Transcript märkning av juice, nektar och andra drycker som innehåller juice

HANDBOK
MÄRKNING
av
JUICE, NEKTAR
OCH ANDRA DRYCKER
SOM INNEHÅLLER JUICE
Mars 2013
Ny version enl. nya juice- och informationsdirektiven
Copyright: Svenska Juiceföreningen
Förord
Livsmedelsföretagen, Li, har sedan 1960-talet gett ut en handbok om tolkning av märkningsbestämmelserna. Svenska
Juiceföreningen, som är en branschförening inom Li, har tagit fram en uppdaterad handbok riktad till sin bransch. Den
bygger på svensk och europeisk lagstiftning kompletterad med tolkningar av lagstiftningen från den europeiska
branschföreningen för juice och nektar, AIJN.
Den viktigaste författningssamlingen, LIVSFS 2003:18 med ändringar 2010:8. det s.k. juicedirektivet har ändrats och
är nu Europaparlamentets och Rådet förordning (EU) nr 12/2012 men är inte införlivat med den svenska lagstiftningen
ännu. Under en övergångstid av några år kommer både den gamla och den nya att gälla. Europaparlamentets och
Rådets Förordning (EU) nr 1169/2011 om livsmedelsinformation/märkning är publicerat och kommer att tvinga fram
ändringar på förpackningarna. Vi har infört de ändringar som blir aktuella. Det är dock viktigt att kontrollera det
senaste inom lagstiftningen när nya förpackningar ska tas fram.
Arbetet har utförts av representanter från några av Svenska Juiceföreningens producerande företag. Livsmedelsverket
har konsulterats i några frågor.
Det är vår förhoppning att handboken ska vara en bra vägledning för våra medlemsföretag och handeln.
Stockholm i mars 2013
SVENSKA JUICEFÖRENINGEN, SJF
Innehållsförteckning
MÄRKNING AV JUICE, NEKTAR OCH ANDRA DRYCKER SOM INNEHÅLLER JUICE. ................. 2
MYNDIGHETER, BRANSCHORGANISATIONER ETC .............................................................................. 2
Livsmedelsverket ......................................................................................................................................................................................... 2
Svenska juiceföreningen, SJF ...................................................................................................................................................................... 2
Livsmedelsföretagen, Li............................................................................................................................................................................... 2
AIJN ............................................................................................................................................................................................................ 3
SGF .............................................................................................................................................................................................................. 3
Svensk egenkontroll ..................................................................................................................................................................................... 3
SWEDAC .................................................................................................................................................................................................... 3
VILKA REGLER FINNS? ................................................................................................................................... 4
Juice och nektar ........................................................................................................................................................................................... 4
Märkning ..................................................................................................................................................................................................... 4
Tillsatser ...................................................................................................................................................................................................... 4
Andra ingredienser i drycker, samt Cider ..................................................................................................................................................... 4
Spårbarhet .................................................................................................................................................................................................... 4
Övriga regler ................................................................................................................................................................................................ 4
VAD ÄR EN JUICE, EN NEKTAR, EN FRUKTDRYCK ............................................................................... 5
Juice och nektar ........................................................................................................................................................................................... 5
1 a. Fruktjuice ........................................................................................................................................................................................ 5
1 b. Fruktjuice från koncentrat............................................................................................................................................................... 5
2. Koncentrerad fruktjuice ..................................................................................................................................................................... 5
3. Vattenextraherad fruktjuice................................................................................................................................................................ 5
4. Torkad fruktjuice/fruktjuice i pulverform. .......................................................................................................................................... 6
5. Fruktnektar ........................................................................................................................................................................................ 6
Äppelmust .............................................................................................................................................................................................. 6
Äppelmust .................................................................................................................................................................................................... 6
Vegetabiliska juicer och nektar .................................................................................................................................................................... 6
1a. Grönsaksjuice .................................................................................................................................................................................. 6
1b. Grönsaksjuice från koncentrat ......................................................................................................................................................... 6
1 c. Koncentrerad grönsaksjuice ............................................................................................................................................................ 6
1 d. Torkad grönsaksjuice/grönsaksjuice i pulverform ........................................................................................................................... 7
1.e. X-fermenterad grönsaksjuice. .......................................................................................................................................................... 7
1 f. X-fermenterad grönsaksjuice från koncentrat. ................................................................................................................................. 7
1 g. Koncentrerad X-fermenterad grönsaksjuice. ................................................................................................................................... 7
1 h. X-fermenterad grönsaksjuice torkad eller i pulverform. .................................................................................................................. 7
1 i. Grönsaksnektar. ............................................................................................................................................................................... 7
1 j. Blandning av grönsaks- och fruktprodukter. .................................................................................................................................... 7
Vatten .......................................................................................................................................................................................................... 7
MÄRKNING ......................................................................................................................................................... 8
TYDLIG MÄRKNING SOM ÄR LÄTT ATT FÖRSTÅ .................................................................................. 8
VILSELEDANDE MÄRKNING EJ TILLÅTEN ........................................................................................................................................ 8
VILKA UPPGIFTER SKA FINNAS PÅ FÖRPACKNINGEN? ...................................................................... 8
Samma synfält ............................................................................................................................................................................................. 8
Varans beteckning........................................................................................................................................................................................ 8
Beteckning för juice och nektar ................................................................................................................................................................... 9
