MIL JÖF ÖRVALTN INGE N M I L J Ö S T R A T E G I S K A A V D E L N I N G E N Möte Plats Tid Närvarande Frånvarande Anteckningar:

2014-09-01

Livskvalitetsprogrammet PG SID 1(3)

Mötesanteckningar

Kick off för projektgruppen, Livskvalitetsprogrammet 2016-2024 Dunkers Kulturhus 2014-09-01, klockan 09.00 – 16.00 Camilla Alfredsson Mattias Alfredsson Ann-Sofie Andersson Thomas Augstsson Anna-Karin Bergman Eva Fallgren Linda Ingolfsdottír Sofie Karlsborn Sofia Mattsson Åsa Nilsson Ida Offenbartl Mónika Rüll Lundin Linda Skoglund Johan Ström Stephan Thelandersson Christina Zoric Persson MF SLF UVN KFA FOU VOF MF MF MF KF MF SFF SBF UVN SOF SLF

Välkomna – vilka är vi?

Alla gruppmedlemmar presenteras med en ”one-liner” och en selfie.

Gröna Hörnan

Miljödirektören Agneta Sander berättar kort om styrgruppens bild av LKP: • • • • • • • Häftigt att Helsingborg vågar! Helsingborg är den första staden i Sverige som tar fram ett Livskvalitetsprogram. Vi ska se till att ha roligt och må bra längs vägen. Alla politiker ska kunna vara bärare av livskvalitetsprogrammet. I programmet ska det finnas

viljeinriktningar

som ger förutsättningar för att alla invånare ska må bra i Helsingborg. Det är viktigt att viljeinriktningarna kan motiveras utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. 1 januari år 2016 börjar LKP att gälla. Viljeinriktningarna ska då ligga till grund för målformuleringar som arbetas fram av varje förvaltning och nämnd och får en naturlig plats i styrkort etc.

Bifogat mötesanteckningarna finns en sammanställning av styrgruppens beskrivning av livskvalitet. (Bilaga 1)

TED-talks

Två TED-talks visades:

Nic Marks – The Happy Planet Index Pascal Perez – Modelling Urban Liveability

Projektgruppsmedlemmarna fick tre frågor att fundera över:

2014-09-01

Livskvalitetsprogrammet PG SID 2(6)

1.

2.

3.

Vad var särskilt minnesvärt/vad kommer jag att bära med mig från detta talk? Vilken fråga/tanke väcktes under tiden jag såg detta talk? Vad kan vi i vår projektgrupp bära med oss i kommande arbete?

Inspirationsföreläsning med Viktoria Walldin, White Architects

Exemplet Flower-området i Paris : ”Om man gör grejer i den fysiska miljön, påverkar man då människors sociala liv?” Bostadsidentitet: Man får en stämpel på vem man är och vad man kan bli i samband med en bostadsidentitet. Hur kan vi göra stigmatiserade områden till attraktiva områden? Hur kan vi lyfta sociala aspekter vid områdesförnyelse? Ex: H+, Västra hamnen etc. En problematik är att hyresrätter sällan byggs vid områdesförnyelser, ofta med hänvisning till höga kostnader/låg avkastning. Hur kan vi lyfta fram sociala aspekter i tidiga skeden? Vems perspektiv styr? Hur kan de förverkligas?

Viktigt att ta reda på:

Hur mår människor? Vad vill människor i samhällen? Delaktighetstrend har skapats via sociala medier. Det är viktigt att ha människors åsikter i centrum, våga ställa frågor. Viktoria menar på att det behövs

karismatiska borgmästare

Repalu är ett bra exempel på en borgmästare som stod på sig för att han visste att det skulle löna sig på lång sikt. . Illmar Viktoria föredrar gåtursanalyser framför fokusgruppssamtal. Hon visar exempel på olika projekt som hon har jobbat med och som hon i nuläget jobbar med: 1. Det nya Kiruna 2. Kulturhus i Nairobi

3. Nya Väsby Gymnasium 4. Forum torget, Uppsala 5. Skitlite 2020, SKNV

Variabler som påverkar människors beteende:

• • • • Drivkrafter Livsfas Sociogeografi Lagar, normer och regler

Hälsa och design

Idag är folkhälsa kopplat till livsstilar.

2014-09-01

Livskvalitetsprogrammet PG SID 3(6) Idag råder det ojämlik tillgång till hälsa, kultur och fritid runt om i världen. Exemplet USA där fetma samt kroniska sjukdomar ökat enormt, samtidigt som vi fortsätter bygga för att minimera risken av smittospridning för sjukdomar som knappt finns längre. I Tyskland finns det olika projekt med fokus på livskvalitet och delaktighet. Till exempel: 1. Glucklich im Park 2. Biographie einer Stadt Efter Viktorias föreläsning finns det tid för diskussion då hon bland annat konstaterar: • • • Dialog och delaktighet är ett demokratiskt verktyg Gå ut och samla in information från människor istället för att bjuda in till träffar. Det är oftast de negativa som kommer på inbjudna träffar. Det är en myt att dialog tar lång tid.

Lärdomar från innan lunch: 1.

Vad var särskilt minnesvärt/vad kommer jag att bära med mig från detta talk?

2.

3.

Vilken fråga/tanke väcktes under tiden jag såg detta talk? Vad kan vi i vår projektgrupp bära med oss i kommande arbete?

