så som
attityder och värderingar. Alla regionala institutioner och verksamheter ska identifiera och
undanröja synliga och osynliga hinder för en ökad tillgång till kulturutbudet. Särskilda insatser ska
göras för att motverka fördomar och andra negativa attityder.
Ett tillgängligt utbud kan även stärkas genom interregionala samarbeten som möjliggör turnéer
över länsgränserna. Detta sker på scenkonstområdet i det befintliga nätverket NMD Norrlands
musik och dansteater. Ökad tillgänglighet till scenkonst för personer med funktionshinder
utvecklas genom ”FUNK”-projektet i samarbete med norrlands nätverk för musik- och
dansteater och Handikappförbundet. Attitydfrämjande insatser ska riktas till särskilt utsatta
grupper, bland annat genom val av produktion och utbud av konst, scenkonst, film mm. Teater
Barda, teater för personer med funktionsnedsättning, är en etablerad verksamhet vid Estrad
Norr. ”Norrlandsdeklarationen för ökad tillgänglighet till scenkonst” kungör en gemensam vilja
att stärka initiativ som ökar tillgänglighet till scenkonsten i de fyra nordligaste länen. På sikt kan
Norrlandsdeklarationen göras till ett generellt direktiv för hela kulturområdet.
16
Stöd ska erbjudas arrangörer för insatser som ökar tillgängligheten till kulturarrangemang. Se även
avsnitt 5.4 Arrangörskap och turnéstöd
3.4.2 Delaktighet
Enligt de kulturpolitiska målen ska kulturpolitiken ge alla möjlighet att delta i kulturlivet, att ta del
av samhällets gemensamma resurser samt att själva kunna skapa och utöva kultur. Det är en fråga
om rättvisa och demokrati.
3.4.3 Jämställdhet och jämlikhet
Ett jämställt kulturliv bidrar till kvalitet och mångfald genom att fler erfarenheter och berättelser
presenteras och ett arbete för jämställdhet är därför nödvändigt för att de kulturpolitiska målen
ska kunna uppnås. Erfarenheter och villkor utgår dock inte endast från könstillhörighet. Ålder,
klass, etnicitet, sexualitet, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning och religiös
åskådning är exempel på faktorer som påverkar individers möjligheter till delaktighet och
inflytande. Medvetenhet om och agerande utifrån detta är avgörande för att alla ska ha möjlighet
till deltagande i kulturlivet. Landstingets jämställdhetsstrategi ska gälla där CEMR deklarationen
(Conseil des Communes et Régions d´European) antagits. Ett jämlikt utbud, tillgängligt för alla
med hänsyn till individer och grupper med särskilda behov ska beaktas. Målsättningen är att män
och kvinnor, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att ta del av kultursektorns ekonomiska
resurser. Kvinnors och mäns, flickors och pojkars erfarenheter och kunskaper ska speglas och
tillvaratas på ett likvärdigt sätt. Inom scenkonsten ska särskilda insatser göras för att uppnå en
jämnare könsfördelning inom musikområdet.
3.4.4 Mångfald
Enligt de kulturpolitiska målen ska allas möjlighet till kultupplevelser och till eget skapande
främjas. Kulturen ska präglas av mångfald, kvalitet och öppenhet till interkulturellt utbyte. Att
stärka en interkulturell utveckling är önskvärt för att länet ska medverka till ett omfattande och
varierat kulturutbud av hög kvalitet för alla. Genom att öka den etniska och kulturella mångfalden
inom kultursektorn främjas allas rättigheter och möjligheter till deltagande i kulturlivet.
Enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk som trädde i kraft den 1
januari 2010, ska det allmänna främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och
utveckla sin kultur i Sverige. Alla som tillhör en nationell minoritet ska enligt språklagen
(2009:600) ges möjlighet till att lära, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Samverkan med
Gaaltije blir viktig för synliggörande och utveckling av den samiska kulturen i länet. (Se även avsnitt
4.8.3) Länets kulturinstitutioner och konsulenter ska beakta frågor som rör etnisk och kulturell
mångfald i det dagliga arbetet. Attitydfrämjande insatser görs även genom val av produktion,
tillsättning av ensembler och utbud av konst, scenkonst, film mm.
17
4. Den regionala infrastrukturen, nulägesbeskrivning och
utvecklingsområden
Kulturrådet pekar ut sju områden som berättigar statligt stöd; professionell teater-, dans- och
musikverksamhet, regional museiverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional
arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet, hemslöjdsfrämjande verksamhet och regional
biblioteksverksamhet. I Jämtlands län företräds dessa områden av ett antal institutioner och
verksamheter som beskrivs i detta kapitel.
4.1 Scenkonsten i länet
Estrad Norr – Jämtlands läns musik och teater – är länets professionella institution för teater och
musik. Verksamheterna är Jämtlands läns teater, Estrad Norr musik och musikteater samt Teater
Barda. Musikteatern är medlem i Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD)
tillsammans med Piteå Kammaropera, Norrlandsoperan och Norrdans vars syfte är att producera
musikteater för barn och ungdom och turnera i de fyra norrlandslänen. Estrad Norr genomför
2,4 scenkonstarrangemang per dag i egen regi eller i samverkan med andra.
4.1.1 Musik i länet
Musiklivet i länet kännetecknas av ett rikt och brett utbud från de kommunala musik- och
kulturskolorna till veteranorkestrar, från studieförbundens replokaler till nationella
musikframgångar, från intima konserter med akustisk musik till återkommande musikfestivaler.
Genremässigt spänner länets musikliv över vitt skilda områden. Utmärkande är den traditionella
folkmusiken, jazzen, bluesen och körlivet. Länets pop- rock- och hårdrockscen har utmärkt sig på
både den nationella och internationella arenan.
Folkmusiken är starkt rotad i länet genom professionella musiker, föreningar och deltagare i
lokala spelmanslag, årliga spelmansstämmor och utbildningar vid länets folkhögskolor. Även
jazzen har mångåriga rötter i länet och regionen har bidragit med artister till den nationella
jazzscenen. Körlivet är rikt med drygt hundra körer spridda över länet. Flera av dessa är
församlingskörer men många är fristående. De flesta samarbetar med studieförbund. I länet finns
etablerade orkesterensembler där den klassiska musiken är representerad genom ett antal
ensembler. Musikaliska mötesplatser skapas genom ett brett utbud av festivaler och konserter
med renommé, även över den norska gränsen. Sydsamiska fest- och kulturdagar stärker utbudet.
De musikaliska arenorna spänner från samlingslokalerna i länet till kyrkorum och fjällvärldens
after ski arenor. Bygdegårdar, folkets hus och skolaulor är naturliga mötesplatser för
musikupplevelser. Festivaler i det offentliga rummet liksom klubbspelningar genomförs runt om i
länet. Det finns en efterfrågan på konsertlokaler för klassisk eller akustisk musik liksom
anpassade konserthus som även kan ta emot större produktioner. Idrottshallar och liknande
arenor används emellanåt för detta ändamål.
De yrkesutövande musikerna är främst koncentrerade till Östersund med omnejd.
Uppskattningsvis finns ca 500 professionella och semiprofessionella musikutövare i länet. Utöver
dessa finns ca 350 arrangörer, huvuddelen musikarrangörer. Flera kompletterar sitt musicerande
med lärartjänster på kulturskolor och liknande. Ett antal inspelningsmöjligheter samt skivbolag
och teknikföretag med nationella och internationella marknader är etablerade i länet. För de unga
utövarna erbjuder studieförbunden en aktiv verksamhet med replokaler, inspelningsmöjligheter
och konserttillfällen och folkhögskolorna har musikutbildningar inom både jazz, klassisk musik
och folkmusik.
18
4.1.2 Teater i länet
När det gäller utövande teater finns ett 20-tal sällskap och föreningar som framför amatörteater,
bygdespel, folklustspel och revyer. De utgör en stor del av det lokala kulturlivet och flera
arrangemang drar publik från hela länet men även från övriga landet. Det finns inga fria grupper i
länet som är medlemmar i Teatercentrum, däremot ett antal professionella skådespelare bosatta i
länet.
På arrangörssidan finns det gott om krafter. Stödet till arrangörer ser olika ut i kommunerna.
Riksteatern har utökat sitt småplatsstöd men samtidigt har efterfrågan ökat. De arrangörer som
finns är i regel föreningar för samlingslokaler, byalag eller riksteaterföreningar men även skolor
och förskolor. Länets särskilda infrastruktur med en gles befolkning spridd över hela länet och
med ett stort antal samlingslokaler och scener anpassade för mindre produktioner ger
extraordinära förutsättningar för de professionella grupper som spelar i länet. Både Riksteatern
Jämtland/Härjedalen och Estrad Norr turnélägger föreställningar i hela länet och dessa båda
verksamheter kompletterar varandra via sina utbud.
4.1.3 Estrad Norr – Jämtlands läns teater
Jämtlands läns teater bildades som en försöksverksamhet 1997 för att 2003 bli en permanent
verksamhet i länet. Hösten 2008 blev Jämtlands läns teater en del av Estrad Norr – Jämtlands
musik och teater. Teaterns uppdrag är att producera teater för alla åldrar samt att turnera till
länets alla kommuner. Teatern ska även stödja amatörteatern i länet och på olika sätt sprida
kunskap inom området. Jämtlands läns teater har en flexibel och effektiv verksamhet anpassad
till länets förhållanden avseende storlek och befolkning, vilket gör att man tar sitt kulturpolitiska
uppdrag på största allvar när det gäller en repertoar som passar länet och dess spelplatser.
Jämtlands läns teater är känd för att sätta upp spännande och nyskriven dramatik och har under
åren radat upp många framgångsrika produktioner som fått uppskattning långt utanför länets
gränser. Under barn- och ungdomsbiennalen i Lund 2006 fick teatern ta emot utmärkelsen i
kategorin Bästa föreställning. Teatern producerar ca 7 föreställningar/år och man spelar också
sommarteater som turnerar i länet. Där har man bland annat använt sig av en mobil scen och
teaterbåt som lagt till på olika spelplatser runt Storsjön. Inom ramen för Norrscen ingår
Jämtlands läns teater i ett samarbete med de övriga länsteatrarna i norra Sverige, inklusive den
samiska teatern Giron Sámi Theáter. Länsteatern har 4 fasta anställda och en ekonomisk
omsättning på ca 8 miljoner kronor.
Teater Barda uppstod som ett projekt mellan Estrad Norr, MICA och Östersunds kommun, och
är sedan 2011 en permanent verksamhet inom Estrad Norr. Teater Barda är en scenkonstgrupp
bestående av personer med en utvecklingsstörning eller en psykisk funktionsnedsättning.
Gruppen vill skapa en kvalitativ scenkonst som på ett seriöst sätt utvecklar deltagarnas
färdigheter som skådespelare men även som personer. Sedan starten har Teater Barda gjort tre
större produktioner och en film samt turnerat i hela länet och även gjort gästspel i andra delar av
Norrland.
Mål
Länsteaterns mål ansluter till skrivningarna i länets kulturpolicy om att den offentliga
kulturverksamheten kontinuerligt ska bidra till länsinnevånarnas livskvalitet och till förnyelse av
kulturutbudet. Målen är att
genomföra två parallella, samtidigt pågående produktioner, samt sommarverksamhet,
basera produktioner på nutida svensk dramatik för olika åldersgrupper,
sträva efter att nå en publik jämt åldersfördelad mellan barn, ungdomar och vuxna där
minst 50 % av utbudet ska riktas till barn- och unga,
19
genomföra föreställningar i länets alla kommuner under ett spelår där minst 55 % av
föreställningarna ska framföras utanför Östersunds tätort,
kontinuerligt utvärdera och utveckla verksamheten,
skapa långsiktiga förutsättningar för personer med psykiskt funktionshinder och
utvecklingsstörning att vara delaktiga till utbudet genom Teater Barda.
4.1.4 Estrad Norr – Musik & Musikteater
Estrad Norrs (tidigare Länsmusiken) musikuppdrag är att producera, arrangera, förmedla och
samverka kring konserter och att främja länets musikliv. Estrad Norr – musikteater (tidigare
NMD-z) ingår i NMD där även Norrdans, Piteå Kammaropera och Norrlandsoperan ingår.
Musikteatern har ett uppdrag att producera musikteater för barn & ungdom samt turnera i de fyra
norrlandslänen.
Estrad Norr bidrar till utvecklingen av det regionala musiklivet på flera sätt. Man turnerar i hela
länet på daghem, förskolor, skolor, inom vården samt medverkar till offentliga föreställningar i
hela länet. Estrad Norr musik stödjer ideella föreningar i hela länet genom arrangörsstödet
Hörbart, i syfte att hjälpa arrangörer att skapa konserttillfällen på egna villkor. Musiken har idag 3
fast anställda musiker och en sångare, vilket gör att verksamheten är beroende av att engagera
frilansande musiker för sitt ordinarie utbud av produktioner. Såväl lokala musiker som tillresta
frilansande musiker anlitas frekvent av Estrad Norr. Ungdomssatsningarna genom Musik Direkt
och samarbetet med gymnasieskolornas estetprogram i Östersund och Strömsund är viktiga
verksamheter där Estrad Norr även möjliggör för band att turnera utanför länet.
Produktionerna anpassas efter de lokala förutsättningarna avseende befintliga lokaler och
publikgrupper vilket gör att musikutbudet är väl efterfrågat, tillgängligt och överensstämmer med
vårt kulturpolitiska uppdrag.
Mål
Estrad Norr Musik ansluter till skrivningarna i länets kulturpolicy om att den offentliga
kulturverksamheten kontinuerligt ska bidra till länsinnevånarnas livskvalitet och till förnyelse av
kulturutbudet. Målen är att
genomföra Musik Direkt, Musik i vården, lunchkonserter, festivaler, musikproduktioner
riktade till barn och unga och länets medborgare i övrigt,
utveckla projektet Hörbart i samverkan med övriga aktörer i länet, såväl arrangerande
föreningar, organisationer och ideella verksamheter som frilansande musiker/artister både
inom och utom länets gränser,
musikteatern fortsätter vidareutveckla sin turnerande verksamhet i de fyra norrlandslänen,
sträva efter att nå en jämnt åldersfördelad publik vad gäller barn, ungdom och vuxna
varav minst 50% riktas till barn & ungdom,
sträva efter en geografisk spridning där minst 55% spelas utanför Östersunds tätort,
kontinuerligt utvärdera och utveckla verksamheten,
sträva efter etnisk och kulturell mångfald,
sträva efter en jämn könsfördelning, såväl gällande utbud, på scenen och publikt.
Utvecklingsområden
Estrad Norr Teater, Musik och Musikteater, avser under perioden att
stärka arrangörer och amatörteaterföreningar genom kompetensutveckling,
utveckla ett nytt stöd på teatersidan liknande Hörbart,
ge skolorna pedagogiska verktyg inom ramen för Skapande Skola,
20
utveckla arbetet med referens- och arbetsgrupper kring särskilda arrangemang och
projekt,
genomföra särskilda initiativ för att stärka körlivet, bland annat genom en veterankör
65+,
fortsatt arrangera festivalerna World Rhythm Fest och Jazz Rhythm Fest,
fortsatt genomföra Musik Direkt oavsett vad som händer på nationell nivå,
utveckla former för att stärka området dans,
genomföra en jämställdhetsanalys av sin egen verksamhet inom ramen för CEMR,
förbättra tillgängligheten genom en utvecklad hemsida och inköp av en turnerande
hörselslinga,
formalisera det regionala samarbetet med övriga regionala kulturverksamheter genom
Regionalt kulturforum.
Estrad Norr, Jämtlands läns musik och teater, fortsätter satsningen kring kulturella och kreativa
näringar genom att skapa möjligheter till sysselsättning för människor inom sektorn. Det kan vara
allt från ett scenografiarbete som görs av en lokal konstnär till nyskriven teatermusik som
komponeras av en lokal musiker. Estrad Norr jobbar med frilansande musiker, sångare och
skådespelare i så gott som samtliga produktioner, likaså med lokala scenografer, fotografer,
maskörer, konstnärer och andra konstnärligt yrkesverksamma.
Verksamheten vill även verka för att ge lärare pedagogiska verktyg inom scenkonstområdet i
arbetet med utvecklingen av Skapande Skola där man även avser att formalisera samarbetet med
övriga regionala kulturverksamheter. Skapande Skola är ett angeläget och spännande
utvecklingsområde även för arbetet med referensgrupper. Det kan även tillsättas tillfälliga
referens- och arbetsgrupper kring särskilda arrangemang.
Då det finns en del ”vita fläckar” i länet, vill man rikta turnéer och insatser till de skolor och
kommuner man normalt inte når via det ordinarie utbudet. Här är det möjligt att koppla andra
samarbetspartners, exempelvis kommunernas musik- och kulturskolor, till detta arbete.
För att stärka arrangörerna ges Estrad Norr – Jämtlands läns teater i uppdrag att ge förslag till ett
liknande stöd som Hörbart på teatersidan. Insatser behövs också för att synliggöra
amatörmusiker och semiprofessionella i syfte att skapa sina egna speltillfällen. Arrangörssidan kan
även utvecklas genom kompetensutveckling.
Tillgängligheten måste ständigt uppmärksammas. Inköp av en turnerande hörselslinga är ett sätt
att förbättra tillgängligheten, ett annat är en levande och utvecklad hemsida under 2012 där även
arbetet med sociala medier ses över.
4.1.5 Riksteatern Jämtland/Härjedalen
Riksteatern är en folkrörelse som äger en turnerande, arrangerande, producerande och främjande
teater för hela befolkningen. Rörelsen engagerar ideella krafter i samtliga län och producerar
scenkonst som turnerar i hela landet. Riksteatern J/H är en självständig ideell förening inom
Riksteatern och ett samverkansorgan för scenkonsten i länet. Föreningen består av representanter
från länets fem lokala teaterföreningar. Ett av huvuduppdragen är att förmedla och subventionera
professionell scenkonst till barn och unga, vilket bland annat sker genom ett samarbete med
övriga norrlandslän. Genom förmedling och samordning av föreställningar är ambitionen att
erbjuda ett mångsidigt och aktuellt utbud präglat av kvalitet och konstnärlig förnyelse. Riksteatern
J/H arbetar även för att länets invånare ska ha tillgång till god scenkonst och fördelar ett särskilt
stöd till arrangörer i glesbygd. Riksteatern J/H har en teaterkonsulent anställd som ansvarar för
21
att verksamheten bedrivs utifrån föreningens beslut och förutsättningar. Därtill fungerar
teaterkonsulenten som en resurs för landets fria grupper och samordnar turnéer i länet.
Samverkan
Arbetet kring integrationsområdet är angeläget för Riksteatern eftersom det bidrar till att nå flera
målgrupper och stärker samarbetet med nuvarande medlemmar och samarbetsparters och
organisationer som arbetar med mångfalds- och integrationsfrågor. Det internationella och
interkulturella utbytet har utvecklats starkt de senaste åren genom en strategi som tar avstamp i
de stora invandrargrupperna i Sverige. Riksteatern J/H söker fortlöpande samverkan med olika
parter kring dessa frågor. Ambitionen är att fortsätta förmedla ett utbud med föreställningar som
lyfter viktiga frågor kring rasism, minoritetsfrågor, människors lika värde och attityder.
I och med införandet av samverkansmodellen har Riksteatern arbetat proaktivt i såväl de
prioriterade länen som de län som förväntas ingå i modellen från 2012 där Jämtland län ingår.
Trepartsavtal och avsiktsförklaringar har slutits mellan Riksteatern och ett antal regioner, och
samverkan sker med civila samhällets organisationer, bland annat Ideell Kulturallians.
Mål
Riksteatern J/H har som mål att länets samtliga kommuner ska nås av verksamheten där minst
50% av utbudet ges utanför Östersunds tätort. Föreningen arbetar för att länets barn och unga
får uppleva minsta en scenkonstföreställning per år. För att förankra verksamheten görs
regelbundna besök i de olika kommunerna med syfte att upprätthålla en fortlöpande dialog kring
behov och efterfrågan.
