Transcript Integration i den ideella sektorn (PDF)

Integration i den ideella sektorn
- goda exempel och förutsättningar
för samverkan i Uppsala län
LÄNSSTYRELSENS
MEDDELANDESERIE
2011:04
SAMHÄLLSBYGGNADSENHE TEN
ISSN 1400-4712
Omslagsfoto: cc.flickr.com/joshfassbind.com
Författare: Michaela Hoff
Länsstyrelsen i Uppsala län
Hamnesplanaden 3
751 86 Uppsala
Tfn: 018 – 19 50 00 (vxl)
e-post: [email protected]
www.länsstyrelsen.se/uppsala
Länsstyrelsens Meddelandeserie 2011
ISSN 1400-4712
Tryck: Länsstyrelsens reprocentral
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING......................................................................................................................... 2
1.1 BAKGRUND ................................................................................................................................................... 2
1.2 INTRODUKTION ............................................................................................................................................. 3
1.3 SYFTE ............................................................................................................................................................ 4
1.4 AVGRÄNSNING OCH DISPOSITION .................................................................................................................. 4
1.5 METOD .......................................................................................................................................................... 5
1.6 BEGREPPSDEFINITIONER................................................................................................................................ 6
1.6.1 Integration ............................................................................................................................................ 6
1.6.2 Integrationspolitik ................................................................................................................................ 6
1.6.3 Nyanländ, utländsk bakgrund, flykting, invandrare och etnicitet......................................................... 7
1.6.4 Ideella sektorn ...................................................................................................................................... 7
2. EMPIRI ................................................................................................................................. 8
2.1 KOMMUNERNAS STYRDOKUMENT OCH BIDRAGSREGLER PÅ INTEGRATIONSOMRÅDET .................................. 8
2.1.1 Bidragsregler Uppsala kommun........................................................................................................... 8
2.1.2 Styrdokument Uppsala kommun ......................................................................................................... 11
2.1.3 Bidragsregler och styrdokument Enköpings kommun ........................................................................ 13
2.1.4 Bidragsregler och styrdokument Knivsta kommun ............................................................................. 14
2.1.4 Bidragsregler och styrdokument Håbo kommun ................................................................................ 16
2.1.5 Bidragsregler och styrdokument Östhammars kommun..................................................................... 17
2.1.6 Bidragsregler och styrdokument Älvkarleby kommun ........................................................................ 18
2.1.7 Bidragsregler och styrdokument Tierps kommun ............................................................................... 18
2.1.8 Bidragsregler och styrdokument Heby kommun................................................................................. 19
2.2 EXEMPEL PÅ INTEGRATIONSFRÄMJANDE ARBETE I DEN IDÉBURNA SEKTORN (LÄNET) ................................ 20
2.2.1 Bildningsverksamhet........................................................................................................................... 20
2.2.2 Kyrko- och församlingsverksamhet .................................................................................................... 23
2.2.3 Idrottsföreningar ................................................................................................................................ 24
2.2.4 Ideella organisationer ........................................................................................................................ 27
2.2.5 Övriga föreningar och projekt på integrationsområdet ..................................................................... 30
2.3 INTRODUKTIONSENHETERNAS SAMRÖRE MED DEN IDEELLA SEKTORN (LÄNET) .......................................... 32
2.4 LÄNSSTYRELSERNAS SAMRÖRE MED DEN IDEELLA SEKTORN ...................................................................... 33
3. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER ................................................................. 35
5. KONTAKTLISTA ............................................................................................................. 37
6. KÄLLFÖRTECKNING .................................................................................................... 43
1
Förord
Länsstyrelsen ska främja samverkan mellan länets kommuner och myndigheter, företag och
organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända flyktingar och invandrare.
Länsstyrelsen ska även verka för att länet har en god beredskap och kapacitet när det gäller att
ta emot och introducera nyanlända flyktingar och invandrare. Den ideella sektorn spelar en
viktig roll i att stärka människors egen makt och kan därför spela en avgörande roll i
nyanländas etablering i samhälls- och arbetslivet. Detta faktum har gjort att Länsstyrelsen i
Uppsala län genomfört en kartläggning av kommunernas stöd till det ordinarie föreningslivet i
deras integrationsfrämjande arbete och tagit fram exempel på föreningars insatser. Syftet med
kartläggningen är att med goda exempel stimulera flera föreningar att genomföra ett
integrationsfrämjande arbete.
Studien presenterar exempel på integrationsfrämjande arbete i den ideella sektorn. Uppsala
län bjuder naturligtvis på långt fler goda exempel än vad denna presentation rymmer. En
länsövergripande kartläggning av föreningslivets engagemang på integrationsområdet har inte
rymts inom ramen för detta arbete.
Studien tydliggör länets kompetenser och resurser inom integrationsområdet, knutet till
idéburna organisationer. Den kan också vara till hjälp i samtal om samverkan och
tydliggörande av roller mellan den idéburna och den offentliga sektorn. Studien kan utgöra
underlag för en regional överenskommelse i länet mellan kommunerna och den idéburna
sektorn.
Rapporten har författats av Michaela Hoff som varit praktikant på Länsstyrelsens
samhällsbyggnadsenhet under tiden december 2010 till mars 2011.
Eva Bergdahl
Chef för samhällsbyggnadsenheten
1. INLEDNING
1.1 Bakgrund
”Föreningslivet är mötesplats för social gemenskap där olika individer och kulturer kan
mötas och där möjligheter ges till initiativ och engagemang. Genom föreningslivet förmedlas
värderingar och synsätt som utgör grunden i ett demokratiskt samhälle… Engagemang och
deltagande i fritidsverksamhet skapar samhörighet och stärker identiteten.”
Ur Fritidspolitiskt program för Uppsala kommun 2006
Under 2008 genomförde Socialstyrelsen en studie för att beskriva och analysera
verksamheter och insatser inom ideella organisationer med en uttalad målsättning att öka
integrationen av invandrade barn och unga respektive äldre i det svenska samhället.1
I rapporten dras slutsatsen att engagemang i föreningslivet är viktigt för ökad integration.
Social samhörighet motverkar utanförskap, och vänskapsrelationer mellan invandrare och
svenskfödda främjar nätverk som kan ge tillträde till exempelvis arbetsliv och
bostadsmarknad.2
Den svenska regeringen ser att den ideella sektorn har en viktig roll i ett demokratiskt
samhälle, inte minst när det gäller att möjliggöra människors egen makt att påverka såväl sin
vardag som samhället i stort.3 Idéburna organisationer kan genom att arbeta med och
inkludera personer med olika bakgrund bidra till förbättrad integration i samhället. En
snabbare etablering i samhället beskrivs medföra stora mänskliga och samhällsekonomiska
vinster.4
Den 15 januari 2009 fattade regeringen beslut om att inleda en dialog om relationerna
mellan regeringen och de idéburna organisationer som arbetar med mottagande av
asylsökande, nyanländas etablering samt integration. Denna dialog är en del i regeringens
samlade integrationsstrategi, som syftar till att bryta utanförskap och finna mer effektiva
vägar till nyanländas etablering.5
Den 14 april 2010 antogs en överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer
inom integrationsområdet och SKL.6 Överenskommelsen har som gemensam vision att
idéburna organisationer utgör både en förutsättning och ett uttryck för ett öppet och
demokratiskt samhälle. Möjligheten att bilda, driva och delta i föreningslivet utgår från de
grundläggande fri- och rättigheter som anges i regeringsformen: yttrandefrihet,
informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet.
Överenskommelsen syftar till att förtydliga samarbetet mellan den offentliga sektorn och
det civila samhället i arbetet med nyanländas etablering och integration. Överenskommelsen
har som åtagande att göras känd nationellt och lokalt för att inspirera aktörer till dialog.7
1
Integrationsarbete i civilsamhället - Unga och äldre i blickfånget. Socialstyrelsen 2008
ibid.
3
Dialog om relationerna mellan regeringen och idéburna organisationer som arbetar med mottagande av
asylsökande, nyanländas etablering samt integration. Integrations- och jämställdhetsdepartementet 2009
4
Dialog om relationerna mellan staten och den ideella sektorn. Integrations- och jämställdhetsdepartementet
2007
5
Egenmakt mot utanförskap – regeringens strategi för integration. Regeringen 2008
6
Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom integrationsområdet och Sveriges
Kommuner och Landsting. Integrations- och jämställdhetsdepartementet 2010
7
ibid.
2
2
1.2 Introduktion
Rapporter visar att folkrörelser och föreningsliv spelar en viktig roll i det svenska
samhället.8 I den svenska integrationspolitiken finns liknande föreställningar om att
föreningsdeltagande kan fungera som en väg till integration för människor med utländsk
bakgrund.9 I forskning från Integrationspolitiska maktutredningen framkommer att
”... engagemang i föreningar tillsammans med likasinnade är både ett sätt för olika grupper
att driva sina intressen och en väg för den enskilde att skaffa sig de kunskaper och
erfarenheter som behövs för att framgångsrikt delta i samhället.10
Länsstyrelsen är regeringens företrädare i länet och arbetar för att tillsammans med andra
aktörer uppnå de nationella integrationspolitiska målen.11 I regeringens skrivelse Egenmakt
mot utanförskap – regeringens strategi för integration är de övergripande målen för
integrationspolitiken:
•
lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund,
•
en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund,
•
•
en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de
gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som
alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för, och
ett samhälle fritt från diskriminering12
Enligt regeringens integrationsuppdrag ska länsstyrelsen:
•
medverka till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända
•
teckna överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända
•
främja regional samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och
organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända
•
stödja kommuner i samordningen av kommunal verksamhet såsom sfi och
samhällsorientering
•
följa upp organisering och genomförande av insatser för nyanlända på regional och
kommunal nivå13
•
under ledning av Migrationsverket verka för att det finns beredskap och kapacitet att ta
emot ensamkommande barn14
Länsstyrelsen i Uppsala län vill gärna hitta goda exempel på integrationsarbete i den
ideella sektorn då den fungerar som mötesplats där sociala kontakter knyts och nätverk
skapas. Föreningar, stiftelser och trossamfund kan stimulera integrationsprocessen på ett
positivt sätt och hjälpa till att förebygga utanförskap. Goda exempel i kommunerna kan
inspirera till ett ökat integrerat föreningsliv i hela länet.
I en enkätundersökning som Fritids- och naturvårdsnämnden gjort i Uppsala kommun
8
Föreningsliv, makt och integration. Rapport från Integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram
2004
9
Överenskommelse, a.a.
10
Föreningsliv, a.a.
11
Med andra aktörer avses Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommunerna och Migrationsverket m.fl.
12
Egenmakt mot utanförskap - regeringens strategi för integration. Regeringen 2008
13
Ny lag – nya möjligheter. Vissa nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting 2010
14
Johanna Palmstierna, Integrationssamordnare Länsstyrelsen i Uppsala län
3
kring bidragsreglerna framkommer att barn- och ungdomsföreningar efterlyser ”goda
exempel” som kan visa på hur föreningar arbetar med prioriterade områden i sin
föreningsverksamhet (integration, jämställdhet, miljö och funktionshindrades möjlighet till
deltagande).15 Föreningarna anser att bidragsreglerna ställer krav på en abstrakt nivå i uttryck
som att föreningarna skall ”präglas av demokratiska värden”, ”främja jämställdhet mellan
könen”, ”främja integration” eller ”främja mångfald”. Det är sedan upp till respektive
förening att tolka vad som avses med uttrycken.16
I utredningen av enkäten föreslås att nämnden antingen förtydligar innebörden i
begreppen eller behåller vaga begrepp, men ger föreningarna stöd i form av goda exempel.17
Detta kan vara ett sätt att stimulera lärande föreningar emellan och att sprida ”best practice”
till andra. Goda exempel på lyckade arbetsupplägg kan spridas skriftligen eller på seminarium
där man tar tillvara på goda erfarenheter som kan inspirera den egna verksamheten. Goda
exempel hjälper föreningarna till att identifiera förbättringsområden och förebygger att varje
förening uppfinner hjulet på egen hand.18
1.3 Syfte
Som en del i arbetet med att uppnå de nationella integrationspolitiska målen vill
Länsstyrelsen få insyn och kunskap om den ideella sektorns verksamhet i etablering av
nyanlända och inom integrationsområdet. Inspiration till studien kan kopplas till den
överenskommelse som regeringen, SKL och den idéburna sektorn skrivit på central nivå och
som studien omnämnde inledningsvis. Studien kan hjälpa till att tydliggöra länets
kompetenser och resurser inom integrationsområdet, knutet till idéburna organisationer.
Studien kan vara behjälplig i samtal om samverkan och tydliggörande av roller mellan den
idéburna och offentliga sektorn. På sikt kan studien göra underlag för en överenskommelse i
länet mellan ovan nämnda aktörer, likt den på nationell nivå.
Det övergripande syftet med studien är att undersöka den ideella sektorns engagemang i
etablering av nyanlända och inom integrationsområdet i Uppsala län. Länet omfattar Uppsala
kommun, Enköpings kommun, Knivsta kommun, Håbo kommun, Östhammars kommun,
Älvkarleby kommun, Tierps kommun och Heby kommun.
I undersökningen av den ideella sektorns arbete skildras också kommunernas samröre med
den ideella sektorn inom integrationsområdet, med fokus på styrdokument och bidragsregler.
1.4 Avgränsning och disposition
För att på bästa sätt anpassa uppgiften till tidsramen och författarens förkunskaper har
avgränsningar gjorts på ämnesområdet. Initialt ämnade arbetet resultera i en länsövergripande
kartläggning av föreningslivets engagemang på integrationsområdet. Då en kartläggning
kräver vetenskapliga metoder andra än vad som ryms inom ramen för uppgiften kommer
arbetet istället att koncentreras till en studie som omfattar ett begränsat antal aktörer i den
ideella sektorn. Detta då en kvantitativ metod skulle krävas för att täcka in samtliga aktörer.
Avgränsningen medför att studien inte uppvisar resultat som inbegriper hela den ideella
sektorn och viktiga aktörer som arbetar med de för studien aktuella frågorna, kan komma att
förbises. Läsaren bör vara medveten om att studien enbart gör ett nedslag i den ideella sektorn
15
Utvärdering av fritids- och naturvårdsnämndens bidragsregler för barn- och ungdomsföreningar.
Fritids- och naturvårdsnämnden 2010
16
Utvärdering av fritids- och naturvårdsnämndens bidragsregler för barn- och ungdomsföreningar.
Fritids- och naturvårdsnämnden 2010
17
ibid.
18
ibid.
4
och dess engagemang inom integration och etablering av nyanlända.
Studien visar alltså upp ett axplock av den potential och kompetens som den idéburna sektorn
besitter på området, detta axplock presenteras i kapitlet Empiri.
Inledningsvis redogör studien för ett urval av nationella riktlinjer på integrationsområdet,
knutet till den ideella sektorn. Regeringens och Socialstyrelsens hållning redovisas kort i
avsnittet bakgrund och inledningsvis i introduktionsdelen där också Länsstyrelsens uppdrag
på området anförs. Introduktionen avslutas med att framhålla behovet av förtydligande i
föreningars arbete på integrationsområdet, genom så kallade ”goda exempel” som kan vara
behjälpliga för ett integrerat föreningsliv.
Vidare presenteras det övergripande syftet med studien som är att undersöka den ideella
sektorns engagemang på integrationsområdet. Detta åtföljs av avgränsningar som gjorts i
arbetet och därefter ett metodavsnitt som framhåller den kvalitativa modellen.
I avsnittet begreppsdefinitioner bekantas läsaren med de begrepp som studien använder
sig av på ämnesområdet integration i den ideella sektorn.
I nästföljande kapitel behandlas empiri och inleds med att redogöra för kommunernas
styrdokument och bidragsregler på integrationsområdet. Antalet styrdokument och
bidragsregler som påträffats varierar från kommun till kommun och avgör kommunavsnittens
längd. Variationen kan bero på avsaknad av sådana skrivelser i kommunen eller att författaren
inte lyckats finna dem.
Det kan alltså finnas styrdokument och bidragsregler med relevans för ämnesområdet som
inte introduceras i studien.
Vidare presenteras länsövergripande exempel av integrationsfrämjande arbete i den
ideella sektorn. Här får läsaren ta del av hur integrationsarbete kan se ut i länets ideella sektor
och exemplen kan användas som inspiration i föreningars arbete på integrationsområdet.
Kapitlet fortsätter med att beskriva introduktionsenheternas samröre med den ideella sektorn i
länet och skildrar kort hur dagens relation ser ut mellan föreningslivet och personal som
arbetar med nyanlända flyktingar och invandrare i kommunen.
Kapitlet avslutas med att berätta om Länsstyrelsernas samröre med den ideella sektorn utifrån
en undersökning som Länsstyrelsen i Skåne län gjort.
Studiens avslutande kapitel presenterar författarens sammanfattning och slutsatser.
1.5 Metod
Studien använder en kvalitativ metod för att undersöka den ideella sektorns engagemang i
etableringen av nyanlända och inom integrationsområdet i Uppsala län.
Materialinsamling har gjorts i kontakt med ett antal nyckelpersoner som återfinns i den
idéburna sektorn såväl som i kommun, landsting och på statlig nivå.
Frågesamtal har gjorts i telefon och vid besök hos representanter i trossamfund, ideella
organisationer, föreningar och bildningsverksamhet.
Nyhetsmedia som dagstidningar och hemsidor på Internet har studerats liksom en rad
policydokument och forskningsrapporter.
För att lokalisera lämpliga aktörer i den ideella sektorn har respektive kommuns
förvaltning som betalar ut föreningsbidrag kontaktats och likaså varje kommuns
introduktionsenhet. Styrdokument (nationella och lokala) och bidragsregler som berör
integrationsområdet har undersökts.
Föreningsråd och förmedlingstjänster för den ideella sektorn har kontaktats och
informationsmaterial från den idéburna sektorn studerats.
Vidare har ett enkätunderlag från Uppsala kommuns Fritids- och naturkontor granskats.
Enkäten behandlar bland annat frågor om integration i föreningars verksamhet.
Fritids- och naturkontoret har också publicerat en text på sin hemsida för barn- och
5
ungdomsföreningar där Länsstyrelsen efterlyser goda exempel på integration i föreningslivet.
Syftet med texten är att nå ut till föreningslivet och komma åt förbisedda aktörer som arbetar
integrationsfrämjande.
I en av länets kommuner har ett mail skickats ut till föreningar med förfrågan om att
inrapportera eventuell verksamhet i etablering av nyanlända och inom integrationsområdet.
