Norrköping Stationshus, Jernhusen, Etapp 1
Download
Report
Transcript Norrköping Stationshus, Jernhusen, Etapp 1
Kortrapport – Totalmetodiken
Fastighet:
Fastighetsägare:
Konsulter:
BELOK web juli 2013
Norrköpings stationshus
Jernhusen AB
Grontmij AB
Eneas Energy AB
Totalprojekt Etapp 1
Val av energieffektiviserande åtgärder
Fastigheten
Byggår:
Slutet av 1800-talet
Area:
1 960 m2 Atemp
Verksamhet:
Stationshus
Fastigheten är uppdelad i 2 sammanbyggda
byggnadsdelar, annexet och stationshuset.
Byggnaderna är i 2 plan med kallvind och källare.
Byggnaderna värms upp via fjärrvärme. Detta
gäller även markvärmen.
Fasaden består av murtegel som är putsad.
Fönstren är kopplade 2-glas fönster som bytts
efterhand mellan 1940-1960.
Stationshuset ventileras med två ganska nya
luftbehandlingsaggregat, en med roterande
återvinning och en med korsströmsvärmeväxlare.
Ett av aggregaten har kylbatteri. Det finns även
kyla till annexet via splittar.
Entréerna till stationsbyggnaden är försedda med
värmefläktar, och entrén mot stan har dessutom en
sluss. Utanför byggnaden sträcker sig markvärme i
olika riktningar strax över 3000 m2.
I byggnaden ligger samtliga förbrukare på samma
värmekrets. Värmen shuntas vid luftbehandlingsaggregaten.
Flygelbyggnaden ventileras med två tilluftsfläktar
och tre frånluftsfläktar.
0
10
20 m
Krav
Inneklimat:
Termiskt inneklimat
Drifttider på ventilationen
TA/FA1 är ett VAV system med drift mellan
06-21. Temperatur 17/19 grader.
TA/FA2 är ett CAV system med drift mellan
06-21. Temperatur 20 grader.
TA1 är ett CAV system med drift mellan 05-22.
Temperatur 20 grader.
TA2 är ett CAV system med drift mellan 00-18.
Temperatur 20 grader.
Luftkvalitet
Luftflödet i vänthall styrs med hjälp av CO2 givare.
Aggregatet är försett med frekvensomformare som
regleras i samspel med CO2- och tryckgivare samt
spjäll för reglering av luftflödet till väntsalen.
Ventilationsanläggningen är inte ansluten till det
befintliga styrsystemet. Därmed är det svårt att
kontrollera dess funktion.
Ljud, ljus och belysning
Inga andra specifika krav på ljud, ljus och belysning
än myndighetskrav.
1 (4)
Kortrapport – Totalmetodiken
BELOK web juli 2013
Byggnadens nuvarande klimatsystem
Fjärrvärme
Byggnaderna värms via ett vattenburet fjärrvärmesystem. Även markvärmen har fjärrvärme som
värmekälla. Undercentralerna, som ligger i annexet,
är separerade och det finns ingen sammankoppling
mellan byggnader och markvärme. Undercentralen
som förser byggnaderna med värme är av äldre
modell, men har god funktion.
I byggnaden ligger samtliga förbrukare (radiatorer
och värmefläktar) på samma värmekrets och värmen
shuntas vid luftbehandlingsaggregaten. Värmekretsens temperatur ligger i högsta laget för
fastigheten. Framledningstemperaturen vid 0 grader
ute är +50 grader. Pumparna stoppas inte förrän
utetemperaturen stigit till +20 grader.
Ventilation
Stationshuset ventileras med två förhållandevis nya
luftbehandlingsaggregat av märket Novenco.
TA/FA1 med roterande värmeåtervinning som
betjänar vandrarhemmet, kontor, resebutik och
väntsal. Detta aggregat är sektionerat i två delar, där
resebutik och kontor på nedre botten har kyld tilluft.
