Transcript Patientdagbok vid kronisk sjukdom – utvärdering av ett verktyg i vård

Short papers
Patientdagbok vid kronisk sjukdom
– utvärdering av ett verktyg i vård
och egenvård
Agneta Pagels, Leg. Sjuksköterska, Fil.Mag. Vårdpedagogik – Marie Wång, Leg. Sjuksköterska, Njursviktskoordinator
– Annelie Magnusson, Chefssjuksköterska – Annika Eriksson, Chefssjuksköterska – Stefan Melander, Överläkare
USING PATIENT DIARY IN CHRONIC ILLNESS CARE – EVALUATION OF A TOOL PROMOTING SELF-CARE
ABSTRACT
The Chronic Kidney Disease (CKD) Diary is a carefully adjusted patient education material used within renal care in Sweden. It is designed to
promote the patient’s disease-related knowledge, involvement and self-care ability and to promote the cooperation between patient and nurse.
This quality improvement study aimed at evaluating the benefit of the CKD Diary. Questionnaires were answered by patients with CKD and nurses within renal outpatient clinics. The results showed that the CKD Diary was to a great part used at home by the patients and their families.
The patients as well as the nurses considered the CKD Diary as a useful tool to promote disease-related knowledge, involvement and self-care.
Further the nurses found the CKD Diary helpful in promoting cooperation between patient and nurse and it was also adopted in group education sessions. It is recommended that a diary designed as the CKD Diary, i.e. well adjusted to the targeted patient group and with a structured
introduction and follow-up could be an applicable tool to promote diseases-related knowledge, self-care, behavioural changes and collaboration
in any chronic disease.
KEYWORDS: care diary, patient education, self-care, chronic illness, chronic disease
Bakgrund
Vården av personer med kronisk njursvikt pågår vanligtvis under
lång tid och bygger i stor utsträckning på patientens medverkan.
Patientundervisning och patientens lärandeprocess har stor betydelse
för dennes anpassning till sjukdomen och utgör en viktig del i
behandlingen (1,2). Ett omvårdnadsmål är således att stödja patienten i att hantera sin hälsorelaterade situation, motivera och uppmuntra patienten till att uppnå högre grad av sjukdomsrelaterad kunskap,
handlingsförmåga och självförtroende samt bättre kontroll över sin
livssituation. Det förutsätter att vi som vårdgivare stödjer och uppmuntrar patientens delaktighet och egenvård. Delaktighet innebär att
förstå och ha kunskap om sin hälsorelaterade situation och att kunna
delta i planering och beslut i den egna vården. Patientens rätt till
information om sin sjukdom och behandling och delaktighet i beslut
om sin egen vård är fastställd i hälso- och sjukvårdslagen (3). Egenvård kan i detta sammanhang beskrivas som de aktiviteter som krävs
för att optimalt kunna leva med en sjukdom i vardagen och egenvårdsförmåga som kunskaper, kompetens och aktiviteter relaterade
till hälsa (4). Det specifika innehåll i egenvården som kan gälla för
personer med avancerad kronisk njursvikt är att ha kontroll över
medicinering, blodtryck, närings- och vätskeintag, fysisk aktivitet
och vikt, liksom att vara observant på kroppssignaler och symtom
(exempelvis andfåddhet, ödem, illamående, klåda, yrsel, infektionstecken).
I en tidigare undersökning om njursjuka patienters upplevelse av
vårdkvalitet framkom att man upplevde brister beträffande information, förmedling av sjukdomsrelaterad kunskap, helhetssyn och
delaktighet i vårdbeslut (5). För den kroniskt sjuke är dessa områden
viktiga för att förstå sin situation och klara av den egenvård som
krävs. Vi såg att ett samlat patientundervisningsmaterial kunde bidra
till att möta detta behov. Att ge information är ingenting nytt inom
svensk hälso- och sjukvård, men vårdgivarens förhållningssätt vid
mötet med patienten har på senare tid ifrågasatts och anses spela en
avgörande roll för hur samtalet och undervisningen kommer att
utfalla (1,6,7). Med andra ord har undervisningens struktur, upplägg
och kommunikation stor betydelse för patientens delaktighet.