1.6 Begreppsdefinitioner
1.6.1 Integration
Länsstyrelserna förklarar begreppet integration som ”… både ett mål och en - eller flera processer. För individen är integrationen ett livsprojekt som är beroende av hans eller hennes
egna mål, syften och förutsättningar. Integration betyder också att förena skilda delar till en
större helhet. Den som bosätter sig i ett nytt land, måste få möjlighet att ingå i en ny
gemenskap utan att göra våld på sin kulturella och etniska identitet. Integration är en
ständigt pågående, ömsesidig process. Samhället kan stödja individen genom att föra en
politik som underlättar för honom eller henne att förverkliga sina mål i livet”.19
Beroende på människors uppfattningar kan begreppet integration ges en mängd olika
innebörd. Exempel som går att finna är sammanfogning, rättvisa, jämlikhet, utjämning,
blandning, interaktion och inkludering.20 Integration i ett samhälle är inte fullständig om den
inte förekommer både mellan invandrargrupper och infödda svenskar och mellan olika
invandrargrupper.21
Regeringen understryker att alla oavsett bakgrund är delaktiga och medansvariga i
integrationsprocessen som präglas av ömsesidighet.22 Människor bör komplettera varandra
med sin kompetens och livserfarenhet för att frigöra och använda potentialen i
mångfaldssamhället.23
1.6.2 Integrationspolitik
Det övergripande målet för regeringens integrationspolitik är lika rättigheter, skyldigheter
och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.24 Arbetsmarknadsdepartementet
har ansvaret för samordningen av integrationspolitiken och för vissa integrationsfrågor som
nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet, svenskt medborgarskap och att
motverka och förebygga diskriminering. Arbetsförmedlingen har samordningsansvaret för
etableringsinsatser för vissa nyanlända.25
I överenskommelsen mellan regeringen, den idéburna sektorn och SKL omfattar
integrationspolitiken alla från nyanlända asylsökande och andra nyanlända till invandrade
barn, ungdomar och pensionärer som bott i Sverige under många år, men som fortfarande
behöver stöd. Integration ses som en ömsesidig anpassningsprocess hos den enskilde
19
Vanliga frågor. Länsstyrelserna http://www.lansstyrelsen.se/lst/sv/amnen/Integration/vanliga_fragor.htm
Integrationsarbete i civilsamhället - Unga och äldre i blickfånget. Socialstyrelsen 2008
21
ibid.
22
Fickfakta 2010 – Statistik om integration. Arbetsmarknadsdepartementet, Regeringskansliet 2010
23
ibid.
24
ibid.
25
ibid.
20
6
nyanlände och samhället. Integrationsprocessen börjar när personen anländer till Sverige.26
1.6.3 Nyanländ, utländsk bakgrund, flykting, invandrare och etnicitet
Länsstyrelserna förklarar att som nyanländ räknas den person som är född utomlands och
varit folkbokförd i Sverige i cirka två till tre år.27 Även en asylsökande kan räknas som
nyanländ.28
Personer med utländsk bakgrund avser såväl utrikes födda personer som själva har
invandrat som personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.29
Enligt FN: s flyktingkonvention är flyktingar personer som har välgrundade skäl att vara
rädda för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp,
religiösa eller politiska uppfattning.30 Som flykting har man fått uppehållstillstånd i Sverige
för att man har ett behov av skydd.31
En invandrare är enligt regeringen en person som själv faktiskt har invandrat, dvs. flyttat
till Sverige från ett annat land och folkbokförts här under minst ett år. Personer som är födda i
Sverige bör enligt regeringen inte kallas invandrare.32
Nationalencyklopedin förklarar etnicitet som en social relation mellan grupper av
människor vilka ser sig själva som kulturellt distinkta i relation till andra grupper. Etnicitet är
således tillhörighet till en etnisk grupp.33
Studien använder samtliga definitioner, avhängigt kontext. Studien väljer att följa vad
källan uppger, om exempelvis en förening använder definitionen invandrare när den beskriver
deltagare i sin verksamhet blir detta också studiens definition.
1.6.4 Ideella sektorn
Med den ideella sektorn avses här regeringens definition och innefattar folkrörelser, dvs.
alla typer av idéburna organisationer, stiftelser, trossamfund och föreningar.34 Studien
använder begreppen som synonymer.
26
Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom integrationsområdet och Sveriges
Kommuner och Landsting. Integrations- och jämställdhetsdepartementet 2010
27
Vanliga frågor, a.a.
28
ibid.
29
Vanliga frågor. Länsstyrelserna http://www.lansstyrelsen.se/lst/sv/amnen/Integration/vanliga_fragor.htm
30
Fickfakta, a.a.
31
Vanliga frågor, a.a.
32
Begreppet invandrare – användningen i myndigheters verksamhet. Kulturdepartementet 2000
33
Etnicitet. Nationalencyklopedin http://www.ne.se/etnicitet
34
Preliminärt innehåll i planerad proposition om politiken för den ideella sektorn. Integrations- och
jämställdhetsdepartementet 2009 http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/15/93/182c1082.pdf
7
2. EMPIRI
2.1 Kommunernas styrdokument och bidragsregler på integrationsområdet
2.1.1 Bidragsregler Uppsala kommun
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, UAN i Uppsala kommun har ett antal
stödformer avsedda för föreningar och ideella organisationer som arbetar
integrationsfrämjande.35 För att beviljas bidrag skall föreningarna och organisationerna verka
för integration, mångfald och jämställdhet och inte ha ett vinstsyfte. Vidare skall
verksamheten vara öppen för alla intresserade, vara partipolitiskt obunden, omfatta en
demokratisk grundsyn, ha sitt säte i Uppsala kommun och dess medlemmar folkbokförda i
kommunen. Föreningarna och organisationerna skall bedriva allmännyttig verksamhet och ha
ett organisationsnummer.36
För att söka medel till integrationsfrämjande insatser kan inte
föreningarna/organisationerna vara inriktade på särskilda verksamhetsområden som faller
under andra nämnders ansvarsområden. Barn/ungdomsverksamhet, handikappfrågor,
missbruksfrågor och äldrefrågor är exempel på verksamhet som hänvisas till ansvarig nämnd.
Uppföljning av bidragen görs i samband med förnyad ansökan, då sökande förening är
skyldig att utförligt dokumentera föregående års verksamhet. Bidrag kan sökas för
regelmässigt och långsiktigt integrationsfrämjande arbete samt för integrationsfrämjande
projekt som går utöver den ordinarie verksamheten. Exempel på sådan verksamhet är projekt
som främjar människors delaktighet i samhället eller förebygger och motverkar
diskriminering. Både etniska föreningar och övriga föreningar som arbetar med integration
kan söka medel från UAN, förutsatt att verksamheten inte faller under övriga nämnders
kompetensområden.37
Fritids – och naturkontoret i Uppsala kommun ansvarar för idrotts- och föreningsfrågor
och betalar liksom kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad ut medel till föreningar med
integrationsfrämjande verksamhet.38 Allmännyttiga ideella föreningar med barn- och
ungdomsverksamhet som uppbär medel från nämnden skall bedriva barn- och
ungdomsfostrande verksamhet i en drogfri miljö och vara uppbyggd och fungera enligt
demokratiska principer. Verksamheten skall vara av regelbunden karaktär, vara öppen för alla
och bedrivas i enlighet med FN: s barnkonvention.39
Stödformen till föreningar som arbetar integrationsfrämjande syftar till att stimulera
nytänkande och utveckling i föreningslivet. Stödet riktas till föreningar som vill prova nya
idéer och/eller i projektform arbeta med prioriterade områden som integration, jämställdhet,
miljö och funktionshindrades möjlighet till deltagande. Även i det stöd som ges till
ungdomsledare finns villkoret att ungdomsledarutbildningen skall vara inriktad mot mångfald,
35
Verksamhetsbidrag, särskilt verksamhetsbidrag, stimulansbidrag, projektbidrag och startbidrag
Regler och riktlinjer för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens stöd till föreningar/organisationer som
främjar integration. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2005
36
ibid.
37
ibid.
38
Utvecklingsstöd, ledarutbildningsstöd, skollovsstöd och till viss mån grundstöd då föreningen i sin
verksamhetsberättelse skall ge en mycket kortfattad kommentar om föreningens verksamhet ur ett flertal
aspekter, däribland integration. Grundstödet ställer dock inga krav på att föreningen skall arbeta med dessa
frågor. Bidragsregler 2011 för barn- och ungdomsföreningar i Uppsala kommun. Fritids- och
naturvårdsnämnden 2011
39
ibid.
8
integration och jämställdhet. En stödform finns också för föreningsaktiviteter under skolornas
sommarlov där nämnden prioriterar verksamhet som syftar till integrering mellan svenska
barn och barn med annan kulturell bakgrund än svensk.40
o Fritids- och naturvårdsnämndens utvärdering av bidragsregler för barn- och
ungdomsföreningar
Fritids – och naturkontoret har undersökt i vilken mån reglerna för föreningsbidrag
stämmer överens med de intentioner som finns i fritids- och naturvårdsnämnden styrdokument
samt analyserat bidragens legitimitet och hanterbarhet hos föreningarna.41 En enkät skickades
ut till samtliga föreningar som under 2009 hade rätt att söka bidrag med syftet att förbättra
och förenkla bidragssystemet. Utvärderingen baserades på bidragsreglerna för år 2010. Av
209 tillfrågade svarade 161 föreningar.42
Utredningen visar att bidragsreglerna i hög grad fångar upp styrdokumentens avsikter
men ett antal exempel på utvecklingsområden lyfts fram.43 Föreningarna anser till exempel att
bidragssystemet är onödigt byråkratiskt och önskar att fritids- och naturvårdsnämnden ger en
tydligare innebörd i vaga begrepp som integration och jämställdhet. Man vill också att
nämnden utreder möjligheten att belöna föreningar som lyckats rekrytera ur
underrepresenterade grupper (kön, funktionshinder, etnisk bakgrund), något som
styrdokumenten i hög grad lyfter fram som eftersträvansvärt. De föreningar som lyckas
rekrytera i geografiska områden med få föreningsaktiva föreslås också få högre bidrag.44
Ett annat förslag är att bättre följa utvecklingen av ålder och kön bland deltagare och
medlemmar för att få underlag för att sätta in särskilda insatser för att motverka en oönskad
utveckling.45
Vidare efterlyser föreningarna goda exempel att lära sig av, exempelvis goda erfarenheter
av utvecklingsprojekt som har finansierats genom nämndens stöd för föreningar som arbetar
med prioriterade områden (integration, jämställdhet, miljö och funktionshindrades möjlighet
till deltagande). Detta kan vara ett sätt för nämnden att stimulera lärande föreningar emellan
och att sprida ”best practice” till andra. Föreningarna tycker också att fritids- och
naturvårdsnämndens bidrag skall jämföras med andra kommuners föreningsbidrag för att hitta
förbättringsområden.46
Ur föreningarnas svar framkommer att bidragsreglerna ställer krav på en abstrakt nivå
och handlar om att föreningarna skall ”präglas av demokratiska värden”, ”främja jämställdhet
mellan könen”, ”främja integration” eller ”främja mångfald”. Det är sedan upp till respektive
förening att tolka vad som avses med uttrycken.47
Utredningen föreslår att nämnden antingen förtydligar innebörden i begreppen eller
behåller vaga begrepp, men ger föreningarna stöd i form av goda exempel. Goda exempel på
lyckade arbetsupplägg kan spridas skriftligen eller på seminarium där man tar tillvara på goda
erfarenheter som kan inspirera den egna verksamheten. Goda exempel hjälper föreningarna
40
Bidragsregler 2011 för barn- och ungdomsföreningar i Uppsala kommun. Fritids- och naturvårdsnämnden
2011
41
Utvärdering av fritids- och naturvårdsnämndens bidragsregler för barn- och ungdomsföreningar. Fritids- och
naturvårdsnämnden 2010
42
ibid.
43
Uppdraget och enkäten. Fritids- och naturkontorets sammanställning (delar av resultatet av enkäten) till
föreningar som omfattades av enkätundersökningen 2010
44
Utvärdering, a.a.
45
ibid.
46
ibid.
47
ibid.
9
till att identifiera förbättringsområden och förebygger att varje förening uppfinner hjulet på
egen hand.48
I stödet som gynnar föreningar som söker upp och rekryterar ungdomar som inte är
föreningsaktiva sedan tidigare föreslås nämnden utveckla vad som avses med 'ej
föreningsaktiva'. Är det att rekrytera ur grupper som är underrepresenterade utifrån kön, ålder,
etniskt ursprung eller socioekonomiska faktorer? Ett förtydligande skulle ge föreningarna en
riktning i sitt uppsökande arbete.49
I stödet som gynnar idrottsföreningar som arbetar med att förbättra integration och/eller
jämställdhet mellan könen uppger inte nämnden vad som är ett önskvärt resultat inom
områdena (integration och jämställdhet). Detta innebär att det är upp till föreningarna att
definiera vad begreppen innebär och syftar till. Utredningen föreslår att stödet skall tolkas
utifrån tillgänglighet; att idrottsföreningar som främjar integration och jämställdhet mellan
könen ökar rekryteringen av underrepresenterade grupper, utifrån en trygg och hälsosam
miljö; att idrottsföreningar som främjar integration och jämställdhet mellan könen förbättrar
bemötandet av underrepresenterade grupper hos föreningarna, utifrån delaktighet; att
idrottsföreningar som främjar integration och jämställdhet mellan könen ökar inflytandet för
underrepresenterade grupper i föreningarna samt utifrån att stimulera nytänkande och
utveckling i föreningslivet.50
Bidraget till föreningsaktiviteter under skolornas sportlov, sommarlov och höstlov ges till
verksamhet som bland annat syftar till integrering mellan svenska barn och barn med annan
kulturell bakgrund än svensk. Utredningen understryker att nämndens formulering kan
signalera att barn med annan kulturell bakgrund än svensk inte är svenska barn. Utredningen
föreslår istället formuleringen integrering mellan barn med olika kulturell bakgrund.51
I enkäten som fritids – och naturkontoret skickade ut fick föreningarna svara på ett antal
frågor, däribland: ”Gör din förening något aktivt för att locka nya deltagare ur
underrepresenterade grupper”?52
Av samtliga föreningar (161 svarade) svarade ungefär hälften att de inte gör något särskilt
för att rekrytera ur underrepresenterade grupper. Det är vanligare att idrottsföreningar avstår
från att göra några särskilda sådana insatser jämfört med övriga föreningar. 55 % av
tillfrågade idrottsföreningar (114 svarade) svarar att de inte gör något särskilt inriktat mot
underrepresenterade grupper. Av övriga föreningar (47 svarade) är svaret 40 %.53
16 % av idrottsföreningarna säger att de gör något aktivt för att få fler deltagare med
annan etnisk bakgrund än huvuddelen av dagens deltagare. Bland övriga föreningar är svaret
23 %. Skillnaden är dock liten när det gäller insatser för att jämna ut könsfördelningen bland
deltagare. Nära var tredje förening ägnar sig åt sådana insatser. Detta är också den vanligaste
insatsen bland såväl idrottsföreningar och övriga föreningar. Den största skillnaden mellan
idrottsföreningar och övriga föreningar rör insatser för att få fler funktionshindrade deltagare.
Det nära fyra gånger så vanligt att övriga föreningar ägnar sig åt sådana insatser jämfört med
idrottsföreningar. De som uppger att de gör något annat för att locka deltagare från
underrepresenterade grupper lyfter framför allt fram insatser för att nå barn från
dysfunktionella familjer och barn som har sociala behov och problem.54
I enkäten fick föreningarna ge exempel på hur de gör för att locka nya deltagare ur
underrepresenterade grupper, varav några av insatserna var sommarlovsverksamhet i
48
Utvärdering av fritids- och naturvårdsnämndens bidragsregler för barn- och ungdomsföreningar.
Fritids- och naturvårdsnämnden 2010
49
ibid.
50
ibid.
51
ibid.
52
ibid.
53
ibid.
54
ibid.
10
samarbete med föreningar för barn med annan etnisk bakgrund; musikverksamhet med extra
resurser för tjejer, funktionshindrade och annan etnisk bakgrund; samarbete med skolor med
blandade etniciteter; mer reklam för föreningens verksamhet i invandrartäta områden;
skridsko- och hockeyskola för barn i de invandrartäta bostadsområdena och att locka flickor
genom att använda kvinnliga tränare i verksamheten.55
När det gäller styrelserepresentation fick föreningarna svara på hur representationen ser ut
avseende kön, ålder respektive utländsk bakgrund. För idrottsföreningar är var tredje
styrelseledamot en kvinna och för övriga föreningar är nära hälften av styrelseledamöterna
kvinnor. Det är sex gånger vanligare att det finns representanter som är under 20 år i övriga
föreningar än i idrottsföreningar och nära tre gånger så vanligt att det finns representanter med
utländsk bakgrund i övriga föreningar, jämfört med idrottsföreningar.56
2.1.2 Styrdokument Uppsala kommun
Ett antal styrdokument i Uppsala kommun berör integrationsområdet varav några
presenteras här.
Kommunfullmäktige fastställde 2001 en Integrationspolicy.57 Varje nämnd och styrelse
skall ha en plan för hur de arbetar för att nå integrationspolicyns vision och mål och de ska
årligen redogöra för vad de gjort för att nå upp till dessa mål.58
Integrationspolicyns vision är att Uppsala ska vara en kommun där:
• Vi alla respekterar att alla människor är lika mycket värda
• Vi alla tycker att det är bra med mångfald
• Vi alla delar makt och ansvar
• Rasism, rädsla för det annorlunda och diskriminering inte finns
Några av målen är att:
• Uppsala kommun ska vara ett föredöme som arbetsgivare. Kommunens
sammansättning av medarbetare ska präglas, på alla nivåer, av samma mångfald som i
samhället
• Ingen ska bli diskriminerad i sin kontakt med kommunens verksamheter, förvaltningar
eller bolag
• Kommunens arbetsmarknads- och sysselsättningspolitik ska särskilt uppmärksamma
utsatta individer och grupper
• Alla människor ska på samma villkor kunna välja var de vill bo
• Alla barn och ungdomar ska få en likvärdig och jämlik utbildning
• Det ska finnas miljöer och aktiviteter som innebär att möten mellan olika individer och
kulturer uppmuntras.
Kommunledningen ska se till att så många som möjligt känner till integrationspolicyn och
att den följs upp på ett bra sätt.59
I Policy för Uppsala kommuns samverkan med den ideella sektorn beskrivs Uppsalas
rika föreningsliv och att föreningar, byalag och nätverk skapar god livsmiljö och ökad
delaktighet.60 Policyn berättar att kommunens samverkan med den ideella sektorn berör
55
Utvärdering av fritids- och naturvårdsnämndens bidragsregler för barn- och ungdomsföreningar.
