Transcript Fritids- och friskvårdsverksamheter
Fritids- och friskvårdsverksamheter
Tove Phillips
I din hand håller du ett läromedel från Gleerups.
Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet.
Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form.
Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma.
Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig!
Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se
Författare till detta läromedel är Tove Phillips med mångårig erfarenhet som Barn- och fritidslärare.
För värdefulla synpunkter vid detta läromedels tillkomst tackar vi Carina Dahlgren och Linda Ljungberg (Uddevalla gymnasieskola), Jacob Grapengiesser (Aranäsgymnasiet) och Jessica Käck Karlsson (Vadsbogymnasiet)
Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post [email protected]
www.gleerups.se
Fritids- och friskvårdsverksamheter © 2011 Tove Phillips och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Redaktör Stina Larsson Bildredaktör och formgivare Tove Phillips Formgivningsmall Sten Melin, Grafisk Form Omslagsbild Photoalto/Nordicphotos Omslag formgivning Sten Melin, Grafisk Form Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-40-67575-0
Kopieringsförbud!
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. BONUS-Presskopias avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Prepress Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/Miljö ISO xxxxx Tryck Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/Miljö ISO xxxxx
Förord
Denna bok är ett basläromedel för kursen Fritids- och friuskvårdsverksamheter.
Den täcker kursens centrala innehåll och har en tydlig koppling till detta. Varje kapitel tar upp en av punkterna i det centrala innehål let, vilket gör det enkelt att följa kursen.
Texten varvas med fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor för att läsaren ska få möjlighet att bearbeta och tillämpa sina nya kunskaper.
Fritid och friskvård är viktiga hälsofaktorer som får allt större be tydelse för människor och allt större utrymme i samhället. Den här boken är användbar för alla som vill arbeta inom fritids- och friskvårdssektorn.
Jag hoppas att boken är lika intressant och engagerande att läsa som den har varit att skriva.
Stort tack till Carina Dahlgren, Linda Ljungberg, Jacob Grapengiesser och Jessica Käck för värdefulla synpunkter och tips.
Kinna 2011
Tove Phillips
4
Innehåll:
Kapitel 1: Fritids- och friskvårdsverksamheter ”Driftsformer och ekonomi för offentliga, ideella och kommersiella fritids- och friskvårdsverksamhe ter.” Kapitel 2: Idé, mål och planering ”Affärsidéer, verksamhetsidéer, mål och planering av verksamheter.” Kapitel 3: Marknadsföring ”Marknadsföring och försäljning av tjänster och varor.” Kapitel 4: Lagar och regler ”Lagar, förordningar och andra riktlinjer som styr fritids- och friskvårdsverksamheter.” Kapitel 5: Arbetsmiljö ”Bestämmelser och praxis när det gäller arbets miljö, säkerhet och yrkesetik.” Kapitel 6: Drift och underhåll ”Vanligt förekommande arbetsuppgifter vid drift och underhåll av fritids- och friskvårdsanläggning ar.” Kapitel 7: Första hjälpen ”Hjärt-lungräddning med defibrillering och första hjälpen vid skada och akut sjukdom.” Kapitel 8: Kundbemötande ”Kundbemötande utifrån service och värdskap.” Kapitel 9: Genomföra aktiviteter ”Planering, genomförande, utvärdering och doku mentation av aktiviteter.” Kapitel 10: Fritid, friskvård och funktionshinder ”Skapande av tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar inom verksamheter.” Kapitel 11: Samarbete ”Samarbete i arbetslag och samverkan med andra yrkesgrupper och verksamheter.” Kapitel 12: Yrkesroll och ledarskap ”Yrkesroll och ledarskap.”
5
6
Lilla Glädjebo kommun har länge saknat bra fritidsverksamheter för sina organisa tionslösa ungdomar. Sedan den kommuna la fritidsgården slog igen sin portar i slutet av 1980-talet har ungdomarna fått hänga på torget med sina moppar och sina skate boards. Varje gång det uppstått allvarligare incidenter av fylla, bråk och skadegörelse har frågan om fritidsgård kommit upp. Nu äntligen ser det ut att bli verklighet.
Pappa Peter läser högt ur lokaltidningen vid frukostbordet: - ”Nu är det beslutat att en fritidsgård ska öppna i centrum. Fritidsgården kommer att drivas av fritidsföretaget Ung I Byn på upp drag av kommunen”....
- Vadå fritidsföretag? frågar mamma Mia. Fritidsgårdar kan väl inte drivas av företag?
- Varför inte? undrar Peter. Det är väl skit samma vem som driver det, så länge det får Albin och Melvin stt sluta leka rövare på torget på helgerna?
- Öhhh, vadå rövare? invänder Albin, 15 år. Vi är faktiskt skitsnälla!
- Vi är Glädjebos gullgossar, instämmer tvil lingbror Melvin med ett flin.
Mamma Mia ser skeptisk ut. Hon har alltid ansett att samhällsnyttiga tjänster ska dri vas av den offentliga sektorn.
- Jag gillar bara inte när det finns vinst intressen med i bilden, säger hon. Det är så lätt hänt att kvaliteten blir lidande om det är någon som ska tjäna pengar på en verksamhet.
- Hurdå? Tror du att det här fritidsföretaget kommer att stoppa kommunens pengar i egen ficka och låta ungdomarna leka cha rader istället för att köpa biljardbord? Det kan de naturligtvis inte!
– Det är ju precis det de kan! Företaget sät ter prislappen, men det är ingen som kollar vad man får pengarna.
–Vilket sosse-strunt! skrattar Peter.
1.
Fritids- och friskvårdsverksamheter
Det här kapitlet handlar om olika typer av fritids- och frisk vårdsverksamheter och hur de drivs och finansieras. I detta kapitel får du lära dig om: • Drift • Ekonomi • Verksamheter inom fritid och friskvård
diskutera · fundera på 1.
Kan fritidsgårdar hindra ungdomar från att ägna sig åt fylla, bråk och skadegörelse? Varför/varför inte?
2.
Spelar det någon roll om det är kommunen, ett företag eller en fören ing som driver fritidsgården? Varför/varför inte?
3.
Vem eller vilka tror du är bäst på att driva fritidsgårdar som ungdo mar gillar och varför?
Punkt 1 i kursens centrala innehåll:
”Driftsformer och ekonomi för offentliga, ideella och kommersiella fritids- och friskvårdsverksamheter”
7
8
Drift
När man pratar om hur en verksamhet drivs så menar man i allmän het hur den sköts rent praktiskt. Det kan till exempel handla om:
•
Hyra och skötsel av lokal eller anläggning.
• • •
Anställning och administration av personal.
Planering och organisering av verksamhetens innehåll.
Inköp och underhåll av maskiner, utrustning och förbruk ningsmaterial.
