Transcript Fastighet: Byggnad 1365 - Nya entrén Fastighetsägare

BELOK web augusti 2011
Fastighet:
Byggnad 1365 - Nya entrén
Fastighetsägare:
LOCUM
Totalkontor Etapp 1
Konsult:
EnergoRetea AB
Val av energieffektiviserande åtgärder
Fastigheten
Byggår 1945, ombyggnadsår 2001.
Yta 7300 m2 BTA
Byggnad 1365 tillhör Södersjukhuset och
ligger på sjukhusbacken, på Södermalm i
Stockholm.
Verksamhet Södersjukhusets Bilddiagnostikt Center BDC- en digital avdelning för
röntgen, ultraljud, magnetresonans och
neuklärmedicin samt huvudentré till
sjukhus med butiker, Apotek, restaurang.
Status År 2001 genomgick byggnaden en
omfattande renovering med nya moderna
installationer.
Fasadrenovering och fönsterbyte pågår på
hela Södersjukhuset.
Framtid Bibehållen verksamhet med ett
lägre energibehov och ett bättre inomhusklimat.
Krav
Enligt Locums Riktlinjer VVS och kyla.
Förutsättningar
I byggnad 1365 saknar separata elenergimätare. Byggnadens fjärrvärmemätare inkl.
närliggande markvärmekrets.
Dess elenergianvändning är framtagen
genom effektmätning i el-central 2105 och
2109 samt extrapolering till helår.
Till byggnadens värmeenergistatistik inkl.
utanpåliggande markvärmekrets.
Vatten, långtidsmätning samt extrapolering
till helår.
Byggnadens status före åtgärd
Sedan nybyggnadsår 1940 har byggnaden
genomgått en omfattande renovering vilket
färdigställdes år 2001.
Ytskiktsrenovering och byte av installationer
genomfördes. Styr och övervakningssystem
uppgraderades.
1 (4)
BELOK web augusti 2011
Byggnadens nuvarande klimatsystem
Möjlighet till forcering finns i undersökningsrum.
Värmesystem
Fjärrvärme står för beredning av tappvarmvatten, uppvärmning av radiatorkrets samt
ventilation. Värmeundercentralen AC65 är
från år 2001. Byggnadens radiatorkretsar
injusterades år 2008-2009.
Delar av ventilationssystemet har konstant
tilluftstemperatur medan andra har s.k.
frånluftskompenserad tilluftsreglering.
Flera luftbehandlingsaggregat, de som
ventilerar röntgen, är utrustade med
avfuktning/befuktning. Avfuktning sker
genom nedkylning/värmning av utomhusluften, befuktning med dysa. Den relativa
luftfuktigheten i tilluften styrs mot
börvärde 35-70 % RH.
I värmeundercentral plan -2 värmeväxlas
primärvärme med värmeväxlare:
VS1-VVX Ventilation
VS2-VVX Radiatorer m.m.
VS9-VVX Markvärme bussplan
VV1-VVX. Varmvattenberedning
VS2-VVX består i sin tur av:
VS3-VVX Radiatorer Plan 0, Plan -1 Norr
VS4-VVX Radiatorer Plan 0, Plan -1 Syd
VS6-VVX Radiatorer Plan 0, Plan -1
Undersökningsrum
VS8-VVX Golvvärme Plan 0
Restaurangen har separat kanal från
köksfläkt.
Kylsystem
Kyla produceras av kylmaskin i byggnad
41 och distribueras till byggnad 65 via
KB01. KB01 värmeväxlas i värmeundercentral AC65 plan -2 med KB02.
Ventilation
KB02 8/10 oC
Byggnaden ventileras med mekanisk
ventilation typ till- och frånluft med
batterivärmeväxlare. I byggnad 65 plan -2
finns två fläktrum med sju
luftbehandlingsaggregat, samtliga från år
2001.
Delar av byggnaden kyls med cirkulationskylare. Dessa regleras med rumsgivare.
Belysning
Installerad belysning är genomgående av
typen lågenergi kompletterat med spotlights.
Styrning sker via tidkanal, on/off-reglering
eller saknar helt styrning.
Ventilationssystemet är tryckstyrt, varvtalet regleras med frekvensomformare.
Identifierade åtgärder
Sammanställning av identifierade
energiåtgärder i byggnad 1365 visas i
Tabell 1. Tillsammans utgör de ett åtgärdspaket. Tabellen baseras på EnergoReteas
energiutredning daterad 2010-06-01.
Åtgärdsnumren i tabell 1 nedan motsvaras
av åtgärdsnumren i rapportdelen där
åtgärdernas innebörd framgår.
2 (4)
BELOK web augusti 2011
Tabell 1. Sammanställning av lönsamma energieffektiviseringsåtgärder enligt Åtgärdspaketet.