Varans namn ................................................................................................................................................................................................ 9
Uppgifter som skall anges intill beteckningen.............................................................................................................................................. 9
Koncentrerad: ........................................................................................................................................................................................ 9
Juice från koncentrat: ............................................................................................................................................................................ 9
Fruktkött: ............................................................................................................................................................................................... 9
Sötningsmedel: ....................................................................................................................................................................................... 9
Sötad: ..................................................................................................................................................................................................... 9
Djupfryst: ............................................................................................................................................................................................... 9
Uppgifter som kan anges intill beteckningen ............................................................................................................................................... 9
Användande av säljande uttryck såsom naturlig, äkta etc ...................................................................................................................... 9
Färskpressad juice ............................................................................................................................................................................... 10
”Nypressad” ........................................................................................................................................................................................ 10
Ingrediensförteckning .......................................................................................................................................................................... 10
Utelämnande av ingrediensförteckning ................................................................................................................................................ 10
Avbildningar och illustrationer ............................................................................................................................................................ 10
Mängd .................................................................................................................................................................................................. 11
Bäst före dag ........................................................................................................................................................................................ 11
Övrig märkning .......................................................................................................................................................................................... 12
Utan tillsatt socker – innehåller naturligt förekommande socker. ........................................................................................................ 12
Identifikationsmärkning av livsmedelsparti .......................................................................................................................................... 12
Förvaringsanvisning ............................................................................................................................................................................ 12
Företagets namn och adress ................................................................................................................................................................ 12
Bruksanvisning/Spädningsanvisning .................................................................................................................................................... 12
Mängddeklaration av vissa ingredienser.............................................................................................................................................. 12
Ursprungsland ..................................................................................................................................................................................... 12
Verklig alkoholhalt............................................................................................................................................................................... 12
LIVSMEDEL DÄR MÄRKNINGEN SKA INNEHÅLLA EN ELLER FLERA YTTERLIGARE
UPPGIFTER ) ......................................................................................................................................................13
Innehåller sötningsmedel: .................................................................................................................................................................... 13
Innehåller aspartam (en källa till fenylalanin) ..................................................................................................................................... 13
Polyoler/Sockeralkoholer ..................................................................................................................................................................... 13
Hög koffeinhalt .................................................................................................................................................................................... 13
Livsmedel som förpackats i vissa gaser ................................................................................................................................................ 13
ALLERGENER....................................................................................................................................................13
MÄNGDDEKLARATION ..................................................................................................................................14
Hur påverkar fruktnamn i beteckningen mängddeklarationen .................................................................................................................... 14
Mängddeklaration av koncentrerade eller torkade produkter .............................................................................................................. 14
Deklaration av tillsatt mängd socker ................................................................................................................................................... 14
Näringsdeklarationen ................................................................................................................................................................................. 14
Beräkning............................................................................................................................................................................................. 14
Omräkningsfaktorer för beräkning av energi ............................................................................................................................................. 15
Enheter och presentation vid näringsdeklaration ........................................................................................................................................ 15
Referensintag för energi och vissa andra näringsämnen än vitaminer och mineralämnen (vuxna) ............................................................. 16
Uttryck per portion eller konsumtionsenhet ......................................................................................................................................... 16
Vitaminer och mineraler ............................................................................................................................................................................ 16
Fiber........................................................................................................................................................................................................... 17
Utdrag ur ”Näringspåståenden och villkor för användningen av dem”. ..................................................................................................... 17
Lågt energiinnehåll .............................................................................................................................................................................. 17
Energireducerad .................................................................................................................................................................................. 17
Energifri............................................................................................................................................................................................... 17
Låg sockerhalt...................................................................................................................................................................................... 17
Sockerfri............................................................................................................................................................................................... 17
Ökat innehåll av [namn på näringsämnet] ........................................................................................................................................... 17
Minskat innehåll av [namn på näringsämnet] ...................................................................................................................................... 17