Framtagande av «Dagbok för dig som har njursikt»
År 2004 utgavs första upplagan av patientundervisningsmaterialet
«Dagbok för dig som har njursikt» (fortsättningsvis benämnd Patientdagboken), som vänder sig till patienter med avancerad njursvikt (dvs.
njurfunktion < 20 %). Den var resultatet av ett samarbete mellan de
Njurmedicinska mottagningarna vid Linköpings och Karolinskas Universitetssjukhus. Till grund låg även gruppdiskussioner med sjuksköterskor verksamma inom njurmedicinsk vård samt utfallet av en
fokusgrupp intervju, som genomfördes på Karolinska Universitetssjukhuset (Karolinska). I fokusgruppen deltog fem patienter med
njursvikt varav två ännu inte påbörjat dialysbehandling, en hade
hemodialysbehandling, en peritonealdialysbehandling och en person
hade hem-hemodialys. De två sistnämnda skötte således sin dialysbehandling själva i hemmet. Öppningsfrågor i denna intervju var: «Vad
bör en Patientdagbok innehålla och hur kan den användas?» Ur
fokusgruppen framkom synpunkter på att Patientdagboken skulle vara
sammanfattande och övergripande med skriftlig information samlad
på ett ställe. Innehållet skulle bidra till ökad sjukdomsrelaterad kunskap, kroppskännedom och kontroll över hälsan. Dessutom framkom
önskemål om att Patientdagboken skulle användas för uppföljning av
sjukdomsutvecklingen, innehålla egenvårdsråd, ha utrymme för egna
anteckningar, informera om olika behandlingsalternativ, hjälpa patienten att vara en välinformerad och jämbördig samarbetspartner i beslut
rörande den egna vården samt utformas i A4-format med lösbladssystem, så att man lätt kan uppdatera och individanpassa materialet.
Dessa synpunkter, idéer och önskemål sammanföll till stor del med
författarnas egna.
Syftet med Patientdagboken är att:
– Öka patientens – och närståendes – kunskaper om njursvikt, symtom, olika hälsoaspekter och behandlingsalternativ
– Underlätta egenvård och uppmuntra patienten till att vara aktiv och
delaktig i sin vård.
– Befrämja samarbetet mellan patient och vårdpersonal och underlätta uppföljning vid patientens mottagningsbesök.
Patientdagbokens innehåll och design
Patientdagboken utgörs av en pärm i A4 format med ett antal flikar
och bygger på lösbladssystem. Grundmaterialet innehåller 70 sidor,
AGNETA PAGELS, MARIE WÅNG, ANNELIE MAGNUSSON, ANNIKA ERIKSSON OG STEFAN MELANDER
49
Short papers
men kan anpassas efter den enskilde individens informationsbehov
genom att vartefter kompletteras med broschyrer, informationsblad
etc. Undervisning kan med fördel utgå ifrån materialet, som följer
patienten under vårdtiden, vilken vanligtvis pågår under flera år. Texten är avsiktligt kortfattad. Det finns ett framträdande utrymme för
egna anteckningar, vilket uppmuntras och kan utgöra underlag för
hälsosamtalen. Patienten kan själv notera och följa olika hälsoparametrar, som blodtrycksvärden, vikt, BMI, provsvar, läkemedel, kostordinationer, motionsprogram, träningsdagbok. Det finns även mallar
och utrymme för att formulera mål för beteendeförändring, fördelar
och nackdelar med befintlig och ändrad livsstil (s.k. motivationsbalans) samt att skriva reflektioner och tankar om hur man ser på sin
sjukdom och livssituation. I övrigt handlar Patientdagboken om följande områden, som relaterar till kronisk njursjukdom: Njurarnas
funktioner och sjukdomar, prover och provsvar, läkemedel, läkemedelseffekter, olika hälsoaspekter och symtom med specifika egenvårdstips, kost, fysisk aktivitet, behandlingsalternativ (olika dialysformer, transplantation), patientföreningen, ordlista, litteratur- och
webbtips.
Implementering och användning
Patientdagboken har sedan 2004 genom ett läkemedelsföretag distribuerats till samtliga intresserade kliniker i Sverige, som arbetar med
denna patientgrupp. Ett år efter att Patientdagboken färdigställts hade
ca 1500 exemplar delats ut vid ca 40 mottagningar för njursviktiga i
Sverige.
Vid Karolinskas njurmedicinska mottagning hade efter ett år ca 70
patienter tilldelats Patientdagboken. Målgruppen var personer med
avancerad njursvikt (ännu inte startat njurersättningsbehandling i form
av dialys eller njurtransplantation) och med en etablerad läkarkontakt
på mottagningen. Patientdagboken överlämnades i samband med sjuksköterskebesök. Sjuksköterskan introducerade och instruerade patienten om användningen. Patienten uppmuntrades att föra egna anteckningar och att ta med dagboken för uppföljning vid sina fortsatta
besök på kliniken. Närstående uppmuntrades även att ta del av Patientdagboken.
