Transcript Ladda hem rapporten

Managementhögskolan
Blekinge Tekniska Högskola
Østfold-Västra Götaland
En studie av möjligheterna för ett gränsregionalt område
Kursledare
Aronsson, Britt ([email protected])
Handledare
Håkansson, Sune ([email protected])
Författare (grupp 7)
Daisley, Annika, 620119-5523 ([email protected])
Egeman, Carl-Johan, 740128-6211 ([email protected])
Kyrk, Jan, 600926-5916 ([email protected])
Metod och uppsatsarbete i Företagsekonomi, B-nivå, 15 högskolepoäng
VT 2010
Sammanfattning
I gränsregionen Østfold fylke-Västra Götalandsregionen bor idag närmare en halv miljon
människor. Sedan sekelskiftet har folkmängden ökat marginellt (två procent). Vår övertygelse
är att den långsamma befolkningsutvecklingen i gränsregionen skulle kunna förändras. I
gränsregioner finns en unik möjlighet till utveckling och tillväxt där två olika samhällssystem
kan skapa ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Tillväxt och regionförstoring kan
skapas baserat på rön från andra områden (geografiska men även andra jämförelser).
Syftet med denna studie har varit att studera och belysa eventuella skillnader mellan ØstfoldVästra Götaland och andra regioner. Jämförelsen har gjorts i huvudsak med Öresundsregionen. Vi har undersökt och analyserat jämförbara regioner utifrån statistik ifrån offentliga
förvaltningar, för att på detta sätt finna statistiska likheter eller skillnader. Tanken har varit att
med statistiskt underlag kunna ge förslag till förändringar och förbättringar, i avsikt att skapa
förutsättningar för tillväxt i det gränsregionala området Østfold-Västra Götaland. Vi har valt
att koncentrera oss på officiell statistik ifrån Statistiska Centralbyrån och motsvarande
statistikbyråer i Norge och Danmark.
Studien visar att vi genom att ställa upp, jämföra och analysera kan finna mönster och samband. En slutsats är att tillväxt kommer att kunna skapas genom bland annat förändrade
rörelsemönster inom regionen och över gränsen. Vår studie visar att hela 80 procent av all
gränspendling i Norden sker från Sverige till Danmark och Norge. En väg för delregion
Fyrbodal för att öka såväl befolkning som sysselsättning kan vara att ytterligare öka
gränspendlingen till Norge. Regionen erbjuder redan idag en naturskön omgivning men skulle
kunna intensifiera arbetet med att erbjuda ett attraktivt boende. I Malmö har gamla varvs- och
industriområden gjorts om till attraktiva bostadsområden, områden där många danska
medborgare nu har bosatt sig.
Likaså bör man erbjuda goda kommunikationer över landsgränsen, gärna relativt långt in i
Norge. Erfarenheter från Stockholm och Mälardalsregionen visar att daglig pendling på upp
till två timmars enkel resa accepteras av folk. Nya kommunikationsmöjligheter kan realiseras
omedelbart genom utökad busstrafik, gärna då i form av bussar som erbjuder goda möjligheter till att utnyttja restiden i form av sittplatser med eluttag och Internet. Självfallet bör även
tågsystemet byggas ut med en mer gränsöverskridande trafik. Någon form av organiserad
samåkning i bil kan även det vara ett alternativ för att uppnå en regionförstoring.
Vi ser att den ökade regionala pendlingen ger för samhället positiva effekter på arbetskraftsutbudet och matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Gifta och sammanboende kan jobba på olika orter där båda kan välja mera fritt från en större arbetsmarknad.
Vid en gräns innebär detta att utbudet av arbete och arbetskraft breddas till att gälla delar av
två länder.
Utbildningsgradens betydelse och dess koppling till sysselsättning blir mycket tydlig i vår
studie. Genom satsningar och fokuseringar på utbildning kan förutsättningarna för tillväxt
förändras. Utbildning och utbildningsnivå spelar stor roll vid val av arbetskraft. Såväl Skåne
som region Hovedstaden redovisar mångdubbelt högre siffror än det gränsregionala området
Västra Götaland och Østfold vad avser ”sysselsatta efter lång utbildning”.
Sammantaget anser vi att vi har lyckats få fram väl underbyggda exempel på hur man i det
gränsregionala området kan skapa tillväxt. Genom att studera andra exempel kan man finna
lösningar som kan implementeras lokalt.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ____________________________________________________________ 3
Definitioner________________________________________________________________ 7
1
2
3
4
Inledning_____________________________________________________________ 10
1.1
Bakgrund _____________________________________________________________ 10
1.2
Vår ansats _____________________________________________________________ 12
1.3
Problemdiskussion ______________________________________________________ 12
1.4
Syfte__________________________________________________________________ 14
1.5
Avgränsning ___________________________________________________________ 14
1.6
Teori _________________________________________________________________ 15
1.7
Empiri ________________________________________________________________ 15
Teoretisk bakgrund/referensram __________________________________________ 16
2.1
Ekonomisk drivkraft ____________________________________________________ 16
2.2
Den nya ekonomiska geografin____________________________________________ 16
2.3
Arbetsmarknadsregioner ________________________________________________ 16
2.4
Centralortsteorin _______________________________________________________ 17
2.5
Modell av regionala faktorer för bosättning och flyttning______________________ 18
2.6
Entreprenörskap, samverkan och utbildning påverkar den regionala ekonomin___ 19
Metod _______________________________________________________________ 21
3.1
Ämnesval______________________________________________________________ 21
3.2
Forsknings- och undersökningsansats ______________________________________ 21
3.3
Datainsamlingsmetod ___________________________________________________ 22
3.4
Metodproblem _________________________________________________________ 22
Rapport ______________________________________________________________ 23
4.1
4.1.1
4.1.2
4.1.3
4.1.4
4.1.5
4.1.6
Pendling ______________________________________________________________ 23
Statistikdatabasen StatNord_____________________________________________________
Geografisk rörlighet __________________________________________________________
Utbildningens betydelse _______________________________________________________
Infrastrukturens och transporternas betydelse _______________________________________
Gränspendling allt vanligare ____________________________________________________
Närheten till gränsen spelar roll för pendlingen _____________________________________
23
23
23
24
24
24
4.2
Gränspendlingen i Sverige _______________________________________________ 25
4.3
Västra Götalands län ____________________________________________________ 26
4.3.1
4.3.2
4.3.3
4.3.4
4.3.5
4.3.6
4.4
4.4.1
4.4.2
Delregion Fyrbodal ___________________________________________________________
Strömstad kommun ___________________________________________________________
Göteborgs Stad ______________________________________________________________
Västra Götalands län – utpendling och inpendling ___________________________________
Andelen sysselsatta efter utbildningsnivå __________________________________________
Några reflektioner Västra Götaland_______________________________________________
26
26
27
27
27
28
Østfold fylke ___________________________________________________________ 29
Gränsområdet Østfold _________________________________________________________ 29
Halden kommune ____________________________________________________________ 29
4.4.3
4.4.4
4.4.5
4.4.6
4.5
4.5.1
4.5.2
4.5.3
4.5.4
4.5.5
4.5.6
4.6
4.6.1
4.6.2
4.6.3
4.6.4
4.6.5
4.6.6
4.7
4.7.1
4.7.2
4.7.3
4.7.4
4.8
5
29
30
30
31
Region Skåne __________________________________________________________ 32
Region Skåne _______________________________________________________________
Helsingborgs kommun ________________________________________________________
Malmö Stad _________________________________________________________________
Skåne län – utpendling och inpendling ____________________________________________
Andelen sysselsatta efter utbildningsnivå __________________________________________
Några reflektioner Skåne_______________________________________________________
32
32
33
33
33
34
Region Hovedstaden ____________________________________________________ 35
Region Hovedstaden __________________________________________________________
Helsingør ___________________________________________________________________
Køpenhavn _________________________________________________________________
Region Hovedstaden – utpendling och inpendling ___________________________________
Andelen sysselsatta efter utbildningsnivå __________________________________________
Några reflektioner Region Hovedstaden ___________________________________________
35
35
36
36
36
37
Befolkningsutveckling 2002 – 2009_________________________________________ 38
Västra Götaland______________________________________________________________
Østfold_____________________________________________________________________
Skåne______________________________________________________________________
Hovedstaden ________________________________________________________________
38
38
38
38
Sammanfattning________________________________________________________ 39
Konklusion ___________________________________________________________ 40
5.1
5.1.1
5.1.2
6
Oslo fylke __________________________________________________________________
Østfold fylke – utpendling och inpendling _________________________________________
Andelen sysselsatta efter utbildningsnivå __________________________________________
Några reflektioner Østfold______________________________________________________
Slutsats _______________________________________________________________ 40
Regionförstoring genom gränspendling ___________________________________________ 40
Regionförstoring genom ökad bildningsgrad _______________________________________ 40
5.2
Reflektioner och sammankoppling av syfte och resultat _______________________ 41
5.3
Nya frågor_____________________________________________________________ 41
Källor/litteraturförteckning ______________________________________________ 42
Bilagor
7
Tabeller ______________________________________________________________ 46
7.1
7.1.1
7.1.2
7.1.3
7.1.4
7.1.5
7.2
7.2.1
7.2.2
7.2.3
7.2.4
7.2.5
7.3
7.3.1
7.3.2
7.3.3
7.3.4
Västra Götaland ________________________________________________________ 46
Grunddata __________________________________________________________________
Gränspendling efter ålder och kön _______________________________________________
Gränspendling efter näring och kön ______________________________________________
Utbildning __________________________________________________________________
Folkmängd__________________________________________________________________
46
47
48
49
50
Østfold________________________________________________________________ 51
Grunddata __________________________________________________________________
Gränspendling efter ålder och kön _______________________________________________
Gränspendling efter näring och kön ______________________________________________
Utbildning __________________________________________________________________
Folkmängd__________________________________________________________________
51
52
53
54
55
Region Skåne __________________________________________________________ 56
Grunddata __________________________________________________________________
Gränspendling efter ålder och kön _______________________________________________
Gränspendling efter näring och kön ______________________________________________
Utbildning __________________________________________________________________
56
57
58
59
7.3.5
7.4
7.4.1
7.4.2
7.4.3
7.4.4
7.4.5
7.5
7.5.1
7.5.2
8
9
Folkmängd__________________________________________________________________ 60
Region Hovedstaden ____________________________________________________ 61
Grunddata __________________________________________________________________
Gränspendling efter ålder och kön _______________________________________________
Gränspendling efter näring och kön ______________________________________________
Utbildning __________________________________________________________________
Folkmängd__________________________________________________________________
61
62
63
64
65
Sammanställning av de fyra regionerna ____________________________________ 66
Gränspendling _______________________________________________________________ 66
Folkmängd__________________________________________________________________ 66
Kartor _______________________________________________________________ 67
8.1
Sverige, Norge och Danmark _____________________________________________ 67
8.2
Västra Götaland ________________________________________________________ 68
8.3
Østfold________________________________________________________________ 69
8.4
Skåne _________________________________________________________________ 70
8.5
Region Hovedstaden ____________________________________________________ 71
Tidplan ______________________________________________________________ 72
Figur-, tabell och kartförteckning
Figur 1. Illustration av Christallers hexagonala system med centralorter _____________ 18
Tabell 2. Gränspendling i olika regioner _______________________________________ 24
Tabell 3. Gränspendling i Sverige _____________________________________________ 25
Tabell 4. Gränspendling i Fyrbodal____________________________________________ 26
Tabell 5. Utpendling från Västra Götaland______________________________________ 27
Tabell 6. Inpendling till Västra Götaland _______________________________________ 27
Tabell 7. Andelen sysselsatta i Västra Götaland efter utbildningsnivå ________________ 27
Tabell 8. Gränspendling i Østfold _____________________________________________ 29
Tabell 9. Utpendling från Østfold _____________________________________________ 30
Tabell 10. Inpendling till Østfold______________________________________________ 30
Tabell 11. Andelen sysselsatta i Østfold efter utbildningsnivå _______________________ 30
Tabell 12. Gränspendling i Skåne _____________________________________________ 32
Tabell 13. Utpendling från Skåne _____________________________________________ 33
Tabell 14. Inpendling till Skåne_______________________________________________ 33
Tabell 15. Andelen sysselsatta i Skåne efter utbildningsnivå________________________ 33
Tabell 16. Gränspendling i Hovedstaden _______________________________________ 35
Tabell 17. Utpendling från Hovedstaden________________________________________ 36
Tabell 18. Inpendling till Hovedstaden _________________________________________ 36
Tabell 19. Andelen sysselsatta i Hovedstaden efter utbildningsnivå __________________ 36
Tabell 20. Västra Götaland – sysselsatta och sysselsättningsgrad ____________________ 46
Tabell 21. Västra Götaland – gränspendling efter ålder och kön ____________________ 47
Tabell 22. Västra Götaland – gränspendling efter näring och kön ___________________ 48
Tabell 23. Västra Götaland – utbildningsnivå ___________________________________ 49
Tabell 24. Västra Götaland – folkmängd _______________________________________ 50
Tabell 25. Østfold – sysselsatta och sysselsättningsgrad____________________________ 51
Tabell 26. Østfold – gränspendling efter ålder och kön ____________________________ 52
Tabell 27. Østfold – gränspendling efter näring och kön___________________________ 53
Tabell 28. Østfold – utbildningsnivå ___________________________________________ 54
Tabell 29. Østfold – folkmängd _______________________________________________ 55
Tabell 30. Skåne – sysselsatta och sysselsättningsgrad ____________________________ 56
Tabell 31. Skåne – gränspendling efter ålder och kön _____________________________ 57
Tabell 32. Skåne – gränspendling efter näring och kön____________________________ 58
Tabell 33. Skåne – utbildningsnivå ____________________________________________ 59
Tabell 34. Skåne – folkmängd ________________________________________________ 60
Tabell 35. Hovedstaden – sysselsatta och sysselsättningsgrad _______________________ 61
Tabell 36. Hovedstaden – gränspendling efter ålder och kön _______________________ 62
Tabell 37. Hovedstaden – gränspendling efter näring och kön ______________________ 63
Tabell 38. Hovedstaden – utbildningsnivå ______________________________________ 64
Tabell 39. Hovedstaden – folkmängd __________________________________________ 65
Tabell 40. Sammanställning – gränspendling, snittålder och största åldersgrupp _______ 66
Tabell 41. Sammanställning – folkmängd, förändring sedan 2002 (och i procent) ______ 66
Karta 42. Samtliga kommuner i Sverige, Norge och Danmark ______________________ 67
Karta 43. Västra Götalands 49 kommuner ______________________________________ 68
Karta 44. Østfold fylkes 18 kommuner _________________________________________ 69
Karta 45. Skånes 33 kommuner_______________________________________________ 70
Karta 46. Region Hovedstadens 29 kommuner___________________________________ 71
Tabell 47. Tidplan för grupp 7, projektarbete under kursen Metod och Uppsatsarbete ___ 72
Definitioner
Här förklaras begrepp vi använt i denna uppsats.
Begrepp
Definitioner
Fyrbodal
Är en av fyra delregioner (regionala kommunalförbund) i
Västra Götalands län. Består av 14 kommuner som
samarbetar för tillväxt. I Fyrbodal bor 258 000 invånare.
Fyrbodal gränsar mot Østfold fylke. 1
Gränsarbetare/gränsgångare Gränsarbetare är personer som bor i en gränskommun i
Sverige eller Finland och arbetar i en gränskommun i Norge.
(grensegjengere)
För dessa gäller särskilda regler. Om du är gränsarbetare ska
du bara betala skatt på förvärvsinkomsten i det land där du är
bosatt. Villkoret är att du regelbundet tillbringar minst två
dagar i veckan (med övernattning) i din permanenta bostad i
Sverige eller Finland. 2
Om du bor i en gränskommun i Norge eller Finland och
arbetar i en gränskommun på svensk sida är du så kallad
gränsgångare. Du ska då inte betala skatt i Sverige utan i det
land du bor. Ett villkor är att du normalt vistas i din fasta
bostad i Norge eller Finland minst två dagar per vecka med
en övernattning. 3
Gränsregionen
8 kommuner i Østfold samt delregionen Fyrbodals 14 kommuner. Dessa är i Sverige 1427 Sotenäs, 1430 Munkedal,
1435 Tanum, 1438 Dals-Ed, 1439 Färgelanda, 1460
Bengtsfors, 1461 Mellerud, 1484 Lysekil, 1485 Uddevalla,
1486 Strömstad, 1487 Vänersborg, 1488 Trollhättan, 1492
Åmål och 1421 Orust samt i Norge 0101 Halden, 0104 Moss,
0105 Sarpsborg, 0106 Fredrikstad, 0111 Hvaler, 0128
Rakkestad, 0135 Råde, 0136 Rygge och 0118 Aremark.
Marginalprodukten
Ökningen av den totala produktionen när arbetskraften ökar
med en anställd.
Pendling (arbets- och
studiependling)
Mer eller mindre regelbundet resande på längre distanser,
vanligtvis mellan hem och arbets- eller studieplats.
Region Hovedstaden
Storkøpenhavn och Bornholm.
Region Skåne
Region Skåne är landstinget i Skåne län. Bildades 1997 av
Kristianstad och Malmöhus län. Ansvarar främst för hälsooch sjukvård men även för kollektivtrafiken inom regionen.
1
www.fyrbodal.se, hämtad 2010-03-24.
http://www.nordisketax.net/main.asp?url=/files/nor/sve/012.asp&s=&m=&w=&poll=1,hämtad 2010-05-04.
3
http://www.skatteverket.se/skatter/internationellt/norge/gransgvara.4.7b610ded10741da92fa80001408.html,
hämtad 2010-05-04.
2
Sidan 7 av 72
Begrepp
Definitioner
Rörlighet
Rörligheten på arbetsmarknaden anses allmänt som en viktig
faktor i en väl fungerande arbetsmarknad. En god rörlighet på
arbetsmarknaden skapar en dynamik som bidrar till förnyelse,
tillväxt och i slutänden ett allmänt förbättrat välstånd. Med
rörlighet menas den geografiska rörligheten bland personer i
arbetsföra åldrar (arbetskraften) men i begreppet ingår även
rörligheten inom/mellan branscher (arbetsgivarbyten) och
yrken. 4
Tillväxt – ekonomisk
definition
Det finns flera sätt att mäta ekonomisk tillväxt varav det
vanligaste är bruttonationalprodukt (BNP). Regeringskansliet
förklarar BNP som ett lands konsumtion plus investeringar
plus export minus import. 5
En ökning av BNP innebär ekonomisk tillväxt. Det finns även
en stramare förklaring av tillväxtbegreppet där det beskrivs
som en ökning av produktionskapaciteten. En ökning av
produktionskapacitet kan nås genom att produktiviteten ökar
eller att tillgången på produktionsfaktorer ökar.6
Tillväxt – demografisk
definition
I termer av befolkningsökning, där den summerade effekten
av in- och utflyttade, födda och döda, anger graden av
tillväxt.
Tillväxt – värdeskapande
definition
I rapporten “Measurement of Economic Performance and
Social Progress” presenterade de världskända forskarna
Joseph E. Stiglitz, Amartya Sen och Jean-Paul Fitoussi
behovet av ett nytt synsätt på ekonomisk utveckling. De pekar
blanda annat. på att det traditionellt använda BNP-måttet inte
kan användas för att förklara hur väl människor gynnas av
ekonomisk utveckling, till exempel när tillväxten ger stora
ekonomiska klyftor. Vår tids utmaningar kräver ett nytta sätt
att ”tänka” och beräkna värdeskapande tillväxt.7
Tillväxt – hållbar definition
Begreppet hållbar tillväxt diskuteras allt mer. Inom EU har en
strategi tagits fram, Lissabonstrategin, med målet att EU 2010
vill vara världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och
kunskapsbaserade ekonomi med möjlighet till hållbar
ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen.8
4
http://www.arbetsformedlingen.se/go.aspx?a=38787, hämtad 2010-03-24.
http://www.sweden.gov.se/sb/d/3914, hämtad 2010-03-31.
6
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV9999_2005A01_BR_X102ST0501.pdf, hämtad 2010-03-31
7
http://www.utredarna.nu/rogermortvik/2009/12/07/var-tids-utmaningar-kraver-att-vi-fornyar-vart-satt-attberakna-tillvaxt/, hämtad 2010-03-25.
8
Lissabonstrategin finns att hämta på regeringskansliets hemsida; www.regeringen.se, hämtad 2010-03-24.
5
Sidan 8 av 72
Begrepp
Definitioner
Västra Götalandsregionen
Västra Götaland är som ett Sverige i miniatyr – storstad och
landsbygd, småsamhällen och mellanstora städer. Naturen
växlar från kustlandskap till storskog, med slättland och
hagmarker däremellan. Det finns 49 kommuner i Västra
Götaland. Geografiskt är Västra Götaland ett av de största
länen i Sverige med en landareal på 23 941 km2, vilket utgör
sex procent av Sveriges landyta. I Västra Götaland bor 1 558
130 människor. 2001 bildades i Västra Götaland fyra
regionala kommunalförbund: Göteborgsregionen, Fyrbodal,
Skaraborg och Sjuhärad. Syftet var att skapa bra och effektiva
samarbetsorganisationer för en sammanhållen, enkel och mer
rationell hantering av de mellankommunala frågorna. 9, 10
Utbildningsbegrepp:
• Kort utbildning
ISCED 1+2 Grundskoleutbildning
•
Medel utbildning
ISCED 3+4 Gymnasial utbildning + Eftergymnasial
utbildning kortare än 2 år
•
Lång utbildning
ISCED 5+6 Eftergymnasial utbildning längre än 2 år
inklusive forskarutbildning
Öresundsregionen
Med Öresundsregionen avses Skåne län, Region Hovedstaden
(Storkøpenhavn och Bornholm) samt Region Sjælland.