Aggregatet har även frekvensomformare som
reglerar mot CO2-givare i vänthall.
TA/FA2 med korsströmsåtervinning betjänar
cafédelen i byggnaden.
Båda systemen har bra återvinningsgrad, men
TA/FA2 har svårt att nå upp till inställt börvärde.
Flygelbyggnaden ventileras via två tilluftsaggregat
samt 3 frånluftsfläktar utan återvinning.
Kyla
Värmen från kondensorn i kylbatteriet till TA/FA1
återvinns via en frånluftsfläkt. Kontoret i annexet
och pressbyrån har även de kyla, men inte via
ventilationen utan via splittar.
Markvärme
Markvärmen använder delvis värme från fjärrvärmebolagets returledning men spetsas även med primär
fjärrvärme vid behov. Idag går allt returvatten
genom växlaren för markvärmen, oavsett behov.
Markvärmen styrs via en vanlig reglerkurva baserad
på utomhustemperatur med ett maxvärde på
framledningen på 25°C.
Styr och övervakning
Stationshuset har en TAC Xenta anläggning som är
uppkopplat till ett överordnat system, men med dålig
funktion. Styrsystemet för markvärmen (Geomatic)
är inte uppkopplingsbart. Annexets ventilation är
kopplad som underliggande system och går inte att
komma åt lokalt utan endast via webbuppkoppling.
Förslag till åtgärder
Förbättring och anpassning av styrsystemet till
markvärme för temperatur- och fuktstyrning istället
för reglering endast efter utomhustemperatur som
sker idag. För optimal effekt bör även markvärmesystemets slinga fyllas upp med frostskyddsmedel
för att temperaturen i systemet skall kunna regleras
tuffare än vad som nu är möjligt.
Ersättning i annexet av två befintliga tilluftsaggregat
och frånluftsfläktar med nya aggregat med
återvinning.
Sektionering och injustering av anläggningen i
stationsbyggnaden genom att styra befintliga spjäll
eller genom att montera nya spjäll. Anpassning och
säkerställande av luftflödet till vänthallen från
dagens 2 000 m3/h, som syns för högt.
Byte av termostater och injustering av
radiatorkretsen. Eventuell sänkning av
framledningstemperaturen.
Befintliga ridåfläktar fyller inte sin funktion på
grund av felaktig montering samt dålig konstruktion.
Därför bör nya, bättre anpassade, ridåfläktar
monteras vid båda entréerna.
Idag finns ett ganska avancerat styr- och
reglersystem för delar av anläggningen. På grund av
brister i kommunikationen kan det inte användas
fullt ut. Anläggningen bör uppdateras för att
anläggningens funktioner ska kunna övervakas och
upprätthållas. I samband med att befintliga aggregat i
annexet ersätts med nya, måste även deras
styrutrustning sammankopplas med det befintliga
systemet. Det är därför viktigt att det nya systemet
blir kompatibelt med det befintliga.
Det finns ytterst lite isolering på vindarna idag. De
används i stort sett endast som skrotupplag. Städas
vindarna kan man spruta in isolering på ett enkelt
sätt.
2 (4)
Kortrapport – Totalmetodiken
BELOK web juli 2013
Identifierade åtgärder
Åtgärd
Investering
kkr
Besparing
kkr/år
1
Förbättrad styr av markvärme
150 000
120
2
Nytt aggregat annex
325 000
45
3
Injustering vent stationsbyggnad
20 000
14
4
Ny termostat och injustering radiatorer
73 000
15
5
Nya ridåfläktar
125 000
21
6
Uppdatera styrsystem
268 000
32
7
Tilläggsisolering av vind stationshus & annex
150 000
32
3 (4)
Kortrapport – Totalmetodiken
BELOK web juli 2013
Sammanställning med Totalverktyget
I värmebehovet före åtgärder går 609 MWh/år till markvärme. I värmebehovet efter åtgärder går 409 MWh/år till
markvärme.
4 (4)