Att använda en för patientgruppen särskilt designad dagbok är en
metod och ett interaktivt verktyg för att öka patientens kunskap om,
kontroll över och delaktighet i sin sjukdom och behandling. Det finns
tidigare och utvärderade erfarenheter av dagboksanvändning bl.a.
inom cancervården (8-11). Sharp och medarbetare (8) fann att patienterna genom att använda en vårddagbok mådde bättre psykosocialt, att
det uppstod färre missförstånd och att patienterna lättare tog till sig
information. Således ville vi med detta projekt utvärdera nyttan och
användningen av Patientdagboken.
Syfte
Syftet var att utvärdera det för patientgruppen speciellt framtagna
patientundervisningsmaterialet «Dagbok för dig som har njursvikt»
(Patientdagboken) (12).
Material och metod
Utvärderingen av Patientdagboken genomfördes ett år efter införandet
genom frågeformulär, som skickades till respondenterna. Besvarade
frågeformulär returnerades med svarskuvert.
Frågeformulär
Två frågeformulär med en blandning av slutna och öppna frågor konstruerades; Ett frågeformulär med 13 frågor, som vände sig till patienter med njursvikt samt ett frågeformulär med 15 frågor, som vände sig
till sjuksköterskor verksamma vid njurmedicinska mottagningar i Sverige.
50
Urval
Patientfrågeformuläret skickades till 60 patienter vid Njurmedicinska
mottagningen, Karolinska. Patienterna hade vid frågetillfället haft
Patientdagboken i minst tre månader och svarade anonymt. SjuksköVÅRD I NORDEN 3/2008. PUBL. NO. 89 VOL. 28 NO. 3 PP 49–52
terskeformuläret skickades till samtliga 40 mottagningar i Sverige,
som vårdar patienter med avancerad njursvikt.
Resultat
Totalt 58 frågeformulär besvarades. Tjugosex (26) av 60 utskickade
patientformulär – dvs. 43 % – besvarades. Patienternas ålder var mellan 21 och 84 år (M=65).
Trettiotvå (32) av 40 utskickade sjuksköterskeformulär – dvs. 80 %
– besvarades.
Som kan utläsas av Tabell I använde sig de flesta respondenter av
Patientdagboken och de flesta ansåg att dess omfattning var lagom och
med ett innehåll som var tydligt och tillfyllest. Det var inte så vanligt
att Patientdagboken togs med vid mottagningsbesöken och inte heller
att patienten förde egna anteckningar. De flesta av patienterna ansåg
att Patientdagboken underlättat förståelsen av sjukdomen och
delaktighet i sin vård (Tabell II). En stor del av sjuksköterskorna ansåg
att Patientdagboken bidragit till att befrämja patientens delaktighet,
egenvård, lärande och sjukdomsrelaterade kunskaper (Tabell III). En
majoritet av sjuksköterskorna ansåg också att Patientdagboken bidragit till att underlätta samarbetet med patienten (Tabell III).
Patienter
Tjugoen patienter (81 %) svarade att de använde Patientdagboken. De
flesta använde den som lärobok, uppslagsbok och som samlingsplats
för information även från annat håll. Kommentarer:
«Jag läser den ofta och får svar på mina funderingar»
«Läser för att få information om vad som rör njursvikt, fysisk aktivitet och kost»
«Tittar ofta efter förklaring om läkemedel»
«Att kunna få reda på hur min njursvikt påverkar min hälsa och hur
jag skall uppnå god livskvalitet trots min sjukdom»
Tabell I. Utvärderingsfrågor angående «Dagbok för dig som
har njursvikt»
Fråga
Patienter (n=26)
Sjuksköterskor (n=32)
Använder du/mottagningen Patientdagboken?
Mycket
7 (27 %)
12 (38 %)
Ibland/lite
14 (54 %)
18 (56 %)
Inte alls
5 (19 %)
2 (6 %)
Tycker du Patientdagbokens omfattning är lagom?
Ja
21 (81 %)
25 (78 %)
För omfattande
2 (8 %)
3 (9 %)
Ej svarat
3 (11 %)
4 (13 %)
Saknas någon information?
Ja
6 (23 %)
8 (25 %)
Nej
14 (54 %)
18 (56 %)
Ej svarat
6 (23 %)
6 (19%)
Är informationen klar och tydlig?
