Transcript Samverkansmöte inför kulturplan 2015-2017

Samverkansmöte inför kulturplan 2015-2017
Hur vill vi att länets kulturliv ska se ut i framtiden?
Den 28 november samlades civilsamhället, representerade av länets kulturföreningar och
studieförbund samt politiker från landstingets kulturnämnd för att diskutera den kommande
kulturplanen.
Initiativtagare till sammankomsten var Kultur i länet, som tillsammans med Uppsala läns
bildningsförbund och Riksteatern, Uppsala län, stod som värdar för kvällen.
Ett femtiotal kulturintresserade åhörare hade samlats i Folkuniversitetets aula för att ventilera
sina åsikter och förhoppningar. Den övergripande frågan var hur en ökad samverkan mellan
olika kulturaktörer såväl lokalt som regionalt kan stärka och levandegöra kulturlivet i
regionen.
Anneli Olsson, teaterkonsulent, Riksteatern, Uppsala län, inledde med en kort redogörelse för
vad som gjorts under hösten gällande arbetet med kulturplanen. Det har förts diskussioner
dels med representanter från tjänstemannasidan, dels med kulturutövarna. Dessa samtal har
fokuserat på samverkan mellan de olika aktörerna för att skapa ett framtida dynamiskt och
framgångsrikt kulturliv i länet. Under kvällens samtal var tanken att politiker och
kulturutövarna skulle ges möjlighet att bolla tankar och idéer med varandra.
Jeanette Wetterström, utredare, Kultur i länet, redogjorde för tidsplanen med bl a följande
datum: en remissutgåva för kulturplanen ska vara klar 8 januari, remisstiden går ut i februari,
kulturnämnden beslutar om planen 9 april, landstinget fattar slutgiltigt beslut om planen den
16-17 juni.
Det finns tre utgångsperspektiv i kulturplanen: Ett rikare konstliv. Ökad kulturell delaktighet.
En attraktivare livsmiljö.
Anna Söderbäck, kulturdirektör, Kultur i länet, påpekade att nuvarande kulturplan är bra och
att man i kommande plan behåller samma upplägg. Dock ville hon se mer av
framtidsperspektiv i nästa plan. Hur vill vi att kulturlivet ska se ut framöver? Vilka är våra
visioner?
Anneli Olsson sammanfattade kort vad som hade diskuterats under den samverkansträff som
hölls år 2011 inför framtagandet av Kulturplan 2013-2014. Då var det ca 30 föreningar
samlade och man hade bl a diskuterat: kulturens roll i samhället, att det behövs mötesplatser,
stad kontra landsbygd, stärka ideella krafter och nå olika åldrar, hur får vi politiker att lyssna.
Anneli poängterade att det var önskvärt att kvällens diskussioner fokuserade på ledordet
samverkan: vad vi kan åstadkomma tillsammans över branschgränserna. Att stötta varandra
och inte bara se till sig själv och den egna organisationen.
Kristina Båth Sågänger, Uppsala läns bildningsförbund, övergick till att prata om upplägget
av kvällens diskussioner. Deltagarna skulle diskutera i fem olika grupper under teman som:
Ett rikare konstliv. En ökad kulturell delaktighet. En attraktivare livsmiljö. Civilsamhället,
folkbildning. Samverkan aktörer – institutioner. Man kunde också välja att ingå i en sjätte
grupp där man kunde diskutera övriga frågor.
Följande är en sammanställning av diskussioner och synpunkter som kom fram i de olika
grupperna:
Ett rikare konstliv
Svårt att få kulturaktörer att hitta varandra. Hur hittar t ex en konstnär en musiker när man har
en idé? Kanske kan kommunen bjuda in till mingelkvällar över branschgränserna?
Lokalfrågan diskuterades mycket. Gruppen efterlyste något liknande Resurscentrum som
KRO driver. Det finns en stor vilja att skapa något liknande på Walmstedtska gården i
Uppsala, men det behövs pengar.
Det är svårt att söka projektmedel. Yrkesverksamma konstutövare hinner inte skapa när de
måste ägna så mycket tid åt krångliga bidragsansökningar från EU. Det behövs professionell
hjälp med ansökningarna.
En ökad kulturell delaktighet
Var finns lokaler för amatörer, föreningar och mindre grupper? Var hittar man mötesplatser
där kulturutövare i olika åldrar kan mötas? Möten över generationsgränserna. Inspirera barn
och ungdomar att bli aktiva utövare av konst och kultur. Man kan ha teknikvana ungdomar
som leder workshops för ovana användare.
