Transcript Virustider Vaccination av hund och katt

3/10
ÅRGÅNG 34
Veterinärinformation från Lantmännen Doggy AB
Virustider
Med svininfluensans härjningar i färskt
minne var det i veckan dags för mig att
vaccinera mig mot nästa väntade influensavåg, Hong-Konginfluensan. Man
kan vara tacksam att de influensavirus
som drabbar oss människor inte drabbar
hund och katt. De har däremot sina egna
virusplågor som det är viktigt att skydda
dem från. Rekommendationerna för när
och mot vad hunden och katten ska vaccineras förändras regelbundet och nyligen kom nya, aktuella råd som DoggyRapport nu kan redovisa.
Men vid sidan om virusinfektioner
finns det en rad sjukdomar som människan har gemensamt med hund. I ett
stort europeiskt forskningsprojekt försöker forskare hitta bland annat genetiska
orsaker till hur och varför dessa sjukdomar uppstår. Om forskarna kan förstå
orsakerna och hur sjukdomarna utvecklas på hund är förhoppningen att man
också kan finna vägar att förebygga eller
bota allvarlig sjukdom även hos människa. Doggy-Rapport har träffat professor
Åke Hedhammar, koordinator för den
del av forskningsprojektet som har sin
verksamhet i Uppsala.
Lisbeth Karlsson
Alla katter bör grundvaccineras mot parvovirus, calicivirus och herpesvirus. Foto: Lisbeth
Karlsson.
Vaccination av hund och katt
INNEHÅLL 3/10
n VACCINATION: Vaccination av hund
och katt. Veterinär LENA MYRENIUS redogör för aktuella rekommendationer för vaccinering av hund och katt.
Sid. 17
n VIRUS: Hundens herpesvirus CHV-1. Veterinär LENA MYRENIUS berättar om ett
nytt vaccin mot en virusorsakad sjukdom.
Sid. 19
n INTERVJU. Åke Hedhammar – en generalist vars bästa tid är NU. Journalist
LISBETH KARLSSON har träffat professor
ÅKE HEDHAMMAR.
Sid. 20
n KLÅDA: Min hund kliar sig – vad ska jag
göra? Veterinär MARIANNE MELLGREN
redogör för vilka orsaker klåda kan ha och
ger råd om behandling.
Sid. 22
Rutinerna för hur hund och katt bör
vaccineras förändras. Veterinär LENA
MYRENIUS redogör för vilka vaccineringar som idag rekommenderas.
V
id vaccination av hund och katt är
situationen idag mer mångfacetterad än tidigare. Rekommendationen för
hur den enskilda hunden eller katten ska
vaccineras bör vara mer individuellt anpassad. Det är därför bättre att beskriva
vaccinationsbesöken som en hälsokontroll och vaccinationsplanering efter individens livsstil och behov, eftersom dessa ändrar sig med hundens eller kattens
ålder.
Rätt använd kan vaccination skydda
mot sjukdom och förebygga lidande.
Vaccination kan dock aldrig kompensera dålig djurhållning. Det generella smitttrycket i en grupp djur (en population)
minskar genom att en stor andel av individerna är vaccinerade. Detta hjälper
även till att skydda ovaccinerade och
DOGGY-RAPPORT • 2010 • ÅRGÅNG 34 • NR 3
sämre skyddade individer, som till exempel valpar och kattungar.
Vid beslut om vilken grundvaccination
och eventuell tilläggsvaccination som är
lämplig för individen behövs uppgifter
om hur djuret lever. Veterinären tar hänsyn till djurets livsstil och de faktorer
som kan spela in:
• antal djur som lever tillsammans,
• kennel/katteri,
• hunddagis,
• besök på katt- eller hundpensionat,
• djurets ålder,
• jakthund eller
• utlandsvistelse.
Vaccinationsrekommendationer baseras förutom på individens behov liksom
all medicinsk behandling även på tillgänglig vetenskaplig kunskap. Informationen i FASS Vet grundas på godkännande av Läkemedelsverket. Detta godkännande kan vara äldre än de
rekommendationer som ges ut av den
17
VACCINATION
svenska referensgruppen Vaccet eller av
internationella organisationer som WSAVA (World Small Animal Veterinary Association) eller AAHA (American Animal Hospital Association). Aktualiteten
i FASS Vet kan därför variera. Nya oberoende, vetenskapliga studier kan till exempel visa på längre varaktighet i det immunologiska skyddet efter vaccination
än de undersökningar som legat till
grund för rekommenderat vaccinationsintervall i FASS Vet. Till beslutsunderlaget hör även de regler som sätts upp av
SKK och Sverak.
Grund- och tilläggsvaccinering
hund
En grundvaccination av hund innebär skydd mot hundens parvovirus, valpsjuka och HCC.
Foto: Lisbeth Karlsson.
Sällskapshunden som enbart vistas i sin
vanliga, inrutade miljö bör grundvaccineras mot hundens parvovirus, valpsjukevirus och HCC (infektiös hepatit).
