Transcript allergifakta 2008 - Allergiforskning

allergifakta 2008
•
Innehåll
4
Pälsdjursallergen finns överallt
Catarina Malmros (f.d. Almqvist)
8
Hästen tar plats i samhället
Gunnel Emenius
12
Omgivningen viktig för barn med matallergi
Forskare: Andrea Mikkelsen
16
Ett vaccin som kan bota allergi
Forskare: Matti Sällberg
24
Allergi i siffror
Så många har astma och allergi
20
Starka dofter får näsan att överreagera
Forskare: Mats Bende
38
Årets utdelning från Astma- och Allergiförbundets forskningsfond
produktionsfakta
utgivare
Astma- och Allergiförbundet samt
Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets forskningsfond
Tel: 08-506 282 00
www.astmaoallergiforbundet.se
grafisk form & repro
Losita Design
redaktör
Lena Granström
uppgiftslämnare även: docent Ulf Bengtsson, docent Eva
Millqvist, professor Kjell Torén och Max Wirén, Apoteket AB
omslagsbild
Photodisc, Animal patterns
tryck
Danagårds Grafiska 2008
2
referensgrupp för Allergi i siffror: docent Bo Lundbäck,
professor Magnus Wickman och docent Åke Svensson
förord
allergisjukdomarna rör så många människor så det är inte underligt att
nyheter och råd får stort utrymme i media. Tyvärr sprids även många missuppfattningar och rena felaktigheter. Det är viktigt att de val människor gör, och
de åtgärder samhället sätter in, grundar sig på så väl underbyggda fakta som
möjligt. Därför stöder Astma- och Allergiförbundet forskning inom området
genom Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond. Varje år delas
flera miljoner kronor ut till angelägna forskningsprojekt. Under senare år har
fondens anslag fått allt större betydelse, inte minst för forskning som kan ha
inverkan på livssituationen för människor med allergier.
Ett område som varit mycket omdebatterat de senaste åren är pälsdjurens
roll som risk eller skydd för allergiutveckling. I två artiklar redovisar ledande
svenska forskare på området vad vi vet i dag – och hur vi ska agera utifrån den
kunskapen.
Att föra ut forskningsresultat är viktigt och ett av syftena med denna årsskrift. Skriften ska också vara den plats där du lättast hittar en sammanställning
av den senaste statistiken på området.
Och glöm inte: genom ett bidrag till Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets
Forskningsfond kan du vara med och stödja forskningen om astma och allergi.
Ingalill Bjöörn
Ordförande
Astma- och Allergiförbundet
Britta Andersson
Ordförande
Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets forskningsfond
3
4
pälsdjursallergen
överallt
finns nyblivna föräldrar har känt sig förvirrade av motstridiga råd
om pälsdjur och allergi. många allergiker har fått kämpa mot
missuppfattningar hos omgivningen. vad är det som gäller?
S
ka jag göra mig av med katten om mitt barn utvecklar astma och allergi?
– Vi väntar barn, är det bra eller dåligt att ha katt
hemma?
– Min son har astma och ska börja på dagis, tänk
om han blir dålig av att kompisarna har katt?
Ja, det finns många frågor som handlar om pälsdjur och samband med allergier eller astma. Några
frågor har vi ganska bra svar på, andra kan vi bara
spekulera kring.
allergen sprids med kläderna
foto: mikael andersson
De vanligaste pälsdjuren i Sverige idag är katt, hund
och gnagare (hamster, marsvin och mus). De producerar allergen, ett sorts äggviteämne, i sina svettoch salivkörtlar. Allergenet från pälsdjur sprids
över djurets päls när det tvättar sig och binder lätt
till små partiklar i luften.
På det viset förflyttar sig allergenet från pälsdjur
och deras ägare, via kläder och hår, till miljöer utan
pälsdjur.
Genom att mäta nivåerna av katt- och hund­
allergen i damm och i luft, kan man uppskatta graden av exponering i olika miljöer. Man har visat att
pälsdjursallergen förekommer i skolor, på sjukhus, i
affärer och hem utan pälsdjur.
I en studie i flera olika Stockholmsskolor visades
att kattallergen förflyttades från hem med katt, via
skolor, till hem utan katt. I klasser med många kattägare fann man högre halter kattallergen i luften än
i klasser med få katt­ägare. Elever utan katt som gick
i klasser med många kattägare hade också mer allergen från katt i sina madrasser därhemma. Det betyder att individer som inte har pälsdjur hemma, eller
som undviker pälsdjur, ändå exponeras för pälsdjur
genom allergen.
Allergen från pälsdjur kan ge en immunologisk
reaktion hos känsliga individer. En känslighet mot
allergenet, sensibilisering, kan mätas med ett prick5
•
Alla
småbarns­
familjer
behöver inte
göra sig av
med katten
eller hunden.
test eller som mängden IgE-antikroppar i blodet.
Sensibilisering ger i sig inga symtom.
Astma är en sjukdom med andningsbesvär och
pipande väsande andning. Den kan förekomma
med eller utan sensibilisering mot allergen, det vill
säga som allergisk eller icke-allergisk astma.
tidig exponering
För att kunna bedöma vilken effekt tidig exponering för pälsdjur eller pälsdjursallergen har på utveckling av allergier och astma behöver man följa
en befolkning från födelsen och framåt i tiden. Man
kan samla in information om pälsdjursexponering
redan när barnet är litet och sedan undersöka förekomsten av astma och allergi när de blir äldre. Sambanden kan beräknas med statistiska metoder.
Det finns flera födelsekohorter av den här typen
runt om i världen, men resultaten är inte helt entydiga. Några visar att tidig exponering för pälsdjur
ger en minskad risk för sensibilisering och astma
( tolerans ) och andra hävdar
motsatsen. Orsakerna till de
motstridiga resultaten kan
finnas i olika utformning av
studierna och olika definitioner av exponering och sjukdom.
Det finns också bevis för
att vissa miljöer (som att bo
på landet eller många syskon)
skyddar mot allergier och astma, eventuellt genom en tidig
stimulering av immunförsvaret, och det har föreslagits att
tidig exponering av pälsdjur
minskar risken för allergi på
samma sätt.
foto: glasshouse images
6
I många länder finns det också andra allergen än
de från pälsdjur, exempelvis från kvalster eller mögel, som också kan påverka förekomst av allergier.
Många individer med astmabesvär är sensibiliserade mot allergen från pollen eller pälsdjur. Det
betyder inte att de är sensibiliserade för att de tidigt
utsattes för pälsdjur, utan kan lika gärna vara så att
de har en benägenhet att utveckla allergi, oavsett exponering. Till exempel har barn med ärftlighet för
astma och allergisk sjukdom större risk att själva utveckla sjukdomen, oavsett om de har pälsdjur eller
inte. Pälsdjursallergen finns ju överallt i samhället
och det händer därför att barn exponeras för allergennivåer i andra miljöer än i hemmet. Det kan
förstås också påverka risken för sensibilisering och
senare utveckling av astma.
För att få klarhet i effekten av tidig exponering
på senare sjukdomsutveckling skulle man behöva
göra en så kallad randomiserad kontrollerad studie
där man slumpmässigt delar ut katt och hund till
familjer redan vid barnets födelse och sedan följer
familjerna framåt över tid. Detta är förstås omöjligt
att genomföra av många olika skäl.
primär prevention
Sammantaget gör allt detta att vi i nuläget inte kan
rekommendera samtliga småbarnsföräldrar att göra
sig av med katten eller hunden. Däremot ska man givetvis inte behålla pälsdjuret ifall barnet visar tidiga
symtom på eksem eller annan allergisk sjukdom. Vi
rekommenderar inte heller att man skaffar pälsdjur
i syfte att motverka utveckling av allergier.
när man redan är sjuk
Vilka riktlinjer gäller då för individer som redan
är allergiska och har astma? Det finns många stu-
dier som visar att de försämras i sin sjukdom när
de kommer i direkt eller indirekt kontakt med pälsdjur. Pälsdjursallergi är vanligt hos astmatiker, och
pälsdjursallergen är en riskfaktor för försämring av
astma. Hos individer som har en känd pälsdjurs­
allergi och astma innebär pälsdjursallergen också
en ökad risk för akutbesök.
I samband med skolstart utsätts barn med astma
för allergen från klasskompisarnas pälsdjur. En stor
svensk skolstudie för några år sedan visade att astmatiker i klasser med många kattägare rapporterar
mer symtom och använder mer astmamedicin jämfört med dem som går i klasser med färre kattägare.
Detta är sannolikt en följd av exponering av kattallergenet som transporterats till skolan. En annan
svensk studie har indikerat att skolbarn med astma
och pälsdjursallergi rapporterar vissa begränsningar i sitt dagliga liv.
