Möte Plats Tid Närvarande

2014-09-03

Livskvalitetsprogrammet PG SID 1(3) MIL JÖF ÖRVALTN INGE N M I L J Ö S T R A T E G I S K A A V D E L N I N G E N Frånvarande Anteckningar:

Mötesanteckningar

Projektgruppsmöte 2, Livskvalitetsprogrammet 2016-2024 Rådhuset, Oskar Trapp 2014-09-03, klockan 08.30 – 12.00 Camilla Alfredsson Mattias Alfredsson Ann-Sofie Andersson Thomas Augstsson Eva Fallgren Linda Ingolfsdottír Sofie Karlsborn Sofia Mattsson Åsa Nilsson Ida Offenbartl Mónika Rüll Lundin Linda Skoglund Johan Ström Stephan Thelandersson Christina Zoric Persson Anna-Karin Bergman MF SLF UVN KFA VOF MF MF MF KF MF SFF SBF UVN SOF SLF FOU

Välkomna – vilka är vi på jobbet?

Sofie hälsade välkomna och varje projektgruppsmedlem fick en kort stund till att presentera sig själva utifrån sin yrkesroll. Vi diskuterade förväntningarna efter måndagens kick-off.

Såhär jobbar vi

Sofie gick igenom de gemensamma förhållningsregler vi kom överens om vid måndagens kick off (något omformulerat och samlat). Dessa finns som bilaga 1 till mötesanteckningar från kick offen.

Tidplan

Sofie förklarade hur tidplanen för projektgruppens kommande arbete ser ut: September: Förprojekt • • Ramar Metoder

• Avgränsningar Oktober – december: Programskrivning • • • Ta fram viljeinriktningar Diskutera kunskapsunderlag Bonus: Skiss över genomförandeplan Januari: Revideringar efter SG-feedback Februari: Remissgåva klar

2014-09-03

Livskvalitetsprogrammet PG SID 2(6) Efter februari kommer projektgruppen att vara vilande, om inte styrgruppen bestämmer något annat under projektets gång. Projektgruppen ska arbeta på de tio mötena, och förväntas inte lägga mycket tid mellan dessa möten (viss förberedelse inför mötena kommer att behövas). Förvaltningscheferna och styrgruppen tror att detta kommer att räcka.

Svaren på några av projektgruppens frågor

Sofie försökte ge svar på några av de frågor som bubblade i måndags, och som förklarar hur upplägg, process, ramar och innehåll för LKP ser ut. Styrdokumentshierarki ÖP.

:

Programmet förväntas bli, vid sidan av översiktsplanen, ett av stadens viktigaste styrdokument för att säkra och utveckla livskvaliteten i Helsingborg. LKP har mer fokus på människan än Vi ska skapa ett aktiverande program -> Vi ska ta fram viljeinriktningar som pekar mot den riktning dit staden är på väg. Sedan är det varje förvaltnings ansvar att sätta upp mål i förhållande till viljeinriktningarna i LKP. Att LKP skapas är också ett led i stadens övergripande arbete med att minska antalet styrdokument. Här landar Livskvalitetsprogrammet: Helsingborgs stad har bara tio mål. Livskvalitetsprogrammet är ett övergripande styrdokument. Vi kommer att sätta viljeinriktningar som ska hålla i åtta år. Kunskapsunderlaget som vi ska ta fram kommer att vara dynamiskt och föränderligt. Här har LKP sin stora möjlighet att göra skillnad, det kan vara väldigt flexibelt och anpassningsbart. I uppföljningen som kopplas till programmet ska det vara möjligt att gå in och se hur varje förvaltningen ligger i linje med stadens övergripande viljeinriktningar och ta fram konkreta tips på vilka områden förvaltningen behöver jobba mer med.

Sammanfattning • Livskvalitetsprogrammet är jämte ÖP 2010 stadens viktigaste styrdokument • Livskvalitetsprogrammet ska vara ett aktiverande program

med viljeinriktningar, samt en implementeringsplan.