En hund som vistas på dagis eller
hundpensionat samt aktiva hundar som
jakt-, bruks- eller tjänstehundar vilka har
mycket kontakt med andra hundar bör
utöver grundvaccinationerna även skyddas mot parainfluensavirus och Bordetella bronchiseptica. Detsamma gäller för
den åldrade hunden eller den kroniskt
sjuka individ som kan ha ett försämrat
immunförsvar.
Utställningshunden som reser i Europa
ska utöver grundvaccineringen även vaccineras mot kennelhosta, rabies och leptospiros.
Grund- och tilläggsvaccinering
katt
Grundvaccination av katt ska göras första gången före ett års ålder. För katt rekommenderas grundvaccination mot
kattens parvovirus, calicivirus och herpesvirus men med olika intervall beroende på om katten lever i en låg- eller
högriskmiljö. Som tillägg räknas vaccination mot kattens leukemivirus och
bakterien Chlamydophila felis.
Katter som lever i en lågriskmiljö med
liten kontakt med andra katter bör vaccineras om var tredje år med de tre komponenterna i grundvaccinationsprogrammet. Om situationen skulle ändras, till
exempel genom att katten vistas en tid på
Tabell 1. Vaccinationsexempel från valp till vuxen hund.
Vaccinationstidpunkt
Vid 7-8 veckors ålder
Efter 12 veckors ålder
Boostervaccination vid cirka 1 års ålder
Omvaccination var tredje år
Hundens
parvovirus
x
x
x
x
Valpsjukevirus
x
x
x
x
HCC
x
x
x
x
Tabell 2. Vaccinationsexempel av katt i lågriskmiljö.
Vaccinationstidpunkt
Vid 7-8 veckor
Efter 12 veckors ålder
Boostervaccination vid cirka 1 års ålder
Omvaccinering var tredje år
Kattens
parvovirus
x
x
x
x
Kattens
calicivirus
x
x
x
x
Kattens
herpesvirus
x
x
x
x
Kattens
calicivirus
x
x
x
x
x
Kattens
herpesvirus
x
x
x
x
x
Tabell 3. Vaccinationsexempel katt i högriskmiljö.
Vaccinationstidpunkt
Vid 7-8 veckors ålder
Efter 12 veckors ålder
Boostervaccination vid cirka 1 års ålder
Omvaccinering varje år
Omvaccinering var tredje år
18
Kattens
parvovirus
x
x
x
x
kattpensionat, så bör en kompletterande
nyvaccination göras i god tid innan.
Katter som ska användas i avel, lever i
en högriskmiljö i större grupper eller i
grupper med in- och utflöde av katter bör
vaccineras årligen med kattsnuvekomponenterna i grundvaccinationsprogrammet.
Lena Myrenius
Utdrag ur SKK:s krav för
utställning
• Krav på vaccination mot valpsjuka
(HCC ingår i samma vaccination).
• Under ett års ålder – vaccinerad vid
lägst tio veckors ålder.
• Över ett års ålder – vaccinerad vid
lägst tio månaders ålder och inte utförd för mer än fyra år sedan.
• Förstagångsvaccination minst 14 dagar innan prov eller utställning.
• Man rekommenderar även att vaccinera mot parvo och parainfluensa.
Utdrag ur Sveraks krav på
vaccination vid leverans av
kattunge samt vid utställning
• Krav på vaccination mot kattpest och
kattsnuva.
• Vid leverans ska katten vara grundvaccinerad, såvida inte veterinär föreskriver annat. Det är upp till uppfödare att avgöra om man vill vaccinera
mot ytterligare sjukdomar som klamydia, leukos och/eller rabies.
• Sverak rekommenderar att vaccinering
och leverans av kattunge inte sker samma dag.
• Katt på utställning ska vara grundvaccinerad (två vaccinationer efter varandra med den tidsangivelse som tillverkaren anger).
• Katten ska ha vaccinerats minst 15 dagar före utställning.
• Vaccinationens giltighetstid ska anges
på vaccinationsintyg, EU-pass eller
stamtavla.
DOGGY-RAPPORT • 2010 • ÅRGÅNG 34 • NR 3
VIRUS
ålder drabbas istället av en
allvarligare och ofta dödlig
infektion, vilken är en del
av syndromet “fading puppy”. När tiken infekteras
under dräktigheten kan resultatet bli att fostren tillbakabildas, aborteras eller att
valparna föds döda.
Livslång infektion
Viruset smittar oftast via de
övre
luftvägarna
och
genom
direktkontakt
mellan hundar. Liksom andra herpesvirus leder en inValpar vars moder vaccinerats mot herpesvirus CHV-1 får
ett skydd som räcker under de första levnadsveckorna.
fektion med herpesvirus
Foto: Lisbeth Karlsson.
CHV-1 till en livslång infektion. Viruset finns latent
i hundens kropp och kan
aktiveras, varpå hunden återigen blir
smittförande. Stress, till exempel en dräktighet, kan leda till att viruset åter aktiveras.
Viruset har en begränsad överlevnad i
miljön och är känsligt för vanliga desinSedan våren 2010 finns det ett vaccin fektionsmedel och fettlösande medel.