På Riksteaterns kongress 2007 beslutades bland annat att verksamheten ska bidra till att varje
medborgare deltar, har inflytande och känner delaktighet i samhället. Som en del i denna strävan
planerar Riksteaterns J/H att vara en av aktörerna i Inflytandeprojektet, ett utvecklingsprojekt
som Riksteatern nationellt tidigare har drivit i Halland, Skåne och Norrbotten med syfte utveckla
och experimentera med metoder för inflytande och delaktighet. På dessa platser genomfördes
exempelvis kulturspaningsrace för en ung målgrupp där dessa fick ge sin syn och vision kring
kultur samt hur de vill ha en dialog och mötas kring kulturfrågor.
Utvecklingsområden
Riksteatern J/H avser under perioden att
förbättra det regionala samarbetet och utveckla samverkan med övriga norrlandsregioner,
utveckla arbetet i enlighet med Barnkonventionen,
stärka ungas delaktighet och inflytande i verksamheten,
fortsatt satsa på arrangörsutbildningar i samverkan med andra parter samt
formalisera samarbetet med övriga regionala kulturverksamheter genom Regionalt
kulturforum.
Ett ökat fokus på tillgänglighetsfrågor är viktigt, där Riksteatern J/H under senare tid bland annat
kunnat erbjuda teckenspråkig barnteater.
Styrelsen för Riksteatern J/H har beslutat om en flerårig verksamhetsplan med inriktningsmål
som syftar till förnyelse genom inspiration och utveckling gentemot de skolor och förskolor som
arrangerar scenkonst. Utbuds- och förmedlingsmöjligheterna kan förbättras ytterligare genom
samverkan. Man avser även att formalisera samarbetet med övriga regionala kulturverksamheter
inom ramen för Skapande skola.
22
Arbete med barn och unga och skolan har utvecklats under lång tid inom Riksteatern.
Exempelvis genom det nationella barnteaterrådet som har ett särskilt uppdrag att bevaka
regionala skillnader och stimulera regionerna att öka barn och ungas inflytande och möjlighet att
delta i kulturlivet. Riksteatern arbetar därutöver med att utveckla och erbjuda modeller, metoder
och verktyg för scenkonstens roll i skolan och strävar efter att kunna fungera som ett
kunskapscentrum i frågor som rör barn och unga. Riksteatern J/H är en angelägen aktör i
samhället i samverkan med skolan och kommunen angående barn och ungas rätt till kultur.
4.2 Regional museiverksamhet
Kulturarvet i Jämtlands län är framträdande genom såväl regionala institutioner som lokal
verksamhet. Hembygdsrörelsen är genom Heimbygda länets största organisation som engagerar
drygt 12 000 medlemmar och lokala museer finns i stort sett över hela länet. De lokala
hembygdsföreningarna har en stor betydelse för kulturarvets utveckling och bevarande.
Museiverksamheten hanterar såväl det materiella som det immateriella kulturarvet. Det
immateriella kulturarvet genom hantverkskunskaper, traditioner och berättelser är viktigt att
värna och förnya och de regionala kulturarvsinstitutionerna är självklara aktörer när det handlar
om att tillgängliggöra och utveckla det gemensamma kulturarvet.
4.2.1 Stiftelsen Jamtli
Jamtli är Jämtlands länsmuseum med en historia som sträcker sig tillbaka till 1912. Stiftarna är
Jämtlands läns landsting, Östersunds kommun, Jämtlands läns konstförening och Heimbygda.
Jamtli bedriver kulturmiljöverksamhet och annan kulturhistorisk verksamhet i hela länet samt har
egen stor museianläggning i Östersund. Jamtli har ca 130 fast anställda och en årlig ekonomisk
omsättning på ca 60 miljoner kronor. Besökstalet har under senare år växt till ca 200 000
besökare årligen och museet är en av länets viktigaste besöksmål och turistattraktion med såväl
inomhusmuseum med utställningar om arkeologi, kulturhistoria och klassisk och samtida konst
samt är ett av Sveriges största och mest kända friluftsmuseer. Jamtli är särskilt känd för sin
pedagogiska verksamhet och dessutom har man en av Sveriges största fotografiska samlingar.
Jamtli lyfter fram fyra områden som särskilt skall prioriteras:
Konst
Jämtlands län har relativt sett många gallerier, konstnärer och konstintresserade för att vara en så
glest befolkad region. Konstens självklara roll i kulturlivet har därmed också goda förutsättningar
att ha en självklar roll i samhällslivet i övrigt. Inte minst har det stor betydelse att
konstengagemanget leder till sysselsättning, att konstupplevelser blir viktiga i ett flertal näringar
och att konst i länet är något som det talas om. Konstupplevelser är dessutom en väsentlig
tillgång i förskolan, skolan och gymnasiet.
Turism
Länets profilering inom vinterturism, men på senare år även sommarturism, har goda möjligheter
att utvecklas där kulturupplevelsernas betydelse för turismen kan öka. Regionens storlek och olika
karakteristika har gjort det möjligt att utveckla turism baserad på fler ämnesområden. År 2007
fastslog Länsstyrelsen en ”Strategi för hållbar natur- och kulturturism” som tagits fram i bred
samverkan mellan lokala, regionala och centrala intressenter. Sveriges största
turistforskningscentrum ETOUR finns vid Mittuniversitetets campus i Östersund och samarbetet
mellan universitetet och fler kulturella aktörer på turismområdet liksom inom
vinteridrottsområdet är omfattande.
23
Mat
Östersunds kommun blev 2011 Sveriges mathuvudstad och dessutom av FN utsedd till ”Creative
City of Gastronomy”, vilket utgör bevis på regionens mångåriga satsningar på detta område. I
Jämtlands län finns många småskaliga matproducenter som med grund i traditionella
produktionsformer och lokala råvaror har producerat såväl traditionella produkter som nya
skapelser för nya marknader. Eldrimner – nationellt resurscentrum för småskaligt mathantverk –
har sin bas i länet. En viktig del av värdet man tillägger lokalproducerad mat finns i matens och
råvarans kulturella innehåll. Förmedlingen av detta innehåll skapar ett betydande kommersiellt
värde.
Kulturarvspedagogik
Sedan flera decennier har Jämtlands län gjort stora satsningar på att skapa spännande pedagogiska
upplevelser baserad på kulturhistoria. Landsarkivet i Östersund, Föreningsarkivet i Jämtlands län
och Stiftelsen Jamtli har hållit sig långt framme nationellt och även internationellt i
kulturarvspedagogisk verksamhet och utveckling. Med detta som bakgrund skapades Nordiskt
centrum för kulturarvspedagogik som sedan 2005 har byggt upp en verksamhet som är
uppmärksammad såväl regionalt, nationellt som internationellt. Från och med 2011 har Nordiskt
centrum för kulturarvspedagogik dessutom fått nationellt ansvar för att samordna
museipedagogiska utvecklingsintressen i Sverige.
Samverkan
Jamtli samarbetar regionalt, nationellt och internationellt inom en rad olika projekt och
plattformar. Man har även ett nära samarbete med övriga länsmuseer i norra Sverige med vilka
man har ett samarbetsavtal som ger ansvaret för friluftsmuseiutveckling samt utveckling av
kulturarvspedagogik till Jamtli. Dessutom finns ett motsvarande avtal med MIST A/S (Museerne
i Sör Tröndelag Aktieselskab) som särskilt ger Jamtli i uppdrag att leda det kulturarvspedagogiska
utvecklingsarbetet. Det förekommer även en frekvent dialog med Länsstyrelsen kring
gemensamma frågor.
Mål
Styrelsen för Jamtli har beslutat om en strategiplan för stiftelsen under mandatperioden 20112014. Strategiplanen har som överordnad vision att Jamtli är en europeisk förebild när det gäller
kulturarvens roll i regional utveckling. Strategiplanen fastlägger att Jamtli ska
förstärka rollen som regional resurs och samarbetspartner för livslångt lärande, social
inkludering och andra utvecklingsfrågor,
i växande omfattning ingå i och ta ledningsansvar för europeiskt arbete,
uppnå varaktigt högre besöks- och brukartal och stärka de kommersiella effekterna,
bedriva ett klimat- och miljöarbete som uppmärksammas av omvärlden, sätta fokus på
det moderna samhällets kulturarv.
Utvecklingsområden
Jamtli avser under perioden att
etablera Nationalmuseum Norr i Östersund,
utveckla nya miljöer för barn och vuxna på friluftsområdet,
utveckla satsningar på mat och bygga upp ett regionalt matcollege,
skapa verksamhet för nya målgrupper, bland annat seniorer,
utveckla kulturarvsbaserad turism tillsammans med andra aktörer,
fortsätta bidra till utvecklingen av Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik,
formalisera samarbetet med övriga regionala kulturverksamheter genom Regionalt
kulturforum.
24
Under perioden invigs tre nya lekmiljöer för barn; Hackåsateljén, Barnens energilek och
lekparken 5 myror är fler än 4 elefanter. Samtidigt etableras tre stora miljösatsningar för vuxna
och barn tillsammans; kyrkobyggnaden med förlaga från 1684, 70-talsbyn med pensionärslängor,
typhusvilla och gröna vågen-torp samt planeras en ny konsthall för Nationalmuseum Norr på
Jamtli. Samlat förväntas dessa investeringar öka besökstalet med 30 000-40 000 personer årligen.
I satsningen på besöksmålet Jamtli ingår också nationell tv-reklam.
Planerna på en etablering av Nationalmuseum Norr innebär en utlokalisering genom fast
utställningsplats för klassisk internationell konst. Grundkonceptet är att länet och Jamtli har
huvudansvaret för etableringen och att staten och Nationalmuseum har huvudansvaret för
driften. Jamtli och Nationalmuseum har den gemensamma ambitionen att en ny konsthall med
klassiska internationella samlingar och spännande ny konstpedagogik kan invigas sommaren
2014. Jamtlis arbete med regionala klassiska samlingar samt samtidskonst fortsätter oförändrat.
Dock ska insatser göras för att utveckla det konstpedagogiska området också för de regionala
samlingarna.
Jamtli har under 2011 blivit hemvisten för en rad regionala satsningar kring mat. Under
planperioden kommer man att arbeta för att Jamtlis kunskap om regional mathistoria kan komma
till användning i regionen. Dessutom vill man utveckla nuvarande praktiksamarbete med hotelloch restaurangutbildningen till att bygga upp ett matcollege på museiområdet.
Jamtli vill bidra till att Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik utvecklas ytterligare och får
långsiktighet genom att formeras som aktiebolag med regionalt, nationellt och nordiskt ägande.
Dessutom vill Jamtli vara en huvudaktör i arbetet med det livslånga lärandet med barn och
ungdom som den traditionellt prioriterade målgruppen men också delta i utvecklingen av
kulturarvspedagogik för de tredje och fjärde åldrarna.
Jamtli vill under perioden skapa än mer levande historia på Jamtli historieland genom fler aktörer.
Det hänger ihop med etableringen av nya miljöer på friluftsmuseet. Härtill kommer att Jamtli ser
seniorpedagogik som ett kommande satsningsområde. Detta ska ses mot bakgrund av den
demografiska utvecklingen och det livslånga lärandet.
Regionalt och nationellt viktiga turistmål bör kunna stärkas för ökad tillgänglighet. Jamtli vill göra
en satsning på att utveckla kulturarvsbaserad turism tillsammans med andra anläggningar i
regionen. Det ska göras inom ramen för Jamtlis kulturarvsturistiska nätverk i vilket ingår 11 andra
besöksmål i regionen, inklusive Fjällmuseet och Tekniklandet. Man avser även att formalisera
samarbetet med övriga regionala kulturverksamheter inom ramen för Skapande skola.
4.2.1.1 Härjedalens Fjällmuseum
Härjedalens Fjällmuseum AB har som ett särskilt uppdrag att bedriva kommunantikvarisk
verksamhet som utformas i ett nära samarbete mellan museichefen/kommunantikvarien,
Stiftelsen Jamtli, Härjedalens kommun och Länsstyrelsen. Man driver även en besöksanläggning,
Härjedalens Fjällmuseum, som ger upplevelser baserade på kulturarvspedagogisk verksamhet
(arkeologisk, kulturhistorisk och konsthistorisk utveckling i Härjedalens kommun). Anläggningen
finns i Funäsdalen med ett omfattande museum och fornminnespark. Den lockar årligen ca
20 000 besökare till sina utställningar, aktiviteter och evenemang. Verksamhetens grund är de
omfattande och unika samlingar som grundlades redan 1894.
25
Härjedalens Fjällmuseum erbjuder sina besökare upplevelser som i första hand är baserade på
konst och kulturarv. Verksamheten är levande, överraskande och lockande för turister och drar
årligen många betalande besökare. Målgruppen är främst barnfamiljer.
Bolaget är ett driftsbolag vars ekonomiska grund primärt består av entréintäkter, betalning för
programverksamhet, hyresinkomster, projekt, uppdragsverksamhet samt anslag från Härjedalens
kommun. Därutöver delfinansierar Jamtli chefstjänsten, som står för den kommunantikvariska
verksamheten. Fjällmuseet omsätter ca 3 miljoner kronor årligen och är Härjedalens största
kulturaktör. Stiftelsen Jamtli äger 55 % av aktierna i bolaget, Härjedalens kommun 40 % och
Härjedalens Fornminnesförening äger 5 %.
Mål
Härjedalens Fjällmuseum ska
skapa och erbjuda upplevelser baserade på sina samlingar, både inom museibyggnaden
och inom det angränsande friluftsmuseet. Detta ska ske i samverkan med ideella krafter
från föreningslivet och andra aktörer. Ytterligare kontaktytor och arbetsrutiner ska
etableras inom uppgiften som kommunantikvarie.
utveckla ett besöksmässigt sammanhang mellan museibyggnaden, friluftsmuseet och
samtidigt etablera en mindre konsthall.
utveckla och stärka marknadsföring och varumärke i syfte att öka graden av
egenfinansiering.
Utvecklingsområden
Härjedalens Fjällmuseum avser under perioden att
bygga ut och samla verksamhet till en gemensam besöksanläggning,
etablera en konsthall i anslutning till museet,
stärka Fjällmuseet som turistisk besöksmål samverka med civilsamhällets föreningar och
organisationer för att främja kulturella näringar.
Fjällmuseet vill utveckla sitt kulturarvspedagogiska utbud och samtidigt sprida detta till ideella
aktörer. Genom att tillgängligöra sina samlingar för olika hemslöjdsorganisationer hoppas
museet kunna främja kulturella och kreativa näringar och inte minst stimulera hantverk. Museet
har stora möjligheter och ska problematisera begrepp som nation, vildmark, kulturlandskap,
ursprung, ägande och bli en tydligare plattform för interkulturell dialog. Som Härjedalens största
kulturhistoriska besöksmål stärker Fjällmuseet självklart områdets turism. Man deltar även
kommunens utveckling av ett kulturmiljöprogram för att tillgängligöra olika kulturhistoriska
besöksmål.
Under perioden ska fjällmuseet ta fram förslag och söka finansiering inför en utbyggnad som
samlar museet och fornminnesparken till en gemensam besöksanläggning. Fjällmuseet har
betydande konstsamlingar, inte minst stora samlingar efter Emil Näsvall och Bengt Ellis. Planer
finns på att i samband med ny entrébyggnad också etablera en mindre konsthall. Varumärket ska
stärkas genom en mer konsekvent och strategisk marknadsföring i syfte att stärka Fjällmuseet
som besöksmål. En utveckling av anläggningens beredskapsbefästningar ska berikas med den
tidsenliga och politiska figuren Snorre Sel. Friluftsmuseet ska förstärkas, bland annat med hjälp av
ideella aktörer.
4.2.1.2 Teknikland
Optand Teknikland AB driver en besöksanläggning, Teknikland, som ger upplevelser baserade på
teknisk och historisk utveckling inom flyg, fordon och försvar i Jämtlands län. Anläggningen vid
26
Optands gamla krigsflygfält lockar årligen ca 17 000 besökare till sina utställningar, aktiviteter och
evenemang. Teknikland har som uppgift att skapa och erbjuda upplevelser knutna till miljön vid
Optands flygfält och de föreningsägda samlingarna. Man erbjuder sina besökare upplevelser som
i första hand är baserade på flyghistoria, militärt kulturarv och fordonshistoria. Målgruppen är
främst barnfamiljer och besökare med intresse för bilar, flyg och militär historia. Optand
krigsflyggfält är ett byggnadsminne.
Bolaget driver sin verksamhet i nära samverkan med ideella krafter ur de föreningar som är
knutna till bolaget. Bolagets resurser utgörs av egendom i form av mark och lokaler. De tre
ingående föreningarna, Flyghistoriska Föreningen region Jämtland/Härjedalen,
Militärmuseiföreningen i Jämtlands län samt Jemtlands Veteranbilklubb, har egna resurser i form
av föremål och medlemmar, vilka utgör viktiga resurser i den verksamhet som bedrivs på
Teknikland. Stiftelsen Jamtli äger 55 % av aktierna i bolaget som omsätter ca 2,5 miljoner kronor
årligen. Teknikland har statligt stöd och ingår i SMAH, Sveriges militärhistoriska arv, ett
rikstäckande nätverk för museer, anläggningar och föreningar med militär inriktning.
Mål
Teknikland ska vara ett besöksmål som erbjuder aktiviteter och utställningar kring teknik med
utgångspunkt i ägarnas samlingar av militära föremål, flygplan och veteranfordon. Aktiviteter och
utställningar riktar sig i första hand till en bred familjepublik.
Utvecklingsområden
Optand Teknikland avser under perioden att
utveckla ett kulturpedagogiskt arbete med anknytning till teknik- och militärhistoria,
fortsätta etableringen av Teknikland som turistiskt besöksmål,
utveckla ett konstpedagogiskt arbete kring Tekniklands samlingar,
utveckla exklusiva upplevelser av Kalla kriget och Beredskapstiden.
Optands flygfält byggdes under 1940-talet och är ett alltjämt ett levande flygfält. Många lämningar
finns efter militärens verksamhet. Bland annat ett antal byggnadsminnesmärkta ladvärn som
använts som mobiliseringsförråd sedan beredskapstiden. Kring dessa kulturminnen kommer
Teknikland att utveckla ett kulturarvspedagogiskt arbete med anknytning till teknik- och
militärhistoria.
Teknikland är också ett viktigt turistmål i länet. Med sina aktiviteter och utställningar kring teknik
inom flyg, fordon och militärhistoria når man andra besökare än de som vanligtvis besöker
museer och andra kulturinstitutioner. Man vill utveckla exklusiva upplevelser av Beredskapstiden
och Kalla kriget med Optand flygfält och Jamtlis nya regionmagasin i bergrumsanläggningen i
Lockne som nav. På Teknikland finns även restaurang med ett välutrustat kök som ger goda
möjligheter till aktiviteter kring mat och matproduktion.
Inom den militära verksamheten i länet har det under garnisonsstadens tid samlats mycket konst
som finns i Tekniklands magasin. Här finns en god grund för ett antal konstutställningar. De
tekniska och militära föremålen är också intressanta som konstobjekt både genom sin
fascinerande form och sin inneboende, ofta skrämmande och våldsamma, kraft. Kring dessa
samlingar kan man bedriva ett mycket värdefullt konstpedagogiskt arbete gentemot skola förskola
och gymnasium.
4.2.1.3 Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik (NCK)
Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik är ett nätverksbaserat samarbete kring
kulturarvspedagogiska frågor. Detta innebär dels att NCK:s resurser och arrangemang står öppna
27
för alla med ett engagemang för kulturarvsfrågor och dels att NCK deltar i en rad organisationer
och nätverk med inriktning mot kultur- och utbildningsfrågor. Genom dessa sammanslutningar
kan NCK skapa kunskap kring kulturarvspedagogik bland olika intressenter och samtidigt följa
med i vad som är på gång inom både kultur- och utbildningsområdet. NCK initierar och driver
ett antal nordiska och europeiska utvecklingsprojekt.