I alla verksamheter, vare sig det gäller fritidsgårdar, bibliotek, gym, restauranger, teatrar eller fotvårdssalonger, så finns det någon eller några som ansvarar för driften. Många verksamheter drivs av kom munen – biblioteket drivs exempelvis ofta av kommunens kultur- och fritidsförvaltning. Vissa verksamheter drivs i samverkansavtal, så att exempelvis en idrottsanläggning kan drivas gemensamt av kommunen och en eller flera föreningar. Andra verksamheter drivs av en företagsledning, t.ex. ägarna av ett gym.
Vem står för driften av idrottshallen? Simhallen? Bowlinghallen? Gymmet?
Sektorer och driftsformer
Man kan dela upp verksamheter efter huruvida de ingår i den pri vata eller den offentliga sektorn, alltså om de ägs privat av exem pelvis ett företag eller en förening eller om de ägs av allmänheten och drivs av kommun, landsting eller stat. Man kan också dela upp verksamheter efter deras syfte. Kommersiella verksamheter har som syfte att göra vinst, medan ideella verksamheter har andra syften med sin verksamhet än ekonomiska. Vissa större idrottsklubbar har både ideell och kommersiell verksamhet och drivs mer eller mindre som företag.
OFFENTLIG PRIVAT
bibliotek fritidsgård simhall idrottsföreningar scouterna kursverksamhet
IDEELL
– gym restauranger spa
KOMMERSIELL
Anledningen till att det är tomt i en av rutorna är att offentliga verk samheter inte får gå med vinst. Eftersom de finansieras med skat temedel ska allt eventuellt överskott gå tillbaka till verksamheten.
Olika verksamheter kan ha olika driftsform. Med driftsform me nar man hur verksamheten är organiserad och hur den styrs. Vilken driftsform en verksamhet har beror mycket på vilken samhällssek tor den tillhör. På de följande sidorna kan du läsa mer om de van ligaste driftsformerna.
9
regi
– styrning
entreprenad
betalning – åta gande att utföra ett visst arbete mot en viss
upphandling
verksamhet – val av vilken utförare som ska få sköta driften av en
Kommunal regi
När en verksamhet drivs i kommunal regi så betyder det att det är kommunen själv som sköter driften och att det är kommunalan ställd personal som arbetar där. Många av de verksamheter som omger oss i vardagen drivs i kommunal regi. Så är det till exempel med många förskolor, skolor, äldreboenden, fritidsgårdar, bibliotek och omsorgsverksamhet. En del offentliga verksamheter drivs av landstingen istället för kommunerna. Landsting är större enheter som i många fall utgörs av län. De viktigaste verksamheterna som drivs av landstingen är vård och tandvård.
Kommunal driftsentreprenad
Det har blivit vanligare att kommuner lägger ut olika verksamheter på entreprenad. Att lägga ut en verksamhet på entreprenad bety der att kommunen betalar ett företag eller en förening för att driva verksamheten istället för att kommunen gör det själv. Detta sker genom upphandling, vilket går till ungefär så här:
•
Kommunen bestämmer sig för att lägga ut en viss verksam het på entreprenad.
•
Kommunen går ut med information om att upphandling ska göras och vad anbuden ska innehålla. Anbuden är de ansökningar som företag gör för att få sköta driften av en verksamhet. Anbuden ska till exempel innehålla informa tion om hur man tänker sköta verksamheten och vad man vill ha betalt för att sköta den.
• •
Företag lämnar in anbud.
Kommunens upphandlare väljer ut den utförare som de anser kan sköta verksamheten på ett bra sätt till ett bra pris.
Eftersom det handlar om mycket pengar när man upphandlar om offentliga verksamheter, finns det också många regler kring hur upphandlingar ska gå till. Alla anbudsgivare ska behandlar lika och ingen ska få förtur.
10
Bolag
Bolag är ett juridiskt begrepp med ungefär samma innebörd som företag. Att driva ett bolag betyder att man har ett juridiskt avtal med en eller fler personer om att arbeta mot ett särskilt mål, t.ex. att driva ett gym för att gå med vinst. Ett bolag måste alltid bestå av minst två personer.
Bolag kan ägas av privatpersoner eller av juridiska personer inom den privata eller den offentliga sektorn. De flesta kommuner har ett antal bolag, ofta inom fastighetsmarknaden. Kommunala och statliga bolag kan, till skillnad från andra offentliga driftsformer, gå med vinst. Vinsten läggs till kommunens eller statens förmögenhet. Det finns ett antal olika bolagsformer:
•
Enkelt bolag är den grundläggande bolagsformen. Det är när två eller flera personer avtalar om att samarbeta med en verksamhet i ett bolag utan att föra in det i Handelsregistret.
•
Ett handelsbolag ägs av två eller flera bolagsmän som har gemensamt ansvar för bolagets ekonomi. Bolaget är infört i Handelsregistret.
•
Ett kommanditbolag är en typ av handelsbolag där ägarna har olika grader av ansvar.
•
Ett aktiebolag är ett bolag som kan ägas av ett obegränsat antal delägare i form av aktier. Bolagets ägare har inget per sonligt ansvar för skulder, vilket innebär att det kan försät tas i konkurs utan att ägarna blir lidande. För att starta ett aktiebolag måste man ha ett startkapital på 50 000 kronor.
11
juridisk person
rättigheter – ju ridisk term för en sam manslutning som inte är en fysisk person, men som ändå har juridiska
Många privata friskvårds verksamheter drivs av enskilda individer som enskilda firmor.
Enskild firma
En enskild firma är också ett företag, men till skillnad från bolag så drivs verksamheten av en enskild person. En enskild firma är ingen
juridisk person
, vilket bland annat innebär att den inte kan teckna avtal eller öppna bankkonton. Detta måste istället göras i ägarens namn. Den enskilda firman är helt enkelt en förlängning av pri vatpersonen som driver den. Om företaget går dåligt kan man inte sätta det i konkurs –istället blir ägaren ensam tvungen att ta på sig skulden och därmed gå i personlig konkurs.
Om man som privatperson startar ett eget litet företag är det vanligt att göra det i form av en enskild firma. Reglerna för att driva enskid firma är ganska enkla och man behöver inte lägga in något eget kapital i företaget från början.
Ekonomisk förening
Man kan också driva en verksamhet som en ekonomisk förening. Syftet med ekonomiska föreningar är inte direkt att gå med vinst, utan snarare att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. Det kan man exempelvis genom att:
•
göra gemensamma inköp av varor och tjänster för att hålla kostnaderna nere, t.ex. i konsumentföreningar som Kund kraft energibolag.
•
samarbeta inom en bransch för att tillgodose gemensamma intressen för företag i branschen, t.ex. i branschorganisatio ner som Skånemejerier.
•
samarbeta kring skötseln av de egna bostäderna genom att bilda en bostadsrättsförening.