Lätt/light .............................................................................................................................................................................................. 18
Naturlig/Naturligt ................................................................................................................................................................................ 18
Rik på ................................................................................................................................................................................................... 18
Nytt näringspåstående: ............................................................................................................................................................................... 18
Hälsopåståenden ........................................................................................................................................................................................ 18
Berikning ................................................................................................................................................................................................... 18
Ekologisk produktion ................................................................................................................................................................................. 18
Svenskt Sigill ............................................................................................................................................................................................. 18
Bilaga 1..................................................................................................................................................................19
EXEMPEL DRICKFÄRDIG JUICE ......................................................................................................................................................... 19
1. JUICE INNEHÅLLANDE TVÅ FRUKTER ...................................................................................................................................... 19
2. JUICE INNEHÅLLANDE TRE FRUKTER ...................................................................................................................................... 19
3. JUICE INNEHÅLLANDE FLER ÄN TRE FRUKTER ...................................................................................................................... 19
4. JUICE INNEHÅLLANDE FLER ÄN TRE FRUKTER, MEN EN FRUKT NAMNGES ..................................................................... 19
5. FANTASINAMN PÅ SVENSKA ELLER ANNAT SPRÅK ................................................................................................................. 19
EXEMPEL DRICKFÄRDIG NEKTAR .................................................................................................................................................... 20
1. Ananas- och apelsinnektar. .............................................................................................................................................................. 20
2. Exotisk nektar av apelsin, aprikos, ananas, äpple, passionsfrukt, banan. ........................................................................................ 20
3. Exotisk nektar................................................................................................................................................................................... 20
EXEMPEL KONCENTRERAD NEKTAR ............................................................................................................................................... 20
1. Ananas- och apelsinnektar. Koncentrerad. ...................................................................................................................................... 20
EXEMPEL SAFT ...................................................................................................................................................................................... 20
1. Blandsaft med jordgubbe. Koncentrerad. ......................................................................................................................................... 20
2. Blandsaft. Koncentrerad. ................................................................................................................................................................. 20
3. Blandsaft. Jordgubb, druva, äpple. Koncentrerad............................................................................................................................ 20
EXEMPEL FRUKTDRYCKER ................................................................................................................................................................ 21
1. Äppledryck. Koncentrerad. .............................................................................................................................................................. 21
2. Citron- och limedryck. ..................................................................................................................................................................... 21
3. Dryck med smak av citron och lime.................................................................................................................................................. 21
4. Dryck med druva, citron och lime. ................................................................................................................................................... 21
Bilaga 2..................................................................................................................................................................22
Teckenstorlek på förpackningar ........................................................................................................................................................... 22
Bilaga 3..................................................................................................................................................................23
Utdrag ur AIJN:s Code of Practice, justerat enligt Juicedirektivet 2012/12/EU, bilaga V. ......................................................................... 23
Brix, syratal, ratio. ............................................................................................................................................................................... 23
Provisorisk korrigerad Brix och rel. densitet ....................................................................................................................................... 24
Bilaga 4..................................................................................................................................................................25
Särskilda bestämmelser för fruktnektar (Juicedirektivet 2012/12/EU, bilaga IV) ................................................................................ 25
Bilaga 5..................................................................................................................................................................26
Grönsaksnektar. ................................................................................................................................................................................... 26
Bilaga 6..................................................................................................................................................................27
Beräkning av minsta mängd juice i nektar. .......................................................................................................................................... 27
Beräkningar av utbyten, Brix-värden m.m. i juice. ............................................................................................................................... 28
Bilaga 7............................................................................................................................................................. - 29 Fruktnamn på olika europeiska språk .............................................................................................................................................. - 29 -
MÄRKNING AV JUICE, NEKTAR OCH ANDRA DRYCKER SOM INNEHÅLLER
JUICE.
Bakom denna märkningshandbok står Svenska Juiceföreningen, dit du kan vända dig med frågor och synpunkter. För
information om telefonnummer, adress etc. till Svenska Juiceföreningen se nedan. Handboken beskriver kortfattat de
viktigaste reglerna om märkning för juice, nektar och drycker som innehåller juice. Det är viktigt att komma ihåg att
handboken är Svenska Juiceföreningens uppfattning om hur föreskrifterna skall tolkas.
MYNDIGHETER, BRANSCHORGANISATIONER ETC
Livsmedelsverket
Livsmedelsverket utarbetar regler, informerar och utövar tillsyn på livsmedelsområdet. Livsmedelsverkets regler och
vägledningar kan beställas från deras kundtjänst (telefon 018 -17 55 06 eller fax 018 - 17 55 11) eller från
Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se. Reglerna och vägledningarna kan också hämtas hem gratis som pdf-filer från
Livsmedelsverkets hemsida. Från Livsmedelsverket kan man även beställa broschyrer som kortfattat beskriver de
allmänna märkningsreglerna, bl.a. ”Så märks maten”.
Utöver dessa regler finns även EU-förordningar, som är bindande och direkt tillämpliga precis som en svensk lag. EUförordningar återfinns inte i Livsmedelsverkets författningssamling. Däremot finns det en sammanställning av
förordningar på livsmedelsområdet som återfinns på Livsmedelsverkets hemsida i form av en länk till Rixlex på
Sveriges Riksdags hemsida.
EU- direktiv och EU-förordningar kan hämtas hem gratis från Internet via EUR-Lex
(adress: http://europa.eu.int/eur-lex/sv/oj/index.html ). Där finns EG-tidningen publicerad (klicka på respektive
datum). Numera finns på samma adress även tidigare nummer från de senaste åren (under rubriken ”tidigare
nummer”).