Fritids- och naturvårdsnämnden 2010
56
ibid.
57
Integrationspolicy i Uppsala kommun. Uppsala kommun 2001
58
ibid.
59
ibid.
60
Policy för Uppsala kommuns samverkan med den ideella sektorn. Uppsala kommun 2006
11
många målgrupper – alla med olika bakgrund och kulturer. Samverkan såsom föreningsstöd
skall skapa en meningsfull fritid, god hälsa, miljö och social tillhörighet. Vidare beskrivs
föreningslivet fylla en viktig roll som demokratiförmedlare och välfärdsutvecklare. Policyn
berättar att kommunen ger föreningsstöd till verksamhet som förstärker och kompletterar den
verksamhet som kommunen bedriver. Dock framkommer det i utvärderingen av fritids- och
naturkontorets bidragsregler att det inte finns konkreta bidragsregler som matchar
kommunens intention och således finns det ingen styrning i föreningsstödets inriktning.61
I Uppsala kommuns policy för hållbar utveckling står angivet att kommunen skall skapa
mötesplatser där människor har möjlighet att aktivt delta i samhällslivet och att kommunen
ska satsa på förebyggande insatser för att bidra till god hälsa.62 Bland policyns inriktningsmål
ska fokus läggas på de grupper som idag deltar i liten utsträckning i samhällslivet vilket kan
ses som en morot för föreningar att rekrytera ur underrepresenterade grupper.63
Det Fritidspolitiska programmet för Uppsala kommun beskriver inriktningen för det
fritidspolitiska arbetet och är styrande för samtliga kommunala nämnder.64 Programmet lyfter
fram idrotten och föreningslivet som viktiga funktioner för folkhälsa och demokrati. Idrotten
skall vara en mötesplats för social gemenskap där man möts på lika villkor och föreningar en
mötesplats för olika individer och kulturer där möjlighet till initiativ och engagemang ges.
Föreningslivet är en viktig samarbetspartner till kommunen och skall stödjas genom resurser
till prioriterade målgrupper.65 Det framgår också att kommunen särskilt ska stödja arbete för
integration, mångfald och jämställdhet i föreningslivet.66
I Fritids- och naturvårdsnämndens uppdragsplan 2010-2013 beskrivs fritidsutbudets
betydelse för människors fysiska, psykiska, sociala och kulturella utveckling och att motion,
idrott och naturupplevelser har stor betydelse för folkhälsan.67 Således skall nämnden ge stöd
till föreningars arbete med integration, mångfald och jämställdhet mellan könen. Vidare ska
nämnden stödja utbildningsinsatser som motverkar utanförskap och som bidrar till en
jämställd och demokratisk barn- och ungdomsidrott.68
I Barn- och ungdomspolitiskt program för Uppsala kommun finns ett antal övergripande
mål varav några handlar om att barn och ungdomar ska växa upp under likvärdiga villkor;
känna delaktighet och trygghet och ha tillgång till olika typer av verksamheter och
aktiviteter.69 Målen faller under respektive nämnds ansvarsområde och Fritids- och
naturvårdsnämnden förväntas bidra till att det är enkelt för barn och ungdom att ta sig till
områden och platser för utbildning, lek, idrotts-, kultur- samt fritidsaktiviteter. Barn och
ungdomar skall också kunna delta i olika verksamheter och behandlas lika oavsett kön,
etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, religion och kulturell bakgrund.70
Inriktning, Verksamhet, Ekonomi 2011-2014, IVE är Uppsala kommuns övergripande
styrdokument.71 Under särskilt riktade insatser betonas föreningslivets roll för en demokratisk
utveckling och för nyanländas introduktion i kommunen. Kommunens samarbete med den
ideella sektorn beskrivs vara av stor betydelse och ett tillgängligt fritidsutbud av vikt för
61
Utvärdering av fritids- och naturvårdsnämndens bidragsregler för barn- och ungdomsföreningar.
Fritids- och naturvårdsnämnden 2010
62
Uppsala kommuns policy för hållbar utveckling. Uppsala kommun 2008
63
Utvärdering, a.a.
64
Fritidspolitiskt program för Uppsala kommun. Uppsala kommun 2006
65
Prioriterade grupper är ungdomar, personer med utländsk bakgrund, funktionshindrade samt personer som
under en längre tid uppbär försörjningsstöd. Arbetsmarknadspolitiskt program för Uppsala kommun 2006
66
Fritidspolitiskt program, a.a.
67
Fritids- och naturvårdsnämndens uppdragsplan 2010-2013
68
Fritids- och naturvårdsnämnden, a.a. samt Utvärdering, a.a.
69
Barn- och ungdomspolitiskt program för Uppsala kommun. Uppsala kommun 2010
70
ibid. samt Utvärdering, a.a.
71
Inriktning, Verksamhet, Ekonomi 2011-2014, IVE. Uppsala kommun 2010
12
folkhälsan och som komplement till den formella lärmiljön. Idrotts- och föreningsverksamhet
skall vara tillgänglig för unga och skapa engagemang och identitet. Hos idrottsföreningar skall
särskild uppmärksamhet fästas på bland annat integration, jämställdhet och minskat
utanförskap.72
Revisionsrapporten Granskning av integration och mångfald - Uppsala kommun från
2006 syftar delvis till att ge en bild av hur kommunens invånare med bakgrund i andra länder
och kulturer integrerats i kommunens samhällsliv.73 Granskningen sammanfattar syftet som
komplext och svårfångat då Uppsala kommun i sin integrationspolicy definierar att integration
är en ömsesidig process, och inte enbart handlar om hur invånare med utländsk bakgrund har
integrerats.74
Rapporten berättar också att inriktningsmålen i kommunens integrationspolicy saknar
målindikatorer eller styrtal som närmare definierar måluppuppfyllelsen och kopplingen
mellan styrdokument och integrationspolicy är otydlig. Svårigheter finns i att analysera,
utvärdera och följa upp nämnders olika aktiviteter och revisionsrapporten rekommenderar
därför kommunstyrelsen att utveckla integrationspolicyn. Kommunens nämnder
rekommenderas också bryta ner integrationspolicyns inriktningsmål för att nå tydliga
resultatmål inom sina verksamhetsområden och att kontinuerligt utvärdera aktiviteterna.75
2.1.3 Bidragsregler och styrdokument Enköpings kommun
Fritidsnämnden beslutar om bidrag till ideella föreningar samt handikappföreningar med
barn- och ungdomsverksamhet i Enköpings kommun, förutsatt att verksamheten inte faller
under övriga nämnders kompetensområden.76
I Kommunplan 2011 – Enköpings kommun står skrivet att Fritidsnämnden ska stödja
föreningar, fritidsgårdar och ungdomsverksamhet med syftet att skapa en meningsfull fritid
för så många kommuninvånare som möjligt, med särskild inriktning på barn och ungdomar.77
Verksamheten ska vara mångfaldig och prioriteras och präglas av ett jämställt synsätt. Vidare
ska nämnden driva ett folkhälsoarbete som syftar till att främja hälsa och livskvalitet samt
förebygga sjukdomar.
Ett drog- och brottsförebyggande arbete ska syfta till att så få ungdomar som möjligt
kommer i kontakt med droger och brottslig verksamhet.78 Enköpings kommun har beslutat att
föreningar med barn- och ungdomsverksamhet från och med 2012 måste ha en godkänd
drogpolicy för att få bidrag från kommunen.79 I kraven som kommunen ställer skall policyn
tas fram i en process där föreningsmedlemmarna deltar och innehålla bestämmelser för vad
som gäller i föreningen avseende bland annat alkohol, tobak och doping. De föreningar som
inte upprättar en drogpolicy får reducerade bidrag. För att vara bidragsberättigad skall
föreningen också, bland andra villkor, vara ansluten till en riksorganisation; vara uppbyggd
enligt demokratiska principer; ha en styrelse, stadgar och ha sitt säte i Enköpings kommun.80
72
Inriktning, Verksamhet, Ekonomi 2011-2014, IVE. Uppsala kommun 2010
Granskning av integration och mångfald - Uppsala kommun 2006. Revisionsrapport
74
ibid.
75
ibid.
76
Bidragsregler och policy 2010 för föreningsverksamhet i Enköpings kommun under Fritidsnämndens
ansvarsområde. Enköpings kommun, Fritidsförvaltningen 2010
77
Kommunplan 2011 - Enköpings kommun. Enköpings kommun 2010
78
ibid.
79
Föreningslivet i Enköping http://www.enkoping.se/swwwing/app/cm/Browse.jsp?PAGE=7503 samt
frågesamtal med Eva Emanuelsson, Fritidsförvaltningen Enköpings kommun 2011/01
80
Bidragsregler och policy, a.a.
73
13
I Vision 2015 - Vision och Strategier för Enköpings kommun81 från 2004 framhålls vikten
av integrering i kommunen i takt med internationalisering och ökad etnisk mångfald. Vikten
av ett intresse och förståelse för andra länder och andra länders kultur betonas i dokumentet.82
I Utbildningsnämndens nämndplan från 2010 omnämns föreningslivet i samband med
regeringens utredningar; Nyanländas arbetsmarknadsetablering och Asylutredningen. Där
uppmuntras kommuner till att samarbeta med invandrarföreningar och frivilliga
organisationer i fråga om utbildnings- och praktikplatser.83
Enköpings kommun har inte antagit någon integrationspolicy eller annat dokument
avseende styrning mot integration i föreningars verksamhet.84 Det finns således ingen
dokumenterad önskan eller krav på integrationsfrämjande arbete från kommunens sida på
föreningar som söker bidrag för sin verksamhet. Fritidsförvaltningen samlar inte in
föreningarnas verksamhetsberättelser och har därför inte kännedom om hur föreningar arbetat
med målgruppen nyanlända.85
I Fritidsnämndens barn- och ungdomspolicy vill kommunen att barn och ungdomar ska
växa upp i ett samhälle som ger goda möjligheter till en aktiv fritid med lek, idrott, friluftsliv
och andra fritidsaktiviteter.86 Man vill också motverka olika former av destruktiva och
negativa tendenser samt motverka intolerans, våld i alla former och en fördomsfull
människosyn. Nämnden identifierar föräldrarnas intresse som viktig faktor för barnens
fritidsaktiviteter och vill sporra det.87
Kommunplanen prioriterar ett antal krav för 2011 och exempel på dem är: Idrott – att
motivera fler människor, främst icke föreningsanslutna till motionsaktiviteter. Att utveckla
nya alternativ och utforma en idrottspolitik som gagnar alla, såväl elit som bredd. Ungdom –
att erbjuda trygga mötesplatser där de behövs - när de behövs och efterfrågas samt Föreningar
– att utveckla och underlätta kommunikationen mellan förvaltning och föreningsliv.88
2.1.4 Bidragsregler och styrdokument Knivsta kommun
Det politiska ansvaret för förenings- ungdoms- och fritidsfrågor ligger i Knivsta kommun
på utbildningsnämnden.89 Verksamheten omfattar idrottsanläggningar, föreningsbidrag och
ungdomsverksamhet.90
Det ekonomiska stödet till föreningsverksamheten administreras av samordnaren för
fritidsverksamheten och syftet med kommunens stöd till föreningars barn- och
ungdomsverksamhet är att alla barn och ungdomar oavsett kön, etnisk, kulturell, eller
socioekonomisk bakgrund, ålder, sexuell läggning och eventuella funktionshinder genom
fritidsverksamhet ges möjlighet till en omfattande och stimulerande fritid.91
Kommunens stöd till dessa föreningar tar sin utgångspunkt i de mål som riksdagen har
fastsällt inom den nationella barnpolitiken och som säger att barn och unga skall respekteras,
81
Vision 2015 - Vision och Strategier för Enköpings kommun. Enköpings kommun 2004
ibid.
83
Utbildningsnämndens nämndplan 2010. Enköpings kommun
84
Frågesamtal med Eva Emanuelsson, Fritidsförvaltningen Enköpings kommun 2011/01
85
ibid.
86
ibid.
87
ibid.
88
Kommunplan 2011, a.a.
89
Kvalitetsredovisning 2008 – Förenings-, fritids-, och ungdomsverksamheten i Knivsta kommun. Knivsta
kommun 2009
90
ibid.
91
Kvalitetsredovisning, a.a. samt Bidragsregler för barn och ungdomsföreningar i Knivsta kommun. Skol-,
Kultur- och socialnämnden 2006
82
14
ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande samt den nationella
ungdomspolitiken som säger att ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd, alltså god
materiell, kulturell och social levnadsstandard och till makt, alltså möjlighet att påverka
samhällsutvecklingen och sina egna liv och närmiljö.92
I övrigt ska föreningen, bland andra villkor, bedriva barn- och ungdomsfostrande
verksamhet i en drogfri miljö och vara uppbyggd och fungera enligt demokratiska principer;
ha regelbunden verksamhet och bedrivas i överensstämmelse med FN: s barnkonvention.
Föreningen ska också vara ansluten till en riksorganisation; ha en styrelse, stadgar och ha sitt
säte och sin huvudsakliga verksamhet i Knivsta kommun 93 Knivsta kommun har antagit ett
Drogpolitiskt program där fritid, föreningsliv och ideella krafter i samarbete med kommunen
ska främja drogförebyggande insatser.94
Knivsta kommun ger medel till föreningar som arbetar integrationsfrämjande.95 Stödet
syftar till att stimulera nytänkande och utveckling i föreningslivet och riktas till föreningar
som vill prova nya idéer och/eller i projektform arbeta med prioriterade områden som
integration, jämställdhet, miljö och funktionshindrades möjlighet till deltagande.
En stödform finns också för föreningsaktiviteter under skolornas sommarlov där nämnden
prioriterar verksamhet som syftar till integrering mellan svenska barn och barn med annan
kulturell bakgrund än svensk.96
Intresset för att söka medel för integrationsfrämjande verksamhet har varit svalt i
kommunens ideella sektor varför inga föreningar fått stödet utbetalt för verksamhet knutet till
det prioriterade området integration.97 Bidragsreglerna förklarar inte integrationsbegreppet och
vad som avses med insatser som främjar integration. Detta kan ses försvåra föreningars
uttolkning av stödet och möjligen förklara avsaknad av bidragsansökningar.98
Knivsta kommun har inte antagit någon integrationspolicy och arbetar inte aktivt för att
engagera föreningarna till ökade insatser på integrationsområdet. Det går inte att i
föreningarnas verksamhetsberättelser att utläsa om föreningen arbetar integrationsfrämjande.99
Bidragsreglerna för barn- och ungdomsföreningar i Knivsta kommun är i mångt och
mycket de samma som i Uppsala kommun. Regler som rör integrationsfrämjande verksamhet
skiljer sig i den mån att Knivsta kommun inte har villkoret (jfr Uppsala kommun) att
ungdomsledarutbildningen skall vara inriktad mot mångfald, integration och jämställdhet.100
Enligt Knivsta kommuns folkhälsopolicy är de prioriterade folkhälsomålen att alla skall
vara delaktiga i samhället, ett minskat bruk av tobak och alkohol och ingen narkotika, trygga
och goda uppväxtvillkor, folkhälsoarbetet ska inriktas på grupper utsatta för ohälsa och
folkhälsoarbetet ska präglas av ett genusperspektiv samt hälsofrämjande levnadsvanor.101
Dessa mål kan ses spegla regeringens folkhälsopolitik där målen i korthet handlar om att
befolkningen ska ha goda förutsättningar för hälsa och delaktighet, att ungas uppväxtsituation
ska vara bra, och att befolkningen ska vara fysiskt aktiv och drogfri.
I kvalitetsredovisningen av Föreningsstöd, kulturskola samt fritids- och
ungdomsverksamheten från 2009 konstaterar utredaren att kommunens folkhälsomål kopplas
till utbildningsnämndens mål på bland annat följande sätt: allas delaktighet i samhället
92
Bidragsregler för barn och ungdomsföreningar i Knivsta kommun. Skol-, Kultur- och socialnämnden 2006
ibid.
94
Drogpolitiskt program för Knivsta kommun 2010-2014. Kommunfullmäktige, Knivsta kommun 2010
95
Bidragsregler, a.a.
96
ibid.
97
Frågesamtal med Runa Krehla, gemensamma kommunkontoret i Knivsta kommun 2010/01
98
ibid.
99
ibid.
100
Bidragsregler, a.a.
101
Kvalitetsredovisning 2009 – Föreningsstöd, kulturskola samt fritids- och ungdomsverksamheten.
Utbildningsnämnden, Knivsta kommun 2010
93
15
kopplas till en mångfald av föreningar och att stärka ungdomars inflytande, trygga och goda
uppväxtvillkor kopplas till en barn- och ungdomspolicy i alla ungdomsföreningar (skall
författas senast 2012) och att ungdomsverksamhet skall vara attraktiv för besökare från alla
skolor.102
Utredaren sammanfattar i kvalitetsredovisningen att fritids- och ungdomsverksamheten
överlag har god måluppfyllelse men att det råder en svag koppling till policys och planer i
kommunen.103
2.1.4 Bidragsregler och styrdokument Håbo kommun
Bildningsförvaltningen ansvarar för regelverk för föreningsbidrag och utbetalning av
medel till föreningar i Håbo kommun.104 Bidrag kan också sökas från Håbo kommuns
socialnämnd som beviljar föreningsbidrag till föreningar/organisationer som bedriver
verksamhet inom socialnämndens verksamhetsområde. Bidraget är avsett att vara ett stöd till
lokala föreningar/organisationer som vars engagemang innehåller stöd- och hjälpinsatser för
Håbo kommuns invånare med anknytning till socialtjänsten.105
För att vara bidragsberättigad som förening hos bidragsförvaltningen skall verksamheten,
bland andra villkor, vara ideell och riktas till kommunens invånare, föreningen skall ha
stadgar och vara demokratiskt uppbyggd och fungerande. Vidare bör föreningen vara knuten
till riksorganisation.106
Håbo kommun har inte antagit någon integrationspolicy eller annat dokument avseende
styrning mot integration i föreningars verksamhet.107 I regelverket för bidrag finns inte några
direktiv som rör integrationsområdet och föreningarna ombeds inte att i
verksamhetsberättelsen redogöra för hur/om de arbetar integrationsfrämjande.108
I bidragsreglerna finns medel att söka för föreningar som vänder sig till av Kultur- och
fritidsnämnden prioriterad grupp och likaså bidrag att söka till icke föreningsknutna barn och
ungdomsgrupper, något förtydligande görs inte av begreppen.109
Håbo kommun menar att reglerna för föreningsbidrag skall hållas enkla och inte ”låsa”
föreningars förutsättningar för medel.110
I Håbo kommuns Kultur- och Fritidspolitiska Inriktning 2008-2011 står angivet att
demokrati och folkhälsa gynnas i ett samhälle som satsar på kultur och fritid.111 Med fritid
avses människors aktiviteter på sin fria tid, i föreningsliv eller i spontana former i natur och
offentlig miljö. Kultur- och fritidslivet ses som en plats som främjar bildning och möten
mellan olika kulturer, och är öppet för alla som vill delta.112
I Håbo kommun har kommunfullmäktige utsett en demokratiberedning där ett uppdrag är
att lyfta fram dialog med medborgarna och att förbättra människors möjlighet till information
och inflytande utifrån ett jämställdhets- och integrationsperspektiv.113 En annan uppgift är att
102
Kvalitetsredovisning 2009 – Föreningsstöd, kulturskola samt fritids- och ungdomsverksamheten.
