Social demografi och moderna registerdata

Helen Eriksson Stockholm University Demography Unit, SUDA Umeå Universitet, 29 november 2011

Huvudaktiviteter

• Stockholm University Linnaeus Center on Social Policy and Family Dynamics in Europe, SPaDE • Stockholm University SIMSAM node for demographic research, SUNDEM

Uppläggning

• Andra demografiska transitionen och dess familjeförändringar • Nya studier på SUDA som studerat detta (1968 och framåt)

Den andra demografiska transitionen

• Den (första) demografiska transitionen uppvisar minskad mortalitet följt av minskad fertilitet • Den andra demografiska transitionen karaktäriseras av ytterligare sjunkande fertilitet och minskande antal äktenskap men ökande samboende och antal skilsmässor (Lesthaeghe, van de Kaa)

Medelålder första giftermålet

26 24 22 32 30 28 Sweden 20 Sobotka & Toulemon 2008

Year

Austria France Germany United Kingdom Sweden Italy Spain Czech Republic Hungary Poland Slovak Republic Slovenia Bulgaria Romania Lithuania Russia

Andel samboende innan äktenskapet Källa: European Social Survey 2006 (Härkönen) 60 50 40 30 20 10 0 100 90 80 70 1921-30 1931-40 1941-50 1951-60 1961-70 1971-80 Sweden Germany France Great Britain Spain Poland

Andel barn födda utanför äktenskapet Källa: Council of Europe (2004) 60 50 40 30 20 10 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2003 Sweden Germany Italy France UK Poland Russia

Skilsmässa (och separationer?)

0.300

0.200

0.100

0.700

0.600

0.500

0.400

0.000

19 60 19 64 Sobotka 2010 19 68 19 72 19 76 19 80 19 84 19 88 19 92 19 96 20 00 20 04 Latvia Lithuania Russia Ukraine Czech Republic Denmark Hungary Sweden Former GDR 5) Austria Iceland Finland Germany United Kingdom Switzerland Former FRG Poland Bulgaria Norway Slovenia France

Summerat fruktsamhetstal, 1960-2003 Källa: Council of Europe (2004) 3,5 3 2,5 2 1,5 1 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2003 Sweden Germany Italy France UK Poland Russia

1.6

1.4

1.2

1.0

2.6

2.4

2.2

2.0

1.8

Source: Statistics Sweden TFR

Den andra demografiska transitionen och Sverige

• Sverige ”leder” utvecklingen för många familjeförändringar OCH verkar för barnafödande ha hittat ett acceptabelt jämviktsläge • I vissa länder är utvecklingen fortfarande ”ny och skrämmande” medan den i andra har nått en mogen fas.

Register-based Estimates of Parental Separation in Sweden, 1969-2007

Elizabeth Thomson Helen Eriksson Stockholm University Demography Unit Department of Sociology

Studiens syfte

• Barn och separationer • Mäta samboende i register?

• Stabilitet i förhållanden över tiden

Föräldrars samboende

• Identifiera båda föräldarna i Flergenerationsregistret • Föräldrar anses samboende om båda är registrerade på samma fastighet

Barn födda utanför äktenskapet och utanför ett förhållande 100 90 40 30 20 80 70 60 50 10 0 196 9 197 1 197 3 197 5 197 7 197 9 198 1 198 3 198 5 198 7 198 9 199 1 199 3 199 5 199 7 199 9 200 1 200 3 200 5 Birth Year In marriage In cohabitation Out of union

Trendbrott i äktenskapen 12 10 Giftermål /1000 invånare 8 6 4 2 Titta närmare på

1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2

Summerat giftermålstal

Ohlsson-Wijk, Sofi (2011). Sweden’s marriage revival: An analysis of the new-millennium switch from long-term decline to increasing popularity

. Population Studies 65(2): 183 200.

Beror på sammansättning eller inte?

“Risk” för ogifta kvinnor att ingå första äktenskap över åren 1991-2007, nivå relativt 1998

1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1 0,9 0,8 enkel modell standardiserad för samtliga faktorer

1,4% Tvåförsörjarefamiljers flyttbenägenhet beroende på mannen och kvinnans utbildningsnivå 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% Eftergymnasial >2 år Män Eftergymnasial >2 år Kvinnor Eftergymnasial <2 år Män Eftergymnasial <2 år Kvinnor Gymnasium Män Gymnasium Kvinnor Grundskola Män Grundskola Kvinnor Alla

Tack!

Särskilt tack till mina kollegor Elizabeth Thomson, Juho Härkönen, Sofi Ohlsson och Maria Brandén www.suda.su.se www.su.se/spade www.suda.su.se/simsam