2014-09-03

Livskvalitetsprogrammet PG SID 3(6) • Livskvalitetsprogrammet ska ha viljeinriktningar som håller i åtta år (2016 -2024) • Viljeinriktningarna kompletteras med ett kunskapsunderlag, som kommer att vara dynamiskt och förändras över tiden. • Arbetet med att ta fram mätbara mål görs i styrkortsarbetet, inte av oss. • De konkreta målen görs i styrkortsarbetet. Risken att styrkortsarbetet är för kortsiktigt får vi bära med oss och hantera Viljeinriktning VS mål Viljeinriktningar pekar på vår strävan och en vilja till utveckling – hit vill Helsingborg nå. Viljeinriktningar pekar på det önskade tillståndet.Stadens definition av hållbar utveckling, och även till viss del visionstexterna är exempel på viljeinriktningar. Mål är mätbara och SMARTA, och ofta mer tydligt definierade. ”Staden är fossilfri 2020” är ett exempel på mål(formulering). Renée, ordförande för styrgruppen, vill att vi ska skjuta väldigt högt. Styrgruppen vill att vi ska överraska i december när vi ger dem ett första utkast. I januari kan styrgruppen börja ta ner oss lite på jorden och ge oss feedback för att sedan strama åt det sista. Medskick från Ann-Marie Stålgren Ann-Marie Stålgren från ekonomi och styrning (SLF) deltog vid förra styrgruppsmötet för att hjälpa till att reda ut hur LKP bör formuleras. Hon gav styrgruppen en hel del medskick som vidarebefordrades till projektgruppen. Sammanställningen av Ann Maries medskick är sammanställda i bilaga 1.

Vår guldgruva

LKP ska inte förringa allt det arbete som redan gjorts, och görs, i staden för att leda mot en hållbar utveckling. LKP kan snarare vara en möjlighet att samla och strama upp på detta arbete och visa att vi med ödmjukhet använder oss av all kunskap som redan finns i staden och dess styrning. I LKP skapar vi en mer heltäckande bild och kompletterar de vita fält inom miljö och hälsa som finns idag. Vi har en vision för Helsingborg 2035, och allt stadens arbete ska sträva dit. De enskilda visionstexterna pratar väldigt mycket om livskvalitet, men med väldigt breda penseldrag. Detta kan vara en utmärkt källa till hur staden redan strategiskt tänkt kring vilka kvaliteter man vill att helsingborgarna ska uppleva i Helsingborg. En sommarpraktikant har gjort en fantastisk sammanställning av existerande målformuleringar från ett 60-tal av stadens existerande styrdokument som rör miljö och hälsa, och har en lista på 723 målformuleringar. Dessa är bara för oss att använda oss av. Vi behöver inte uppfinna en mängd nya hjul i arbetet med LKP, utan tar vi avstamp i det som staden redan har gjort och gör idag, så kommer vi långt. Sedan kan vi med hjälp av det underlaget hitta de områden där vi idag inte gör något och måste få igång arbetet.

Gemensam målbild

2014-09-03

en intern målbild för vårt arbete – vad vi vill uppnå. Livskvalitetsprogrammet PG SID 4(6) Vi behöver skapa en gemensam målbild för begreppet ”Livskvalitet”. Dels att kommunicera utåt när vi beskriver vårt arbete, men också Redan i måndags fastnade gruppen för följande definitioner av livskvalitet: Nationalencyklopedin:

Livskvalitet är den upplevda känslan av att leva ett gott liv.

Nic Marks:

”Mesta möjliga lycka till minsta möjliga avtryck”.

Hört i gruppen:

Livskvalitet är att kunna göra det jag vill i den miljön jag vill med de människor jag vill.

I Helsingborg har alla invånare möjlighet att uppleva hög livskvalitet.

Projektgruppen arbetade i mindre grupper med att beskriva ”vad är livskvalitet i Helsingborg?” Sammanställningen av formuleringarna finns som bilaga 2. Sofie fick i uppdrag att samla ihop och göra ett förslag på en gemensam beskrivning av Livskvalitet i Helsingborg, samt en intern gemensam målbild. Dessa skickas ut till gruppen för feedback och beslutas vid nästa projektgruppsmöte.