NCK arbetar med utbyte av information, forskning, kunskap och idéer och leder nordiska
samverkansinitiativ för nyskapande forskning och experimentell metodutveckling inom det
kulturarvspedagogiska området. Genom kulturarvspedagogik vill NCK verka för att integrera det
nordiska kulturarvet i samhällsutvecklingen på ett sätt som främjar livslångt lärande, regional
utveckling och en hållbar tillväxt.
Samverkan
NCK drivs fram till 2013 som ett nätverksprojekt i samarbete mellan Stiftelsen Jamtli,
Landsarkivet i Östersund och Föreningsarkivet i Jämtlands län. Från och med 2011 har man fått
i uppdrag av Riksförbundet Sveriges Museer att samordna och stimulera de museipedagogiska
utvecklingsintressena i Sverige.
Under perioden 2010-2013 driver NCK ett omfattande utvecklingsprojekt som syftar till dels att
stimulera och verkställa kulturarvsbaserat näringsliv och dels stärka och sprida kunskap kring det
egna varumärket – kulturarvspedagogik. Dessutom kommer NCK själva eller i samarbete med
andra att genomföra konferenser, seminarier och liknande i andra nordiska länder. Fler events
kommer att lokaliseras utanför den egna regionen.
Mål
Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik har som mål att
insamla och förmedla erfarenheter och forskningsresultat,
stimulera kompetensutveckling och utbildning,
initiera, genomföra samt vara en arena för forsknings- och utvecklingsprojekt,
vara den naturliga mötesplatsen för aktiva inom fältet.
Utvecklingsområden
Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik avser under perioden att
formera NCK som ett aktiebolag med nordiskt ägande,
initiera och delta i kulturarvspedagogiska forsknings- och utvecklingsprojekt samt hålla i
seminarier och konferenser i ämnet,
utveckla varumärket Kulturarvspedagogik stärka sin position som ett nationellt och
internationellt nav för kulturarvspedagogik.
NCK är det naturliga navet i satsningar inom kulturarvspedagogik. Det livslånga lärandet,
interkulturell dialog samt kreativa näringar är naturliga perspektiv i kulturarvspedagogiken.
Utvecklingen av varumärket kulturarvspedagogik är viktigt. Detta initiativ bör ha samma potential
som när högkvalitativ konstverksamhet i småbarnspedagogik för 40 år sedan förknippades med
Regio Emilia i Italien. Ambitionen är att kulturarvspedagogiska tankar, präglade av delaktighet,
tillgänglighet och tvärsektoriellitet med hög kvalitet, naturligt ska förknippas med
Jämtlandsregionen. NCK vill under planperioden initiera och delta i en rad forsknings- och
utvecklingsprojekt samt hålla i konferenser, seminarier och kursverksamhet. Dessutom förväntas
de svenska museerna genom NCK bli inbjudna till att delta i en rad nationella initiativ bland
annat inom det konstpedagogiska och bredare museipedagogiska området.
28
Ett viktigt initiativ är att använda kulturarv i utveckling av den småskaliga produktionen av
lokalproducerad mat i länet för att skapa en bransch med starkare sysselsättningseffekt. NCK
förväntas arbeta med att stimulera småskaliga matproducenter i regionen, och i förlängning också
på nordisk nivå. Kunskap om matens kulturhistoria kan, tillsammans med lokalanknytning och
råvarukunskap, användas i produktutvecklingen samt marknadsföringen.
NCK kommer under planperioden att delta i, och eventuellt leda ett antal nordiska och
europeiska projekt med fokus på kulturarvsbaserad näringslivsutveckling och härunder turism.
Etableringen av ett Nationalmuseum Norr på Jamtli skapar bra förutsättningar för NCK att bidra
till att utveckla en ny och spännande konstpedagogik till klassiska samlingar för flera målgrupper.
NCK vill i växande omfattning ta initiativ till forsknings- och utvecklingsprojekt på det
konstpedagogiska området, vilket ska vara ett stöd för konstintressen i regionen och inte minst
för planerade Nationalmuseum Norr på Jamtli samt den planerade konsthallen på Fjällmuseet.
4.3 Konst- och kulturfrämjande verksamhet
Konsten och konstnärerna är en resurs för regionen nu och framåt genom sin inneboende kraft
att inspirera, tänja gränser samt visa nya och ändrade perspektiv. Konstens mångfald och bredd
öppnar upp för ökad förståelse, reflektioner och existentiella frågeställningar. Konsten kan även
vara en inspiration för kreativitet och fritt eget skapande, en källa till en hälsofrämjande och
positiv livsmiljö.
4.3.1 Konsten i länet
I Jämtlands län finns ett 80-tal yrkesverksamma konstnärer, varav en del är konsthantverkare.
Flertalet av de yrkesverksamma konstnärerna är egenföretagare. Utmärkande för regionen är dess
varierande utbud av konstutställningar, både genom privata och offentliga aktörer. Det finns en
stor mängd offentlig konst inom landstinget, kommunerna och Jamtli. I Östersund finns flera
privata konstgallerier, samt ett antal offentliga konstscener. Länet har också flera konstnärs- och
föreningsdrivna utställningsrum. Genom regionens många och varierande utställningsytor finns
det goda förutsättningar för länets konstnärer att nå ut till en bred publik. Projektet Färgfabriken
Norr (2008-2011) har bidragit till att stärka intresset för samtidskonst, inte minst bland barn och
unga. Vid ett eventuellt uppförande av kulturhus i Östersund vore det önskvärt att i anslutning till
denna utreda möjlighet att etablera en permanent konsthall för samtidskonst.
I länet finns ett flertal aktiva konstföreningar och – konstkooperativ och många av dessa driver
utställningsverksamhet. Konstföreningarna i länet anordnar också föreläsningar och seminarier.
Den årliga Konstens Vecka arrangeras av Sveriges Konstföreningar J/H och samlar föreningar,
konstnärer, institutioner och skolor för att gemensamt anordna konstevenemang, utställningar
och seminarier. Länet har ett flertal gånger uppmärksammats nationellt för det höga antalet
konstaktiviteter som genomförs under Konstens Vecka (vecka 40).
Härke Konstcentrum med sina föreningsdrivna och kompetenshöjande verksamheter såsom
konstnärsateljéer, utställningsrum, kursverksamhet, samt gästbostad spelar en viktig roll i länets
konstliv. Föreningen Östersunds Kollektiva Grafikverkstad, en av aktörerna på Härke
Konstcentrum och länets enda kollektiva grafikverkstad ansluten till Konstnärernas
Kollektivverkstäders Riksorganisation, har 80 medlemmar från hela länet. Genom sina ateljéer
och verkstäder är Härke Konstcentrum och grafikverkstaden viktiga förutsättningar för många
konstnärer att kunna vara verksamma. Härke Konstcentrum delar varje år ut ett stipendium på
15 000 kr, med en tillhörande vistelse i gästbostaden på Härke samt utställning i den kommunala
utställningshallen, med stöd från Jämtlands läns landsting och Östersunds kommun. Länet har
29
även en förberedande konstskola med en 2-årig konstnärlig grundutbildning samt ett tredje
projektår. Skolan drivs av Hållands folkhögskola i samarbete med Sensus studieförbund.
I Kulturpolicy för Jämtlands län anges att i offentliga rum och miljöer och i landskapet ska den
estetiska dimensionen och de långa tidsperspektiven finnas med i all planering. Jämtlands läns
landsting och Östersunds kommun har fastställda bildkonstpolicys. Landstinget har länets största
offentliga konstsamling med ca 8700 verk, placerade i landstingets egna verksamheter samt
genom deposition hos länets kommuner. Vidare avsätter Landstinget 0,5 % av
byggnadskostnaden vid egna ny- och ombyggnationer för konstnärliga miljögestaltningar.
Östersunds och Krokoms kommun har som målsättning att en procent av byggnadskostnaden
ska gå till konstnärlig utsmyckning, Bergs kommun utgår från 0,5 procent vid byggnation. I länet
har ett antal miljögestaltningar genomförts i samverkan med Statens Konstråd, Storsjöbadet,
Certus och två nybyggda skolor i Krokoms kommun är exempel på detta.
Inom den kommunala kulturskolan erbjuder två kommuner undervisning inom bild- och
formområdet. Det finns föreningar i länet som håller öppna ateljéer för unga samt arrangerar
workshopdagar. Det är tydligt att länets geografi påverkar barn och ungas möjligheter att ta del av
det professionella konstutbudet. Långa resavstånd är avgörande hinder, vilket många gånger
omöjliggör möten med konsten.
4.3.2 Bildkonsten med konstkonsulent
Bildkonsten ingår i Länskulturen inom Jämtlands läns landsting. Bildkonstens uppdrag är att
ansvara för landstingets konst och utveckling av konsten i länet genom arbete med barn och
ungdom, konstnärer och allmänheten. Uppdragen genomförs av konsthandläggare och
konstkonsulent. För arbetet med konstnärliga miljögestaltningar finns ett samråd i vilken
konstrådgivare (väljs av KRO för två år) och ovan nämnda tjänster ingår.
Konsthandläggaren arbetar för att konsten ska vara en naturlig och intressant del av landstingets
miljöer och verksamheter. Detta sker genom riktade inköp av konst och uppdrag till konstnärer
för arbete som till exempel ny- och omplaceringar av konsten. Landstingets konstsamling
förvaltas och vårdas samt är en del av regionens konstliv genom förmedling, utlån, utställningar
och publikationer. Här exponeras konstarvet genom den äldre och den samtida bildkonsten och
även genom konsthantverket. Sedan 2008 har Bildkonsten ansvar för Primusrummet. Där visas
verk av den internationellt erkände konstnären Primus Mortimer Pettersson (1895-1975) i
tematiska utställningar. En donation av konstnärens släkt år 2006 möjliggjorde tillkomsten av
Primusrummet.
Konstkonsulenten sprider, stimulerar och ökar kunskapen om bildkonsten genom att arbeta med
barn och unga. Verksamheten stödjer amatörorganisationer och föreningar och bidrar till att
konstnärer får uppdrag och fortbildning. Konstkonsulenten ökar kontakten mellan grupper och
aktörer som arbetar med konst eller som främjar konst i regionen. Konsulenten driver även
projekt för barn och ungdomar, anordnar workshops, öppna verkstäder, guidade visningar,
förmedlar konstnärer, samt har en rådgivande funktion mot skolor och kommuner. Bildkonsten
har en viktig roll när det gäller att utveckla konstens tillgänglighet för länets alla barn och unga.
Samverkan
Konsten har genom sin tillgänglighet och rörlighet en bred publik. Genom att vara inkluderande
öppnas gränser upp och konsten kan därmed ses som en bas för främjandet av interkulturella
processer. Globaliseringen inom konstvärlden har pågått under en förhållandevis lång tid. Idag
kan man inte längre utpeka konsten eller enskilda konstnärer med en specifik nationell
30
tillhörighet. Mot bakgrund av detta bör länet påbörja förberedelser för internationella samarbeten
för strategiutveckling inom områdena offentlig konst, pedagogik, nätverk för konstnärer.
I ett nordiskt perspektiv finns utvecklingspotential för samarbete med Tröndelag, Norge.
Kontakter har upparbetats inom de två regionernas konstområde. I Trondheim finns
arkitekturutbildning vid NTNU, och konstutbildning vid Kunstakademiet, där flera av länets
konstnärer har utbildats. Trondheims kommun gör stora satsningar på den offentliga konsten,
vilket även sker vid det nybyggda universitetssjukhuset St Olavs hospital. Jämtlands och
Tröndelags arbete med den offentliga konsten kan vara ett avstamp för gemensamma
erfarenhetsutbyten, kompetenshöjning och utvecklingsprojekt. Vidare kan ett utbyte mellan
norska och svenska konstnärer utvecklas, bland annat i form av Artists in residens,
utbytesprogram, utställningar, workshops och seminarier. En möjlig väg till finansiering av dessa
utbyten är via interreg-projekt, gemensamt med exempelvis Trondheims kommun. I det
etablerade mittnordiska samarbetet finns möjligheter till gemensamma konstprojekt, arrangemang
och seminarier.
Mål
Bildkonstens övergripande mål är att
stimulera och vidareutveckla det regionala konstlivet och därigenom stärka länets
attraktionskraft,
arbeta för att stärka yrkesrollerna inom bildkonstområdet,
barn och ungdomar ska erbjudas möjligheter till kreativt skapande tillsammans med
professionella konstnärer,
konsten ska vara en positiv och dynamisk del i landstingets miljöer för vårdmottagare,
personal, besökare samt studerande,
genom Primusrummet verka för regional utvecklings- och kunskapsspridning om
bildkonst i landstingets miljöer.
Utvecklingsområden
Bildkonsten avser under perioden att
verka för etablering av ett regionalt resurscentrum för konst,
utveckla Kul Tur, en konst- och konsthantverksrunda i länet, tillsammans med
hemslöjdskonsulenterna och Jämtland Härjedalen Turism,
verka för att samtliga kommuner, landsting och region har som målsättning att lägst en
procent av investerings och driftbudget ska gå till konstnärlig miljögestaltning,
verka för att MU-avtalet följs i alla regionala och kommunala sammanhang,
formalisera samarbetet med övriga regionala kulturverksamheter genom Regionalt
kulturforum.
Bildkonsten arbetar med yrkesverksamma konstnärer, kreativa och kulturella näringar, barn och
unga, prioriterade grupper ur tillgänglighets- och interkulturellt perspektiv, offentlig konst i
landstinget, kultur och hälsa, det livslånga lärandet och civilsamhället. Därmed fungerar konsten
som en regional utvecklingsfaktor och bidrar samtidigt till kulturplanens överordnade mål. För en
fortsatt gynnsam utveckling av konsten i länet och för att stärka de kulturella och kreativa
näringarna samt från ett tillgänglighetsperspektiv är det angeläget att verka för etablering av
regionalt resurscentrum för konst. Konsten i länet behöver en tydlig struktur och en
samlingsplats att utgå ifrån. Ett regionalt resurscentrum för konst bör ingå i Länskulturen.
Bildkonsten kommer fortsatt att verka för att konsten når ut till särskilt prioriterade grupper ur
ett tillgänglighets- och interkulturellt perspektiv. Här ingår även barn och unga. Utveckling av
modeller för mobil och uppsökande konstpedagogisk verksamhet, speciellt anpassade för att nå
31
barn och unga i glesbygd är av prioritet. Barn och unga i länet behöver mötesforum för att samlas
kring exempelvis workshops, verkstäder och utställningar. Att anordna sådana skapande
verkstäder/ateljéer för barn och unga är ett utvecklingsområde för kommunerna, men kan
behöva samordnas på ett regionalt plan. Hittills har medlen för Skapande Skola i länet endast
marginellt gått till bildkonstområdet. Bildkonsten avser därför att formalisera samarbetet med
övriga regionala kulturverksamheter inom ramen för Skapande Skola.
Konstens vecka och det påbörjade samarbetet med hemslöjdskonsulenterna och konstnärskåren i
arbetet med öppna ateljéer, Kul Tur, kan utvecklas och förstärkas i syfte att tillgängliggöra det
regionala konstlivet för besökaren. Bildkonsten fortsätter att ta till vara och stärka konsten och
konstnärerna som en dynamisk och innovativ kompetenstillgång. Där ingår även att stärka
konstnärernas förutsättningar att verka i länet genom att stimulera för ökade möjligheter till
uppdrag, företagsutveckling samt kompetenshöjning. Ett vidareutvecklat samarbete med Statens
konstråd skulle medföra ett erfarenhetsutbyte och bidra till den konstnärliga förnyelsen i länet.
4.4 Regional arkivverksamhet
Arkiven är en del av vårt gemensamma kulturarv. Genom arkiven finns naturliga kontaktytor
mellan föreningslivet och myndigheter. Även hembygdsrörelsen med sina gårdar och
lokalföreningar är en viktig resurs i bevarandet av kulturarvet.
4.4.1 Föreningsarkivet
Föreningsarkivet i Jämtlands län är föreningslivets eget arkiv i länet. Det är en ideell organisation
med omkring 480 medlemmar och arkivhandlingar från drygt 4 000 föreningar. Arkivet bildades
1980. Huvuduppdraget är att samla in, vårda, bevara och tillgängliggöra detta kulturarv genom att
aktivt arbeta med bland annat programverksamhet, information, utbildning och forskarservice.
Verksamheten ska präglas av ett perspektiv om det livslånga lärandet, där den arkivpedagogiska
verksamheten ska ha en särskild inriktning mot målgruppen barn och unga, men också vuxna och
äldre. En viktig uppgift är även att inspirera människor att söka kunskap och därmed stimulera till
forskning i länets historia. En annan är att ge service och rådgivning i arkivfrågor samt att bevaka
och dokumentera företeelser i samtiden.
Verksamheten finansieras idag av Jämtlands läns landsting, Regionförbundet i Jämtlands län,
Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv samt genom medlemsavgifter. Arkivet har 3 fasta tjänster
fördelat på 2,5 årsverken.
Föreningsarkivets verksamhet präglas även av samarbete kring pedagogiska frågor och publik
verksamhet med framförallt Landsarkivet i Östersund och Stiftelsen Jamtli. Tillsammans med
dessa aktörer driver Föreningsarkivet Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik vilket är ett
nätverksbaserat samarbete kring kulturarvspedagogiska frågor.
Mål
Föreningsarkivets mål är att fortsätta bedriva en verksamhet med grund i folkbildning och
livslångt lärande. Man ska i samarbete med såväl andra kulturarvsinstitutioner som andra aktörer
arbeta för länets utveckling för att bidra till en god folkhälsa, en ökad kulturell kompetens och en
god livskvalitet bland invånarna. Föreningsarkivet ska också vara en aktiv part i och för ett
mångkulturellt samhälle.
32
Utvecklingsområden
Föreningsarkivet avser under perioden att
fortsätta vara ett stöd för lokala aktörer och stimulera forskning genom att tillgängliggöra
det materiella och immateriella kulturarvet,
fortsätta sitt engagemang i Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik,
fortsätta arbetet med att integrera ett lärandeperspektiv i verksamheten,
fortsätta vidareutvecklingen av de publika aktiviteterna,
utveckla metoder för att stimulera nya målgrupper till intresse för såväl historia som
samtid,
formalisera samarbetet med övriga regionala kulturverksamheter genom Regionalt
kulturforum.
Det livslånga lärandet ska genomsyra arkivets arbete där samlingarna på drygt 4 000 arkivbilder
kan bidra till att ge nya intressanta infallsvinklar på länets historia, det moderna och demokratiska
samhällets framväxt, men också perspektiv på och förståelse för vår samtid. Arkivet vill vara en
aktiv part i ett mångkulturellt samhälle och i en interkulturell dialog. I det ingår att samlingarna
ska spegla den tid vi lever i här och nu, dels genom riktade insamlingar, dels genom att ringa in de
aktiviteter som sker utanför det traditionella föreningslivet.
Genom de olika utvecklings- och forskningsprojekt som bedrivs inom Nordiskt centrum för
kulturarvspedagogik kan det kulturarvspedagogiska fältet utvecklas ytterligare. Arkivets egen
arkivpedagog möter i sitt dagliga arbete barn och ungdomar i olika åldrar i syfte att utveckla
pedagogiska metoder. Föreningsarkivet avser även att formalisera samarbetet med övriga
regionala kulturverksamheter inom ramen för Skapande skola.
Föreningsarkivet kan med sin historiska kunskap stimulera ny turism baserad på kulturarv. Både
Föreningsarkivet och Landsarkivet kan vara ett stöd för lokala aktörer genom att stimulera till
forskning och tillgängliggöra kulturarvet med en ambitiös programverksamhet. Detta kulturarv
kan användas som en utgångspunkt för att utveckla företagandet i regionen, bland annat inom
kulturella och kreativa näringar.