Ja
23 (88 %)
30 ( 94 %)
Nej
2 (8 %)
0
Ej svarat
1 (4 %)
2 (6%)
Använder anhöriga Patientdagboken?
Ja
18 (69 %)
15 (47 %)
Nej
8 (31 %)
12 (37,5 %)
Vet ej
0
2 (6 %)
Ej svarat
0
3 (9,5 %)
För du/patienten egna anteckningar i Patientdagboken?
Ja
9 (35 %)
13 (41 %)
Nej
15 (57 %)
6 (18,5 %)
Vet ej
0
7 (22 %)
Ej svarat
2 (8 %)
6 (18,5 %)
Patienterna ansåg att de hade mest nytta av kapitlen som handlade om
njurarnas funktioner och sjukdomar, läkemedel, prover och provsvar
samt hälsoaspekter, symtom och egenvård. De flesta (69 %) svarade
att deras närstående läst eller tagit del av Patientdagboken. Kommentarer:
«Den är bra när man behöver förklara något»
«En hjälp för närstående att förstå sjukdomsförloppet»
«Eftersom hela familjen blir inblandad är det helt nödvändigt.
Välinformerade anhöriga oroar sig mindre»
Det framhölls som positivt att kunna samla all information som rör
sjukdomen på ett ställe, att ha en slags uppslagsbok där man kan söka
information vid behov.
Kommentarer:
«Lätt att hitta…»
«Som mångårig diabetiker är jag van vid att ta ansvar för min sjukdom. Då måste jag vara välinformerad, det gäller även vid njursjukdom. Här kan jag samla all information. Dagboken är definitivt
ett stöd för mig»
«Att den finns../…mycket praktisk och bra samtidigt som den är
informativ i ett skede då man har svårt att komma ihåg allt man får
veta av läkare och sjuksköterskor»
sig ha mest nytta av kapitlen, som handlade om prover och provsvar,
hälsoaspekter, symtom och egenvårdsråd, läkemedel, njurarnas funktioner och sjukdomar samt behandlingsalternativ. De skattade även
kapitlet med utrymme för patienten att själv monitorera och föra egna
anteckningar som värdefullt. Kommentarer från sjuksköterskorna:
«Pärmen är uppskattad av patienterna»
«Bra material som utgångspunkt för hälsodiskussion»
«Underlättar för anhöriga att känna sig delaktiga»
«Ordförklaringar bra»
«Lättläst»
«Bra med de markerade, återkommande boxarna
med rubriken: «Vad kan jag göra själv?»»
«Pärmen är för stor»
«Gärna lite mer om kost»
Diskussion
Denna utvärdering brister i ett stort svarsbortfall från patientgruppen.
Tyvärr skickades inte påminnelser, vilket hade gagnat svarsfrekvensen
och utvärderingens trovärdighet. Trots detta tycker vi oss ha fått en
fingervisning om Patientdagbokens betydelse för såväl patienter som
närstående och vårdgivarorganisationen, vilket också bekräftas i vårt
vardagliga arbete. Vi hade förväntat oss att fler patienter skulle föra
egna anteckningar och ta med sig Patientdagboken vid sina mottagPå frågan om vad som upplevdes som mest negativt med Patientdagningsbesök. Behovet av detta kanske inte är så stort som vi trott, men
boken angavs otillräcklig kostinformation och att formatet upplevdes
det kan också finnas anledning att reflektera över hur vi som vårdpersom otympligt.
sonal kan bli bättre på att uppmuntra patienterna till detta. Åsikter och
Kommentarer:
önskemål, som framkommit i utvärderingen har varit till hjälp när vi
«Att bli påmind, en form av hatkärlek»
reviderat materialet inför utgivningen av andra upplagan.
«Att jag behöver den!»
Patientdagbokens syfte var att öka patientens – och även närståen«För omfattande»
des – kunskaper om njursvikt, symtom samt olika hälsoaspekter och
behandlingsalternativ. Syftet var också att underlätta patientens egenPatienterna efterlyste mer information om bl.a. kost, sex och samlevvård och delaktighet, att befrämja samarbetet mellan patient och sjuknad samt fysiska och psykiska effekter av sjukdomen.
sköterska samt underlätta uppföljning vid fortsatta mottagningsbesök. Utvärderingsresultaten antyder att dessa
syften har infriats. Patientdagboken har utöver detta visat
Tabell II. Patienternas erfarenheter av undervisningsmaterialet
sig passa bra som undervisningsmaterial vid gruppun«Dagbok för dig som har njursvikt»
dervisning samt till annan personal som vårdar den njurHar Patientdagboken underlättat:
Ja
Nej
Ej svarat
sjuke. Arbetet med att ta fram och därefter kliniskt
… din förståelse om din njursjukdom?
