Transcript Skånska Gillet - skanskagillet.se

SKÅNINGEN
Våren 2014
Med detta nummer av SKÅNINGEN medföljer som bilaga:
Inbjudan till sillalunch i ÖSK-stugan lördagen den 15 mars 2014 kl. 12.15.
I övrigt innehåller SKÅNINGEN som vanligt diverse smått och gott såsom:
 Referat från Gillets högtidsdag, årsmöte och gåsablot den
9 november 2013
 Gillesbrodern Sven-Olof Edlunds återblick på konstnären/pipmakaren
Bo Nordh
 Bild av fjälledaren, turistchefen och hotellchefen Jan-Erik Sandström,
som presenterade sig i förra numret av SKÅNINGEN
 Påminnelse om sillalunchen den 15 mars
 Vår ambassadör i Jämtlands Gille, Anne Oldén, har alarmerande
uppgifter om tillvaron för den skånska gåsen ”Skånsk fågel förgås” och
Anne berättar också om ambassadörsutbytet mellan Skånska Gillet och
Jämtlands Gille ”Ambassadörsutbyte”.
 ”Lägsta Punkten” i Sverige och Skåne
 Lillö borgruin
Skånska Gillets högtidsdag, årsmöte och gåsablot
den 9 november 2013
Detta evenemang har tidigare refererats i såväl ÖP som LT. De som inte var
med om Gåsablotet eller har haft tillfälle att läsa ovan nämnda referat får här
tillfälle att ta del av vad som förevarit.
På sedvanligt sätt genomförde Föreningen Skånska Gillet i Östersund sin årliga
högtidsdag, sitt ritualenliga gåsablot och byastämma/årsmöte lördagen
1
den 9 november 2013, allt på Restaurang Hof på Jamtli. Gåsablotet omfattade
mat och dryck i en sådan omfattning som en sådan måltid bör innehålla.
Byastämman avklarades med all önskvärd snabbhet.
Byåldermannen Eva-Britt Torstensson hälsade välkommen och meddelade att
byarådsmedlemmen och byaskalden John Andrews tyvärr inte kunde vara med
denna dag på grund av sjukdom.
Till årsmötesordförande utsågs Anne Oldén.
Byastämman består efter genomförda val av
Eva-Britt Torstensson (byålderman), Kjell Hansson, Lars Holm,
Viktor Kempi, John Andrews, Maj-Lis Hurtig och Eva Eriksson.
Byarådet har i särskild ordning adjungerat Anne Oldén (ambassadör i Jämtlands
Gille) till byarådet.
Då förslag på valberedning saknades uppdrogs åt byarådet att i första hand
under verksamhetsåret utse en valberedning eller i andra hand själv utgöra
valberedning.
Medlemsavgiften blev oförändrat 100 kronor per medlem och år.
Efter avslutade förhandlingar återtogs ordet av byåldermannen som kunde
inbjuda till det efterlängtade gåsablotet.
För högtidsdagen kulturinslag svarade
gillesmedlemmen Sten Gauffin, som med inlevelse
berättade om konstnären Karl-Bertil Nilsson. Karl-Bertil
Nilsson är skåningen som 2011 donerade hela sin
kvarlåtenskap till Jamtli.
Sten Gauffin, som varit konstansvarig på Jamtli under
många år, har träffat Karl-Bertil Nilsson och diskuterat
Sten Gauffin
förutsättningarna för en eventull donation. En viktig
förutsättning var att donatorn inte fick ställa några villkor om Jamtli skulle
kunna acceptera donationen.
Sten Gauffin berättade om personen Karl-Bertil Nilsson, som hade ett stort
socialt umgänge, sjöng i olika körer och var aktiv idrottsman.
2
Karl-Bertil Nilsson arbetade i stor utsträckning med konst i sten för offentliga
miljöer men han arbetade också med bildkonst.
Donationen i form av konstverk och pengar från försålda fastigheter finns nu på
Jamtli och olika idéer om hur Jamtli skall tillvarata donationen diskuteras.
Sten avtackades med en varm applåd samt med en liten gåva och uppskattande
ord av byåldermannen.
Dagen avslutades med kaffe och spettkaka och ömsesidigt tankeutbyte.
Jämtlands Gilles ambassadör Bo Oscarsson framförde Jämtlands Gilles
hälsningar till Skånska Gillet samt betonade de båda Gillenas gemensamma
ansvar för spridning och upprätthållande av intresset för kulturen inom sina
respektive upptagningsområden.
Sedan allt klarats av kunde deltagarna vandra hem i förvissningen om att nästa
års gåsablot kommer att genomföras på sedvanligt sätt.