PERSONAS – en övning i objektivitet

Utifrån sju påhittade personas, där man valde en att utgå från, fick gruppen arbeta enskilt och i mindre grupper för att försöka resonera om vad livskvalitet skulle kunna betyda för respektive persona. Syftet med denna övningen var: • Öva på att se livskvalitet från en objektiv synvinkel -> Vi är en homogen grupp. Komma fram till om vi besitter fördomar. • Skapa ännu mer tillit i gruppen • Bekräfta vår subjektiva expertis – inspirerat av Viktoria Walldins föreläsning. Vi i gruppen kan nog ganska mycket om livskvalitet, även om vi kanske inte alltid tror det. Personas finns med som bilaga 3. De mindre grupperna fick presentera sina tankar för övriga grupper, och responsen som gavs var att varje grupp med stor sannolikhet hade tolkat respektive persona på ett bra sätt. Därmed belkräftades bilden av att vi som grupp redan har en stor kunskap om och förståelse för vad livskvalitet innebär. Nästa möte Vid anteckningarna

15/9 kl. 13-15

i fält och på Miljöförvaltningen, Borgen plan 2. Projektgruppsmedlemmarna kommer att ge sig ut till olika platser på stan två och två och genomföra djupintervjuer för att få en utökad bild av helsingborgarnas syn på livskvalitet och sin livssituation. Instruktioner kommer ut i god tid före mötesdagen.

Linda Ingolfsdottír och Sofie Karlsborn

Bilaga 1 – Sammanfattning av Ann-Marie Ståhlgrens medskick till projektet

• Vi ska ha i åtanke att ett styrande dokument inte ska vara en pålaga eller belastning utan ett tydligt hjälpmedel för att staden ska kunna prioritera sitt arbete.

2014-09-03

Livskvalitetsprogrammet PG SID 5(6) • Programmet ska uttrycka stadens viljeinriktningar, och dessa ska ha en långsiktighet som sträcker sig över hela programmets giltighetstid. • Programmet får inte konkurrera med styrkorten, utan viljeyttringarna i programmet ska komplettera styrkortsarbetet. • Programmet ska fungera som ett dynamiskt kunskapsunderlag. • Siffror bör undvikas i programmets viljeinriktningar. • Programmet får inte begränsa politikens styre. • Politikerna beslutar om viljeinriktningarna, men styr inte över genomförandet. • Viljeinriktningarna ska vara realistiska med hänsyn till genomförandet. • Det är ytterst viktigt att i programmet/projektet reda ut vem som ska följa upp viljeinriktningar, och ansvara för stadsövergripande sammanställning och uppföljning. • Kunskapsunderlaget ska kunna uppdateras, för att anpassa sig till programmets och stadens behov, och utomstående händelser/trender m.m. • Kunskapsunderlag, analys, uppföljningar och rekommendationer måste ligga rätt i tiden, med hänsyn till stadens övergripande planeringsprocess (årshjul) för mål och styrning.

Bilaga 2 – Projektgruppens beskrivningar av livskvalitet i Helsingborg

”Största möjliga upplevda lycka för alla med minsta möjliga sociala, ekologiska och ekonomiska avtryck”.

Gott liv är något staden kan arbeta för: Tak över huvudet, upplevelse av trygghet etc.

”Alla i Helsingborg lever ett gott liv, där miljö och natur inte äventyras”.

Äventyras används istället för avtryck för att förhindra att människor känner att de inte får göra något avtryck överhuvudtaget. Inspiration togs från Maslows behovspyramid: ”Det är lätt att känna om man inte har ett gott liv, upplever livskvalitet” och NE:s definition.

”I Helsingborg har vi en hållbar livskvalité med en ökad och upplevd känsla av välbefinnande både för kropp och själ.”

Det kan vara livskvalité att supa varje dag, men det är inte hållbart.

”I Helsingborg finns det goda livet där mänsklig livskvalitet är likvärdig med naturens tillgångar.” ”Min frihet sträcker sig så långt som din frihet börjar.”

Invånare, besökare och företag i Helsingborg bör tänka att det har trygghet inför framtiden, förväntningarna framåt -> hur ser de ut? Livskvalité både på kort och lång sikt. Viktigt att definitionen av livskvalité har en koppling till visionen så att vin inte uppfinner ett nytt hjul.

2014-09-03

Livskvalitetsprogrammet PG SID 6(6)