Man har försökt minska halterna kattallergen i
skolan genom olika interventioner, såsom ”allergiklasser” där eleverna inte har djur hemma. I andra
klasser har man gjort utförlig städning eller infört
skoluniform. I klasser där inga elever hade pälsdjur hemma, eller där man bytte till skoluniform,
var det möjligt att sänka nivåerna katt­a llergen betydligt. Däremot hade städningen marginell effekt
på nivåerna allergen. Det tyder på att det är antalet
kattägare i klassen, och därmed inflödet av allergen,
som är av betydelse för exponeringen. Ett enkelt sätt
att minska halten allergen är att be kattägare ta rena
kläder till skolan, och inte gosa med katten just innan man går dit.
sekundär prevention
Individer som är allergiska mot pälsdjur och har en
etablerad astma bör inte ha pälsdjur i bostaden, och
de bör undvika pälsdjursexponering utanför hem-
met om detta förvärrar deras symtom. De har också
en ökad risk att försämras i sin astma i samband
med allergenexponering i skola eller annan offentlig
miljö. Minskning av pälsdjursallergen är ett mål för
sekundärprevention av astma.
barnläkarnas råd
Svenska Barnläkareföreningens barnallergisektion
har formulerat följande råd angående prevention av
allergier och astma hos barn:
”Det föreligger motstridiga resultat om det innebär ökad risk för allergi och/eller astma att exponeras för pälsdjur som spädbarn. Det finns dock inga
studier som visar på en skyddseffekt om man skaffar pälsdjur i förebyggande syfte. Att i förebyggande
syfte göra sig av med ett djur som man redan har är
inte heller motiverat. För den som redan är sensibiliserad och får besvär vid djurkontakt är självklart
en minskad exponering en viktig del av behandlingen.”
•
Skaffa inte
pälsdjur
för att
före­bygga
allergi.
framtiden
Samverkan mellan arv och miljö har stor betydelse
för risken att insjukna i astma och allergisk sjukdom. Ett flertal gener bidrar sannolikt till utvecklingen av astma och allergi och ett stort antal gener
har visats vara involverade på olika sätt.
En förhoppning är att i framtiden kunna identifiera de barn som har störst risk att drabbas av svår
allergisk sjukdom eller astma, baserat på ärftlighet
och miljöfaktorer, och ge ännu mer riktade råd om
åtgärder kring pälsdjursinnehav för att om möjligt
förebygga eller mildra deras besvär.
• text catarina malmros (f.d. almqvist)
7
Artikel­
författaren
Catarina
Malmros är
specialist i pe­
diatrik (barnoch ungdoms­
medicin) vid
institutionen
för medicinsk
epidemiologi
och biostatis­
tik, Karolinska
Institutet.
8
Hästen tar plats
i samhället
hästallergenen färdas inte så långt i utomhusluften,
men burna av människor på väg från stallet sprids de ändå i samhället.
i takt med att allt fler rider kan problemen öka för allergikerna.
H
foto: millenium images
ästnäringen är på stark frammarsch i Sverige,
och det är inte längre bara i lantliga miljöer vi
finner hästen. År 2000 presenterade Hästpolitiska
utredningen, HPU, En svensk hästpolitik, sitt slutbetänkande. Motivet till utredningen var att hästar
och hästhållning har betydelse för människor och
samhälle inom flera olika områden, till exempel
idrott, fritid, företagande, jordbruk och miljö, regionalpolitik och sysselsättning.
Syftet med utredningen var att skapa förutsättningar för att bevara och utveckla hästsektorn i
Sverige, en sektor som redan idag är på stark frammarsch. Numera dominerar trav- och ridhästar.
Omkring 500 000 svenskar är aktiva inom
ridsporten, varav 85 procent är kvinnor och flickor.
Många av dessa bor i tätorter och större städer men
naturligtvis önskar alla ha nära till stallet och hästarna.
Ytterligare en faktor som styr utvecklingen mot
fler tätortsnära hästgårdar är att många tätorter
växer, bostadsbebyggelsen utvecklas, och hästgårdar
som tidigare har legat på landet blir allt mer omgärdade av bostäder.
Denna utveckling sker parallellt med att allergiförekomsten har ökat i samhället. Sjukdomar som
astma och allergisk snuva har mer än fördubblats i
Sverige de senaste 30 åren. Framför allt har en ökning skett bland barn och ungdomar där nära 30
procent är drabbade.
För en person som har en allergisjukdom kan
kontakt med allergen medföra svåra allergiska reaktioner och leda till funktionshinder i vardagen.
Allergen från häst har erfarenhetsmässigt visat sig
kunna leda till mycket svåra allergiska reaktioner.
Uppskattningsvis har omkring 7 till 10 procent av
befolkningen besvär, av varierande grad, som orsakas av hästallergi.
I Allergiutredningen 1989 finns en rekommendation från bland annat Boverket att nya skolor eller daghem inte bör ligga närmare än 500 meter från
9
•
Hästallergen
kan ge svåra
reaktioner.
stall och rasthage. När dessa avstånd angavs fanns
inga metoder för mätning av hästallergenspridning,
och följaktligen inte heller någon kunskap om hur
allergenet sprids. Rekommendationerna är därför
baserade på en gammal studie om luktspridning
från svinstallar.
Bristen på vetenskapligt stöd för Allergiutredningens förslag, har lett till att Socialstyrelsen vid
förfrågan uttalat att ett skyddsavstånd på 200 meter
kan vara rimligt med hänsyn till risk för olägenhet i
form av flugor, buller och allergirisk, enligt tidigare
praxis.
Än i dag finns det en relativt begränsad kunskap
om hur hästallergen sprids i vår miljö, och framför
allt om vilken betydelse de nivåer av hästallergen
som kan återfinnas i normalt hästfria miljöer, såväl
utomhus som inomhus, har för risken att utveckla
allergisk sensibilisering och/eller symtom.
Resultaten från två vetenskapliga studier är hittills publicerade, och båda dessa visar att uppmätta
halter av hästallergen i utomhusluften minskar
dramatiskt på kort avstånd från hästen och stallet.
Ännu inte publicerade data tyder på att det endast är
i mycket hästnära miljöer, mindre än 20 meter, som
hästallergen, transporterade via utomhusluften, kan
ha viss påverkan på halten hästallergen i bostäder.
Ett betydligt mer omfattande problem är sannolikt att vi människor tar med oss hästallergen till
olika inomhusmiljöer där hästar normalt inte förekommer, till exempel till hem, skolor och förskolor.
Tidigare studier av förekomst av pälsdjursallergen, inklusive hästallergen, i madrassdamm från
madrasser i butiker med sängvisningsrum, visar
ock­så en tydlig och relativt snabb ökning av halten
hästallergen i madrassdamm.
Ännu opublicerade data från såväl Stockholm
10
som Uppsala tyder också på att vi allmänt exponeras för hästallergen, liksom andra pälsdjursallergen,
i olika offentliga inomhusmiljöer. Vilken betydelse
detta har för risken att en individ ska utveckla allergisk sensibilisering, eller symtom vid redan utvecklad hästallergi, kan dagens forskning inte visa.
Lukt från hästar kan spridas längre än hästallergener, frågan är hur långt. Det pågår studier, men
ännu finns inga resultat.
hästallergen och allergisymtom
Läkare från England har under senare år beskrivit tre fall av svåra allergiska reaktioner från häst,
samtliga efter det att patienten haft nära direkt eller
indirekt (en familjemedlem red) kontakt med hästar. Även en italiensk fallbeskrivning ger liknande
information; två patienter, utan känd hästallergi
och utan hästkontakt, som drabbats av svåra allergiska reaktioner efter ett enstaka möte med hästar.
Beskrivningar av patienter som drabbats av svåra allergiska reaktioner, utan att dessförinnan ha
varit i kontakt med hästar, har hittills inte stått att
finna trots ett idogt sökande efter sådan litteratur.
Däremot kan det inte uteslutas att en allergisk sensibilisering kan äga rum som följd av exponering för
hästallergen i hästfria miljöer, till exempel skolan.
I Uppsala har man i klassrum uppmätt halter av
hästallergen (Equ Cx) som väl motsvarar de allergennivåer man mätt upp från hund och katt. Halter
som också relaterats till en signifikant ökad risk för
bland annat luftvägssymtom och något ökad risk
för självrapporterad allergi mot häst. De halter som
uppmäts inomhus har generellt varit betydligt högre än de halter som uppmätts utomhus, om man
undantar halter alldeles intill hästar/stall.
foto: losita garcia marklund
•
Det finns
inga
allergen­fria
hästar.
begränsa spridningen
Spridningen av hästallergen via utomhusluft är
mycket begränsad. Otvetydigt är dock att pälsdjurs­
allergen, inklusive hästallergen, huvudsak­ligen
sprids till olika miljöer av människor som har djurkontakt, vilket skulle kunna utgöra ett betydligt
större problem för allergiker.