Ett av Föreningsarkivets uppdrag är att dokumentera företeelser i vår samtid. Ett sådant exempel
är den småskaliga matproduktionen vilken har en lång tradition i länet. Under 2009 genomfördes
en dokumentation av kvinnliga mathantverkare i Jämtlands län som kan ge ytterligare perspektiv
på drivkrafter och förutsättningar för det småskaliga mathantverket. Det innebar också att
arkivbeståndet blev mer representativt, vilket är viktigt, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv.
4.4.2 Landsarkivet
Landsarkivet i Östersund inrättades 1929 och är sedan 2010 en avdelning i Riksarkivet.
Landsarkivets har som uppdrag att ansvara för arkiven efter de civila statliga myndigheterna i
Jämtlands län. Förutom de statliga arkiven finns i Landsarkivet även företags-, by- och gårdsarkiv
och handlingar efter kända och mindre kända personer. Sammanlagt finns nära en mil handlingar,
fotografier, kartor och ritningar i arkivet som utgör en informationsbank med stor
användningspotential.
Landsarkivet i Östersund har lagt särskild vikt vid att på olika sätt göra samlingarna tillgängliga
och arbetar med fokus på förmedlings- och lärandefrågor. Arkiven är en viktig del av vårt
gemensamma kulturarv och en demokratisk basresurs för alla. Här finns födelseböcker och
inkomstlängder, bouppteckningar och lagfartsböcker, bilregister och mycket mer, som utgör
viktig dokumentation för rättsskipning och forskning på olika nivåer. Den historiska
33
informationen kan användas på många sätt; av person- och lokalhistoriskt intresserade, som en
del av skolans undervisning, som underhållning för daglediga, som inspiration för sysselsatta
inom kulturella och kreativa näringar, men också för att väcka lust att lära mer. Landsarkivet
arbetar kontinuerligt för att underlätta bruket av arkivets samlingar och för att bredda
användningen, bland annat genom digitalisering och förbättrade sökmöjligheter.
Landsarkivet har 15 anställda varav två är arkivpedagoger. En stor del av Landsarkivets
utåtriktade och pedagogiska verksamhet sker i samarbete med Föreningsarkivet i Jämtlands län
och Jamtli, och dessa tre institutioner driver tillsammans Nordiskt centrum för
kulturarvspedagogik. Flertalet av de 6000 årliga besökarna är skolelever eller personer som deltar i
arkivens programverksamhet med föredrag, kurser och workshops.
Mål
Riksarkivets uppdrag regleras genom arkivlag, arkivförordning, förordning med instruktion och
årsvisa regleringsbrev från regeringen. Landsarkivet har dessutom som mål att
stärka och utveckla Landsarkivet som regional kulturinstitution och visa på arkivens
användbarhet,
arbeta för arkivpedagogisk metodutveckling, och för att integrera ett lärandeperspektiv i
verksamheten,
inom ramen för Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik nationellt och internationellt
arbeta för metodutveckling och forskning inom fältet, samt öka förståelsen för
kulturarvsinstitutionerna som arenor för livslångt lärande.
Som särskilda uppdrag i regleringsbrevet för 2011 ska Riksarkivet utforma en strategi för sin
barn- och ungdomsverksamhet för åren 2012-2014, samt utveckla och medverka i insatser för att
främja kulturella och kreativa näringar. Dessa två uppdrag berör särskilt verksamheten vid
Landsarkivet i Östersund som har ansvar för att utforma barn- och ungdomsstrategin och som
deltar som aktiv part i projektet ”Kulturarv i rörelse”
Utvecklingsområden
Landsarkivet avser under perioden att
bredda arkivens användande och användbarhet, t ex inom Kulturella och kreativa
näringar,
fortsätta att stödja och bidra till utvecklingen av verksamheten inom Nordiskt centrum
för kulturarvspedagogik,
fortsätta att driva arbetet inom Nordiskt Arkivpedagogiskt nätverk,
vidareutveckla verksamheter riktade till daglediga,
fortsätta metodutvecklingen inom området arkiv- skola,
formalisera samarbetet med övriga regionala kulturverksamheter genom Regionalt
kulturforum.
Kulturarvet är en viktig resurs för länets turism och annat företagande inom kulturella och
kreativa näringar. Så är t ex arkivens information och historiska kunskap en utmärkt råvara att
bearbeta, bygga vidare på och inspireras av. Här kan film, TV och författare få uppslag till
produktioner, företagare kan förstärka sina varumärken genom storytelling, besöksnäringen kan
ge platser och personer liv, recept kan inspirera till nya produkter osv. Historia, regional
förankring, tradition och autenticitet är goda försäljningsargument. Inom projektet ”Kulturarv i
rörelse” och inom ramen för arbetet inom projektet ”Framtidsfabriken” kommer Landsarkivet
under perioden att aktivt delta i kurser, seminarier och konferenser riktade till etablerade och
blivande företagare.
34
Landsarkivets förmedlingsarbete kommer fortsatt att rikta sig mot de traditionella målgrupperna
barn- ungdom och äldre. De nya gamla är en utpekad målgrupp och den dagverksamhet som
Landsarkivet tillsammans med Jamtli, Föreningsarkivet och Birka folkhögskola bedrivit under
namnet After Work har varit mycket lyckosam. I samråd med deltagarna vill man under perioden
utveckla detta koncept ytterligare.
Skolans nya kurs- och ämnesplaner i historia lägger vikt vid användandet av arkiv i
undervisningen redan från mellanstadiet. Under perioden kommer därför fortbildningskurser i
arkivkunskap att arrangeras för länets lärare, och nya arkivpedagogiska kursplansanpassade
program att lanseras.
I förmedlingsarbetet är ett kontinuerligt samarbete med andra kulturinstitutioner av avgörande
betydelse för att nå goda resultat. Genom att formalisera samarbetet med övriga regionala
kulturverksamheter stärker Landsarkivet sin roll gentemot barn och unga i allmänhet, och i
synnerhet inom ramen för Skapande skola.
4.5 Filmkulturell verksamhet
4.5.1 Filmen i länet
I länet finns ett tjugotal professionella filmskapare, lika många semiprofessionella samt ett
tjugotal filmarbetare. Det regionala resurscentrat Filmpool Jämtland främjar produktion av kortoch dokumentärfilm i länet via ekonomiskt, personellt och tekniskt stöd. Stödet tilldelas såväl i
länet verksamma filmskapare liksom tillresta som önskar nyttja Jämtland som inspelningsplats,
alternativt ta del av Filmpool Jämtlandens tekniska resurser. Animerad film har genom åren
utvecklats som profilgenre.
Under 2008-2011 genomfördes ett interregionalt projekt med Sör-Tröndelag, Mid Nordic Film
Commission, med syfte att marknadsföra regionen Jämtland- Tröndelag som inspelningsplats för
film och TV. 36 filmer, kort-, dokumentär, reklam- och långfilmer, har totalt spelats in i regionen
under perioden varav 20 av dessa på svensk sida och 350 ungdomar, både svenska och norska,
har deltagit i olika projektaktiviteter. Ett tiotal "locationscouts" har utbildats under projektet
varav hälften har fått användning för sina kunskaper genom att serva produktionsbolag med
uppgifter om olika miljöer i länet. I samarbete med Jämtland/Härjedalen Turism bygger man
vidare på erfarenheter från detta projekt genom en satsning på film och event. Det gemensamma
projektet, Green movie and eventmaking region, syftar till att locka fler evenemang och
filmproduktioner till länet som genererar ökad sysselsättning, tillväxt och utveckling. I begreppet
green movie and event ingår lokalproducerad mat, grön el och gröna transporter. Jämtlands län
har genom detta möjlighet att bli det första gröna film- och eventlänet.
Det finns ett 30-tal folkrörelsedrivna samlingslokaler i Jämtlands län som regelbundet visar film.
Tillsammans med de 9 biosalongerna i Östersund erbjuds länets befolkning ett rikt utbud av
filmvisningar. I Tännäs arrangeras årligen en filmfestival där Filmpool Jämtland på senare år
bidragit med workshops, förfilmer eller liknande. I Valsjöbyn har man de senaste två åren
arrangerat en filmfestival och i Östersund har det tagits initiativ till en dokumentärfestival med
film som tydligt område.
4.5.2 Filmpool Jämtland
Filmpool Jämtland är ett regionalt resurscentrum för film som sedan 1993 verkar för att stärka
film som konstart i länet. I enlighet med Svenska filminstitutets uppdrag arbetar Filmpool
35
Jämtland med biograf och visningsfrågor, filmpedagogisk verksamhet i skola och på fritid samt
filmproduktion med fokus på talangutveckling och växthusstöd.
Filmpool Jämtland är en pådrivande kraft, som bidrar till ett levande och dynamiskt filmklimat i
regionen. Man initierar, stöttar, utvecklar och samordnar verksamhet och aktiviteter, i nära
samverkan med bland annat filmarbetare, produktionsbolag, biografer, föreningsliv, skolor och
kommuner. Verksamheten utvecklas ständigt, ofta via externa projekt. Syftet är att förbli ett
betydelsefullt regionalt resurs- och utvecklingscentrum med nya spännande filmprojekt som
bidrar till tillväxt inom den kreativa sektorn. Genom sina projekt vill man även skapa
förutsättningar för unga filmare att utvecklas på hemmaplan.
Filmpool Jämtland har 2.25 tjänster i sin basverksamhet och arrangerar ett tiotal workshops per
år i länet. Man har ett 40-tal praktikanter och växthusfilmare i verksamheten och stöttar ett 40-tal
regionala filmare med teknik och fortbildning. Filmpool Jämtland samproducerar varje år ett antal
TV/Bio- sända produktioner. Verksamheten fortbildar ett 60-tal lärare, stöttar biografer som vill
utvecklas, arrangerar filmfestival för unga och genomför filmturnéer i länet.
Filmpool Jämtland samarbetar bland andra med övriga regionala resurscentra, gränsregionalt med
exempelvis Mittnorskt Filmsenter, regionalt med bygdegårdar, skolor, studieförbund, J/H
Turism, lokalt med Folkets Bio Regina, Föreningen Tingshuset, Konst för tjejer och Birka
Folkhögskola.
Mål
Filmpool Jämtland har tre överordnade mål:
Film- och mediepedagogik – Filmpool Jämtland stöttar barn och ungdomsverksamhet på
filmområdet genom att stimulera till och utveckla filmpedagogisk verksamhet i skola och
på fritid samt uppmuntra till eget skapande bland unga. Man verkar för att fler skolor ska
skapa möjligheter för eleverna att se, diskutera och själva göra film. Filmpool Jämtland
erbjuder handledning och fortbildning till pedagoger och initierar årligen
mediepedagogiska projekt där flera skolor i flera kommuner deltar. Ett 70-tal pedagoger
får årligen fortbildning via Filmpool Jämtland och ett tusental barn och unga tar del av
workshops och seminarier.
Biograf- och visningsfrågor – Filmpool Jämtland verkar för att biografer och andra
visningslokaler visar ett brett utbud av film, främst mer barn- och ungdomsfilm och fler
kvalitetsfilmer. Man verkar för ett ökat samarbete mellan biografer i länet och har
analyserat biografers behov av ökad kunskap om publikarbete och digitalisering.
Filmproduktion/talangutveckling (Växthus) – Växthusfilm och talangutveckling är ett sätt
att svara upp mot den unga generationens stora intresse för film som uttrycksform.
Filmpool Jämtland ger råd, utvecklar manus, ger teknikstöd och handledning under
produktionsprocessen samt ger tips om distribution, utbildning och praktikplatser.
Växthusproduktion stimulerar ungdomar att skapa i rörlig bild, som konstnärligt uttryck
och som ett led i att stärka yttrandefriheten för unga människor. Ett antal
seminarier/workshops arrangeras i länet varje år för ungdomar. Ett trettiotal
växthusfilmare får stöd av Filmpool Jämtland årligen Man tar även varje år emot ett
trettiotal praktikanter från hela länet.
Utvecklingsområden
Filmpool Jämtland avser under perioden att
genomföra arrangörsutbildningar på flera platser i länet,
i samverkan med andra konsulenter verka för att tillgängliggöra resurser och kompetens i
hela länet,
36
i samverkan med J/H Turism genomföra ett större projekt för att locka fler
filmproduktioner och evenemang till länet,
verka för fler regionala och nationella visningstillfällen för filmskapare i länet,
utveckla samarbetet med nationella minoritetsgrupper genom gemensamma aktiviteter,
i samverkan med andra aktörer initiera och utveckla utbildningar inom filmområdet,
formalisera samarbetet med övriga regionala kulturverksamheter genom Regionalt
kulturforum,
i samarbete med länsturismen locka fler evenemang och filmproduktioner till länet.
Filmpool Jämtland arbetar för att stärka och utveckla regionens filmare, främja en högkvalitativ
produktion av kort och dokumentärfilm, utveckla mötesplatser och nätverk för regionens
professionella och filmaktiva, identifiera och stödja nya talanger samt medverka till att initiera och
utveckla utbildningar inom filmområdet.
Verksamheten arbetar för att fler professionella kort- och dokumentärfilmer av hög kvalitet ska
produceras i Jämtland och att kompetensen och företagandet inom rörlig bild ska öka. Man vill
också att de filmer som produceras i Jämtland ska distribueras i länet men även
nationellt/internationellt. Filmpool Jämtland vill skapa fler visningstillfällen för jämtländsk kortoch dokumentärfilm och genomför därför videofilmfestivalen Filmsparken (uttagning till
novemberfestivalen) på ett sätt som gör både publik och deltagare nöjda. Filmpool Jämtland
avser att arrangera en endagsutbildning i arrangörskap på fyra platser i länet där
biografägarepersonal ska få fortbildning i publikarbete samt fortsättningsvis bevaka utvecklingen
på biografområdet, främst vad gäller digitalbio och Svenska Filminstitutets stödformer.
Filmpool Jämtland arbetar för att skapa fler möjligheter till filmskapande bland unga i glesbygd
samt öka intresset bland pedagoger och rektorer för film som verktyg i undervisningen. Man
avser även att formalisera samarbetet med övriga regionala kulturverksamheter inom ramen för
Skapande skola.
4.6 Hemslöjdsfrämjande verksamhet
4.6.1 Hemslöjden i länet
Jämtlands län är rikt på slöjd, folkkonst och konsthantverk. Slöjdarna besitter materialkunskap,
teknikkunskap och skapar uttryck genom föremålen. I Jämtland och Härjedalen finns flera unika
företeelser inom slöjden och folkkonsten som duktiga utövare kan ta vara på. Hemslöjden arbetar
långsiktigt mot hållbar utveckling. Hemslöjden ingår i ett större sammanhang och har en naturlig
plats i samtiden, både för den som slöjdar och den som köper hemslöjdens produkter. Hemslöjd
är nära, personligt och långsiktigt till sin natur.
I länet är hemslöjd och konsthantverk viktiga tillgångar i det sammantagna kulturlivet.
Verkstäder, ateljéer, slöjdare, hantverkare, butiker och föreningar är kärnan i det kreativa
slöjdande runt om i länet. I den gemensamma webbportal som hemslöjdskonsulenterna tagit
initiativ till ingår idag drygt hundra slöjdare, konsthantverkare och butiker. Flera av dessa är egna
företagare med utvecklingspotential.
Många människor har behov av att själva skapa för sin egen skull. Där fyller
hemslöjdsföreningarna en viktig roll. Det finns ett antal slöjdföreningar i länet som lokalt arbetar
med att erbjuda mötesplatser, kurser och synliggöra hantverket på olika sätt. Dessutom finns ett
37
70-tal vävstugor i länet. Länets tre folkhögskolor har alla utbildningar och kurser inriktade på
slöjd och hantverk.
Hemslöjden gränsar många gånger till andra yttringar som konst och design och det genomförs
samarbeten och projekt, framför allt på regional nivå för att gemensamt lyfta området. Inom
hemslöjden finns även en stark utvecklingspotential vad gäller besöksnäring och turism där
tydligare samarbeten mellan turistdestinationerna och andra regionala kulturverksamheter kan
stärka detta.
4.6.2 Hemslöjdskonsulenterna
I Jämtlands län är två konsulenter anställda med varsin inriktning, textil slöjd och hård slöjd.
Syftet är att öka intresset, kunskapen och utövandet av slöjd i länet. Med såväl praktisk som
teoretisk specialkunskap inom slöjdområdet har konsulenterna en viktig roll som ledare,
nätverksbyggare, folkbildare och samordnare. I dessa roller ligger också att främja och utveckla
kvalitetsaspekten inom området. Teknik, material, form och uttryck är viktiga inspirationskällor
för basverksamheten som består av kurser, utställningar, workshops, föreläsningar, inventeringar
och rådgivning. Verksamheten bedrivs utifrån ett konstperspektiv, näringsperspektiv, ett
kulturarvsperspektiv och ett kunskapsförmedlande perspektiv.
Samverkan
Viktigt i konsulentarbetet är samverkan, tillgänglighet och förnyelse. I uppdraget ingår att
samverka med hemslöjdsföreningar/-förbund och andra föreningar, organisationer, institutioner
samt myndigheter vilka i sin verksamhet berör slöjdfrågor. Samverkan kan också innebära att
delta i länsöverskridande projekt tillsammans med andra hemslöjdskonsulenter samt i
riksomfattande och internationella projekt. Det är angeläget att tillgängliggöra mötesplatser för
brukare, främjare och skapare av hemslöjd.
Konsulenterna ska kunna informera och ge råd till både yrkesslöjdare, fritidsslöjdare och
slöjdintresserade. Kontinuerlig förnyelse av angreppssätt och arbetsmetoder krävs för att väcka
intresse och skapa delaktighet för slöjden i omvärlden och för att attrahera nya målgrupper.
Befintliga målgrupper av aktiva slöjdare och hantverkare inom länet, både de med en
näringsinriktning och de som är kulturbärare och kunskapsförmedlare, barn, ungdomar och unga
vuxna, den slöjdintresserade allmänheten samt organisationer och föreningar ska stödjas.
Mål
Hemslöjdens målsättning är att
ta tillvara och stärka förnyelsen och utvecklingen av hemslöjdens materialkunskap,
teknikkunskap, formspråk, tradition och kvalitet,
öka möjligheten för barn, ungdomar och unga vuxna att intressera sig för och utöva olika
slöjdtekniker,
synliggöra hemslöjden inom och utom länet bland annat genom en upplysande och
informativ utställningsverksamhet som verktyg,
lyfta fram hemslöjdens och konsthantverkets betydelse för regional tillväxt och
sysselsättning.
Utvecklingsområden
Hemslöjdskonsulenterna avser under perioden att
medverka i det internationella projektet Craft International med syfte att utveckla
besöksmål inom hantverksnäringar,
Utveckla webbportalen jamtform.se med fortbildning och kompetensutveckling,
38
fortsätta handledarutbildning för att få fler barn att slöjda,
tillsammans med övriga konsulenter påbörja inrättandet av ett Craft Kitchen för att nå
nya och yngre målgrupper,
tillsammans med Hemslöjdsförbundet, Designcentrum och Länskulturen genomföra de
Mittnordiska Kulturdagarna under 2012 på temat Form, design och hemslöjd,
medverka på Hemslöjdsförbundets 100-årsjubileum 2012 med utställning och aktiviteter
både regionalt och nationellt,
utveckla Kul Tur, en konst- och konsthantverksrunda i länet, tillsammans med
konstkonsulenten och Jämtland Härjedalen Turism,
formalisera samarbetet med övriga regionala kulturverksamheter genom Regionalt
kulturforum.
De kulturella och kreativa näringarna inom hemslöjden och konsthantverket bidrar till att stärka
besökares totalupplevelse av Jämtlands län som besöksmål. Craft International är ett projekt som
syftar till att utveckla besöksmål inom hantverksnäringar i glesbygd som kan förbättra sina
verksamheter, ekonomiska omsättning och nettoresultat för framtiden. Det ska resultera i
hållbara arbetstillfällen för unga som samt för bevarande av kulturarvsbaserade hantverk.