Hundens herpesvirus förekommer
mot hundens herpesvirus (CHV-1)
bara sporadiskt i Sverige. Det är därför
tillgängligt i Sverige. Veterinär LENA inte motiverat att använda herpesvaccin
MYRENIUS redogör för hur viruset till alla avelstikar. Vaccination är därdrabbar hunden och hur vaccinet bör emot en av flera åtgärder som ska överanvändas.
vägas om en tik under dräktigheten eller
os vuxna hundar orsakar herpesvi- vid valpningen ska vistas i en miljö där
ruset en mildare luftvägsinfektion. det finns problem med hög valpdödlighet
Nyfödda valpar under två till tre veckors till följd av herpesvirusinfektion.
Hundens
herpesvirus
CHV-1
H
Vaccinationsprincip
Det är bara parade och förmodat dräktiga tikar som vaccineras. Vaccinationen
ger inte tiken skydd mot infektion. Den
ger heller inget bestående skydd hos valpen senare i livet.
Tiken vaccineras två gånger under
dräktigheten, sju till tio dagar efter parning samt en till två veckor innan beräknad valpning. Det är tikens (moderns)
antikroppar som förs över till valparna
och som skyddar dem mot infektion
under de tre första levnadsveckorna.
Efter nästa parning och förmodade
dräktighet vaccineras tiken återigen enligt samma schema.
Förebyggande åtgärder
Under dräktigheten och valpningen är god
hygien ytterst viktig. Vid rengöring av den
miljö som tiken vistas i ska man använda
ett desinfektionsmedel som är effektivt
mot både (herpes)virus och bakterier.
Valptiken hålls isolerad under dräktigheten och dagarna efter valpning. För att
hålla uppe valparnas kroppstemperatur
(38,5°C) bör man låta dem ligga varmt
under de första levnadsveckorna. Värme
minskar virusets förmåga att föröka sig
och orsaka sjukdom hos valparna. I första hand ska värmen tillföras underifrån
med golvvärme eller annan värmekälla,
till exempel en värmedyna. I andra hand
används värme uppifrån, till exempel via
en värmelampa.
Lena Myrenius
SAGT & GJORT
Vår uppfödarklubb blir två!
Lantmännen Doggys uppfödarklubb
startade redan 1992 under namnet
Team Doggy. Sedan år 2000 har
klubben funnits i sin nuvarande form
med namnet Club Doggy. Antalet
medlemmar ökar, vilket skapat ett
behov av förnyelse.
F
ör att förbättra informationen, öka
vår servicenivå och bättre kunna anpassa våra erbjudanden till dig som uppfödare och till dina valpköpare, har Doggy skapat två varumärkesklubbar med
tydliga profiler. Bozita Breeders Club är
till för hunduppfödare som använder Bozita och Bozita Robur samt kattuppfödare som använder Bozita Feline. Klubb
Doggy vänder sig till uppfödare som använder Doggy och Doggy Professional.
Uppfödare som använder både Bozita
och Doggy kan naturligtvis vara med i
båda klubbarna. Du hittar all information du behöver och registrerar dig på
www.bozitabreedersclub.com
respektive www.klubbdoggy.se.
Via hemsidorna går det att beställa
valplådor, skriva ut valpköparkort och
skicka in kvitton.
Alla nyhetsbrev och övrig löpande information till såväl uppfödare som valpköpare kommer att gå via e-post. Detta
gör det möjligt för oss att förse dig med
mer regelbunden information om våra
produkter och om allt som händer i
hundvärlden. Vi kommer också att kunna följa och stötta dina valpköpare längre än tidigare.
DOGGY-RAPPORT • 2010 • ÅRGÅNG 34 • NR 3
Har du inte tillgång till Internet, eller
om du har frågor eller synpunkter går det
bra att ringa oss på 0322-66 65 98 eller
0322-66 65 97. Du kan också maila till
[email protected] respektive [email protected]
Med vänliga hälsningar
Jaana Arvidsson & Anette Andersson
Klubb Doggy & Bozita Breeders Club
19
INTERVJU
exempel vid uppkomsten av sjukdomar.
– Världen är komplex. Ju mer vi sorterar den här kunskapen, desto mer förstår
vi om sjukdomar, hur och varför de uppstår, säger Åke Hedhammar.
För drygt tre år sedan startades ett
stort europeiskt forskningsprojekt, LUPA
(namn på den varghona som lät Roms
grundare Romulus och Remus dia), där
hunden och dess sjukdomar står i centrum. Åke Hedhammar är svensk koordinator vid Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU) och engagerad i projektet tillsammans med 30 andra forskare vid SLU
och Uppsala Universitet.
– Det är ett väldigt roligt arbete som
även inbegriper många unga människor.
Det är stimulerande att ha ett utbyte med
så många specialistkompetenser. Att ge
och få – det är både stimulerande och roligt, säger Åke Hedhammar.
Målet med projektet är att identifiera
gener och förändringar (mutationer) i
arvsmassan som har betydelse för olika
sjukdomar hos hunden, allt från atopiska eksem till cancer. Resultaten hoppas
man också kunna använda för att hitta
de genetiska orsakerna till motsvarande
sjukdomar hos människan.
– Det är framför allt komplexa sjukdomar som har betydelse för både hund
och människa som jag arbetar med, till
exempel atopiskt eksem, diabetes och
sköldkörtelrubbningar, säger Åke Hedhammar.
