Transcript Mykotoxiner i spannm..

Faktablad
Mykotoxiner i spannmålen jämförelse mellan Sverige och Norge
med inriktning på deoxynivalenol i
havre
Projektdeltagare: Linda Arrhenius, Oskar Björling, Maria Smitterberg och Camilla Söderberg
Projektbeställare: Erik Hartman, vd för branschorganet Föreningen Foder & Spannmål
Handledare vid SLU: Hans Pettersson, Universitetslektor, Husdjurens utfodring och vård, avdelningen
för enkelmagade djur, näringslära och skötsel
LB0059 Agrosystem 20 hp,
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Ultuna, Uppsala
2012-02-15
Detta faktablad är en sammanställning av rapporten ”Mykotoxiner i spannmål- en jämförelse
mellan Sverige och Norge med inriktning på deoxynivalenol i havre”. För den som är
intresserad av hela rapporten, kontakta Föreningen Foder & Spannmål eller SLU.
Projektet är beställt av branschorganet Föreningen Foder & Spannmål. Rapportens syfte var
att undersöka båda ländernas hantering av mykotoxinproblemet och att lyfta fram
utvecklingsmöjligheter i frågan. Projektet inkluderar litteraturstudier, deltagande i en
mykotoxinkonferens samt dialog med sakkunniga inom ämnet både från Sverige och från
Norge. Rapporten inkluderar en studie av tre svenska företag med verksamhet i Sveriges
problemområden, Lantmännen Lidköping, Värmlant och Varaslättens Lagerhus. Den
innefattar även en undersökning av Felleskjøpet Agri, den största uppköparen av
norskproducerad spannmål i Norge. De relevanta frågeställningarna under projektet var:

Hur länge har man haft mykotoxinproblem i Norge?

Vilka mykotoxiner har man problem med?

Vad har man för förebyggande arbete?

Vilka metoder har man i handeln för att styra flöden och garantera råvarans kvalitet?
Mykotoxinet, deoxynivalenol (DON), bildas av växtpatogena svampar inom släktet Fusarium
och är vanligt förekommande i spannmål och spannmålsprodukter. Deoxynivalenol är toxiskt
för både människor och djur och kan utgöra en risk för folkhälsan. Genom olika
odlingsåtgärder kan risken för höga DON-halter minskas, dock verkar väderleken under
blomning vara den avgörande faktorn för DON-produktion. I Norge har situationen med höga
DON-halter varit ett problem under en längre tid. Under år 2010 och 2011 har höga halter av
DON i havre även vållat stora problem i västra Sverige. År 2011 uppskattas ca 30 % av
svensk havre överskrida gränsvärdet för DON-innehåll. Gränsen för DON-innehåll i spannmål
är bestämd av EU-kommissionen och gäller i hela EU. För havre är gränsvärdet för DONinnehåll i obearbetad spannmål till livsmedel 1750 μg/kg. Livsmedelsverket och kommunerna
ansvarar för att kontrollera att företag inom svensk spannmålshandel och livsmedelsindustri
följer gällande regler.
För att säkerställa spannmålens kvalitet med avseende på DON-halt har både norska och
svenska spannmålsföretag infört olika system för provtagning och analys. Detta har medfört
att DON-halt i havre numera är en avräkningsgrundande kvalitet. För att kunna säkerhetsställa
kvalitetskraven i de värst drabbade områdena sorteras havre med avseende på DON-halt i
samband med leverans till företagens anläggningar. De undersökta företagen använder ett
Lateral Flow Test (snabbtest) för att sortera spannmål. De svenska företagen sorterar havre i
tre klasser, medan det norska företaget sorterar i två klasser. En olikhet mellan Sverige och
Norge är att det i Norge är tillåtet att blanda havrepartier. I EU-medlemsländerna är detta inte
tillåtet. Den avräkningsgrundande ELISA-analysen är känsligare än snabbtestet, vilket kan
medföra en inkonsekvent sortering och avräkning. Ett stort problem i samband med detta är
att hitta en kostnadseffektiv, snabb och pålitlig metod för provtagning och analys.
2
Med utgångspunkt från studiens syfte har följande slutsatser identifierats:

Norge har haft problem med DON sedan år 2005/2006. Problemet med DON växte
sig stort i Sverige år 2010 och har sedan förvärrats under år 2011. Det är troligt att det
kommer att införas gränsvärden för innehåll av mykotoxinerna T-2 och HT-2 i
spannmål vilket kan medföra liknande problem inom spannmålshandeln som för
DON. För att förekomma framtida problem vore det klokt att undersöka
konsekvenserna av ett sådant gränsvärde och vilka åtgärder som då vore lämpligt att
vidta.

Artsammansättningen av Fusarium, väderförhållanden (temperatur och nederbörd)
och odlingsåtgärder påverkar vilka mykotoxiner som bildas. Odlingsfaktorer som
jordbearbetningsmetod, gödselmedel, sortval, kemiska bekämpningsmedel,
besprutningsmetod och växtföljd/förfrukt kan påverka utbrotten av Fusarium och
bildningen av mykotoxin. I framtiden behöver man därför mer kunskap om de olika
faktorernas betydelse för flera olika grödor och också de olika regionernas
förutsättningar. Väderförhållanden har dock störst påverkan och behovet av pålitliga
prognosmetoder är därför uttalat.

Sorteringen av havre efter DON-halt är resurskrävande både personalmässigt,
kunskapsmässigt och utrustningsmässigt. Sorteringen har flera positiva konsekvenser
som t.ex. förbättrad livsmedelssäkerhet, ökat värde av spannmålen samt minskat
ekonomiskt risktagande för spannmålsföretagen.

I både Sverige och Norge används olika provtagningsmetoder för sortering av havre i
olika kvaliteter och vid bestämning av avräkningspriset. Följden av detta kan vara en
inkonsekvent hantering av havrepartierna. Med detta som bakgrund är vår slutsats att
branschen borde använda samma analysmetod för sortering som för avräkning, eller
alternativt som Norge räkna av 10 % från DON-resultatet efter ELISA-testet. Vår åsikt
är även att den svenska spannmålsbranschen borde komma överens om ett system för
provtagning och analys så att alla steg i kvalitetssäkringen utförs på samma villkor till
förmån för spannmålsproducenterna, handeln och konsumenterna.
3