Projektet bygger på det framgångsrika ECONOMUSEE-konceptet från Quebec, anpassat till
europeiska förhållanden. Det består av innovationer, inklusive en omfattande
affärsutvecklingsstrategi, nyimplementering och supportinstrument samt affärsrådgivning för
hantverksföretagen. Från och med 2011 är Jämtlands län med i projektet genom Hemslöjden,
Regionförbundet Jämtlands län och Regionalt Designcentrum. Övriga länder som deltar är bland
annat Norge, Kanada, Grönland, Island, Färöarna och Irland.
En viktig del i konsulenternas arbete är att utveckla och förnya hemslöjden. Ett verktyg för detta
är den regionala webbguiden www.jamtform.se med ett hundratal företag inom kreativa näringar
så som hemslöjd, konsthantverk och butiker. Turister, uppdragsgivare, mässarrangörer och andra
kan där hitta producerande företag att besöka och handla lokalt av. Utvecklingen av fler
samarbetsformer för företagare i nätverket med erbjudanden om kompetensutveckling,
nätverksträffar och fortbildning sker kontinuerligt.
Slöjdhandledarutbildning för pedagoger och övriga med intresse av att förmedla hemslöjd
tillsammans med barn kommer att fortsätta. Målet är att fler barn i länet ska få möjlighet att
slöjda. För att synliggöra och tillgängliggöra möjligheterna till eget skapande vill man även bygga
upp ett hemslöjdens resurscentrum, Craft Kitchen, där ungdomar kan inspireras och utvecklas.
Craft Kitchen innebär att hemslöjden utrustar verkstäder med material och redskap för tekniker
som sömnad, broderi, svarvning, textiltryck, bildhuggeri, maskinstickning och färgning. Craft
Kitchens verkstäder kan även användas av professionella utövare för produktutveckling och
fortbildning. Craft Kitchen skulle kunna bli en arena för erfarenhetsutbyte och
kompetensutveckling, även mellan generationer och kulturyttringar. Hemslöjden samverkar kring
planerna med Filmpool Jämtland, konstkonsulenten och de fria kulturutövarna.
Att synliggöra hemslöjden i samhället är en av konsulenternas viktiga uppgifter. Under 2012
kommer den nationella hemslöjdsrörelsen att fira 100-års jubileum vilket innebär stora
verksamheter på riksplan, regionalt och lokalt. Konsulentverksamheten kommer att medverka till
flera stora satsningar som exempelvis utställningar på Nordiska Museet, Liljevalchs och Skansen.
Tillsammans med Hemslöjdsförbundet, Designcentrum och Länskulturen arrangerar
hemslöjdskonsulenterna de Mittnordiska kulturdagarna som 2012 genomförs i länet. Temat på
dessa dagar är Form, design och hemslöjd. I samband med detta passar Jämtlands läns
hemslöjdsförbund på att göra ett avstamp för sitt 100-årsfirande, där konsulenterna deltar i
planeringen.
39
4.7 Regional biblioteksverksamhet
4.7.1 Litteraturen i länet
Det litterära länet är ett tematiskt område som kan utvecklas. Litteraturen liksom andra
konstnärliga uttryck har ett betydande värde i sig själv, men kan också ha bäring på de kreativa
näringarna. Litteraturens bildande och berörande dimension är centrala men litteraturen och
författarskapen kan också resultera i bokförlag och besöksmål men även litteraturvandringar,
filminspelningar och mycket annat. Det finns litterära initiativ som syftar till att öka den regionala
attraktionskraften och grunden för detta är de författare som bor och verkar eller har verkat i
länet. Kulturcentrum Mankell är ett exempel på detta. Genom att synliggöra litteraturen som
konstnärligt uttryck och lyfta upp de litterära initiativ och verksamheter som redan idag existerar
stärks inte bara litteraturens ställning inom kulturområdet, utan ökar även förutsättningarna för
en positiv regional utveckling.
Under 2011 har det genomförts en förstudie kring ”Litterära hållplatser i Mittnorden” där en
djuplodande inventering och analys har gjorts av hela Mittnordenområdet inklusive Jämtlands län.
Detta underlag ska utgöra grunden för både regionala och interregionala satsningar inom
litteraturområdet. Vi vet att det redan idag finns både författare och förlag men även besöksmål
runt om i länet med litterär anknytning som har utvecklingspotential.
4.7.2 Jämtlands läns bibliotek
Biblioteken är viktiga aktörer i det demokratiska samhället där grunden är yttrandefrihet och allas
rätt till information. Alla ska ha tillgång till bra biblioteksservice oavsett var man bor i länet.
Biblioteken i länet är kulturella arenor för inspiration, kunskap och upplevelser, för möten mellan
människor och möten med litteratur och berättelser i olika former. Bibliotekens resurser ska ses
som betydelsefulla och vitala instrument för att nå ökad kvalitet, folkhälsa, förnyelse, hållbar
tillväxt och konkurrenskraft. Idag finns lokaler i samtliga kommuner som kan nyttjas till
biblioteksverksamhet och till andra kulturverksamheter som exempelvis barnteater, utställningar
och föredrag. Biblioteksrummet och bilden av biblioteket behöver utvecklas för att möta nya
behov och förväntningar. Även den digitala mötesplatsen är viktig att utveckla. Bibliotekswebben
ökar tillgängligheten och ger ökade möjligheter till inflytande.
I Jämtland finns ett regionalt nätverk med åtta huvudbibliotek, 28 filialer, två biblioteksbussar, två
bokbilar samt ett medicinskt fackbibliotek. Den regionala biblioteksverksamhetens uppgift är att
verka för biblioteksutveckling i hela länet. I uppdraget ingår att arbeta med omvärldsbevakning,
kompetensutveckling, kompletterande medieförsörjning, metodutveckling och samverkan med
bibliotek i Norrland och i övriga landet samt med länets kulturverksamheter. Med regionalt stöd
stärks bibliotekens möjlighet till samverkan och biblioteken får ökade förutsättningar att bidra till
den regionala samhällsutvecklingen.
Inriktningsmål – livskvalitet
Biblioteken är de mest besökta av samhällets kulturinstitutioner. Verksamheten har hög
legitimitet hos medborgarna och erbjuder kontinuerligt en service som idag i högre grad
utvecklats från ett standardiserat kollektivt utbud, till att mer möta den enskilde besökarens
behov - genom hela livet.
Inriktningsmål – förnyelse
Kulturen är självklar för regional attraktionskraft, utveckling och hållbar tillväxt. Biblioteket med
sina starka bildningstraditioner har alltid satt människan i centrum. Med generös tillgänglighet
och öppenhet samt omfattande tillgång till olika medier bidrar verksamheten till att utveckla de
professionella, ideella och kommersiella nätverken. Med ny teknik och avancerad digital
40
kompetens bidrar biblioteket aktivt till att säkerställa digital delaktighet. En betydande del av
medborgarna utnyttjar fortfarande inte de tjänster och den information som myndigheter och
andra tillhandahåller via nätet. Stora pedagogiska insatser krävs för att minska det digitala
utanförskap som existerar i vårt samhälle. Tillsammans ska biblioteken i länet och folkbildningen
under perioden göra insatser för att minska den digitala klyftan i Jämtlands län.
Utvecklingsområden
Jämtlands läns bibliotek avser under perioden att
fortsätta utveckla länets bibliotek till mötesplatser för rekreation, upplevelser, lärande och
mångfald genom att; arbeta fram en checklista för lokalernas utformande samt koppla in
extern kompetens för utvärdering och inspiration.
utveckla bibliotekens läsfrämjande och språkstimulerande arbete och knyta kontakt med
nya samarbetspartners. Alla länets bibliotek ska vara aktiva inom ramen för Skapande
skola.
söka pengar till en förstudie (skrivutbildning på webben) med syfte att utveckla
interaktiviteten och koppla samman kulturutövare och ungdomar på länets gemensamma
bibliotekswebb – BibliotekMitt.se. Skrivande är en konstnärlig och kreativ verksamhet
och en profession men även ett uttryck för allmän delaktighet i den pågående berättelsen
om vårt samhälle.
i samverkan med övriga aktörer i samhället, Länsbiblioteket i Västernorrland och
Bildningsförbundet Mittnorrland, vara delaktiga i att uppnå målet att ytterligare 20 000
individer i vårt län upplever digital delaktighet.
effektivt utveckla bibliotekets digitala service (webb, nätbaserade tjänster m.m.) genom att
arbeta för digitala samverkanslösningar inom länet. Verksamheten bidrar till nyskapande,
livslångt lärande och digital delaktighet.
bevaka, samordna och tillsammans med biblioteksansvariga i länet analysera personalens
behov av, samt genomföra, fortbildningsinsatser ifråga om e-tjänster, sociala medier,
pedagogiska databaser, RSS, bildhantering, presentationsteknik, appar, e-posthantering, elegitimation, google-verktyg, läsplattor, DAISY, mediespelare, m.m
bidra till det livslånga lärandet i hela länet, där biblioteken har tilldelats en allt viktigare
roll för informationsförsörjning. Det är viktigt att i ett län som Jämtland kunna fortsätta
att kompetensutveckla sig var man än bor.
initiera en länsövergripande (och kulturövergripande) värdskapsutbildning för personalen.
undersöka hur en lånesamverkan kan se ut mellan kommunerna, i detta fall Krokoms och
Östersunds kommuner.
söka pengar till en förstudie med målet att ta fram en utbildning, att leda i förändring och
att leda i projekt, för länets biblioteksansvariga.
formalisera samarbetet med övriga regionala kulturverksamheter genom Regionalt
kulturforum.
Dagens samhälle ställer höga krav på kompetens och flexibilitet. Det är viktigt att kunna fortsätta
att kompetensutveckla sig var man än bor och antalet distansstuderande ökar. Biblioteken stödjer
lärandeprocessen och ger service till studerande på alla nivåer. Samverkan med Mittuniversitetet,
Lärcentrum och andra aktörer behöver utvecklas för att på bästa sätt tillgodose dessa behov.
Bibliotekens tillgänglighet och människors möjlighet till delaktighet i samhället ska öka.
Biblioteken ska särskilt fokusera på de prioriterade målgrupperna funktionshindrade, barn och
unga samt utveckla det mångkulturella perspektivet genom att bland annat tillgängliggöra
information på olika språk.
41
Arbetet med att minska den digitala klyftan bör prioriteras. Många myndigheter och
organisationer förutsätter idag att alla kan tillgodogöra sig digital information. Länsbiblioteket
Västernorrland, Jämtlands läns bibliotek och Bildningsförbundet Mittnorrland planerar att
samarbeta och verka för ökad tillgänglighet till digitala tjänster för de grupper som idag står
utanför.
Litteratur och läsinspiration är bibliotekens kärnverksamhet. Särskilt fokus läggs på barns och
ungas läsning. Undersökningar visar att ungas läsförståelse har minskat det senaste decenniet.
Man avser att formalisera samarbetet med övriga regionala kulturverksamheter inom ramen för
Skapande skola, där biblioteken kan bidra med planering av exempelvis författarbesök och
skrivarverkstäder. Det regionala projektet ”Konsten att berätta” som riktar sig till förskolan har
fått stort genomslag i länet. Att det regionala skrivandet och litteraturen som konstform får ett
ökat stöd i framtiden är en för länet intressant utvecklingsmöjlighet.
4.8 Övrig regional infrastruktur
Utöver ovanstående institutioner och verksamheter finns ytterligare regionala aktörer som bidrar
till länets kulturella utveckling; Regionalt Designcentrum, Länsstyrelsen och Gaaltije.
4.8.1 Design i länet – Regionalt Designcentrum Jämtland
Design är självklart både form och utseende, något som länet ger många och goda exempel på.
Design kan tjäna som utgångspunkt för frågor om hållbar utveckling, både vad gäller ekonomi
och miljö men även för samhället i stort. Frågan är aktuell i såväl ett globalt som i ett Jämtländskt
perspektiv. Design lämpar sig väl för att minska en produkts, och ibland även en tjänsts,
miljöpåverkan, i synnerhet i dess utvecklingsfas. Därmed kan design ses som ett strategiskt
verktyg, en potential till positiv och hållbar utveckling. Det blir en väg mot målet att skapa
produkter och tjänster som är bättre för såväl miljön som dess användare.
Design kan även användas som konkurrensmedel för såväl företag, organisationer, regioner och
kommuner. Det kan användas som strategi i alla verksamheter där designmetodik kan bli en
central och styrande faktor för en organisations verksamhetside. Design blir därmed en självklar
ledningsfråga med ett eget strategiskt värde. Design kan också ses som en process, en arbetsform
som kan användas för att utveckla ett företag, en kommun eller en hel region. Design kan också
vara en omedveten del i en verksamhet, något som finns men som man inte arbetar aktivt med
men som kan medvetandegöras. I samtliga fall utgör Regionalt Designcentrum Jämtland en
resurs, ett stöd och en möjliggörare.
Inom ramen för besöknäringen, en betydande sektor i Jämtlands län, blir design i termer av
destinationsdesign ett viktigt medel för att möta kunders efterfrågan på minnesvärda upplevelser.
Framgångsrik destinationsdesign ser till att besökaren får minnevärda upplevelser, trivs i miljö
och bor bra. Det kräver ett samlat grepp där många aktörer, kommuner, landsting och enskilda
företag, enas om en strategi och arbetar långsiktigt för att uppnå denna optimala framtidsbild.
Destinationsdesign utgår från våra fem sinnen och riktar sig till alla som planerar, skapar, bygger,
driver eller annat sätt medverkar till framtidens destinationer. Det är en övergripande
arbetsmodell där alla grenar inom design kan förekomma. Det handlar om att ta tillvara en plats
traditionella värden inom bland annat arkitektur och stadsplanering och sammanföra det med
nytänkande design och marknadskommunikation. Destinationsdesign är ett arbetssätt som
Regionalt Designcentrum Jämtland framgångsrikt arbetar med. Syftet har varit att skapa en
helhetssyn för morgondagens samhälle – med inspirerande boendemiljöer och lönsamma
besöksarenor för såväl gäster, invånare och näringsaktörer.
42
Regionalt Designcentrum Jämtland bildades 2001 av Jämtlands läns landsting och Almi
Företagspartner AB och är en resurs för regional utveckling och samverkan. Verksamheten som
är en del av Länskulturen kan sammanfattas i destinationsutveckling, designkompetens,
rådgivning, kurser och utställningar. Designcentrum har, i samarbete med KK-stiftelsen, under
projektet Drivkrafter för nya näringar, drivit särskilda utvecklingsinsatser av kulturella och
kreativa näringar med syfte att utveckla metoder, arbeta för kompetensutveckling och forskning,
samt synliggöra näringen och inspirera traditionella näringslivet att använda designprocesser för
att stärka tjänster och varumärken.
Samverkan
Designcentrum har en bred samverkan med nationella aktörer som Svensk industridesign, Svensk
form och Generatornätverket Sverige. Verksamheten har god erfarenhet av breddad finansiering
genom att växla upp regionala medel med nationella och EU- medel i större projekt samt genom
samverkan med näringslivet. I samarbete med nationella och regionala insatser ska
Designcentrum vara en tydlig aktör för utveckling av Kulturella och kreativa näringar i länet.
Design och produktutveckling kopplade till den regionala identiteten kommer att spela en alltmer
central roll för många regioners och företags framgångar. En utveckling av kulturella och kreativa
näringar får särskilt stor betydelse i glest befolkade regioner som Jämtlands län, där ökad
sysselsättning och goda villkor för företagande är en förutsättning och drivkraft för regionens
utveckling och framtida attraktionskraft.
Mål
Genom att arbeta med rådgivning, information, utbildning och utställningar vill man öka
medvetenheten om designens betydelse för profilering av produkter, tjänster och miljöer för ökad
konkurrenskraft och en hållbar utveckling. Ambitionen är att medverka till ett ökat samarbete
mellan företag och professionella designers, sprida kännedom om länets formgivare och
designföretag samt profilera Jämtland som ett län som satsar på design och miljö.
Utvecklingsområden
Designcentrum avser under perioden att
utveckla Regionalt Designcenter Mitt tillsammans med Västernorrlands län,
medverka i det internationella projektet Craft International med syfte att utveckla
besöksmål inom hantverksnäringar,
tillsammans med Hemslöjdsförbundet, Hemslöjdskonsulenterna och Länskulturen
genomföra de Mittnordiska Kulturdagarna under 2012 på temat Form, design och
hemslöjd,
genomföra riktade insatser mot nya målgrupper, exempelvis samiska företagare
formalisera samarbetet med övriga regionala kulturverksamheter,
formalisera samarbetet med övriga regionala kulturverksamheter genom Regionalt
kulturforum.
Designområdet har starka kopplingar till hemslöjd, form och konsthantverk och ska därför
utveckla nätverket kring detta vidare. Man avser även att formalisera samarbetet med övriga
regionala kulturverksamheter inom ramen för Skapande skola.
4.8.2 Länsstyrelsens kulturmiljöenhet
Länsstyrelsen är en regional statlig myndighet med ett ansvar över att föra ut den nationella
kulturpolitiken. Uppdraget är tudelat, dels att vara tillstånds- och tillsynsmyndighet med stöd i
Lagen om kulturminnen (SFS 1988:950) och dels att fördela kulturmiljöanslaget i enlighet med
Förordningen om bidrag till kulturmiljövård (SFS 1993:379). Medlen används till skydd, vård och
43
kunskapsförmedling i anslutning till olika objekt och miljöer. I uppdraget ingår också att utveckla
nyttjande av kulturmiljöer på ett hållbart sätt, miljömässigt, socialt, ekonomiskt, och som en
tillgång för det jämtländska samhället. Länsstyrelsen bidrar också till att skapa aktuella
kunskapsunderlag, såväl i egen regi som genom anlitande av externa experter på olika områden.
Mål och samverkan
Målen med Länsstyrelsens kulturmiljöfunktion är att den ska integreras i andra samhällssektorer,
exempelvis genom samarbeten med Länskulturen, Mittuniversitet och Skogsstyrelsen, samt vara
en del i den regionala utvecklingen. Det senare genom att bedriva egna projekt eller ingå som del i
större projekt.
Jämtlands län är en region som kännetecknas av förekomsten av varierande kulturmiljöer i
jordbruksbygd, skogsbygd och fjällområde vilket ställer höga krav på kompetens inom
kulturmiljösektorn. Länsstyrelsen i Jämtlands län och Jamtli har under senare år arbetat efter en
gemensam kulturarvsstrategi, som dock inte formaliserats. En strategi för de kommande årens
kulturmiljöarbete bör utarbetas. Man arbetar också i enlighet med de målsättningar som finns för
Länsstyrelsens arbete, inom en rad olika områden.
Utvecklingsområden
Länsstyrelsen avser under perioden att
driva ett projekt kring konst i stängda offentliga miljöer tillsammans med
konstkonsulenten,
fortsätta sin medverkan i Kalejdoskop,
fortsätta sitt engagemang i Nordiskt centrum för Kulturarvspedagogik,
aktivt delta i utvecklingssatsningar som bidrar till att synliggöra och tillgängliggöra
kulturarv och kulturmiljöer,
fortsätta stödja initiativ som lyfter fram samiska kulturmiljöer och sydsamiskt språk.
Länsstyrelsen deltar aktivt som stöd för utveckling inom flera områden. Tillsammans med
konstkonsulenten kommer man att bedriva ett projekt kring Konst i stängda offentliga miljöer.
Dessa miljöer har en gång skapats som en del av vårt gemensamma kulturarv och kulturmiljöer,
men är idag stängda för allmänheten.
2007 fastslog Länsstyrelsen en ”Strategi för utveckling av hållbar natur- och kulturturism”. Ett
större projekt, ”Mera Reseanledningar till Jämtland/Härjedalen” har medverkat till stärkandet av
kvinnligt företagande inom kulturturismbranschen. Länsstyrelsen bejakar möjligheten att på ett
hållbart sätt nyttja kulturmiljöer i turistsammanhang. Länsstyrelsen lämnar bidrag för
vidmakthållande av värdefulla kulturmiljöer, bland dessa kan nämnas fäbodar, vilka är en vital del
av länets satsning på det traditionella mathantverket.