Østfold fylke
Østfold fylke är ett fylke (region) i sydöstra Norge. I söder
och öster gränsar fylket till Sverige och i väster ligger
Oslofjorden. Det finns 18 kommuner i fylket. På en yta av
4 184 km² bor 268 584 personer. 11
9
http://www.statnord.org, hämtad 2010-03-24.
Västra Götalandsregionen, Regionutvecklingssekretariatet m.fl. 2009, Fakta om Västra Götaland. Mariestad.
11
http://www.ostfold-f.kommune.no, hämtad 2010-03-24.
10
Sidan 9 av 72
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Norge och Sverige har mycket gemensamt vilket är grunden för en tradition av samverkan
och samarbete. Landsgränsen mellan Norge och Sverige är till största delen glest befolkad
fjäll- och skogbygd. I söder omfattar gränstrakten mellan Norge och Sverige de södra delarna
av Østfold fylke och de nordvästra delarna av Västra Götalands län, Fyrbodal. I norr gränsar
Østfold till området kring Oslo. Motsvarande förhållande råder på den svenska sidan där
Fyrbodal gränsar mot Göteborgsområdet. Utifrån ett nationellt svenskt samt västsvensk
perspektiv är gränstrakterna mot Norge perifert lokaliserade. Även utifrån ett EU-perspektiv
ligger dessa trakter perifert, EU som sedan slutet av 1990, genom EU:s regionalpolitiska
satsningar påverkat det svenska näringslivets villkor. En av EU:s målsättningar är att öka
konkurrenskraften i perifera regioner. 12
Gränsregionen ligger i ett naturskönt område mitt emellan Oslo och Göteborg. En alltmer
utbyggd Europaväg (E6) löper genom området vilket gör det attraktivt för nya företag att
etablera sig. Europavägen utgör samtidigt Norges länk till kontinenten. I öst-västlig riktning
finns vägförbindelser av blandad kvalité och i vissa fall järnväg. Pendlingsmöjligheter via
buss och tåg varierar i området. Flygförbindelser finns förutom via Gardemoen och Landvetter också i Rygge, Trollhättan och Säve (Göteborg City Airport) vilket skapar möjligheter
till nationella och internationella kontakter. 13
I hela området mellan Göteborg och Oslo (Västra Götaland, Østfold, Akerhus och Oslo) bor
ungefär 2,8 miljoner människor 14 . Oslo och Göteborg utgör områdets starka ”nav”, placerade
300 km från varandra.
I gränsregionen finns det mest frekventa kontaktmönstret längs hela den svensk-norska
gränsen 15 . I alla tider har det gjorts affärer, flyttats och pendlats över gränsen. Officiell
statistik från 2001 till 2007 visar att gränspendlingen har i det närmaste fördubblats mellan
Danmark, Norge och Sverige, men det syns inte i den nationella statistiken. Den tar inte
hänsyn till de personer som bor i ett land och arbetar i ett annat 16 .
Norrmän väljer att resa till Sverige för rekreation och fritid i attraktiva kust- och inlandsområden, medan svenskarna i gränsregionen istället reser till Norge för arbete 17 .
Branschstrukturer i den västliga delen i den svenska gränsregionen, Norra Bohuslän, är
differentierad med jord, skog fiske samt gränsrelaterat näringsliv med fokus på handel och
turism- och besöksnäring. I Fyrstadsområdet (Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och
Lysekil) dominerar fordonsindustri. I Dalsland finns skogsråvarubaserad industri samt
fordonsindustri genom närheten till Fyrstad. 18
12
ec.europa.eu/regional_policy/sources/docoffic/official/reports/pdf/cohesion3/cohesion3_part1_terr_sv.pdf,
2010-03-19, http://www.interreg-sverige-norge.com/page.asp?pageid=2&menuid=2, hämtad 2010-03-19.
13
Lorentzon, S., 2006, Västra Götaland och Östfold – gränsland i omvandling, Occational Paper 2006:4, s 3,
http://www.fyrstadsflyget.se/, www.goteborgcityairport.se.
14
http://www.statnord.org.
15
Dessa är i Sverige 1427 Sotenäs, 1430 Munkedal, 1435 Tanum, 1438 Dals-Ed, 1439 Färgelanda,
1460 Bengtsfors, 1461 Mellerud, 1484 Lysekil, 1485 Uddevalla, 1486 Strömstad, 1487 Vänersborg,
1488 Trollhättan, 1492 Åmål och 1421Orust samt i Norge 0101 Halden, 0104 Moss, 0105 Sarpsborg, 0106
Fredrikstad, 0111 Hvaler, 0128 Rakkestad, 0135 Råde, 0136 Rygge och 0118 Aremark.
16
http://www.statnord.org.
17
Rapporten Gränslöst arbete – gränslös fritid, s 4, 8.
18
Rapporten Gränslöst arbete – gränslös fritid, s 19.
Sidan 10 av 72
I den norska gränsregionen är tillverkningsindustri och gränshandel de viktigaste näringarna.
Den viktigaste sektorn är privata tjänster i både den svenska som norska delen av
gränsregionen. 19
EU-programmet Interreg Sverige-Norge ingår i det nya målet "Territoriellt samarbete", med
syftet att stärka samarbete över gränser i EU och angränsande länder. Det finns tre former av
samarbeten inom Territoriellt samarbete:
•
Gränsöverskridande.
•
Transnationellt.
•
Interregionalt samarbete. 20
För att stärka konkurrenskraft och skapa tillväxt i gränsregionen arrangerar Gränskommittén
sedan tio år tillbaka en årlig svensk-norsk mötesplats som bygger på matchmaking, vilket är
ett konkret exempel på affärsmöjligheter/utveckling mellan svenska och norska företag/verksamheter som matchas med identifierade behov av samarbete. 21
Några fakta kring Østfold och Västra Götaland:
•
Utbildningsstatistik visar att norrmän och svenskar har samma utbildningsgrad.
Andelen med minst två års eftergymnasial utbildning är i Norge 25 procent och i
Sverige 24 procent. I gränsregionen på den svenska sidan finns flera kommuner med
låg utbildningsnivå. 22
•
Arbetslösheten i Fyrbodal är 8,9 procent, i hela Västra Götaland 7,4 procent och i hela
Sverige 7,3 procent relaterat till befolkningen 16-64 år 23 . En orsak till Fyrbodals högre
andel jämfört med Västra Götaland kan delvis förklaras av den rådande lågkonjunkturen och en geografisk koncentration till vissa branscher. Trollhättan är beroende av
fordonsindustrin och har länets högsta totala arbetslöshet med 11,9 procent. Detta
gäller även Åmål med 11,5 procents total arbetslöshet. Strömstad, vars näringsliv är
beroende av den ökande gränshandeln och turismen, har däremot ett av de lägsta totala
arbetslöshetstalen med 3,7 procent. 24, 25 Motsvarande siffra i Norge för 2009 är 3,5
procents arbetslöshet en ökning med endast 1 procent sedan 2008. För att stärka den
norska ekonomin och förhindra att arbetslösheten stiger satsar den norska regeringen
med ett stimulanspaket (från oljefonderna, mars 2010). 26
•
Tillverkningsindustri, turism och gränshandel är de viktigaste näringarna i gränsregionen. På den svenska sidan i gränsregionen är 25 procent sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Motsvarande siffra på den norska sidan är 19 procent. Østfold är
Norges femte största exportfylke, och mer än 70 procent av det som produceras
exporteras vilket motsvarar 7 procent av Norges totala industriproduktion. 27, 28
19
Rapporten Gränslöst arbete – gränslös fritid, s 19.
http://www.eu-upplysningen.se/Amnesomraden/Regionalpolitik-och-strukturstod/Sammanhallningspolitikensmal-2007-2013/Europeiskt-territoriellt-samarbete/, hämtad 2010-03-19.
21
http://www.kontaktmesse.com, hämtad 2010-03-13.
22
Rapporten Gränslöst arbete – gränslös fritid, s 12.
23
På riksnivå mäts arbetslösheten även som andel av arbetskraften och blir då 9,3 procent enligt
Arbetsförmedlingen. Artikel i GP 2010-04-16.
24
http://www.arbetsformedlingen.se/library/documents/Arbetsmarknadsläget%20201002%20VGL.pdf.
25
Delregionen Fyrbodal består av 14 kommuner där bland annat Trollhättan, Åmål och Strömstad ingår.
26
http://www.hbl.fi/text/ekonomi/2009/1/26/w22684.php, hämtad 2010-03-29.
27
Østfold fylke är ett fylke (=region) i sydöstra Norge. http://www.arbetsformedlingen.se/go.aspx?a=89461,
hämtad 2010-03-19.
28
Foldern En livskraftig gränsregion, Gränskommittén och Rapporten Gränslöst arbete – gränslös fritid, s 19.
20
Sidan 11 av 72
•
Skillnader finns i geografi och infrastruktur mellan Västra Götaland och Skåne.
Utmaningen för kollektivtrafiken handlar om hur de glesare delregionerna Fyrbodal,
Skaraborg och Sjuhärad kan få god täckning till rimlig kostnadsnivå. Skåne har 2,5
gånger större arbetsresande än Västra Götaland. Göteborgs kapacitetsbrist är en
flaskhals i Västra Götaland. Skåne har dessutom en högre turtäthet. Skillnader i
tillgänglighet mellan regionerna bedöms öka ytterligare genom stora satsningar i
infrastruktur i Skåne. 29
1.2 Vår ansats
Under perioden 1993-2006 ökade folkmängden med 4 procent i Sverige och i Västra
Götaland. Motsvarande i Norge var högre, 8 procent, och i Østfold finns kommuner där
befolkningsökningen var bland de högsta i riket. 30, 31
I gränsregionen Østfold fylke-Västra Götalandsregionen bor närmare en halv miljon
människor, sedan sekelskiftet har folkmängden dock ökat med endast 2 procent 32 .
Vi är övertygade om att:
•
Den långsamma befolkningsutvecklingen i gränsregionen skulle kunna förändras.
•
Det i gränsregioner finns en unik möjlighet till utveckling och tillväxt där två olika
samhällssystem kan skapa ekonomisk, social och miljömässig utveckling.
•
Tillväxt, utveckling, och regionförstoring kan skapas baserat på rön från andra
områden (geografiska men även andra jämförelser).
•
Förändrade rörelsemönstret över gränser kan påverka tillväxten.
Vi har undersökt och analyserat olika regioner utifrån statistik ifrån offentliga förvaltningar
och jämfört dem med det gränsregionala området Østfold-Västra Götaland. Detta för att se om
vi kan finna statistiska likheter eller skillnader då vi jämför med andra regioner.
Utifrån dessa jämförelser har vi kunnat se vilka strategiska utvecklingsinsatser det gränsregionala området Østfold-Västra Götaland bör göra för att skapa förutsättningar för en högre
tillväxt (se även 1.4 Syfte).
1.3 Problemdiskussion
Om man studerar utvecklingen i olika regioner så ser man klara skillnader vad det gäller
tillväxt. Vi ser däremot inte någon helt tydlig koppling mellan olika satsningar och utfall.
Vissa områden, som exempelvis Østfold fylke-Västra Götalandsregionen, kan vara extra svåra
att analysera då regionen sträcker sig över två länder. Exempelvis kan nämnas att en svensk
arbetspendlare kan ses som inkomstlös i den svenska statistiken trots heltidsarbete några mil
bort på den norska sidan av gränsen 33 . För vissa gränskommuner kan detta leda till en helt
missvisande bild. Projektet Gränslöst arbete – gränslös fritid har framställt ny gränsregional
statistik där arbetspendlare över riksgränsen inkluderas. Som exempel ökar andelen
sysselsatta män i Strömstad från 71 procent till 83 procent.34
29
Studien Regionförstoring – en jämförelse mellan Västra Götaland och Skåne.
Rapport Gränslöst arbete – gränslös fritid s 8, Folkmängden avser per 31 december varje år.
31
Rapport Gränslöst arbete – gränslös fritid s 4,8.
32
8 kommuner i Østfold samt delregionen Fyrbodals 14 kommuner.
33
https://www.h2.scb.se/grs/Document/Om%20Gr%C3%A4nsregional%20statistik.pdf.
34
Rapport Gränslöst arbete – gränslös fritid, s 8.
30
Sidan 12 av 72
Den tidigare underskattning av sysselsättningen kan ha inneburit att kommuner, baserat på
den nationella statistiken, gjort felsatsningar i frågor som rör allt ifrån arbetsmarknadsåtgärder
och barnomsorg till investeringar i nya bostäder. StatNord är en helt ny statistikdatabas,
lanserad den 30 november 2009. Den är uppbyggd av statistik från Statistiska Centralbyrån
och motsvarande statistikbyråer i Norge och Danmark. Syftet med statistiken är att redovisa
omfattning och utveckling av arbetspendlingen över riksgräns mellan Norge, Sverige och
Danmark. Nu blir det möjligt att med statistiken komplettera ländernas nationella sysselsättningsstatistik med tidigare okända uppgifter om sysselsatta i annat land. 35
I Region Skånes långsiktiga befolkningsprognos för Öresundsregionen för åren 2006-2026
förutspås Öresundsregionens befolkning öka med en kvarts miljon invånare till 3,9 miljoner
fram till 2026. Allra fortast väntas ökningen bli på den svenska sidan, vilket bland annat
grundas på att så varit fallet under senare år. Invandringen till danska delen av Öresundsregionen har minskat de senaste åren samtidigt som den ökat i svenska delen, vilket till största
delen förklaras att danskar flyttar till Skåne. Den grupp som ökar fortast är äldre personer,
både i Danmark och i Sverige. De så kallade 40-talisterna, som utgör en stor grupp i Danmark
och Sverige, förändrar demografin markant när de rör sig uppåt i ålderspyramiden. Andelen
barn förväntas minska i danska delen av Öresundsregionen, men öka relativt kraftigt i den
svenska delen. 36
Vid jämförelse med Skåne kan Fyrbodal ha vissa saker som talar emot en liknande utveckling.
Bland annat så är inte branschstrukturen bred nog, med ett stort beroende av några få stora
industriarbetsplatser och enstaka företag. Här kan finnas möjlighet om en breddad och
förstärkt tjänstesektor kan skapas. Fyrbodal och även Østfold fylke har dock brister i form av
en dåligt utbyggd infrastruktur och en jämförelsevis låg utbildningsnivå. Till detta kommer att
regionen har ett klent tillskott av arbetskraft, bland annat beroende på liten inflyttning och
minskande ungdomskullar. 37
I vår diskussion kring problem har ett antal frågor framkommit. Man kan säga att dessa frågor
har varit grundläggande för att nå fram till syftet med denna studie:
•
Vilka skillnader finns i infrastruktur och kommunikationer/pendlingsmöjligheter mellan
Västra Götaland och Skåne.
•
Samarbete och gränshandel.
•
Befolkningsutveckling i regionen, utflyttningen i åldersspannet 20-34 år – hur påverkar
detta tillväxten?
•
Vilka är de viktigaste näringarna – sysselsättning i regionen jämfört med övriga
Sverige/Norge?
•
Vilka tillväxtförutsättningar finns i regionen Oslo-Göteborg, kan dessa komma att
förändras?
•
Påverkar kommunikationer och infrastruktur förutsättningarna för tillväxt?
- Motorväg (E6) och järnvägens utbyggnad i form av dubbelspår Oslo-Göteborg.
- Tillgänglighet till Skåne/Öresund men även andra delar av EU.
35
http://www.statnord.org.
http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=162505, hämtad 2010-04-30.
37
http://www.marenovum.se/rapporter/policydokument/fyrbodal_2008-2013.pdf, hämtad 2010-04-29.
36
Sidan 13 av 72
•
Goda exempel, vad skiljer och vad förenar:
- Skåne/Öresund – Öresundsbrons inverkan och närheten till Køpenhavn.
- Mälardalen – närheten till Stockholm men också nätverket mellan Mälardalens och
Östergötlands olika städer.
- Bergslagen – nära samarbete mellan 4 län.
•
Målgrupper:
- Privatpersoner – nyinflyttare eller de som redan bor i regionen, ålder och yrke.
- Organisationer och företag – etableringsmöjligheter, samverkande företag,
arbetskraft, kan den vacklande bilindustrin vändas till en fördel, i en övergång från
tillverkning till tjänsteindustri?
- Besöks- och turismnäringen – som inte bara kan ge intäkter utan också kan vara ett
”skyltfönster” för framtida inflyttare.
•
Vilka mötesplatser/arenor finns för affärsutveckling?
I alla tider har man rest till andra länder på grund av att det finns ett annat utbud, eller en
annan prisnivå. Gunnar Örn skriver i sin bok ”Nationalekonomi för noviser” att om det är
någon företeelse som i modern tid har bidragit till att sudda ut gränser mellan folk och
nationer, så är det handel. 38
Utifrån våra inledande diskussioner kom vi fram till följande frågor som en grund för att
kunna operationalisera kärnfrågan, det vill säga att ringa in en slutlig frågeställning:
•
Hur ser befolkningsutvecklingen ut i dessa regioner?
•
I hur hög grad är sysselsättningsgrad och utbildningsnivå sammankopplat?
•
Hur ser arbetspendlingen över riksgränsen ut i gränsregionen 39 ?
•
Hur kan man ta tillvara regionens unika möjligheter?
•
Hur kan man skapa tillväxt, utveckling, och regionförstoring?
1.4 Syfte
Med utgångspunkt i vår problemdiskussion har vi kommit fram till följande syfte:
Undersöka förutsättningarna för att nå tillväxt, i vid mening,
i det gränsregionala området Østfold – Västra Götaland.
1.5 Avgränsning
Det finns en rad ämnesområden som är intressanta att belysa. Tiden har dock inte räckt till för
detta utan vi har valt att i studien fokusera på ett centralt syfte. Jämförelsen görs i huvudsak
med Öresundsregionen.
Vi har valt att koncentrera oss på officiell statistik ifrån Statistiska Centralbyrån och
motsvarande statistikbyråer i Norge och Danmark 40 .
38
http://www.frihandel.nu/varfor/gunnarorn.asp, hämtad 2010-04-30.
Østfold-Västra Götaland och Öresundsregionen.
40
http://www.statnord.org.
39
Sidan 14 av 72
1.6 Teori
Utifrån en given teori samlas fakta (empiri) kring verkliga förhållanden. För att kunna besvara
om vår teori stämmer med verkligheten har vi samlat empiriska fakta. När vår initiala teori
förändrats, det vill säga att när ”kartan inte stämmer med verkligheten” så har vi antingen fått
rita om kartan eller fundera över om bilden av verkligheten är den rätta. Mer om detta finns i
avsnitt 2 Teoretisk bakgrund/referensram.
Vår frågeställning syftar till att belysa eventuella skillnader mellan Østfold-Västra Götaland
och andra regioner som kan finnas, avseende tillväxt och rörlighet. Med denna utgångspunkt
kan förslag till förändringar och förbättringar tas fram.
1.7 Empiri
I samband med vår problemformulering spelade möjligheten till empiriska belägg stor roll,
vilket ska säkerställa att vi kan besvara vår grundläggande frågeställning.
I vårt förstudiearbete upptäckte vi en hel rad olika källor, att området vi belyser är väl omskrivet underlättar. Genom detta finns det en möjlighet för oss att belägga saker genom att
sammanställa dessa fakta.
Grundläggande källor är officiell statistik, specifika undersökningar och forskningsrapporter,
men även Internet utgör studiens empiriska underlag. Internet är i sig en smått outtömlig
källa, dock gäller det att säkerställa riktigheten i framtagna fakta.
En del av informationen som vi använder kanske inte är ny men vi har genom att sammanställa den försökt att hitta mönster och samband. Tanken har varit att hitta goda exempel som
kan användas av fler, alternativt att upptäcka mindre lyckade satsningar som man kanske bör
använda som lärande exempel.
Sidan 15 av 72
2 Teoretisk bakgrund/referensram
2.1 Ekonomisk drivkraft
En förutsättning för ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete är att förstå drivkrafter i den
ekonomiska utvecklingen. Att storstäder har snabbare tillväxt än mindre orter är känt sedan
länge och ett internationellt fenomen. Men varför är det så? Kan det förklaras rationellt? 41
Lokala marknaders storlek och täthet spelar en stor roll för konkurrensförmågan och möjligheten till tillväxt. Detta innebär att ju större en region är desto större lokal hemmamarknad. En
finsk undersökning visar att Helsingforsregionen år 2040 kommer att vara centralregionen i
Finland, och markant större än idag. Andra stora regioner som till exempel området runt
Tammerfors kommer även de att utvecklas starkt medan andra delar av Finland kommer att
utvecklas betydligt svagare. 42
2.2 Den nya ekonomiska geografin
Under senare delen 1980-talet fick ekonomer upp ögonen för geografins betydelse för tillväxt
och förnyelse. Mekanismer blev ordentligt klarlagda och det blev tydligare med kopplingen
mellan ekonomisk mening med geografisk koncentration och större regioner. Utvecklingen
har gett ett nytt forskningsområde och sammanfattas under begreppet "Den nya ekonomiska
geografin - NEG”. Amerikanen Paul Krugman som 2008 fick Nobelpriset i ekonomi har visat
hur den ekonomiska geografin kan förklaras på ett enkelt sätt. Han pekar på vikten av att sätta
sig in i den ekonomiska geografin för att förstå faktorerna bakom befolkningsomflyttningar
och ekonomisk utveckling. 43
NEG har två grundläggande budskap; det ena är att ekonomisk tillväxt och förnyelse inte kan
förstås som en allmän process. Huvudrollen speglas i stället av urbana ekonomier, som skapar
lokala marknader. Regioner är i högre grad bärare av konkurrensfördelare än nationer. Det
andra huvudbudskapet är att lokala marknaders omfattning – storlek och täthet – spelar en helt
annan roll för konkurrensförmåga och tillväxt än vad som tidigare varit känt. Ju större
regioner desto större lokala hemmamarknader. 44
2.3 Arbetsmarknadsregioner
På många håll skapas större lokala sammanhållna arbetsmarknadsregioner inom vilka dagpendling är möjlig, så kallade LA-regioner. Tanken är att man ska ta tillvara på kompetens
utan att människor behöver flytta, med resultat att regionerna blir mer dynamiska då de blir
mer kompletta. I studien ”Kollektivtrafikens betydelse för regionförstoringen” fokuseras på
arbetsresor utanför storstadsregionerna. Här ses regionförstoring som ett sätt att skapa
konkurrenskraft genom breddning av arbetsmarknaden. 45, 46
I rapporten Gränslöst arbete – gränslös fritid beskrivs olika gemensamma förutsättningar för
regional tillväxt utifrån ny gränsregional statistik 47 .