Ny forskning växer fram
Åke Hedhammar har varit engagerad i hundhälsoforskning under hela sitt aktiva yrkesliv.
Foto: Lisbeth Karlsson.
Åke Hedhammar
Generalisten som har sin
bästa tid NU
I en ålder när många går i pension ser
veterinärprofessorn Åke Hedhammar fram emot nya, mycket spännande arbeten. Efter en lång karriär
inom hundforskningen är han nu engagerad i projekt som omfattar både
hund och människa.
S
vensk hundhälsoforskning är på
många sätt liktydig med Åke Hedhammar. Under sin långa karriär har han
20
varit delaktig i många banbrytande och
spännande projekt. Det mest spännande
är kanske det som pågår just nu.
Forskningen går snabbt framåt och
genetiken får en allt större roll. Stora
resurser satsas på så kallad komparativ
genomik, det vill säga man jämför den
totala uppsättningen av arvsanlag från
olika djurarter inklusive människa för
att bland annat upptäcka likheter och
skillnader som kan ha betydelse, till
Inför framtiden ser han att två nya stora
områden som kommer att få stor betydelse i forskningen – proteomik och epigenetik.
– Proteomik är studier av vilka gener
som påverkar kroppens proteiner och
hur dessa påverkar kroppens funktioner.
Epigenetik är det allra senaste inom den
biologiska forskningen. Man har kunnat
visa att omgivningsfaktorer påverkar generna och att effekten blir kvarstående.
Det är revolutionerande kunskap, säger
Åke Hedhammar.
Det handlar om att den påverkan som
miljön kan ha på en individ, en människa
eller hund, under livet kan leda till att
kroppens gener kan förändra sitt uttryck,
det vill säga de kan slås av eller på. De
här förändringarna kan föras vidare till
nästa generation.
Började med Facit
Men historien om hundmänniskan Åke
Hedhammar startade med en väldigt
hundintresserad pojke som vid tolv års
ålder fick köpa sin första hund – boxern
Facit. Tillsammans tävlade de med framgång vid både bruks-, drag- och lydnadsprov under 60-talet.
DOGGY-RAPPORT • 2010 • ÅRGÅNG 34 • NR 3
INTERVJU
– Facit var duktig men inte speciellt
vacker, säger Åke Hedhammar.
Men Åke, så småningom med god
hjälp av hustrun Ulla, hade under några
år en egen uppfödning av boxer under
kennelprefixet Facit. Under 70-talet, då
familjen utökades med barn, lades dock
hunduppfödningen på is och har inte
återupptagits sedan dess. Hund har dock
alltid funnits i familjen, efter boxerperioden följde labrador och idag lever border
terriern Mira tillsammans med familjen.
Åke var tidigt starkt engagerad i både
Svensk Hundungdom, SBK och SKK.
Bland annat hjälpte Åke den legendariske
Axel Hellgren att införa lydnadsprovet i
Sverige genom att översätta de engelska
lydnadsprovsreglerna till svenska och sedan uppvisningstävla runt om i landet
under tidigt 60-tal.
födningsfrågor, vilket han varit alltsedan
dess.
Parallellt med engagemanget på Hundskolan påbörjade Åke Hedhammar också ett konsultarbete hos konsumentombudsmannen (KO) med hundfoderföretagens marknadsföring och vilka effekter
olika marknadspåståenden kunde få på
djurhälsan.
Arbetet för konsumentombudsmannen
gav Åke Hedhammar en ovärderlig inblick i den kommersiella världen.
–- Balansen mellan vetenskaplig dokumentation och rent önsketänkande är
svår. Marknadsföringen av hundfoder är
okej idag, men med många tillskott är
det inte alltid lika bra, säger Åke Hedhammar.
Mot doping
Stutis nästa
Med det stora hundintresse och de erfarenheter Åke Hedhammar hade med sig
sökte han och kom in på veterinärhögskolan som på den tiden låg i Stockholm.
Där träffade han veterinär Gustaf Björck,
en av grundarna till Doggy-Rapport som
presenterades i DR nr 4 2009. Gustaf
Björck ville inspirera någon veterinär att
ägna sig åt hundnutritionsfrågor.
– Från början gällde arbetet värdering
av hundfoder, analogt med värderingen
av till exempel svinfoder, säger Åke Hedhammar.
Veterinärutbildningen innehöll inte så
mycket nutritionslära, så för att fylla ut
kunskapsluckorna påbörjade Åke sitt
doktorandarbete 1970 med att läsa näringslära vid Lantbrukshögskolan (senare Sveriges Lantbruksuniversitet) och
genomförde där bland annat en rad
smältbarhetsstudier på hund. Åke berättar att hans studier och forskning det
första året faktiskt finansierades genom
ett stipendium från Doggy. Efter det reste
han till USA för att fortsätta sina doktorandstudier vid Cornell University.
Som ung hade Åke Hedhammar boxer, men
har även haft labrador och nu senast border
terrier. Foto: Lisbeth Karlsson.
mycket kalcium är farligt för skelettets
utveckling, säger Åke Hedhammar.