När det gäller hästallergen, framstår det därför
som högst angeläget att förbättra möjligheten att
duscha och byta kläder i anslutning till ridhus och
större hästanläggningar om man vill skydda människor från oönskad kontakt med hästallergen.
raser kan vara ”olika allergena”, men att det också
är stor variation mellan hästar av samma ras, och
dessutom hos en och samma häst över tid.
Hur allergen en häst är ser ut att var kopplat till
kön, ålder och årstid, sannolikt kopplat till brunstcykler, fertilitet med mera.
Varför vissa människor tål vissa hästraser, men
inte andra, kan ingen svara på. Ännu. Den som vill
testa sin möjlighet att umgås med så kallade allergenfria hästar får pröva detta på egen risk
• text gunnel emenius
finns det allergenfria hästar?
Det finns inga allergenfria hästar! De mycket begränsade studier som utförts tyder dock på att olika
Artikelförfattaren Gunnel Emenius är med.dr. och
miljöhälsoinspektör på Arbets- och miljömedicin,
Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting.
11
andrea mikkelsen
12
Omgivningen
viktig för barn med matallergi
att ha ett barn med matallergi påverkar vardagen.
det inverkar på hela familjens livskvalitet, men problemen kan upplevas
som obetydliga eller gigantiska. den subjektiva känslan är väsentlig.
M
ånga av de problem som föräldrarna till allergiska barn tar upp handlar om bemötande
i vardagen, säger Andrea Mikkelsen, dietist i Göteborg, som forskar om hur livskvaliteten påverkas för
familjer som har små barn med födoämnesallergi.
I en studie, som stöds av Astma- och Allergiförbundets forskningsfond, har Andrea Mikkelsen
ställt frågor till föräldrarna om hur de hanterar barnets allergi, både praktiskt och känslomässigt.
– Hur vardagslivet påverkas av barnets allergi,
alltså livskvalitetsfrågor, är inte tillräckligt studerade. Det är ett relativt nytt forskningsområde och
därför har intresset för resultaten varit stort.
Hon har valt att utgå från mjölkallergi eftersom
det är en vanlig diagnos hos småbarn.
– Det är svårt att laga svensk mat utan mejeriprodukter. Och de ingår i så många livsmedel.
Den genomförda studien omfattar cirka 85 familjer med barn i förskoleåldern. Alla har mjölkallergi och ofta även andra allergier. Familjerna har
fått en enkät som innehåller frågor om hur vardagen
påverkats. Där ingår de områden som föräldrarna
vanligen får bekymmer med:
• Nutrition, ängslan för att barnet inte får till-
räckligt bra näring och svårigheter att göra
maten smaklig och varierad.
• Det kan vara svårare att lära barnet äta ny mat
eftersom vissa dietprodukter, särskilt bröst-
mjölksersättning, inte smakar så särskilt gott.
• Medicinska frågor; som oro över barnets hälsa och utveckling och för att barnet kommer att få astma och fler allergier.
• Svårigheter med sociala kontakter, som inne-
fattar rädsla för att låta barnet leka hos
kompisar, gå på kalas, göra resor, och alla andra situationer som kan inkludera ätande.
• Ekonomiska konsekvenser av att dietmat kan vara dyrare.
• Känslomässig påverkan, många föräldrar är 13
oron påverkar vardagen
•
Det var
oväntat
att omgivningens
reaktioner
är en så
svår sak.
ledsna över situationen och känner sig otrygga inför riskerna.
• Praktiska frågor, eftersom inköp tar mer tid och allergin kräver att information ges i alla nya situationer.
– A llergi kräver mer koncentration av föräldrarna när de handlar. De måste läsa alla innehållsförteckningar noga, säger Andrea Mikkelsen.
Föräldrar med barn som är yngre än 1,5 år är
mest oroliga för deras hälsa, hur de utvecklas, och
om de får i sig tillräckligt med näring. När barnen
blir större och deras värld växer, blir det fler praktiska frågor. Problemen handlar mycket om att leka
hos kompisar, gå på kalas, andras synpunkter, eller
att de inte får något när de andra fikar.
Ett stort problem visade sig vara omgivningens
kommentarer och brist på förståelse.
– Det var oväntat att omgivningens reaktioner
är en så svår sak.
Genom att identifiera de problem som familjer
med födoämnesallergiska barn har, kan insatserna
riktas och anpassas så att de också får bättre stöd.
14
Många föräldrar tyckte att allergi mot enbart mjölk
och ägg var hanterbart. Men om det var tre livs­­me­
del eller fler som skulle undvikas blev det allt svårare att hantera vardagen.
– Vårt livsmedelsutbud är enormt och det finns
många produkter utan mjölk. Men produktutvecklingen gör att man hela tiden måste vara observant.
Överproduktion av mjölk gör den billig och den är
också bra näring som ger bra konsistens och smak.
Därför används mjölk i produkter där den egentligen inte behövs eller förväntas, som exempelvis maränger. Müsli är ett annat exempel på en produkt
som kan innehålla mjölkpulver. Sådana varor kan
lätt bli en fälla för allergiska barn.
– Därför händer olyckor ibland, genom att föräldrarna inte tänkte på att just den produkten kunde innehålla mjölk. Läs på alla varor och ta inget för
givet är mitt bestämda råd till alla föräldrar, säger
Andrea Mikkelsen.
Mjölkallergi kan innebära många olika symtom,
från lindriga till livshotande. Symtomen kan komma från huden, mag-tarmkanalen och luftvägarna
men de kan också visa sig i form av dålig tillväxt och
utveckling. Många barn har enbart symtom från
mage och tarm.
Oron, tillsammans med de praktiska bekymren
påverkar vardagen i hög grad, både för barnet och
för resten av familjen. Livskvaliteten påverkas alltid
av ett sjukt barn, men på olika sätt och av olika orsaker. Därför behövs mer kunskap om problemen.
– En del blir förtvivlade över ett besked om allergi, andra blir lättade över att få en diagnos och
tycker det är skönt att det inte var något värre. Det
är en subjektiv känsla av hur svårt det är och det
måste vi ta hänsyn till.
Ett vanligt fenomen är att föräldrarna söker information om barnets allergi på nätet. Oftast är in-
formationen korrekt, som exempelvis på
Astma- och Allergiförbundets sidor, men
det finns också en hel del andra sidor med
felaktigheter och de kan skapa onödig oro.
– Även om doktorn sagt att inget annat
än mjölkallergi är aktuellt, läser många
föräldrar på nätet om andra faror och annat de bör undvika, och detta påverkar
livskvaliteten negativt. Deras barn blir
ock­så mer rädda än andra för ny mat.
vad händer sedan?
Andrea Mikkelsen ska fortsätta studera
frågan om hur det gick sedan, efter det att
barnet konstaterats vara födoämnesallergiskt, i en mer omfattande undersökning.
Då ska även förändringar över tid och
skillnader i bakgrundsfaktorer som exempelvis kön, utbildning och födelseland
ingå. Dessutom ska också föräldrar med
friska barn delta, för att bättre kunna jämföra skillnader i livskvalitet.
Hon ska också studera vad som händer
om allergierna försvinner. Många barn
med födo­ämnesallergi blir helt friska.
Men trots det är det vanligt med fortsatt
rädsla för att smaka på ny mat. Allergin
fortsätter då att prägla livet trots att den är
borta.
– Det är en naturlig del av människans
utveckling att vara försiktig med all mat
som är ny. Men både barn och vuxna kan
fortsätta vara så begränsade med vad de
vågar äta att det sätter ned livskvaliteten,
helt i onödan.
• text annika granstedt foto stina olsson
andrea mikkelsen är dietist på
BVC och barnmedicinmottagningar
med över tio års erfarenhet av mat­
allergiska barn. Hon arbetar en dag
i veckan med forskningen och är
doktorand på avdelningen för allmän
medicin vid Sahlgrenska Akademin.
Undersökningen om livskvalitet blir
en del i hennes doktorsavhandling.
16
matti sällberg
Ett vaccin
som kan bota
allergi
inom fem år kan det bli möjligt att pröva ett nytt allergivaccin
som förhoppningsvis inte ger några biverkningar alls.
matti sällberg är lösningen på spåren.
H
ans drivkrafter att ta fram ett effektivt allergivaccin grundar sig på både forskning och ett
starkt personligt intresse. Matti Sällberg är själv allergiker och astmatiker.
– Jag hade mitt första astmaanfall när jag var två
år. Sedan dess har jag prövat alla behandlingar som
kunnat uppbringas.