41
Johansson, B. m fl, 2003, Västsverige och den nya ekonomiska geografin. s 3, 15-17.
www.uwasa.fi/midcom-admin/ais/midcom-serveattachment-4289/Aluerakenne2040tiivistelma.pdf, på finska,
hämtad 2010-03-13.
43
http://www.uu.se/nyheter/nyhet.php?typ=artikel&id=474, hämtat 2010-03-13.
44
Johansson, B. m fl, 2003, s 15-17.
45
En studie finansierad av VINNOVA (Dnr T24609-1 A).
46
http://www8.umu.se/trum/pendlingsrapport%2015%20febr.pdf, hämtad 2010-03-13.
47
Gränslöst arbete – gränslös fritid, Analys av planerings- och utvecklingsförutsättningar i gränsregionen
Østfold fylke och Västra Götalandsregionen (framtagen av projektet Grensestatistikk 2008).
42
Sidan 16 av 72
Det finns även en ny nordisk gränsregional statistikdatabas, StatNord som innehåller
jämförbar statistik där förutsättningar för regional tillväxt och rörlighet i Sverige, Norge och
Danmark kan identifieras 48 . Ekonomisk utveckling handlar främst om att skapa större och
effektivare marknader. Detta gäller också Västsverige som har flera och inte så stora lokala
marknader. 49
Charlie Karlsson är en av flera som har analyserat ekonomisk utveckling av moderna regioner, regioner som har genomgått fundamentala förändringar sedan 1980-talet. Han menar att
regioner idag ska ses som oberoende marknadsplatser som är kopplade via interregional och
internationell handel, inte som administrativa och nationella enheter. Det finns två kompletterande teoretiska strukturer som förklarar specialisering av ekonomisk aktivitet på regional
nivå. Den traditionella synen antar att konkurrensfördelar av en region beror på tillgången på
hållbara resurser. NEG, förutsätter att den dynamiska interaktionen mellan geografisk marknadspotential och rationell företagande skapar ”den egna vägen” av konkurrensfördelar i
regionen. Ekonomisk utveckling i ett land handlar inte längre om nationell specialisering utan
om konkurrenskraft på den regionala specialiseringen baserade på kluster och regionala
konkurrensfördelar. 50
Rapporten ”Västsverige och den nya ekonomiska geografin II” menar att framgångsrika
exempel på klusterutveckling och regional specialisering är en bidragande orsak till att
exempelvis Karlskrona 2005 hade en sysselsättningsgrad på riksnivå, trots en relativt
begränsad lokal marknad 51 .
2.4 Centralortsteorin
Regional utveckling kan kopplas till olika teorier. Centralortsteorin skapades av den tyske
geografen och nationalekonomen Christaller där teorin förklarar tätorters inbördes lägen, och
som diskuterar storlek och avgränsning av omland. Inflytande på omlandet avtar med
avståndet från centralorten till konkurrerande omland, som bestäms av kringliggande orters
dragningskraft. Christaller menade att varje tätort eller centralort har särskilda funktioner, som
att förse människorna i ett kringliggande område med varor och tjänster som produceras i
tätorten. Infrastruktur för transporter och kommunikationer är en viktig faktor för att kunna
attrahera verksamheter som kan leverera livsmedel, kläder och tjänster. Centralorterna bildar
ett hierarkiskt system vilket innebär att människor på mindre orter vänder sig till större orter
för en viss typ av service. 52
Centralorterna med hög specialiseringsnivå ligger i centrum av det hexagonala omlandet,
medan orter som erbjuder mindre service ligger i hörnen (se figur 1 på nästa sida). Enligt
Christaller är centralortsteorin en modell som illustrerar varför verkligheten ser ut som den
gör och är ett verktyg för regional och lokal planering. Centralortsteorin visar de mest
optimala placeringarna för nya etableringar inom handel och service. 53
Bjarne Madsen med flera har gjort en studie om ”Regional economic impacts of tourism: the
case of Denmark”. De visar i sin studie att turismen påverkar den regionala ekonomin. Den
interregionala jämviktsmodell LINE används för att analysera turismens betydelse i den
regionala ekonomin. Skillnaden mellan direkta och härledda verkningar undersöks, och med
hjälp av modellen bestäms de faktorer som påverkar. Storleken på direkta effekter och
48
http://www.statnord.org.
Johansson, B. m fl, 2003, s 3, 15-17.
50
Karlsson, C. m fl, 2002, Regional Policies and Comparative advantages. s 1.
51
Brydolf-Berg, A., 2005, Västsverige och den nya ekonomiska geografin II . s 9.
52
Christaller, W., 1933, Die zentralen Orten in Süddeutschland. Jena.
53
Christaller, W., 1933.
49
Sidan 17 av 72
härledda effekter identifieras. Analysen tillämpas på danska regioner som är indelade i städer
och landsbygd. I allmänhet visar resultaten att turismens multiplikatorer är större i städerna än
på landsbygden. Faktorer som interregional handel, pendling och shopping ger flöden som
måste beaktas vid utvärderingen av erhållna effekter. När flödet är stort tenderar turistindustrins multiplikator att vara liten. Artikeln hänvisar också till skillnaden mellan den absoluta
och relativa turismens inverkan på den regionala ekonomin. 54
Figur 1. Illustration av Christallers hexagonala system med centralorter
2.5
Modell av regionala faktorer för bosättning och flyttning
I många år har ”rumsliga frågor” allt för ofta blivit ignorerade av ekonomer och även skapare
och beslutsfattare av ekonomisk politik. Detta kan delvis förklaras av brist på utbildning. 55
De senaste årtiondena har det däremot skett en stor ökning av frågeställningar som berör
”spatial economy” och utveckling, där författarna Paul Krugman (1991) och Michael Porter
(1990) lyfter dessa frågor till en bredare publik inom ekonomi, affärs och managementnivå.
Båda författarna menar att betydelsefull regional utveckling bygger på förståelse och
relationen mellan plats och ekonomi.
Historiskt finns det en bred tradition av betydande ekonomiska författare som analyserat
”spatial economy” som bidragit med värdefulla arbeten, exempelvis Weber (1909), Marshall
(1929), Hotelling (1929), Isard (1956), Moses (1958) och Christaller (1966). Dessa författare
har tillhandahållit kunskap och skapat insikten av komplexiteten i relation mellan geografi
och lokalisering.
54
Madsen, B. m fl, 2007, Regional economic impacts of tourism: the case of Denmark. Regional Studies 41, s
839–854, hämtad 2010-05-01 från Business Source Premier.
55
McCann, P., 2001, Urban and regional economics. s 2.
Sidan 18 av 72
I boken ”Urban and regional economics” menar Philip McCann (2001) att alla ekonomiska
fenomen utspelar sig inom en viss geografisk plats. Boken beskriver flera teorier inom
classical och neoclassical models of location. Ekonomiska frågor relateras till att övervinna
olika typer av avstånd, inte minst geografiska avstånd. Konkurrensförmågan beror därför
delvis på geografi och avstånd, och erkännandet av att geografi spelar en viktig roll i att
bestämma ekonomisk utveckling. 56
Om man förenklar McCanns tankar kan man säga att han som utgångspunkt antar att all
produktionsaktivitet består av en kombination av två faktorer – kapital (K) och arbetskraft
(L). McCann utgår ifrån att faktorerna K och L kompletterar varandra och att relationen
mellan dessa faktorer kan definieras i ett kapital- och arbetskraftsförhållande, K/L.
Detta innebär att man kan föreställa sig ett land som omfattar de två regionerna A och B, där
kapitalintensiteten är högre i regionen A än kapitalintensiteten i region B.
KA/LA > KB/LB
KA är mängden av sysselsatt kapital i region A, LA är mängden arbetskraft i regionen A.
KB är mängden av sysselsatt kapital i region B, LB är mängden arbetskraft i regionen B.
Det McCann vill visa i en situation som den som beskrivs av ekvationen ovan är att marginalprodukten för kapital i region A kommer att vara lägre än marginalprodukten för kapital i
region B. Samtidigt visar han att marginalprodukten för arbetskraft i regionen A visar sig bli
högre än marginalprodukten för arbetskraft i region B. Detta leder vidare till att vinstmarginalen blir högre i region B medan lönerna kommer att bli högre i region A. Om sedan de två
faktorerna är rörliga, kommer skillnaderna i de regionala kapital/arbetskraftsförhållandena
bidra till en utjämning, att arbetskraften flyttar från region B till region A, eller att kapitalet
och verksamheten flyttar i omvänd riktning. 57
2.6
Entreprenörskap, samverkan och utbildning påverkar den
regionala ekonomin
Inom området ”entreprenörskap, teori och praktik” publicerade Rachel Parker (2008) en
artikel om “Governance and the Entrepreneurial Economy: A Comparative Analysis of Three
Regions”. Artikeln har gett preliminära bevis för att den splittrade modellen för styrning av
företagsekonomi och den nationella modellen med dess starka betoning på konkurrens och
marknadsbelöningar och incitament är exempel på drivkrafter för ekonomisk verksamhet. 58
Parkers studie kan sammanfattas i form av den ökande mängden av regional koncentration av
företagande och förskjutningen från statliga till mer regionala styrformer har gjort de senare
allt viktigare. Mot bakgrund av den omfattande litteraturen om jämförande modeller för nationell ekonomisk styrning, anger Parkers dokument tre regionala styrmodeller: partnerskap,
statligt ansvar för samordning och delning. De tre modellerna undersöktes i detta sammanhang i tre regioner. I studien konstateras att regionala styrformer skiljer sig från nationella i
partnerskapet och i de statligt institutionella modellerna men inte i den delade modellen.
Skillnaden i den senare modellen visar sig i engagemanget från de deltagande aktörerna i
styrelsearbetet och vilka typer av ekonomisk verksamhet som stöds av den politiska
institutionella världen.
56
McCann, P., 2001, s 6-7.
McCann, P., 2001, s 6-7.
58
Parker, R., 2008, Governance and the Entrepreneurial Economy: A Comparative Analysis of Three Regions.
hämtad 2010-05-01 från Business Source).
57
Sidan 19 av 72
Inom området ”entreprenörskap och regional utveckling” publicerade Anne Haugen Gausdal
(2008) en artikel om “Developing regional communities of practice by network reflection: the
case of the Norwegian electronics industry”. Artikeln drar slutsatsen att nätverksbyggande
verkar ha en förmåga att öka det regionala samarbetet, regional gemenskap och regionalt
kollektivt gemensamt lärande. Hon har utvecklat en konceptuell och empirisk modell som
beskriver sambanden. Denna modell kan tänkas vara relevant för att utveckla andra regionala
områden. 59
Gausdals artikel behandlar en sammanslutning av norska små och medelstora högteknologiska företag som utmanade sitt regionala universitet att utveckla ett utbildningsprogram inom
ledarskap, i syfte att förbättra deras management metoder gällande ledning och samarbete
inom sammanslutningen
Som svar på detta utvecklade universitetet en pedagogisk metod som de kom att kalla
Network Reflections. Avsikten med Gausdals artikel var att genom en fallstudie undersöka i
vilken utsträckning metoden lyckades uppnå det den var skapad för. Detta var primärt att öka
det regionala samarbetet samt att analysera utvecklingen av det regionala kollektiva lärandet.
För att nå sitt syfte arbetade Gausdal utifrån tre frågeställningar:
1. Påverkar Network Reflections utvecklingen av regionalt samarbete och samverkan?
2. Om ökningar i regionalt samarbete och samverkan kan påvisas, ger dessa någon
påverkan på det regionala kollektiva lärandet?
3. Påverkar Network Reflections det regionala kollektiva lärandet?
Gausdals drar i artikeln slutsatsen att Network Reflections verkligen ser ut att öka det
regionala samarbetet, den regionala samverkan och den regionala kollektiva inlärningen.
59
Gausdal, A.H., 2008, Developing regional communities of practice by network reflection: the case of the
Norwegian electronics industry. hämtad 2010-05-01 från Business Source Premier.
Sidan 20 av 72
3 Metod
Under denna rubrik behandlas studiens ämnesval, forsknings- och undersökningsansats, datainsamlingsmetod samt funderingar kring vilka reliabilitets- och validitetsproblem som kan
uppstå.
3.1 Ämnesval
Vi har valt att studera två gränsregioner, för att påvisa skillnader och likheter. Dessa två
regioner har tydliga likheter på grund av att de båda har en nationell gräns. De befolkas av
invånare med ungefär likartade levnadsvillkor, om än kanske med olika sätt att leva. Tack
vare dessa regioners likvärdighet och geografiska närhet finns det goda skäl att jämföra dem
med varandra, kanske för att finna goda exempel som skulle gå att låna ifrån den ena regionen
och applicera på den andra. En inte oväsentlig faktor i valet av studieobjekt har varit att hitta
områden som är förhållandevis väl täckta i form av fakta och information.
Tillvägagångssättet för att nå vårt syfte kan sammanfattas i fyra steg:
1. Sökning och insamling av statistik.
2. Sammanställning av insamlad statistik.
3. Analys av insamlad statistik.
4. Förslag på förändringar och förbättringar baserade på våra analyser.
Vi använder Öresundregionen som är ett exempel på en framgångsrik region för tillväxt för
att undersöka och finna orsaker och samband som kan skapa tillväxt i vår region, ØstfoldVästra Götaland. Arbetsmässigt använder vi befintlig statistik (StatNord).
3.2 Forsknings- och undersökningsansats
Vi har ett positiviskt förhållningssätt när vi analyserar befintlig sekundärdata. Positivismen är
ett naturvetenskapligt forskningsförfarande som förespråkar en mer verifierbar och objektiv
syn på empiri. 60 Utöver detta jobbar vi utifrån ett förhållningssätt som kallas hermeneutik.
Patel och Davidsson menar att positivismen nuförtiden oftast ses som en kvantitativ metod
med fokus på statistik och objektiv bedömning medan hermeneutiken anses handla om ett,
utifrån utredarens håll, betydligt mer subjektivt och öppet förhållningssätt där kvalitativa
studier regerar och man strävar efter förståelse. Arbetar man efter den hermeneutiska metoden
strävar man efter att se helhet och förståelse. Personlig tolkning tillsammans med emotioner
och värderingar är centrala begrepp. 61
Denna undersökning baseras främst på kvantitativa metoder. I vissa avseenden används även
kvalitativa undersökningar, främst för att förstå helheten, och få en bredare och djupare kunskap om problemet. Genom användandet av kvantitativa metoder (det vill säga en undersökning baserad på siffror, tabeller med mera), kan vi få fram kvantifierbara data. Här är det förklaringen av ett visst fenomen vi eftersträvar. Vi ser det som en fördel att kombinera dessa två
metoder, då de inte konkurrerar med varandra utan snarare ger ett kompletterande underlag. 62
60
Patel, R. & Davidsson, B., 1994, Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en
undersökning, andra upplagan. Studentlitteratur, Lund, s 23-25.
61
Patel & Davidsson, s 26.
62
Andersen, I., 1998, Den uppenbara verkligheten – Val av samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur,
Malmö, s 31.
Sidan 21 av 72
Vi har vidare valt att arbeta utifrån ett induktivt perspektiv. Vår ansats är att formulera en teori
med hjälp av de analyser vi gör på vår empiri. Det induktiva arbetssättet, står för att man samlar in empiriskt material först. 63
3.3 Datainsamlingsmetod
Den övervägande delen av undersökningen grundas på sekundärdata, där tidigare gjorda
undersökningar bildar en viktig bas. Om det finns sekundärdata har den vissa fördelar, helt
enkelt genom att den redan finns. Sekundärdata kan bestå av många olika delar och typer
(Halvorsen skiljer på tre tekniker i samband med sekundärdata; processdata, bokföringsdata
och forskningsdata). Vi jobbar till exempel med bokföringsdata, där den viktigaste producenten i Sverige är Statistiska Centralbyrån, och motsvarande statistikbyråer i Norge och
Danmark. 64
Det är i denna undersökning inte någon brist på sekundärdata. Problemet är snarare mängden,
att i den mångfald av information som finns kunna välja ut den som är mest relevant. Internet
innehåller mycket information, även om allt inte är synligt eller nåbart.
Användandet av sekundärkällor ger oss stora fördelar, med begränsade resurser kan vi genom
att utnyttja existerande information nå långt på kort tid.
3.4 Metodproblem
För att operationalisera ett begrepp kan man pröva det empiriskt. Man överför den teoretiska
modellen till empiriska iakttagelser. I detta sammanhang finns två viktiga begrepp, validitet
och reliabilitet, begrepp som båda är viktiga för undersökningen. 65
Man talar också om två begrepp av validitet, inre validitet och yttre validitet. Med inre validitet avses överensstämmelsen mellan begrepp och de mätbara definitionerna av dem, inre validiteten kan undersökas utan att samla in empiri. Yttre validitet är överensstämmelsen mellan
det mätvärde man får och verkligheten. 66
Om validitet är det vi avser att mäta så handlar reliabilitet om att ett mätinstrument ska ge rätt
utslag. Mätinstrumentet kan vara en intervjuenkät eller något annat. Vi måste säkerställa att vi
oberoende av vem eller vad som undersöks ska man få samma resultat, vilket även innefattar
att man oavsett metod ska få samma svar. 67 Genom att använda sekundärdata från de viktigaste producenterna av statistik i Sverige, Norge och Danmark anser vi att dessa data är giltiga
relevanta, tillförlitliga och trovärdiga 68 .
63
Eriksson, T. & Wiederersheim-Paul, F., 2008, Att utreda, forska och rapportera. Upplaga 8:2, Liber, Malmö s
71.
64
Andersen, I., 1998, s 158.
65
Eriksson, T. & Wiederersheim-Paul, F., s 58-60.
66
Eriksson, T. & Wiederersheim-Paul, F., s 60.
67
Eriksson, T. & Wiederersheim-Paul, F., s 60-61.
68
Statistiska Centralbyrån Sverige, Statistiska sentralbyrån Norge, Danmarks Statistik Danmark.
Sidan 22 av 72
4 Rapport
4.1 Pendling
Följande kapitel behandlar arbetspendlingens orsaker och resultat.
4.1.1 Statistikdatabasen StatNord
Denna rapport bygger på insamlad och sammanställd data från statistikdatabasen StatNord 69 .
StatNords syfte är att ge gränsregioner, som behöver jämförbar statistik från båda sidor av
gränsen, ny och anpassad statistik som stöd för samhällsplanering och tillväxtarbete.
4.1.2 Geografisk rörlighet
För att skapa en fungerande arbetsmarknad är geografisk rörlighet viktigt. Redan i slutet av
1940-talet var rörlighetsstimulerande åtgärder vanliga i Sverige. Den geografiska rörligheten
inom Sverige har ökat väsentligt under senare år. Många arbetslösa inom en region och få
arbetslösa och brist på arbetskraft i en annan region kan resultera i högre arbetslöshet, högre
inflation och lägre tillväxt totalt sett för landet. Flyttningsbenägenheten är koncentrerad till
åldersgruppen 20-29 år, ungefär lika fördelad mellan män och kvinnor. Andelen som pendlar
har ökat dramatiskt under de senaste trettio åren. Pendling är betydligt vanligare bland män
och fördelas åldersmässigt relativt lika. Regeringens Långtidsutredning ”Flyttning och
pendling i Sverige” från 2008 visar att det – om man är man och högutbildad – är lönsamt att
flytta mellan olika lokala arbetsmarknadsregioner. För övriga grupper är effekten mera
marginell. Vad avser pendling så skattar samma utredning att inkomsten ökar för både män
och kvinnor, med i storleksordningen 2-4 procent för män och 8 procent för kvinnor. 70
Varför arbetspendlar man? En kvalificerad gissning handlar om att man vill öka sin inkomst
och/eller att man söker ett specifikt yrke. Är man arbetslös kräver arbetsförmedlingen att man
även söker arbeten utanför sitt utbildningsområde och även utanför det omedelbara geografiska område man bor i. Dagpendlingsavstånd definieras som ett område som gör att man
befinner sig utanför hemmet upp till tretton timmar per dygn. Med andra ord så innebär det en
arbetspendling på upp till två timmar enkel väg om man jobbar åttatimmarsdag (lunch på en
timma tillkommer). Här kan man se stora problem för familjer med barn, det fungerar
knappast om man är ensamstående eller om båda pendlar. Man kan på SCB se att svenska
kvinnor har lägre lön än svenska män. Årsgenomsnittet för en heltidsarbetande man låg år
2008 på 380 858 kr (31 378 kr/mån) och för kvinnor på 308 054 kr (25 761 kr/mån). Detta ger
en skillnad på 72 804 kr per år eller 6 067 kr per månad. 71
4.1.3 Utbildningens betydelse
Det är fler kvinnor än män som går eftergymnasiala utbildningar, 2009 så fanns det 1 163 494
kvinnor, vilket motsvarar 24 procent med eftergymnasiala utbildningar i Sverige, detta kan
jämföras med motsvarande siffra för männen som då låg på 939 716 stycken, vilket motsvarar
20 procent. I dessa siffror är inte forskarutbildning medräknat, där är en klar övervikt bland
män med 41 596 jämfört med 22 886 kvinnor. 72
69
http://www.statnord.org.