Utbildningsnämnden, Knivsta kommun 2010
103
ibid.
104
Regelverk för Föreningsbidrag och Föreningshyror i Håbo kommun. Bildningsförvaltningen, Håbo Kommun
105
Föreningsbidrag http://www.habo.se/sv/Stod--Omsorg/Foreningsbidrag/ Håbo kommun 2011-03-11
106
ibid.
107
Frågesamtal med Pernilla Maxe Nordenmark, Bildningsförvaltningen Håbo kommun 2011/01
108
ibid.
109
Regelverk, a.a.
110
Frågesamtal, a.a.
111
Kultur- och Fritidspolitiska Inriktning 2008-2011. Bildningsnämnden, Håbo kommun 2008
112
ibid.
113
Kommunfullmäktiges demokratiberedning. Håbo kommun 2010
16
förbättra villkoren för fritidspolitiker och att barnkonventionen finns som utgångspunkt för
barn och ungdomars intressen i den kommunala beslutsprocessen.114
Håbo kommun har antagit Folkhälsopolicy för Uppsala län.115 Den skriver att hälsan bör
vara så jämlikt fördelad som möjligt och inkludera ett bredare begrepp som exempelvis
sociala och ekonomiska förhållanden i befolkningen. I arbete med att skapa sociala miljöer
skall kommunen verka för att det finns mötesplatser som stimulerar till sociala nätverk.
Sociala nätverk beskrivs i folkhälsoplanen bidra till utveckling, meningsfullhet och ökad
delaktighet samt motverka isolering och utanförskap. Föreningslivet är exempel på mötesplats
i Håbo kommun och ett fortsatt kommunalt stöd till frivilligorganisationer skall fortlöpa.116
2.1.5 Bidragsregler och styrdokument Östhammars kommun
Kommunala bidrag till organisationer och föreningar inom Östhammars kommun
utbetalas av Fritidsnämnden.117 Bidragen avser inte att binda organisationerna till särskilda
verksamhetsformer, utan istället att stimulera till så omväxlande verksamhet som möjligt.
Vidare skall organisationen ha sin verksamhet i kommunen, ha stadgar och styrelse och vara
knuten till riksorganisation.118
Östhammars kommun har inte antagit någon integrationspolicy eller annat dokument
avseende styrning mot integration i föreningars verksamhet.119 I regelverket för bidrag finns
inte några direktiv som rör integrationsområdet och föreningarna ombeds inte att i
verksamhetsberättelsen redogöra för hur/om de arbetar integrationsfrämjande.120 I
bidragsreglerna framgår att Fritidsnämnden har möjlighet att bevilja bidrag till särskilda
ändamål.121 Organisationerna redovisar i den årliga ansökan de skäl som kan föranleda
särskilda bidrag och Fritidsnämnden prövar ansökningarna. Något förtydligande görs inte av
begreppet särskilda ändamål.
Under år 2008 fattade Fritidsnämnden ett beslut att alla föreningar med
ungdomsverksamhet ska ha en drogpolicy för att få medel från nämnden. Samtliga föreningar
har i dag en drogpolicy, och på agendan står även att diskutera integrationsprojekt med
föreningar i kommunen.122
Med anledning av att Östhammars kommun under 2011 skall ta emot ensamkommande
flyktingbarn har Fritidsförvaltningen använt sitt kontaktnät i föreningsvärlden för att öppna
möjlighet till generella integrationsprojekt.123I övrigt har Östhammars kommun återkommande
föreningsfrukostar där integrationsfrågan i relation till föreningars verksamhet skall lyftas.
Socialförvaltningens barn- och ungdomssektion leder en referensgrupp i kommunen som
har etablerat kontakt med föreningslivet i frågor som rör ensamkommande barn och
ungdomar.124
114
Kommunfullmäktiges demokratiberedning. Håbo kommun 2010
Folkhälsoplan för Håbo kommun 2005-2006. Håbo kommun 2004
116
Folkhälsoplan för Håbo kommun 2005-2006. Håbo kommun 2004
117
Bidragsnormer, allmänna bestämmelser. Östhammars kommun 2008
118
ibid.
119
Frågesamtal med Peter Jansson, fritidschef, Fritidsförvaltningen Östhammars kommun 2011/01
120
ibid.
121
Olika former av föreningsbidrag. Östhammars kommun 2011
122
Information till föreningar med ungdomsverksamhet. Östhammars kommun
http://www.osthammar.se/sv/Fritid/Foreningsinformation1/Inbjudan-till-foreningstraff/ 2011-03-07
123
Frågesamtal, a.a.
124
ibid.
115
17
2.1.6 Bidragsregler och styrdokument Älvkarleby kommun
I Älvkarleby kommun ansvarar Kultur- och fritidsnämnden för fritidsverksamhet och
föreningsstöd till kommunens föreningar.125
I kommunens bidragssystem anges ett antal riktlinjer.126 En är att kommunen finner det
angeläget att föreningsstödet används till att stimulera föreningarnas engagemang för
invandrare och flyktingar, mot rasism och främlingsrädsla. Vidare säger regelverket att
föreningsstödet bland annat skall användas till att främja jämställdhet mellan könen, främja
individens och samhällets utveckling och till att skapa positiva fritidsmiljöer för barn,
ungdom, handikappade, äldre och andra grupper för att motverka utslagning, missbruk och
ensamhet. I övrigt skall en bidragsberättigad förening bedriva sin verksamhet och ha
huvuddelen av sina medlemmar i kommunen, ha godkända stadgar och regelbunden
aktivitet.127
En av avsikterna med bidragssystemet är att skapa bättre kontakt mellan föreningarna och
samhällsbyggnadsnämnden, vars ledamöter utformar stödet. Efter att ansökan om
föreningsstöd inkommit till kommunen inleds en dialog mellan nämnden och föreningen som
leder fram till en överenskommelse eller ett avslag. Dialogen ämnar handla om kvaliteten i
föreningens och kommunens verksamheter och vilket föreningsstöd som passar bäst i
sammanhanget.128
Älvkarleby kommun har antagit ett Folkhälsoprogram som speglar den nationella
folkhälsopolitiken och som syftar till att förbättra folkhälsan och att minska skillnader i ohälsa
mellan olika grupper i befolkningen.129 För att förbättra folkhälsan skall Kultur- och
fritidsnämnden genom riktade insatser såsom föreningsbidrag erbjuda ett brett kulturutbud i
kommunen, erbjuda ett rikt fritidsutbud och bedriva fritidsgårdsverksamhet samt att stötta
träffpunkter för ungdomar via föreningsstödet.130
I Socialdemokraternas och Vänsterpartiets budget samt mål och uppdrag beskrivs
kommunfullmäktiges uppdrag till Kultur- och fritidsnämnden som är att ansvara för att alla
ungdomar har samma möjligheter till att utveckla sina intressen och att möjliggöra ungdomars
inflytande och medbestämmande över fritiden i kommunen.131 I övrigt har Älvkarleby
kommun har inte antagit någon integrationspolicy men anger i styrdokument att det är
samhällsbyggnadsnämndens ansvar för att i Älvkarleby kommun integrera kommunplacerade
flyktingbarn samt ensamkommande flyktingbarn.132
2.1.7 Bidragsregler och styrdokument Tierps kommun
Kultur- och fritidsenheten är Tierps kommuns kontakt gentemot föreningar och enheten
handlägger ärenden och svarar för stöd till föreningslivet.133 Bidragen är avsedda att vara ett
stöd till lokala föreningar som bedriver verksamhet för Tierps kommuns invånare.134 Vidare
skall bidragsberättigade föreningar vara ideella, demokratiska, ha styrelse, stadgar, vara
knutna till riksorganisation och öppna för alla som önskar delta.135
125
Kultur- och fritidsnämnden - Måldokument 2010. Älvkarleby kommun 2010
Riktlinjer för bidragssystem för föreningar. Älvkarleby kommun 2011
127
Riktlinjer för bidragssystem för föreningar. Älvkarleby kommun 2011
128
ibid.
129
Kultur- och fritidsnämnden - Måldokument 2010. Älvkarleby kommun 2010
130
ibid.
131
Älvkarleby – Möjligheternas kommun. Mål och budget 2011 med plan för 2012 och 2013. Älvkarleby
kommun 2011
132
Reglemente för samhällsbyggnadsnämnden. Älvkarleby kommun
133
Tierps kommuns kultur- och fritidspolitiska mål. Tierps kommun
134
Regler för bidrag till föreningar i Tierps kommun. Tierps kommun, Kultur och fritid 2004
135
ibid
126
18
Tierps kommun har inte antagit någon integrationspolicy eller annat dokument avseende
styrning mot integration i föreningars verksamhet.136 Det finns således ingen dokumenterad
önskan eller krav på integrationsfrämjande arbete från kommunens sida på föreningar som
söker bidrag för sin verksamhet.137 I kommunens bidragsregler finns allmänna bestämmelser
som anger att kommunens stöd ska bidra till att skapa mångfald, utveckling och en positiv
bild av kommunen.138
Tierp kommuns kultur- och fritidspolitiska mål berättar att Kultur- och fritidsnämnden
skall främja mångfald, förnyelse och kvalitet inom kultur- och fritidssektorn.139 Vidare skall
Kulturverksamhetens barn- och ungdomsverksamhet arbeta för är att alla barn, oberoende av
sociala skillnader, skola och boendeort skall ta del av kulturaktiviteter i kommunen.140
I kommunens Tillgänglighetspolicy från 2008 är jämlikhet ett av kriterierna för
tillgänglighet.141 Oberoende av kön, ålder, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet och sexuell
läggning skall människor kunna ta del av samhället och offentlig service. Det kan handla
dokument tillgängliga på olika språk och tillgängliga för olika funktionsnedsättningar.
Tillgänglighetspolicy skall ligga till grund för alla framtida måldokument och handlingsplaner
samt för allt planeringsarbete som sker i offentlig service och förvaltning.142
Tierps kommun har antagit Folkhälsopolicy för Uppsala län som berättar om utmaningar
som har betydelse för länets utveckling.143 Det är bland annat ”nya svenskars” tillgång till
arbetsmarknaden och inflyttningen från andra länder som skapar mångfald men också risker
för utanförskap. Här spelar ideella sektorn en viktig roll såväl som samhällsplanering i frågor
gällande fysisk aktivitet, grönområden och för att motverka segregation. Bebyggelse,
infrastruktur och kollektivtrafik måste anpassas till alla.144
2.1.8 Bidragsregler och styrdokument Heby kommun
Kulturenheten i Heby kommun sköter den löpande mottagningen av
föreningssansökningar och bedömer bidrag.145 Det finns också en föreningsstödsgrupp med
politiker som bedömer ansökningar om specialstöd (syftar till att utveckla föreningen inom
angelägna områden, förtydligande av begreppet angelägna finns inte), träffar föreningar och
rent allmänt försöker följa utvecklingen inom det kommunala föreningslivet.
Föreningsstödsgruppen inrättades för att förbättra dialogen med föreningarna kring hur
kommunens stöd fungerar.146
Heby kommun har inte antagit någon integrationspolicy eller annat dokument avseende
styrning mot integration i föreningars verksamhet.147 Dock måste alla föreningar som söker
bidrag godta en kommunal policy för verksamhetens innehåll.148 Policyn berättar att för att
vara berättigad till stöd förutsätts föreningen i alla delar av sin verksamhet aktivt värna och
utveckla ett demokratiskt arbetssätt, ett positivt arbetsklimat, jämställdhet och ansvarsfullhet
136
Frågesamtal med Gunilla Ström, fritidsintendent Tierps kommun 2011/01 samt Carin Palmquist Isaksson
Kultur- och fritidschef Tierps kommun 2011/01
137
ibid.
138
Frågesamtal med Carin Palmquist Isaksson Kultur- och fritidschef Tierps kommun 2011/01
139
Frågesamtal med Carin Palmquist Isaksson Kultur- och fritidschef Tierps kommun 2011/01
140
ibid.
141
Tillgänglighetspolicy. Kommunfullmäktige Tierps kommun 2008
142
ibid.
143
Folkhälsopolicy för Uppsala län. Tierps kommuns anslutning till folkhälsopolicyn för Uppsala län 2009
144
ibid.
145
Ansökan om föreningsbidrag. Heby kommun 2006
146
ibid.
147
Frågesamtal med Anders Eklund, föreningsstödsansvarig Kulturenheten, Heby kommun 2011/01
148
Ansökan, a.a.
19
gentemot alkohol och droger. Vidare ska föreningen värna om ett hänsynsfullt och tolerant
bemötande av andra genom att exempelvis särskilt uppmärksamma de som av sociala, etniska
eller psykiska skäl har svårt att komma till sin rätt.
Tanken med policyn är att med en särskild skrivning förtydliga vad kommunen förväntar
sig av ansvarsfulla föreningar och ledare och peka på förhållningssätt och värderingar som bör
vara självklara i allt föreningsarbete.149
I övrigt ska föreningen tillhöra en erkänd riksorganisation eller ha stadgar godkända av
kommunen, ha regelbunden verksamhet med medlemmar boende i Heby kommun.150
I Heby kommuns Vision, inriktning, strategi och mål 2005, välfärdsfrågor skriver
kommunen att tillväxt är en strategi för välfärd och att inflyttning är en faktor för ökad tillväxt
i kommunen.151 Inflyttning förutsätter goda livsvillkor som exempelvis tillgång till
barnomsorg, utbildning, bra boende, mötesplatser som ger möjlighet till sociala relationer och
möjlighet till rekreation och kultur.152
2.2 Exempel på integrationsfrämjande arbete i den idéburna sektorn (länet)
2.2.1 Bildningsverksamhet
o Studiefrämjandet
Studiefrämjandet i Uppsala arbetar med att engagera ungdomar som inte är aktiva i
föreningslivet.153 Med projekten ”Gottsunda Youth in Action” och ”Bring Down The Beat”
vill man ge unga i Gottsunda en plattform för aktiviteter och samhällsengagemang. Gottsunda
Youth in Action har ungdomar mellan 16-25 år som målgrupp. Projektet erbjuder
datorkunskap, läxhjälp, arbetslivskunskap, politikerkväller med mera. Gottsunda Youth in
Action är en mötesplats där ungdomar kan umgås, skapa och få kunskap för att kunna ta
kontrollen över sina liv. Förutom aktiviteter som formas tillsammans med ungdomarna finns
ett café och studierum med datorer för informationssökning.
Bring Down The Beat är hiphopverksamhet för killar och tjejer i Gottsunda mellan 14-25
år.154 Projektet syftar till att etablera en mötesplats för hip-hopmusik samt att instifta ett
mentorskap där äldre hip-hopare hjälper yngre på väg upp. Bring Down The Beat ska få unga
rappare, låtskrivare och textförfattare att ta med sina alster hemifrån och börja samarbeta med
andra. Projektet riktar sig till unga som gör musik hemma och som tidigare saknat en offentlig
miljö där man kan skriva låtar och komma i kontakt och utbyta erfarenheter med andra
rappare. Projektet stimulerar till utveckling, ny kunskap, inspiration samt till möten mellan
unga musikutövare. Mentorerna skall vara på plats ett par gånger i veckan för att guida in nya
deltagare. En mentor skall vara duktig i sin genre, visa personlig mognad, ha intresse av att
hjälpa någon annan, vara en förebild genom att avstå från droger och kriminalitet och verka
149
Förslag till utformning av föreningsstödet i Heby kommun. Rapport från översyn oktober 2005 – april 2006.
Heby kommun 2006
150
Ansökan, a.a.
151
Vision, inriktning, strategi och mål 2005, välfärdsfrågor. Heby kommun 2005
152
ibid.
153
Gottsunda Youth in Action och Bring Down The Beat, Studiefrämjandet
http://www.studieframjandet.se/Public/Uppsala/3383/Offentliga-uppdrag-och-projekt/Ungdomsprojektet-Youthin-Action.aspx , http://www.studieframjandet.se/Public/Uppsala/3383/Offentliga-uppdrag-och-projekt/BringDown-The-Beat.aspx samt frågesamtal med Daniel Bergström, verksamhetsansvarig Musicalen Gottsunda 201101/02
154
ibid.
20
för demokratiska beslut. Projektet ses inte som en punktinsats utan avsikten är att Bring Down
The Beat skall glida över i en varaktig cirkelform med relaterade teman som exempelvis
kultur, film (musikvideos) och manusförfattande. Projektet är indelat i tre steg; i det första
steget får den nya deltagaren möta andra med liknande intresse och de får utöva sin musik i en
offentlig miljö. I det andra steget får deltagaren ta mer ansvar och börja använda lokal och
utrustning utan översyn. I det tredje steget utvecklas ett mentorskap där individen gör upp en
personlig handlingsplan med projektledaren och där fokus ligger på personlig utveckling.
Studiefrämjandet samarbetar med föreningar i kommunen, med Uppsala universitet och
med gymnasieskolor i Uppsala. Medlemmar till projekten rekryteras också genom
mentorskapet, genom fältrekrytering och via hörsägen.155
o Arbetarnas Bildningsförbund, ABF
Arbetarnas Bildningsförbund, ABF genomför tillsammans med Uppsala kommun ett
integrations‐, demokrati‐ och kulturprojekt för ca 150 deltagare inom kommunen.156 Projektet
riktar sig mot vuxna och äldre invandrarkvinnor och bedrivs i cirkelverksamhet i Stenhagen
och Flogsta. Verksamheten genomförs inom språk, kultur och demokratiområdena och hålls i
studiecirklar. Representanter från kommun och landsting bjuds in och informerar och
studiebesök görs på olika myndigheter.157
ABF har också träffpunktsverksamhet i Stenhagen och i Flogsta. På Stenhagens
Bildnings- och Kulturcentrum finns musik och sångverksamhet där barn och ungdomar med
olika etnisk bakgrund deltar. I Flogsta har verksamheten skapat ett stort nätverk som bryter
utanförskap mellan föreningar med både svensk och annan etnisk bakgrund. Här verkar
Uppsala Blåsorkester och Uppsala Teaterförening tillsammans med ABF i
ungdomsverksamhet. Ett referensbibliotek har satts samman med litteratur på olika språk.