Viktigt att man känner sig bekväm och delaktig. Man är inte delaktig om man inte har råd.
Kulturen ska finnas till för alla oavsett inkomst. Motsättning mellan att kultur ska vara gratis
kontra att kulturskaparna måste överleva.
Viktigt med amatörer. Inte bara satsa pengar och resurser på professionella konstskapare.
Första generationens invandrare är de som kan ge av sin kulturella erfarenhet. Idag för mycket
likriktning, man måste få in den ”smala” kulturen, den som inte följer trender. Ta vara på
resurser som kommer hit från andra länder. Konstutövandet måste vara prestigelöst.
Man måste våga röra sig i grupper man inte känner sig hemma i. Det leder till dynamisk
utveckling och ökar toleransen. Viktigt med mångfald annars sker ingen utveckling.
Det är bra om det finns olika viljor.
En attraktivare livsmiljö
Skapa ett besökscentrum för vallonbruken i Uppland. Där finns många konstutövare, men det
krävs engagerade politiker för att något ska hända. En annan fråga som diskuterades mycket
var hur man når de upptagna människorna ”mitt i livet”. Där borde man satsa mer på det
digitala besöksrummet. Det är där människor hämtar information. Viktigt att informationen
ständigt uppdateras – att inte gammalt material ligger kvar.
Hembygdsgårdarna och kyrkorna är en outnyttjad resurs vad gäller lokalfrågan. De borde
användas mycket mer.
Gruppen ville ha in de ideella krafternas betydelse i nästa kulturplan. De gör mycket av det
grundläggande jobbet inför ett evenemang och är en viktig resurs.
Civilsamhället, folkbildning
Planen bör innehålla mer om civilsamhällets betydelse för kulturlivet – gäller även
studieförbunden. Studieförbunden har en roll som möjliggörare av olika kulturyttringar och
bör fokusera på den digitala klyftan för att hjälpa alla att kunna ta del av kulturen.
Gruppen saknade det ideella perspektivet i nuvarande kulturplan. De ideella aktörerna måste
få stöd och synas mer. Viktigt att stödja fria organisationer och kulturutövare som kan utmana
de etablerade institutionerna. Det fria konst- och musiklivet ska utgöra en lika viktig del av
regionens kulturliv som länets egna institutioner. Föreningslivet ska vara oberoende.
Musiklivet måste in i planen. Det bör ha ett eget utvecklingsområde inom ”Ett rikare
konstliv”.
Samverkan aktörer – institutioner
Gruppen diskuterade olika förslag för att öka informationen mellan olika aktörer och
underlätta samverkan. Önskade ett gemensamt forum där det t ex kan ingå nyhetsbrev, epostutskick, register över föreningar och utövare, evenemangstips. Information via Facebook.
Mingelkvällar med intresserade arrangörer.
Ansökningsförfarandet diskuterades också. Hur når föreningar fram till kommuner och
landsting? Det poängterades att verksamhetsbidrag från landstinget förutsätter samverkan
mellan föreningar inom länet. Viktigt att ha en samlad röst och förankra idéer hos flera
kommuner innan man söker bidrag. Länsgränsövergripande samverkan är viktig.
Avslutningsvis gavs det tid för en frågestund och summering. Många deltagare tog upp
problemet med gemensamma lokaler för konstutövare. Anneli Olsson sa att Riksteatern, på
uppdrag av Kultur i länet, gjort en inventering angående just denna fråga och att det ska tas
fram en handlingsplan.
Anna Söderbäck sammanfattade kort det hon uppfattat som nyckelfrågor i
gruppdiskussionerna och det hon ville ta med sig i utformandet av den nya kulturplanen: De
ideella krafterna är viktiga och det perspektivet måste lyftas fram. Det är viktigt att hitta
mötesplatser för kulturutövare, där man kan träffas oavsett ålder eller ursprung. Att utveckla
ett kulturnätverk är en annan viktig fråga. Återkommande träffar behövs.
Ove Hultquist, ordförande i landstingets kulturnämnd avslutade med att tacka arrangörerna
för ett väl genomfört möte och sa att nämnden hade fått många idéer, tankar och frågor att ta
med sig och fundera över. Han sa också att under februari kommer de som vill lämna
synpunkter på kulturplanen att kunna göra detta, även om de inte är remissinstans.
Marina Lindberg, Kultur i länet