•
driva en verksamhet gemensamt för att forma den på det sätt man vill och hantera ekonomin efter eget huvud, t.ex. genom föräldrakooperativ eller vårdkooperativ.
Till skillnad från ideella föreningar så finns det särskilda regler för ekonomiska föreningar. De måste också registreras hos Bolagsverket. När föreningen registrerats blir den en juridisk person.
Ideell förening
En verksamhet som drivs som ideell förening har inga krav på sig om hur den ska skötas och att den ska registreras. För att kunna ta emot föreningsbidrag måste föreningen dock registreras och få ett organisationsnummer. När föreningen registrerats blir den en juridisk person. Den behöver vanligtvis också uppfylla vissa krav på medlemsantal, styrelse, stadgar och antal verksamhetstillfällen per år.
Ett stort antal av alla fritidsverksamheter drivs av ideella fören ingar. Det gäller t.ex. idrottsföreningar, hobbyföreningar, hembygds föreningar, kulturföreningar, motorföreningar, politiska organisa tioner och religiösa samfund.
12 13
14
Ekonomi
Alla verksamheter kostar pengar, men pengarna kan komma från många olika källor. Vissa verksamheter har som syfte att gå med vinst, andra inte. Några finansieras helt eller delvis med skattemedel, andra genom avgifter och försäljning av varor och tjänster.
Offentliga medel
Med offentliga medel menas sådana pengar som tillhör staten, kom munen eller landstinget. En stor del av kommunens pengar kommer från
kommunal inkomstskatt
, en skatt som kommunens invånare betalar för att få använda sig av dess tjänster. Utöver detta så tar kom munen och landstingen också ut avgifter för flera av sina tjänster som exempelvis barnomsorg, sophämtning och vård. Staten får in cirka 90 procent av sina tillgångar genom skatter. Till dessa hör exempelvis
statlig inkomstskatt
, som betalas av företag och personer som tjänar över en viss summa pengar per år. En stor del av statskassan kommer också ifrån momsen, alltså den
mervär desskatt
vi betalar på de varor och tjänster vi köper. Momsen för de flesta varor och tjänster är 25 procent. Det finns också ett antal andra skatter, såsom
alkoholskatt
,
tobaksskatt
,
vinstskatt
,
fastighets skatt
och
miljöskatt
som betalas av vissa grupper i samhället. Ibland skaffar staten inkomster genom att sälja ut aktier, offentlig mark, byggnader eller maskiner. Vidare kan en stat tjäna pengar genom att investera i värdepapper utomlands och genom återbetalningar på skulder som andra länder tagit.
EU-medel
Till våra offentliga medel hör också en del av EU.s tillgångar, ef tersom Sverige varje år betalar en stor summa pengar för att få vara medlemmar i EU. En del av dessa pengar kommer tillbaka till Sverige i form av bidrag av olika slag. Det är idag ganska många fö retag, föreningar och andra organisationer som söker projektbidrag och andra typer av bidrag från EU.
Fördelning av offentliga medel
Offentliga medel kan nå verksamheter på olika sätt. Sådana verk samheter som drivs av kommunen får sina pengar direkt därifrån. Verksamheter som drivs på entreprenad av företag får också sina pengar direkt från kommunen. Privata vårdgivare som utför vård på uppdrag av landstinget får betalt av landstinget per patient.
Det finns också ett antal statliga myndigheter som delar ut peng ar till olika organisationer. Till exempel ansvarar Statens kultur råd för att dela ut statligt stöd till olika kulturella verksamheter. Folkbildningsrådet delar ut pengar till studieverksamheter och Ungdomsstyrelsen delar ut ekonomiskt stöd till olika typer av ung domsverksamheter. En del pengar delas ut automatiskt, andra måste sökas.
Många föreningar finansierar stora delar av sin verksamhet ge nom kommunala föreningsbidragbidrag. Kommunerna har ofta olika typer av bidrag för föreningar och andra arrangörer av akti viteter och evenemang.
15
16
Ekonomisk vinst
Verksamheter som drivs som privata företag finansieras med före tagets egna tillgångar. Ett nystartat företag behöver ofta ekonomisk hjälp i form av lån. Företagsägarna kan också placera sina privata pengar i verksamheten. Efter hand är tanken naturligtvis att verk samheten ska betala sig själv och dessutom skapa ekonomisk vinst som företagsägarna kan ta ut i form av lön.
Fonder och stiftelser
I Sverige finns ett stort antal fonder och stiftelser vars syfte det är att förvalta pengar för särskilda ändamål. Det kan t.ex. vara att främja mångfalden i en viss kommun, att stödja studieresor eller att bidra till att öka idrottandet bland ungdomar. De pengar som finns i fonder och stiftelser fördelas ofta i form av stipendier. Stipendier är en typ av ekonomiskt stöd som ska an vändas till en viss aktivitet, t.ex. resor, studier eller forskning. Det finns tusentals olika stipendier som kan sökas av föreningar, företag och privatpersoner.
Budget
När man driver en verksamhet finns det ett antal ekonomiska akti viteter som man måste ägna sig åt. En av dessa är att göra en budget för verksamheten, dvs att planera hur mycket pengar man kommer att spendera på verksamhetens olika delar. Om man inte har nå gon budget så vet man inte hur länge pengarna kommer att räcka. I en kommun blir varje förvaltning tilldelad en viss summa peng ar per år. Det är sedan upp till förvaltningens nämnd, exempel vis Kultur- och fritidsnämnden, att göra upp en årsbudget för hur pengarna ska användas under året. Då får man bland annat räkna med kostnader för hyra av lokaler, personalkostnader, utrustning och inköp av tjänster. I en förening eller ett företag fungerar det på samma sätt – man räknar på vad man har för inkomster och gör sedan en budget över sina utgifter. Sedan är det naturligtvis viktigt att hålla sig till budgeten under årets gång.
Redovisning
En annan viktig ekonomisk uppgift är redovisning av verksamhe tens ekonomi. Det innebär bland annat att man bokför alla intäkter och alla kostnader löpande under året. Det är viktigt allt alla trans aktioner bokförs och att de kan styrkas med verifikationer. Företag är skyldiga att spara alla verifikationer i 10 år. Sedan gör man ett årsbokslut eller en årsredovisning för att se allt går jämnt ut och att man har betalat rätt skatt och moms. I deklarationen redovisar man sedan verksamhetens ekonomi för Skattemyndigheten, som avgör om man skött sin redovisning och skatteinbetalning korrekt.
bokföring
– att föra anteckningar över alla inkommande och utgå ende transaktioner
transaktion
– affärs avtal, t.ex. betalning för vara eller tjänst
verifikation
tion – kvitto på en genomförd transak-
diskutera · fundera på 1.
Tycker du det är bra att betala mycket skatt och i gengäld få mycket samhällsservice (skola, vård, omsorg mm) eller är det bättre om män niskor själva får bestämma hur de spenderar sin lön? Varför?