Avhandlingen blev klar 1974 men citeras fortfarande i efterföljande vetenskapliga studier runt om i världen. Den medförde även att forskningen gick vidare i
två nya riktningar: undersökningar av
vilken betydelse fodrets kalciuminnehåll
har och fodermängdens betydelse för
skelettets utveckling.
– Under hela min akademiska bana
har sedan utfodringen varit en delmängd
i arbetet. Jag sysslar idag mycket med
genomiken. Men i de alltmer betydelsefulla och komplexa sjukdomstillstånd
som både människa och djur drabbas av
är utfodringen också en av de mest väsentliga omgivningsfaktorer som spelar
in, säger Åke Hedhammar.
Engagerad i SKK
Forskade kring skelettrubbningar
Det projekt han engagerades i på Cornell handlade om de effekter en alltför
riklig utfodring har på skelettutvecklingsrubbningar. Den ras man studerade
var grand danois. Försöket hade en därefter klassisk utformning – halva försöksgruppen gavs fri tillgång på foder
och halva gruppen gavs två tredjedelar
av den mängden.
– Effekten på skelettet var dramatisk.
Alla tänkbara rubbningar i skelettets utveckling ökade i frekvens och svårighetsgrad. Resultaten var svåra att förklara
enbart med att foderintaget ökade. Kalciumintaget ökade också och det var vi
kloka nog att påpeka i avhandlingen. Vi
konstaterade att både för lite och för
Han kom tillbaka till Sverige med insikten om vilka skadeverkningar överutfodring kan ge. 1975 blev han docent i näringsfysiologi. Åke Hedhammar blev sedan involverad i uppfödningen av
schäfer vid Statens Hundskola i Sollefteå
där man hade som ambition att rätta till
överutfodringen.
– Jag kunde dock konstatera att avelsurvalet inte heller var optimalt med avseende på HD (höftledsdysplasi, reds anm.)
säger Åke Hedhammar.
Arbetet vid Hundskolan ledde vidare
till att Åke tillsammans med genetikforskaren Per-Erik Sundgren genomförde en
rad vetenskapliga studier där. SKK uppmärksammade arbetet och engagerade
1977 Åke som konsult i avels- och upp-
DOGGY-RAPPORT • 2010 • ÅRGÅNG 34 • NR 3
För tio år sedan var han en av initiativtagarna till skapandet av en dopingkommitté, nationella dopingkommissionen,
som är ett samarbete mellan Svenska
Kennelklubben (SKK), Svenska Draghundssportförbundet och Svenska
Hundkapplöpningssportens centralförbund (SHCF). Kommittén kom till för att
stävja användandet av preparat och andra metoder som påverkar djurets prestationsförmåga eller temperament inom all
hundsport, något som är förbjudet enligt
den svenska djurskyddslagstiftningen.
Reglementet gäller för all hundsport i
Sverige och de tävlande är skyldiga att
känna till innehållet i reglementet.
– Det har haft genomslagskraft och en
betydande påverkan. Det svenska reglementet har även tagits som riktmärke
inom FCI (Fédération Cynologique Internationale, reds anm.), säger Åke Hedhammar.
En drivkraft
Vid sidan om sina egna forskningsprojekt har Åke Hedhammar engagerat sig i
utbildningen av nya veterinärer och husdjursagronomer. En av de första examensarbetarna han handledde var Åsa
Dufva, tidigare utvecklingschef på Doggy. Han var även engagerad i det doktorsarbete som Marie Sallander utförde
vid SLU kring svenska hundars utfodring.
– Marie utvecklade framför allt en enkätsmetodik, ett verktyg som senare har
använts i bland annat flera av våra projekt inom LUPA. Det verktyget har gett
oss möjligheten att analysera utfodringens roll för hundens hälsa, säger Åke
Hedhammar.
Utfodringen har även funnits med i
doktorandarbeten som genomförts av
andra veterinärdoktorander Åke Hedhammar har handlett. Det senaste exemplet är veterinär Ane Nødtvedt som studerade effekterna av tidig födoämnesex21
INTERVJU
ponering på förekomsten av atopiskt eksem hos hundar och ett just påbörjat av
Åsa Vilson om effekter av probiotika på
immunförsvaret.
Sverige har en tradition av att registrera och dokumentera uppgifter om hundar. SKK:s register innehåller oerhört
mycket värdefull information om både
sjukdomar och beteendevariationer, men
det finns även andra data som kan få stor
betydelse för forskningen. Sedan 2004
registreras till exempel vikten på alla de
hundar som HD-röntgas. Enligt Åke
Hedhammar finns det idag mer än
100 000 hundar i det registret. Dessutom
finns mycket information i försäkringsbolagens djursjukdata. Uppgifter från
Agria har använts i flera intressanta vetenskapliga studier.
– Den populationskunskapen har varit
grunden till många av de studier vi nu
genomför kring specifika sjukdomar i olika hundraser, säger Åke Hedhammar.
Bland annat så använde sig Ane Nødtvedt av Agrias data över nästan 400 000
hundar.