Årlig
Investeringsbesparing
kostnad (tkr)
(tkr)
Energieffektiviseringsåtgärder
4.2
Ridåvärmare mot garage värmer trotts att inget värmebehov
föreligger.
Varma glas i tak värms för att förhindra kallras. Anpassa avgiven
värmeeffekt till effektivare fönster med isolerruta.
Justera börvärdet på KB2 framledningstemperatur höj från 8 till
10oC.
Styrning av markvärmeslinga är satt ur spel pga. fel i mjukvara i
DUC. Korrigera felaktig styrning.
Förbättra styrning av markvärmekrets med isvarnare.
LB02 reducera luftflödet till restaurangens servering nattetid
genom avspjällning.
Komplettera Spotlights i entréhall med tidkanal/skymningsrelä.
3.5
LB06 minska grundflödet till undersökningsrum nattetid.
66
35
3.7
LB07 minska grundflödet till undersökningsrum nattetid.
LB08 behovsanpassa luftflödet med temperatur/CO2-givare i
lokal.
Anpassa LB03 till två olika klimatzoner. Åtgärdas mha separata
rums-givare i apotek och kök. Installera spjäll i kanal till kök och
butiker för att sänka luftflödet nattetid.
Ersätt LB07 med nytt luftbehandlingsaggregat med roterande
VÅV.
Komplettera befintliga WC stolar med NLG-Duospol för lägre
vattenförbrukning
Ersätt LB06 med nytt luftbehandlingsaggregat med roterande
VÅV.
Ersätt LB03 med nytt luftbehandlingsaggregat med roterande
VÅV.
Ersätt LB08 med nytt luftbehandlingsaggregat med roterande
VÅV.
Komplettera takbelysning i café med skymningsrelä.
Komplettera köksfläkt LB03-FF02 med ozonrening för
värmeåtervinning
Ersätt befintliga armaturer i korridor på BDC med LED-belysning
75
35
65
28
92
40
815
98
31
4
815
75
742
74
810
71
28
3
231
10
130
2
4 079
1 135
7.2
7.3
8.1
1.2
1.3
3.1
3.9
3.3
3.6
2.2
3.4
3.2
3.8
4.1
3.10
4.4
Summa:
0
28
0
6
0
193
25
217
54
133
47
39
53
43
Resultatet sammanställt
för komfortkyla före och efter genomfört
åtgärdspaket.
I figur 1 nedan jämförs det uppmätta alt.
beräknade energibehovet för byggnad 65
med dess framtida (inkl klimatkorrigering). Byggnadens elenergi
motsvarat till all elenergi (fastighets- och
verksamhetsel) förutom energi för kyla.
Byggnadens värmeenergi presenteras
inklusive värme till markvärmekrets. I
figur 1 visas bara beräknad energibehov
Större felmarginal förekommer vid
beräkning av energibehovet för kyla
eftersom ingen undermätning för kyla finns
i byggnad 65. Energisimuleringsprogrammet kan enbart beräkna
energibehovet för komfortkyla.
3 (4)
kWh/m2 (BTA)
BELOK web augusti 2011
700
Komfortkyla (el)
600
El (utan kyla)
500
Tabell 2. Energibehov före- och efter
genomfört Åtgärdspaket, kWh/m2 (BTA) år.
Värme (klimatkorr)
Energibehov
[kWh/m2 BTA]
400
300
Värme
(klimatkorrigerad)
El (utan kyla)
Komfortkyla (el)
Summa
Processkyla+
komfortkyla (el)
200
100
0
Beräknad/ uppmätt idag
(år 2009)
Beräknad framtid
Figur 1. Energibehov före- och efter
genomfört Åtgärdspaketet, kWh/m2 (BTA) år
Beräknad/
uppmätt idag
(år 2009)
Beräknad Beräknad
framtid
besparing
374
204
33
610
197
175
32
404
176
29
0,4
206
-*
-*
26
komfortkyla. Kylmaskinen som försörjer
byggnaden 65 har antagits att ha COP 3,5.
I Tabell 2 presenteras fastighetens
energibehov före- och efter genomfört
åtgärdspaket mer i detalj tillsammans med
beräknade besparingar för energi. Eftersom
inga detaljerade uppgifter finns för
processkyla, visas bara beräknad total
besparing för elenergi för processkyla och
Totalt innebär det föreslagna
åtgärdspaketet att energianvändningen
minskas med ca 14 % el (exkl. el för kyla)
och ca 47 % värme.
Lönsamheten för Åtgärdspaketet enligt BELOK Totalprojektsmetodiken visas i Figur 2
tillsammans med resultat av beräkningar med BELOK Totalverktyget
Figur 2: Åtgärdspaketet (se Tabell 1) presenterat i ett internräntediagram (BELOK).
4 (4)