22 (84 %) 3 (12 %) 1 (4 %)
använda Patientdagboken har givit oss en ökad medvetenhet om pedagogik och dess betydelse i vården av kro… för dig att vara aktiv och delaktig i din vård? 22 (84 %) 3 (12 %) 1 (4 %)
niskt sjuka.
Vården vid kronisk njursvikt har alltmer kommit att
fokusera på preventiva åtgärder. Det innebär bl.a. att eliminera eller
minska riskfaktorer, som exempelvis rökning, inaktivitet, proteinuri,
Sjuksköterskor/mottagningsenheter
hypertoni, övervikt, bukfetma, höga blodfetter och malnutrition (13).
Tolv (38 %) enheter använde sig av Patientdagboken i hög grad. Nitton
Inte så sällan är riskfaktorerna livsstilsrelaterade och kräver således ett
enheter (59 %) svarade att de använde materialet vid individuella patisamförstånd och en motiverad patient. Vi har sett att detta undervisentbesök och 14 (44 %) att materialet användes vid gruppundervisning.
ningsmaterial väcker nyfikenhet och frågor även hos patienter, som
Andra angivna användningssätt var vid sjuksköterskemottagning och
befinner sig i en lindrigare sjukdomsfas. Vi ser här att ett hjälpmedel
telefonrådgivning, till inneliggande patienter med akut njurinsufficiens
som Patientdagboken kan vara användbart även i ett mer preventivt
samt till patienter som tränades för självdialys. Materialet användes
inriktat arbete.
även till att ge patienten hemuppgifter inför uppföljande besök samt i
Egenvården vid kronisk sjukdom går i stort ut på att ha så god konundervisningssyfte till nyanställd vårdpersonal och till annan vårdpertroll som möjligt över sin hälsa, livskvalitet och behandling. Det och
sonal inom t.ex. primär- och hemsjukvården. Sjuksköterskorna ansåg
den anpassning det innebär kan för många
betyda livsstilsförändringar av större eller mindre grad. Patientundervisning och stödjande
Tabell III. Sjuksköterskornas erfarenheter av undervisningsmaterialet
samtal ställer höga krav på sjuksköterskan,
«Dagbok för dig som har njursvikt»
speciellt om man har som mål att åstadkomma
Anser ni att Patientdagboken bidragit till
en bestående beteendeförändring. En optimal
att befrämja/underlätta:
Ja
Nej
Vet ej
Ej svarat
patientundervisning fokuserar inte enbart på
… patientens delaktighet och egenvård? 28 (87,5 %)
0
0
4 (12,5 %)
sjukdom och sjukdomshantering utan ser även
till helhet, livskvalitet och vardagsliv. Vi kan se
… patientens lärande och
att Patientdagboken erbjuder våra patienter
sjukdomsrelaterade kunskaper?
26 (80 %)
0
3 (10 %)
3 (10 %)
ökade möjligheter till information och uppfölj… samarbetet med patienten?
23 (71,5 %) 2 (6 %) 4 (12,5 %) 3 (10 %)
ning, ökade möjligheter att ställa frågor, disku… patientens anpassning till sjukdomen? 19 (59,5 %)
0
9 (28 %) 4 (12,5 %)
tera samt ökade förutsättningar till individan… patientens val av behandling?
11 (34 %) 4 (12,5%) 13 (41 %) 4 (12,5 %)
passat lärande, coping, anpassning till sjukdomen och eventuell livsstilsförändring.
AGNETA PAGELS, MARIE WÅNG, ANNELIE MAGNUSSON, ANNIKA ERIKSSON OG STEFAN MELANDER
51
Short papers
Slutsatser
Patientundervisningsmaterialet «Dagbok för dig som har njursvikt»
visade sig vara ett mycket användbart och praktiskt verktyg fr.a. för
patientens lärandeprocess, delaktighet och beteendeförändring, men
även för att underlätta närståendes delaktighet. Sammanfattningsvis
framkom av utvärderingen att Patientdagboken:
– Används i hög grad i hemmet av såväl patienter som närstående
– Lämpar sig väl vid gruppundervisning.