Just nu står han mitt i arbetet med att utveckla
ett nytt vaccin mot allergi, som förhoppningsvis
kommer att vara betydligt effektivare och ha färre
biverkningar än dem som används i dag. Kanske
kan det till och med bota en allergi.
Men det var en helt annan forskning som ledde
fram till det nya vaccinet. Matti Sällberg och hans
forskargrupp på Karolinska Institutet i Huddinge
har sedan i början av 1990-talet arbetat med att utveckla nya behandlingsmetoder för kronisk hepatit.
– Vi har via forskningen kring hepatit B- och Cvirus hittat två virusprotein som kan förhindra att
allergiska immunsvar aktiveras om man kopplar
ihop dem med ett konstgjort DNA, berättar Matti
Sällberg.
De båda virusproteinen har en fenomenal förmåga att framkalla kraftig immunitet, vilket gör
dem särskilt intressanta ur vaccinationssynpunkt,
förklarar han.
De kan användas för att selektivt aktivera olika
delar av immunsvaret mot ett allergen. När man ger
dem vid olika tillfällen minskas ytterligare risken
för biverkningar.
ökar toleransen
Vid allergi lär sig immunförsvaret att känna igen ett
allergen och startar en onormalt stor produktion av
IgE-antikroppar. Dessa förflyttar sig till kroppens
mastceller, som det finns speciellt många av i näsa,
ögon, lungor och i mag- och tarmtrakten. IgE fäster
sig på mastcellernas yta och väntar på sitt särskilda
allergen.
17
•
en rad fördelar med det
nya allergivaccinet. Det
kommer att
bli billigt att
framställa
och enkelt
att producera
i stor skala.
När exempelvis ett björkpollen kommer in i
kroppen binds det upp av IgE-antikropparna på
mastcellens yta. Cellerna aktiveras och histamin
släpps ut som orsakar inflammationer och leder till
klassiska allergiska symtom som snuva, klåda och
svullnad.
De allergivaccin som används i dag, hyposensibilisering, påverkar immunförsvaret genom att
successivt öka kroppens tolerans mot det allergiframkallande ämnet.
– Man vaccinerar allergiker med det som de är
allergiska mot. Kroppens immunförsvar får långsamt vänja sig vid ett allergen för att nå fram till
tolerans. De vaccinerna har förvisso en viss effekt
att dämpa symtomen, men tyvärr även en rad biverkningar. Den som vaccinerats får ofta stå ut med
kraftiga allergiska reaktioner och astma under behandlingstiden.
formar om immunförsvaret
För att förhindra biverkningar behöver allergivaccinet kunna forma om människans immunförsvar
i en icke-allergen riktning, förklarar Matti Sällberg.
Det kan man åstadkomma genom att tillverka ett
vaccin som gör att kroppen i stället för att bilda IgE
börjar bilda icke-allergena antikroppar IgG.
Man tar nu fram ett vaccin som är baserat på delar av virusproteinet HBcAg.
Det är små bollar med 90-120 taggar som
sticker ut från ytan, så kallade virusliknande partiklar.
– Vi kan helt enkelt byta ut toppen av
taggarna mot delar av björkpollen. När
vi vaccinerat möss så visar det sig att de
bildar mycket höga IgG-nivåer mot just
björkpollen.
18
Som komplement till HBcAg-vaccinet har forskarna tagit fram en variant av genen för NS3/4Aprotein som stimulerar produktion av en icke-allergen tillväxtfaktor, gamma-inteferon. Det är ett så
kallat DNA-vaccin, vilket innebär att man istället
för att ge vaccinet som ett protein så ger man genen
för vaccinet. När DNA, som innehåller den genetiska koden för vaccinet, kommer in i en cell kommer
den cellen att bli en vaccinproducerande fabrik. Att
kroppens egna celler på detta sättet producerar vaccinet är nyckeln till en stark aktivering av den ickeallergena tillväxtfaktorn gamma-interferon.
Matti Sällberg förklarar entusiastiskt att det
finns en rad fördelar med det nya allergivaccinet.
Det kommer att bli billigt att framställa och enkelt
att producera i stor skala eftersom båda vaccin­
typerna kan industriproduceras av genmodifierade
bakterier.
Ännu så länge prövas allergivaccinet på laboratoriemöss. Men i dag är forskningen betydligt närmare mänskliga studier än för bara några år sedan,
hävdar han.
– När det gäller björkpollen har vi kommit långt.
Vi har också påbörjat arbete med kattallergen och
kommer att arbeta med de allergen som utgör de
största kliniska problemen här i Europa med fokus
på vaccin mot pollen och pälsdjur.
– Jag kan tänka mig att vi inom en femårsperiod
kan vara i ett läge där vi tagit fram ett vaccin som
kan prövas på människa.
En förhoppning med det nya vaccinet är att man
kan minska behandlingen med kortison och antihistaminpreparat och att symtomen ska minska eller försvinna.
– För den enskilda människan kommer det nya
vaccinet innebära att man kan minska behovet av
daglig medicinering och kanske helt bota en allergi.
•
i dag är forskningen betydligt närmare
mänskliga
studier än för
bara några
år sedan.
matti sällberg, född 1961 i Stockholm. Utbildad till biomedicinsk analytiker och tandläkare. Doktorand vid virologiska avdelningen, SBL, och institutionen för immunologi, Karolinska Institutet. Tandläkarexamen 1992.
Disputerade samma år på en avhandling i virologi. Utnämndes år 2000 till
professor i biomedicinsk analys vid Karolinska Institutet, vilket var landets
första professur i ämnet.
• text carina roxström foto linda forsell
19
Starka dofter får näsan att
överreagera
hyacint, julgran och liljekonvalj – tre dofter som kan orsaka hosta
och täppta näsor. mats bende och hans kollegor har hopp om att hitta
ett sätt att behandla doftöverkänslighet.
M
ats Bendes specialområde är näsan. I sitt arbete som professor i öron-näsa-halssjukdomar
har han genom åren mött åtskilliga patienter som
berättat om allergiliknande besvär efter att ha kommit i kontakt med vissa lukter. Det kan vara symtom
som andningssvårigheter, nästäppa, rinnande ögon,
tryck över bröstet och liknande. Ofta har de behandlats med allergi- eller astmamedicin, utan önskvärt
resultat. De visar heller ingen allergisk reaktion på
ett pricktest.
– Det är varken allergi eller astma, men patienterna söker sig till allergimottagningen eftersom de
har liknande symtom, berättar Mats Bende. Tidigare
har vi inte förstått de bakomliggande mekanismerna
till besvären, utan bara kallat det för ideopatisk allergi – ”vet-inte-allergi” på latin. Det har lett till att
både patient och läkare har känt sig frustrerade.
Ofta är det starka dofter som liljekonvalj, diskmedel, julgran, hyacint eller vissa parfymer som utlöser reaktionen. Ungefär 30 procent av alla vuxna
20
svenskar uppskattas att ha lindriga symtom, medan
20 procent har uttalade besvär som innebär att de
undviker vissa situationer eller miljöer. Av dessa har
i sin tur tre procent så svåra problem att de inte kan
fungera normalt i samhället och måste undvika att
exempelvis åka buss, gå på café eller besöka affärer.
Tillsammans med kollegorna Steven Nordin,
professor vid psykologiska institutionen i Umeå och
Eva Millqvist, docent och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, bestämde sig Mats Bende
för att undersöka orsakerna till vad det beror på att
vissa personer besväras av starka dofter.
– Det är viktigt att slå sig samman med forskare
från olika områden så att vi tillsammans kan hitta
ny kunskap och nya infallsvinklar, konstaterar han.
retar nerver i näsan
Startskottet på deras gemensamma forskning var en
studie där de testade personer i fyra grupper: doft­
mats bende
21
•
det är helt klart att det handlar
om ett fysiskt fenomen och inte,
som en del tidigare trott, att det
är psykiskt betingat.
överkänsliga, astmatiska, allergiska och symtomfria. Testet gick ut på att alla fick inandas capsaicin,
ett ämne som finns i chilipeppar och som är känt för
att reta de sensoriska nerverna i näsan.
– Det visade sig att de som var överkänsliga mot
dofter hostade betydligt mer än de andra när de inandades capsaicinet, berättar Mats Bende.
Eftersom forskningen också skulle innefatta testpersonernas upplevelser, fick dessa fylla i ett frågeformulär med skattningsskalor som utformats av
Steven Nordin.
– Vi ville se vilka situationer som testpersonerna
undviker samt hur de hanterar sin vardag och hitta
ett sätt att mäta detta, förklarar Mats Bende.
– Men, understryker han, det är helt klart att det
handlar om ett fysiskt fenomen och inte, som en del
tidigare trott, att det är psykiskt betingat.