Hantverkaren/konstnären och pipmakaren Bo Nordh 1941-2006
_______________________________________________________
Det var sommaren 1972 som jag kom i kontakt med familjen Nordh. Då bodde
familjen på Suellsgatan i Landskrona. I många år tillbringade vi en del av vår
semester i Landskrona.
Bosses väg till att bli en välbetald pipmakare var lindrigt sagt jobbig. Det
började med en motorcykelolycka. Bosse blev rullstolsburen. Efter en tid
började han på en utbildning till verktygsmakare. När utbildningen var klar satt
han i Landskrona, arbetslös. Det var då han började med att göra pipor.
I början gick det trögt. Kontakten med pipmakare i Danmark blev ett lyft. Bosse
kunde göra verktyg som underlättade. För att få de maskiner som motsvarade
hans behov skapade han egna. Nu hade Bosse något som han kunde använda i
kontakten med de bästa danska pipmakarna. Verktyg mot kunskap. Han
utvecklade sina pipor hela tiden.
Vad var det som gjorde Bosses pipor så unika?
3
Han hade enorma kvalitetskrav på sitt material. Allt material skulle vara
perfekt. I piporna använde han briar. På grund av olika defekter kasserade han
cirka 90% av rotklumparna.
I sitt arbete var Bosse perfektionist. Allt skulle vara exakt som den bild som han
skapade inom sig. Hålet i piphuvudet var exakt utformat, diametern på hålet i
munstycket och placeringen i piphuvudet viktiga delar i den färdiga pipan. Så
kom det arbete som ögat möter. Han behandlade pipan så att finishen blev
perfekt. Piporna skulle inte bara var en fest för ögat, de skulle vara perfekta att
röka med.
I början av sin karriär sålde han sina pipor inom närområdet. Det vill säga Skåne
och Danmark. Japan kom att bli den första egentliga marknaden. Utvecklingen
fortsatte och USA blev också en viktig marknad. Bosses pipor blev något av
statussymbol.
Åren gick och priset på Bosses pipor steg allt eftersom han blev mer och mer
känd bland de som är villiga att verkligen betala för en exklusiv pipa.
Arnold Schwartzenegger lär vara en av de som köpt en pipa tillverkad av Bosse.
Så småningom blev Bosse den bäst betalda pipmakaren i världen. En pipa
kunde kosta över 100.000 kronor.
Bo dog av cancer och då hände det som händer alla konstnärer när
produktionen upphör. Priserna skjuter i höjden. En pipa lär vara såld för
50.000$. För Bosse var kvalitet viktigare än kvantitet.
Om du är intresserad av att se hans hantverk kan du gå in på internet.
Där kan du hitta en hel del information även en liten film.
Källor. Artiklar på nätet och samtal med Bosse.
Text: Sven-Olof Edlund
4
Jan-Erik Sandström
Jan-Erik Sandström, vår egen medlem, som gjort
stora insatser som fjälledare, turistchef och
hotellchef på fjällhotell.
Han presenterade sig i förra numret av
SKÅNINGEN men någon bild av honom kom
tyvärr inte med tillsamman med artikeln.
Jan-Erik Sandström
Sillalunch 2014
Förra året fick vi goda erfarenheter av att anordna vår sillalunch i ÖSK-stugan
och så blir det även i år den 15 mars kl. 12.15. Kjell Strömberg garanterar att
serveringen kommer att omfatta alla de gamla vanliga ingredienserna.
Glöm nu inte bort att sända in betalning/anmälan senast den 10 mars och ange
namnen på de som anmäls. Pris 190:- för medlemmar och 240:- för ickemedlemmar. Betalas in på Skånska Gillets plusgorikonto nr. 125 88 18-2.
Skånsk fågel förgås
_________________________________________________________________________
Den 3 november 2013 hade Sydsvenskan en artikel, skriven av Daniel Rydén,
där man bl.a. konstaterar att den skånska gåsen blir alltmer sällsynt.
Billig import och strikta smittskyddsregler har fått många uppfödare att slå
igen. På tjugo år har hundra företag blivit fyra. Hela artikeln finns att läsa på
www.sydsvenskan.se/ekonomi/skansk-fagel-forgas/
Text: Anne Oldén
Ambassadörsutbyte
______________________________________________________
Ambassadörsutbyte har skett mellan Ordenssällskapet Jämtlands Gille och
Skånska Gillet i Östersund.
Jämtlands Gilles ambassadör Bo Oscarsson besökte Skånska Gillet vid
gåsablotet den 9 november 2013 och höll då ett tal där han bl.a. konstaterade
att de diplomatiska förhållandena mellan gillena är goda.