Regeringens Långtidsutredning (2008), Flyttning och pendling i Sverige,
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/82886, hämtad 2010-05-15.
71
http://www.scb.se.
72
http://www.scb.se.
70
Sidan 23 av 72
4.1.4 Infrastrukturens och transporternas betydelse
Vad innebär en satsning på infrastrukturen? En investering i infrastrukturen för buss och tåg
kan tydligast ses genom en minskning av restiden och en sänkning av reskostnader. Bieffekter
av en sådan investering kan vara en minskning av olyckor och en miljöpåverkande minskning.
Det bör också ge individen en möjlighet till mer anpassade jobb med högre lön. En generell
ökning av pendlingen bör dock ge liknande effekter fast på ett negativt sätt, negativa miljöeffekter, en ökning av olyckor och att jämställdheten (eftersom det traditionellt är fler män än
kvinnor som arbetspendlar) försämras. Enligt Hultkrantz och Isacsson så visar forskningen att
skapandet av nya nätverk, som Öresundsbron, har en större ekonomisk betydelse än utbyggande och förbättrande av redan befintlig infrastruktur. Vidare ser de att investeringar i infrastruktur ger bättre tillväxtmöjligheter men att de förtjänster som görs inte nödvändigtvis
uppväger de kostnader som krävs. 73
4.1.5 Gränspendling allt vanligare
Det har blivit allt vanligare att gränspendla inom Norden för att arbeta menar Carl-Gunnar
Hanaeus, som arbetar med gränsregional statistik på SCB. Svenskarna står för 80 procent av
gränspendlingen i Norden. Antalet svenskar som gränspendlar har fördubblats under 2000talet och under 2007 pendlade cirka 40 000 svenskar till Danmark eller Norge. Orsaken till
ökningen beror bland annat på högre löner och större efterfrågan på arbetskraft i grannländerna. Genom Öresundsbron har det också blivit enklare och snabbare att ta sig till Danmark.
Dessutom har Sverige lägre levnadsomkostnader, till exempel billigare boende, än Danmark
och Norge. 74
Tabell 2. Gränspendling i olika regioner
Region
Västra Götaland, Fyrbodal
Østfold fylke
Skåne län
Region Hovedstaden
Gränspendling
(antal)
Fördelning (procent)
Män
Kvinnor
2 547
79,0
21,0
331
47.3
17 470
814
Snittålder
Största åldersgrupp
År
Procent
39,9
20-24
13,44
52,7
29,8
16-19
28,84
59.7
40,3
34,3
25-29
21,26
67.8
32.2
42,3
30-34
17,7
Källa: Bilaga 7.5.1.
4.1.6 Närheten till gränsen spelar roll för pendlingen
Andelen pendling över gränsen ökar ju närmare gränsen man bor. Med undantag av Malmö
och Haparanda handlar gränspendling främst om kommuner som angränsar till Norge. I en del
fall är arbetsmarknader från båda sidor av gränsen på väg att växa ihop.
Gränsöverskridande lokala arbetsmarknader bildas som är större och har ett bredare utbud av
jobb. Gränspendlingen förändrar samhällsplaneringens villkor i regioner eller kommuner där
ett stort antal gränspendlar.
73
Isacsson, G & Hultkrantz, L., 2004, Infrastruktur och tillväxt – en litteraturöversikt, Transportekonomi, VTI,
Borlänge.
74
https://www.h2.scb.se/grs/document/News_Startpage/LE00001_2010K01_TI_05_A05TI1001.pdf, hämtad
2010-04-25.
Sidan 24 av 72
4.2 Gränspendlingen i Sverige
Svenskar pendlar till Norge för jobb inom fastighets- och uthyrningsverksamhet. Andra
branscher är bygg- och tillverkningsindustri.
Tabell 3, Gränspendling i Sverige, visar de svenska kommuner som påverkas mest av
gränspendling (2007) 75 .
Tabell 3. Gränspendling i Sverige
Befolkning
20-64 år
Total
sysselsättning
inklusive
gränspendlare
Eda
4 800
3 700
3 200
Årjäng
5 500
4 500
Strömstad
6 600
Malmö
Torsby
Kommun
Sysselsatta
Gränspendlare
Utan
gränspendlare
(procent)
Inklusive
gränspendlare
(procent)
500
67,0
76,8
3 900
600
71,4
81,8
5 500
4 900
600
73,2
82,6
175 200
123 100
112 900
10 200
64,4
70,3
7 000
5 600
5 200
300
74,8
79,7
Källa: Statnord.org.
75
Sysselsättningsgrad
http://www.statnord.org.
Sidan 25 av 72
4.3 Västra Götalands län
I Västra Götalands län bor 1 558 130 personer (2008) 76 . Sysselsättningsgraden 2007 var 78
procent för hela regionen, i befolkningen 20-64 år.
Under samma år pendlade 5 491 personer (vilket motsvarar 15 procent av alla pendlare) till
Danmark eller Norge, och 719 personer pendlade från Danmark eller Norge.
4.3.1 Delregion Fyrbodal
De kommuner i Västra Götaland som ligger närmast gränsen påverkas mest av gränspendlingen. Sysselsättningsgraden 2007 var i medel 80 procent inklusive gränspendlare inom
delregion Fyrbodal, i befolkningen 20-64 år. Gränspendlare är 79 procent män och kvinnorna
representeras av 21 procent. De vanligaste åldergrupperna är 20-24 år och 40-44 år.
Det största antalet gränspendlare finns inom branscherna bygg-, fastighets- och uthyrningsverksamhet, tillverkning samt hälsa och socialt arbete.
Tabell 4, Gränspendling i Fyrbodal, visar kommuner i delregion Fyrbodal som gränspendlade,
rangordning efter procentuell påverkan (2007) 77 .
Tabell 4. Gränspendling i Fyrbodal
Sysselsatta
Total
sysselsättning
inklusive
gränspendlare
Strömstad
5 267
5 915
Dals-Ed
2 154
Bengtsfors
4 218
Tanum
Kommun
Gränspendlare
Sysselsättningsgrad
Skillnad
(procentenheter)
Utan
gränspenddlare
(procent)
Inklusive
gränspenddlare
(procent)
708
73,2
82,6
12,8
2 269
139
75,4
79,4
5,3
4 377
184
73,8
76,5
3,7
5 829
5 997
207
79,8
82,1
2,9
Munkedal
4 731
4 859
146
78,3
80,5
2,8
Åmål
5 464
5 596
141
77,4
79,2
2,3
Mellerud
4 070
4 140
82
75,2
76,5
1,7
Sotenäs
4 313
4 372
71
79,3
80,5
1,5
Lysekil
6 715
6 804
109
78,1
79,2
1,4
Färgelanda
3 134
3 167
38
79,7
80,6
1,1
Uddevalla
23 955
24 207
309
78,8
79,6
1,0
Vänersborg
17 636
17 747
144
81,0
81,5
0,6
Trollhättan
25 372
25 550
208
77,5
78,0
0,6
7 548
7 595
61
82,1
82,6
0,6
Orust
Källa: Bilaga 7.1.1.
4.3.2 Strömstad kommun
I Strömstad bor 11 607 personer (2008) 78 . Sysselsättningsgraden 2007 var 73 procent utan
gränspendlare och 83 procent inklusive gränspendlare, i befolkningen 20-64 år.
Under samma år pendlade 708 personer till Danmark eller Norge, och 259 personer pendlade
från Danmark eller Norge.
76
http://www.statnord.org.
http://www.statnord.org.
78
http://www.statnord.org.
77
Sidan 26 av 72
4.3.3 Göteborgs Stad
I Göteborg bor 500 197 personer (2008) 79 . Sysselsättningsgraden 2007 var 74 procent, i
befolkningen 20-64 år. Under samma år pendlade 1357 personer till Danmark eller Norge,
och 259 personer pendlade från Danmark eller Norge.
4.3.4 Västra Götalands län – utpendling och inpendling
Tabell 5, Utpendling från Västra Götaland, visar de fem största utpendlingsregionerna för
Västra Götalands län 2007 inklusive pendling över riksgräns.
Tabell 5. Utpendling från Västra Götaland
Antal utpendlare
Andel av samtliga
utpendlare (procent)
Stockholms län
8 778
23,3
Hallands län
7 301
19,4
Utlandet
3 114
8,3
Jönköpings län
2 969
7,9
Skåne län
2 427
6,5
Utpendlingsregion
Totalt
37 621
Källa: Statnord.org.
Tabell 6, Inpendling till Västra Götaland, visar de fem största inpendlingsregionerna för
Västra Götalands län 2007 inklusive pendling över riksgräns.
Tabell 6. Inpendling till Västra Götaland
Inpendlingsregion
Antal inpendlare
Hallands län
Andel av samtliga
inpendlare (procent)
21 894
52,0
Stockholms län
4 181
9,9
Skåne län
3 368
8,0
Jönköpings län
2 272
5,4
Värmlands län
2 122
5,0
Totalt
42 068
Källa: Statnord.org.
4.3.5 Andelen sysselsatta efter utbildningsnivå
Andel sysselsatta efter utbildningsnivå gränsregionalt/lokalt – i jämförelse med andel
sysselsatta efter utbildningsnivå i Danmark, Norge och Sverige (2007).
Tabell 7. Andelen sysselsatta i Västra Götaland efter utbildningsnivå
Utbildningslängd
Delregion
Fyrbodal
Strömstad
Göteborg
Danmark
Norge
Sverige
Västra
Götaland
Kort
17,1
23.0
10.8
25,6
22,8
13,6
Medel
59,7
58.2
52.5
44,8
45,0
56,4
Lång
23,2
18.8
36.7
22,6
33,2
30,0
Källa: Bilaga 7.1.4.
79
http://www.statnord.org.
Sidan 27 av 72
4.3.6 Några reflektioner Västra Götaland
•
Strömstads kommun var en av fem kommuner i Sverige vars sysselsättningsgrad
påverkades mest av gränspendling under 2007. StatNord visar att de kommuner som
ligger närmast gränsen mot Østfold påverkas mest av gränspendlingen.
•
Till Stockholms län pendlade 8 778 personer, vilket motsvarar 23 procent från Västra
Götaland län 2007, och det är den största utpendlingsregionen i länet. Under samma år
var största inpendlingsregion Hallands län med 21 894 personer, vilket motsvarar 52
procent av samtliga inpendlare till Västra Götaland.
•
Under 2007 pendlade 5 491 personer, vilket motsvarar 15 procent till Danmark eller
Norge från Västra Götaland län, vilket i delregionen Fyrbodal motsvarar 2 547 personer
och täcker 7 procent av målgruppen. I Göteborg pendlade 1 357 personer, vilket
motsvarar 4 procent till Danmark eller Norge.
•
Delregion Fyrbodal har låg utbildningsnivå generellt och få högutbildade. Snittet på
sysselsatta efter lång utbildning i delregion Fyrbodal är 23 procent och det är lägre än
riksgenomsnittet i Norge och Sverige.
•
Göteborg har länets högsta andel sysselsatta efter lång utbildning (37 procent) som
också ligger över riksgenomsnittet i Sverige, Danmark och Norge. Snittet på lång
utbildning i Västra Götaland länet är 29 procent och det är under riksgenomsnittet i
Sverige men över riksgenomsnittet i Danmark. 80
•
För Strömstads pendlare är de vanligaste åldergrupperna 30-34, 40-44 och 50-54. De
vanligaste branscherna är bland män byggverksamhet, tillverkning, och fastighetsbranschen medan kvinnor pendlar till Norge för jobb inom hälsa och socialt arbete.81
•
Pendlare sysselsatta efter utbildning representeras i Strömstad av kort 16 procent, medel
58 procent och lång 25 procent. I jämförelse med snittet i delregion Fyrbodal (kort 17
procent, medel 67 procent och lång 15 procent) har Strömstad en högre andel sysselsatta
efter lång utbildning bland gränspendlare. 82
80
http://www.statnord.org.
Bilaga 7.1.4.
82
Bilaga 7.1.4.
81
Sidan 28 av 72
4.4 Østfold fylke
I Østfold fylke bor 268 584 personer (2008) 83 . Sysselsättningsgraden 2007 var 77 procent för
hela regionen, i befolkningen 20-64 år.
Under samma år pendlade 359 personer till Sverige, och 1773 personer pendlade från Sverige.
4.4.1 Gränsområdet Østfold
Sysselsättningsgraden i det gränsregionala området Østfold 2007 pendlar mellan 75,7 procent
och 81,3 procent inklusive gränspendlare i befolkningen 20-64 år. Samma år gränspendlade
331 personer till Sverige från gränsområdet Østfold och 1 285 stycken pendlade omvänd väg.
Gränspendlare i denna region utgörs till 53 procent av kvinnor och män representerar därmed
47 procent. De vanligaste åldergrupperna är 16-19 år och 20-24 år. Tabell 8, Gränspendling i
Østfold, visar att det endast är Halden (som ligger närmast gränsen) som påverkas av
gränspendlingen, främst inom handel och i viss mån hotellverksamhet (2007)84 .
Tabell 8. Gränspendling i Østfold
Kommun
Sysselsatta
Total
sysselsättning
inklusive
gränspendlare
13 427
13 637
737
Gränspendlare
Sysselsättningsgrad
Skillnad
(procentenheter)
Utan
gränspendlare
(procent)
Inklusive
gränspendlare
(procent)
272
74,8
75,7
1,2
739
4
81,3
81,3
0,0
35 360
35 371
22
76,5
76,5
0,0
Hvaler
2 068
2 068
0
78,0
78,0
0,0
Moss
14 558
14 560
9
76,5
76,5
0,0
Rygge
6 992
6 993
3
79,0
79,0
0,0
Råde
3 570
3 571
1
81,2
81,2
0,0
25 181
25 195
20
76,1
76,1
0,0
Halden
Aremark
Fredrikstad
Sarpsborg
Källa: Bilaga 7.2.1.
4.4.2 Halden kommune
I Halden bor 28 389 (2008) 85 . Sysselsättningsgraden 2007 var 75 procent utan gränspendlare
och 76 procent inklusive gränspendlare i befolkningen 20-64 år.
Under samma år pendlade 272 personer till Sverige, och 333 personer pendlade från Sverige.
4.4.3 Oslo fylke
I Oslo bor 575 475personer (StatNord 2008). Sysselsättningsgraden 2007 var 78 procent i
befolkningen 20-64 år.
Under samma år pendlade 364 personer till Sverige, och 7 489 personer pendlade från
Sverige. Norrmän från främst Oslo (och Halden) pendlar till Strömstad, Stockholm och
Göteborg, ofta till jobb inom handeln.
83
http://www.statnord.org.
http://www.statnord.org.
85
http://www.statnord.org.
84
Sidan 29 av 72
4.4.4 Østfold fylke – utpendling och inpendling
Tabell 9, Utpendling från Østfold, visar de fem största utpendlingsregionerna för Østfold
fylke 2007 inklusive pendling över riksgräns.
Tabell 9. Utpendling från Østfold
Antal utpendlare
Andel av samtliga
utpendlare (procent)
10 713
49,9
7 089
33,0
Vestfold fylke
463
2,2
Buskerud fylke
452
2,1
Hordaland fylke
407
1,9
Utpendlingsregion
Oslo fylke
Akershus fylke
Totalt
21 455
Källa: Statnord.org.
Tabell, Inpendling till Østfold, visar de fem största inpendlingsregionerna för Østfold fylke
2007 inklusive pendling över riksgräns.
Tabell 10. Inpendling till Østfold
Antal inpendlare
Andel av samtliga
inpendlare (procent)
Akershus fylke
2 618
31,4
Oslo fylke
1 426
17,1
Västra Götalands län
963
11,6
Värmlands län
538
6,5
Vestfold fylke
458
5,5
Inpendlingsregion
Totalt
8 333
Källa: Statnord.org.
4.4.5 Andelen sysselsatta efter utbildningsnivå
Andel sysselsatta efter utbildningsnivå gränsregionalt/lokalt – i jämförelse med andel
sysselsatta efter utbildningsnivå i Danmark, Norge och Sverige (2007).
Tabell 11. Andelen sysselsatta i Østfold efter utbildningsnivå
Gränsområdet
Østfold
Halden
Oslo fylke
Danmark
Norge
Sverige
Kort
26,3
25,1
16,6
25,6
22,8
13,6
Medel
47,8
48,5
36,8
44,8
45,0
56,4
Lång
25,9
26,4
46,5
22,6
33,2
30,0
Utbildningslängd
Källa: Bilaga 7.2.4.
Sidan 30 av 72
4.4.6 Några reflektioner Østfold
86
•
Østfolds sysselsättningsgrad påverkas marginellt av gränspendling under 2007. Halden
kommune sysselsättningsgrad ökade med 1 procent.
•
Till Oslo fylke pendlade 10 713 motsvarar 50 procent från Østfold, och det var den
största utpendlingsregionen 2007. Under samma år var största inpendlingsregion
Akershus fylke med 2 618 personer vilket motsvarar 31 procent. Från Sverige (Västra
Götaland och Värmland) pendlade totalt 1 501 personer vilket motsvarar 18 procent av
samtliga inpendlare till Østfold.
•
Østfold har låg utbildningsnivå generellt och få högutbildade. Snittet på lång utbildning
i Østfold är 26 procent och vilket är lägre än riksgenomsnittet i Norge och Sverige.
•
Oslo fylke har den högsta andel sysselsatta efter lång utbildning och motsvarar 47
procent, som ligger över riksgenomsnittet i Sverige, Danmark och Norge.
•
Pendlare från Østfold är oftast sysselsatta inom handel (från Halden till gränshandeln i
Svinesund).
•
Pendlare sysselsatta efter utbildning representeras i Halden av kort 50 procent, medel 39
procent och lång 10 procent. I jämförelse med snittet i gränsområdet Østfold (kort 48
procent, medel 39 procent och lång 12 procent) har Halden högre andel sysselsatta efter
kort utbildning bland gränspendlare. 86
Bilaga 7.2.4.
Sidan 31 av 72
4.5 Region Skåne
I Skåne bor 1 214 758 personer (2008) 87 . Sysselsättningsgraden 2007 var 74 procent för hela
regionen, i befolkningen 20-64 år.
Under samma år pendlade 19 706 personer vilket motsvarar 43 procent (av samtliga pendlare)
till Danmark eller Norge, och 738 personer pendlade från Danmark eller Norge.
4.5.1 Region Skåne
Även i Skåne är det så att de kommuner som ligger närmast gränsen påverkas mest av gränspendlingen. Sysselsättningsgraden var 2007 markant högre om man räknar med gränspendlare
än om man inte gör det i Burlöv, Helsingborg, Skurup, Svedala, Trelleborg, Velinge och inte
minst Malmö. Malmö ligger för övrigt på fjärde plats i Sverige gällande utpendling räknat i
procentuella tal (se Tabell 3, Gränspendling i Sverige). Gränspendlare är 60 procent män och
kvinnorna representeras av 40 procent. De vanligaste åldergrupperna är 25-29 år och 30-34 år.
Det stora antalet gränspendlare finns inom branscherna fastighets- och uthyrningsverksamhet,
handel, transport och kommunikationer samt hälsa och socialt arbete.
Tabell 12, Gränspendling i Skåne, visar de kommuner i region Skåne som påverkas av
gränspendling, rangordning efter procentuell påverkan (2007) 88 .
Tabell 12. Gränspendling i Skåne
Kommun
Sysselsatta
Total
sysselsättning
inklusive
gränspendlare
Gränspendlare
Sysselsättningsgrad
Utan
gränspendlare
(procent)
Inklusive
gränspendlare
(procent)
Skillnad
(procentenheter)
Malmö
116 862
127 330
11 223
64,4
70,3
9,2
Burlöv
7 014
7 283
289
72,3
75,1
3,9
Velinge
15 506
10 060
630
81,1
84,0
3,6
Skurup
6 914
7 146
245
77,4
80,1
3,5
Landskrona
16 870
17 424
588
68,6
70,9
3,4
Helsingborg
57 421
59 124
1 917
73,9
76,1
3,0
270
83,2
85,3
2,5
Svedala
9 685
9 920
Trelleborg
18 867
19 308
502
77,5
79,3
2,3
Lund
50 155
51 137
1 147
70,7
72,0
1,8
Staffanstorp
10 502
10 676
201
83,0
84,4
1,7
9 634
9 754
153
84,1
85,1
1,2
Kävlinge
14 152
14 308
178
83,9
84,8
1,1
Höganäs
11 073
11 180
127
80,1
80,9
1,0
Lomma
Källa: Bilaga 7.3.1.
4.5.2 Helsingborgs kommun
I Helsingborg bor 126 754 personer (StatNord 2008). Sysselsättningsgraden 2007 var 74
procent utan gränspendlare och 76 procent inklusive gränspendlare i befolkningen 20-64 år.
Under samma år pendlade 1 917 personer till Danmark eller Norge, och 143 personer
pendlade från Danmark eller Norge.
87
88
http://www.statnord.org.
http://www.statnord.org.