Doftöverkänsligheten har heller ingenting med
luktsinnet att göra. Istället menar han att det handlar om en överkänslighet hos det kemiska sinnet,
eller närmare bestämt i de nervändar som finns i
näsan och vars uppgift det är att reglera luftens temperatur och innehåll, så att den på bästa sätt förbe22
reds för att tas ned i lungorna. Därmed har också
doftöverkänsligheten fått ett namn, sensorisk hyperreaktivitet (SHR).
– Att få en diagnos betyder mycket för patienterna. För trots att vi inte har någon behandling ännu,
accepterar man lättare sin situation om man vet att
sjukvården har gjort allt de kan, konstaterar Mats
Bende.
hopp om läkemedel
Det råd han idag kan ge till personer som lider av
SHR, är att helt enkelt att undvika situationer där de
utsätts för sina problem. Eftersom det används fler
och fler doftämnen i alla möjliga sammanhang och
miljöer är det inte en helt lätt uppgift. Mats Bende
menar att det är en viktig diskussion i samhället, på
arbetsplatser och inte minst inom vården att ställa
sig frågor som: Vilka rengöringsmedel ska vi använda? Får vi lov att bära parfym? Vilka blommor kan
vi köpa?
– Att det finns ett behov är tydligt, konstaterar
han och berättar bland annat om en parfymfri teaterföreställning som hölls i Örebro.
Samtidigt är det inte självklart vilka krav man
kan ställa på sin omgivning att minska på starka
dofter. Men om man lider av SHR är det viktigt att tala med
sin familj och arbetskamrater och hoppas att de har förståelse för de problem som exempelvis kan uppstå med en viss
parfym.
– Ofta hittar man ett sätt att hantera situationen. Jag har
bara varit med om ett fall där personen hade så stora problem
att hon var tvungen att söka förtidspension.
Mats Bende har gott hopp om att de snart hittar en effektiv behandling mot SHR genom att använda kunskap från
smärtforskningen och på så sätt kunna blockera de överkänsliga nervändarna som ger upphov till reaktionen.
• text carina haglind ahnstedt foto stina olsson
mats bende är professor
i öron-näsa-halssjukdomar
och chef för Öronkliniken i
Skaraborg.
Han har ägnat stor del
av sin karriär åt att forska.
Bland annat har han tagit
initiativ till att bygga upp
ett Luktforskningscentrum
i Skövde, som är unikt i
Sverige. Där utreder de hur
luktsinnet fungerar samt
kartlägger hur vanligt det
är med olika problem som
exempelvis polyper i näsan
eller nästäppa.
23
photodisc
Allergi
i siffror
i detta avsnitt presenteras hur vanligt förekommande
de olika allergisjukdomarna är.
H
ur många människor är allergiska? Det är inte så lätt
att svara på som man skulle kunna tro. Först måste
man definiera vad man menar med allergi. Är det alla som
upplever att de har allergiska symtom eller är det de som
har ett positivt svar på allergitest? Trots att de inte har symtom?
Är det de som själva svarar ja på frågan eller de som har
en diagnos av en läkare? Är det pågående besvär man frågat efter eller att man någon gång i livet haft besvär? Många
faktorer spelar in och sätten att mäta och räkna är olika.
Det har ändå gjorts några stora undersökningar för att
få en uppfattning om hur vanlig vår vanligaste folksjukdom är. Resultat från dem presenteras i detta kapitel. Presentationen är uppdelad i två delar, först utifrån de besvär
allergin framkallar; astma, snuva, eksem och magproblem.
Sedan utifrån de ämnen som orsakar problemen, allergenen; mat och dryck, pollen, kvalster, mögel och pälsdjur.
Varje avsnitt är också indelat i förekomst bland barn
respektive vuxna.
24
Astma
foto: phanie/sjöbergbild
barn
A
stmasymtom är mycket vanligt bland
små barn och förekommer nästan hos
vart tredje barn under de första fyra levnadsåren och de flesta av dessa barn har minst två
episoder av astmasymtom under de första två
levnadsåren.
Enligt Socialstyrelsens Miljöhälsoundersökning 2005 (MHU05) om barns hälsa och
miljö var förekomsten av pågående astma
bland cirka 15 000 fyra- och tolvåringar 7
procent respektive 5 procent. (Underlag till
MHU05 hämtades ur den riksomfattande
Barnens Miljöhälsoenkät 2003, BMHE03.)
Dessa siffror kan verka låga, men ses även
i en annan större populationsbaserad studie
(BAMSE). I MHU05 hade 6 procent av fyraåringarna och 8 procent av tolvåringarna läkardiagnos på astma.
Astma förkommer hos
6 procent av barnen
från fyraårsåldern.
25
astma/vuxna
A
stmaförekomsten i Sverige av idag är 10 procent. Det visar Europastudien, Luftvägar och
Hälsa (ECRHS), OLIN-studierna, Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten, samt studien bland vuxna i
Stockholm 2006 och 2007. Några år gamla studier i
Jämtland och Gästrikland, samt en riksomfattande
folkhälsoenkät, tyder också på att prevalensen astma i Sverige är omkring 10 procent.
Nordligaste Sverige har 1- 2 procent högre astma­
prevalens än övriga Sverige. I den senaste stora studien hade drygt elva procent i Norrbotten astma
mot knappt tio procent i Stockholm
Sett till ålder och kön är förekomsten av astma
högst bland unga vuxna till följd av högt nyinsjuknande bland barn och ungdomar, och från nedre
tonåren är förekomsten 1- 3 procent högre bland
kvinnor än bland män. I hög ålder bland personer
över 70 år är bilden oklar.
När det gäller symtom från luftvägar kan man
se en minskning av bronkitiska symtom under de
senaste tjugo åren parallellt med en minskning av
andelen rökare i samhället. När det gäller symtom
som är vanliga vid astma kunde man se en viss ökning från 1980-talet till tidigt 1990-tal, därefter kan
man inte se någon ökning, snarare en tendens till
minskning.
Från mitten av 1980-talet till mitten av 1990-talet kunde man också se en fortsatt ökning av astmaförekomsten från cirka 4-5 procent till cirka 8 procent, hälften av ökningen kunde förklaras av ökad
diagnostisk intensitet och ändrade krav för astmadiagnos. Ökningen om cirka två procentenheter
från mitten av 1990-talet till dags dato förklaras dels
av förbättrad diagnostik och dels av att allt mildare
symtomatiker får astmadiagnos. Någon reell ökning av astma bland vuxna under de senaste 10 åren
har knappast förekommit, men att 10 procent har
astma är illa nog.
Tio % vuxna
Cirka 10 procent vuxna
i Sverige har astma.
26
Allergisnuva/
Rinit
5 % ba
barn
vuxna
Läkare lär sig att allergisnuva startar i skolåren, men
barnallergiläkare ser idag allergisnuva mot i första
hand björk redan tidigt i barnaåren. I Socialstyrelsens Miljöhälsoundersökning 2005, MHU05, noterades att 5 procent av de fyraåriga barnen hade allergisnuva mot nästan 14 procent bland tolvåringarna.
Läkardiagnos bland de yngre barnen var ovanligt (2 procent). Det förklaras dels av en försening
i diagnosen i och med att föräldrar kan ha svårt att
förstå vad det handlar om, läkaren kan tro att det är
en infektion, och dels av att det idag inte krävs läkarbesök för att kunna få tillgång till mediciner mot
allergisnuva.
I den så kallade BAMSE-undersökningen var
andelen barn med allergisnuva högre (11 procent),
vilket kan förklaras av att barnens föräldrar på ett
annat sätt medvetandegjorts genom sin medverkan
under flera år i undersökningen. Den andelen stämmer dock väl med rapporterade allergiska näsbesvär
under de senaste 12 månaderna.
Hade äldre barn inkluderats i dessa undersökningar hade andelen barn med hösnuva hamnat på
15-18 procent.
Några få översiktsartiklar summerar förekomst av
rinit i Norden, bland dem en översikt i ämnet i In­
formation från Läkemedelsverket från år 2003 . Data
föreligger från Skåne, Stockholm och Norrbotten,
framför allt om allergisk rinit- och rinokonjunktivit, men också om kronisk rinit och kronisk nästäppa.
Allergisk rinit förekommer i över 20 procent
av den vuxna befolkningen och uppges av cirka 30
procent av unga vuxna i åldern 20 till 30 år. Över
landet var förekomsten väsentligen lika år 1992;
Stockholm 20 procent, Norrbotten 22 procent och
Skåne 19 procent.
I Norrbotten kan man följa en tidstrend som visar på en successiv ökning från 16 procent 1985, 20
procent 1992, 22 procent 1996 och 25 procent 2006.
I Stockholm var prevalensen hela 27 procent 1996
och 28 procent 2006.