5
Skånska Gillet skickade välgångsönskningar till Jämtlands Gilles möte den 16
november 2013 och uttalade sin förhoppning om fortsatt goda diplomatiska
förbindelser och gott samarbete.
På initiativ av Skånska Gillets ambassadör Anne Oldén hade ambassadörerna
ett kortare möte på Wedemarks Konditori den 18 december 2013 och ett
nytt möte planeras där till våren 2014, då de diplomatiska förhandlingarna
mellan gillena fortsätter.
Anne Oldén kommer därefter att bli inbjuden till Jämtlands Gilles Pubafton den
9 maj 2014 och hon kommer då att hålla ett tal och redogöra för det
diplomatiska samarbetet mellan gillena.
Text: Anne Oldén
Lägsta punkten
Att Kebenekaise är Sveriges högsta punkt vet de flesta, 2111 meter högt, men
hur många känner till att Sveriges lägsta markpunkt ligger i Kristianstad, 2,41
meter under havsytan?
Vid Lägsta punkten finns segelskärmar som berättar om områdets historia och
här finns även en mätställning där man kan se hur högt vattnet hade nått om
inte vallen vid Hammars-lund funnits.
Området där lägsta
punkten ligger var
tidigare en vik av
Hammarsjön, den så
kallade Nosabyviken.
På den gamla sjöbotten
ligger idag förutom
Sveriges lägsta markpunkt också bl.a.
Kristianstads
Centralsjukhus och
reningsverket.
6
På 1860-talet byggde den engelske ingenjören Millner en vall tvärs över
sjöviken och pumpade bort vattnet för att få mer åkermark. Till sin hjälp att få
över vattnet från viken och ut i Hammarsjön användes ångmaskiner som drev
så kallade archimedesskruvar.
En sådan sex meter lång skruv finns kvar vid vallen nära Ekenabben och här
finns även mer information om torrläggningen av Nosabyviken.
Egentligen var
torrläggningsföretaget
bara en del av ett större
projekt som gick ut på att
valla in Helgeån med
följd att både
Hammarsjön och
Araslövssjön skulle bli
torrlagda.
På grund av ekonomiska
Archimedesskruven vid Hammarslund
och praktiska problem
avbröts arbetet och sjöarna finns idag kvar som en värdefull del i Vattenriket.
Lillö borgruin
________________________________________________________
Lillö är en borgruin i Norra Åsums socken i Kristianstads kommun.
På en holme i Helge å, Lillön, låg under medeltiden en stark borg, Lillöhus.
Lillön består av en ruinkulle, kallad Blackan, omgiven av djupa vallgravar, där de
utgrävda resterna av slottet kan ses under ett skyddstak. Runtomkring finns
fågelrika strandängar.
Lillöhus omtalas första gången 1343, då Åke Axelsson (Tott) nämns som ägare.
Det tillhörde sedan släkten Tott till 1485, då den siste av dem, Ivar Axelsson
(Tott), dog och efterträddes på Lillöhus av sin måg Arvid Birgersson Trolle till
Bergkvara.
Mot slutet av 1500-talet kom det i släkten Huitfeldts ägo. När svenskarna under
7
Gustav II Adolf 1612 härjade i Skåne, försökte de förgäves inta Lillöhus.
Slottet försvarades av Beata Huitfeldt, men 7 september 1658 intog svenskarna
slottet, som därefter raserades.
I mars 1678 befäste en svensk styrka sig vid Lillö.
Lillö skans, som låg strax nordost om Lillö, fullföljdes sedan, men fick efter
krigets slut förfalla. 1682 delades hela godset upp i militärboställen.
Lillö kungsgård var chefsboställe för översten vid Skånska dragonregementet.
Med tillstånd från Riksantikvarieämbetet grävdes ruinen fram 1938 - 1939.
Under åren 1940 - 1946 grävdes även de igenfyllda vallgravarna ut och efter
vissa konserveringsarbeten uppfördes ett skyddstak över ruinen.
Från Wikipedia
Avslutning
Gåsablotet skall Du naturligtvis reservera
tid för.
Slutlig tidpunkt är ännu inte fastställd men
det kommer att förläggas så nära
Mårtenshelgen som det någonsin går,
sannolikt den 8 november 2014.
Förra kommunalrådet i Östersund, förutvarande ordföranden i HSB m.m. ,
Gun-Britt Mårtensson har lovat att svara för kulturinslaget.
Tänk på att Byarådet sätter synnerligen stort värde på tips och/eller egna inlägg
till SKÅNINGEN samt gillets hemsida.
Byarådet
8