Sidan 32 av 72
4.5.3 Malmö Stad
I Malmö bor 286 535 personer (2008) 89 . Sysselsättningsgraden 2007 var 64 procent utan
gränspendlare och 70 procent inklusive gränspendlare i befolkningen 20-64 år. Under samma
år pendlade 11 223 personer till Danmark eller Norge, och 294 personer pendlade från
Danmark eller Norge.
4.5.4 Skåne län – utpendling och inpendling
Tabell 13, Utpendling från Skåne, visar de fem största utpendlingsregionerna för Skåne län
2007 inklusive pendling över riksgräns.
Tabell 13. Utpendling från Skåne
Antal utpendlare
Andel av samtliga
utpendlare (procent)
17 262
37,4
Stockholms län
7 532
16,3
Kronobergs län
3 750
8,1
Västra Götalands län
3 368
7,3
Blekinge län
2 959
6,4
Utpendlingsregion
Region Hovedstaden
Totalt
46 193
Källa: Statnord.org.
Tabell 14, Inpendling till Skåne, visar de fem största inpendlingsregionerna för Skåne län
2007 inklusive pendling över riksgräns.
Tabell 14. Inpendling till Skåne
Antal inpendlare
Andel av samtliga
inpendlare (procent)
Stockholms län
3 192
17,4
Blekinge län
3 073
16,8
Hallands län
2 823
15,4
Västra Götalands län
2 427
13,2
Kronobergs län
1 377
7,5
Inpendlingsregion
Totalt
18 344
Källa: Statnord.org.
4.5.5 Andelen sysselsatta efter utbildningsnivå
Andel sysselsatta efter utbildningsnivå gränsregionalt/lokalt – i jämförelse med andel
sysselsatta efter utbildningsnivå i Danmark, Norge och Sverige (2007).
Tabell 15. Andelen sysselsatta i Skåne efter utbildningsnivå
Region
Skåne
Malmö
Helsingborg
Danmark
Norge
Sverige
Kort
12,8
11.9
13.9
25,6
22,8
13,6
Medel
53,8
53.3
58.0
44,8
45,0
56,4
Lång
33,4
34,8
28.1
22,6
33,2
30,0
Utbildningslängd
Källa: Bilaga 7.3.3.
89
http://www.statnord.org.
Sidan 33 av 72
4.5.6 Några reflektioner Skåne
90
•
Malmö kommun är en av fem kommuner i Sverige vars sysselsättningsgrad påverkas
mest av gränspendling under 2007.
•
Till Region Hovedstaden pendlade 17 262 från Skåne län 2007, och det var den största
utpendlingsregionen i länet. Detta motsvarar 88 procent av samtliga gränspendlare i
Skåne län där totalt 19 706 personer pendlade till Danmark eller Norge. Under samma år
var Stockholms län största inpendlingsregion med 3 192 personer vilket motsvarar 17
procent av samtliga inpendlare till Skåne.
•
Lund har länets högsta andel sysselsatta efter lång utbildning och motsvarar 51 procent,
som ligger över riksgenomsnittet i Sverige, Danmark och Norge. Snittet på lång
utbildning i Skåne länet är drygt 33 procent och det är högre än riksgenomsnittet i
Sverige, Danmark och Norge.
•
Pendlare sysselsatta efter utbildning representeras i Malmö av kort 13 procent, medel 45
procent och lång 40 procent. I jämförelse med snittet i gränsområdet Skåne (kort 13
procent, medel 46 procent och lång 39 procent) har Malmö högre andel sysselsatta efter
lång utbildning bland gränspendlare. 90
Bilaga 7.3.4.
Sidan 34 av 72
4.6 Region Hovedstaden
I Region Hovedstaden bor 1 662 285 (StatNord 2008). Sysselsättningsgraden 2007 var 78
procent för hela regionen, i befolkningen 20-64 år.
Under samma år pendlade 926 personer till Sverige och 18 245 personer pendlade från
Sverige.
4.6.1 Region Hovedstaden
I Region Hovedstaden är det så att de kommuner som ligger närmast gränsen som påverkas
mest av gränspendlingen. Sysselsättningsgraden 2007 var i medel 80 procent inklusive
gränspendlare, i befolkningen 20-64 år. Samma år gränspendlade 798 personer till Sverige
från gränsområdet Region Hovedstaden. Gränspendlare är 68 procent män och kvinnorna
representeras av 32 procent. De vanligaste åldergrupperna är 30-34 år och 35-39 år. Det
största antalet gränspendlare finns inom branscherna fastighets- och uthyrningsverksamhet,
handel samt hälsa och socialt arbete.
Nedanstående tabell visar de kommuner i delregion Hovedstaden som påverkas av
gränspendling, rangordning efter procentuell påverkan (2007) 91 .
Tabell 16. Gränspendling i Hovedstaden
Sysselsatta
Total
sysselsättning
inklusive
gränspendlare
Gränspendlare
30 367
30 425
6 866
Fredensborg
Kommun
Sysselsättningsgrad
Skillnad
(procentenheter)
Utan
gränspendlare
(procent)
Inklusive
gränspendlare
(procent)
69
77,8
78,0
0,3
6 879
18
82,6
82,7
0,1
20 615
20 643
35
81,2
81,3
0,1
Fredriksberg
51 404
51 475
99
78,4
78,5
0,1
Gentofte
35 595
35 633
73
81,4
81,5
0,1
Hørsholm
12 264
12 278
21
82,4
82,5
0,1
283 800
284 032
405
75,2
75,3
0,1
Lyngby-Taarbæk
26 273
26 288
23
81,2
81,3
0,1
Rudersdal
26 884
26 898
35
81,7
81,8
0,1
Gladsaxe
32 129
32 137
14
79,8
79,8
0,0
Herlev
13 409
13 410
4
79,8
79,8
0,0
Rødovre
18 455
18 458
5
80,4
80,4
0,0
Tårnby
20 778
20 787
13
80,7
80,7
0,0
Helsingør
Dragør
København
Källa: Bilaga 7.4.1.
4.6.2 Helsingør
I Helsingør bor 61 053 personer (StatNord 2008). Sysselsättningsgraden 2007 var 77,8
procent utan gränspendlare och 78 procent inklusive gränspendlare i spannet 20-64 år. Under
samma år pendlade 69 personer till Sverige, och 1 104 personer pendlade från Sverige.
91
http://www.statnord.org.
Sidan 35 av 72
4.6.3 Køpenhavn
I Køpenhavn bor 518 574 personer (StatNord 2008). Sysselsättningsgraden 2007 var 75,2
procent utan gränspendlare och 75,3 procent inklusive gränspendlare i spannet 20-64 år.
Under samma år pendlade 405 personer till Sverige, och 8 453 personer pendlade från
Sverige.
4.6.4 Region Hovedstaden – utpendling och inpendling
Tabell 17, Utpendling från Hovedstaden, visar de fem största utpendlingsregionerna för
Region Hovedstaden 2007 inklusive pendling över riksgräns.
Tabell 17. Utpendling från Hovedstaden
Antal utpendlare
Andel av samtliga
utpendlare (procent)
27 296
69,1
Region Syddanmark
4 059
10,3
Region Midtjylland
3 960
10,0
Utanför Danmark
1 685
4,3
Region Nordjylland
1 580
4,0
Utpendlingsregion
Region Sjælland
Totalt
39 506
Källa: Statnord.org.
Tabell 18, Inpendling till Hovedstaden, visar de fem största inpendlingsregionerna för Region
Hovedstaden 2007 inklusive pendling över riksgräns.
Tabell 18. Inpendling till Hovedstaden
Antal inpendlare
Andel av samtliga
inpendlare (procent)
Region Sjælland
93 750
71,8
Skåne län
17 262
13,2
Region Syddanmark
8 711
6,7
Region Midtjylland
7 100
5,4
Region Nordjylland
2 817
2,2
Inpendlingsregion
Totalt
130 623
Källa: Statnord.org.
4.6.5 Andelen sysselsatta efter utbildningsnivå
Andel sysselsatta efter utbildningsnivå gränsregionalt/lokalt – i jämförelse med andel
sysselsatta efter utbildningsnivå i Danmark, Norge och Sverige (2007).
Tabell 19. Andelen sysselsatta i Hovedstaden efter utbildningsnivå
Region
Hovedstaden
Helsingør
Køpenhavn
Danmark
Norge
Sverige
Kort
18,9
27,7
17,1
25,6
22,8
13,6
Medel
41,4
43,6
40,1
44,8
45,0
56,4
Lång
39,6
28.8
42,8
22,6
33,2
30,0
Utbildningslängd
Källa: Bilaga 7.4.4.
Sidan 36 av 72
4.6.6 Några reflektioner Region Hovedstaden
92
•
Region Hovedstaden sysselsättningsgrad påverkades marginellt, under 1 procent av
gränspendling under 2007.
•
Till Region Hovedstaden pendlade 93 750 personer vilket motsvarar 72 procent från
Region Sjælland som var största inpendlingsregion 2007. Från Skåne län pendlade 17
262 vilket motsvarar 13 procent, och var den näst största inpendlingsregionen. Under
samma år pendlade 27 296 personer från Region Sjælland, vilket motsvarar 69 procent
av samtliga utpendlare och det var den största utpendlingsregionen i regionen.
•
Region Hovedstaden har hög utbildningsnivå generellt. Snittet på sysselsatta efter lång
utbildning i Region Hovedstaden är 40 procent och siffran är högre än riksgenomsnittet i
Norge, Sverige och Danmark.
•
Køpenhavn har regionens högsta andel sysselsatta efter lång utbildning och motsvarar
43 procent, vilket ligger över riksgenomsnittet i Sverige, Danmark och Norge.
•
Pendlare sysselsatta efter utbildning representeras i Helsingør av kort 13 procent, medel
37 procent och lång 50 procent. I jämförelse med snittet i gränsområdet Region
Hovedstaden (kort 4 procent, medel 23 procent och lång 71 procent) har Helsingør
högre andel sysselsatta efter lång utbildning bland gränspendlare. 92
Bilaga 7.4.4.
Sidan 37 av 72
4.7 Befolkningsutveckling 2002 – 2009
För att placera våra siffror rörande gränspendling i en tydlig kontext beskrivs här nedan de berörda regionernas befolkningsutveckling. Vi har inte tagit någon hänsyn till de bakomliggande
orsakerna till befolkningsökningarna.
4.7.1 Västra Götaland
I delregion Fyrbodal bor 259 366 personer (2009). Mellan åren 2002-2009 har 10 av de 14
kommunernas befolkning minskat. Under motsvarande period har Trollhättan, Uddevalla,
Strömstad och Tanum haft en positiv befolkningsutveckling. Under perioden ökade befolkningen totalt i delregionen Fyrbodal med 1 299 personer vilket motsvarar 0,5 procent. 93
Befolkningsökningen för hela Sverige var under samma period betydligt större med 4,4
procent.
4.7.2 Østfold
I det gränsregionala området i Østfold bor 186 151 personer (2009). Mellan åren 2002-2009
har 7 av de 8 kommunernas befolkning ökat. Bland annat har Råde kommune ökat med 22,3
procent, Hvaler med 11,1 procent och Moss med 8,5 procent. Under motsvarande perioden
ökade befolkningen totalt i det gränsregionala området Østfold med 12 700 personer vilket
motsvarar 7,3 procent. 94
Den ökningen ligger en bit över det norska snittet, som för samma period låg på 6,1 procent.
4.7.3 Skåne
I det gränsregionala området i Skåne bor 793 388 (2009). Mellan åren 2002-2009 har samtliga
av de 13 kommunernas befolkning ökat. Bland annat har Lomma ökat med 15,4 procent,
Kävlinge med 13,6 procent och Malmö med 10,5 procent. Under motsvarande period ökade
befolkningen totalt i det gränsregionala området Skåne med 66 592 personer vilket motsvarar
9,2 procent. 95
Området ligger klart över snittet i Sverige som ligger på 4,4 procent.
4.7.4 Hovedstaden
I det gränsregionala området i Region Hovedstaden bor 1 039 267 (2009). Mellan åren 20022009 har 10 av de 12 kommunernas befolkning ökat. Bland annat har Fredensborg ökat med
98,9 procent (efter en sammanslagning 2007 införlivades Karlebo kommun med Fredensborg 96 ), Fredriksberg med 4,1 procent och Køpenhavn med 3,6 procent. Under motsvarande
period ökade befolkningen totalt i det gränsregionala området Region Hovedstaden med 45
181 personer vilket motsvarar 4,5 procent. 97
Detta kan jämföras med de 2,7 procent som var den totala befolkningsökningen för Danmark
under samma period.
93
Bilaga 7.1.5.
Bilaga 7.2.5.
95
Bilaga 7.3.5.
96
http://da.wikipedia.org/wiki/Karlebo_Sogn, hämtad 2010-05-23.
97
Bilaga 7.4.5.
94
Sidan 38 av 72
4.8 Sammanfattning
Statistiken visar att 2,07 procent gränspendlar ifrån det gränsregionala området Västra Götaland till Norge, att jämföra med att 0,32 procent av det totala antalet människor som är sysselsatta i det gränsregionala området Østfold gränspendlar till Sverige. Det innebär att det är 6,5
gånger fler av det totala antalet sysselsatta som pendlar ifrån Sverige till Norge jämfört med
ifrån Norge till Sverige. Längre söderut visar motsvarande siffror att 4.82 procent pendlar
ifrån det gränsregionala området Skåne till Danmark och 0,14 procent pendlar ifrån Region
Hovedstaden till Sverige vilket innebär att pendlingen ifrån Skåne till Danmark är 34,5 gånger
större än den omvända pendlingen. Sammantaget är utpendlingen ifrån de två svenska
regionerna 15 gånger större än inpendlingen ifrån motsvarande norska och danska regioner.
De flesta som pendlar ifrån det gränsregionala området Västra Götaland till Norge arbetar
inom byggnads- och fastighetsbranschen. För de som pendlar ifrån Østfold till Sverige arbetar
många inom grossist- och butikshandel. De flesta som pendlar ifrån Skåne till Danmark
arbetar inom fastighetsbranschen och med grossist- och butikshandel. De flesta som pendlar
ifrån Region Hovedstaden till Sverige arbetar inom fastighetsbranschen.
Åldersfördelningen på gränspendlarna i jämförda regioner skiljer sig en del, de som pendlar
ifrån det gränsregionala området Västra Götaland har en snittålder på 40 år med den största
åldersgruppen på 20-24 åringarna. För de andra gränsregionala områdena är snittåldern;
Skåne 34 år med den största åldersgruppen på 25-29 åringarna, Østfold 30 år med den största
åldersgruppen på 16-19 åringarna och Region Hovedstaden 42 år med den största
åldersgruppen på 30-34 åringarna.
Även könsfördelningen skiljer våra regioner åt. Av de som pendlar ifrån det gränsregionala
området Västra Götaland är 79 procent män respektive 21 procent kvinnor. För de andra
gränsregionala områdena råder följande förhållanden; Skåne 60 procent män respektive 40
procent kvinnor, Østfold 47 män procent respektive 53 procent kvinnor och Region
Hovedstaden 68 procent män respektive 32 procent kvinnor.
Även utbildningsnivå och andel sysselsatta efter lång utbildning skiljer de jämförda gränsregionala områdena åt. Västra Götaland har generellt låg utbildningsnivå, 23 procent är
andelen sysselsatta efter lång utbildning (lägst av samtliga 4 gränsregionala områden). För de
andra gränsregionala områdena är siffrorna följande; Skåne 33 procent, Østfold 26 procent
och Region Hovedstaden 40 procent. Även utbildningsnivå bland gränspendlare och andel
sysselsatta efter lång utbildning skiljer våra gränsregionala områden åt. Västra Götaland och
Østfold har låg utbildningsnivå även bland gränspendlare. Västra Götaland har 15 procent
sysselsatta efter lång utbildning. För de andra gränsregionala områdena är siffrorna följande;
Skåne 39 procent, Østfold 12 procent (lägst av samtliga fyra gränsregionala områden) och
Region Hovedstaden 71 procent.
Befolkningsutvecklingen under perioden 2002- 2009 skiljer våra gränsregionala områden åt.
Statistiken visar att Fyrbodal har haft en svag befolkningsutveckling, en ökning med endast
0,5 procent. Østfold däremot har haft en kraftig ökning av befolkningen med 7,4 procent
under motsvarande period. Samma gäller Skåne som har haft den kraftigaste ökningen av
befolkningen i de fyra gränsregionala områden med 9,2 procent. Motsvarande ökning i
Region Hovedstaden är 4,2 procent. Om vi jämför befolkningsutvecklingen mellan de två
gränsregionala områdena har Østfold-Västra Götaland ökat med ett snitt på 3,2 procent, i
jämförelse med det gränsregionala området Region Hovedstaden och Skåne som ökat med det
dubbla, 6,5 procent. 98
98
Bilaga 7.5.1.
Sidan 39 av 72
5 Konklusion
5.1 Slutsats
Våra slutsatser är de svar som vi funnit till vår problemuppställning. Studien visar att vi
genom att ställa upp, jämföra och analysera kan finna mönster och samband. Slutsatserna
bygger på hela vår studie, det vill säga bakgrundsbeskrivning, problemdiskussion, teori,
empiri, analyser och våra tolkningar.
Vårt huvudsyfte var att undersöka förutsättningarna för att nå tillväxt, i vid mening, i det
gränsregionala området Østfold-Västra Götaland. Vi ser genom denna studie att det i
gränsregionen finns en unik möjlighet till utveckling och tillväxt. Vi ser vidare att
befolkningsutvecklingen skulle kunna förändras.
Tillväxt kommer att kunna skapas, anser vi, genom bland annat förändrade rörelsemönster
inom regionen och över gränsen.
Även utbildningsgradens betydelse och dess koppling till sysselsättning blir mycket tydlig i
vår studie. Genom satsningar och fokuseringar på utbildning menar vi att förutsättningarna för
tillväxt förändras.
5.1.1 Regionförstoring genom gränspendling
Den ökade regionala pendlingen ger för samhället positiva effekter på arbetskraftsutbudet och
matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Gifta och sammanboende kan jobba
på olika orter där båda kan välja mera fritt från en större arbetsmarknad. För en ort kan det
dessutom betyda att man kan minska påfrestningarna vid till exempel en minskning av arbetstillfällen. Vid en gräns innebär detta att utbudet av arbete och arbetskraft (samma gäller
studier) breddas till att gälla delar av två länder.
Vår studie visar tydligt att merparten av pendlingen idag sker i riktning från Sverige till våra
grannländer i väster – hela 80 procent av all gränspendling i Norden sker från Sverige till
Danmark och Norge. Den i sig väldigt enkelriktade pendlingen behöver inte på något sätt vara
ett problem. Om pendlingen i praktiken bara sker i en riktning så får man helt enkelt utnyttja
den pendling som finns, och gärna förstärka denna. En väg för Fyrbodal för att öka sin befolkning kan följaktligen vara att ytterligare öka gränspendlingen till Norge. Regionen erbjuder
redan idag en naturskön omgivning för boende men skulle kunna intensifiera arbetet med att
erbjuda ett attraktivt boende. I Malmö har gamla varvs- och industriområden gjorts om till
attraktiva bostadsområden, områden där många danska medborgare nu har bosatt sig.
Likaså skulle man kunna erbjuda goda kommunikationer över landsgränsen, gärna relativt
långt in i Norge. Erfarenheter från Stockholm och Mälardalsregionen visar att daglig pendling
på upp till två timmars enkel resa accepteras av folk. Nya kommunikationsmöjligheter kan
realiseras genom utökad busstrafik, gärna då i form av bussar som erbjuder goda möjligheter
till att utnyttja restiden i form av sittplatser med el och Internet. Självfallet kan även tågsystemet byggas ut med en mer landsöverskridande trafik. Busslinje 100 som körs längs
Norrlandskusten i väntan på den nybyggda järnvägen (Botniabanan) är ett sätt att bygga upp
en marknad i väntan på ännu bättre kollektivtrafik. Någon form av organiserad samåkning i
bil kan även det vara ett alternativ för att uppnå en regionförstoring.
5.1.2 Regionförstoring genom ökad bildningsgrad
Utbildning och utbildningsnivå spelar stor roll vid val av arbetskraft. En ort som Strömstad
har i princip hälften så hög sysselsättningsgrad efter en lång utbildning som Lund har, men
också klart lägre än exempelvis Malmö.
Sidan 40 av 72
Region Hovedstaden redovisar mångdubbelt högre siffror än det gränsregionala området
Västra Götaland och Østfold vad avser ”sysselsatta efter lång utbildning”. Även Skåne ligger
högt, där Lund toppar med 51 procent. Här ser vi således en tydlig koppling till centralortsteorin. Skåne och Køpenhavn med omnejd har både fler invånare och bor dessutom tätare (det
gränsregionala området Västra Götaland - Østfold har endast 0,5 miljoner invånare).
5.2 Reflektioner och sammankoppling av syfte och resultat
Gällande både handel och arbetspendling över en landsgräns kan man fråga sig varför denna
uppstår. Varför flyttar inte affären närmare kunden? Det kan bero på flera saker, som till
exempel skatter eller valuta.
Man kan på samma sätt fråga sig varför inte den som arbetspendlar flyttar över gränsen,
närmare jobbet. Gällande arbetspendling kan det mycket väl vara så att man inte vill bryta upp
från släkt och vänner. Kanske trivs barnen i den skola de går, kanske har den man är gift med
jobb på den nuvarande bostadsorten. Ytterligare en förklaring till att arbetspendlare inte flyttar
över gränsen kan vara om en person bor i Strömstad, Dals-Ed eller Tanum och exempelvis
jobbar i Sarpsborg så skattar de i Norge. Norge har generellt högre löner än Sverige och med
den speciella gränsgångarskatten kan det bli mycket fördelaktigt att pendla Motsvarande
gäller om en person från Halden jobbar i exempelvis Uddevalla så skattar de i Sverige.