På EUR-Lex-portalen (http://europa.eu.int/eur-lex/sv/index.html), finns alla tidigare officiella EG-rättsakter och
handlingar och där kan man söka på många olika sätt. Här anges även vilka ändringar som gjorts i den ursprungliga
rättsakten. Ett flertal av senare års rättsakter finns här i pdf-format, dvs. inklusive bilagor etc. Här finns även en del
konsoliderade rättsakter i pdf-format under följande adress: http://europa.eu.int/eur-lex/sv/consleg/index1.html.
Observera dock att konsolideringen inte alltid är helt uppdaterad.
Svenska juiceföreningen, SJF
SJF, Svenska Juiceföreningen är en branschförening för industrin, handeln och leverantörer som använder juice som
råvara och/eller färdig produkt. Syftet är att

Värna om att juice uppfattas som en god, nyttig och naturlig produkt

Främja gemensamma intressen i samband med information, marknadsföring och utveckling av branschens
produkter och tjänster.

Vara ett forum där medlemmarna ges möjlighet att diskutera gemensamma intressen.

Verka för konkurrensneutralitet genom kontroll av råvaruproduktion och på marknaden förekommande
produkter.
Om du har frågor om Svenska Juiceföreningen kan du kontakta oss på telefon 08-762 65 00 eller adress:
Svenska Juiceföreningen c/o Livsmedelsföretagen, Box 556 80, 102 15 Stockholm.
Vår hemsida: www.svenskajuiceforeningen.se
Livsmedelsföretagen, Li
Branschföreningen Livsmedelsföretagen, Li, är de svenska livsmedelsföretagens intresseorganisation. Li har en viktig
roll i bevakningen av medlemmarnas intressen i olika för livsmedelsbranschen gemensamma branschfrågor. Därför
verkar Li aktivt både nationellt och internationellt genom att skapa opinion, informera beslutsfattare, fungera som
remissinstans, bevaka omvärlden, informera om och tolka regler, skapa branschöverenskommelser, mm. Se www.li.se.
Li ger ut en Handbok om Märkning av färdigförpackade livsmedel med information om märkningsreglerna och med
råd om hur dessa bör tolkas. Märkningshandboken kan beställas på telefon 08 – 762 65 00 eller fax 08 – 762 65 12. Li
har även en hemsida med branschstöd för närings- och hälsopåstående. Se www.halsopastaende.se
2
AIJN
AIJN, The European Fruit Juice Association, är en europeisk branschorganisation för juice- och nektarindustrin. De
nationella juiceföreningarna i EU-länderna är medlemmar. Sverige representeras av Svenska Juiceföreningen.
AIJN arbetar med gemensamma frågor rörande lagstiftning, policy, tullar och lobbying för våra intressen mot EU:s
organisationer. Inom AIJN finns en grupp som ansvarar för ”Code of Practice for evaluation of fruit and vegetable
juices”. I den finns normer för ett antal naturliga komponenter i olika juicer, bl.a. Brix-värden för juice och juice från
koncentrat (se bilaga 1).
AIJN har en hemsida, www.aijn.org, som man kan prenumerera på. Där finns alla uppgifter om Code of Practice,
protokoll från olika möten, olika tidningsartiklar m.m.
SGF
SGF International E.V.Sure-Global-Fair är en organisation för egenkontroll som startades 1974 av den tyska
juiceföreningen och råvarutillverkare. Idag kontrollerar SGF tillverkare av juiceråvaror och halvfabrikat i 50 länder via
IRMA
Svensk egenkontroll
Svenska Juiceföreningen har tidigare fått juicekontroll utförd av SGF. De senaste åren utförs råvarukontroll via SGF
IRMA och marknadskontroller via ackrediterade juicelaboratorier i Europa.
SWEDAC
SWEDAC står för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. SWEDAC utfärdar regler och är tillsynsmyndighet
på området mätteknik. SWEDAC:s regler finns på deras hemsida www. swedac.se.
Ytterligare information om dessa regler finns på www.sp.se, dvs hemsidan från SP (Sveriges provnings- och
forskningsinstitut).
3
VILKA REGLER FINNS?
Juice och nektar
Inom EU finns gemensamma regler för tillverkning och märkning av juice och nektar. Ny lagstiftning på området
publicerades den 27 april 2012 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/12/EU. Livsmedelsverkets kommer
senare med uppdaterade föreskrifter, parallellt fram till 28 oktober 2013 gäller:
Livsmedelsverkets föreskrifter om fruktjuice och fruktnektar (LIVSFS 2003:18) och ändringar (LIVSFS 2010:8).
Förkortning EU 12/2012 i texten framöver.
De krav som gäller för juice i dessa regler måste även vara uppfyllda när juice används som ingrediens i andra
produkter.