När det gäller kronisk rinit samt nästäppa föreligger aktuella data från både Stockholm och Norrbotten från år 2006. Prevalensen av kronisk snuva
var i Norrbotten 13 procent och i Stockholm 15 procent, medan 19 procent uppgav att de hade nästäppa
mer eller mindre ständigt i Norrbotten mot 16 procent i Stockholm.
14 % barnfärger
27
Fem procent av
fyraåringarna
har allergisnuva
mot nästan 14
procent bland
tolvåringarna.
Drygt 20 pro­
cent vuxna har
allergisnuva.
Eksem
atopiskt eksem
F
örekomsten av allergiskt (atopiskt) eksem i en
population är svår att uttala sig om eftersom det
krävs såväl en klinisk undersökning som testning av
varje individ för att få en hög säkerhet i undersökningen. Detta är emellertid omständligt, tidsödande och kostsamt. Enkätundersökningar har därför
använts för att få en översiktlig bild av förekomst
av eksem i allmänhet i större populationer. Sådana
studier kan ge viktig information om hudproblem i
relation till andra sjukdomar, däremot bör resultatet
tolkas med en viss försiktighet vad gäller uppdelning i olika dia­­gnos­grupper av eksem eftersom de
använda enkäterna ofta inte är validerade, det vill
säga inte utformade enligt en tillförlitlig metod.
20 % barnfärger
20 procent av de
små barnen har
atopiskt eksem.
barn
Atopiskt eksem varierar mycket i svårighetsgrad
över året och de flesta blir bättre eller helt utläkta
sommartid. Cirka 20 procent av alla barn har innan
de uppnått skolåldern haft besvär med atopiskt eksem under en längre eller kortare tid. I tidig skolålder föreligger under vinterhalvåret pågående eksem
hos cirka 10 procent av alla barn. Förekomst av även
lindrigt eksem påverkar livskvaliteten såväl hos
barnet som familjen på ett mer avgörande sätt än
vad som ofta uppfattas inom såväl sjukvården som
övriga samhället. Risken att få handeksem i vuxen
ålder är tredubblad för dem som haft atopiskt eksem
som barn.
28
vuxna
Hur vanligt atopiskt eksem är i vuxen ålder är inte
särskilt väl undersökt. Vi vet att cirka 50-60 procent
av de med atopiskt eksem i barndomen blir helt utläkta innan de når vuxen ålder. Övriga har eksembesvär av varierande intensitet och varaktighet långt
upp i åldrarna. I många fall ändrar eksemet karaktär
och blir svårare att diagnostisera som atopiskt eksem
i vuxen ålder. I såväl barndomen som i vuxen ålder
är det väsentligt att veta att en individ samtidigt kan
ha mer än en eksemdiagnos, varför oklara och/eller
långdragna fall bör utredas med exempelvis lapptest. Detta innebär också att det är svårt att inhämta
data från exempelvis enbart enkätundersökningar
och därför finns det behov av populationsbaserade
epidemiologiska undersökningar av vuxna individer med klinisk undersökning, eventuellt i kombination med lapptest.
Handeksem
D
en vanligaste typen av handeksem är irritationseksem som ofta orsakas av kontakt med
vatten och rengöringsmedel, hudretande kemikalier
eller nötning av huden. Kontaktallergiskt eksem är
också ensamt, eller i kombination med irritationseksem, en vanlig orsak. Risken att få handeksem är
ökad för atopiker.
Vid epidemiologiska undersökningar är det
svårt att skilja ut olika typer av handeksem, varför
handeksem i dylika sammanhang ofta beskrivs som
en grupp. Förekomsten av handeksem brukar redovisas som procent av en population som har haft
handeksem de senaste tolv månaderna. Anledningen till att man valt tolv månader är att om man väljer en kortare tidsperiod riskerar slumpfaktorer att
påverka resultatet i allt för hög grad eftersom hand­
eksem varierar påtagligt i intensitet och förekomst
på grund av en mängd faktorer.
barn
Hos barn före skolåldern förekommer handeksem
nästan uteslutande som en manifestation av atopiskt
eksem.
vuxna
Svenska tvärsnittstudier har visat att 10 procent av
såväl gymnasieelever som den vuxna befolkningen
årligen har handeksem. Kvinnor drabbas i betydligt
högre grad än män och den högsta frekvensen bland
kvinnor ses mellan 20-40 års ålder där förekomsten
är 15 procent. Orsaken till den ojämna könsfördelningen bedöms vara att många kvinnodominerande
serviceyrken innebär mycket våtarbete, vilket ökar
risken för handeksem. Exempel på dylika yrken är
frisör, köksbiträde, städare och många vårdyrken.
Unga kvinnor har dessutom ofta i större utsträckning än män våtarbete i hemmet genom hushållsarbete och småbarnsvård.
Handeksem är den vanligaste yrkesbetingade
hudsjukdomen och utgör 90 procent av alla yrkesutlösta hudsjukdomar. Flera studier har visat att till
exempel sjukvårdspersonal, tandvårdspersonal och
livsmedelsarbetare har hög förekomst av handeksem. Orsaken är framför allt irritationseksem på
grund av att dessa yrkesgrupper tvättar händerna
ett stort antal gånger dagligen. Hårfrisörer är en annan yrkesgrupp som löper en ökad risk att utveckla
handeksem såväl beroende på kontaktallergi mot
olika ämnen i arbetsmiljön som på grund av våtarbete och exponering för exempelvis hårschampo,vått
hår och permanentvätskor.
Kontaktallergi
K
ontaktallergi är inte medfödd utan kan uppkomma efter kortare eller längre tids kontakt
med ett ämne som kroppen tidigare tolererat.
Kroppens förändrade reaktionssätt beror på en
sensibilisering, det vill säga en allergi har uppstått. Kontaktallergi ger en eksemreaktion först
vid kontakt med ämnet.
Cirka 4000 ämnen har visats kunna ge upphov
till kontaktallergi. Den vanligaste kontaktallergin
är mot nickel, vilket drabbar kvinnor i betydligt
högre grad än män. Orsaken till detta är antagligen håltagning i öronen och användning av örhängen som avger nickel. Andra vanliga orsaker
till kontaktallergi hos vuxna är exempelvis parfymämnen och konserveringsmedel. Det finns få
populationsbaserade studier som undersökt förekomsten av kontaktallergi i befolkningen.
Tio % vuxna
Tio procent
vuxna har
handeksem.
barn
Förekomsten av kontaktallergi hos barn torde
vara underdiagnostiserad i Sverige men det finns
inga entydiga data. Emellertid föreligger utländska studier som ger vid handen att förekomsten
ligger över 10 procent i en oselekterad grupp av
skolbarn. Denna siffra ligger något högre hos tonåringar, cirka 15 procent.
vuxna
Cirka 20 procent av den vuxna befolkningen är
kontaktallergisk enligt de undersökningar som
före­ligger i dagsläget.
29
Tjugo procent
vuxna har
kontaktallergi.
Allergibesvär från
mage&tarm
I
många enkätundersökningar om förekomsten av mage-tarmbesvär bland barn och vuxna
rapporteras symtom i upp till 20 procent, men vid provokation mot det födoämnet som
individen anser sig reagera på kvarstår i regel endast 7 procent. I Socialstyrelsens MHU05
definierades 4 procent av fyraåringarna och 3 procent av tolvåringarna ha allergirelaterade
besvär från mage-tarm och 4 procent respektive 5 procent i dessa två åldersgrupper hade
diagnos födoämnesallergi av läkare.
4 % barnfärger
foto: imagestate
Fyra procent av
fyraåringarna
har magbesvär
av födoämnen.
3 % barnfärger
Tre procent av
tolvåringarna
har magbesvär
av födoämnen.
30
Besvär av allergiframkallande
ämnen
barn
I
figur 1. Födoämnesrelaterade besvär bland fyra- och
tolvåringar för tolv födoämnen: mjölk, ägg, fisk, vete­
mjöl, soja, jordnötter (ärtväxt), nötter, äpple/päron,
persika, kiwi, selleri eller banan.
källa: bmhe 03
åldersgruppen 0-3 år uppges cirka 20 procent av alla
barn uppvisa någon form av oväntade reaktioner
orsakade av mat och dryck. Bland såväl fyra- som
tolvåringarna i MHU05 rapporterades ”allergi” mot
födoämnen i 8 procent. Bland fyraåringarna dominerade reaktioner i huden som kan förklaras med allergi mot basfödoämnen, medan tolvåringarna oftare
rapporterade besvär från luftvägarna (figur 1: Födo­
ämnesrelaterade besvär bland fyra- och tolvåringar).