Kommunerna som gränsar till annat land har ”Gränsgångareavtal”. Detta innebär om man bor
i en kommun som gränsar till en annan kommun i ett annat land (Sverige, Norge eller
Finland) och arbetar där så betalar man skatt i hemkommunen om personen bor hemma minst
två dagar i veckan. Som exempel en person från Strömstad, Dals-Ed eller Tanum som arbetar
i Halden eller en person från Halden som omvänt arbetar i Strömstad, Dals-Ed eller Tanum. 99
Sammantaget anser vi att vi har lyckats få fram väl underbyggda exempel på hur det gränsregionala området kan skapa tillväxt, exempel som kan sammanfattas i följande punkter:
•
Befolkningsutvecklingen kan förändras genom ökad gränspendling.
•
Genom satsningar och fokuseringar på utbildning.
•
Genom att erbjuda goda kommunikationer över landsgränsen.
•
Utbudet av arbete och arbetskraft kan breddas till att gälla delar av två länder.
Genom att studera andra exempel kan man finna lösningar som kan implementeras lokalt.
5.3 Nya frågor
Sammantaget har vi svarat på vår problemställning, men studien ger upphov till nya frågor,
varav kan nämnas följande:
•
Hur förändrar utbyggnaden av E6:an (3-4 mil kvar att färdigställas på svenska sidan,
på norsk sida är den utbyggd till Oslo) tillgängligheten till olika geografiska områden i
Västra Götaland och Østfold?
•
Hur kan en utbyggnaden av regionaltåg mellan Oslo-Göteborg där restiden kortas
förändra förutsättningar och rörligheten i det gränsregionala området?
99
http://www.skatteverket.se/skatter/internationellt/norge/gransgvara.4.7b610ded10741da92fa80001408.html,
hämtad 2010-05-04.
Sidan 41 av 72
6 Källor/litteraturförteckning
Böcker
•
Andersen, I., 1998, Den uppenbara verkligheten – Val av samhällsvetenskaplig metod.
Studentlitteratur, Malmö.
•
Christaller, W., 1933, Die zentralen Orten in Süddeutschland, Jena. Central places in
Southern Germany (1966).Englewoods Cliffs, N.J.
•
Eriksson, T. & Wiedersheim-Paul, F., 2008, Att utreda, forska och rapportera. Upplaga
8:2. Liber, Malmö.
•
Isacsson, G. & Hultkrantz, L., 2004, Infrastruktur och tillväxt – en litteraturöversikt,
Transportekonomi. VTI, Borlänge.
•
Karlsson, C. m fl, 2002, Regional Policies and Comparative advantage. Cheltenhamn,
UK.
•
Krugman, P., 1996, Geografi och handel. första upplagan, Norstedts Tryckeri, Stockholm.
•
McCann, P., 2001, Urban and Regional Economics. The Bath Press, Bath.
•
Patel, R. & Davidsson, B., 1994, Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. andra upplagan, Studentlitteratur, Lund.
•
Schött, K. m fl, 2007, Studentens Skrivhandbok. andra utgåvan, Liber, Stockholm.
Rapporter
•
Bergman, C., 2009, Regionförstoring – en jämförelse mellan Västra Götaland och Skåne.
Rapport 2009 - Tillväxt och utveckling, Västra Götalandsregionen, Göteborg.
•
Brydolf – Berg, A., 2005, Västsverige och den nya ekonomiska geografin II .
Regionutvecklingssekretariatet, Göteborg.
•
Christiansson, C. & Rennesund, K. m.fl., 2008, Gränslöst arbete – gränslös fritid. Analys
av planerings- och utvecklingsförutsättningar i gränsregionen Østfold fylkeskommune och
Västra Götalandsregionen, (Ny Gränsregional statistik), Göteborg och Sarpsborg.
•
En studie finansierad av VINNOVA (Dnr T24609-1 A)
•
Hauger, T & Rennesund, K., 2010, Østfoldprofilen 2009. Østfold stattestikk, ISBN 97882-91932-40-8, Fylkestinget, Sarpsborg.
•
Johansson, B. m.fl., 2003, Västsverige och den nya ekonomiska geografin.
•
Lorentzon, S., 2006, VÄSTRA GÖTALAND OCH ØSTFOLD- GRÄNSLAND I
OMVANDLING. Occational Paper 2006:4
•
Västra Götalandsregionen, Regionutvecklingssekretariatet m.fl., 2009, Så arbetar vi för
att stimulera hållbar tillväxt 2010. Mariestad.
•
Västra Götalandsregionen, Regionutvecklingssekretariatet m.fl. 2009, Fakta om Västra
Götaland. Mariestad.
•
Vägverket, Banverket, No: Jernebaneverket og Statens Vegvesen, 2008,
Gränsöverskridande infrastruktur Sverige-Norge. GO-samarbetet.
Övriga källor
Sidan 42 av 72
•
Baggrundsmaterial till Øresundstinget, 2004, En kortlaegning af muligheter og
utfordringer set gennem udviklingsscenarier i et Øresundsperspektiv. Køpenhamn.
•
GO regionen och Öresundsregionen, Den skandinaviska arenan. (Ett politiskt samarbete
mellan tillväxtregionerna Göteborg och Osloregionen samt Öresundsregionen). (Folder,
saknar tryckår)
•
Gränskommittén, 2009, En livskraftig Gränsregionen. (folder), Nossebro.
•
Øresundskommiten, 2009, Öresundskommittens gemensamma prioriteringar till
regeringarna i Sverige och Danmark. Køpenhamn.
Internet
•
Arbetsförmedlingen, Hämtad 2010-03-24 från http://www.arbetsformedlingen.se
/go.aspx?a=38787
•
Arbetsförmedlingen, Hämtad 2010-03-13 från http://www.arbetsformedlingen.se
/library/documents/Arbetsmarknadsläget%20201002%20VGL.pdf
•
Arbetsförmedlingen, Publicerad mars 2010, Hämtad 2010-03-19 från
http://www.arbetsformedlingen.se/library/documents/Arbetsmarknadsläget%2020100
2%20VGL.pdf
Arbetsförmedlingen, Hämtad 2010-03-19 från http://www.arbetsformedlingen.se/
go.aspx?a=89461
Arbetsförmedlingen, Publicerad mars 2010, Hämtad 2010-03-19 från
http://www.arbetsformedlingen.se/go.aspx?a=89461
Ekonomifakta, Hämtad 2010-03-24 från http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/
Ekonomi/Tillvaxt/
•
•
•
•
•
•
EU-Sammanhållning, konkurrenskraft, sysselsättning och tillväxt, Hämtad 2010-03-19
från http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docoffic/official/reports/pdf
/cohesion3/cohesion3_part1_terr_sv.pdf
EU-Upplysningen, Sveriges Rikstad, Publicerad mars 2010, Hämtad 2010-03-19 från
http://www.eu-upplysningen.se/Amnesomraden/Regionalpolitik-och-strukturstod/
Sammanhallningspolitikens-mal-2007-2013/Europeiskt-territoriellt-samarbete
Frihandel, Hämtad 2010-04-30 från http://www.frihandel.nu/varfor/gunnarorn.asp.
•
Fyrbodals Kommunalförbund, Hämtad 2010-04-30 från
http://www.marenovum.se/rapporter/ policydokument/fyrbodal_2008-2013.pdf
•
Fyrbodals Kommunalförbund, Hämtad 2010-03-24 från http://www.fyrbodal.se
•
•
Fyrstads flygplats, Hämtad 2010-03-19 från http://www.fyrstadsflyget.se/
Göteborg-Oslo-Regionen, Hämtad 2010-02-20 från http://www.go-regionen.org/
•
Gränskommittén, Hämtad 2010-03-13 från http://www.granskommitten.com/
•
•
Göteborg City Airport, Hämtad 2010-03-19 från http://www.goteborgcityairport.se
HBL, Publicerad 2010-01-26, Hämtad 2010-03-24 från http://www.hbl.fi/text/
ekonomi/2009/1/26/w22684.php
•
Interreg, Hämtad 2010-03-19 från http://www.interreg-sverigenorge.com/page.asp?pageid=2&menuid=2
Sidan 43 av 72
•
KONTAKT 2010, Svensk-Norsk mötesplats, Hämtad 2010-03-13 från
http://www.kontaktmesse.com
•
•
Mälardalsrådet, Hämtad 2010-03-13 från http://www.malardalsradet.se/
Nordiske tax, Hämtad 2010-05-04 http://www.nordisketax.net/main.asp?url=/
files/nor/sve/012.asp&s=&m=&w=&poll=1
•
Regeringskansliet, (Lissabonstrategin), Hämtad 2010-03-25 från www.regeringen.se
•
Regeringskansliet, (Långtidsutredning, 2008, Flyttning och pendling i Sverige),
Hämtad 2010-05-15 från http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/82886
•
Regeringskansliet, Hämtad 2010-03-24 från http://www.sweden.gov.se/sb/d/3914
•
SCB, Hämtad 2010-03-24 från http://www.scb.se/statistik/_publikationer/
OV9999_2005A01_BR_X102ST0501.pdf
•
SCB, Hämtad 2010-04-25 https://www.h2.scb.se/grs/document/News_Startpage
/LE00001_2010K01_TI_05_A05TI1001.pdf
•
SCB, (Lokala arbetsmarknader – egenskaper, utveckling och funktion), Hämtad 201004-25
•
Skatteverket, Hämtad 2010-05-04 http://www.skatteverket.se/skatter/internationellt/
norge/gransgvara.4.7b610ded10741da92fa80001408.html
•
Skåne, Hämtad 2010-04-30 från http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=162505
•
StatNord, Hämtad 2010-03-24 från http://www.statnord.org
•
StatNord, Nordisk gränsregional statistikdatabas, Hämtad 2010-02-20 från
https://www.h2.scb.se/grs/ (www.statnord.org)
•
Sveriges Riksstad, hämtad 2010-03-13 från http://www.sweden.gov.se/content/
1/c6/11/62/30/ 4160fdab.pdf
•
Transportforskningsenheten, Umeå universitet, Hämtad 2010-03-13 från
http://www8.umu.se/trum/pendlings rapport%2015%20febr.pdf
•
Uppsala Universitet (Långtidsutredningen Finansdepartementet Publicerad 2008-1013 ,Hämtad 2010-03-13 från http://www.uu.se/nyheter/nyhet.php?typ=artikel&id
=474
•
Utredarna, Hämtad 2010-03-24 från http://www.utredarna.nu/rogermortvik/2009/
12/07/var-tids-utmaningar-kraver-att-vi-fornyar-vart-satt-att-berakna-tillvaxt/
•
Västra Götaland Regionen, Hämtad 2010-02-20 från vgregion.se/sv/VastraGotalandsregionen/startsida/
•
Västra Götalands Regionen, Hämtad 2010-03-13 från http://www.vgregion.se/upload/
Regionkanslierna/regionutveckling/analys/Rapport%20V%C3%A4stsverige%20och%
20NEG%20II%20TE.pdf
•
Wasa, Hämtad 2010-03-19 från http://www.uwasa.fi/midcom-admin/ais/midcomserveattachment-4289/Aluerakenne2040tiivistelma.pdf, på finska
•
Øresundskomiten, Hämtad 2010-03-13 från http://www.oresundskomiteen.dk/
•
Østfold Fylkeskommune, Hämtad 2010-03-24 från http://www.ostfold-f.kommune.no
Sidan 44 av 72
Vetenskapliga artiklar
•
Gausdal, A.H., 2008, Developing regional communities of practice by network
reflection: the case of the Norwegian electronics industry, Entrepreneurship &
Regional Development. Vol 20 Issue 3, s 209-235, (Hämtad 2010-05-01 från Business
Source Premier)
•
Madsen, B. m fl., 2007, Regional economic impacts of tourism: the case of Denmark,
Regional Studies. vol 41, Issue 6, s 839–854. (Hämtad 2010-05-01 från Business
Source Premier)
•
Parker, R., 2008, Governance and the Entrepreneurial Economy: A Comparative
Analysis of Three Regions. Vol 32 Issue 5, s 833-854, (Hämtad 2010-05-01 från
Business Source)
Sidan 45 av 72
Bilagor
7 Tabeller
7.1 Västra Götaland
7.1.1 Grunddata
Tabell 20. Västra Götaland – sysselsatta och sysselsättningsgrad
Västra
Götaland
Sysselsat t a
Ar bet spendlar e Ar bet spendlar e
ef t er ut b. Nivå
Lönesumma ef t er sekt or
över r iksgr äns
inkl. gr änspendlar e
Kor t
Medel
Lång
Ut
In
Ut
In
Bengtsfors
24,6%
58,2%
17,2%
1156
795
184
1
Dals-Ed
23,5%
60,4%
16,1%
629
409
139
12
Färgelanda
25,5%
59,0%
15,6%
1394
473
38
0
Lysekil
18,4%
60,3%
21,3%
1814
1214
109
3
66,0%
Mellerud
23,9%
58,1%
18,0%
1281
579
82
0
Munkedal
19,7%
63,6%
16,7%
2157
1122
146
1
Orust
20,3%
61,6%
18,1%
3528
1433
61
0
Sotenäs
27,4%
50,7%
21,8%
1161
884
71
2
Strömstad
23,0%
58,2%
18,8%
1299
1433
708
295
Tanum
23,6%
59,0%
17,4%
1893
1123
207
6
Trollhättan
11,8%
61,7%
26,5%
6128
11209
208
6
Uddevalla
13,9%
59,8%
26,3%
6998
6755
309
Vänersborg
14,7%
57,0%
28,3%
7942
4763
Åmål
16,1%
64,1%
19,9%
1311
925
SUMMA ST.
20586
7 19 2 6
27937
VG SNITT
17 , 1%
59,7%
23,2%
Sverige Snitt
13,6%
56,4%
30,0%
Norge Snitt
22,8%
45,0%
33,2%
Danmark Snit
25,6%
44,8%
22,6%
Folkmängd Sysselsät t ningsgr ad Sysselsät t ningsgr ad
När ingsliv Of f ent lig sekt or Of f . ägda f ör et ag
ant al
%
Ant al
%
Ant al
32,9%
3,1%
9897
73,8%
4218
76,5%
4377
63,8%
33,7%
2,5%
4788
75,4%
2154
79,4%
2269
63,4%
33,2%
3,4%
6744
79,7%
3134
80,6%
3167
31,3%
2,7%
14659
78,1%
6715
79,2%
6804
70,5%
27,0%
2,5%
9442
75,2%
4070
76,5%
4140
63,1%
34,9%
2,1%
10245
78,3%
4731
80,5%
4859
69,4%
29,5%
1,2%
15327
82,1%
7548
82,6%
7595
67,2%
29,3%
3,4%
9170
79,3%
4313
80,5%
4372
67,0%
28,9%
4,0%
11607
73,2%
5267
82,6%
5915
68,5%
29,1%
2,5%
12271
79,8%
5828
82,1%
5997
67,3%
28,3%
4,4%
54487
77,5%
25372
78,0%
25550
4
52,7%
41,7%
5,6%
51186
78,8%
23995
79,6%
24207
144
6
49,8%
45,8%
4,4%
36991
81,0%
17636
81,5%
17747
141
4
58,7%
33,9%
7,4%
12545
77,4%
5464
79,2%
5596
2547
340
259359
64,0%
7 3 7 16
4 18 3 0
4908
6 1, 2 0 %
34,73%
4,07%
Källa: Statnord.org.
Sidan 46 av 72
12 0 4 4 5
12 2 5 9 5
Dif f
2150
7.1.2 Gränspendling efter ålder och kön
Tabell 21. Västra Götaland – gränspendling efter ålder och kön
GRÄNSPENDLING EFTER ÅLDER OCH KÖN
VG
16- 19
20- 24
25- 29
Män Kvinnor Män Kvinnor
30- 34
35- 39
40- 44
45- 49
50- 54
55- 59
60- 64
65+
Tot a l
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
Bengt sf ors
8
4
25
7
15
4
19
0
14
0
15
0
16
3
14
5
16
3
7
4
3
0
18 2
Dals-Ed
5
3
13
3
16
4
14
3
10
0
18
3
8
4
8
6
7
3
6
6
0
0
14 0
Färgelanda
0
3
6
4
0
0
3
0
5
0
3
0
4
0
6
0
0
0
0
0
0
0
34
Lysekil
0
0
9
3
11
3
6
3
11
0
11
3
15
3
10
3
8
0
8
0
0
0
10 7
M ellerud
0
0
11
3
10
0
3
0
7
0
13
0
11
0
4
3
5
0
4
0
3
0
77
M unkedal
0
0
8
3
15
3
11
0
16
0
24
3
14
0
24
0
12
3
5
0
3
0
14 4
Orust
3
3
9
0
5
0
4
0
8
0
7
0
3
0
3
3
3
0
6
0
3
0
60
Sot enäs
0
0
4
4
8
0
5
0
5
0
12
0
7
0
5
0
9
3
4
0
3
0
69
St römst ad
8
3
29
21
57
14
69
19
70
13
72
31
64
21
63
25
44
22
36
12
9
4
706
Tanum
3
0
11
8
21
4
20
3
21
3
22
0
20
7
14
8
19
7
10
3
4
0
208
Trollhät t an
3
4
25
20
25
10
9
4
13
3
11
3
24
3
19
5
10
0
3
0
6
0
200
Uddevalla
7
4
31
17
27
7
25
3
27
4
35
4
19
5
35
7
22
0
15
3
3
3
303
Vänersborg
3
3
27
19
13
6
11
3
12
4
11
0
5
0
7
4
5
0
4
3
0
0
14 0
Åmål
7
4
S UMMA
47
31
Tot alt Män
1980 78,95%
Tot alt Kvinnor
528 21,05%
11
2 19
6
17
4
7
0
13
0
16
5
14
3
9
3
8
3
5
0
3
0
13 8
118
240
59
206
38
232
27
270
52
224
49
221
72
16 8
44
113
31
40
7
2508
16-19
78
3,11%
20-24
337
13,44%
7414
25-29
299
11,92%
8073
30-34
244
9,73%
7808
35-39
259
10,33%
9583
40-44
322
12,84%
13524
45-49
273
10,89%
12831
50-54
293
11,68%
15236
55-59
212
8,45%
12084
60-64
144
5,74%
8928
65+
47
1,87%
3149
Tot alt Ålder
1365
Källa: Statnord.org.
Sidan 47 av 72
7.1.3 Gränspendling efter näring och kön
Tabell 22. Västra Götaland – gränspendling efter näring och kön
Pendlare till Norge efter kön och näring
A
B eng t sf o r s
D al s- Ed
F är g el and a
B
C
D
Män
37
Kvinnor
3
Män
22
Kvinnor
3
Män
3
E
F
56
G
H
6
3
I
J
10
L
M
O
P
Q
X
6
12
27
15
24
6
3
81
3
13
6
22
Kvinnor
Lyseki l
3
3
26
Kvinnor
Män
M unked al
Män
3
3
8
35
78
3
3
3
12
60
9
32
6
13
14
60
27
22
Kvinnor
3
Män
3
15
4
3
3
3
3
3
31
Kvinnor
So t enäs
3
10
22
9
Kvinnor
Män
7
99
3
63
3
Män
25
Kvinnor
3
Män
6
51
46
Kvinnor
80
3
V äner sb o r g Män
25
Kvinnor
Å mål
Män
18
35
3
56
79
18
3
16
69
26
12
9
4
20
27
6
3
3
19
27
Kvinnor
U d d eval l a
138
25
Män
T r o l l hät t an
44
3
Kvinnor
T anum
100,0%
86,7%
95,2%
97,6%
100,0%
0
Män
St r ö mst ad
77,1%
3
123
Kvinnor
O r ust
83,5%
0
Män
M el l er ud
A nde l mä n
137
9
6
N
25
3
41
K
3
12
3
30
6
517
72
173
6
165
13
25
4
5
51
136
6
3
17
29
9
9
6
4
12
6
5
7
28
54
10
9
11
Kvinnor
3
3
6
241
19
11
43
22
3
9
9
78
3
24
97
12
15
0
0
25
353
0
657
15 6
66
2 17
3
480
39
12
18 6
9
0
0
0
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
X
män
-
J Financial int ermediat ion
B Fishing
-
K Real est at e, rent ing and business act ivit ies
D M anuf act uring
E Elect ricit y, gas and wat er supply
F Const ruct ion
10 0 , 0 %
88,7%
10 0 , 0 %
86,8%
82,4%
84,9%
70,3%
86,6%
Andel män
A Agricult ure, hunt ing and f orest ry
C M ining and quarrying
74,9%
33
A
Andel
88,0%
6
L Public administ rat ion and def ence; compulsory social securit y
M
Educat ion
10 0 , 0 %
78,3%
69,2%
10 0 , 0 %
N Healt h and social work
25,8%
O Ot her communit y, social and personal service act ivit ies
66,7%
G Wholesale and ret ail t rade
7 1, 2 %
P Act ivit ies of households
-
H Hot els and rest aurant s
5 1, 5 %
Q Ext ra-t errit orial organizat ions and bodies
-
9 1, 2 %
X
I Transport , st orage and communicat ion
Källa: Statnord.org.
Sidan 48 av 72
Unknown
-
7.1.4 Utbildning
Tabell 23. Västra Götaland – utbildningsnivå
Utb.nivå VG
Bengtsfors Kort
Medel
Lång
Dals-Ed
Kort
Medel
Lång
Färgel.