17
18
Verksamheter inom fritid och friskvård
Fritids- och friskvårdsområdet är stort och brett med ett enormt utbud av olika verksamheter. Här finns allt ifrån idrottsföreningar och muséer till restauranger och naprapatmottagningar. På följande sidor går vi igenom några av de största verksamheterna och hur de vanligtvis drivs och finansieras.
Fritidsgårdar
Fritidsgårdar är traditionellt sett en kommunal inrättning. De drivs då av kommunens fritidsförvaltning (eller kultur- och fritidsför valtning) och finansieras med kommunala medel. Personerna som arbetar där, ofta fritidsledare, fritidsassistenter eller fritidskonsulen ter, är anställda av fritidsförvaltningen. Verksamheten kan hållas i kommunens egna lokaler eller hyras av någon annan fastighetsä gare. Det händer också att kommunen lägger ut verksamheten på entreprenad och betalar ett företag eller en förening för att driva den. Ibland kan föreningar på eget initiativ starta fritidsgård och får då ofta ekonomiskt stöd av kommunen.
fritidsgård
Idrott och motion
Organiserade verksamheter inom idrott och motion kan drivas och finansieras på olika sätt.
•
Idrottsföreningar är föreningar som driver idrottsverksam het på ideell grund. Föreningarna planerar och driver vertk samheten själv, men samarbetar ofta med kommunen kring skötsel av anläggningar och utrustning. De flesta idrotts föreningar är knutna till Riksidrottsförbundet. Idrotts föreningar finansieras bland annat genom medlems- och träningsavgifter, försäljning och evenemang, statligt stöd som fördelas av Riksidrottsförbundet samt kommunernas föreningsbidrag.
•
Det finns också föreningar som ägnar sig åt motion, men som inte hamnar i idrottskategorin. Hit hör bland annat en del motionsföreningar och friluftsföreningar. Dessa är också berättigade till bidrag från stat eller kommun. Friluftsfräm jandet är en ideell riksorganisation med lokalavdelningar som arrangerar olika typer av friluftsaktiviteter.
•
Inom den kommersiella sektorn finns det ett stort antal gym och fitnesscenter som lockar besökare från många sam hällsgrupper. De kan antingen vara helt fristående företag eller tillhöra en större nationell eller internationell kedja. Kommersiella gym får i stort sett alla sina intäkter genom medlemsavgifter, träningsavgifter och försäljning av utrust ning.
Eftersom motion är en av de viktigaste faktorerna för god hälsa är det också något som prioriteras och uppmuntras av stat, kom mun och landsting. Det innebär att man satsar en hel del pengar på detta område.
Motion hör naturligtvis också till friskvårdsområdet och kan där för arrangeras av friskvårdsföretag och friskvårdskonsulenter som arbetar på uppdrag av kommun eller landsting eller som är anställda inom företagshälsovården. Det kan då handla om att ge tips och råd, att lägga upp träningsprogram, att ordna personalgympa eller att arrangera andra typer av motionsaktiviteter.
19
20
Föreningsliv
Utöver idrotts- och motionsföreningarna så finns det ett stort antal andra ideella föreningar som arrangerar fritidsverksamhe ter för människor med olika intressen, hobbies och ideologier. Föreningarna drivs av medlemmarna själva genom styrelsen och är ofta knutna till en riksorganisation
Kursverksamhet
• • • •
En annan typ av fritidsverksamhet som en del människor ägnar sig åt är kursverksamhet. Det finns kurser inom alla möjliga olika områden – från salsadans, keramik och matlagning till språk, eko nomi och webbdesign. De flesta kurser arrangeras av Sveriges tio stora studieförbund, men de kan också drivas i en förenings eller ett företags regi.
Flera av studieförbunden har sina rötter i folkrörelser. De är ide ella organisationer eller stiftelser som finansieras dels genom delta garavgifter, dels genom statliga bidrag från Folkbildningsrådet. De stora studieförbunden i Sverige är:
•
ABF – Arbetarnas Bildningsförbund
• •
Bilda – Studieförbundet Bilda FU – Folkuniversitetet Ibn Rushd Studieförbund Kulturens Bildningsverksamhet Medborgarskolan NBV – Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet
• • •
Sensus Studieförbund Sfr – Studiefrämjandet SV –Studieförbundet Vuxenskolan
Kulturinrättningar
Fritid och kultur är områden som går in i varandra och som därför också ofta behandlas tillsammans inom politiken. Det är ju väldigt många människor som ägnar sig åt kultur på fritiden. Kultur är ett väldigt brett begrepp, men när man talar om kultur inom fritidspo litiken så handlar det framför allt om verksamheter som bibliotek, muséer, teatrar, konserthus och kulturhus där man bedriver olika kulturella verksamheter.
Den här typen av kulturinrättningar drivs vanligtvis av staten eller kommunen. Kulturpersonal, såväl bibliotekarier som stads teaters skådespelare är anställda av kommunen och verksamheter finansieras till stor del med offentliga medel. Självständiga teater grupper drivs ofta som föreningar och är helt beroende av statliga kulturbidrag. Biografer är däremot ofta privatägda.
Biblioteket är en kulturinrättning som vi tar för givet
21
22
Nöjeslokaler
Nöjeslokaler som kaféer, restauranger, pubar, nattklubbar och dis kotek är så gott som alltid privatägda. Många är självständiga fö retag, men det finns också en del som drivs som franchise-företag. En ägare till ett franchise-företag betalar en större kedja för att få ta del av ett koncept, ett varumärke eller en produkt och driva sin verksamhet under kedjans namn. Exempel på franchise-företag är McDonalds, Subway, Starbuck’s och Pitcher’s Pub.
Turism
Turism är ett brett område med många olika typer av verksamheter. Turister kan lockas av kommunens simhallar, föreningarnas vand ringsleder och alla de rese- och turistverksamheter som anordnas av privata företag inom turistbranschen.
Turism är bra för ett lands välfärd – det ger inte bara inkomster i form av försäljning av varor och tjänster, utan arbetstillfällen som ökar sysselsättningen bland invånarna. Därför är staten och kom munerna ofta med och stödjer turistnäringen. Ibland kan företag söka ekonomiskt stöd från kommunen, staten eller EU för att ge nomföra projket som syftar till att öka turismen. Det förekommer också en hel del samverkan kring turism mellan den offentliga och den privata sektorn.
Badverksamhet
Bad- och simverksamheten har en stark tradition i det sjörika Sverige. Så gott som alla barn lär sig simma och de lokala simhal larna har en viktig funktion för många invånares fritid och friskvård.