AIJN har tagit fram en vägledning för Grönsaksjuice och –nektar, se AIJN:s och SJF:s hemsidor.
Märkning
Utöver de särskilda reglerna för juice och nektar finns allmänna märkningsregler som gäller för alla livsmedel. Av
dessa märkningsregler är de viktigaste:
– Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel (LIVSFS 2004:27). Till dessa föreskrifter
finns även en vägledning utgiven 2011-04-12.
Ny förordning publicerad 25 oktober 2011 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011.
– Livsmedelsverkets föreskrifter om identifikationsmärkning av livsmedelspartier (SLVFS 1993:20).
– Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration (SLVFS 1993:21).
Ny förordning publicerad 25 oktober 2011 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011.
– Livsmedelsverkets föreskrifter om djupfrysta livsmedel LIVSFS 2006:12).
– Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel (LIVSFS 2002:47).
Ny förordning publicerad 25 oktober 2011 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011.
Förkortning EU 1169/2011 i texten.
– SWEDAC:s föreskrifter om färdigförpackning av varor efter volym eller vikt (STAFS 2003:1).
Tillsatser
Nedanstående förordningar från Europaparlamentet och Rådet gäller:
– 1331/2008 - om enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, -enzymer och -aromer
– 1332/2008 - om livsmedelsenzymer
– 1333/2008 - om livsmedelstillsatser
– 1334/2008 - om aromer och vissa livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper
Andra ingredienser i drycker, samt Cider
– Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30/LIVSFS 2008:13, omtryck LIVSFS 2011:3) samt
vägledning.– Livsmedelsverkets föreskrifter om socker (LIVSFS 2003:11).
– Livsmedelsverkets föreskrifter om honung (LIVSFS 2003:10).
– Livsmedelsverkets föreskrifter om cider (LIVSFS 2005:11) samt vägledning.
Spårbarhet
Reglerna finns i EG-förordning nr 178/2002. Den princip som gäller är att varje länk i livsmedelskedjan har ansvar för
att kunna identifiera den leverantör man köpt från, samt den man sålt till.
Övriga regler
Det finns även andra regler som är viktiga att känna till för den som säljer eller tillverkar drycker innehållande juice.
För pesticider finns Livsmedelsverkets föreskrifter om bekämpningsmedelsrester (LIVSFS 2006:22).
I EG-förordningen 1881/2006/EG finns gränsvärden för mögelgifterna patulin 50 μg /kg fruktjuice och ochratoxin A
2,0 μg /kg druvjuice samt för bly 50 μg /kg fruktjuice och nektar.
AIJN har tagit fram ”Guide to Good Hygiene Practice in the Juice Industry” vilket förkortas AIJN GHP.
4
En sammanfattning av reglerna om märkning av juice och nektar samt andra
drycker som innehåller juice.
Lagstiftning/regler m.m.
VAD ÄR EN JUICE, EN NEKTAR, EN FRUKTDRYCK
EU 12/2012
Juice och nektar
Reglerna om juice och nektar är gemensamma i hela EU och syftet med dessa är att
säkerställa att juice och nektar når upp till de högt ställda krav som gäller för
sammansättningen och tillverkningen av dessa produkter. I dessa regler har man definierat 5
olika produkttyper (beteckningar och definitioner). I Bilaga 3 finns Brix-värden för
rekonstituering av juicekoncentrat.
Nedan följer ett utdrag ur Livsmedelsverkets regler.
1 a. Fruktjuice
En jäsbar men ojäst produkt som erhålls från de ätliga delarna av färsk eller kyld/fryst sund
och mogen frukt, antingen en enda art eller en blandning av flera arter, med den
karakteristiska färg, arom och smak som kännetecknar juicen hos den frukt den kommer från.
Aromer, fruktkött och celler som genom lämpliga fysikaliska medel erhållits från samma
fruktart får återställas till fruktjuicen.
När det gäller citrusfrukter ska fruktjuicen komma från fruktköttet (endokarpet). Limejuice
får emellertid framställas av hela frukten.
När juicer framställs av frukter med kärnor, frön och skal, ska bitar eller beståndsdelar av
kärnor, frön och skal inte ingå i juicen. Denna bestämmelse ska inte gälla om bitar eller
beståndsdelar av kärnor, frön eller skal inte kan avlägsnas med hjälp av god tillverkningssed.
Blandning av fruktjuice med fruktpuré tillåts vid framställning av fruktjuice.
OBS! Socker är inte tillåtet som tillsats vid tillverkning från 28 oktober 2013.
1 b. Fruktjuice från koncentrat
Den produkt som erhålls genom rekonstituering av koncentrerad fruktjuice enligt definitionen
i punkt 2 med dricksvatten som uppfyller kriterierna som anges i rådets direktiv 98/83/EG av
den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (1).
Halten löslig torrsubstans i den färdiga produkten ska uppfylla det lägsta tillåtna Brixtalet för
rekonstituerad fruktjuice enligt bilaga V.