Tanken är att en caféverksamhet skall ta form där individer ett par dagar i veckan kan läsa och
fika.
Varje förening som samarbetar med ABF sköter sin egen reklam och rekryterar
medlemmar.158 ABF upplever att det är lätt att locka folk och information sprids på hemsidan
och i foldrar författade på olika språk. Uppsala föreningsråd informerar om ABF när individer
vänder sig till dem i ärenden som rör föreningslivet.159
o Studieförbundet Vuxenskolan
Studieförbundet Vuxenskolan har hälsokultur och datakurs för invandrarkvinnor i
Uppsala.160 På kurserna får kvinnorna en social plattform utanför hemmet och isolering kan
155
Gottsunda Youth in Action och Bring Down The Beat, Studiefrämjandet
http://www.studieframjandet.se/Public/Uppsala/3383/Offentliga-uppdrag-och-projekt/Ungdomsprojektet-Youthin-Action.aspx , http://www.studieframjandet.se/Public/Uppsala/3383/Offentliga-uppdrag-och-projekt/BringDown-The-Beat.aspx samt frågesamtal med Daniel Bergström, verksamhetsansvarig Musicalen Gottsunda 201101/02
156
Folkbildning – Möten som utvecklar Uppsala. ABF, Bilda, Folkuniversitetet, Medborgarskolan, NBV,
Sensus, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan, ULB och Samstud Uppsala Knivsta 2010
157
Frågesamtal med José Vargas, verksamhetsutvecklare Arbetarnas Bildningsförbund i Uppsala län, ABF 201103-01
158
Frågesamtal med ABF 2011/01
159
ibid.
160
Kursprogram våren 2011, Studieförbundet Vuxenskolan. Möte med Rita Valdmaa Larsson.
Verksamhetsutvecklare Studieförbundet Vuxenskolan.
http://www2.sv.se/upload/SV%20Uppsala/H%C3%A4lsokultur%20f%C3%B6r%20invandrarkvinnor%20V%C
3%A5ren%202011.pdf
21
brytas. Hälsokulturen erbjuder föreläsningar, motion i grupp, matlagning och nya recept.
Genom aktiviteterna får kvinnorna kunskaper i hälsa och data men även i det svenska
samhället samt kulturinsyn i mötet med andra deltagares kulturella och etniska bakgrund.
Kvinnorna värvas av cirkelledaren som genom uppsökande verksamhet sprider information
om kurserna.161
o
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV arbetar med att stärka kvinnors
rättigheter i en rad verksamheter.162 Svenska kvinnor och kvinnor med utländsk bakgrund
träffas i caféverksamhet och i studiecirklar. Tematiska diskussioner hålls i ämnen som
kvinnors ekonomiska standard, hot och våld mot kvinnor och obetalt hemarbete.
Samhällskunskap, skrivkurser på svenska och sycirklar är andra exempel på verksamhet i
NBV: s regi.
NBV har ett kvällskafé för kvinnor i Uppsala.163 Kafé FoKus (forum för kvinnors
utvecklig och självständighet) är ett integrations- och jämställdhetsprojekt av kvinnor och för
kvinnor i alla åldrar och nationaliteter. Kvinnokaféet (tidigare Internationella Kvinnokaféet)
har under två års tid arbetat med att skapa mötesplatser där kvinnor från olika kulturer kan
mötas och ta del av varandras erfarenheter, kulturer och traditioner. Kafé FoKus är ett forum
för kvinnor i alla åldrar, från olika etniska grupper och med olika bakgrunder. Syftet med
kaféet är att motverka utanförskap, arbeta för jämställdhet samt att informera om adekvata
samhällsfrågor för att främja den enskilde individens medverkan i olika samhällsarenor.
Deltagare på NBV: s kvinnokafé värvas genom en referensgrupp som NBV samarbetar med,
upparbetade kanaler finns till föreningar och till nyckelpersoner, exempelvis läkare och
doktorander som kommer i kontakt med intresserade kvinnor i sitt yrke.
NBV arbetar också med integration genom kampanjen ”Typiskt svenskt” som tar ställning
för tolerans, jämlikhet och mångfald.164 Studieförbunden165 som deltar i Typiskt svenskt
erbjuder möten mellan människor och bidrar till ökad kunskap, genom studiecirklar, kurser,
seminarier och kulturaktiviteter över hela landet. Typiskt svenskt bjuder in alla Sveriges
demokratiska krafter som anser att alla människor är lika värda.166
o
Medborgarskolan
Medborgarskolan driver projekt ”Medspråk” som innefattar både integration och
mångfald.167 I små samtalsgrupper träffas infödda och invandrade svenskar kontinuerligt.
Grupperna tränar svenska på ett informellt vis och lär sig av varandras kulturer. Genom
Medspråk får invandrare personliga kontakter med svenskar, vilket många gånger kan vara en
161
Kursprogram våren 2011, Studieförbundet Vuxenskolan. Möte med Rita Valdmaa Larsson.
Verksamhetsutvecklare Studieförbundet Vuxenskolan.
http://www2.sv.se/upload/SV%20Uppsala/H%C3%A4lsokultur%20f%C3%B6r%20invandrarkvinnor%20V%C
3%A5ren%202011.pdf
162
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV. Frågesamtal med Talin Ghadimi, kosulent NBV 2011/01-02
163
Studieprogram Våren 2011, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV. Möte med Talin Ghadimi,
konsulent och Roya Rabiei, NBV 2011-01-31
164
Typiskt svenskt, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV
http://www.nbv.se/templates/SimplePage.aspx?id=16386
http://www.typisktsvenskt.se/
165
ABF, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Kulturens bildningsverksamhet, Medborgarskolan, NBV, Sensus,
Studiefrämjandet, Bilda och Studieförbundet Vuxenskolan
166
ibid
167
Medspråk, Medborgarskolan http://www.medborgarskolan.se/Undersidor/Medsprak/ 2011-02-23
22
betydelsefull länk in i det svenska samhället.
Medspråkarens insats är ideell och tillsammans med en eller två andra svensktalande leds
en studiecirkel för invandrare som vill träna svenska genom ett informellt samtal.
Medspråkaren delar med sig av sitt språk och sin kultur samtidigt som han/hon får ta del av
andras i ett givande utbyte. Som Medspråkare hjälper man stödja deltagarnas svenskinlärning
Man är diskussionsledare, inte lärare. Medspråkaren är en i gruppen, men har samtidigt ansvar
för att alla känner sig hörda, sedda och respekterad. Grupperna träffas varje vecka och pratar
om det som händer i vardagslivet.
Medspråk är inte kopplat till någon politisk eller religiös grupp och det är gratis att vara
med. I en rapport som bland annat utvärderat Medspråk skildras verksamheten som en social
frizon och träffpunkt där deltagarnas individualitet har bekräftats. Både ledare och deltagare
beskrivs ha upplevt ett ”innanförskap” i cirkelverksamheten och fått träning i praktisk
samhällskunskap.168
2.2.2 Kyrko- och församlingsverksamhet
o
Svenska kyrkan i Uppsala
Svenska kyrkans ”Språkcafé” i Gottsunda är en internationell mötesplats där den som är ny
i Sverige får umgås med svensktalande, samtala och öva svenska språket.169 Läxhjälp och
hjälp med att fylla i blanketter och liknande erbjuds också. Verksamheten kallas för "öppet
hus" eftersom man själv väljer för hur lång tid man vill stanna. Besökare i alla åldrar
välkomnas – skolbarn såväl som unga vuxna och äldre människor.
Kyrkans internationella verksamhet är en öppen mötesplats för olika språk, kulturer och
religioner och samtliga inblandade (volontärer och deltagare) skall visa respekt för varandras
trostillhörighet. Verksamheten är 20 år gammal och leds av kyrkans diakoner. Volontärer
värvas via Volontärbyrån och reklam för verksamheten görs i församlingsbladet, i radio och i
tidningar. Många volontärer är lärarstuderande och några är pensionerade lärare som varit
engagerade i språkcaféet under flera år. På språkcaféet händer det att volontärer möter
deltagare i samma yrkeskategori och utbyter erfarenheter därom. Utbytet kan hjälpa stimulera
nyanländas kontaktnät och blir en gemensam beröringspunkt hos deltagare och volontär.170
o
Svenska kyrkan i Heby
Västerlövsta församling, tillhörande Svenska kyrkan i Heby arbetar med integration i
olika aktiviteter.171 Diakonen och ideella församlingsmedlemmar engagerar sig genom att
hålla kontakt med nyanlända som behöver hjälp med att komma in i det svenska samhället.
Frivilliga medarbetare hjälper med att stötta, vara barnvakter, följa med på utflykter och sist
men inte minst att bara möta de nyanlända familjerna med tilltal och vänliga leenden vare sig
det är i kyrkan eller ute i samhället.
Församlingen har kontaktskapande verksamhet på individ och familjenivå i aktiviteter
som hjälp med svenska språket, hembesök och barnpassning vid enstaka tillfällen. Personliga
möten kan man få i hemmet, i kyrkan och på SFI (Svenska för invandrare) och under
168
Medspråk, Medborgarskolan http://www.medborgarskolan.se/Undersidor/Medsprak/ 2011-02-23
Språkcafé, Svenska kyrkan http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=643588 samt frågesamtal och möte
med Birgitta Frisk, diakon Svenska kyrkan 2011-08-02
170
ibid
171
Västerlövsta församling, Svenska kyrkan i Heby http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=652609
Kontakt med Margareta Temnéus, diakon 2011-02-11
169
23
sommaren hålls grillfester, tipspromenader, utflykter och familjeresor. Samvaro, prat och lek
mellan svenska familjer och nyanlända hjälper integrationen och församlingen har också
anställt ett par nya Hebybor i kyrkans verksamhet.172
o
Svenska missionskyrkans ungdom i Örbyhus, SMU
Svenska Missionskyrkans Ungdom, SMU i Örbyhus (Tierps kommun) har kontakt med en
nyutplacerad flyktingfamilj.173 Familjen deltar i missionskyrkans verksamhet genom
gudstjänster och söndagsskola, sportaktiviteter och i ett familjeläger som anordnats av kyrkan.
Många medlemmar i SMU håller en personlig kamratlig relation med familjen och utbytet är
ömsesidigt uppskattat av samtliga.174
o
Katolska församlingen S: t Lars
Katolska församlingen S:t Lars i Uppsala har verksamhet som når ut till flyktingar och
invandrare.175 Gudstjänst hålls på flera olika språk och många olika nationaliteter möts i
kyrkan. Etniska svenskar och människor med utländsk bakgrund träffas och kyrkan blir en
mötesplats som underlättar invandrares integration i samhället. Kyrkkaffet är en träffpunkt
som fungerar som en social plattform för församlingsmedlemmarna. Information om kyrkans
aktiviteter sprids till nya svenskar genom landsmän som redan bosatt sig i Sverige.
Medlemmar som har sin katolska tro när de invandrar till Sverige söker upp församlingen på
egen hand och kyrkan har inga särskilda kampanjer för att nå ut ytterligare till nyanlända.176
2.2.3 Idrottsföreningar
o
Uppsala Näs IK, UNIK FK
År 2010 blev UNIK fotbollsklubb utnämnt till Årets Förening177 med motiveringen:
”UNIK är en samlingsplats i ordets bemärkelse. Här möts människor i alla åldrar från jordens
alla hörn. Genom hårt och idogt arbete har UNIK skapat en plats där alla får och vill vara
med”.178
UNIK har sin hemarena och klubblokal på Valsätra IP i Uppsala och bedriver
fotbollsverksamhet i Gottsunda-, Valsätra- och Norbyområdet. Fotbollsverksamheten har 5600 medlemmar och omfattar seniorer (herr), juniorer (herr) ungdomslag (pojkar) samt en
fotbollsskola som lotsar in 6-7 åringar i fotbollsspel. Genom fotbollsskolan ”Fotboll för alla”
har även flicklag startats och målsättningen inom klubben är att inom 5-6 år ha ett flicklag i
varje åldersgrupp och att så småningom bilda ett damlag.
UNIK ser sig vara en idrottsförening med samhällsansvar och har ambitionen att främja
172
Västerlövsta församling, Svenska kyrkan i Heby http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=652609
Kontakt med Margareta Temnéus, diakon 2011-02-11
173
Svenska Missionskyrkans Ungdom i Örbyhus, SMU. Kontakt med Helena Jansson, SMU 2011-01-24
174
ibid
175
Katolska Församlingen S:t Lars Uppsala http://stlars.com/ samt frågesamtal med syster Inger, Katolska
Församlingen S:t Lars Uppsala 2011/01
176
ibid
177
Eldsjälsgalan. Folkspel – föreningslivets eget spelbolag delar årligen ut ett antal stipendier till Sveriges
föreningar
178
Uppsala Näs IK, UNIK FK http://www2.idrottonline.se/default.aspx?id=68954 samt frågesamtal och möte
med Zidane Nekmouche, ordförande UNIK FK 2011-01-28
24
integration genom fotbollen. Ett femtontal nationaliteter spelar idag fotboll tillsammans men
tidigare var det i stort sett bara svenskar som spelade i upptagningsområdet Valsätra. I
Gottsunda däremot var situationen den omvända med nästan enbart fotbollsspelare av
utländsk härkomst. UNIK såg en möjlighet att utöka verksamheten till Norby, Ulleråker och
Gottsunda. Klubben sammanförde och blandade lagen så att spelarna fick utmana sina
fördomar om den andre och lära sig av mångkulturen. Med A-lagsframgångarna i Gottsunda
som inspiration och med A-lagsspelarna som fotbollsledare kommer UNIK i vår att ta med
svenska ungdomar, 10-16 år gamla, till Gottsunda för spontana fotbollsturneringar.
UNIK planerar ett samarbete med bildningsverksamhet i Uppsala och vill kombinera
fotbollsträningen med tematiska studiecirklar för att bekämpa fördomar och inspirera till
engagemang bland fotbollsspelarna. Föreläsare kommer att bjudas in, däribland UNIK: s egna
ledare varav många är högutbildade och vill verka som föredömen för ungdomarna när det
gäller skola och fortbildning. En fritidsklubb är ytterligare en verksamhet som UNIK vill satsa
på, att ha en plats att gå till efter skolan är viktigt för många barn. UNIK tycker också att det
är av vikt att bygga upp relationer till fotbollsspelarnas familjer, föreningsliv är inte en
självklarhet i alla kulturer och ett engagemang krävs av hela familjen när det gäller skjutsning,
hämtning och andra aktiviteter kring laget.
Information om klubben sprids i samarbete med sponsorer, exempelvis distribuerar UNIK
infoblad till runt 3000 hem i Gottsunda. I mediala forum såsom tv och tidningar berättar
UNIK om klubben och genom hörsägen rekryteras också nya medlemmar.
Framgångsrik verksamhet förklaras av resurser i form av pengar och personal, koordination
av verksamheten, drivna personer och en upprustning av idrottsplatsen. Att involvera personer
med olika etnisk bakgrund i styrelsen är också nyttigt enligt UNIK.179
o
Upsala IF, UIF
UIF bedriver boxningsverksamhet i Gränby i Uppsala.180 Boxningsverksamheten är en
multikulturell verksamhet där olika trosåskådningar och etniska grupper möts och integreras.
De flickor som vill boxas och som har annan religiös bakgrund erbjuds träning av kvinnliga
coacher.Ledarna för boxningsverksamheten började som rastvakter i ett samarbetsprojekt
mellan Uppsala kommun och Gränbyskolan. Oroliga ungdomar identifierades på skolan och
började engageras i UIF. De ungdomar som haft en problematisk bakgrund blev tryggare och
psykiskt stabila genom boxningen. På klubben råder inte någon hierarki eller rang tränare och
deltagare emellan och alla kan känna sig lika värda. Ingen behöver hävda sig för att passa in
och reglerna är tydliga när det gäller uppförande. De ungdomar som inte har råd att betala
medlemsavgiften får sin avgift betald med hjälp av en fond inom UIF: s boxningklubb.
Klubben värvar sina medlemmar genom hörsägen, i sina kontakter med föreningslivet och
i tränarnas personliga nätverk. Nya medlemmar kommer också in via ett formellt nätverk där
bland andra Socialtjänsten, Kriminalvården och landstinget ingår. UIF vill bredda
boxningsverksamheten till att omfatta Stenhagen och Gottsunda men står inför ekonomiska
hinder. Medel saknas till att arvodera ett större antal tränare och i den befintliga verksamheten
är grupperna fulla och barn står på kö för att börja boxas.181
179
Uppsala Näs IK, UNIK FK http://www2.idrottonline.se/default.aspx?id=68954 samt frågesamtal och möte
med Zidane Nekmouche, ordförande UNIK FK 2011-01-28
180
Upsala IF, UIF Boxning http://www2.idrottonline.se/default.aspx?id=6500 samt frågesamtal med Micael
Wall, ordförande UIF Boxning 2011-01-20
181
Upsala IF, UIF Boxning http://www2.idrottonline.se/default.aspx?id=6500 samt frågesamtal med Micael
Wall, ordförande UIF Boxning 2011-01-20
25
o
Uppsala Young Hockey Club
Uppsala Young Hockey Club är en barn- och ungdomsförening med fokus på att öka
tillgängligheten för barns ishockeyutövande.182 Klubben försöker få icke-föreningsaktiva
ungdomar att spela hockey och fokuserar på att värva medlemmar i Uppsalas södra och västra
stadsdelar. I upptagningsområdet som omfattar Sävja, Gottsunda, Valsätra och Eriksberg har
en stor del av invånarna inte någon kontakt med ishockeyn och här arbetar klubben för att
främja engagemang och intresse för sporten.
Klubben vill motverka polarisering och utanförskap i samhället och målgruppen för
verksamheten är de barn och ungdomar i Uppsala som idag inte har en reell möjlighet att välja
isidrott på grund av kön, kulturell och etnisk bakgrund samt rent geografiska hinder.