Brist på fortsatt nutritionssatsning
Nutritionsforskning på hund i Sverige
tog fart först i slutet av 1900-talet och
början av 2000-talet. Under 90-talet
gjorde Sveriges lantbruksuniversitet en
strategisk satsning på hund- och hästnutrition. Marie Sallanders doktorsarbete
var ett sådant exempel, men Åke tycker
att satsningen inte har följts upp på det
sätt han hade önskat.
– Satsningen har kommit av sig och
inte heller utökats till att omfatta ett annat viktigt djurslag, det vill säga katt. Det
är en viss besvikelse, säger Åke Hedhammar.
Katten är ett djur som han tycker är
värd betydligt större intresse än vad som
varit fallet hittills. Katten har andra störningar med möjlig koppling till näringsomsättningen än hund.
– Ett exempel är hypertyroidism, ett relativt nytt sjukdomsproblem och vi vet
inte varför. Utfodringsfaktorer har misstänkts, men hittills inte kunnat påvisas,
säger Åke Hedhammar.
Rent generellt har kattforskningen fått
ett uppsving vid universiteten runt om i
världen, men inte inom nutrition. På det
området sker den mesta forskningen
inom djurmatsföretagen.
– Det borde finnas ett större engagemang i den akademiska världen. Kattnutrition är mycket spännande och nu är
kattens genom (fullständig uppsättning
av arvsanlag) kartlagd vilket kan ge intressanta jämförelser med hund och
människa. Men ingen forskning kan lyfta utan en plattform, säger Åke Hedhammar.
Lisbeth Karlsson
22
KLÅDA
Om hunden får klåda bör man i första hand misstänka någon form av ohyra. Foto: Lisbeth
Karlsson.
Min hund kliar
– vad ska jag
göra?
Klåda är en vanlig orsak till varför
djurägare söker veterinär hjälp för
sin hund. Veterinär MARIANNE
MELLGREN ger råd till hundägare
som har hundar med klåda.
D
et första som man själv ska fundera
över, likaväl som veterinären, är om
det kan bero på någon form av ohyra.
Lus
Lusangrepp ger en lindrig till måttlig klåda utan att man ser några större förändringar i huden. Vanligen kliar sig hunden
med baktassarna mot bröstsidorna och
bakom öronen (bild 1).
Det finns två typer av lus på hund i
Sverige. Allra vanligast är den blodsugande lusen. Den är brungul till färgen
och när den har sugit blod är bakkroppen ganska stor. Lusen kan bli cirka två
millimeter lång.
Den andra lusen är väldigt ovanlig. Det
är den så kallade pälsätande lusen som är
livligare och rör sig fort i pälsen.
Lusens ägg (gnetter) är millimeterstora, lite ovala och blanka samt sitter fastklistrade en bit upp på hårstrået. Både
löss och gnetter kan ses vid noggrann inspektion eller hittas med finkam från
apoteket.
Behandling
En enkel behandling är någon av de spoton preparat som finns registrerade för
hund från apoteket (Ex-spot, Frontline).
Behandlingen kan gärna upprepas efter
tre till fyra veckor. Schampo kan ibland
finnas att tillgå i zoo-affärer. De ska då
innehålla någon form av permetriner1 för
att vara effektiva. Dessutom måste man
vara mycket noggrann och schamponera
in hela hunden, även ansiktet. Schampot
måste sitta kvar minst tio minuter för att
ha effekt.
Hundens filtar bör tvättas i 60 grader
kombinerat med veckostädning med
dammsugning och våttorkning. Löss
trivs inte särskilt bra i miljön men det
finns beskrivet att den pälsätande kan
överleva ett par dagar och exempelvis
överföras med kammar och borstar.
I normalfallet så är löss dock en smitta
som överförs “nos till nos”. Kom därför
ihåg att informera ägarna till hundens
lekkamrater!
Bild 1. Två typer av lus kan drabba hunden,
den blodsugande och den pälsätande lusen.
Foto: Marianne Mellgren.
Rävskabb
En vanlig parasit som ger betydligt mer
klåda och dessutom hudförändringar är
rävskabb. Skabbdjuren är mycket små
och kan inte ses för blotta ögat. Dessutom borrar de gångar i huden och lever
alltså en bit ner i huden.
Rävskabb smittar i första hand direkt
från räven eller om räven legat eller kliat
sig på till exempel en stubbe och hunden
därefter kommer och rullar sig där. Vistas man mycket i skog och mark med sin
hund och den börjar klia sig allt mer så
DOGGY-RAPPORT • 2010 • ÅRGÅNG 34 • NR 3
KLÅDA
kan den därför ha fått skabb. När klådan
pågått i några veckor så syns ofta sår och
eksem på utsidan av armbågar och öronlappar.
Behandling
Tyvärr finns inga receptfria preparat för
hemmabehandling av rävskabb utan man
måste gå till sin veterinär. Även i detta fall
måste man komplettera med samma städning hemma som vid lusangrepp.
Mjällkvalster
Även vid mjällkvalster (cheyletiella) är
det mycket viktigt med städning eftersom
dessa överlever längre i miljön. Speciellt
viktigt är detta om hushållet har många
olika husdjur. Cheyletiella är egentligen
värdspecifik, det vill säga den drabbar
bara en särskild djurart, men eftersom
den har långa ben och lever ytligt så kan
den smitta över till andra pälsbärande
djur i hemmet, till exempel till katt.