Under barnaåren minskar klinisk allergi mot
mjölk och ägg, medan det ökar för träd- och jordnötter samt rapporterade besvär från frukter och
grönsaker som kan kopplas till pollenallergi. Om
åldrarna i miljöhälsoundersökningen slås ihop är
det fyra procent av barnen som rapporterar besvär
av vardera mjölk, ägg, jordnöt, kiwi, trädnötter och
cirka tre procent som rapporterade symtom av äpplen
och päron. Rapporterade besvär är inte alltid allergi
även om föräldrarna anser det. Likaså vid allergitest
erhålls endast svaret hur många som har allergiantikroppar och inte hur många som reagerar. Allergitest
ger ändå en fingervisning om känsligheten inom den
studerade populationen.
Något symtom
Nedre luftvägarna
Övre luftvägarna
4 år
12 år
Eksem
Nässelutslag
Minst två symtom
�
�
�
�
Procent
�
��
31
figur 2: Andel barn som har allergiantikroppar
mot födoämnen och luftburna allergen.
��
Procent
��
��
��
��
��
�
�
� år
� år
�� år
�–�� år
Luftburna eller födoämnesallergier
Luftburna allergier
Födoämnesallergier
källa: barnens miljö- och hälsoundersökning 2003
figur 3. Andel barn med allergiantikroppar
mot födoämnen.
��
Procent
�
�
�
�
�
�
�
�
�
�
Mjölk
4 år
Ägg
8 år
Vete Jordnötter Soja
källa: barnens miljö- och hälsoundersökning 2003
32
12 år
I en Stockholmsdel av MHU05 undersöktes
även åttaåringar. Cirka 250 slumpmässigt utvalda
stockholmsbarn i åldrarna fyra, åtta och tolv år
undersöktes med blodprov avseende förekomst
av allergiantikroppar. I figur 2 Andel barn som
har allergiantikroppar mot födoämnen och luft­
burna allergen ses hur stor andel som uppvisar
sådana antikroppar.
Fisk saknas i figuren beroende på att inga av
de allergitestade barnen uppvisade allergiantikroppar mot fisk. Fiskallergi är alltså inte ett problem i populationen.
Beroende på åldern förekom allergiantikroppar mot födoämnen i 8-9 procent. Som förväntat
sjönk andelen barn med allergiantikroppar mot
mjölk, medan den steg för jordnöt (figur 3: Andel
barn med allergiantikroppar mot födoämnen.)
Allergiantikroppar mot såväl vete som soja
kan mer ses som markörer för sensibilisering mot
födoämnen då vi vet att barn som är sensibiliserade mot dessa födoämnen mycket sällan rapporterar symtom.
Med stigande ålder ökar andelen barn med
antikroppar mot luftburna allergen, medan den
är konstant för födoämnesallergen (figur 2). 25
procent av barnen hade någon förekomst av allergiantikroppar varav 22 procent hade antikroppar
mot luftburna allergen och 9 procent mot födoämnen.
För pollen rapporterades 4 procent av fyra­
åringarna och 11 procent av tolvåringarna ha
besvär. Bland de barn som undersöktes med
blodprov hade många fler allergiantikroppar mot
pollen, bland tolvåringarna var siffran 23 procent
(figur 4, sid 33: Andelen barn med allergiantikrop­
par mot pollen.)
För pälsdjur var motsvarande andelar två
procent för fyraåringarna och sex procent för
figur 4: Andelen barn med allergiantikroppar
mot pollen.
��
Procent
4 år
8 år
12 år
figur 5: Andelen barn med allergiantikroppar
mot pälsdjur.
��
Procent
4 år
8 år
��
��
��
�
�
Något
pälsdjur
Katt
•
Hund
Häst
närmare
��
30 procent barn och
��
allergi­sjukdom. Det
ungdomar har en
är 500 000 individer.
��
Av dessa kan 75 000 ha så svåra besvär att
�
�
12 år
källa: barnens miljö- och hälsoundersökning 2003
tolv­åringarna. Även här var antalet barn som hade
allergiantikroppar i blodet högre (figur 5).
Kvalster är förhållandevis ovanligt i bostäder
i de mellersta delarna av Sveriges inland och i norra Sverige varför också kvalsterallergi är ovanligt
i dessa delar (<5 procent). Med den globala uppvärmningen kan det emellertid förväntas ske en
successiv ökning.
I kustnära områden i framförallt södra Sverige är kvalsterförekomst mycket vanligt varför
kvalsterallergi är mycket vanligare. Några populationssiffror finns inte, men det kan nämnas att på
allergimottagningar i dessa delar av Sverige förekommer kvalsterallergi i cirka 40 procent.
Allergi mot mögel är mycket ovanligt i barnpopulationen ( < 2 procent ), och ovanligare än kvalster. Det är bara riktigt allergiska individer som blir
allergiska mot mögel och då handlar det oftast om
utomhusmögel.
Forts. nästa sida.
det påverkar deras
dagliga liv.
Björk, timotej
eller gråbo
Björk
Timotej
Gråbo
källa: barnens miljö- och hälsoundersökning 2003
33
foto: losita garcia marklund
•
Cirka 20 procent
av den unga vuxna befolkningen
är sensibiliserade mot antingen
katt, hund, björk
eller timotej.
vuxna
Svenska data om allergisk sensibilisering bland vuxna baserade på befolkningsstudier är sparsamma.
Uppgifter från tidigt 1990-tal föreligger från Europastudien från Uppsala, Göteborg och södra Västerbotten och från sent 1990-tal från OLIN-studierna i
Norrbotten. Dessutom föreligger aktuella data från
OLIN-studierna av år 2005-2006 från artonåringar i
Norrbotten. I samtliga dessa studier har metoderna
innefattat både pricktest och blodprov för mätning
av specifikt IgE. Befolkningsstudierna avser framför allt luftburna allergen och allergen som kan ge
upphov till astma och rinit samt rinokonjunktivit.
Uppgifterna från 1990-talet gav en tämligen enhetlig bild av andelen sensibiliserade i befolkningen. Ungefär 40 procent unga vuxna i åldrarna 20-44
år var sensibiliserade mot antingen pollen, pälsdjur,
kvalster eller mögelsvampar. Förekomsten var tämligen lika över landet och sensibilisering mot pollen
34
och allergen från pälsdjur var de vanligast förekommande. Cirka 20 procent av den unga vuxna befolkningen var sensibiliserade mot antingen katt, hund,
björk eller timotej.
Sensibilisering mot mögel är ovanligt i hela landet, endast ett par procent är sensibiliserade mot
mögel. När det gäller kvalster är sensibilisering
ovanligt i norr, men redan i Uppsala börjar sensibiliserade mot kvalster att uppträda och i Mellan- och
Sydsverige är uppemot 10 procent av befolkningen
sensibiliserade mot kvalster.
När det gäller andra allergen vet man att andelen i befolkningen som är sensibiliserad mot bi eller
geting är mycket liten. Sensibilisering förekommer
även mot kackerlacka i södra Sverige, men korsreaktioner mot kvalster gör resultaten svårbedömbara.
I åldrarna 40-60 år är en mindre andel sensibiliserade, och enligt data från Norrbotten var 30
procent i dessa åldrar sensibiliserade under mitten
av 1990-talet. I studien av alla artonåringar i Luleå
och Kiruna år 2005-2006 var andelen sensibiliserade hela 43 procent, vilket skulle tala för att andelen
med allergisk sensibilisering i befolkningen fortfarande ökar.
Sensibiliseringsmönstret både bland de äldre och
de yngre var detsamma som i åldrarna 20-44 år.
Sensibiliseringsmönstret framgår i figur 6. Bilden är baserad på data från OLIN-studierna, men är
med undantag för kvalster representativ för Sverige.
Hos vuxna är prevalensen av födoämnesbesvär
svårbedömd. Siffror mellan 2 och 15 procent har
rapporterats av olika författare. Med dubbel-blindteknik och placebokontroller har överkänslighet endast kunnat påvisas hos 10-20 procent av de patienter som ansett sig vara överkänsliga mot föda.
En möjlig förklaring till denna diskrepans är att
patienterna tidigare haft en äkta allergi men att tolerans utvecklats eller att känsligheten varierar och
var större vid reaktionstillfället än vid provokationstillfället.
En annan förklaring är att patienterna missbedömt orsakssambandet eller att de av någon anledning utvecklat en inlärd födoaversion.
figur 6.
Prevalens (%) av positiv pricktest för olika allergen bland befolkningen i norra Sverige vid olika åldrar.