Uppsala Young HC arbetar aktivt för att skapa nya isytor för barn och ungdomar runt om i
staden då koncentrationen av isytor där ishockey bedrivs är förlagda till Gränby sportfält,
något som försvårar tillgängligheten för många. För att få så stor bredd i verksamheten som
möjligt koncentreras sporten till lek och spontanitet framför träning, detta då alla medlemmar
skall få möjlighet att spela hockey utan krav på träning i organiserad form. Klubben ger
utbildningar i hockeyskolor för dem som vill lära sig grunderna i exempelvis skridskoåkning
och klubbteknik men föreningen ställer inget krav på deltagande i turneringsspel. Uppsala
Young HC arbetar med talangutveckling och utbildning av de ungdomar som med extra
intresse och fallenhet för sporten.
Klubben vill kombinera hockeyn med ett fungerande värdegrundskoncept där föreningen
med tydliga förebilder kan hjälpa i att fostra medlemmarna till goda samhällsmedborgare.
Man anser också att den traditionella föreningsverksamheten behöver kompletteras med ett
större inslag av individuell utveckling av spelarna och en nära dialog om framtida vägval för
de ungdomar som vill spela professionellt.
Uppsala Young HC betonar samarbetet med föreningslivet, särskilt i Gottsunda där
föreningens centrum är. Klubben rekryterar medlemmar genom att skicka representanter till
skolor och berätta om verksamheten. Man planerar också att trycka upp informationsmaterial
på flera språk för att kunna nå ut till ett större antal barn och ungdomar samt att bjuda in
kommunalpolitiker och informera om verksamheten.183
o
Skutskärs IF Bandyklubb
Skutskärs IF Bandyklubb i Älvkarleby kommun vill se positiva möten mellan människor
oavsett ålder, kön eller nationalitet och strävar efter att nya grupper i samhället kommer med i
föreningens gemenskap.184 Bandyklubben har bjudit in ett antal flyktingbarn i åldrarna 15-19
år från kommunens flyktingboende Vega, till att prova på bandyverksamheten. Klubben
tycker att det är viktigt för nyanlända flyktingar att få självkänsla genom att känna sig
behövda i samhället och föreningslivet spelar här en viktig roll. Vidare menar Skutskärs IF att
fokus inte behöver ligga på just lagspel i bandy, utan i lika hög grad på möjligheten att få vara
med i gemenskapen i en ideell förening. Utöver de nyanlända barnen hoppas man också på att
kunna aktivera andra barn och ungdomar i kommunen som står utanför den organiserade
idrotten.
Med riktade aktiviteter mot flyktingbarnen/ungdomarna kommer Skutskärs IF
Bandyklubb att ge den nya gruppen möjlighet att prova på skridskoåkning och bandyspel
182
Uppsala Young Hockey Club http://www.uppsalayoung.se/Forening/Forening_Sida.asp?Sida_Id=1,
http://www.uppsalayoung.se/Forening/Forening_Sida.asp?Sida_Id=3 samt frågesamtal med Petrus Wouda,
sekreterare Uppsala Young Hockey Club 2011/01
183
ibid
184
Projekt ”Bandykul för alla” Skutskär Bandy. Projektbeskrivning. Sören Sandström, ordförande Skutskärs IF
Bandyklubb 2011-02-04
26
under enkla former med föreningens ledare och spelare som instruktörer. Andra aktiviteter är
funktionärssysslor i samband med matcher och träningar och aktivitetsutbyte med ungdomar
från liknande verksamheter i intilliggande kommuner.
Arbetet med ungdomarna drivs i samarbete med Älvkarleby kommuns resursgrupp. Om
försöker slår väl ut kan verksamheten utvidgas mot grannkommunerna. Utvärdering görs
genom avstämningar med kommunen som efter projektet sprider kunskaperna vidare via
befintliga kanaler och nätverk.185
2.2.4 Ideella organisationer
o
Röda Korsets Ungdomsförbund, RKUF i Uppsala
”Vänner Emellan” är ett integrationsfrämjande projekt som sedan 2007 drivs av Röda
Korsets Ungdomsförbund i Uppsala.186 Vänner Emellan har till syfte att bryta isolering och
motverka utanförskap genom att sammanlänka ungdomar med olika etnisk bakgrund, främst
svenska ungdomar med nyanlända ungdomar från flyktingboenden och förberedelseklasser i
Uppsala. Verksamheten är utformad så att varje frivillig fungerar som fadder åt en ungdom.
De 35 paren träffas varannan vecka och umgås, de träffas också i stormöten med Röda
Korsets Ungdomsförbund var sjätte vecka. Som fadder förbinder man sig till ett deltagande på
sex månader och genomgår ett antal obligatoriska kurser innan start.
Syftet med verksamheten är att skapa förståelse för varandra och att få ta del av varandras
kulturer på olika sätt. Idén med projektet är att öppna upp nya kanaler för nyanlända
ungdomar med uppehållstillstånd i det svenska samhället samt att träffas och ha trevligt som
vänner. Faddern är ofta äldre än ungdomen och har tystnadsplikt. Vänner Emellan hjälper
minska fördomar och främjar kulturintryck bland deltagarna. Projektet underlättar nyanlända
ungdomars möjlighet att knyta kontakter med det svenska samhället och höjer självkänslan
hos deltagarna. Projektet grundas på uppsökande verksamhet då verksamhetsledarna åker till
ungdomarnas flyktingboende och till förberedelseklasserna för att sprida information om
projektet och värva deltagare.187
o
Röda Korset i Uppsala
Genom ”Internationella Träffpunktens” fyra verksamheter arbetar Röda Korset aktivt med
integrationsfrågor och fördjupar och utvecklar stödet till människor på flykt genom fokus på
verksamheter för en bättre fungerande integrationsprocess.188 De fyra verksamheterna är
Internationella Träffpunktens mötesplats, Välkomnare, Flyktinggruppen och
Folkrättsgruppen. Röda Korset vill lyfta fram ömsesidigheten i integrationen och verka för en
välkomnande och inkluderande kultur. Man vill öka samhällsdeltagandet genom att erbjuda
hjälp med sådant som kan vara svårt när man är nyanländ.
En stor del av träffpunktens verksamhet är knutet till språkträning i svenska som frivilliga
185
Projekt ”Bandykul för alla” Skutskär Bandy. Projektbeskrivning. Sören Sandström, ordförande Skutskärs IF
Bandyklubb 2011-02-04
186
Vänner Emellan, Röda Korsets Ungdomsförbund http://rkuf.se/grupper/vanner-emellan-uppsala/ samt möte
med Linnea Magro och Sara Stuguland, verksamhetsledare Vänner Emellan 2011-02-08
187
ibid
188
Övergripande mål, syfte och riktlinjer 2011, Internationella Träffpunkten. Verksamhetsberättelser och foldrar
om Internationella Träffpunkten. Möte med Marie-Louise Persson, föreståndare Internationella Träffpunkten,
Linda Wickström, samordnare folkrätt och flyktingfrågor, Eva Ärnlöv, husmor och Britt-Marie Kokanova,
assistent
27
medlemmar i Röda Korset hjälper till med. Olika studiecirklar samt sömnadsverksamhet och
caféverksamhet ökar möjligheten till samvaro och kunskapsutbyte. Sociala och kulturella
aktiviteter hjälper alla deltagare till en ökad omvärldskunskap, en ökad delaktighet och
tillfälle att ta tillvara på de kompetenser och erfarenheter som besitts. De frivilliga har
tystnadsplikt och utbildning innan start. Deltagarna är ensamkommande barn och ungdomar,
unga och gamla, män och kvinnor, akademiker och analfabeter, nybörjare i svenska likväl
som studerande på komvux eller universitet som vill träna inför en arbetsintervju eller få hjälp
med jobbansökan. Många saknar kontakt med svensktalande och kommer till träffpunkten för
samvaro och språkträning.
På Internationella Träffpunkten kan man boka tid hos Flyktinggruppen för att få hjälp och
stöd i asylprocessen. Flyktinggruppen kan också hjälpa till med familjeåterförening eller
efterforskning av anhöriga. I Röda Korsets regi drivs också ett behandlingscenter för
krigsskadade och torterade.
Välkomnare fungerar som stöttepelare till den som är ny i Sverige och hjälper att bryta
den isolering som kan uppstå när man är ny i ett land. Med välkomnaren kan man träna
svenska och få stöd, få hjälp med myndighetskontakter och råd om hur livet i Sverige
fungerar.
Folkrättsgruppen utbildar informatörer som i sin tur informerar och utbildar om Röda
Korset, mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt i väpnade konflikter och
människor på flykt. Målgrupper är allmänheten, skolor, myndigheter och organisationer och
syftet med utbildningarna är att allt fler personer i Sverige ska få kunskap om den humanitära
rätten för att kunna ställa krav och påverka beslutsfattare för att förbättra konfliktsituationen i
världen. Målet är att Röda Korsets frivilliga likväl som målgrupperna ska få utbildning om
mänskliga rättigheter, humanitär rätt och humanitära värderingar för att kunna hävda sina
rättigheter, respektera andras och ställa krav för att uppnå en förbättring samt att kunna agera
för att rättigheterna inte kränks.189
o
Svenska Naturskyddsföreningen, SNF
Svenska Naturskyddsföreningen, SNF har verksamhet för ungdomar i Gottsunda under
helger och lov.190 SNF vill nå ut i områden där föreningen är underrepresenterad och där nya
medlemmar kan komma att värvas. SNF vill att barn oavsett etnisk bakgrund skall
entusiasmeras av friluftsaktiviteter och ett lågt deltagande kan identifieras till en
socioekonomisk kontext likt den i ytterområden. SNF vill se verksamheten bidra till
integration mellan ungdomarna och eftersträvar blandad etnicitet i deltagandet. SNF
kombinerar friluftsliv som klättring, fiske, ridning och fotboll med tematiska diskussioner
som hålls mellan ledare och deltagare. Om aktiviteten exempelvis är fiske följs fisket av
information och diskussion kring vatten och föroreningar. SNF: s tillvägagångssätt är också
att i föreningen identifiera ungdomar med ett större engagemang och utbilda dem till
ungdomsledare. SNF har relation till Fältbiologerna som är en fristående
ungdomsorganisation till SNF. Tankar finns på ett framtida samarbete som förenar
medlemmar ur Fältbiologerna med ungdomar från ytterområden som Gottsunda.
Förutsättningar till fortsatt verksamhet i Gottsunda är ekonomiska medel, goda
administratörer och personer inom verksamheten som äger kontakt med ungdomarna i
området. För att värva medlemmar kartlägger och samarbetar SNF med lokala föreningar och
sprider information i sociala forum på Internet, till exempel på Facebook. Broschyrer,
flygblad och kontakt med fritidsgårdar och Uppsala kommun är andra vägar till
189
190
ibid.
Frågesamtal med Juan Carlos Rojas, projektledare Svenska Naturskyddsföreningen, SNF 2011-01-19
28
nyrekrytering.191
o
Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala, SIU
Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala, SIU fungerar som ett
samverkande organ för sina 30 medlemsföreningar.192 SIU driver invandrar- och
minoritetsfrågor som är gemensamma för medlemsföreningarna, samt verkar för ett integrerat
samhälle. SIU är remissinstans i invandrarfrågor och arbetar med skrivelser, uppvaktningar
och yttranden som påverkar och påskyndar invandrar- och minoritetspolitiska frågor. SIU har
närradioverksamhet på ett tiotal språk med inriktning på mångkulturell information och
samhällsfrågor samt ett internationellt kvinnokafé.
SIU har ett valprojekt med målet att höja valdeltagandet bland invånare med
invandrarbakgrund i kommunal- och landstingsval. SIU: s referensgrupp förklarar det låga
deltagandet med att målgruppen upplever utanförskap och brist på information, att de med
bakgrund i en diktatur kanske tidigare blivit tvingade att rösta och därför avstår från att rösta,
att man inte känner sig delaktig och att rösten inte är av vikt. Syftet med projektet är dels att
få ovan nämnda målgrupp mer engagerade i den lokala demokratin, dels att öka gruppens
deltagande i kommun- och landstingsval. Projektet riktar sig mot hela kommunen men
dessutom med lokalt riktade insatser mot de invandrartäta stadsdelarna Sävja, Stenhagen,
Gränby/Löten och Gottsunda.
SIU driver också ett projekt med fadderverksamhet för nyanlända. Målet med projektet är
att ge stöd till nya svenskar i deras etablering i det svenska samhället. I projektet paras
svenska fadderfamiljer ihop med nyanlända familjer som håller kontakt och umgås
regelbundet. SIU: s medlemsföreningar fungerar som länkar mellan familjerna och kan stötta
och hjälpa till i allahanda frågor. Med människor från alla världsdelar fungerar
föreningsmedlemmarna som ett bra stöd då de besitter kunskaper om de länder som
flyktingarna kommer ifrån men också om hur det svenska samhället fungerar.
En gång i månaden arrangerar SIU en kulturkväll där familjerna samlas för att diskutera
sociala frågor, vardagsfrågor och oskrivna normer. Målet med fadderprojektet är också att få
en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter och att skapa en
plattform för samtal över kulturella gränser. Genom att träffas och umgås i vardagslivet kan
deltagarna lära sig att bryta ner stereotyper om den andre, se människan bakom och
integreras. SIU ser integration som ömsesidig process som berör hela samhället. Alla grupper
i samhället påverkas och måste integreras i det nya mångkulturella samhället. Integration är
när alla känner ansvar för samhället i dess helhet och när alla har samma möjligheter till
utbildning, arbete och delaktighet.
Nyanlända flyktingar får hjälp att nå SIU via kommunens introduktionsenhet och de
svenska faddrarna värvas genom Volontärbyrån och SIU: s eget kontaktnät. Idag deltar ca 1015 familjer i projektet och SIU räknar med att minst 600 personer kommer att ha involverats
under tre år, både nyanlända familjer och svenska familjer.193
191
Frågesamtal med Juan Carlos Rojas, projektledare Svenska Naturskyddsföreningen, SNF 2011-01-19
Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala, SIU http://www.siuppsala.se/ samt möte med
Amil Sarsour, ordförande SIU 2011-01-25
193
Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala, SIU http://www.siuppsala.se/ samt möte med
Amil Sarsour, ordförande SIU 2011-01-25
192
29
2.2.5 Övriga föreningar och projekt på integrationsområdet
o
Gottsunda Factory
”Gottsunda Factory” bygger på ett partnerskap mellan Företagarna Uppsala,
Arbetsförmedlingen, Uppsala kommun, Försäkringskassan och Uppsala föreningsråd och har
som mål att matcha arbetssökande med arbetsgivare.194 Värdegrunden i Gottsunda Factory är
att ta tillvara de resurser som finns bland människor, oavsett kön, etnisk bakgrund, ålder,
sexuell läggning och handikapp. Arbetsmarknadsprojektet vill integrera och skapa kopplingar
mellan människor, grupper och sektorer som annars hålls åtskilda och utveckla Uppsalas
arbetsmarknad. Gottsunda Factory ser mångfalden som en styrka och vill utveckla Gottsunda
genom att låta invånarnas, lokalsamhällets resurser och kreativitet skapa ett utökat utbud av
produkter och tjänster. Syftet har varit att ge fler människor möjlighet att komma ut i arbete.
Detta åstadkoms genom ett samarbete mellan den offentliga, ideella och privata sektorn i
Gottsunda. Måluppfyllelsen har hittills legat på 86 procent av projektmålets 76 procent. Detta
innebär att 257 personer av de 300 som startade projektet har fått jobb, startat eget eller
hamnat i studier.195
o
Engagemangsguiderna
Idén med ”engagemangsguider” handlar om att öka engagemanget i en stadsdel eller
kommun där engagemanget är lågt bland de boende.196 Projektet riktar sig till ungdomar, med
prioritet på unga kvinnor, som inte tidigare har varit engagerade i föreningslivet och som
kanske saknar både kontakter och kunskap om ideella organisationer. Att ha möjlighet att
delta i föreningslivet kan bidra till att utveckla färdigheter som ungdomar har nytta av på
vägen mot vuxenlivet. Ett starkt intresse kan motverka främlingskap och skapa sammanhang.
För alla ungdomar, men framförallt för de som upplever utanförskap, kan den fria tiden skapa
nya möjligheter.197
Regeringen visar på studier som framhåller att allt färre barn och ungdomar i resursfattiga
områden är engagerade i föreningslivet.198 För att stärka det civila samhället i områden med
utanförskap genomför regeringen en försöksverksamhet med särskilt stöd till organisationer
som vill arbeta med särskilda personer, så kallade engagemangsguider. Deras uppgift är att
stimulera ungdomar som inte själva söker sig till föreningslivet till verksamhet och kontakter
inom ideella organisationer inom olika verksamhetsområden.
Engagemangsguiderna i Gottsunda vill ge information och inspiration om hur unga i
Gottsunda kan engagera sig i föreningar i området.199 Finns det inte någon förening som
passar ska ungdomarna kunna informeras om hur de själva startar upp en förening. Projektet
vill genom uppsökande verksamhet, såsom workshops och informationsbord på skolor samt
deltagande på olika mässor, nå ut till de ungdomar vilka själva inte söker sig till
föreningslivet. Nätverksbaserade mötesplatser är upprättade för att enkelt möjliggöra för
ungdomar att ta del av det lokala föreningslivets utbud samt få information om vad som
händer inom projektet.
Engagemangsguiderna driver tidningen ”Chill out” som visar upp Gottsundas föreningsliv
och mångfald. Projektet samarbetar också med en rad aktörer i området, bland andra
194
Gottsunda Factory http://www.gottsundafactory.se/ 2011-02-17
ibid.
196
Ungdomsstyrelsen http://www.engagemangsguiderna.se/ 2011-02-18
197
Engagemangsguiderna http://www.engagemangsguiderna.se/ 2011-02-18
198
Regeringskansliet http://www.sweden.gov.se/sb/d/10100/a/134220 2011-02-18
199
Engagemangsguiderna, a.a.
195
30
fritidsgårdar, sportföreningar och dans och teatergrupper.200
o
Nyby Vision
Nyby Vision är en förening med inriktning på arbetsliv och integration.201 Syftet med
verksamheten är att främja ömsesidig integration och gemenskap mellan människor oavsett
religiös, etnisk eller kulturell bakgrund. Nyby Vision erbjuder praktik, sysselsättning,
rådgivning och social gemenskap samt förebereder arbetssökande att komma in på
arbetsmarknaden. Målgruppen för verksamheten är asylsökande, nya svenskar i
introduktionsfasen samt arbetssökande och sjukskrivna. Föreningen arbetar utifrån tre
program; ”Arbetsmarknad”, ”Hälsa” och ”Föräldraskola”. Programmet Arbetsmarknad
erbjuder kurser för den som är på väg in i samhälle och arbetsliv. Arbetslivsorientering ingår
med studiebesök och praktik samt träning i svenska såväl som yrkessvenska. I programmet
Hälsa erbjuds exempelvis friskvård och hälsoorientering och deltagare i programmet
Föräldraskola får föräldrautbildning, råd och stöd i asylärenden samt en förskola där barnen
kan gå.