De allra flesta svenska kommuner har en eller flera egna sim hallar. Av dessa ägs den stora merparten av kommunens fritids förvaltning, medan ett mindre antal ägs av kommunala bolag. De kommunala simhallarna drivs vanligtvis av kommunen själv, men ligger ibland ute på entreprenad. Det finns också några helt priva tägda simhallar och badhus som drivs som privata företag, men som också får ekonomiskt stöd från kommunen.
Hälsorådgivning
Hälsa och friskvård är en växande marknad med många aktörer, både inom den offentliga som i den privata sektorn. Hälsocoacher, friskvårdskonsulenter, kostrådgivare och privata tränare arbetar med rådgivning och vägledning inom kost, motion, stress, rökning, alkohol, avslappning och andra friskvårdsområden.
Eftersom det här är en relativt ny yrkesgrupp finns det inte alltid tydliga yrkesbeskrivningar och inte heller några självklara anställ nings- eller driftsformer. En del hälsocoacher är timanställda på gym, andra har fast anställning i kommunen, några arbetar privat på uppdrag av kommunen och andra har sin egen affärsrörelse.
Friskvårdande behandling
Exempel på friskvårdande behandling är sjukgymnastik, massage, vattengymnastik, fotvård, rökavvänjning, mental träning och olika typer av alternativa behandlingar som akupunktur, floating och nap rapati. Precis som med hälsorådgivning så kan friskvårdsbehandling utföras i många olika former. Några är anställda av kommunen el ler inom företagshälsovården. Många driver egen firma och skaffar sina egna kunder – andra får uppdrag av kommun eller företag.
diskutera · fundera på 1.
Vad gör du helst för att hålla dig i form – idrottar i förening, går på gym eller motionerar på egen hand? Varför?
2.
Har du någonsin gått på en kurs? I så fall vad?
3.
Skulle du vilja gå på en kurs? I så fall vad och varför?
4.
Skulle du helst vilja ha en anställning eller vill du hellre driva ett eget företag? Varför?
24
Sammanfattning
• Drift handlar om hur en verksamhet sköts praktiskt. Det kan t.ex. vara skötsel av lokaler och anläggningar, anställning och administration av personal, planering och organisering av verksamhetens innehåll och inköp/ underhåll av utrustning och material.
• Fritids- och friskvårdsverksamheter kan drivas antingen i den offentliga sektorn, den privata ideella sektorn eller den privata kommersiella sektorn.
• När man pratar om en verksamhets driftsform så handlar det om hur en verksamhet är organiserad och hur den styrs. Exempel på driftsformer är kommunal regi, kommunal driftsentreprenad, bolag, enskild firma, ekono misk förening och ideell förening.
• Fritids- och friskvårdsverksamheter kan finansieras på olika sätt. Några finansierar sig själva, medan andra helt eller delvis finansieras av offentliga medel. Offentliga medel är sådana pengar som tillhör staten och samhället. Största delen av våra offentliga medel kommer från skatter.
• Ekonomi är en viktig del av verksamheten. Man måste bl.a. göra en budget för att veta hur mycket pengar man kan lägga på olika saker under året. man måste också redovisa verksamhetens ekonomi genom bokföring, bokslut och deklaration.
• Det finns ett mycket stort antal olika typer av fritids- och friskvårdsverk samheter. Några av dem är fritidsgårdar, idrott och motion, föreningsliv, kursverksamhet, kultur, turism, badverksamhet, hälsorådgivning och friskvårdande behandling. Många av dessa kan drivas och finansieras på olika sätt – av kommunen, föreningslivet, privat eller i samverkan mellan de olika sektorerna.
instuderingsfrågor 1. 2.
Ge exempel på fritidsverksamheter som drivs i den offentliga sektorn.
Ge exempel på fritidsverksamheter som drivs i den privata ideella sektorn.
3. 4. 5. 6.
Ge exempel på fritidsverksamheter som drivs i den kommersiella sektorn.
Vad innebär det att kommunen lägger ut en verksamhet på entreprenad?
Vad är en upphandling och hur går den till?
Vilka är de fyra viktigaste bolagsformerna?
7. 8. 9. 10.
Vad innebär
juridisk person
?
Vad kan det finnas för risker med att driva en enskild firma?
Vilka är skillnaderna mellan en ekonomisk och en ideell förening?
Varifrån kommer våra offentliga medel?
11.
Vad är syftet med fonder och stiftelser?
12.
Varför är det viktigt att göra en budget?
13.
Vad innebär ekonomisk redovisning?
uppgifter 1. 2.
Arbeta i grupp. Varje grupp ska välja en fritids- eller friskvårdsverksamhet i närsamhället och ta reda på vad man har för driftsform, organisation och finansiering. Gör gärna ett studiebesök där ni intervjuar ledning eller admi nistration. Redovisa för resten av klassen.
Arbeta i par eller grupp och gör ett fördjupningsarbete om ett studieförbund. Ta reda på vilken ideologi den bygger på, hur den drivs och finansieras, vad den har för syfte och mål, hur många deltagare man har, var man finns geo grafiskt och vad man har för utbud. Redovisa för resten av klassen.
25
26
– Jag har en jättebra affärsidé! utbrister Farida plötsligt där hon sitter och fikar med sina kompisar efter ett svettigt spinningpass på gymmet.
– Vadå? undrar Sandra.
– Vi skulle kunna passa barn åt folk som vill träna. Här alltså! I gymmets lokaler!
– Vad fick du den knäppa idén från? Det är väl ingen som behöver det? invänder Adriana. Om en går till gymmet så kan den andre stan na hemma och passa barnen.
Farida pekar på en ung mamma med ett litet barn i knät.
– Kolla där! Det finns massor av ensamstå ende mammor som aldrig kan gå till gymmet. Eller så jobbar deras gubbar sent.
– Eller så kanske mamman och pappan vill träna båda två medan någon annan pas sar barnet, inflikar Sandra och sippar på sin smoothie.
– Just det! viskar Farida exalterad. Det är en skitbra idé. Och vi som går på Barn- och fritidsprogrammet har ju kunskaper och träning. Adriana ser fortfarande skeptisk ut.
– Men var skulle man passa barnen? Och vad ska man göra med dem? Det funkar ju inte med bebisar som skriker hela tiden.
– Gymmet har säkert ett litet rum vi kan använda. Det är ju skitbra för dem också. De får ju fler kunder om det finns barnpassning på stället, eller hur?
– Hmm, kanske. Men vad ska man ta be talt då? Folk betalar ju redan ganska mycket för träningen....
– Äsch, folk här har massor av pengar. De kan betala vad som helst för att bli av med ungarna en timme, fnissar Sandra.
– Och så kan man ju ha specialpris för ensamma mammor. Gud, vilken smart idé!
2.
Idé, mål och planering
Det här kapitlet handlar om de idéer och mål som ligger bak om fritids- och friskvårdsverksamheter samt hur man planerar deras innehåll. I detta kapitel får du lära dig om: • Affärs- och verksamhetsidéer • Mål • Planering
diskutera · fundera på 1.