Länsstyrelsen vill bidra till att informationsmaterial ska vara en del i livslångt lärande. Vidare
kommer man att fortsätta medverka i det nationella projektet Kalejdoskop med syfte att förbättra
informationen om och urvalet av skyddade kulturmiljöer med avseende på det heterogena
Sverige. Kalejdoskop vill skapa ökad delaktighet i samhället och förändrade arbetssätt och
metoder i länsstyrelsens arbete. I Jämtlands län har ett delprojekt ”Härjedalens genuina kulturarv”
lyft frågan kring hur kulturarv skapas, används och förändras. Länsstyrelsen är dessutom fortsatt
engagerad i Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik.
4.8.3 Gaaltije – Sydsamiskt Kulturcentrum
Gaaltije är ett centrum för sydsamisk kultur, historia och näringsliv beläget i Staare (Östersund).
Det är en öppen och tillgänglig arena för alla som vill ta del av vad som pågår i Sápmi och
44
inhämta kunskap och information. På Gaaltije finns en butik med bland annat litteratur, samisk
musik och konsthantverk. Gaaltije är en stiftelse som ägs av Samernas Riksförbund,
Riksorganisationen Same Ätnam samt Frostviken- Hotagens sameförening, Härjedalens
sameförening och Östersunds sameförening. Gaaltije driver projekt i syfte att synliggöra den
sydsamiska kulturen och utveckla näringslivet. Man håller även i seminarier, föreläsningar och
arrangerar informationsträffar och utställningar. Gaaltijes vision säger att man är ”en
samordnande kraft för att synliggöra sydsamisk kultur och för att stärka det samiska näringslivet.”
Mål
Gaaltije vill öka kunskapen om sydsamisk kultur för att stärka det samiska samhället och för att
öka förståelsen för samisk kultur- och näringslivsutveckling. Därigenom minskas risken för
motsättningar, fördomar och mytbildningar.
Gemensamma önskvärda utvecklingsområden
Regionförbundet Jämtlands län och Gaaltije avser under perioden att gemensamt
utreda samverkansformer rörande ekonomi, särskilda uppdrag och samisk
kulturutveckling,
diskutera den sydsamiska språkminoritetens behov och prioriteringar avseende kultur och
kulturarv,
utveckla de ceremoniella formerna för utdelning av regionförbundets Kulturpris och–
stipendier samt det samiska stipendiet,
genomföra årliga dialog- och uppföljningsmöten.
Gaaltije vill även utveckla en samisk kontaktyta gentemot regionförbund, kommuner och
landsting och ta rollen som motor för utveckling av den samiska kulturella verksamheten i länet,
såsom jojk, musik och slöjd samt att verka som arrangör av exempelvis evenemang, utställningar
och kurser. Genom ökad samverkan med länets kulturinstitutioner och genom att förfoga över
en budget som Gaaltije årligen fördelar och använder för kulturutveckling i länet, kan
effektivisering av resurser, tillgänglighet till och samverkan med det samiska samhället stimuleras
och utvecklas. Genom sådana uppgifter låter man även kulturen vara en katalysator för samisk
näringsutveckling och därmed också för länet.
Man avser även att initiera och driva projekt som syftar till samisk näringslivs- och
kulturutveckling och vill erbjuda tjänster gentemot offentliga aktörer som berör utredningar,
frågor kring de samiska förvaltningsområdena, rapporter och undersökningar. Gaaltije ser även
att ett namnbyte till Gaaltije – Sydsamiskt utvecklingsscentrum skulle kunna möjliggöras.
Redan idag genomförs återkommande sydsamiska kulturevenemang. Här kan bland annat
nämnas Lopme Naestie, en årligt återkommande sydsamisk festival som genomförs i Funäsdalen.
Genom åren har det genomförts konserter, konstutställningar, föredrag och diskussioner men
festivalen har även fungerat som ett marknadstorg för slöjdare, konstnärer och handlare. Lopme
Naestie är viktig som samlingspunkt för den sydsamiska populationen och evenemanget visar på
möjligheterna till lust och vilja hos yngre samer att skapa egna kulturyttringar. Festivalen är
dessutom viktig för det övriga lokalsamhället då den bidrar till den ekonomiska utvecklingen och
sannolikt skapar flera arbetstillfällen. Midsommarfirande i Ankarede är ännu ett exempel på ett
samiskt kulturarrangemang. Varje midsommar vallfärdar samer från hela Sápmi till platsen för att
träffas och umgås under trevliga former. Som kulturellt evenemang är en midsommar i Ankarede
ett fundament för det sydsamiska samhället. Sannolikt är det också en drivkraft för ekonomisk
utveckling i området. Utöver befintliga evenemang ser man även behov av att kunna genomföra
45
samisk teater som efterfrågas av många. Det upplevs som en brist att i teaterform inte
kunna uppleva skildringar av angelägna samiska frågeställningar. Gaaltije för diskussioner
med Giron Sámi Theáter kring ansvaret för samisk teater i länet.
samiska kulturevenemang på nya platser i länet. Ambitionen med detta ska vara att knyta
ihop det samiska samhället samt sprida den samiska kulturen till andra delar av länet
Gaaltije, som till största delen finansierar sin verksamhet genom projektmedel, saknar en
basfinansiering till sin verksamhet. Genom en tydligare koppling mellan det sydsamiska samhället
och Regionförbundet kan man få regionens insatser att implementeras i det samiska samhället
men även på motsatt vis kunna återföra en kunskap till Regionförbundet om de samiska
villkoren.
46
5. Civilsamhället
5.1 Folkbildningen
Det fria och frivilliga bildningsarbetet har sin bakgrund i 1800-talets folkrörelser
(nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen) som kom att påverka samhället och
människors livsvillkor på ett genomgripande sätt. För att utveckla det folkliga kultur- och
bildningsarbetet, skapa alternativa utbildningsformer samt vara en arena för ideologiska
samtal/diskussioner startades folkhögskolor och studieförbund. Drygt hundra år senare har
samhället genomgått dramatiska förändringar men behovet av folkbildning kvarstår – idag utifrån
nya förutsättningar och i delvis nya former. I det sammanhanget är Jämtlands och Härjedalens
folkhögskolor och studieförbund fortsatt viktiga aktörer för att upprätthålla och utveckla regional
kultur-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Folkbildningen är en väsentlig del i det
livslånga/livsvida lärandet.
Statens stöd
I statens skrivningar angående stödet till folkbildningen anges fyra områden:
stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin,
bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa
engagemang att delta i samhällsutvecklingen,
bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i
samhället,
bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.
Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd:
den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan
könen,
det mångkulturella samhällets utmaningar,
den demografiska utmaningen,
kulturen,
det livslånga lärandet,
tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder,
folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa.
Flera av ovanstående punkter är av särskild betydelse för att utveckla kulturlivet i Jämtlands län.
Allt folkbildningsarbete bygger på att verksamhet och deltagande är fritt och frivilligt. Detta
förutsätter att folkbildningen i stor utsträckning själv beslutar om verksamhetens mål och
inriktning. Människors känsla av sammanhang är viktig för hälsa och livskvalitet. Folkbildning i
sina olika arbetsformer, däribland kulturverksamheten, ger växt åt den enskilda människan och
därmed tillväxt i samhället. Genom att utveckla former för samverkan mellan folkbildning och
andra aktörer gynnas folkhälsan.
Det digitala utanförskapet som rör omkring 20 000 människor i Jämtlands län, är en viktig
utmaning för studieförbunden, som kan bidra till utbildning inom området. Både folkhögskolor
och studieförbund har skrivit på uppropet om digital delaktighet, Digidel 2013 (www.digidel.se),
som är en aktuell komponent i det moderna, livslånga lärandet och en angelägen demokratifråga.
Folkbildningen bidrar aktivt till att skapa ett attraktivt och kulturellt levande län.
47
Gemensamma önskvärda utvecklingsområden
Regionförbundet Jämtlands län och folkbildningen avser under perioden att gemensamt
öka samverkan mellan folkbildningens och regionens aktörer,
värna folkbildningen som en resurs i utvecklingen av länets konst- och kulturliv,
samverka i utvecklingen av kulturella och kreativa näringar,
stimulera ökad samverkan mellan länets kulturverksamheter och folkbildningen,
främja deltagarkulturen och det internationella arbetet.
I alla nämnda utvecklingsområden är samverkan med andra aktörer en naturlig del och arbetet
sker via nätverk med medlemsorganisationer, samverkansorganisationer, offentliga verksamheter
och näringsliv.
Bildningsförbundet Mittnorrland verkar i länet som samverkanspart mellan folkbildningens olika
aktörer. En del i förbundets insats är att i samverkan med medlemmarna arbeta för en höjd
kvalitet i verksamheten, liksom att verka för en ökad dialog mellan främst studieförbunden och
kommuner och landsting. En utvecklad dialog ger bättre förutsättningar för framtida samarbete
kring för länet viktiga utvecklingsfrågor.
5.1.1 Folkhögskolorna
Folkhögskolan utgör med sina fria bildnings- och utbildningsformer ett viktigt komplement till
andra utbildningsanordnare. Inom länets folkhögskolor finns ett rikt utbud av utbildningar och
kortare kurser med kulturell inriktning, vilka bidrar till länets attraktionskraft, tillväxt och
utveckling.
Det finns tre skolor varav två landstingsägda, Birka och Bäckedal, och en rörelseägd, Hållands
folkhögskola. Samtliga skolor bedriver utbildningar med kulturprofil. Som exempel kan nämnas
slöjd och hantverk, media, musik, keramik, textil och konst. Utöver dessa utbildningar genomför
alla folkhögskolor egna kulturarrangemang, såväl med gästande artister och konstnärer som med
egna krafter. Skolorna fungerar också som viktiga kulturcentra på den lokala orten.
Folkhögskolorna ger varje år människor möjlighet att utveckla sin egen kreativitet och att få möta
professionella kulturskapare. Några folkhögskolor har utöver detta byggt upp kvalificerade
produktionsmöjligheter för exempelvis ny musik och gränsöverskridande konstformer. Dessa
resurser kan samnyttjas ännu mer i framtiden.
Landstingets stöd till folkhögskolorna bör, när det gäller studerande från det egna länet, minst
motsvara den av SKL rekommenderade interkommunala ersättningsnivån. Därutöver skulle
regionalt stöd kunna ges till utvecklingsprojekt där folkhögskolorna samverkar med andra
institutioner för gemensamma projekt inom exempelvis film, teater, musik och dans.
Folkhögskolornas arrangörsroll kan också utvecklas i samverkan med andra aktörer. Att slå vakt
om folkhögskolornas utbildningar med kulturprofil är särskilt angeläget i ett län som saknar
konstnärlig utbildning på högskolenivå. Här måste nätverk och samarbete stärkas mellan
folkhögskolorna, det institutionaliserade kulturlivet, kommunernas kulturskolor och
studieförbunden.
5.1.2 Studieförbunden
Studieförbunden arbetar med fri och frivillig bildnings- och kulturverksamhet som utgår från
deltagarnas behov och intressen. Delaktighet och medinflytande liksom deltagarnas egna
kunskaper och erfarenheter är bärande delar i hur verksamheterna formas. Med sina
vittförgrenade nätverk och flexibla metoder bidrar studieförbunden till mångfald inom
48
kultursektorn, inte minst inom amatörkulturen som utgör basen för ett levande kulturliv i hela
länet.
I Jämtlands län verkar nio av de tio studieförbund (2010) som uppbär statligt folkbildningsanslag.
De har tillsammans cirka 200 medlemsorganisationer och ytterligare cirka 100
samverkansorganisationer och berör därmed en stor del av länets invånare. Studieförbunden i
Jämtlands län var engagerade i drygt 7 000 kulturarrangemang 2010, där många av arrangemangen
engagerade professionella kulturskapare. Till det kommer det egna skapandet av exempelvis
musik, drama, hantverk och dans som möjliggjorts i studiecirkelform eller annan folkbildning.
Detta kulturskapande omfattade nära 1 900 cirklar inom 40 olika ämnesområden.
Landstinget lämnar årligen ett anslag till studieförbunden till stöd för de regionala uppgifterna
som avser utveckling, infrastruktur och samverkan. Kulturföreningar, kulturinstitutioner,
professionella kulturutövare, bibliotek med flera är självklara parter att samspela med. Som metod
och funktion har samverkan alltid varit, och är fortsatt, en bärande del av studieförbundens
verksamhet. Regionförbundet Jämtlands län avser att fortsatt stödja studieförbundens regionala
verksamhet.
Den nationella folkbildningspolitiken innebär ett delat finansieringsansvar mellan stat, landsting
och kommun. Under de senaste decennierna har statsbidraget till studieförbunden ökat medan
stödet från kommuner och landsting halverats. Staten, studieförbunden, kommuner och landsting
tenderar och ha olika förväntningar kring vad verksamheten skall omfatta. I Jämtlands läns
landstings bidragsregler anges att landstingets motiv för anslagen till studieförbundens regionala
verksamhet är, utöver de som staten anger, att stödja/stimulera planerad och genomförd regional
verksamhet. Studieförbunden ska också, i tillämpliga delar, följa de intentioner som framgår av
Regional tillväxtprogram (RTP), Folkhälsopolicy samt Kulturpolicy för Jämtlands län. Syftet med
anslaget är att verksamheten ska ge regionala effekter och stimulera utveckling av ny verksamhet
och ny kompetens. Ett mål med den regionala verksamheten är att aktivt utveckla kvaliteten i
studieförbundens kulturarrangemang och garantera god geografisk spridning i länet. Den
regionala verksamheten ska vidare skapa förutsättningar för en god kvalitet i den lokala
verksamheten för barn och ungdomar.
5.2 Ideell Kulturallians
Medlemmar i Ideell Kulturallians är ett flertal nationella folkrörelseorganisationer, däribland
bildningsförbund, med en omfattande lokal och regional verksamhet. Tanken är att samla det
ideella kulturlivet för att främja och utveckla organisationernas samhällsroll genom politiskt
inflytande i samspel med varandra och kulturlivet. Ideell Kulturallians vill etablera regionala
allianser som samtalspart till Regionförbundet Jämtlands län där målet är långsiktiga och
förutsägbara villkor för den ideella sektorn. Den sociala ekonomin är stark i länet med flera
aktörer som samverkar för att stimulera och kompetenshöja den civila sektorn. Samverkan inom
den sociala ekonomin, men även inom det regionala organisationslivet, sträcker sig inte sällan
över länsgränser och då främst till Västernorrlands län.
Regionförbundet Jämtlands län uppmuntrar initiativ där den ideella sektorn organiserar sig
regionalt, utifrån sina egna behov, för att tydliggöra sin roll i samverkansmodellen.
Regionförbundet avser även att kontinuerligt genomföra dialogsamtal med de organisationer som
erhåller regionalt bidrag.
49
5.3 Lokala samråd
Samtliga kommuner i länet har genomfört ett eller flera samråd med föreningslivet och det fria
kulturlivet. Samråden har lagt grunden för kommande dialogformer mellan lokala kulturaktörer.
Det lokala kulturlivet lyfter fram ett brett och brokigt kulturlandskap i kommunerna. Dessa
prioriteringar skall ses som en palett av lokala verksamheter som av civilsamhället anses ha
regionala eller nationella värden. Former och metoder för att nå ungdomar och professionella
kulturaktörer behöver utvecklas.
Bergs kommun
I Bergs kommun talar man varmt om kulturskolan men även den rika körtradition, matkultur och
konst som finns i kommunen. De verksamheter man särskilt lyfter fram ur ett regionalt
perspektiv är bland annat Fäbodvägen med den samiska kulturen, fäbodkulturen och
konsthantverket som centrala delar och Röda Ladan i Hackås med bildskola och teater. Musiken i
Bergs kommun, särskilt Ovikenveckan och Ovikens kammarorkester, är även det verksamheter
som man framhåller. I kommunen utvecklar man även ett Storsjöodjurs Center i Svenstavik med
både högteknologisk undervattensspaning och besöksanläggning.
Bräcke kommun
Genom ett strategiskt och pedagogiskt sätt att arbeta med exempelvis lokala teaterarrangemang
och slöjdklubbar skapas en kulturell identitet, framför allt hos de unga i Bräcke kommun. Man
lyfter dock behovet av influenser utifrån för att ge ytterligare dimensioner till kommunens
kulturidentitet. Företeelser som bidrar till kulturlivet är bland annat amatörteatrar som
Boddaspelet och Näverdosan, som engagerar en stor del av lokalbefolkningen. Bräcke Folkets
Hus som med sin digitala biograf har möjlighet att visa operaföreställningar från Metropolitan.
Musiklivet i kommunen är brett och omfattande, från kulturskolan till professionella musiker och
producenter med världen som arbetsfält. Mat- och fiskekulturen har goda utvecklingsmöjligheter,
inte minst vad gäller turism.
Härjedalens kommun
Härjedalen är länets till ytan största kommun. Det historiska arvet är påtagligt i kommunen och
fjällbonde- och fäbodskulturen är starkt framträdande. Konsthantverk, hembygdsgårdar och
fornlämningar är viktiga delar av den kulturhistoria som finns i kommunen. Den sydsamiska
kulturen, bland annat i form av de årligt återkommande fest- och kulturdagarna Lopme Naestie i
Funäsdalen, är en viktig del av kulturlivet. Fjällmuseet, med sina unika samlingar, utställningar
och aktiviteter, är ett turistiskt besöksmål med upplevelser baserade på en kulturarvspedagogisk
verksamhet. Upplevelser och aktiviteter kring Överhogdalstapeten, vars original finns på Jamtli,
är något som kan utvecklas. Man föreslår exempelvis att originalet skulle kunna återföras till
kommunen. Kulturcentrum Mankell i Sveg har möjlighet att utvecklas till ett litterärt besöksmål,
en mötesplats för berättande och ett författarcentrum.
Krokoms kommun
Krokoms kommun har flera starka varumärken, framför allt inom kulturarvet. Glösa
hällristningar, Klintaberg och Mus-Olles museum är anläggningar som får en del nationell
uppmärksamhet men där det också finns en stor utvecklingspotential. Folkmusiken och
hembygdsrörelsen är även det företeelser som man särskilt vill värna. Den sydsamiska kulturen är
starkt närvarande i kommunen men man anser att den bör få en större en plats i utbudet.
Kommunens Ungdomskulturråd är ett framgångsrikt sätt att arbeta med ungdomar där demokrati
och delaktighet är viktiga ledord. Ortens son Allan Edwall är en profil man värnar om och här
finns utvecklingsmöjligheter med kulturaktiviteter i Allans anda.
50
Ragunda kommun
Ragunda är befolkningsmässigt länets minsta kommun och har inga kommunala
kulturtjänstemän. Däremot finns ett stort lokalt kulturengagemang, inte minst genom den
livaktiga kulturskolan. Verksamheter som särskilt lyfts fram är Döda Fallet som med sin unika
särställning kan utvecklas både som arena och besöksmål och den Thailändska paviljongen i
Utanede som bjuder flera möjligheter vad gäller internationella och interkulturella initiativ. Den
unika rodelbanan är även det en företeelse som med rätt stöd och bra idéer kan bli ett levande
besöksmål. I Ragunda kommun finns även ett framgångsrikt amatörteatersällskap, RATS, som
med sin lust och sitt engagemang bidrar till professionella sommarteaterspel vid Döda Fallet. Man
efterfrågar dock mer länssamverkan och kompetensutveckling.