��
rönmark et al, 2005
Procent
20–39 år
40–60 år
��
��
��
�
�
Björk Timotej
Gråbo
Katt
Hund
Häst Pteronyss Farinae Clado- Alternaria
(hus(hus- sporium (mögel)
damms- damms- (mögel)
kvalster) kvalster)
35
Mer fakta
doftöverkänslighet
Termen doftöverkänslighet är vid och kan innefatta
en rad olika tillstånd. Det är vanligt att uppleva en
viss irritation av dofter men det behöver inte vara
detsamma som sjukdom. På en allmän fråga om
känslighet för dofter anger upp till 30 procent i så
kallade populationsstudier, både i Sverige och i övriga västvärlden, detta. Siffrorna varierar dock och
det finns inte heller så många välgjorda undersökningar i ämnet. En mer klarlagd och studerad grupp
av patienter med doftöverkänslighet är de med så
kallad sensorisk hyperreaktivitet (SHR). SHR innebär överkänslighet för kemikalier och dofter med
symtom lokaliserade främst till ögonen och luftvägarnas slemhinnor. Hypotesen är att de sensoriska
nerverna i luftvägarna har för låga trösklar för doftande ämnen. Diagnosen ställs med hjälp av ett test
med ämnet capsaicin som stimulerar de sensoriska
nerverna. I en så kallad epidemiologisk studie, som
undersökte 1387 vuxna skövdebor, slumpvist utvalda ur folkbokföringsregistret, visade sig 6 procent
kunna få diagnosen SHR. Kvinnor var överrepresenterade. En motsvarande studie rörande tonåringar visade en förekomst av SHR på 1 procent.
samhällskostnader
De totala kostnaderna för allergisjukdomar är svåröverskådliga men uppgår till över 10 miljarder kronor per år. De största kostnaderna gäller för astma,
som bara den kostar mellan 5 och 10 miljarder kro36
om allergi
nor per år. De indirekta kostnaderna, det vill säga
kostnader för sjukskrivningar och förtidspensionering, utgör en mycket hög andel. Stigande ålder och
sjukdomens svårighetsgrad är de viktigaste kostnadsdrivande faktorerna.
yrkesastma
Vid en genomgång av den vetenskapliga litteraturen så konstaterades det att cirka 9 procent av all
vuxenastma var orsakad av yrkesexponeringar. Om
man bara tog hänsyn till de studier som hade den
högsta kvaliteten, så blev siffran 15 procent. Vid ett
totalt nyinsjuknande i den vuxna befolkningen med
två astmafall per 1000 personer och år så skulle det
kunna innebära att yrkesrelaterad astma svarade för
0,2 – 0,3 fall per 1000 personer och år. Det innebär
att bland Sveriges cirka 3 miljoner förvärvsarbetande personer så inträffar årligen ungefär 900 nya fall
av yrkesastma. En expertgrupp inom Amerikanska
Lungläkaresällskapet (ATS) har också gått igenom
kunskapsläget och gjorde bedömningen att av de
vuxna som insjuknar i astma så har cirka 15 procent
av fallen orsakats av yrkesexponeringar. I en analys
av den så kallade Europastudien, som är en epidemiologisk studie från ett 20-tal länder i Europa och USA,
så konstaterades att mellan 10 och 25 procent av alla
nya fall av vuxenastma hade orsakats av yrkesexponeringar. Den högsta andelen sågs i södra Europa, 23
procent, och i norra Europa (Sverige, Norge, Island)
var andelen betydligt lägre, 6 procent.
Läke­medel
D
e mest använda läkemedlen för behandling av astma och allergi är avsvällande
nässprej, kortison och luftrörsvidgande medel
som inhaleras samt antihistamintabletter.
Den totala årskostnaden för alla tre läkemedelsgrupperna blir två miljarder kronor,
varav samhällets kostnader är en och en halv
miljard.
figur 7. Medel vid nässjukdomar
antal
patienter
total
kostnad
landstingskostnad
Män
251 826
89 684 181
40 809 554
Kvinnor
358 402
112 594 003
55 521 619
Totalt
610 228
202 278 183
96 331 172
figur 8. Medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar (astma och KOL)
antal patienter
totalkostnad
landstingskostnad
Män
312 140
686 667 830
521 751 199
Kvinnor
385 854
933 244 089
740 530 975
Totalt
697 994
1 619 911 919
1 262 282 174
figur 9. Antihistaminer för systemiskt bruk
antal patienter
totalkostnad
landstingskostnad
Män
244 303
70 843 905
34 282 563
Kvinnor
346 424
106 439 861
58 353 960
Totalt
590 727
177 283 765
92 636 523
med patient avses person som hämtat ut läkemedel./källa alla tre figurer: Socialstyrelsens läkemedelsregister, 2007
37
Beviljade anslag ur forskningsfonden 2008
stiftelsen astma- och allergiförbundets
forskningsfond har delat ut sammanlagt fem
miljoner kronor till 32 olika forskningsprojekt.
alm johan, överläkare: ALADDIN, Livsstil och al­
lergi – betydelsen av miljö- och livsstilsfaktorer under
graviditet och barnets uppväxt
alving kjell, professor: Optimering av den anti­
inflammatoriska astmabehandlingen med hjälp av
utandat NO för förbättrad astmarelaterad livskvali­
tet i primärvården (NOAK)
bornehag carl-gustaf, docent: SELMA, en
prospektiv födelsekohortstudie
cardell lars olaf, professor: Innate immunity
and the role of local environmental factors such as
bacteria and virus in the development of inflamma­
tory airway disease
dahlén barbro, docent: NSAID/ASA-intolerant
astma
forsberg bertil, enhetschef, lektor: Trafikexpo­
neringens betydelse för incidens av rinit och astma
bland vuxna
fälth-magnusson karin, professor: Att tåla eller
inte tåla – från eksem och födoämnesallergi till hö­
snuva och astma
gabrielsson susanne, fil. dr: Exosomen – en ny
aktör i den allergiska reaktionen
38
grönlund hans, med. dr: Behandling av allergi
och astma mot hund och katt
hedlin gunilla, professor: Astma hos barn och
ungdomar, karakterisering av, och riskfaktorer för,
svår bestående astma
hindsen monica, docent: Kontaktallergi mot alu­
minium
isaksson marléne, docent: Kontaktallergi för tex­til­­­
färgämnen – diagnostik– GA2LEN studien – steg 2
johansson sgo, professor: Kan vi förbättra och
förenkla diagnostiken vid födoämnesallergier hos
barn och ungdomar?
kihlström anne, överläkare: Tidig exponering
för björkpollen och utveckling av allergi och astma
hos barn vid fem och femton års ålder
kiotseridis hampus, leg. läkare: Livskvalitet hos
barn med pollenallergi
klintberg bo, överläkare: Förändringar i astmaoch allergiförekomst under skolåren bland barn på
Gotland uppväxta i lantbrukarmiljö respektive icke
lantbrukarmiljö
lilja gunnar, docent: Svår födoämnesallergi bland
barn och ungdomar – från diagnostik till praktik
lisspers karin, distriktsläkare: Vilka faktorer
i sjukvårdens omhändertagande påverkar patien­
ternas astmakontroll i primärvård och på sjukhus i
Uppsala-Örebroregionen?
millqvist eva, överläkare: Vidareutveckling av
capsaicin-inhalationstest för utvärdering av provo­
kation och behandling vid sensorisk hyperreaktivitet
nilsson nora, specialistläkare: Allergiska reak­
tioner på vete – en svårbedömd födoämnesallergi
bland barn och ungdomar som kräver förbättrad
diagnostik
norbäck dan, forskare: En jämförelse av före­
komst av djurallergen, kvalsterallergen, mögel-DNA
och andra mikrobiella markörer i damm och luft i
konventionella förskolor och allergiförskolor
olgart höglund caroline, docent: Stress och
allergisjukdom – Mekanismer för hur psykologisk
stress påverkar immunfunktion olika hos allergiska
och friska individer
pedroletti christophe, med dr: Gene Expres­
sion in Wheezing and Asthmatic Children (GEWAC)
cheynius annika, professor: Atopiskt eksem –
diagnos­tik, prevention och framtida behandling
telemo esbjörn, professor: Immunsystemets mins­
ta informationspaket, exosomer, förhindrar aller­gisk
sensibilisering
tufvesson ellen, docent: Atopisk dermatit och
allergi som en systemisk sjukdom – relation till in­
flammation i luftvägarna
wahlgren carl-fredrik, överläkare: Eksem hos
barn – klinisk och epidemiologisk studie av en födel­
sekohort (“Bamse”-dermatologi)
van hage marianne, professor: Kliniska studier
rörande nya strategier för diagnostik och behandling
av IgE-medierad allergi
wennergren göran, professor: Risk- och frisk­
faktorer vid astma och allergi hos barn
wickman magnus, professor: Miljö och livsstil un­
der barn- och tidiga ungdomsår i relation till astma
och allergi vid 12 års ålder – BAMSE
ädelroth ellinor, docent/överläkare: Hur på­
verkar dieselavgasexponering astmatikers luftvägar?
En bronkoskopistudie av både allergiska och ickeallergiska astmatiker
•
39