Om en fruktjuice från koncentrat framställs av en frukt som inte nämns i bilaga V ska det
lägsta tillåtna Brixtalet för den rekonstituerade fruktjuicen vara Brixtalet för den fruktjuice
som utvunnits från den frukt som använts för att framställa koncentratet.
Aromer, fruktkött och celler som genom lämpliga fysikaliska medel erhållits från samma
fruktart får återställas till fruktjuicen från koncentrat.
Fruktjuicen från koncentrat bereds genom lämpliga processer som bevarar de viktigaste
fysikaliska, kemiska, organoleptiska och näringsmässiga egenskaperna hos en genomsnittlig
typ av juice av den frukt av vilken juicen framställts.
Blandning av fruktjuice och/eller koncentrerad fruktjuice med fruktpuré och/eller
koncentrerad fruktpuré tillåts vid framställningen av fruktjuice från koncentrat.
OBS! Socker är inte tillåtet som tillsats vid tillverkning från 28 oktober 2013.
2. Koncentrerad fruktjuice
Den produkt som erhålls från fruktjuice av en eller flera fruktarter genom att en specifik
andel vatten avlägsnas fysikaliskt. Om produkten är avsedd för direkt konsumtion ska minst
50 % av vattnet avlägsnas.
Aromer, fruktkött och celler som genom lämpliga fysikaliska medel erhållits från samma
fruktarter får återställas till den koncentrerade fruktjuicen.
OBS! Socker är inte tillåtet som tillsats vid tillverkning från 28 oktober 2013.
3. Vattenextraherad fruktjuice
Den produkt som erhålls genom diffusion med vatten av
- köttiga hela frukter vars saft inte kan extraheras med fysikaliska medel eller
- torkade hela frukter.
Metoden används för råvaror som inte kan extraheras eller pressas med gängse metoder. Till
exempel acai, katrinplommon m.fl.
5
4. Torkad fruktjuice/fruktjuice i pulverform.
En produkt som framställs ur fruktjuice från en eller flera sorters frukt genom att praktiskt
taget allt vatten avlägsnas fysiskt.
5. Fruktnektar
En jäsbar men ojäst produkt som
- erhålls genom att vatten med eller utan tillsats av sockerarter och/eller honung tillsätts
produkter som definieras i punkterna 1–4, fruktpuré och/eller koncentrerad fruktpuré
och/eller en blandning av dessa produkter, och
- uppfyller kraven i bilaga IV.
Om fruktnektar framställs utan tillsats av sockerarter eller med reducerade energivärden får
sockerarterna, utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och
hälsopåståenden om livsmedel (1), helt eller delvis ersättas med sötningsmedel i enlighet med
förordning (EG) nr 1333/2008.
Aromer, fruktkött och celler som genom lämpliga fysikaliska medel erhållits från samma
fruktarter får återställas till fruktnektarn.
Äppelmust
Äppelmust/äpplemust är en särskild beteckning för äppeljuice utan tillsatt socker (ingen juice
som säljs efter 28 april 2015får innehålla tillsatt socker).
SJF:s ståndpunkt
Äppelmust
Äppeljuice med den skyddade beteckningen Äppelmust skall innehålla juice och inte juice
från koncentrat.
AIJN Guideline
for Vegetable
juices and nectars
Vegetabiliska juicer och nektar
1a. Grönsaksjuice
En jäsbar men ojäst produkt som erhålls från sunda och mogna grönsaker, färska eller
bevarade med fysikaliska sätt eller metoder i enlighet med europeisk lagstiftning. Det kan
vara en enda art eller en blandning av flera arter, med den karaktäristiska färg, arom och
smak som kännetecknar juicen från den grönsak den kommer från.
Arom och fruktkött som erhållits genom lämpliga fysikaliska metoder från samma
grönsaksarter får återställas till grönsaksjuicen.
Juicen ska inte innehålla icke ätbara delar som skal, kärnor och frön från grönsaken. De är
dock tillåtna om de inte kan avlägsnas genom GMP.
Grönsaksjuice kan tillverkas av grönsaksjuice och/eller -puré.
1b. Grönsaksjuice från koncentrat
Den produkt som erhålls genom rekonstituering av koncentrerad grönsaksjuice med
dricksvatten som uppfyller kriterierna som anges i rådets direktiv 98/83/EG av den 3
november 1998 om kvaliteten på dricksvatten.
Arom och fruktkött som erhållits genom lämpliga fysikaliska metoder från samma
grönsaksarter får återställas.
Juicen bereds av koncentrat med lämpliga processer som bevarar de viktigaste fysikaliska,
kemiska, organoleptiska och näringsmässiga egenskaperna hos en genomsnittlig typ av
grönsaksjuice som den kommer från.
Grönsaksjuice från koncentrat kan erhållas från koncentrerad juice och/eller koncentrerad
grönsakspuré.