Mjällkvalster hittas fram för allt på
valpar från stora kennlar samt på hundar
som går mycket på utställningar eller på
trim (smitta via saxar och kammar).
Kvalstret ger lindrig till måttlig klåda.
Hundarna blir vanligen mjälliga på i första hand ryggslutet.
Kvalstret kan bara ses i mikroskop eller
med starkt förstoringsglas. Liksom lusen
sätter denna parasit fast sina ägg på hårstråna. Tyvärr kan de bara ses vid förstoring.
Behandling
Behandlingen är densamma som på löss,
men om hushållet har många djur måste
behandlingen upprepas under en lång tid.
Vid alla dessa ovan nämnda parasitangrepp är det lämpligast att behandla
alla hundar i familjen (och vid mjällkvalster även andra djur).
Loppor
Då och då kan hunden angripas av loppor. I vårt än så länge kalla land rör det
sig om loppangrepp från vilda djur. Exempel är fågel-, grävling- och ekorrloppor. På våren när igelkotten och grävlingen lämnat sina vinterbon och hunden
kommer dit och rotar så går lopporna
över på hunden. De trivs dock inte särskilt bra och brukar inte fortplanta sig.
Samma sak gäller övergivna fågelbon
på hösten. Dessa loppor är flera millimeter långa, svarta och syns lätt för ögat.
De hoppar ytligt och kan därmed lätt
fångas för att kontrollera vad det är för
något. Dessa loppor kan även bita oss.
Har man katt hemma är de oftare transportör av loppor.
I södra Europa finns den fruktade
“kattloppan” som i första hand lever på
hund och katt. Den är svår att se och
svår att fånga! Man ska därför vara väldigt noggrann med förebyggande medel
Bild 2. Ichtyos är en mjällsjukdom som kan drabba till exempel golden retriever.
Foto: Marianne Mellgren.
i form av spot on-preparat eller lopphalsband om man reser i Europa med
hund eller katt.
Behandling
Samma receptfria preparat som gäller för
löss fungerar utmärkt mot loppor. Nu
behöver man inte städa så mycket hemma, men däremot så kan man behöva
följa efter hunden eller katten för att
kunna bränna det övergivna boet så att
lopporna försvinner.
Hot spot
Så kallade “hot spot” är ganska vanligt
förekommande under sommartid eller
om hunden har badat mycket. “Hot
spot” kallas också sommareksem, retrievereksem eller fukteksem.
Det är egentligen en ytlig infektion
ovanpå huden som orsakats av hundens
egna stafylokock-bakterier, vilka trivs i
den blöta och varma pälsen. Vanligtvis
ser man ett område med ihopklibbad
päls om vanligen tre till tio cm på kinden
eller på låren. Dessa eksem kommer väldigt snabbt och kliar ofta mycket. De
kan till och med vara smärtsamma.
Orsaken kan förutom fukt och värme
vara ohyra eller allergi.
ta på hunden en krage. Har hunden väldigt ont så det inte går att komma åt eksemet så måste veterinären hjälpa till.
Ofta kan en lugnande spruta behövas så
att man kommer åt att raka bort pälsen.
Ibland visar dessa eksem en tendens att
spridas och i vissa fall kan det behövas
allmänbehandling med antibiotika och
smärtstillande läkemedel.
Allergi
Mellan tio och 20 procent av hundpopulationen beräknas vara allergisk och får
upprepade öroninflammationer samt
klåda och eksem i tassar, ljumskar och
armhålor (jämför böjveckseksem på
människa). Dessa hundar har en stor
hjälp av husses och mattes hemmabehandlingar.
Behandling
Tvätta tassarna med antiseptiska schampon som innehåller bland annat klorhexidin (bild 3). Om schampot används regelbundet över hela hunden kan även eksem på kroppen minska. Balsam som
innehåller mjukgörande och återfuktande ämnen samt feta salvor till tassarna
är bra för att hjälpa den skadade hudbarriären.
Behandling
Djurägaren kan själv försöka att klippa
bort pälsen över det angripna området
och ett par cm utanför. Det första man
ska göra är att tvätta med bakteriedödande medel (antiseptika) som klorhexidin eller alsollösning. Om inte eksemet är
alltför stort så kan denna behandling
räcka. Ibland kan det behövas någon salva, zinkpasta eller receptfri hydrokortisonsalva, som komplement.
Det är väldigt viktigt att förhindra att
hunden biter, slickar eller river på såret.
Det gör bara såret större. Bäst är att sät-
DOGGY-RAPPORT • 2010 • ÅRGÅNG 34 • NR 3
Bild 3. Hund med tassallergi.
Foto: Marianne Mellgren.
23
Göteborgs
postregion
Porto betalt
Port payé
P 410197400
B
KLÅDA
görs i förebyggande syfte på detta vis en
till två gånger per vecka.
Foderallergi
Bild 4. Öronallergi. Foto: Marianne Mellgren.