Har du någonsin haft en affärsidé? I så fall vad?
2.
Tycker du det verkar kul att driva en egen verksamhet? Varför/varför inte?
3.
Finns det några fritids- eller friskvårdsverksamheter där skulle kunna tänka dig att arbeta?
4.
Vad tror du om Faridas idé? Varför?
Punkt 2 i kursens centrala innehåll:
”Affärsidéer, verksamhetsidéer, mål och planering av verksamheter”
27
Affärs- och verksamhetsidéer
Bakom alla företag, föreningar, organisationer och verksamheter finns en idé. Det är en tanke om varför man startat verksamheten och vad den ska fylla för funktion. Det är ganska lätt att komma på lösa idéer om hur man skulle kunna tjäna pengar eller ägna sig åt något samhällsnyttigt. Den svåra biten är att strukturera sin idé och göra den realistisk och hållbar.
28
”Undrar om det finns någon granne som behöver hjälp med gräsklippningen?”
Så börjar det
Många idéer kommer när man själv saknar en produkt eller en tjänst som man skulle vilja använda. Det kan också vara så att man upp täcker ett behov i omgivningen som inte verkar vara tillgodosett, t.ex. barnpassning på gymmet. Vissa människor är experter på att hitta ouppfyllda behov och skapa affärsidéer utifrån dessa. De kan sedan formulera och struk turera idéerna och sälja dem vidare till människor som vill starta eget, men som inte kan komma på några egna idéer. Vilken affärsidé – att sälja affärsidéer! I vilket fall som helst så börjar de flesta idéer med att det finns ett behov. Det är svårt att skapa nya behov hos människor, så det är alltid bäst att utgå ifrån de som faktiskt finns.
Att formulera en idé
Det kan som sagt vara lätt att komma på en idé, men svårare att formulera den. Det är viktigt att ha en välformulerad idé, i synner het om man behöver ta banklån för att genomföra den, om man ska söka bidrag eller om man letar efter samarbetspartners. När man formulerar en idé, vare sig det är för att starta ett eget företag eller för att skapa en gemensam tanke bakom en verksam het, så är det bra att ha med följande punkter:
•
Vilka behov är det man ska tillgodose?
•
Hur ska man tillgodose dem?
•
Vilken är målgruppen?
Affärsidéer
Affärsidén är grunden i ett företag – den berättar vad det är man gör och varför. I affärsidén kan punkterna ovan sammanfattas i några meningar. Här är några exempel på affärsidéer:
Eniro
”Eniros affärsidé är att sammankoppla människor med människor och köpare med säljare genom en bred, unik, relevant och kvali tativ databas.”
IKEA
”På IKEA är vår vision att skapa en bättre vardag för de många små människorna. Vår affärsidé går ut på att erbjuda ett brett sortiment av form- och funktionsinriktade heminredningsartiklar till så låga priser att så många som möjligt ska ha råd att köpa dem.”
SATS
”SATS mission är att få fler att träna regelbundet. SATS vision är att förbättra människors vardag genom att vara en pådrivare för bättre hälsa och välbefinnande. SATS ska äga och driva lönsamma träningscenter, vilket är vår affärsidé.”
29
30
Affärsplan
Andra steget i skapandet av ett företag är att skriva en affärsplan. Om affärsidén är en välformulerad tanke om vad verksamheten går ut på, så är affärsplanen en redovisning av hur den ska fungera. Det är affärsplanen som ska övertyga finansiärer och samarbetspartners om att affärsidén är realistisk och hållbar. En affärsplan är flera sidor lång och innehåller följande rubriker:
• Affärsidé
. Vad ska man sälja, till vem och varför? Vad är det som gör att kunderna kommer att välja dig?
• Marknad
. Hur ser marknaden ut idag? Hur ska du nå dina kunder? Hur ska du marknadföra dig? Vad ska du ha för priser och hur ser priserna ut på marknaden i övrigt? Hur ska du sälja produkter/tjänster?
• Konkurrenter
ter igång?
. Vilka är dina viktigaste konkurrenter och vad kan du lära av dem? Vilka styrkor och svagheter har dina konkurrenter? Hur kommer de att reagera när du sät-
• Lokal/utrustning
. Vad behöver du för lokal och i vilket läge? Vilken hyra har du råd med? Vilken utrustning behövs och vad kostar den?
• Inköp
. Var ska du göra dina inköp? Hur stort lager behöver du om du handlar med varor?
• Ekonomisk information
. Innehåller resultatbudget (be dömning av företagets intäkter och kostnader under ett år) och likviditetsbudget (plan för penningflödet under olika perioder). Hur ska verksamheten finansieras vid uppstart?
• Personliga kvalifikationer
. Vad har du för utbildning och kunskaper om branschen? Vad har du för erfarenhet? Har du något kontaktnät som du kan använda dig av?
• Hot och möjligheter
och i framtiden?
. Vilka är riskera och hur kan du göra dem mindre? Vad har du för mål med verksamheten, nu
Mål
Att sätta upp mål handlar om att veta vad man strävar efter och vad man vill uppnå. Det är någonting vi alla gör, mer eller mindre medvetet. Mål kan vara vaga tankar (”Jag ska bli snällare mot min lillebror”) eller detaljerade och genomtänkta formuleringar (”Under december månad ska vi sälja minst 2500 par skor”).
Varför mål?
Om man inte har några mål så är det svårt att veta vart man är på väg. Om man inte vet vart man är på väg vet man inte heller vad man ska göra. Företag, föreningar och andra organisationer brukar alltid ha formulerat mål för verksamheten. Först används målen när man planerar verksamheten – vilket innehåll ska verksamheten ha och hur arbetar man bäst för att kunna nå målen? Sedan används de igen när man ska utvärdera verksamheten – hur väl har man uppnått målen och vilka förändringar bör man genomföra?
” Vilken väg ska jag välja?” ”Det beror på vart du ska.”
31
32
Hur sätter man mål
När man sätter upp mål för en verksamhet är det några saker man bör tänka på. Först och främst ska målen ligga på en bra nivå. De får gärna utmana så att verksamheten utvecklas. Samtidigt är det viktigt att de är realistiska. Mål som är svåra eller omöjliga att uppnå kan bromsa motivationen istället för att höja den.
Det är också viktigt att målen är mätbara. För att kunna utvär dera en verksamhet eller en aktivitet måste man alltså kunna veta om man uppnått målen eller inte. Jämför själv följande exempel: ”I år ska vi skaffa massor av nya kunder” ”I år ska vi skaffa minst 150 nya kunder” Det första målet är nästan omöjligt att utvärdera – ”massor” kan betyda allt ifrån tio till flera miljoner. Det andra exemplet är tydligt och mätbart – man vet om man uppnått målet.