Strömsunds kommun
I de södra delarna av Strömsunds kommun finns Sinnenas väg där ett antal kulturarvsföretag
finns representerade. Raftsjöhöjdens getgård är ett exempel. Musiken i Strömsund karaktäriseras
bland annat av Mångfaldsfestivalen, Visor vid Vattudalen, spelmansstämmor och den klassiska
musiken. Exempelvis så genomför den internationellt erkända ensemblen Duo Gelland från
Hammerdal så kallade artists in residence vilket man framhåller som ett kulturens ansikte utåt för
kommunen. Klockspelet i Tåsjö kyrka är ett musikaliskt signum för kommunen men även popoch rockmusiken har sina scener. Medeltidsveckan i Lorås, Beppemuséet, Ivars Bilmuseum och
Berättarveckan är kulturella besöksmål som dessutom är starkt identitetsbärande för
lokalbefolkningen. Ankarede i nordvästra Strömsund samlar samer från hela Sápmi och de
samiska kulturminnena har ett stort värde för kommunen.
Åre kommun
I Åre är turismen viktig, inte bara för kommunen utan för hela länets attraktionskraft. Man lyfter
fram flera besöksmål som kan vara särskilt intressanta ur ett länsperspektiv. Tännforsen som
vintertid har konserter i igloon och flera av kommunens arbetslivsmuseer bidrar starkt till
attraktionskraften och har goda utvecklingsmöjligheter. Den lokala matkulturen med Fjällbete
och Kretsloppshuset är fina exempel på lokalt engagemang som tar ett globalt ansvar. Det
nationella arrangemanget Konstens vecka är särskilt framträdande i Åre kommun.
Östersunds kommun
Östersund är länets största kommun med knappt hälften av länets invånare. Kommunen ligger
mitt i länet med goda kommunikationer till alla kommuner och även till andra delar av landet.
Ungdomar kommer till Östersund, framför allt för att studera på gymnasiet eller på
Mittuniversitetet. I Östersund finns kulturverksamheter som redan idag arbetar regionalt,
exempelvis Gaaltije – sydsamiskt kulturcentrum. Gaaltije har en stor betydelse för synliggörandet
och utvecklandet av den sydsamiska kulturen, framför allt ur ett näringsperspektiv. PB Stiftelsen
med Sommarhagen på Frösön är en verksamhet med möjlighet att utveckla både litterär
besöksnäring och musikaktiviteter. Musikfestivalen Storsjöyran samlar varje år en publik på
50 000 personer varav en stor del kommer från andra delar av landet. Det är en av landets största
musikfestivaler. Storsjöyran har efter många års arbete blivit en identitetsmarkör för såväl
Östersund som länet. Ur ett konstperspektiv är det värt att lyfta Östersund som galleristad. Det
finns ett flertal gallerier med kvalitativa utställningar och etableringen av Färgfabriken Norr,
numera Exercishallen Norr, gav ett nationellt fokus, inte minst vad gäller den samtida konsten.
Ungdomskulturen i kommunen sker framför allt i anslutning till Gamla Tingshuset, kulturskolan
och Östersunds Teaterverkstad. Östersunds Teaterförening är en av landets största
teaterföreningar och arrangerar ett stort utbud av Riksteaterns föreställningar på Storsjöteatern
varje år.
51
5.3 Arrangörskap och turnéstöd
Arrangörskapet är det viktigaste verktyget för att skapa mötesplatser och positiva livsmiljöer. Det
måste finnas goda förutsättningar lokalt att kunna ta emot professionella kulturprogram och på
egen hand skapa och genomföra arrangemang. De lokala kulturarrangemangen är avgörande
fundament för både demokrati och livsmiljö. I länet finns många samlingslokaler som är viktiga
nav för den lokala kulturen. Dessa ”kulturhus” är ofta mottagare av kulturproduktioner vilket
ställer krav på de regionala scenkonstinstitutionerna att producera och distribuera föreställningar
och program som passar dessa mindre scener.
Estrad Norr genomför 2,4 föreställningar per dag, året om, i egen regi eller i samverkan med
andra. Föreställningarna är väl anpassade för länets scener. Estrad Norr stimulerar arrangörskapet
genom Hörbart, ett stöd till musikarrangörer, orkestrar och körer för att ge större möjligheter att
anordna konserttillfällen i länet. Man samverkar även med lokala arrangörer och bygdespel
genom exempelvis regi eller tekniska resurser.
Länsteatrarna utreder förutsättningarna för ett utvecklat turnéstöd för länsteatrarna i de fyra
norrlandslänen samt den samiska teatern Giron Sámi Teáhter. Utredningen omfattar de berörda
teatrarnas förutsättningar för turnerande över länsgränserna. Idag administrerar NMD ett
turnéstöd som endast omfattar opera, dans och musikteater.
Riksteatern J/H administrerar ett småplatsstöd för kulturarrangemang på små spelplatser utanför
centralorterna. Man subventionerar även teaterföreställningar för barn och unga. Även
Länskulturen ger stöd till vissa mindre kulturprojekt. Det fria kulturanslaget riktas till
arrangemang som har regionalt intresse och ”Brännbart” syftar till att stötta ungt arrangörskap.
Stödet till arrangörer är ett strategiskt viktigt instrument för ett levande och rikt kulturliv i länet.
Det behöver inte alltid handla om ekonomiska bidrag utan kan även innebära
kompetensutveckling, samverkan eller personella tillika tekniska resurser. Ett framtida behov kan
vara en samlad regional kompetens med tydlig inriktning mot länets arrangörsliv.
52
6. Regionala strategiska utvecklingsområden
Nedanstående områden är utpekade i den avsiktsförklaring som länet tecknade med Statens
kulturråd för åren 2010-2011.
6.1 Kulturella och kreativa näringar (KKN)samt turismbaserad utveckling
Länets strategi innefattar att
fortsatt gynna utvecklingen av samt synliggöra och öka kunskapen om kulturella och
kreativa näringar i Jämtlands län och
utveckla och konkretisera den regionala strategin för kulturella och kreativa näringar.
Kopplingen mellan kultur, kreativitet och näringsliv är i dag en vedertagen och därmed också en
viktig komponent för samhällsutveckling. Ett rikt kulturliv med goda villkor för kulturskapare att
verka i en region, är en förutsättning för ökat företagande inom de kulturella och kreativa
näringarna. Regeringens handlingsplan för KKN och aktuella regionala styrdokument ger goda
förutsättningar för ambitionen att stimulera framväxt och utveckling av regionens kulturella och
kreativa näringar. Uppskattningsvis finns 2000 företagare och 4000 sysselsatta inom näringarna i
Jämtlands län. Att nyttja den potential som finns inom kulturella och kreativa näringar har stor
betydelse för glest befolkade regioner som Jämtlands län, där ökad sysselsättning och goda villkor
för företagande är en förutsättning och drivkraft för regionens utveckling och attraktionskraft.
Att verka för att öka kulturskaparnas och konstnärernas möjligheter att försörja sig blir en del av
strategin liksom att utveckla marknader för de professionella utövarna, kulturföretagarna.
För att insatserna ska få genomslag behöver kultur och näring samverka på såväl lokal som
regional och nationell nivå, där kulturen bidrar med kunskap om kulturskaparnas villkor och
behov och näringslivet med kunskap om företagsutveckling och befintliga stödstrukturer.
I Bräcke kommun samverkar kultur och näring för kreativ utveckling av kommunen (KRUT).
Man planerar att sammanföra kommunens kultur och näringslivsavdelningar för bättre
samverkan på området.
Utmaningen för länet ligger i att ta tillvara de kreativa näringarnas potential, något som kan göras
genom att påverka attityder hos småföretagare inom KKN, det traditionella näringslivet och
beslutsfattare. Det handlar också om att stimulera till samverkan mellan dessa aktörer. De
kulturella näringarna behöver synliggöras och ges förutsättningar utifrån vad de själva efterfrågar.
Att utifrån dessa önskemål stötta lokala kreativa miljöer och stimulera kontakter inom och mellan
branscher är att öppna nya möjligheter för såväl kulturskapare som företagare. Studier i Europa
pekar ut KKN som en viktig faktor för den nya ekonomin, vilket även inkluderar samarbete
mellan småföretag, medborgare och politiker. Länet behöver utveckla miljöer (fysiska och
idémässiga) och ge förutsättningar för att möta den kreativa sektorns behov. Dessutom behöver
samarbete etableras mellan kulturföretagare och kreativa entreprenörer och enskilda kommuner
utifrån deras behov, med det traditionella näringslivet och med organisationer som arbetar med
att främja entreprenörskap.
Jämtlands län har under åren (2007- 2010), deltagit i KK-stiftelsens satsning ”Drivkrafter för nya
näringar” för utveckling av upplevelsenäringarna. Inom ramen för satsningen har länet genomfört
utvecklingsinsatser, metodutveckling och forskning i destinationsutvecklande projekt. Syftet har
varit att tydliggöra näringarnas betydelse och underlätta för entreprenörskap inom KKN.
I koppling till Tillväxtverkets uppdrag Mellanhänder/modeller för samverkan 2011- 2013, har
länet beviljats medel att bedriva projektet ”Framtidsfabriken – mötesplats för utveckling av
kulturella och kreativa näringar”. Projektet blir ett led i regionens ambition att fortsatt stimulera
53
kultur och kulturföretagande i länet som en naturlig del i regionens utvecklingsarbete. Genom
samverkan med etablerade och potentiella kulturföretagare och relevanta parter som
kommunerna, Almi, traditionellt näringsliv, turismforskningsinstitutet ETOUR, Nordiskt
centrum för kulturarvspedagogik m.fl. ska projektet bidra till regional tillväxt och stärkande av
destinationen och varumärket Jämtland. Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik kommer att
göra insatser för att sprida kunskap om de kommersiella möjligheterna för användning av
kulturarvet till förstärkning av varumärken. Framtidsfabriken tar avstamp i det uttalade behovet
av mötesplatser och scener för kreatörer och kulturskapare i länet som har förutsättningar att
vidareutveckla de kreativa miljöerna och öka sysselsättningen inom näringen. ”Framtidsfabriken”
blir under 2011-13 ett kreativt nav med ambitionen att öka sysselsättningen och stimulera nätverk
inom den kulturella och kreativa sektorn i länet. Arbetet sker i samarbete med och genom de
kreativa och kulturella näringarna. Arenan ska även kunna fungera för att utveckla internationella
kontaktytor och samarbeten som exempelvis länets medlemskap i ”Creative Cities Network” - ett
initiativ från en avdelning inom FN med ansvar för utbildning och kulturfrågor som syftar till att
stimulera utveckling i världen genom kulturella utbyten inom domänerna litteratur, film, musik,
folkkultur, design, mediakonst och gastronomi. I domänen gastronomi har länet och Östersund
utsetts som medlem och kreativt centrum för utveckling.
Jamtli driver en omfattande turistisk verksamhet, dels på den egna besöksanläggningen i
Östersund och dels som resurs för ett antal kulturarvsbaserade besöksmål i länet. Satsningar som
”Jamtli Kyrka”, ”Moderna samhället” och planerna på ett ”Nationalmuseum Norr”, under
förutsättning att total finansiering kan säkerställas, förväntas få stor betydelse för turismen och de
turismberoende näringarna i Östersund och regionen – inte minst från kust till kust. Med bas i
länets äldsta restaurang – Restaurang Hov på Jamtli – kommer Jamtli dessutom att arbeta för
etableringen av ett matcollege i samarbetet med restaurangutbildningen på Jämtlands
Gymnasium. Den framgång som Teknikland och Härjedalens Fjällmuseum har haft vilar till stor
del på Jamtlis samarbete med kommuner och lokala föreningar för att kvalitetsutveckla den
verksamhet som har regional och nationell potential. Under perioden 2012-2014 avser man att
förstärka detta samarbete.
Kulturrådet och Regionförbundet Jämtlands län utvecklar en gemensam strategi för att stärka
regionalt och nationellt viktiga arenor för konst och samtidskonst. Särskilt intressant att utveckla
är Jamtli, arena för klassiska och samtida konstupplevelser och experimentell konstpedagogik
samt Exercishallen Norr, mötesplats och multiarena för bland annat konstnärliga och kreativa
uttryck och event.
6.2 Designcentrum Mitt
I syfte att öka designmognaden i regionen och bidra till det fortsatta skapandet av ett unikt
designcenter driver länet under 2011 – 2013 Regionalt Designcenter Mitt, i samarbete med
Västernorrlands län och med i och med koppling till Mittuniversitetets designutbildning i
Sundsvall. Förmågan att skapa attraktiva produkter och tjänster kommer att vara avgörande för
regionens framtida välfärd. Design och designmetodik blir därför allt viktigare särskilt med
inriktningar som "design för alla" och "ekodesign", där design och designmetodik gör nytta och
behövs i samhällsutvecklingen. Kvaliteten på designutbildningen i gymnasiet och på högskolorna
ska säkras. Insikt och efterfrågan från näringsliv och offentlig sektor måste öka samtidigt som
tillgången på kompetenta och erfarna industridesigner, som företagare eller anställda måste
mångfaldigas.
54
6.3 Barn och unga
Kulturplanen ska synliggöra och främja barns och ungdomars deltagande och delaktighet i
kulturlivet. Varje regional kulturinstitution ska inom befintligt uppdrag arbeta med barn och unga
och målet är att 50 % av utbudet ska nå målgruppen. Barnkonventionen är antagen av landstinget
som ett styrande dokument och verksamhetsområdet kultur har en person som är särskilt
ansvarig för detta arbete. Fortsatt utveckling av Skapande Skola, i samverkan mellan
kulturinstitutioner och konsulenter, ska svara upp mot skolans behov.
6.3.1 Ung kultur
Att nå barn och unga med produktioner, utbud eller andra aktiviteter är inte tillräckligt för att nå
det kulturpolitiska målet om ungas rätt till kultur. Regionens samlade erfarenheter av att arbeta
med ung kultur bör tillvaratas genom samverkan mellan kommuner och region och ett långsiktigt
strategiskt arbete för att möjliggöra för ungdomar och unga vuxna att skapa egen kultur på egna
villkor. Då blir ung kultur en resurs i länets totala kulturliv.
Arrangörskapet är den viktigaste nyckeln till ung kultur på egna villkor. Genom arrangörsstödet
Brännbart har landstinget beslutat att stötta ungas egna idéer och projekt på kulturområdet. Det
är ett ekonomiskt stöd till unga mellan 13 och 25 år som ger optimal effekt om det kompletteras
med ett personligt och coachande stöd. Där fyller de ungdomsansvariga tjänstemännen i
kommunerna, studieförbund, fritidsledare eller andra vuxna som lokalt arbetar nära unga en
viktig funktion. Genom lokala Brännbart-ambassadörer, utbildade och certifierade, säkerställer vi
en regional infrastruktur för ung kultur som ger ett konkret arrangörsverktyg för de unga själva
men även ett inventeringstillfälle för den regionala kulturen och en kompetensbas för framtida
kultursatsningar.
Regionförbundet Jämtlands län avser därför under perioden att
arbeta för att implementera Barnkonventionen i samtliga regionala kulturverksamheter,
samordna ungas möjligheter att utöva, uppleva och påverka kulturen utifrån sina egna
förutsättningar,
omvandla Brännbart till stipendium för att underlätta möjligheterna för ickeföreningsanslutna ungdomar att genomföra arrangemang,
utbilda och certifiera lokala Brännbart-ambassadörer med syfte att coacha de unga som
söker Brännbart,
årligen samla de ungdomar som beviljats stöd till ett inventeringstillfälle innehållande
erfarenhetsutbyte samt dialog kring den regionala kulturens prioriteringar,
utreda förutsättningarna för ett regionalt scenkonstarrangemang i samma anda som den
nationella verksamheten Ung Kultur Möts,
utveckla samarbeten med andra aktörer för att stärka Ung Kultur.
6.3.2 Skapande skola
Skapande skola är statens satsning på att stärka samarbetet mellan skola och det professionella
kulturlivet. Från och med 2011 omfattar Skapande skola hela grundskolan. Bidraget kan sökas av
skolornas huvudmän och syftar till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i
skolan och att öka den professionella kulturverksamheten för och med eleverna. Tyngdpunkten
ligger på elevens eget skapande, att få utveckla sin kreativitet samt att få möjlighet att pröva olika
konstnärliga tekniker och uttryck. En viktig utgångspunkt är att eleverna ska ha inflytande över de
verksamheter man söker bidrag för.
Länets regionala kulturverksamheter samverkar redan idag inom ramen för Skapande skola. Man
fungerar som rådgivare för att sätta igång och genomföra projekt inom sina respektive områden.
55
Institutionernas konsulenter, pedagoger och producenter kan även vara med i ett initialt skede
och vara behjälplig när ansökningar till Skapande skola skrivs. Skolorna kan få hjälp och stöd att
hitta lämpliga konstnärliga pedagoger eller ledare. Det kan exempelvis röra sig om kortare
workshops, en halv eller heldag, men även längre projekt. Länsmuseum, arkiv, länsbibliotek och
scenkonstinstitutioner är också de viktiga resurser när det gäller att både erbjuda sin egen
verksamhet men även genom att förmedla fria kulturskapare till Skapande skola. Genom
inrättandet av ett Länsforum för Skapande skola ökar möjlighet till bred samverkan mellan länets
kulturverksamheter och kommunerna. Syftet är att årligen genomföra en konferens/utbudsdag
med fokus på kompetenshöjning, erfarenhetsutbyte och inspiration för kommuntjänstemän,
skolpersonal och elever.
Det regionala samverkansorganet av länets kulturverksamheter, Regionalt Kulturforum, är ett
operativt forum även för aktiviteter utanför Skapande Skola. En stor del av arbetet ligger på
verksamhet för barn och unga men det är även ett organ för erfarenhetsutbyte och samverkan
mellan varandras verksamheter.
Länskulturen avser därför under perioden att
formalisera det regionala samverkansorgan, Regionalt Kulturforum, bestående av
konsulenter, producenter och pedagoger från samtliga länets kulturverksamheter,
tydliggöra uppdraget för detta samverkansorgan,
årligen genomföra ett Länsforum för Skapande skola med syfte att inspirera och
kompetenshöja skolor och kommuner i arbetet med ansökningar och handlingsplaner.
6.4 Interregional samverkan
Interregional samverkan för utbyte och metodutveckling finns mellan landets fyra nordligaste län
på scenkonstområdet:
genom NMD, kommunalförbundet Norrlands nätverk för musikteater och dans, där
Estrad Norr – musikteater för barn och unga ingår (tidigare NMDz). NMD erhåller årligt
turnéstöd från Kulturrådet för turnéläggning i de fyra nordligaste länen. Stödet från
Kulturrådet föreslås från 2012 utbetalas samlat till Region Västerbotten som förmedlar
stödet till NMD, Norrlands nätverk för musikteater och dans vilket regleras genom
särskilda avtal.
genom Norrscen där samverkan finns inom talteatern med gemensam turnéläggning från
2013, där NMD även här får rollen att samordna insatsen. Även detta regleras genom
särskilda avtal.
på musei- och biblioteksområdet:
genom att ett nätverk på museiområdet byggs upp, vidareutvecklar och förmedlar
kompetens inom olika specialområden. Jamtli ansvarar för samordning av
friluftsmuseiutveckling och kulturarvspedagogisk utveckling.
genom biblioteksnätverket BIN; Bibliotek i samverkan, för samordning utveckling och
kompetensutbyte.
mellan Sverige och Norge:
genom EU-finansierade ungdoms- och destinationsutvecklande projekt bland annat inom
film och genom Jamtli som har samarbetsavtal med Mist A/S (Museerna i Sör Tröndelag
AB), vilket ligger till grund för många kontakter med museerna i Sör Tröndelag kring
utvecklingsprojekt för pedagogik, utställningar, kulturmiljö och konservering.
56
6.5 Nordiskt, internationellt och interkulturellt utbyte/samarbete
Kulturfrågorna spelar en avgörande roll inom globaliseringen. Internationella samarbeten och
interkulturella utbyten ska prioriteras och utvecklas genom att medverka i internationella nätverk
och aktivt bidra till att möta globaliseringens utmaningar och att nyttja dess möjligheter.