Kort
Medel
Lång
Lysekil
Kort
Medel
Lång
Okänt
Mellerud Kort
Medel
Lång
Munkedal Kort
Medel
Lång
Orust
Kort
Medel
Lång
Sotenäs
Kort
Medel
Lång
Strömstad Kort
Medel
Lång
Okänt
Tanum
Kort
Medel
Lång
Okänt
Trollh.
Kort
Medel
Lång
Uddevalla Kort
Medel
Lång
Okänt
Vänersb. Kort
Medel
Lång
Okänt
Åmål
Kort
Medel
Lång
Kort
Medel
Lång
Sammantaget
Kort
398
Medel
1585
Lång
369
Okänt
31
A B
C
D
E
8
28
3
3
19
3
3
3
6
3
3
3
4
3
8
33
3
8
4
23
3
C
3
I
K
3
25
7
3
12
3
L
M N
3
3
6
3
8
5
3
5
6
3
6
3
7
24
6
3
5
3
7
18
3
17
3
3
16
11
3
3
7
3
10
61
35
9
22
7
9
9
53
3
6
3
15
3
6
3
4
5
3
19
6
3
23
77
21
31
102
9
15
49
13
7
18
51
15
6
18
6
15
44
3
11
6
4
21
4
13
33
3
12
38
3
12
10
14
61
5
3
10
6
10
5
22
3
3
16
3
3
15
8
27
3
4
3
175
15%
74%
11%
D
J
3
11
3
5
3
8
12 0 22 363 0 662
50% - 0% 20% - 24%
50% - 73% 69% - 73%
0% - 27% 11% - 3%
A B
H
3
3
3
3
G
7
5
8
5
3
F
18
36
E
F
G
13
3
5
10
3
3
19
9
3
6
4
15
5
5
55
12
10
48
13
3
8
3
3
29
7
3
6
6
86 243
3
7% 22% 0%
93% 60% 0%
0% 18% 100%
4
H
I
J
7
25
6
518
11%
68%
20%
K
O P Q X SA %
32
119
19
28
83
11
5
24
0
17
65
15
3
9
55
6
26
111
6
0
44
3
10
40
6
110
407
170
15
32
125
36
3
24
145
19
50
196
43
5
31
81
17
5
24
90
18
3
3
3
3
3
14
13
3
3
11
8
10
31
47
12
3
6
11
7
3
3
3
3
3
6
12
5
5
4
4
5
6
3
53 20 208
0% 0% 6%
38% 30% 40%
57% 70% 41%
3
3
3
L
17%
67%
15%
1%
Källa: Statnord.org.
Sidan 49 av 72
M N
18
17%
67%
17%
0
-
0
-
0
-
O P Q X
19%
70%
11%
23%
68%
9%
17%
83%
0%
17%
65%
15%
3%
13%
79%
9%
18%
78%
4%
0%
94%
6%
18%
71%
11%
16%
58%
25%
2%
16%
64%
19%
2%
13%
77%
10%
17%
67%
15%
2%
23%
60%
13%
4%
18%
68%
14%
7.1.5 Folkmängd
Tabell 24. Västra Götaland – folkmängd
Folkmängd 2002-2009
2002
Bengtsfors
Dals-Ed
Färgelanda
Lysekil
Mellerud
Munkedal
Orust
Sotenäs
Strömstad
Tanum
Trollhättan
Uddevalla
Vänersborg
Åmål
2003
2004
2005
2006
2007
2008
10557
10464
10348
10235
10110
9993
9904
5047
5015
4969
4896
4906
4840
4805
6939
6841
6886
6824
6779
6770
6744
14801
14798
14767
14657
14631
14633
14659
9807
9792
9728
9638
9623
9553
9442
10434
10405
10318
10284
10246
10256
10245
15113
15160
15160
15188
15185
15373
15327
9467
9359
9336
9311
9283
9280
9170
11218
11233
11373
11507
11569
11558
11607
12210
12288
12317
12252
12253
12246
12271
52937
52920
53154
53302
53830
54300
54487
49683
49871
50068
50314
50507
50921
51186
37025
37101
37105
36951
37023
36939
36991
12829
12854
12823
12737
12716
12589
12545
2009
Ökn. 02-09
-711
4728
-319
6691
-248
14535
-266
9261
-546
10246
-188
15308
195
9112
-355
11690
472
12253
43
54873
1936
51518
1835
36871
-154
12434
-395
9846
%
-6,73%
-6,32%
-3,57%
-1,80%
-5,57%
-1,80%
1,29%
-3,75%
4,21%
0,35%
3,66%
3,69%
-0,42%
-3,08%
Ökning
Ökning
personer
%
2002-2009 2002-2009
TOTALT
258067 258101 258352 258096 258661 259251 259383 259366
Folkmängd 2002-2009
2002
Sverige
8939367
1299
0,50%
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Ökn. 02-09
%
8973472
9008883
9042663
9107935
9174464
9248976
9331619
392252
4,39%
Källa: Scb.se.
Sidan 50 av 72
7.2 Østfold
7.2.1 Grunddata
Tabell 25. Østfold – sysselsatta och sysselsättningsgrad
Östfold
Sysselsat t a ef t er Arbet spendlare Ar bet spendlar e
Lönesumma
ut bildningsnivå
ef t er sekt or
över r iksgr äns
Folkmängd Sysselsät t ningsgr ad Sysselsät t ningsgr ad
ink. Gr änspendlar e
Kor t
Medel
Lång
Ut
In
Ut
In
När ingsliv Of f ent lig sekt or Of f . ägda f ör et ag ant al
%
Ant al
%
Ant al
Ar emar k
28,8%
48,0%
23,2%
450
87
4
11
65,3%
34,7%
0,0%
1420
81,3%
737
81,3%
739
Fr edr ikst ad
25,6%
46,3%
28,1%
9608
9596
22
377
61,1%
35,2%
3,7%
72760
76,5%
35360
76,5%
35371
Halden
25,1%
48,5%
26,4%
3300
2468
272
333
70,5%
27,0%
2,5%
28389
74,8%
13427
75,7%
13637
Hvaler
27,4%
50,7%
21,8%
1213
279
0
3
51,6%
47,6%
0,8%
3998
78,0%
2068
78,0%
2068
Moss
26,5%
45,7%
27,8%
6650
7170
9
139
66,2%
30,6%
3,2%
29588
76,5%
14558
76,5%
14560
Rygge
28,5%
50,2%
21,3%
4572
3147
3
38
70,2%
25,3%
4,5%
14105
79,0%
6992
79,0%
6993
Råde
29,4%
51,1%
19,5%
2380
1363
1
38
72,8%
25,1%
2,1%
6790
81,2%
3570
81,2%
3571
Sar psbor g
26,5%
49,3%
24,2%
8991
7626
20
346
67,1%
29,0%
3,9%
51723
76,1%
25181
76,1%
25195
S UM M A S T.
26774
48688
26429
331
12 8 5
66661
3 17 3 4
3498
208773
ÖS T F OL D S N I T T
26,3%
47,8%
25,9%
65,4%
3 1, 1%
3,4%
Sver ige Snit t
13,6%
56,4%
30,0%
Nor ge Snit t
22,8%
45,0%
33,2%
Danmar k Snit t
25,6%
44,8%
22,6%
Källa: Statnord.org.
Sidan 51 av 72
10 18 9 3
10 2 13 4
Dif f
241
7.2.2 Gränspendling efter ålder och kön
Tabell 26. Østfold – gränspendling efter ålder och kön
GRÄNSPENDLING TILL SVERIGE EFTER ÅLDER OCH KÖN
Öst f old
16- 19
20- 24
25- 29
30-34
35-39
40- 44
45- 49
50- 54
55-59
60- 64
65+
Tot a l
Män Kvinnor MänKvinno MänKvinno Män Kvinnor MänKvinno MänKvinno MänKvinno MänKvinno MänKvinno MänKvinno Män Kvinnor
Fr edr ikst ad
0
0
3
0
0
0
3
3
3
0
0
0
4
0
3
0
0
0
0
0
0
0
19
Halden
34
52
29
25
14
12
10
14
13
14
10
9
3
10
3
8
0
3
3
6
0
3
275
Hvaler
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Moss
0
0
0
0
0
0
3
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3
Ar emar k
0
3
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3
Rygge
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3
Råde
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Sar psbor g
3
0
3
3
0
0
0
3
0
0
4
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
16
S UMMA
37
55
35
28
14
12
16
20
16
14
17
9
7
10
6
8
0
3
3
6
0
3
3 19
ST
(%)
Ålder
ST
(%)
151
47,34%
16-19
92
28,84%
1610
Tot alt Kvinnor 168
52,66%
20-24
63
19,75%
1386
Tot alt Män
Tot alt Ålder
25-29
26
8,15%
702
30-34
36
11,29%
1152
35-39
30
9,40%
1110
40-44
26
8,15%
1092
45-49
17
5,33%
799
50-54
14
4,39%
728
55-59
3
0,94%
171
60-64
9
2,82%
558
65+
3
0,94%
201
319
29,8 9509
Källa: Statnord.org.
Sidan 52 av 72
7.2.3 Gränspendling efter näring och kön
Tabell 27. Østfold – gränspendling efter näring och kön
Pendlare till Sverige efter kön och näring
A
Aremark
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
X
Män
Kvinnor
Fredrikstad
3
0
3
Män
3
Kvinnor
Hvaler
Moss
Rygge
Råde
98
6
141
18
0,0%
3
3
110
40,9%
159
Män
0
Kvinnor
0
Män
0
Kvinnor
0
Män
0
Kvinnor
0
Män
0
Kvinnor
Sarpsborg
0,0%
3
Män
Kvinnor
Halden
Ande l mä n
0
-
-
-
-
0
Män
6
6
Kvinnor
100,0%
0
0
0
0
0
0
3
248
24
0
0
3
3
0
0
0
0
0
0
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
X
Andel män
Andel män
A
Agriculture, hunting and fore
-
J
Financial intermediation
B
Fishing
-
K
Real estate, renting and business activities
C
Mining and quarrying
-
L
P ublic administration and defence; compulsory social security
D
Manufacturing
-
M
Education
-
E
Electricity, gas and water su
-
N
Health and social work
-
F
Construction
G
H
I
10 0 , 0 %
0,0%
10 0 %
O
Other community, social and personal service activities
-
Wholesale and retail trade
39,5%
P
Activities of households
-
Hotels and restaurants
25,0%
Q
Extra-territorial organizations and bodies
-
X
Unknown
-
Transport, storage and comm
-
Källa: Statnord.org.
Sidan 53 av 72
7.2.4 Utbildning
Tabell 28. Østfold – utbildningsnivå
Utb.nivå Östfold
Aremark Kort
Medel
Lång
FredrikstadKort
Medel
Lång
Halden
Kort
Medel
Lång
Okänt
Hvaler
Kort
Medel
Lång
Moss
Kort
Medel
Lång
Rygge
Kort
Medel
Lång
Råde
Kort
Medel
Lång
Sarpsborg Kort
Medel
Lång
A
0
Kort
Medel
Lång
A
Sammantaget
Kort
142 48%
Medel
116 39%
Lång
36
12%
Okänt
3
1%
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P Q X SA
3
3
3
3
3
3
0
-
0
-
B
C
9
0
0% 67% 33% -
D
E
4
117
98
20
3
3
11
5
3
6
6
3
3
260 11
5
0% 48% 100% 100%
0% 40% 0%
0%
100% 10% 0%
0%
F
G
H
I
0
-
3
0%
100%
0%
0
-
0
-
J
K
L
M
Källa: Statnord.org.
Sidan 54 av 72
3
3
0
0%
0%
0% 100% 100% 0%
-
N
O
%
3 100%
0
0%
0
0%
0
0%
3 30%
7 70%
133 50%
104 39%
26 10%
3
1%
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
6 33%
9 50%
3 17%
0
-
0
-
P Q X
7.2.5 Folkmängd
Tabell 29. Østfold – folkmängd
Folkmängd 2002-2009
2002
Aremark
Fredrikstad
Halden
Hvaler
Moss
Rygge
Råde
Sarpsborg
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Ökn. 02-09
%
316
314
321
318
319
299
301
292
62383
63211
63160
63475
64209
64867
65633
66265
22839
23112
23102
23156
23370
23536
23871
24154
1499
1538
1574
1596
1602
1620
1639
1666
26885
27098
27195
27399
27636
28088
27876
29166
11727
11903
11833
11747
11970
12026
12354
12511
-24
3882
1315
167
2281
784
900
3395
-7,59%
6,22%
5,76%
11,14%
8,48%
6,69%
22,28%
7,76%
4040
4035
4514
4569
4643
4749
4957
4940
43762
44210
44659
44825
45429
45943
46516
47157
Ökning
Ökning
personer
%
2002-2009 2002-2009
TOTALT
173451 175421 176358 177085 179178 181128 183147 186151
12700
7,32%
Folkmängd 2002-2009
2002
Norge
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
4 524 066 4 552 252 4 577 457 4 606 363 4 640 219 4 681 134 4 737 171 4 799 252
Källa: Ssb.no
Sidan 55 av 72
Ökn. 02-09
%
275186
6,08%
7.3 Region Skåne
7.3.1 Grunddata
Tabell 30. Skåne – sysselsatta och sysselsättningsgrad
Öresunsregionen
Sysselsat t a
Arbet spendlare A rbet spendlare
ef t er ut b. Nivå
Lönesumma ef t er sekt or
Folkmängd Sysselsät t ningsgrad Sysselsät t ningsgrad
över riksgränsen
inkl. gränspendlare
Kor t
Medel
Lång
Ut
In
Ut
In
När ingsliv Of f ent lig sekt or Of f . ägda f ör et ag ant al
%
Ant al
%
Ant al
Bur löv
17,7%
60,8%
21,5%
5232
5844
289
11
82,6%
16,2%
1,2%
16230
72,3%
7014
75%
7283
Helsingbor g
13,9%
58,0%
28,1%
15672
20631
1917
143
72,1%
23,8%
4,1%
126754
73,9%
57421
76%
59124
Höganäs
14,2%
58,5%
27,4%
5555
2009
127
5
70,3%
27,3%
2,4%
24248
80,1%
11073
81%
11180
Kävlinge
16,6%
58,1%
25,4%
9836
3122
178
3
62,1%
29,3%
8,6%
28255
83,9%
14152
85%
14308
Landskrona
15,1%
58,9%
26,0%
6927
5217
588
8
68,2%
27,8%
4,0%
40860
68,6%
16870
71%
17424
Lomma
11,1%
49,6%
39,3%
7546
2600
153
13
53,5%
43,9%
2,6%
20449
84,1%
9634
85%
9754
Lund
7,6%
41,6%
50,8%
1147
142
1147
142
60,7%
37,1%
2,3%
107351
70,7%
50155
72%
51137
Malmö
11,9%
53,3%
34,8%
37293
58500
11223
294
69,5%
25,2%
5,2%
286535
64,4%
116862
70%
127330
Skurup
21,2%
56,3%
22,4%
4274
1290
245
4
61,3%
34,1%
4,6%
14784
77,4%
6914
80%
7146
St af f anst or p
15,7%
56,6%
27,7%
8032
2949
201
2
67,8%
28,4%
3,8%
21667
83,0%
10502
84%
10676
Svedala
15,1%
59,7%
25,1%
6989
3521
270
16
61,6%
35,5%
2,9%
19390
83,2%
9685
85%
9920
Tr ellebor g
16,4%
57,7%
25,9%
8708
3413
502
16
60,3%
36,0%
3,7%
41558
77,5%
18867
79%
19308
Vellinge
12,7%
56,9%
30,4%
11357
3160
630
6
71,6%
26,2%
2,1%
32843
81,1%
15506
84%
16060
S UM M A S T.
4 4 12 0
18 5 4 6 3
115 0 8 0
17 4 7 0
663
2 3 18 9 3
98581
14 0 9 9
780924
ÖR S N I T T
12 , 8 %
53,8%
33,4%
67,28%
28,60%
4,09%
Sverige Snit t
13,6%
56,4%
30,0%
Nor ge Snit t
22,8%
45,0%
33,2%
Danmark Snit t
25,6%
44,8%
22,6%
Källa: Statnord.org.
Sidan 56 av 72
344655
360650
D i f f 15 9 9 5
7.3.2 Gränspendling efter ålder och kön
Tabell 31. Skåne – gränspendling efter ålder och kön
GRÄNSPENDLING TILL DANMARK EFTER ÅLDER OCH KÖN
ÖR
16- 19
20- 24
Män Kvinnor
Burlöv
Helsingborg
25-29
30- 34
35- 39
40-44
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
45-49
50-54
55-59
60- 64
65+
Tot a l
Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
6
7
20
18
32
13
27
21
35
11
18
10
14
9
16
6
5
4
5
0
0
0
277
29
33
112
131
159
138
163
95
131
85
122
86
101
70
73
51
58
45
45
21
12
9
17 6 9
Höganäs
0
0
4
4
0
4
7
3
6
3
12
8
10
9
10
3
6
3
8
3
3
0
10 6
Kävlinge
5
3
9
10
15
9
17
12
18
8
20
8
13
9
5
3
3
0
3
0
0
0
17 0
Landskrona
4
10
39
56
61
33
62
35
29
20
55
19
38
18
19
13
15
9
11
3
3
0
552
Lomma
3
4
0
3
4
4
7
13
19
7
21
8
14
7
5
4
4
5
3
0
0
0
13 5
Lund
7
22
54
85
87
78
92
46
68
38
65
38
42
28
37
11
21
12
11
3
0
3
848
M almö
102
157
782
919
1522
1126
1554
879
941
462
685
290
414
214
241
151
171
108
91
50
9
6
10 8 7 4
Skurup
3
0
18
9
15
11
25
22
26
12
28
14
13
7
4
7
7
3
4
3
0
0
231
St af f anst orp
4
8
10
6
12
14
20
10
22
8
18
15
9
8
6
3
10
4
3
3
0
0
19 3
Svedala
0
5
9
12
27
18
37
24
30
14
23
13
15
3
5
7
3
3
3
3
0
0
254
Trelleborg
3
4
26
23
43
27
77
43
54
29
48
17
31
11
16
10
14
4
0
3
3
0
486
Vellinge
6
4
18
28
28
26
62
53
70
34
82
38
33
30
21
19
15
12
11
4
3
0
597
S UMM A
17 2
257
110 1
13 0 4
2005
15 0 1
2 15 0
12 5 6
14 4 9
731
119 7
564
747
423
288
332
2 12
19 8
96
33
18
16 4 9 2
Tot alt Män
9842 59,68%
Tot alt Kvinnor 6650 40,32%
Tot . Ålder
16-19
429
2,60%
7507,5
20-24
2405
14,58%
52910
25-29
3506
21,26%
94662
30-34
3406
20,65%
108992
35-39
2180
13,22%
80660
40-44
1761
10,68%
73962
45-49
1170
7,09%
54990
50-54
746
4,52%
38792
55-59
544
3,30%
31008
60-64
294
1,78%
18228
51
0,31%
65+
16492
3417
34,27 565129
Källa: Statnord.org.
Sidan 57 av 72
458
7.3.3 Gränspendling efter näring och kön
Tabell 32. Skåne – gränspendling efter näring och kön
Pendlare till Danmark efter kön och näring
A
Burlöv
Helsingborg
B
C
14
Kvinnor
9
M än
3
3
Kvinnor
Höganäs
D
M än
E
F
10
206
3
70
66
M än
6
Kvinnor
Kävlinge
7
3
M än
41
34
Kvinnor
Lund
Malmö
Svedala
Trelleborg
Vellinge
K
L
16
16
3
17
6
95
163
74
173
18
143
16
33
64
28
997
124
57
71
16
119
10
24
241
30
758
9
3
19
12
3
13
12
50
6
16
47
11
20
3
52
3
M än
11
12
9
7
23
Kvinnor
9
9
11
23
3
93
27
3
377
51
3
206
3
3
68
3
21
59
38
50
25
160
6
37
21
16
473
75
38
39
15
89
3
24
24
9
345
354
1084
483
1160
313
1611
166
181
249
255
3
231
3
17
988
427
546
202
878
117
160
590
191
12
24
7
35
12
3
3
19
6
6
14
27
6
6
33
4
27
26
12
18
72
15
72
6
28
11
26
3
41
46
17
75
44
72
47
9
80
3
42
6
3
14
6
Kvinnor
3
M än
15
Kvinnor
10
M än
22
Kvinnor
6
M än
40
Kvinnor
15
20
18
31
12
21
6
6
3
27
3
3
7
65
3
137
11
3
99
3
11
10
319
6
6
27
14
3
6
160
17
340
25
3
230
0
9
14 0 3
32
58 3
3061
13 3 0
2 6 19
683
3 576
3 78
486
14 3 2
604
6
3
0
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
X
Fishing
10 0 , 0 %
-
60,6%
67
3
12
63,3%
103
3
16
59,7%
76
12
24
57,8%
131
28
12
Agriculture, hunt ing and f orest ry
57,6%
4356
Andel män
A
B
C
D
E
F
G
H
I
64,7%
6456
9
13
3
65,5%
50
26
3
72,1%
49
559
Kvinnor
56,8%
19
3
3
26
M än
7
63,3%
49
3
M än
A nd el män
12
9
6
X
16
9
10
Q
164
79
51
P
6
74
29
O
9
54
M än
N
3
22
Kvinnor
M
41
17
Kvinnor
Staffanstorp
J
6
M än
Skurup
I
31
24
Kvinnor
Lomma
H
20
3
M än
Landskrona
G
30
58,1%
66,6%
59,6%
Andel män
J Financial int ermediat ion
6 4 , 1%
K R eal estate, rent ing and business act ivit ies
6 3 ,3 %
L Public administ rat ion and def ence
6 1, 6 %
M ining and quarrying
6 6 , 7%
M anuf act uring
71, 7%
M
Elect ricit y, gas and wat er supply
9 0 ,6 %
N Healt h and social work
Const ruction
9 7, 1%
O Ot her communit y, social and personal service act ivit ies 57, 9 %
Wholesale and ret ail t rade
53 , 3 %
P Act ivit ies of households
10 0 , 0 %
Hot els and rest aurant s
55, 5%
Q Ext ra-t errit orial organizat ions and bodies
0 ,0 %
Transport, st orage and communicat ion
6 7, 5%
X
Källa: Statnord.org.