Tankar som kom upp hos gruppmedlemmarna:

• • • • • Vi behöver ställa rätt frågor när vi genomför medborgardialog. Vi är en homogen grupp. Därför är det viktigt att vi tar hänsyn till de individer som har en lägre livskvalité än oss. Inspiration från Nicks TED-talk: ”BNP mäter allt utom det som gör oss lyckliga att leva”. Vi behöver en tydlig nertrattning i form av antalet hemlösa, självmord och HBTQ-personer i staden. LKP: Maximera lyckan, minimera avtrycket!

2014-09-01 Vad är livskvalitet?

Sofie presenterar Nationalencyklopedins definition av begreppet livskvalitet. Därefter visas olika bilder på gruppmedlemmarnas livskvalitet. När alla bilder har presenteras kommer vi fram till att det finns många gemensamma nämnare: Livskvalitetsprogrammet PG SID 4(6) • • • • • Egenmakt och frihet Våga drömma Känna sig levande Livskvalitet är när jag får möjlighet att göra det jag vill, med människor jag tycker om och på platser jag tycker om. Livskvalitet är subjektivt -> Därför är det viktigt att vi inte lägger våra värderingar på någon annan.

Frågor som dyker upp under diskussionen:

- Vilka är Helsingborgare? - Vem får ta del av servicen? - Vem får inte ta del av servicen?

Gruppdynamisk övning

Projektgruppen arbetade i grupper med exemplet ”råd till strandade på en öde ö”, för att sedan ta dessa råd vidare och diskutera kring gruppens gemensamma förhållningssätt till projektet och varandra. Bilaga 2 är en sammanfattning av hur vi vill att vårt gemensamma arbete ska fungera.

PMI

Avslutningsvis får varje projektgruppsmedlem reflektera över dagens Plus, Minus och Intressanta lärdom. Nästa möte

3/9 kl. 9-12

Oscar Trapp, Rådhuset Vid anteckningarna Linda Ingolfsdottír och Sofie Karlsborn

Bilaga 1 – Styrgruppens beskrivning av Livskvalitetsprogrammet:

Styrgruppen sa följande om begreppet Livskvalitet, Livskvalitetsprogrammet, och projektet: Betydelsen av ett hållbart samhälle = Må och lev väl. Livskvalitet = Långsiktigt hållbart välmående för alla. Livskvalitet = Liveability – ”I

live

in the place I love, with the

ability

to do what I want” Naturen är en förutsättning för att vi ska kunna leva, men vi behöver lyfta fram människor som en del av naturen och sätta människor i centrum. Om naturen och människor är välmående skapas lycka i samhället. Livskvalité = lycka! Vi är för många på planeten jorden och lever ovärdigt och över våra tillgångar. Vi kan inte, och ska inte, rädda hela världen, men det är

så

viktigt att vi gör vad vi kan för att förbättra livet

här

och utvecklar Helsingborg. Vi är ute efter att skapa en ”välfärdstillväxt” i Helsingborgs stad.

2014-09-01

Livskvalitetsprogrammet PG SID 5(6) Genom Livskvalitetsprogrammet skapas det för första gången en syntes mellan social och ekologisk hållbarhet. Det kan komma mycket spännande ur denna positiva utmaning. Översiktsplanen år 2010 innehåller mest hårda värden, medan Livskvalitetsprogrammet kommer att innehålla både hårda och mjuka värden eftersom människan ska vara utgångspunkten i programmet. Det ska finnas en tydlig samklang mellan Översiktsplanen och Livskvalitetsprogrammet. För att få människor att känna att de vill bosätta sig i Helsingborg på grund av att vi är måna om en hållbar utveckling måste vi våga sticka ut hakan föra att göra försök till skillnad. Genom Livskvalitetsprogrammet visar vi att vi vågar ta ställning och göra skillnad! Vi bör fokusera mer på välfärdsmått än BNP, men det betyder inte att vi ska tappa ekonomin. Det är viktigt att förhindra att ekonomer kan punktera projektgruppens förslag till viljeinriktningar. I samband med att vi ska koppla programmets viljeinriktningar till Visionen bör vi väva in lust och lekfullhet. Drömmen är att programmet ska tala till alla, att alla ska förstå varför vi har valt att tala om Livskvalitet, hur vi jobbar med det, och vilken del varje medarbetare eller invånare har i detta arbete. I framtiden vill vi se artiklar med rubriker som ”Människor väljer att flytta till Helsingborg på grund av fysiska förutsättningar och den livskvalitet som erbjuds”.

Bilaga 2 – Såhär jobbar vi

 Vi är öppna för nya perspektiv, olika perspektiv och vågar föra fram och lyssna till allas perspektiv  Vi har högt i tak på våra möten. Vi är tillåtande, och vi vågar ställa frågor.  Vi bjuder på oss själva, vi är nyfikna på varandra och vi uppskattar att ha kul tillsammans.  Vi känner trygghet och tillit till varandra och våra respektive kunskaper och infallsvinklar.  Vi ser vårt bredare ansvar att representera inte bara oss själva utan så mycket av staden som möjligt.  Vi har tålamod med varandra och processen vi ska igenom.  Vi har respekt för varandras och vår gemensamma tid, vår slutleverans, och att det vi gör är ”good enough”.

2014-09-01

Livskvalitetsprogrammet PG SID 6(6)