Det är tillåtet att blanda grönsaksjuice och grönsaksjuice från koncentrat.
1 c. Koncentrerad grönsaksjuice
Den produkt som erhålls från grönsaksjuice av en eller flera grönsaksarter genom att en
specifik andel vatten avlägsnas fysikaliskt. Om produkten är avsedd för direkt konsumtion
ska minst 50 % av vattnet avlägsnas.
Det är tillåtet att blanda grönsaksjuice och/eller koncentrerad grönsaksjuice med
grönsakspuré och/eller koncentrerad grönsakspuré.
Arom och fruktkött som erhållits genom lämpliga fysikaliska metoder från samma
grönsaksarter får återställas.
6
1 d. Torkad grönsaksjuice/grönsaksjuice i pulverform
En produkt som framställs ur grönsaksjuice från en eller flera sorters grönsaker genom att
praktiskt taget allt vatten avlägsnas fysiskt.
1.e. X-fermenterad grönsaksjuice.
Den produkt som erhålls genom fermentering (inte alkohol) av en grönsak och/eller
grönsaksjuice definierad i 1.a. där X definierar vilken typ av fermentering det är t.ex.
mjölksyrafermenterad grönsaksjuice.
1 f. X-fermenterad grönsaksjuice från koncentrat.
Den produkt som erhålls genom X-fermentering (ej alkohol) av en grönsaksjuice från
koncentrat definierad i 1 b eller genom rekonstituering av koncentrerad grönsaksjuice
definierad under 1 g med dricksvatten som uppfyller kraven i direktiv 98/83/EC om kvalitet
på vatten avsett för humankonsumtion.
1 g. Koncentrerad X-fermenterad grönsaksjuice.
Den produkt som erhålls från X-fermenterad grönsaksjuice under e och f genom fysikalisk
borttagning av en specifik del av vatteninnehållet. Om produkten är avsedd för direkt
konsumtion ska borttagningen vara minst 50 %.
En koncentrerad X-fermenterad grönsaksjuice kan också erhållas genom X-fermentering av
koncentrerad grönsaksjuice definierad under c.
1 h. X-fermenterad grönsaksjuice torkad eller i pulverform.
Den produkt som erhålls från juice definierad under e, f ,g genom fysikalisk borttagning av i
princip hela vatteninnehållet.
1 i. Grönsaksnektar.
Den produkt som erhålls genom att tillsätta vatten med eller utan de godkända tillsatserna.
När grönsaksnektar tillverkas utan tillsatt socker/honung får de ersättas helt eller delvis med
sötningsmedel. Arom och pulpa som erhållits med lämpliga fysikaliska metoder från samma
arter får återställas till grönsaksnektar.
Minimimängd grönsaksinnehåll är definierat i Bilaga 5.
1 j. Blandning av grönsaks- och fruktprodukter.
Alla kombinationer av ovanstående grönsaksprodukter och fruktjuicer, fruktnektar och
liknande produkter är tillåtet om de är korrekt märkta.
Exempel: Blandad grönsaks- och fruktjuice. Blandad grönsaks- och fruktnektar.
SLV 2011:3
Vatten
Vatten för rekonstituering skall vara av dricksvattenkvalitet. Dricksvatten är allt vatten som
antingen i sitt ursprungliga tillstånd eller efter beredning är avsett för dryck, matlagning eller
beredning av livsmedel.
7
Lagstiftning/regler
m.m.
MÄRKNING
Märkningen och dess närmare utformning får inte vara sådan att den på ett avgörande sätt
vilseleder konsumenten när det gäller bland annat livsmedlets sammansättning, beskaffenhet
och egenskaper. Märkningsuppgifterna ska både var för sig och i sin helhet ge en rättvisande
och korrekt bild av livsmedlet.
Om en märkning av ett livsmedel anses vilseledande eller inte måste avgöras med hänsyn
tagen till samtliga märkningsuppgifter på förpackningen.
På ett livsmedel är det främst beteckningen och informationen i anslutning till
ingrediensförteckningen samt eventuella frivilliga avbildningar som ger konsumenten
information om vad som ingår i livsmedlet och vilken karaktär livsmedlet har. Konsumenten
ska via beteckningen förstå vilket livsmedel det rör sig om, och få kompletterande uppgifter i
ingrediensförteckning av mängdangivelser och kanske även avbildningen kan hjälpa till.
Beteckningen är en central del av märkningen. En vilseledande beteckning kan inte
”neutraliseras” av en korrekt ingrediensförteckning.
När produkten framställs av två eller fler fruktsorter förutom när citronjuice och/eller
limejuice används för att reglera den sura smaken, ska beteckningen bestå av en uppräkning
av de använda fruktsorterna i fallande ordning efter den mängd av fruktjuice eller fruktpuré
som ingår, såsom anges i ingrediensförteckningen. Emellertid får, för produkter som
framställs av tre eller fler fruktsorter, uppgiften om de använda sorterna ersättas av orden
”blandad frukt” eller ett liknande uttryck, eller av antalet använda fruktsorter.