Här är några exempel på målformuleringar:
H&M
”H&M:s tillväxtmål är att öka antalet butiker med 10 –15 procent per år, men också öka försäljningen i jämförbara enheter. Tillväxten, som finansieras helt med egna medel, ska ske med kvalitet och med fortsatt hög lönsamhet.”
Kinna IF
”1. Att ha ett starkt seniorlag - gärna division 1. 2. Att ha en omfat tande ungdomsverksamhet med hög kvalité på alla ledare.”
Pingstkyrkan i Norrtälje
”Vårt mål är att göra Jesus känd, trodd, älskad och efterföljd i sta den och i världen.”
Arla
”Vi ska skapa det bästa mejerietföretaget för 250 miljoner konsu menter i Nordeuropa, och vi vill utöka våra kärnmarknader till att även omfatta Tyskland.”
Delmål
Ibland ligger de uppsatta målen väldigt långt fram i tiden, vilket kan göra att de känns svåra att nå. Fem eller sex års studier kan kännas som en evighet för den som precis påbörjat en utbildning till lärare eller jurist och att gå ner femtio kilo i vikt kan tyckas omöjligt för den som bestämt sig för att skaffa smalare matvanor. Då är det bra att sätta upp delmål längs vägen.
Även inom en organisation kan det underlätta att sätta upp del mål för verksamheter. Inget företag kan räkna med att ha full för säljning redan från början – det tar lång tid och massor av mark nadsföring att nå kunderna och vinna deras förtroende. Man brukar säga att det tar tre år innan ett nystartat företag hittat sin plats på marknaden. Därför är det bra att sätta upp delmål för kunder och försäljning, t.ex. att man ska ha ett visst antal kunder vid årets slut eller att man ska ha sålt ett visst antal produkter efter 6, 12 och 18 månader. Ideella organisationer behöver också tid för att att etablera sig. För att kunna värva nya medlemmar måste man berätta att man finns och övertyga människor om att det är en bra idé att vara med. Om man sätter upp delmål för hur många medlemmar man ska ha värvat vid olika tidpunkter så blir det lättare att planera organisa tionens utveckling.
33
34
Målstyrning
Målstyrning är en term som ofta används i organisationsvärlden. Målstyrning innebär att målen får styra verksamhetens innehåll, istället för att man styr innehållet direkt. I praktiken kan det inne bära att en arbetsgivare säger till en anställd att den ska uppnå vissa mål, men att den anställde själv får bestämma hur den ska nå målet. Det är samma system som används i den svenska skolan – eleverna ska uppnå vissa mål, men det är upp till lärare och elever att besluta hur målen ska nås. I många andra länder har man istället en mycket detaljstyrd läroplan med utförlig information om utbildningens innehåll och utformning.
Idag är det mycket vanligt att använda sig av målstyrning inom olika typer av organistaioner, framför allt i den offentliga sektorn. Syftet är bland annat att öka inflytandet för alla i organisationen, att minska detaljstyrningen uppifrån och att ta tillvara de expertkun skaper som finns längst ner i organisationen. Exempelvis så vet kan ske gyminstruktören bättre än gymmets ägare vilken träningsnivå och vilken musik som passar bäst i seniorgympan. Därför överlåter gymägaren ansvaret för detaljplaneringen på instruktören.
diskutera · fundera på 1.
Vilken typ av verksamhet skulle du passa bäst att arbeta inom, med tanke på dina speciella kunskaper, erfarenheter eller egenskaper?
2.
Brukar du sätta upp mål för dig själv, exempelvis när det gäller skol arbete eller träning? Ge exempel.
3.
Är det bra att ha en målstyrd skola? Varför/varför inte?
Planering
När man driver en verksamhet måste man planera vilka aktiviteter den ska innehålla och hur de ska genomföras. När du själv går på fotbollsträning, ett workoutpass eller en guidad tur runt en sevärd het så förväntar du dig att ledarna vet vad de ska göra. Du förväntar dig att det ska finnas lokal, utrustning och välplanerade aktiviteter.
Planering är A och O för en lyckad verksamhet.
Planering på organisationsnivå
Planering görs på olika nivåer inom en verksamhet. Först måste ledningen göra en översiktlig planering för hela organisationen. En sådan planering kan exempelvis innehålla:
•
Ekonomisk planering/budget – vilka resurser har man och hur ska de fördelas?
•
Tidsplanering/schemaläggning – när ska man utöva de aktiviteter som erbjuds?
•
Lokaler och utrustning – var ska verskamheten genomföras och vilken utrustning behövs?
•
Personalplanering – hur många personal behövs och vilka arbetsuppgifter ska de ha?
35
36
Ekonomisk planering
Den ekonomisk planeringen handlar om att göra en beräkning av verksamhetens intäkter och utgifter. Om man startar ett nytt företag kan man naturligtvis aldrig i förväg veta hur många kunder man kommer att ha och hur många varor eller tjänster man kommer att sälja. Ändå måste man försöka göra en realistisk bedömning och räkna på hur mycker pengar man kommer att få in. Man måste också göra en beräkning av vilka kostnader verk samheten kommer att ha. Man brukar dela upp dessa i fasta och rörliga kostnader.
•
Fasta kostnader är samma hela tiden, oberoende av hur många kunder eller hur stor försäljning man har. Det gäller t.ex. lokalhyra, avbetalning på lån, företagsförsäkring etc.
•
Rörliga kostnader är sådana som varierar beroende på antal kunder och försäljningsstorlek. Hit kan man t.ex. räkna inköp av varor för försäljning, timanställd personal och kanske vattenkostnad om vattenförbrukningen ökar vid ett ökat antal kunder.
De rörliga kostnaderna ökar när är många maskiner är igång och drar el.
Tidsplanering
Om man inte planerar när saker och ting ska göras så är sanno likheten stor att de inte görs alls. Därför är det viktigt att göra en tidsplanering. Hur en tidsplanering ser ut och vad den innehåller varierar naturligtvis mycket mellan olika typer av verksamheter. En grovplanering anger i stora drag när olika aktiviteter kommer att ske under året. En handbollsklubb kan till exempel göra en grov planering som innehåller tidpunkter för:
•
Säsongens början och slut samt sommar- och juluppehåll.
• • •
När olika cuper och matcher ska äga rum.
Eventuella marknader och andra evenemang.
Eventuell lägerverksamhet.
Vidare behöver man inom många fritidsverksamheter göra någon typ av finplanering eller schemaläggning. På ett gym kan det handla om vilka pass som ska ligga på vilka tider. I en simhall måste man planera vid vilka tider man ska förlägga vattengymnastik, babysim och öppen badverksamhet. Biblioteket ska planera in sagostunder och läscirklar, medan nattklubben beslutar om temakvällar och serveringstider.