I Nyby Visions regi drivs även projektet ”Utsikten” som sätter fokus på en grupp som
riskerar ett permanent utanförskap. Intentionen är att stödja individer med utländsk bakgrund
till aktivt samhällsdeltagande och självförsörjning. Målgruppen för projektet är personer med
utländsk bakgrund i åldern 30 – 50 år som inte har fått fäste på den svenska arbetsmarknaden
och som idag är beroende av försörjningsstöd. Många individer har kunskaper och
erfarenheter från sina hemländer som samhället bör ta tillvara för ökad tillväxt och
konkurrenskraft.202
o
Håbo Internationella Kvinnors förening
Håbo Internationella Kvinnors förening är en ideell förening i Håbo kommun för svenska
och invandrade kvinnor med syfte att främja integration.203 Föreningen sprider kunskap och
information om samhällsfrågor och dess medlemmar stödjer varandra och uppmuntrar
varandra till utbyte av livserfarenheter. Verksamheten har sociala och kulturella aktiviteter
och i föreningen informeras medlemmarna om andra föreningars verksamhet och projekt i
kommunen.204
200
Engagemangsguiderna http://www.engagemangsguiderna.se/ 2011-02-18
Nyby Vision http://www.nybyvision.se/ 2011-02-17
202
ibid.
203
Håbo Internationella Kvinnors förening http://www.habo.se/sv/Fritid-Natur/Foreningsinformation2/Foreningsregister/Hembygds--och-kulturforeningar/Divine-Mat/ 2011-03-03
204
ibid.
201
31
2.3 Introduktionsenheternas samröre med den ideella sektorn (länet)
Länsstyrelserna skriver att alla personer som flyttar till Sverige och har fått
uppehållstillstånd som flykting eller av flyktingliknande skäl, har rätt att få introduktion.205
Varje kommun är ansvarig för introduktion av nyanlända i sin kommun och därför skiljer sig
introduktionen åt mellan olika kommuner. Kommunernas mål för introduktionen utgår från de
nationella målen.206 Varje kommun och myndighet bryter ner och formulerar sina mål utifrån
dessa övergripande mål för introduktionen och gör egna uppföljningar och utvärderingar.
Introduktionen omfattar vanligtvis de två första åren som personen är bosatt i Sverige.
Eftersom introduktionen är anpassad efter varje persons bakgrund, behov och förutsättning är
introduktionsperioden olika lång för olika personer.
I kommunens introduktionsverksamhet förmedlas kunskap om samhällets grundläggande
demokratiska värderingar, människors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter,
kunskaper om svenska samhällsförhållanden i övrigt samt om svenskt arbetsliv. För att
introduktionen ska bli framgångsrik samordnar kommunen sina insatser med t.ex.
arbetsförmedling, näringsliv, skolor, landsting och frivilligorganisationer.207
Introduktionsenheten i Uppsala kommun välkomnar ett utökat samarbete med
föreningslivet i kommunen.208 I dagsläget är följande föreningar involverade i kommunens
uppdrag i flyktingmottagning, etablering av nyanlända och integration: Röda Korset, Nyby
Vision och Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU.209
I Enköpings kommun samarbetar introduktionsenheten med Röda Korset och
Medborgarskolan.
I kontakt med Sociala enheten i Knivsta kommun får den nykomna information om
föreningslivet i närområdet.210 Kommunen skriver på sin hemsida att delaktighet i föreningar
och andra sociala sammanhang utgör en viktig del i individens integrationsprocess och att
kommunen samarbetar med olika organisationer och föreningar i syfte att erbjuda individen
det stöd som han eller hon behöver.211
Sociala enheten informerar om kommunens föreningsliv i sitt arbete men menar att det
idag inte finns ett strukturerat samarbete mellan kommun och föreningsliv.212 Ett djupare
samarbete önskas med föreningslivet för att göra utbytet starkare.213 Idag samarbetar Sociala
enheten med Röda Korset.
I Håbo kommun understryker mottagningsenheten vikten av ett aktivt föreningsliv i
anknytning till nyanlända, inte minst när det gäller att skapa ett nätverk i kommunen.214 Att
som ny få ett sammanhang på orten, en social tillhörighet, språkträning och stöttning är
viktiga bitar som föreningslivet bidrar med. Ett samarbete mellan flyktingmottagningen och
föreningar på orten håller på att byggas upp och idag rör samarbetet Håbo Internationella
205
Vanliga frågor. Länsstyrelserna http://www.lst.se/lst/sv/amnen/Integration/vanliga_fragor.htm 2011-03-08
Övergripande mål: Samhällets insatser för nyanlända kvinnor, män, flickor och pojkar under deras första tid i
Sverige, ska inriktas på att ge förutsättningar till egen försörjning, utbildning och delaktighet i samhällslivet.
Mål: När behovet av individuellt anpassat stöd har upphört kan individen själv ta del av och bidra till det svenska
samhällets utveckling. Detta förutsätter kunskaper i det svenska språket, om det svenska samhället och om det
svenska arbetslivet. Mål för nyanländas introduktion. Integrationsverket 2006
207
ibid.
208
Frågesamtal med Annika Karimi-Valdani. Biträdande enhetschef, Introduktionsenheten Uppsala kommun
2011/02
209
ibid.
210
Vilket stöd kan man få? Knivsta kommun http://www.knivsta.se/Omsorg-och-hjalp/Invandring-ochintegration/Vilken-stod-kan-man-fa.aspx 2011-03-08
211
ibid.
212
Frågesamtal med Linda Backman, Sociala enheten Knivsta kommun 2011/01
213
ibid.
214
Frågesamtal med Maria Lindberg, flyktingsekreterare Socialförvaltningen Håbo Kommun 2011/02
206
32
Kvinnors förening och Svenska kyrkan. En dialog har börjat föras med Röda Korset.
Biblioteket i Håbo är en annan viktig aktör för nyanlända och invandrade i kommunen, inte
minst i egenskap av öppen samlingsplats.
I sitt arbete på flyktingmottagningen vill man göra informationen kring föreningsliv
tydligare och man har därför bjudit in en representant från kommunen som via SFI informerar
deltagarna om kommunens föreningar.215
I Östhammars kommun samarbetar introduktionsenheten med FrivilligHandtaget, Svenska
kyrkan, frikyrkor och Röda Korset. FrivilligHandtaget har bland annat språkträning i svenska,
samtalsgrupp och träffpunkt.216
Älvkarleby kommuns flyktingmottagning uppger att de inte har något direkt samarbete
med föreningslivet i kommunen men att personal i sin kontakt med nyanlända frågar om
intresse finns för någon särskild aktivitet.217 Utifrån individens önskningar och behov kopplas
lämplig förening ihop med den nyanlända och flyktingmottagaren följer med vid första
tillfället. Flyktingmottagningen berättar att IOGT-NTO arbetar aktivt med
integrationsverksamhet i kommunen.218
Tierps kommun samarbetar med Röda Korset och Somaliska föreningen. Tidigare hade
flyktingmottagningen ett samarbete med IsTierp, en integrationsförening med många olika
aktiviteter för nyanlända och en mötesplats för nya svenskar. Idag finns inget samarbete med
föreningen.219
I Heby kommun berättar flyktingmottagningen att samarbetet med föreningslivet är litet,
med Svenska kyrkan som undantag.220 Flyktingmottagningen understryker vikten av att
informera till nyanlända om vad ett föreningsliv är och vad det erbjuder. Föreningslivet
beskrivs som en dörröppnare för nya svenskar och i arbetet med nyanlända informeras och
uppmuntras individer av mottagningen att gå med i en förening. Vidare anser man att
information om föreningsliv borde ingå i SFI: s samhällsinformation och inte bara ges på
mottagningsenheten.221
2.4 Länsstyrelsernas samröre med den ideella sektorn
Länsstyrelsen i Hallands län har gjort en kartläggning gällande länsstyrelsens roll i
relation till de idéburna organisationerna utifrån den centrala överenskommelsen mellan
regeringen, idéburna organisationer inom integrationsområdet och SKL från 2010.222
Syftet är att tydliggöra samarbetet inom integrationsområdet och utveckla former och
metoder som leder och bidrar till bättre samverkan mellan integrationsområdet och idéburna
organisationer. 14 av 21 länsstyrelser har svarat på en enkät som skickats ut. Samtliga av
dessa länsstyrelser är på något sätt involverade i samverkan med någon frivilligorganisation,
vissa län samverkar med ideella organisationer i större utsträckning än andra och de
dominerande frivilligorganisationerna är Röda Korset, Rädda Barnen och idrottsföreningar.
De viktigaste frågorna handlar om integration men även frågor kring regionala nätverk är
aktuella i samverkan.
Det finns även olika projekt för nyanlända som drivs i den idéburna sektorn och där
215
216
Frågesamtal med Maria Lindberg, flyktingsekreterare Socialförvaltningen Håbo Kommun 2011/02
FrivilligHandtaget Östhammars kommun http://www.123minsida.se/FrivilligHandtaget/47785118 2011-03-
08
217
Frågesamtal med Jenny Jönsson, handläggare Flyktingmottagningen Älvkarleby kommun 2011/02
ibid.
219
Frågesamtal med Siri Hallstam, Flyktingmottagningen Tierps kommun 2011/02
220
Frågesamtal med Saleh Pirmosa, Flyktingmottagningen Heby kommun 2011/02
221
ibid.
222
Kartläggning gällande samverkan med frivilliga organisationer inom integrationsområdet. Länsstyrelsen i
Hallands län 2011
218
33
länsstyrelserna ingår.223 Ungefär hälften av de länsstyrelser som svarat på enkäten anger att de
har ett pågående strukturerat arbete med frivilligsektorn i länet.224
I dagsläget ser kontakten med föreningslivet ut som så att länsstyrelsen kontaktar
frivilligorganisationer för att bjuda in till möten och samtalsgrupper. Samtliga länsstyrelser
önskar mer kontakt med frivilligsektorn men uppger att brist på tid och resurser står som
hinder i vägen. Utöver detta nämns andra svårigheter som att frivilligorganisationer har
aktiviteter på kvällstid eller att länsstyrelsen i regel håller möten på arbetstid då representanter
från frivilligsektorn inte kan ta ledigt från sina yrken. En länsstyrelse har föreslagit att en
ersättning för förlorad arbetstid införs för att förbättra samverkan mellan myndigheten och
frivilligsektorn. En annan länsstyrelse menar att myndigheten måste vara flexibel i sitt
förhållande till den ideella sektorn, i planering av möten etc. Det är också viktigt att
myndigheten förstår frivilligsektorns uppdrag, som skiljer sig från länsstyrelsens och tar
hänsyn till att kontaktpersoner i den ideella sektorn byts ut i samband med att styrelser ändras.
Ett förslag som kartläggningen presenterar är att länsstyrelserna kan vara
organisatörer/initiativtagare till utbildningar/nätverk/samverkansforum men att det förutsätter
att länsstyrelsen är klar över vilken roll myndigheten skall ta. Samtliga länsstyrelser som
deltagit i kartläggningen önskar bättre riktlinjer/direktiv för hur arbetet mellan myndigheter
och frivilligorganisationer skall bedrivas. Att konkretisera relationen mellan aktörer på
integrationsområdet är en förutsättning för ett gott resultat.
Länsstyrelserna som besvarat enkäten är överens om att ett stärkt arbete mellan
länsstyrelsen och idéburna organisationer gynnar målgruppen nyanlända invandrare.225
223
Ett projekt är Centrum för Hälsa och Integration, CHI där Länsstyrelsen i Kronobergs län ingår i styr- och
verksamhetsgruppen
224
Länsstyrelsen i Gotlands län har ett nätverk i länet som heter Tryggare Gotland där flera aktörer som
kommun, polis och ideella sektorn samverkar i frågor kring trygghet i samhället. I västra Götaland pågår ett
mentorprogram med handledare, coacher och mentorer som vänder sig till nyanlända.
225
Kartläggning gällande samverkan med frivilliga organisationer inom integrationsområdet. Länsstyrelsen i
Hallands län 2011
34
3. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
Rapporter visar att folkrörelser och föreningsliv spelar en viktig roll i det svenska
samhället. Att engagera sig i föreningar tillsammans med likasinnade är både ett sätt för olika
grupper att driva sina intressen och en väg för den enskilde att skaffa sig de kunskaper och
erfarenheter som behövs för att framgångsrikt delta i samhället. I den svenska
integrationspolitiken finns liknande föreställningar om att föreningsdeltagande kan fungera
som en väg till integration för människor med utländsk bakgrund, därav den centrala
överenskommelsen som 2010 antogs mellan regeringen, idéburna organisationer inom
integrationsområdet och SKL.
Likaså är länsstyrelserna överens om att ett förstärkt arbete mellan myndigheten och
ideella sektorn gynnar målgruppen nyanlända invandrare. Enkäten som Länsstyrelsen i
Hallands län utfört visar att flera länsstyrelser anser att engagemang hos
frivilligorganisationer bidrar till att förkorta tiden från asyl till etablering och arbete och till att
skapa välmående för individen.
Av de länsstyrelser som svarat på enkäten är samtliga på något sätt involverade i
samverkan med någon frivilligorganisation, vissa län samverkar med ideella organisationer i
större utsträckning än andra och de dominerande frivilligorganisationerna är Röda Korset,
Rädda Barnen och idrottsföreningar.
Rapporten från Länsstyrelsen i Hallands län lyfter fram exempel av samverkansformer
och projekt där frivilligorganisationer medverkar i integrationsarbetet i länen, exemplen kan
inspirera samtliga länsstyrelser i landet. I övrigt förklarar kartläggningen att en bättrad
samverkan med föreningslivet kan nås genom att länsstyrelserna förtydligar sin roll i relation
till frivilligsektorn.
En ansvarsindelning och ett tydliggörande av roller för alla aktörer på integrationsområdet
samt finansiering till länsstyrelsens arbete med ideella sektorn är viktiga bitar i en lyckad
regional och lokal samverkan på integrationsområdet.
De barn- och ungdomsföreningar som deltog i Fritids- och naturvårdsnämndens enkät i
Uppsala kommun föreslår att nämnden förtydligar begrepp och formuleringar i
bidragsreglerna eller ger föreningarna stöd i form av goda exempel som kan visa på hur
föreningar kan arbeta med frågor som integration, jämställdhet, mångfald och demokrati. Det
framkommer som angeläget att nämnden också tydliggör vilka resultat de förväntar sig av
föreningslivet, detta ger riktning i föreningars arbete.
Vidare visar utvärderingen att ca hälften av de föreningar som var med i enkäten inte gör
något särskilt för att rekrytera ur underrepresenterade grupper och att det är vanligare att
idrottsföreningar avstår från att göra några särskilda sådana insatser jämfört med övriga
föreningar. Det är också jämförelsevis färre idrottsföreningar än övriga föreningar som gör
något aktivt för att rekrytera deltagare med annan etnisk bakgrund än den som huvuddelen av
deras deltagare har idag.
En rad styrdokument kan sägas beröra integrationsområdet, vissa direkt och andra
indirekt. Uppsala kommun är den enda kommunen i länet som har antagit en
integrationspolicy. Syftet med integrationspolicyn är att den ska ”sippra ner” i varje nämnds
arbete. En revisionsrapport som kommunen låtit utföra på området integration och mångfald
visar på svårigheter med detta och rekommenderar att policyn utvecklas till att inkludera
inriktningsmål och resultatmål så att den blir enklare att arbeta efter. Revisionen skriver också
att kopplingen mellan integrationspolicyn och styrdokument i kommunen är otydlig.
Uppsala kommuns policy för samverkan med den ideella sektorn berättar att kommunen
ger föreningsstöd till verksamhet som förstärker och kompletterar den verksamhet som
kommunen bedriver men Fritids- och naturvårdsnämndens utvärdering (som nämndes ovan)
menar att det krävs tydligare bidragsregler och styrning i föreningsstödet för att detta skall bli
35
verklighet.
I övrigt presenterar kommunerna flera olika dokument (ofta med utgångspunkt i nationella
och regionala styrdokument) som program, planer, inriktningar och policys där vikten av
samverkan med föreningslivet framhävs. Idrotts- och föreningslivets positiva egenskaper lyfts
fram utifrån aspekter som folkhälsa, social tillhörighet, miljö, demokrati, integration och
mångfald, för att nämna några. Den ideella sektorn är en mötesplats för många målgrupper
och ett forum för ett aktivt samhällsdeltagande.
Flera kommuner har inga specifika riktlinjer för integration i bidragsreglerna och ställer
inga krav på integrationsfrämjande verksamhet men föreningar uppmanas att arbeta i en
demokratisk anda, där alla barn och ungdomar är välkomna oavsett kön, etnisk, kulturell, eller
socioekonomisk bakgrund, sexuell läggning och eventuella funktionshinder. Bidragsreglerna
talar om prioriterade grupper, icke föreningsaktiva, angelägna områden, mångfald i
verksamheten och särskilda ändamål vilket kan tolkas som dörröppnare till integrationsarbete
i den ideella sektorn. Kanske är avsikten att begreppet integration skall ses inordnat under
större formuleringar såsom främjandet av mångfald och allas möjlighet till deltagande.
Avsaknad av begreppsdefinitioner och tydliga riktlinjer kan försvåra för föreningar att sätta
upp inriktnings- och resultatmål inom verksamheten och utvärdera aktiviteterna. Det kan
också bli svårare för kommunerna att matcha intentionen i styrdokumenten med
föreningslivets verksamhet utan konkreta bidragsregler. I stort presenterar regelverket en sund
värdegrund för föreningslivet att stå på men saknar styrning.
Introduktionsenheterna ser den ideella sektorn som en viktig aktör i etablering av
nyanlända och på integrationsområdet, och många introduktionsenheter vill utöka och
fördjupa samarbetet med föreningslivet i kommunen. Områden som föreningslivet kan stötta
nyanlända på och verka integrationsfrämjande är flera, däribland språk, hälsa,
samhällsorientering, utbildning, arbete och som mötesplats för sociala relationer.