Jämtlands län har en rad samverkansprojekt på såväl nordisk som på global nivå. Här kan nämnas
Mittnordenkommitténs kultursamarbete på kulturområdet mellan ett antal regioner;
landstingen i Jämtland och Västernorrland, Sør- och Nord Trøndelag fylkeskommune,
Svenska Österbottens förbund, Österbottens förbund, Södra Österbotten, Satakunta
samt Mellersta Finland. I kulturprogrammet 2010 – 2014 pekas bland annat kreativa
näringar ut som ett utvecklingsområde för perioden.
RUR@CT Network, transfer of exchange, viewpoints and experiences,
Assembly of European Regions (AER) och dess kommitté för kulturfrågor,
Northern Periphery Project: Economusée/Craft International – Jämtland deltar i
nätverket norra periferin för att utveckla, stärka och synliggöra hantverksföretag i
regionen och förmedla, visualisera historisk kunskap och hantverkstekniker.
NCK – Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik är ett nordiskt kompetenscentrum och
mötesplats med uppgift att forska, bygga nätverk och sprida kunskap på området och
deltar i ett flertal nordiska, europeiska och internationella samarbeten och utbyten.
Styrgrupp och referensgrupp är nordiskt sammansatt med representanter från arkiv,
museer och universitet i de nordiska länderna. Från Jämtlands län deltar Landsarkivet i
Östersund, Föreningsarkivet för Jämtlands län och Stiftelsen Jamtli. Här samordnas
gemensamma nordiska insatser, forskning och projekt om kulturarvspedagogik.
Styrgruppen förväntas från 2013 bli en bolagsstyrelse.
AEOM – Association of European Open Air Museums. Jamtli deltar som medlem där
Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik har uppdrag att företräda organisationen i
Europeisk kulturpolitisk utveckling inom ramen för ACP (European Civil Society
Platform for Dialogue on Access to Culture).
LLOAM – Lifelong Learning in Open Air Museums. LLOAM handlar om
museipedagogisk utveckling på friluftsmuseerna i Europa där Jamtli leder arbetet för
AEOM´s räkning.
NORDISK FRI – Det är ett nätverk av de 12 äldsta nordiska friluftsmuseerna, med årliga
seminarier samt gemensamt arbete med kompetensutveckling.
EARLALL – European Association of Regional and Local Authorities on Lifelong
Learning. EARLALL är ett politiskt och praktiskt samarbete kring kompetensutveckling.
Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik genom Jamtli företräder Region Jämtland.
PASCAL OBSERVATORY – International organization for place management, social
cohesion and lifelong learning. Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik genom Jamtli
är sekretariat för Mittuniversitetet och Region Jämtland för gemensamt arbete inom den
internationella organisationen. Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik och Jamtli är
representerade i styrelsen för organisationen.
CULTURE ACTION EUROPE – European cultural policy developer and
lobbyorganization). Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik och Jamtli är medlemmar
och representerade i styrelsen för organisationen.
ACP – European Civil Society Platform for Dialogue on Access to Culture. Nordiskt
centrum för kulturarvspedagogik genom Jamtli företräder de europeiska friluftsmuseerna
i den av den Europeiska kommissionen utpekade diskussionsplattformen. Nordiskt
centrum för kulturarvspedagogik och Jamtli är representerade i styrelsen och leder
dessutom arbetet inom plattformens arbetsgrupp om lärande och kultur.
57
6.6 Internationellt arbete/fristadsförfattare
Kulturrådet verkar för att fler svenska städer och regioner blir fristäder för författare, dramatiker,
journalister och andra professionella skribenter som lever under hot i sina hemländer. Syftet är att
bidra till ökade möjligheter till bostad och försörjning, men även att skapa förutsättningar till
litterär gemenskap och dialog med svenska kolleger, läsare och publik. I regionen har inledande
möten hållits med Härjedalens kommun för att undersöka förutsättningarna för en fristad i
koppling till Mankellcentret i kommunen.
6.7 Kunskapsuppbyggnad och forskning
Forskning och utveckling är av central betydelse för att kulturlivet i Jämtlands län ska bevara och
kvalitetsutveckla sin verksamhet och sina möjligheter. Stiftelsen Jamtli, Föreningsarkivet,
Landsarkivet och Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik har egen forskningskompetens och i
mindre omfattning också fria resurser för ändamålet. Dessutom samarbetas med ett stort antal
universitet i Sverige (Umeå, Östersund, Uppsala, Linköping, Linné, Lund), i Norden (Trondheim,
Levanger, Århus, Köpenhamn) och Europa (Firenze, Glasgow). Samarbetet förekommer dels i
projekt och dels mer långsiktigt och formaliserat inom ramen för nordiska och europeiska
organisationer. Ett antal forsknings- och utvecklingsmiljöer med anknytning till universiteten är
dessutom viktiga samarbetspartners för utveckling av specifika verksamheter. Till exempel kan
nämnas hantverksutbildningen i Kramfors under Mittuniversitetet, DACAPO
hantverksutbildning i Mariestad under Göteborgs Universitet och Estate Academy of Museum
Rumsiskes i Vilnius.
Inom projekt Framtidsfabriken ska forskningsinsatser bedrivas avseende kulturella och kreativa
näringar. De kvantitativa och kvalitativa effekterna av projektet ska granskas i ett
företagsutvecklingsperspektiv, vilket ger möjligheter att uppmärksamma ytterligare dimensioner
både avseende kreativitet, kvalitet och spridningseffekter. Nya och existerande forsknings- och
utvecklingsaktiviteter kring design, upplevelser och kulturarv skall implementeras, ge inspiration
och bidra till ett långsiktigt lärande. Syftet är bland annat att bygga upp kunskap som kan
användas för att utveckla regionen och skapa starka varumärken. I denna forsknings- och
utvecklingsprocess skapas goda förutsättningar för konceptualisering, vilket möjliggör
kunskapsöverföring till andra regioner. Ett sammanfattande begrepp för metodansatsen är
interaktiv forskning.
6.8 Övriga angelägna insatser och samverksansområden
6.8.1 Kultur och hälsa
Konst och kultur kan ge människor styrka att påverka sina liv vilket verkar positivt för hälsan.
Undersökningar har visat att människor som deltar i kulturlivet eller kulturskapande har bättre
hälsa. Utifrån en helhetssyn på människan spelar kulturen en viktig roll för ett ökat
välbefinnande. Några exempel på hälsofrämjande projekt i länet är Musik i vården genom Estrad
Norr, Jamtlis Minnesträning för äldre med risk för demens samt Kultur är hälsa genom Åre kommun.
Med utgångspunkt i Kulturrådets strategi för kultur och folkhälsa och landstingets folkhälsoplan
är ambitionen att ge stöd för kultur i det allmänna folkhälsoarbetet.
6.8.2 Dans
Det finns ett stort behov av att utveckla dans som konstart. För närvarande finns ingen
professionell dansverksamhet i Jämtlands län och inte heller någon danskonsulent. Denna
situation innebär dessvärre begränsade möjligheter att långsiktigt bygga ett intresse och ett utbud
inom dans. Genom Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD) finns ett samarbete med
58
Norrdans som kan utvecklas. Det är viktigt att framhålla de specifika förutsättningarna vad gäller
scener i länet om vi vill utveckla ett långsiktigt, pedagogiskt och konstnärligt samarbete med
Norrdans.
6.8.3 Det immateriella kulturarvet
Unesco antog 2003 en konvention för skydd av det immateriella kulturarvet som Sverige
ratificerade 2011. Det immateriella kulturarvet definieras som sedvänjor, framställningar, uttryck,
kunskaper och färdigheter, men även tillhörande artefakter (exempelvis föremål och verktyg) och
kulturella platser, som samhällen erkänner såsom utgörande del av sitt kulturarv. Det immateriella
kulturarvet återskapas ständigt av samhällen och grupper som svar på deras omgivning, deras
samspel med naturen och deras historia. Institutet för språk och folkminnen har fått regeringens
uppdrag att utveckla arbetet med tillämpningen av konventionen i samverkan med andra berörda
aktörer.
Jämtlands läns immateriella kulturarv är en viktig resurs, inte minst för turismen och för
utvecklingen av nya näringar. Insatser för att tillvarata och bruka detta kulturarv ska vara
förenliga med gällande internationella mänskliga rättigheter och en hållbar utveckling, liksom med
kraven på ömsesidig respekt mellan samhällen, grupper och individer.
59
7. Kulturskaparnas villkor
De fria kulturskaparna utgör kulturlivets kärna. Med fri kulturskapare menas en person som har
professionell kompetens att arbeta med kultur och som verkar utanför institutionernas
verksamheter och därigenom kan tillföra kompetens till institutioner och kulturlivet i stort.
Jämtlands län har många utövande kulturskapare som arbetar professionellt med kultur och eget
skapande. Studier har visat att flertalet konstnärer inte kan försörja sig enbart genom sitt företag
utan växlar mellan det egna företagandet, tillfälliga anställningar, projekt, och försörjning genom
stipendier - vilket i sig pekar på både ett problemområde och en tillväxtpotential.
Om länet ska upplevas attraktivt för kulturskapare att leva och verka i, behöver vi ge bättre
förutsättningar för konstnärer, hantverkare, musiker, filmare och andra yrkesutövare. Att verka
för att öka kulturskaparnas och konstnärernas möjligheter att försörja sig blir en del av strategin
liksom att utveckla marknader för de professionella utövarna, kulturföretagarna. Länet har redan i
dag ett tillräckligt stort underlag av kulturskapare för att utveckla en kreativ miljö. Att nyttja den
potential som finns inom den kulturella näringen får särskilt stor betydelse i glest befolkade
regioner som Jämtlands län, där ökad sysselsättning och goda villkor för företagande är en
förutsättning och en drivkraft för regionens utveckling och framtida attraktionskraft. En satsning
inom området för konstnärligt företagande måste utgå ifrån de särskilda kunskaper och behov
som efterfrågas inom denna grupp och utifrån enskilda kulturskapares behov. Att undersöka
möjlighet att etablera ett resurscentrum för konst ska prioriteras. Ett resurscentrum ska underlätta
för konstnärerna i deras yrkesverksamma verksamhet och bidra till den konstnärliga utvecklingen
i regionen genom att ta tillvara på och marknadsföra den konstnärliga kompetensen.
Grundläggande riktlinjer som kulturplanen ska beakta gällande de fria kulturskaparna är att
lyfta fram kulturens och konstnärernas roll i det regionala kultur- och samhällslivet,
verka för att förbättra villkoren för yrkesutövande konstnärer och se till att rimliga avtal
och ersättning utgår till kulturskapare för deras arbete,
värna konstnärlig integritet och principen om armlängds avstånd,
verka för kulturell mångfald och jämlikhet.
För att kulturskaparnas ska stärka sin position i länet avser Regionförbundet Jämtlands län under
perioden att
tillsammans med Västernorrlands län inrätta en regional kulturskapargrupp i samråd med
KLYS för årlig dialog två ggr/år,
utreda behov av stödfunktioner och kompetensutveckling för kulturskapare/företagare,
ge tillgång till lokaler – både som mötesplatser och replokaler/verkstäder/träning,
stimulera och utveckla befintliga nätverk,
etablera ett resurscentrum för konst i samarbete med Västernorrland,
se kulturskaparna som en resurs för skolornas satsningar inom Skapande skola.
60
8. Kulturplanens framtagande och förankring
Jämtlands läns landsting har tagit fram en treårig kulturplan i samverkan med länets kommuner
och efter samråd med kulturlivet i länet och det civila samhället. Kulturplanens framtagande har
utförts av Länskulturen genom
lokala samråd i länets samtliga 8 kommuner,
dialogmöten med alla regionala kulturverksamheter samt Bildningsförbundet
Mittnorrland, folkhögskolorna i länet, Länsstyrelsen och Gaaltije,
samråd med KLYS – Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd,
samråd med Ideell kulturallians,
samråd med Kulturrådet & SKL – Sveriges kommuner och Landsting.
Kulturplanen utgör en beskrivning av kulturlivet i länet och de regionala kulturverksamheter som
har statligt stöd. I planen anges mål, inriktningar och utvecklingsmöjligheter för de aktuella
verksamheterna.
Tidplan, se bilaga.
Förankringsprocessen har skett löpande genom styrgrupp och referensgrupp.
Referensgrupp
KulturZ, med politiska representanter och kulturtjänstemän från samtliga kommuner, landsting
och regionförbund är referensgrupp. Referensgruppen diskuterar och är rådgivande organ
avseende den regionala kulturplanen.
Styrgrupp
Styrgruppen har bestått av KulturZ utsedda kommunpolitiker och tjänsteman, av
landstingsstyrelsen utsedd politiker samt länskulturchefen. Styrgruppen har lett arbetet och för
dialog med Kulturrådet.
Politiskt beslut
Landstingsstyrelsen beslutar om Kulturplan för Jämtlands län, som från 1/1 2012 tillhör
Regionförbundet Jämtlands län.
61
9. Uppföljning och utvärdering
Regionförbundet får ansvaret för uppföljning av bidragsgivning av kulturplanen och av
kultursamverkansmodellens genomförande. Kulturplanens uppföljning består av uppföljning,
utvärdering och analys enligt en fastlagd form som ska ge stöd i fortsatt dialog med staten, länets
kommuner och andra intressenter inom kulturområdet. Särskild vikt kommer att läggas vid
uppföljning av de nationella kulturpolitiska målen, institutionernas och konsulenternas
förnyelsearbete samt de regionala och kommunala utvecklingsområdena.
Verksamheten ska följas upp genom
en kontinuerlig granskning och redovisning av hur insatserna utvecklas,
mätning av måluppfyllelse,
mätning av planerade aktiviteters utfall.
Verksamheten ska utvärderas genom
en systematisk undersökning och analys av verksamheters värde och betydelse,
en systematisk undersökning och analys av måluppfyllelse.
Analys av verksamheten görs i samarbete med den nya myndigheten för kulturanalys genom att
grundligt dela upp och undersöka varje del för sig,
se delarna i förhållande till helheten,
eftersöka samband, skillnader, orsaker, mönster och tendenser inom de undersökta
kulturverksamheterna.
62
Bilaga 1 – Tidplan, Samverkansmodellen Jämtlands län
2010
Augusti
23 aug – Kultur Z, Östersund Fastställande av processplan
September
29 sep – Beslut i Landstingsstyrelsen om process och tidplan för framtagande av en 3-årig
regional kulturplan
Oktober
3 okt – Intresseanmälan till Kulturrådet för anslutning till Samverkansmodellen från 2012
26 okt – Dialogmöte Riksteatern J/H
November
5 nov – Dialogmöte Jamtli
16 nov – Lokalt samråd, Kälom
22 nov – Svenstavik Referensgrupp.
25 nov – Lokalt samråd, Järpen
26 nov – Dialogmöte Designcentrum
26 nov – Dialogmöte Föreningsarkivet
29 nov – Lokalt samråd, Duved
30 nov – Lokalt samråd, Hallen
December
8 dec – Lokalt samråd, Östersund
10 dec – Dialogmöte Hemslöjdskonsulenterna
10 dec – Dialogmöte Filmpool Jämtland Jämtland
17 dec – Dialogmöte Estrad Norr
17 dec – Dialogmöte Länsstyrelsen, Kulturmiljö
20 dec – Styrgruppsmöte
2011
Januari
26 jan – Lokalt samråd, Svenstavik
28 jan – Dialogmöte, Bildkonsten
28 jan – Dialogmöte, Länsbiblioteket
Februari
2 feb – Lokalt samråd, Nyhem
7 feb – Kultur Z, Östersund Referensgrupp.
9-10 feb – Erfarenhetsutbyte Samverkansmodellen, Kulturrådet
14 feb – Lokalt samråd, Funäsdalen
15 feb – Lokalt samråd, Hede
16 feb – Lokalt samråd, Sveg
23 feb – Samråd Ideell kulturallians
Mars
2 mars – Styrgruppsmöte
3 mars – Dialogmöte KLYS
18 mars – Dialogmöte Länsstyrelsen
63
23 mars – Lokalt samråd, Ragunda
24 mars – Lokalt samråd, Strömsund
25 mars – Dialogmöte Bildningsförbundet Mittnorrland
April
6 april – Dialogmöte folkhögskolor, Birka, Bäckedal och Hålland.
11 april – Presskonferens Länsbiblioteket, Östersund. Genomgång av processen.
18 april – Kultursamverkansmodellen – ett verktyg för regionens utveckling och attraktionskraft
Seminarium, Länsbiblioteket Östersund.
18 april – Öppet kulturseminarium och paneldiskussion Länsbiblioteket Östersund (annons går
ut 14 april).
20 april – Dialogmöte Gaaltije
Maj
9 maj – Extra styrgruppsmöte Diskutera utkast och förbereda mötet med Kulturrådet.
16 maj – Utkast/struktur skickas till Kultur Z, styrgrupp, institutionerna, samverkansorgan,
(Regionförbundet).
17 maj – Styrgruppsmöte och möte med Kulturrådet Underlag behandlas.
19 maj – LGR och VOK Underlag behandlas på Länskulturens ledningsgrupp och
Verksamhetsområdeskommitté
26-27 maj – Kultur Z/Kulturforum, Ragunda Underlag behandlas i referensgruppen. Dialog
kring Västernorrlands och Jämtlands arbete med Kulturrådet som deltar i seminariet.
Juni
13 juni – Styrgruppsmöte Går igenom inkomna förslag till justeringar.
20 juni – 16 september – Remiss Missiv går ut till alla berörda. Kulturplanen läggs på hemsidan.
September
16 sep – Sista dagen för remissyttrande
20 sep – Styrgruppsmöte med Kulturrådet
26 sep – Kultur Z Referensgrupp. Genomgång av Kulturplanen och remissyttranden
Oktober
5 okt – Kulturplanen klar Underlag inkl ekonomi till Landstingsstyrelsen.
25-26 okt – Regional kulturplan för Jämtlands län antas av Landstingsstyrelsen
November
4 nov – Regional kulturplan för Jämtlands län skickas till Statens kulturråd
nov – Kulturrådet och landstinget/Regionförbundet möts för återkoppling och dialog
2012
Januari
20-24 jan – Kulturrådet fattar beslut om bidrag till respektive region
64
Bilaga 2 – Ekonomiska förutsättningar
Siffrorna avser 2011 och är i tkr
Reg.
verksamhets- Övriga
bidrag
intäkter
Reg. fördelat
statligt bidrag
Total
omsättning
Scenkonst
Estrad Norr - teater
Estrad Norr - musik och NMDz
Riksteatern J/H
4 005
12 941
250
4 5193
5 5514
555
350
798
415
8 874
19 290
1 220
Regional museiverksamhet
Stiftelsen Jamtli
16 300
25 0155
36 122
77 437
200
535
1 577
0
0
735
1 577
Regional arkivhantering
Föreningsarkivet
291
619
795
1 705
Filmkulturell verksamhet
Filmpool Jämtland
743
968
2 153
3 864
Hemslöjd
Hemslöjdskonsulenterna
614
805
328
1 747
1 131
2 562
0
3 693
0
1 119
255
1 374
0
0
0
11 478
6 751
4 146
760
1 080
4 574
0
0
0
0
0
11 478
6 751
4 146
760
1 080
4 574
3 4446
400
76 458
1 170
0
42 386
5 439
400
156 144
Konst och kulturfrämjande
verksamhet
Bildkonsten med konstkonsulent
Inköp/gestaltning
Regional biblioteksverksamhet
Jämtlands läns bibliotek
Övrig regional infrastruktur
Regionalt Designcentrum Jämtland
Civilsamhället
Birka folkhögskola
Bäckedal Folkhögskola
Studieförbund
Kulturaktivitetsbidrag
Ungdomsorganisationer
Bidrag övriga org.
Externa org.
Övrigt
Kulturenheten/proj.finansiering
Utställningsverksamhet
Totalt
0
825
0
37 300
3
varav Östersunds kommun 400 tkr
varav Östersunds kommun 400 tkr
5
varav Östersunds kommun 7 828 tkr
6
varav Östersunds kommun 200 tkr
4
65