Kliande öron
Kliande öron med öroninflammation kan
också behandlas hemma på ett bra sätt
om det inte är alltför illa. Hos veterinären eller på apotek och i vissa fall zoobutiker så finns vaxlösande, antiseptiska
öronrengöringsmedel att köpa.
Behandling
Hörselgången bör fyllas med rengöringsmedlet som ofta innehåller propylenglykol, vilket är bra vaxlösare, och alkohol
som är mycket effektivt som bakteriedödare (bild 4). Massera hörselgången
mjukt under någon minut. Var försiktig
så att inte hunden tycker att det är smärtsamt. Efter 10-15 minuter torkas överskottet bort.
Behandlingen kan utföras dagligen
några dagar i sträck. Om inte örat läker
så ska man vända sig till veterinär.
Hundar som har kroniska öronbesvär
mår ofta väldigt bra av att öronen ren-
Veterinärinformation från Lantmännen Doggy AB
Ansvarig utgivare: Hans Nilsson
Veterinärmedicinsk konsult:
Leg. vet. Lena Myrenius
I redaktionen:
Agronomie doktor Ann Högberg
Redaktionssekreterare:
Emelie Nilsson
Redigering: Karli Ord och Bild
Förfrågningar om tidningen, artiklar i tidigare nummer m.m. besvaras gärna av tidningens redaktionssekreterare! För signe-
24
Misstänker man att hunden är allergisk
mot något den äter så gör man precis
som på barn, man använder uteslutningsmetoden. Hundarna är precis som
vi människor allergiska mot något protein, till exempel ägg, vete, mjölk, fisk eller kyckling.
Ska det göras en foderutredning på vad
hunden inte tål i maten så presenterar
man helt nya råvaror under en åttaveckors period. Ett exempel, har hunden
tidigare ätit kyckling, ägg, majs och ris så
provar man att ge fisk och potatis under
åtta veckor. Många livsmedel kan dessutom korsreagera med varandra, exempel på det är lamm och nötkött.
Under prövotiden så får man inte ge
hunden tuggben eller annat godis, bara
vatten och den mat som är utvald. Byter
man mellan två olika produkter så finns
det en risk att det exempelvis är ägg i
båda och då är ingen diet genomförd!
Ärftlig mjällbildning
Vissa hundraser som spanielhundar och
golden retriever kan ha medfödda anlag
för mjällbildning (bild 2). Då är det väldigt bra att med jämna mellanrum bada
hunden. Ett sådant schampo kan då
lämpligen innehålla svavel och salicylsyra, ämnen som båda är bra mjällösare
och dessutom blir mer effektiva tillsammans. Ofta kan det vara bra att komplettera med ett återfuktande balsam eller
spray.
Marianne Mellgren
rade artiklar svarar författaren. För osignerat
material svarar redaktionen. För insänt, ej beställt material ansvaras ej.
Artiklar och bilder i Doggy-Rapport får endast
återges med redaktionens tillstånd och efter
överenskommelse i varje enskilt fall med upphovsmannen, författaren och/eller fotografen.
I sammanhanget skall det klart framgå från vilket nummer av Doggy-Rapport artikeln är
hämtad. För närmare upplysningar – tag kontakt med redaktionssekreteraren!
Läsarservice: Tidigare nummer av DoggyRapport kan beställas och kostar då 20 kr
(med reservation för att vissa nummer inte
längre finns i lager). Fotostatkopiering av artiklar: 2:50 kr/sid. Samlingspärm: 32 kr. För
varje beställning utgår en expeditionsavgift på
10 kr. Moms ingår.
ISSN: 1400-6650
Veterinär MARIANNE MELLGREN har
specialistkompetens i dermatologi hund och
katt. Hon arbetar vid Falu djursjukhus i Falun.
Fotnot:
permetriner = kontaktverkande insektsmedel
som påverkar insekternas nervsystem. Permetriner har även en avstötande effekt.
1
Fråga om både katter
och hundar
Mycket av Doggy-Rapports framgångar beror på Er läsare. Genom
kontakten med Er får vi uppslag till
nya artiklar.
Ni är alltid välkomna att höra av
er med önskemål om ämnen eller
frågor om katt och hund, gärna av
allmänt intresse. Alla frågor och
synpunkter diskuteras inom redaktionen även om de inte alltid leder
till en artikel.
Skriv, faxa, maila eller ring till
oss. Adressen du når oss på är:
Doggy-Rapport
Lantmännen Doggy
447 84 Vårgårda.
Vill du faxa eller ringa så är
telefonnumret 0322-666500 och
faxnumret 0322-666580.
E-mail [email protected].
Emelie Nilsson
Lantmännen Doggy uppfyller
kraven i den internationella
kvalitetsstandarden
SS-EN ISO 9001.
Certifikat nr 321, utfärdat
av SIS Certifiering AB.
Postadress: Doggy-Rapport, 447 84 Vårgårda
Telefon: 0322-66 65 00
Från utlandet +46 (0)322 66 65 00
Telefax: 0322-66 65 80
Hemsida: www.doggyrapport.se
E-mail: [email protected]
Produceras av Prinfo Vårgårda AB,
Box 45, 447 22 Vårgårda.
DOGGY-RAPPORT • 2010 • ÅRGÅNG 34 • NR 3