Studien presenterar exempel på integrationsfrämjande arbete i den ideella sektorn och de
är indelade i bildningsverksamhet, kyrko- och församlingsverksamhet, idrottsföreningar,
ideella organisationer samt övriga föreningar. Uppsala län bjuder naturligtvis på långt fler
goda exempel än vad denna presentation rymmer, inte minst bland etniska föreningar som i
denna studie inte ges mycket plats, frånsett Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i
Uppsala, SIU.
Initialt ämnade arbetet resultera i en länsövergripande kartläggning av föreningslivets
engagemang på integrationsområdet vilket skulle kräva en kvantitativ metod, mer tid och mer
handledning. Då dessa förutsättningar inte rymdes inom ramen för arbetet blev resultatet
istället en studie med ett begränsat antal aktörer i den ideella sektorn. Även om drömmen i det
närmsta hade varit en katalogisering av goda exempel i länet så är produkten likafullt relevant
och användbar.
Länsstyrelsen i Uppsala län vill se goda exempel på integrationsarbete i den ideella
sektorn, många av Uppsala kommuns barn- och ungdomsföreningar efterlyser goda exempel
att arbeta efter och styrdokument är relevanta att granska i sammanhanget, då de ger avtryck i
den lokala politiken. Studien är behjälplig i att tydliggöra länets kompetenser och resurser
inom integrationsområdet, knutet till idéburna organisationer. Studien kan också vara till hjälp
i samtal om samverkan och tydliggörande av roller mellan den idéburna- och offentliga
sektorn. På sikt kan studien göra underlag för en överenskommelse i länet mellan ovan
nämnda aktörer, likt den på ledande nivå.
36
5. KONTAKTLISTA
I kontaktlistan finns också aktörer som inte tagits med i studien. I många fall har de inte kunnat nås
under perioden som studien skrevs.
5.1 Föreningar
5.1.1 Uppsala
• ABF
http://www.abf.se/Distrikt-och-avdelningar/ABF-i-Uppsala-lan/
Tfn 018-18 47 00
• Engagemangsguiderna Gottsunda
http://www.engagemangsguiderna.se/
Rebecka Engvall
Samordnare
Tfn 0761-27 43 56
• Gottsunda Factory
http://www.gottsundafactory.se/
• Katolska församlingen S:t Lars
http://stlars.org/aktuellt
Syster Inger
Tfn 018-13 35 43
• Medborgarskolan
http://www.medborgarskolan.se/Undersidor/Medsprak/
Margareta Fernberg
018-569 510
• NBV Uppsala
http://www.nbv.se/default.aspx?id=9923
Talin Ghadimi
Konsulent
Tfn 018-69 63 11, 0732-70 73 92
• Nyby Vision
http://www.nybyvision.se/
Josefin Cras
Verksamhetschef
Tfn 018-56 07 31
• Rädda Barnen – Uppsala lokalförening
http://medlemsportal.rb.se/Regioner/Ost/Distrikt/Uppsala/Lokalforeningar/Uppsala/Verksamhet/
• Röda Korsets Ungdomsförbund
http://rkuf.se/grupper/uppsala/
Henrik Atteryd
Ordförande
Tfn 070-920 83 23
• Röda Korset Uppsala
http://rk.easify.se/7-startsida
Marie-Louise Persson
Föreståndare
Tfn 018-71 41 01
• SIU, Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala
http://www.siuppsala.se/
Amil Sarsour
Ordförande
Tfn 018-69 45 80, 073-685 30 52
37
• Studiefrämjandet
http://www.studieframjandet.se/Public/Uppsala/Lokalkontor/Uppsala.aspx
Daniel Bergström
Verksamhetsansvarig Musicalen
Tfn 070-203 14 50
• Studieförbundet Vuxenskolan
http://www.sv.se/sv/Hemsidesmallar/Avdelningar/uppsala/
Rita Valdmaa-Larsson
Vikarierande verksamhetschef
Tfn 018 - 10 23 75
• Svenska kyrkan i Gottsunda
https://svkweb.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=643588
Birgitta Frisk
Diakon
Tfn 018-430 3818
• Svenska kyrkan i Heby
http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=647558
Margareta Temnéus
Diakon
Tfn 0224-341 72, 0224-343 91
• Svenska Naturskyddsföreningen, SNF
http://www.naturskyddsforeningen.se/kretsar-lan/uppsala/uppsala/hem/
Juan Carlos Rojas
Projektledare
073-9344272
• Uppsala Näs IK, UNIK
http://www2.idrottonline.se/UnikFK-Fotboll/
Zidane Nekmouche
Ordförande
Tfn 0707-68 18 50
• Uppsala Young Hockey Club
http://www.uppsalayoung.se/Start.asp
Petrus Wouda
Sekreterare
Tfn 018-25 94 89
• Upsala IF, Boxning
http://www2.idrottonline.se/default.aspx?id=6500
Micael Wall
Ordförande
Tfn 018-38 01 25, 0709-30 50 56
Föreningsregister
http://webbapp.uppsala.se/webboka/forval.asp
5.1.2 Enköping
• All Världens Musik Enköping
http://allvarldensmusik.com/?page_id=2
Roland Nordqvist
Ordförande
Tfn 073-039 84 69
• Sommarteater i Enköping
http://www.sommarteaterienkoping.com/
Roland Nordqvist
38
Tfn 073-039 84 69
• Kulturföreningen Simon Bolivar
http://www.rolandnordqvist.se/13565043
Roland Nordqvist
Tfn 073-039 84 69
• Vänskap utan gränser
Mona Örjes
• Röda Korset
Tfn 0171-214 30
• Medborgarskolan
http://www.medborgarskolan.se/Templates/Pages/Municipality.aspx?id=391&epslanguage=sv&m
id=381&s=1
Tfn 075-24 40 100
Föreningsregister
http://www.enkoping.se/swwwing/app/cm/Browse.jsp?PAGE=384898
5.1.3 Knivsta
• Hälsohuset i Knivsta
http://www.knivsta.se/Uppleva-och-gora/Idrott-motion-och-friluftsliv/Traningsanlaggningar-ochhallar/Sim-och-sporthall-Halsohuset.aspx
Tfn 018-34 77 30
• Röda Korset
Tfn 018-38 06 96
Föreningsregister
http://fri.knivsta.se/forening/
5.1.4 Håbo
•
Internationella kvinnoföreningen i Bålsta
Föreningsregister
http://www.habo.se/sv/Fritid--Natur/Foreningsinformation2/Foreningsregister/
5.1.5 Älvkarleby
• IOGT-NTO Skutskär
Tfn 026-701 97
• Röda Korset
• Skutskärs IF Bandyklubb
http://www.sifbandy.nu/
Sören Sandström
Ordförande
Tfn 070-557 83 75
Föreningsregister
http://webboka.alvkarleby.se/forval.asp
5.1.6 Tierp
•
Röda Korset
39
Tfn 070-277 55 27
• Somaliska föreningen
• Svenska missionskyrkans ungdom (SMU)
http://www.equmenia.se/smu-start
Helena Jansson
Ordförande
Tfn 0295 - 104 13, 070-937 43 26
5.1.7 Heby
• Svenska kyrkan
Margareta Temneus
Diakon
Tfn 0224-341 72, 0224-341 72
Föreningsregister
http://www.heby.se/index.php3?use=publisher&id=1234&lang=1
5.1.8 Östhammar
• FrivilligHandtaget
http://www.123minsida.se/FrivilligHandtaget/47785118
• Röda Korset
• Svenska kyrkan
• http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=670534
• Studieförbundet Vuxenskolan
http://www.sv.se/sv/Hemsidesmallar/Avdelningar/Osthammar/?quicksearchquery=&vform=15
5.2 Kommuner
5.2.1 Uppsala
Introduktionsenheten
Gun Eldstål
Enhetschef
Tfn 018-727 14 62
Annika Karimi-Waldani
Biträdande enhetschef
Tfn 018-727 14 59
Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad
Jenny Lindberg
Tfn 018-727 00 00
Ulf Lundström
Uppdragsstrateg
Tfn 018-727 86 29
Fritids- och naturkontoret
Sirpa Maatiala
Handläggare
Tfn 018-727 13 82
Kultur och fritid
Johan Göthberg
Processledare
Tfn 018-727 59 17
40
5.2.2 Enköping
Introduktionsenheten
Sanela Cerimagic
Integrationssamordnare
Tfn 0171-62 54 05, 070-386 12 17
Fritidsförvaltningen
Eva Emanuelsson
Tfn 0171-62 52 79
5.2.3 Knivsta
Kommunkontoret
Runa Krehla
Tfn 018 – 34 70 31
Sociala enheten
Linda Backman
Tfn 076-78 01 736
Anna-Lena Wallvik
Flyktingsekreterare
Tfn 018 - 34 72 18, 0730-68 93 35
5.2.4 Håbo
Fritid och Natur
Pernilla Maxe Nordenmark
Tfn 0171-525 00
Flyktingmottagning
Flyktingsekreterare
Maria Lindberg
Tfn 0171-527 01
5.2.5 Östhammar
Fritidsförvaltningen
Fritidschef
Peter Jansson
Tfn 0173-861 21
Stefan Rotmil
Flyktingmottagningen
Tfn 0173-867 81
5.2.6 Älvkarleby
Kultur och fritid
Jessica Lindegren
Tfn 026-831 85
Flyktingmottagningen
Jenny Jönsson
Tfn 026-831 86
5.2.7 Tierp
Kultur och fritid
Carin Palmquist Isaksson
Chef
Tfn 0293-21 83 28
Gunilla Ström
Fritidsintendent
Tfn 0293-183 24, 070-533 07 34
41
Flyktingmottagningen
Siri Hallstam
Tfn 0293-21 93 28
5.2.8 Heby
Kulturenheten
Föreningsstödsansvarig
Tfn 0224-360 40
Flyktingmottagningen
Saleh Pirmosa
Tfn 0224-362 23
5.3 Övriga kontakter
• Allmänna Arvsfonden
http://www.arvsfonden.se/
Tfn 08-700 08 00
• Centrum för Ideellt Arbete, C.I.A.
http://www.centrumforideelltarbete.se/
Henriette Widlundh
Verksamhetsansvarig
Tfn 018-14 24 30, 0722-00 10 87
• Forum för frivilligt socialt arbete
http://www.socialforum.se/se/Startsida/
Ludvig Sandberg
Politiskt sakkunnig
Tfn 0302-122 51, 0734-209 840
• Landstinget
http://www.lul.se/
Annika E Gillegård
Kultur i länet
Kulturenheten
Tfn 018 -611 62 77
Christina Lindberg
Folkhälsomedel
Tfn 018- 611 00 00
• Migrationsverket
http://www.migrationsverket.se/
• Ungdomsstyrelsen
http://www.ungdomsstyrelsen.se/main/
Tfn 08-566 219 00
• Uppsala Föreningsråd
http://www.uppsalaforeningsrad.se/
Svante Forslund
Ordförande
Tfn 018-14 49 14, 070-570 66 56
• Volontärbyrån
www.volontarbyran.org
Marita Klasson
Tfn 018-24 14 01, 0761-60 33 51
42
6. KÄLLFÖRTECKNING
Ansökan om föreningsbidrag
Heby kommun 2006
Arbetsmarknadspolitiskt program för Uppsala kommun 2006
Uppsala kommun 2006
Barn- och ungdomspolitiskt program för Uppsala kommun
Uppsala kommun 2010
Begreppet invandrare – användningen i myndigheters verksamhet
Kulturdepartementet 2000
Bidragsnormer, allmänna bestämmelser
Östhammars kommun 2008
Bidragsregler för barn och ungdomsföreningar i Knivsta kommun
Skol-, Kultur- och socialnämnden 2006
Bidragsregler 2011 för barn- och ungdomsföreningar i Uppsala kommun
Fritids- och naturvårdsnämnden 2011
Bidragsregler och policy 2010 för föreningsverksamhet i Enköpings kommun under Fritidsnämndens
ansvarsområde
Enköpings kommun, Fritidsförvaltningen 2010
Dialog om relationerna mellan regeringen och idéburna organisationer som arbetar med mottagande av
asylsökande, nyanländas etablering samt integration
Integrations- och jämställdhetsdepartementet 2009
Dialog om relationerna mellan staten och den ideella sektorn
Integrations- och jämställdhetsdepartementet 2007
Drogpolitiskt program för Knivsta kommun 2010-2014
Kommunfullmäktige, Knivsta kommun 2010
Egenmakt mot utanförskap – regeringens strategi för integration
Regeringen 2008
Etnicitet
Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/etnicitet
Fickfakta 2010 – Statistik om integration
Arbetsmarknadsdepartementet, Regeringskansliet 2010
Folkhälsoplan för Håbo kommun 2005-2006
Håbo kommun 2004
Folkhälsopolicy för Uppsala län
Tierps kommuns anslutning till folkhälsopolicyn för Uppsala län 2009
Fritids- och naturvårdsnämndens uppdragsplan 2010-2013
43
Uppsala kommun
Fritidspolitiskt program för Uppsala kommun
Uppsala kommun 2006
Föreningsliv, makt och integration
Rapport från Integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram 2004
Föreningslivet i Enköping
http://www.enkoping.se/swwwing/app/cm/Browse.jsp?PAGE=7503
Förslag till utformning av föreningsstödet i Heby kommun. Rapport från översyn oktober 2005 – april
2006
Heby kommun 2006
Granskning av integration och mångfald - Uppsala kommun 2006
Revisionsrapport
Information till föreningar med ungdomsverksamhet
Östhammars kommun
http://www.osthammar.se/sv/Fritid/Foreningsinformation1/Inbjudan-till-foreningstraff/
Inriktning, Verksamhet, Ekonomi 2011-2014, IVE
Uppsala kommun 2010
Integrationsarbete i civilsamhället - Unga och äldre i blickfånget
Socialstyrelsen 2008
Integrationspolicy i Uppsala kommun
Uppsala kommun 2001
Kartläggning gällande samverkan med frivilliga organisationer inom integrationsområdet
Länsstyrelsen i Hallands län 2011
Kommunfullmäktiges demokratiberedning
Håbo kommun 2010
Kommunplan 2011 - Enköpings kommun
Enköpings kommun 2010
Kultur- och fritidsnämnden - Måldokument 2010
Älvkarleby kommun 2010
Kultur- och Fritidspolitiska Inriktning 2008-2011
Bildningsnämnden, Håbo kommun 2008
Kvalitetsredovisning 2009 – Föreningsstöd, kulturskola samt fritids- och ungdomsverksamheten
Utbildningsnämnden, Knivsta kommun 2010
Kvalitetsredovisning 2008 – Förenings-, fritids-, och ungdomsverksamheten i Knivsta kommun
Knivsta kommun 2009
Ny lag – nya möjligheter. Vissa nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner
och Landsting 2010
44
Olika former av föreningsbidrag
Östhammars kommun 2011
Policy för Uppsala kommuns samverkan med den ideella sektorn
Uppsala kommun 2006
Preliminärt innehåll i planerad proposition om politiken för den ideella sektorn
Integrations- och jämställdhetsdepartementet 2009
Regelverk för Föreningsbidrag och Föreningshyror i Håbo kommun
Bildningsförvaltningen, Håbo Kommun 2008
Reglemente för samhällsbyggnadsnämnden
Älvkarleby kommun
Regler för bidrag till föreningar i Tierps kommun
Tierps kommun, Kultur och fritid 2004
Tillgänglighetspolicy
Kommunfullmäktige Tierps kommun 2008
Regler och riktlinjer för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens stöd till föreningar/organisationer
som främjar integration
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2005
Tierps kommuns kultur- och fritidspolitiska mål
Tierps kommun
Uppdraget och enkäten
Fritids- och naturkontorets sammanställning (delar av resultatet av enkäten) till föreningar som
omfattades av enkätundersökningen 2010
Uppsala kommuns policy för hållbar utveckling
Uppsala kommun 2008
Utbildningsnämndens nämndplan 2010
Enköpings kommun
Utvärdering av fritids- och naturvårdsnämndens bidragsregler för barn- och ungdomsföreningar
Fritids- och naturvårdsnämnden 2010
Vanliga frågor
Länsstyrelserna
http://www.lansstyrelsen.se/lst/sv/amnen/Integration/vanliga_fragor.htm
Vision 2015 - Vision och Strategier för Enköpings kommun
Enköpings kommun 2004
Vilket stöd kan man få?
Knivsta kommun
http://www.knivsta.se/Omsorg-och-hjalp/Invandring-och-integration/Vilken-stod-kan-man-fa.aspx
Älvkarleby – Möjligheternas kommun. Mål och budget 2011 med plan för 2012 och 2013
Älvkarleby kommun 2011
45
Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom integrationsområdet och Sveriges
Kommuner och Landsting
Integrations- och jämställdhetsdepartementet 2010
46
Rapporter visar att folkrörelser och föreningsliv spelar en viktig roll i det svenska samhället. I den svenska
integrationspolitiken finns liknande föreställningar om att föreningsdeltagande kan fungera som en väg till
integration för människor med utländsk bakgrund.
Länsstyrelsen är regeringens företrädare i länet och arbetar för att tillsammans med andra aktörer
uppnå de nationella integrationspolitiska målen. Som en del i arbetet med att uppnå de nationella
integrationspolitiska målen vill Länsstyrelsen få kunskap om den ideella sektorns verksamhet i etablering av
nyanlända och inom integrationsområdet.
Studien tydliggör länets kompetenser och resurser inom integrationsområdet, knutet till idéburna
organisationer. Den kan också vara till hjälp i samtal om samverkan och tydliggörande av roller mellan den
idéburna och den offentliga sektorn. Studien kan utgöra underlag för en regional överenskommelse i länet
mellan kommunerna och den idéburna sektorn.
MEDDELANDESERIEN 2011
1. Inventering av skalbaggar och spindlar i 11 rikkärr (Naturmiljöenheten)
2. Inventering av cinnoberbagge och andra asplevande skalbaggar i Uppsala län och Norrtälje kommun
2006-2008 (Naturmiljöenheten)
3. Några sällsynta kryptogamer vid Nedre Dalälven och i Uppland 2007-2009 (Naturmiljöenheten)
4. Integration i den ideella sektorn - goda exempel och förutsättningar för samverkan i Uppsala län
(Samhällsbyggnadsenheten)
P O S TA D R E S S 7 5 1 8 6 U p p s a l a G AT UA D R E S S H a m n e s p l a n a d e n 3
T E L 0 1 8 - 1 9 5 0 0 0 ( v x l ) FAX 0 1 8 - 1 9 5 2 0 1
E - P O S T u p p s a l a @ l ä n s s t y re l s e n . s e W E B B P L ATS w w w. l a n s s t y re l s e n . s e / u p p s a l a