– Bidrar till att befrämja delaktighet, egenvård, sjukdomsrelaterade
kunskaper och samarbetet mellan patient och sjuksköterska.
Rekommendationer
Vi tror att det koncept som «Dagbok för dig som har njursvikt» representerar kan vara utmärkt att tillämpa vid många andra kroniska sjukdomstillstånd. Att skapa ett optimalt och till den aktuella sjukdomen
välanpassat patientundervisningsmaterial kräver förutom tid och
engagemang att författare/vårdgivare har en bred kunskap och erfarenhet. Ett genomtänkt användningsförfarande och en användarvänlig
design borgar för framgång. Det är viktigt att i god tid fundera över
finansiering och hur distribution av materialet ska gå till. Den eventuella möda man lägger ned på att skapa materialet vill vi dock påstå att
man med råge får tillbaka i form av ett strukturerat, användarvänligt
och patientanpassat undervisningsmaterial, som kan utgöra ett värdefullt verktyg i strävan att bedriva en vård, som uppmuntrar den kroniskt sjuke till ökad delaktighet och kontroll över sin hälsa.
Tack till Roche AB, som bidragit till att detta vårdpedagogiska utvecklingsprojekt blev möjligt att genomföra.
Agneta Pagels, Njurmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, SE – 171 76 Stockholm. Tel: +46 851779835
[email protected]
Marie Wång, Njurmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, SE – 171 76 Stockholm
Annelie Magnusson, Njurmedicinska kliniken, Karolinska
Universitetssjukhuset, SE – 171 76 Stockholm
Annika Eriksson, Njurmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset
i Linköping, SE – 581 85 Linköping
Stefan Melander, Njurmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset
i Linköping, SE – 581 85 Linköping
Referenser
52
1. Klang Söderkvist, B., (red.) (2001) Patientundervisning. Lund. Studentlitteratur.
2. Björvell, H., Engström, B. Kvalitetsindikatorer för patientundervisning. I
Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad (2001) Svensk Sjuksköterskeförening och Gothia.
3. Sahlin, J. (2006) Hälso- och sjukvårdslagen: med kommentarer. Stockholm. Norstedts
4. Orem, D. (1995) Nursing. Concepts of Practice. 5th Ed. Mosby Year Book
Inc., St Louis, Missouri.
5. Picker Institute Europe. (2003) Through the Eyes of the Patient. Frågeformulär om patientens upplevelse av vårdkvalitet. Karolinska Sjukhuset,
Njurmedicinska mottagningen.
6. Friberg, F (2003) Pedagogiska traditioner av betydelse för patientundervisning. I Andersson, E. (red.) Pedagogik inom vård och omsorg. Lund. Studentlitteratur.
7. Arborelius, E (1999) Varför gör dom inte som vi säger – Teori och praktik
om att påverka människors levnadsvanor. Centrum för Barn och Ungdomars hälsa, Samhällsmedicin, Stockholms Läns Landsting.
8. Sharp, L., Laurell, G., Tiblom, Y., Andersson, A., Birksjö, R-M (2004) Care
Diaries. A way of increasing head and neck cancer patient’s involvement in
VÅRD I NORDEN 3/2008. PUBL. NO. 89 VOL. 28 NO. 3 PP 49–52
their own care and the communication between clinicians. Cancer Nursing,vol.27,No 2; 119–26
9. Lecouturier, J., Crack, L., Mannix, K., Hall, R., Bond, S (2002) Evaluation
of a patient-held record for patients with cancer. European Journal of Cancer Care, 11, 114–21
10. Williams, JG, Cheung, W-Y, Chetwynd, N., Cohen, D., El-Sharkawi, S.,
Finlay, I., Lervy, B., Longo, M., Malinovzky, K (2001) Pragmatic randomised trial to evaluate the use of patient held records for the continuing care
of patients with cancer. Quality in Health Care 10:159–65
11. van Wersch, A, de Boer, MF., van der Does, E, de Jong, P., Knegt, P., Meeuwis, CA., Stringer, P., Pruyn, JF. (1997) Continuity of information in cancer care: Evaluation of a logbook. Patient Educ Couns. Jul;31 (3):223–36
12. Melander, S., Pagels, A., Eriksson, A., Wång, M., Magnusson, A. (2005)
Dagbok för dig som har njursvikt. Patientundervisningsmaterial. ISBN 91631-7992-X. Roche AB.
13. Nahas, ME., Bello AK. (2005) Chronic Kidney d: Disease: the Global
Challenge. Lancet 2005 6;365:331–40