Sidan 58 av 72
Educat ion
Unknown
54 , 7%
2 7, 2 %
-
7.3.4 Utbildning
Tabell 33. Skåne – utbildningsnivå
D E F
Utb.nivå Öresund A B C
Burlöv
Kort
Medel
Lång
Helsingb. Kort
Medel
Lång
Okänt
Höganäs Kort
Medel
Lång
Kävlinge Kort
Medel
Lång
Landskr. Kort
Medel
Lång
Lomma Kort
Medel
Lång
Lund
Kort
Medel
Lång
Okänt
Malmö Kort
Medel
Lång
Okänt
Skurup Kort
Medel
Lång
Okänt
Staffanst. Kort
Medel
Lång
Svedala Kort
Medel
Lång
Okänt
Trelleb. Kort
Medel
Lång
Vellinge Kort
Medel
Lång
3
3
3
H
I
10
28
9
45
174
66
5
5
19
6
30
77
20
3
11
22
14
37
151
53
3
J
6
6
6
6
27
9
30
48
19
9
11
9
6
18
7
37
43
19
6
10
12
6
3
46
40
6
287
888
510
22
11
23
8
12
5
26
3
11
6
70
3
36 163 14 56
9
3
21 297 20 19
160 891 56 62
330 1240 206 253
6
62
8
4
14
3
9
6
3
3
13
26
K
12
27
17
47
128
79
7
L
3
3
8
20
M
8
8
15
34
3
N
3
10
12
31
175
97
O
P
Q
X
SA
44
12
3
5
39
11
14 0
84
2 77
9 74
491
24
0
3
3
3
5
4
4
16
26
15
10
17
5
3
8
15
21
6
7
3
6
10
7
12
16
34
49
19
3
12
5
6
4
3
18
35
18
59
36
19
6
3
4
9
3
87
55
16 3
8
2 58
119
0
3
6
3
12
Kort
Medel
Lång
Sammantaget
Kort
2171
Medel
7627
Lång
6368
Okänt
242
13
9
59
143
70
G
3
6
3
12
48
9
3
0%
100%
0%
A
3
4
3
15
3
12
62
3
102
310
362
15
6
12
8
3
6
8
9
3
12
12
3
8
3
6
26
71 312
219 1162
78 565
4
34
3
3
9
28
12
D
6
54
15
196
596
148
21
3
10
3
3
4
47
3
73
31
13
12
29
13
3
80
59
316 196
437 182
7
9
5
11
9
16
3 10
3
4 79
24
14 6 4
4
4 8 75
3
4344
18 8
35
119
65
3
4
3
12
5
3
3
13
31
15
4
20
7
29
3
0 13 1415 35 596
- 0% 14% 0% 18%
- 23% 41% 17% 63%
- 77% 43% 83% 18%
B C
14
11
8
86
42
E
F
7
27
9
10
32
16
10
3
13
3
28
11
6
25
12
3
3
3
7
20
3
12
55
26
46
3
24
3
17
9
8
6
8
65
21
91
12
23
3
55
38
3061 1362 2611 716
15% 20% 16% 3%
57% 63% 54% 31%
26% 15% 29% 65%
G
H
I
13%
46%
39%
1%
Källa: Statnord.org.
Sidan 59 av 72
J
3
18
6
17
3
4
14
3
18
3
3
3
19
6
3
12
3
11
3
6
41
3
6
17
57
13
8
17
3
30
7
6
82
17
6
20
3583 419 514 1443
12% 7% 5% 10%
37% 20% 17% 42%
49% 73% 75% 47%
K
L
M
N
19
3
10 7
73
25
7
3
13 1
95
3
61
7
6
4
10
9
618
12%
50%
37%
O
2 51
16 9
33
269
285
4
3
3
0%
0%
0%
100%
0%
0%
0%
P
100% 100%
Q
X
%
16%
52%
31%
16%
55%
28%
1%
0%
62%
38%
12%
54%
34%
30%
48%
22%
0%
39%
61%
4%
37%
57%
3%
13%
45%
40%
2%
16%
54%
30%
1%
10%
54%
37%
10%
52%
37%
1%
13%
52%
35%
6%
46%
49%
7.3.5 Folkmängd
Tabell 34. Skåne – folkmängd
Folkmängd 2002-2009
2002
Burlöv
Helsingborg
Höganäs
Kävlinge
Landskrona
Lomma
Lund
Malmö
Skurup
Staffanstorp
Svedala
Trelleborg
Vellinge
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Ökn.02-09
15323
15254
15290
15291
15582
15858
16205
16460
119306
120108
121097
121960
123232
124751
126569
128227
22776
23016
23132
23398
23790
24100
24251
24448
25184
25529
26009
26715
27347
27706
28187
28613
38448
38627
39014
39336
40019
40321
40782
41157
1137
8921
1672
3429
2709
2801
8708
27795
909
1819
1450
3135
2107
18200
18295
18595
18791
19422
19967
20422
21001
100470
101016
101427
102330
103407
105199
107321
109178
265083
266714
268971
270740
275564
280279
285514
292878
13913
14061
14224
14389
14620
14811
14794
14822
20086
20227
20356
20603
20832
21093
21658
21905
18183
18244
18462
18680
18968
19104
19292
19633
38682
39081
39446
39700
40301
40892
41483
41817
31142
31396
31589
31629
32303
32575
32839
33249
%
7,42%
7,48%
7,34%
13,62%
7,05%
15,39%
8,67%
10,49%
6,53%
9,06%
7,97%
8,10%
6,77%
Ökning
Ökning
personer
%
2002-2009 2002-2009
TOTALT
726796 731568 737612 743562 755387 766656 779317 793388
Folkmängd 2002-2009
2002
Sverige
8939367
66592
9,16%
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Ökn.02-09
%
8973472
9008883
9042663
9107935
9174464
9248976
9331619
392252
4,39%
Källa: Scb.se.
Sidan 60 av 72
7.4 Region Hovedstaden
7.4.1 Grunddata
Tabell 35. Hovedstaden – sysselsatta och sysselsättningsgrad
R e gi on
Sysselsat t a
H o v e st a d
Ar bet spendlar e Ar bet spendlar e
ef t er ut b. Nivå
Kor t
Medel
Lång
Lönesumma ef t er sekt or
Folkmängd Sysselsät t ningsgr ad Sysselsät t ningsgr ad
över r iksgr änsen
Ut
Dr agör
26,5%
46,0%
27,5%
5328
Fr edensbor g
24,4%
42,7%
32,8%
Fr edr iksber g
17,5%
42,1%
40,4%
In
Ut
In
inkl. gr änspendlar e
När ingsliv Of f ent lig sekt or Of f . ägda f ör et ag ant al
48,9%
4,6%
13411
%
82,6%
Ant al
6866
%
82,7%
Ant al
1536
18
66
46,4%
6879
14222
7679
35
286
67,2%
31,9%
0,9%
39254
81,2%
20615
81,3%
20643
40680
29231
99
528
51,6%
44,9%
3,5%
95029
78,4%
51404
78,5%
51475
Gent of t e
16,1%
38,5%
45,4%
25320
29036
73
512
66,2%
28,7%
5,1%
69794
81,4%
35595
81,5%
35633
Gladsaxe
19,1%
41,3%
39,7%
23211
25862
14
413
76,7%
20,3%
3,0%
63233
79,8%
32129
79,8%
32137
Helsingör
27,7%
43,6%
28,8%
13829
8158
69
1104
58,8%
38,0%
3,2%
61053
77,8%
30367
78,0%
30425
Her lev
21,1%
42,4%
36,5%
9640
14739
4
209
61,9%
36,2%
1,9%
26635
79,8%
13409
79,8%
13410
Hör sholm
20,4%
41,8%
37,8%
8683
7394
21
125
73,9%
24,2%
1,9%
24310
82,4%
12264
82,5%
12278
Köbenhamn
17,1%
40,1%
42,8%
111625
181644
405
8453
62,9%
29,8%
7,3%
518574
75,2%
283800
75,3%
284032
Lyngby- Taar baek
17,1%
39,3%
43,6%
17979
26189
23
377
72,7%
25,9%
1,5%
51532
81,2%
26273
81,3%
26288
Ruder sdal
16,9%
38,9%
44,2%
18524
20596
35
303
79,5%
19,9%
0,6%
53915
81,7%
26884
81,8%
26898
Rödovr e
27,8%
49,3%
22,9%
13690
12772
5
204
76,2%
22,2%
1,5%
36228
80,4%
18455
80,4%
18458
Tår nby
26,2%
55,4%
18,4%
13235
20751
13
2285
57,0%
30,2%
12,8%
40214
80,7%
20778
80,7%
20787
239823
229462
8 14
14 8 6 5
3 7 18 7 9
17 6 2 12
30748
10 9 3 18 2
64,25%
30,44%
5 , 3 1%
S U M M A S T YC K EN 10 9 5 9 6
R H S N I TT
18 , 9 %
4 1, 4 %
39,6%
Sver ige Snit t
13,6%
56,4%
30,0%
Nor ge Snit t
22,8%
45,0%
33,2%
Danmar k Snit t
25,6%
44,8%
22,6%
Källa: Statnord.org.
Sidan 61 av 72
578839
579343
Dif f
504
7.4.2 Gränspendling efter ålder och kön
Tabell 36. Hovedstaden – gränspendling efter ålder och kön
GRÄNSPENDLING TILL SVERIGE EFTER ÅLDER OCH KÖN
RH
16- 19
20- 24
25- 29
30- 34
35- 39
40- 44
45- 49
50- 54
55- 59
60- 64
65+
Tot a l
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
Dr agör
0
0
0
0
0
0
0
0
3
0
4
3
3
0
0
0
3
0
0
0
0
0
16
Fr edensbor g
0
0
0
0
0
0
3
0
4
0
0
0
4
4
4
0
0
3
4
0
3
0
29
Fr edr iksber g
0
0
4
4
3
7
10
7
10
8
12
5
8
0
6
3
0
0
3
3
4
0
97
Gent of t e
0
0
0
0
0
0
3
3
6
0
12
3
16
4
13
3
3
0
5
0
3
0
74
Gladsaxe
0
0
0
0
0
0
0
0
3
0
3
0
3
0
3
0
3
0
0
0
0
0
15
Helsingör
0
0
0
0
0
0
3
0
6
0
11
0
3
3
7
3
12
3
11
3
4
0
69
Her lev
0
0
0
0
0
0
3
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3
Hör sholm
0
0
0
0
0
0
3
0
3
3
3
0
0
0
3
0
3
0
0
0
0
0
18
Köbenhamn
3
0
14
21
31
29
52
47
29
23
24
13
32
7
19
5
21
8
10
8
7
3
406
Lyngby- Taar b.
0
0
0
0
0
0
3
0
3
3
0
0
3
3
6
3
0
0
0
0
0
0
24
Ruder sdal
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3
3
0
4
0
3
0
5
3
6
0
0
3
30
Rödovr e
0
0
0
0
0
0
0
0
3
0
0
0
0
0
3
0
0
0
0
0
0
0
6
Tår nby
0
0
0
0
0
0
0
0
5
0
3
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3
0
11
S UMMA
3
0
18
25
34
36
80
57
75
40
75
24
76
21
67
17
50
17
39
14
24
6
798
Tot alt Män
541 67,79%
Tot alt Kvinnor
257 32,21%
Tot alt Ålder
16- 19
20- 24
3
0,38%
52,5
43
5,39%
946
25- 29
70
8,77%
1890
30- 34
137
17,17%
4384
35- 39
115
14,41%
4255
40- 44
99
12,41%
4158
45- 49
97
12,16%
4559
50- 54
84 10,53%
4368
55- 59
67
8,40%
3819
60- 64
53
6,64%
3286
30
3,76%
65+
798
2010
42,3
33728
Källa: Statnord.org.
Sidan 62 av 72
7.4.3 Gränspendling efter näring och kön
Tabell 37. Hovedstaden – gränspendling efter näring och kön
Pendlare till Sverige efter kön och näring
RH
A
Dragör
B
C
D
E
F
M än
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
Andel män
X
6
6
Fredensborg
M än
3
3
6
Kvinnor
Fredriksberg
Gentofte
3
15
3
45
M än
10
Kvinnor
6
6
3
29
9
9
7
3
3
19
Kvinnor
M än
3
3
27
6
3
50
3
3
6
3
3
M än
6
6
26
Kvinnor
Herlev
6
3
M än
12
56
3
6
3
3
M än
3
3
26
28
3
12
71
6
17
33
40
236
Kvinnor
9
15
5
6
40
9
20
18
33
155
M än
3
M än
Lyngby-Taarb.
3
M än
Rödovre
Tårnby
3
6
3
15
3
Kvinnor
0
M än
0
Kvinnor
0
M än
0
Kvinnor
0
0
0
0
53
0
0
89
8
60
0
19 2
18
43
87
82
0
0
0
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
X
Andel män
100,0%
100,0%
60,4%
100,0%
100,0%
Andel män
A
Agriculture, hunting and forestry
-
J Financial intermediation
B
Fishing
-
K Real estate, renting and busi
72 , 9 %
C
Mining and quarrying
L Public administration and de
3 3 ,3 %
D
Manufacturing
E
Electricity, gas and water supply
-
N Health and social work
6 9 ,0 %
F
Construction
-
O Other community, social and
52 , 4 %
G
Wholesale and retail trade
H
I
90,3%
0
Kvinnor
Rudersdal
100,0%
0
Kvinnor
Köbenhamn
89,3%
0
Kvinnor
Hörsholm
62,5%
0
Kvinnor
Helsingör
83,3%
3
3
M än
Gladsaxe
100,0%
0
Kvinnor
8 3 ,0 %
M Education
-
4 6 , 5%
76 , 4 %
P Activities of households
-
Hotels and restaurants
3 7, 5%
Q Extra-territorial organizations
-
Transport, storage and communication
8 5, 0 %
X Unknown
-
Källa: Statnord.org.
Sidan 63 av 72
-
7.4.4 Utbildning
Tabell 38. Hovedstaden – utbildningsnivå
Utb.nivå RH
Dragör Kort
Medel
Lång
Fredensb Kort
Medel
Lång
Okänt
Fredriksb Kort
Medel
Lång
Gentofte Kort
Medel
Lång
Gladsaxe Kort
Medel
Lång
Helsingör Kort
Medel
Lång
Herlev
Kort
Medel
Lång
Hörshol m Kort
Medel
Lång
Köbenha mKort
Medel
Lång
Okänt
Lyngby-Ta Kort
Medel
Lång
Rudersda Kort
Medel
Lång
Rödovre Kort
Medel
Lång
Tårnby Kort
Medel
Lång
A
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
X
SA
0
0
3
3
4
10
0
3
3
4
6
3
3
5
18
3
0
3
7
9
3
3
3
4
27
3
19
3
8
10
4
65
3
0
6
3
5
8
3
19
6
3
13
7
61
0
4
4
3
3
3
3
8
13
7
4
8
3
9
23
12
31
0
0
3
3
4
3
13
0
0
3
3
10
22
3
3
3
3
23
20
9
6
8
3
4
6
17
82
3
3
4
12
7
33
3
7
44
13
11
20
37
20
10 3
267
9
0
0
4
3
3
6
3
7
6
3
19
0
3
3
3
6
3
22
0
0
0
0
3
3
6
0
3
Kort
Medel
Lång
Sammantaget
Kort
28
Medel
170
Lång
522
Okänt
15
B C
0%
0%
100%
A
0
-
0
-
B C
77
4%
26%
66%
D
0
-
E
3
92
9
59
9
209 22 61 106 85
0%
0%
0% 14% 0% 3% 0% 0% 0% 13%
0% 39% 100% 53% 33% 14% 18% 11% 7% 27%
100% 61% 0% 34% 67% 78% 82% 84% 93% 60%
F
G
H
I
4%
23%
71%
2%
Källa: Statnord.org.
Sidan 64 av 72
J
K
L
M
N
O
0
0
0
-
-
-
-
-
-
-
-
-
P
Q
X
%
0%
0%
100%
0%
13%
75%
13%
0%
22%
75%
3%
0%
9%
91%
0%
57%
43%
13%
37%
50%
0%
0%
100%
0%
0%
100%
5%
26%
68%
2%
0%
0%
100%
0%
21%
79%
0%
100%
0%
7.4.5 Folkmängd
Tabell 39. Hovedstaden – folkmängd
Folkmängd 2002-2009
2002
2003
2004
Dragör
Fredensborg
Fredriksberg
Gentofte
Gladsaxe
Helsingör
Herlev
Hörsholm
Köbenhamn
Lyngby-Taarb.
Rödovre
Tårnby
2005
2006
2007
2008
2009
Ökn. 02-09
%
336
19520
3707
1581
1319
507
-863
272
18043
430
-363
692
2,57%
98,92%
4,06%
2,32%
2,13%
0,84%
-3,14%
1,13%
3,60%
0,84%
-0,99%
1,75%
13075
13028
13076
13156
13154
13184
13261
13411
19734
19946
19978
20024
20025
39303
39240
39254
91322
91435
91721
91886
91855
92234
93444
95029
68213
68314
68704
68991
68623
68672
68913
69794
61914
62006
61993
62007
61735
61945
62562
63233
60546
60569
60927
61295
61340
61012
60844
61053
27498
27318
27272
27166
27023
26743
26567
26635
24038
24208
24246
24292
24317
24332
24197
24310
500531
501285
501664
502362
501158
503699
509861
518574
51102
51344
51507
51611
51908
51751
51449
51532
36591
36619
36391
36312
36506
36244
36144
36228
39522
39466
39535
39582
39708
39772
40016
40214
Ökning
Ökning
personer
%
2002-2009 2002-2009
TOTALT
Folkmängd 2002-2009
2002
Danmark
45181
994086 995538 997014 998684 997352 1018891 1026498 1039267
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
5 368 354 5 383 507 5 397 640 5 411 405 5 427 459 5 447 084 5 475 791 5 511 451
Ökn. 02-09
%
143097
2,67%
Källa: dst.dk.
Anmärkning: Fredensborg- Humlebæks slogs 2007 ihop med Karlebo kommun och bildade Fredensborg.
Sidan 65 av 72
4,54%
7.5 Sammanställning av de fyra regionerna
7.5.1 Gränspendling
Tabell 40. Sammanställning – gränspendling, snittålder och största åldersgrupp
Antal
Gränspendling
Män
Kvinnor
Snittålder
Största åldersgrupper
år
(%)
Hovestad
814
67,79%
32,21%
42,3
30-34
35-39
17,17%
14,41%
Öresund
17470
59,68%
40,32%
34,3
25-29
30-34
21,26%
20,65%
Östfold
331
47,34%
52,66%
29,8
16-19
20-24
28,84%
19,75%
VG
2547
78,95%
21,05%
39,9
20-24
40-44
13,44%
12,84%
Källa: Statnord.org.
7.5.2 Folkmängd
Tabell 41. Sammanställning – folkmängd, förändring sedan 2002 (och i procent)
Region Hovedstaden
Folkmängd Förändring Förändring
2009
sen 2002
i%
1039267
45181
4,54%
Öresundsregionen
793388
66592
9,16%
Östfold
186151
12700
7,32%
VG Regionen
259366
1299
0,50%
Region Hovedstaden + Öresundsregionen
Ökning i %
6,50%
Östfold + VG Regionen
3,24%
Sverige
Norge
Danmark
4,39%
6,08%
2,67%
Källa: Scb.se. (för statistik gällande Sverige), Ssb.no. (för statistik gällande Norge) och Dst.dk. (för statistik
gällande Danmark).
Sidan 66 av 72
8 Kartor
8.1 Sverige, Norge och Danmark
Karta 42. Samtliga kommuner i Sverige, Norge och Danmark
Källa: Statnord.org.
Sidan 67 av 72
8.2 Västra Götaland
Karta 43. Västra Götalands 49 kommuner
Källa: Statnord.org.
Sidan 68 av 72
8.3 Østfold
Karta 44. Østfold fylkes 18 kommuner
Källa: Statnord.org.
Sidan 69 av 72
8.4 Skåne
Karta 45. Skånes 33 kommuner
Källa: Statnord.org.
Sidan 70 av 72
8.5 Region Hovedstaden
Karta 46. Region Hovedstadens 29 kommuner
Källa: Statnord.org.
Sidan 71 av 72
9 Tidplan
Tabell 47. Tidplan för grupp 7, projektarbete under kursen Metod och Uppsatsarbete
TIDPLAN - Metod och uppsatsarbete, grupp 7
Aktivitet
Februari
1
Planering
Förundersökning
Preliminär förundersökning/problemformulering (uppgift 2)
Litteratursökning/ informationssökning
Val av modell, teori och metod (uppgift 3)
Slutlig problemformulering och ev formulering av teser
Datainsamling
Bearbetning av data
Analys av data
Rapportskrivning (började redan vid uppgift 2?)
Presentation och planering
Inlämning projektarbete - ca vecka 21
Seminarie i Blekinge - ca: vecka 22
Fortsättning av ev litteratursökning
Rapporter "undersökningsområdet" börjades tidigare
Sidan 72 av 72
Mars
2
April
3
Maj
4
Juni