Lokaler
De allra flesta fritidsverksamheter bedrivs i en lokal eller anläggning. Den som driver verksamheter kan antingen äga eller hyra lokalen. Många ideella föreningar hyr eller lånar en lokal av kommunen el ler av ett företag, men i vissa fall är det föreningen själv som äger lokalen. Även privata företag som gym kan hyra sina lokaler av kommunen eller andra fastighetsägare. I vilket fall som helst så är det viktigt att planera var man ska be driva verksamheten. Man måste ha tillräckligt stora lokaler för att få plats med sina deltagare och tillräckligt med rum för att husera de olika aktiviteterna, om man har flera. De ska också vara anpassade för verksamheten och godtagbara ur säkerhetssynpunkt.
37
38
Utrustning
Många fritids- och friskvårdsaktiviteter kräver någon typ av utrust ning. På fritidsgården behöver man kanske biljardbord, datorer och musikanläggningar. I innebandyklubben behöver man mål, klubbor och bollar. På massagemottagningen behöver man massagebänkar och handdukar och i bowlinghallen måste det finnas bowlingba nor, klot och käglor.
En del av verksamhetsplaneringen handlar därför om utrust ningen, Vad har man redan? Vad behöver man komplettera med? Hur mycket toalettpapper och massageolja förbrukar man på ett år och var och när ska det inhandlas? Den utrustning som används i en verksamhet delas ofta in i inventarier och förbrukningsartik lar. Inventarier är sådan utrustning som man köper en gång och sedan använder under många år, t.ex. en löpmaskin på ett gym. Förbrukningsartiklar är sådant material som förbrukas och som man ständigt måste fylla på, t.ex. tvål, färg och pysselmaterial, ser vetter och matvaror.
Personal
Föreningar är till stor del är beroende av frivilligpersonal som ar betar utan att få betalt. I Sverige finns det t.ex. cirka 600 000 perso ner som arbetar ideellt inom idrottsrörelsen, antingen som tränare/ funktionärer eller inom administrationen. För föreningarna handlar det därför om att se över vad man har för personalbehov och sedan arbeta mer eller mindre hårt för att rekrytera.
Eftersom företag drivs med vinstintresse så måste de också be tala för sin arbetskraft. Personalfrågan blir därför väldigt mycket en kostnadsfråga. Man måste se över vad man kommer att ha för behov av personal och hur mycket pengar man har råd att lägga på löner. En annan fråga man måste ta ställning till är om man ska göra fastanställningar eller om man ska ha timanställd personal.
I den offentliga sektorn är det ofta kommunen som är arbetsgi vare när det gäller fritidsverksamheter. Kommunen anställer bland annat fritidsledare, fritidskonsulenter, simhallspersonal, biblioteka rier och museipersonal.
Planering av verksamhetens innehåll
Det är alltså viktigt att planera för allt det praktiska i verksamhe ten, som pengar, tid, lokaler, utrustning och personal. Men ännu viktigare är kanske ändå att planera verksamhetens innehåll. Det är ingen idé att ha en fin lokal om man inte har någon aktivitet att fylla den med. Utan aktiviteter kommer ju inga deltagare, och utan deltagare blir det ingen verksamhet. När man planerar verksamhe tens innehåll kan man ställa följande frågor:
•
Vad ska vi göra?
• •
Hur ska vi göra det?
För vem ska vi göra det?
När man svarar på frågorna är det väldigt bra att ha en del kunskaper och erfarenheter i ryggen. Om man har har kunskap och erfarenhet så ser man snabbt var som är realistiskt och vad som är orealistiskt. Man vet vilka aktiviteter som passar för målgruppen och man vet hur de bäst kan utföras.
diskutera · fundera på 1.
Är du bra eller dålig på att planera? På vilket sätt?
2.
Hur viktigt är det för dig att planera din vardag? Varför/varför inte?
3.
Är du bra på att hushålla med pengar? Brukar du t.ex. ha pengar över vid månadens slut?
4.
Varför tror du att så många människor ställer upp och arbetar ideellt i föreningar utan att få betalt?
5.
Skulle du kunna tänka dig att arbeta ideellt i en förening? Varför/varför inte?
6.
Hur ska man göra för att planera rörliga kostnader?
39
40
Sammanfattning
• En affärsidé eller verksamhetsidé är grunden i alla verksamheter. Den berättar vad det är man vill göra och vilka behov verksamheten kommer att tillgodose.
• En affärsplan är en detaljerad beskrivning av hur ett företag ska fungera. Den innehåller t.ex. information om marknad, konkurrenter, lokaler, inköp, ekonomisk information, personliga kvalifikationer samt risker och möjlighe ter.
• Det är viktigt att man sätter upp mål för en verksamhet, så att man vet vart man är på väg och hur man ska utforma verksamhetens innehåll. Mål ska vara realistiska och mätbara.
• Med målstyrning styr man verksamheten utifrån mål istället för att detalj planera innehållet. Man ska uppnå vissa mål, men det finns stor frihet när det gäller hur man når dem.
• För att en verksamhet ska fungera måste man planera. Man måste t.ex. göra en ekonomisk planering, en tidsplanering, planering för lokaler och utrustning, personal samt verksamhetens innehåll.
instuderingsfrågor 1. 2.
Vilka punkter bör finnas med när man formulerar en idé?
Vad är en affärsidé?
3. 4. 5. 6.
Varför behöver man en affärsplan när man startar ett företag?
Varför ska man sätta upp mål för en verksamhet?
Varför är det viktigt att mål är realistiska?
Varför är det viktigt att mål är mätbara?
7. 8. 9. 10.
Varför ska man sätta upp delmål?
Ge exempel på delmål som ett företag kan ha.
På vilket sätt är den svenska undervisningen målstyrd?
Vad är fasta och rörliga kostnader? Förklara och ge exempel.
11.
Vad måste man tänka på när man planerar lokaler?
12.
Vad är skillnaden mellan inventarier och förbrukningsartiklar?
13.
Hur många arbetar ideellt inom den svenska idrottsrörelsen?
uppgifter 1. 2. 3.
Arbeta i grupp. Varje grupp ska göra ett fördjupningsarbete om en fritids verksamhet. Den kan vara inom den offentliga sektorn (kommunen) eller inom föreningslivet eller i den kommersiella sektorn. Ta reda på verksamhe tens bakgrund, idé/vision och mål. Presentera för resten av klassen.
Arbeta i par. Intervjua en ledare eller administrativ personal från en fritids verksamhet (offentllig, ideell eller kommersiell). Fråga hur man går tillväga när man planerar verksamheten. Använd gärna rubrikerna på sidorna 36-39.
Tillbaka till Farida: Arbeta i par eller grupp. Sitt ner och diskutera Faridas idé om barnpassning i gymmet. Formulera affärsidén i några meningar.. Jämför med resten av klassen och rösta sedan fram den bästa formuleringen.
41