EU 1169/2011
TYDLIG MÄRKNING SOM ÄR LÄTT ATT FÖRSTÅ
Märkningen på livsmedel ska alltid vara tydlig, lättläslig och lätt att förstå. Detta innebär bl.a.
att texten inte får vara för liten och att texten ska kontrastera mot bakgrunden. T.ex. vit text på
gul bakgrund är inte acceptabelt. Därutöver ställs krav på minsta teckenstorlek beroende på
förpackningens storlek (1169/2011, art 13 + bilaga IV) – se dessutom översikt i bilaga 2.
Det finns även regler om sifferstorleken när det gäller angivande av vikt eller volym (se Li:s
Märkningshandbok och STAFS 2003:1 från SWEDAC).
Den obligatoriska märkningen ska alltid vara på svenska. I undantagsfall kan annat språk
accepteras, förutsatt att stavningen endast obetydligt skiljer sig från det svenska ordet.
(1169/2011 art 15 + art 9.3).
VILSELEDANDE MÄRKNING EJ TILLÅTEN
Märkningen på livsmedel får inte vilseleda konsumenten – varken text eller bilder på
förpackningen eller i reklam även webb.
VILKA UPPGIFTER SKA FINNAS PÅ FÖRPACKNINGEN?
På en förpackning med juice, nektar eller andra drycker innehållande juice ska följande
uppgifter finnas:
Samma synfält
Uppgifter om beteckning, nettokvantitet och faktisk alkoholhalt ska anges inom samma
synfält (1169/2011 art 13.5).
Med samma synfält menas i detta sammanhang vanligen en sida av förpackningen.
Uppgifterna kan således anges t.ex. på baksidan av förpackningen. Syftet med regeln är att
uppgifterna lätt ska kunna ses samtidigt. För vissa förpackningar (ex kartonger) kan två ytor
som möts ändå betraktas som samma synfält. På samma sätt kan det som ses samtidigt vid en
mindre vridning av en flaska i vissa fall betraktas som samma synfält.
Varans beteckning
Livsmedlets beteckning ska ge information om vad för slags livsmedel förpackningen
innehåller och kan inte ersättas av ett varumärke eller fantasinamn. Beteckningen får inte
vilseleda konsumenten om produktens innehåll.
8
Beteckning för juice och nektar
Juice är en beteckning som endast får användas för produkten juice och för råvaran juice i
ingrediensförteckningen. Beteckningarna juice respektive nektar är skyddade och får därför
endast användas för produkter som uppfyller de krav på tillverkning, innehåll etc. som finns i
reglerna om juice och nektar. Produkter som liknar juice och nektar, men som inte uppfyller
dessa regler får inte använda de skyddade beteckningarna på ett vilseledande sätt.
Motsvarande gäller även när juice används som ingrediens i ett livsmedel.
I beteckningen för juice och nektar ska fruktnamnen anges i beteckningen i fallande
storleksordning. För juice och nektar med 3 eller fler frukter får fruktnamnen i beteckningen
ersättas med uttrycket ”blandad frukt” eller liknande. Däremot måste naturligtvis alla
ingående frukter anges i ingrediensförteckningen.
Beteckningen för fruktdrycker skall tillämpas på motsvarande princip. I vissa fall räcker det
dock att ange den karaktärsgivande smaken för fruktdrycker (utom juice och nektar), men då
ska uttrycket ”med smak av” eller liknande användas för att beteckningen inte skall bli
vilseledande.
Varans namn
Det är möjligt att ange ett fantasinamn på produktens framsida, som självklart inte får vara
vilseledande. Det skall följas av den korrekta varubeteckningen på sidopanel/annat ställe på
förpackningen.
Juice från koncentrat: Så snart ordet ”juice” ingår skall det uppfattas som en
kategoribeteckning, som skall följas av ”från koncentrat”. Se exempel nedan:
Framsida: MULTIFRUKT MED BLÅBÄR
Sidopanel: Multifruktjuice från koncentrat
Uppgifter som skall anges intill beteckningen
Koncentrerad:
Det ska framgå att det är en koncentrerad juice, nektar eller annan fruktdryck.
Juice från koncentrat:

Om juicekoncentrat har använts ska detta anges omedelbart intill beteckningen:
Uttrycket ”juice från koncentrat” ska användas om produkten enbart innehåller juice från
koncentrat. Eftersom ”juice från koncentrat” är produktens beteckning ska detta anges på
samtliga ställen där beteckningen anges.

För en koncentrerad nektar bör beteckningen vara nektarkoncentrat.

Uttrycket ”delvis från koncentrat” ska användas som tillägg till beteckningen för juicer
som består av en blandning av juice samt juice från koncentrat.
Fruktkött:
Vid behov kan information om innehåll av fruktkött i drycken anges för att informera
konsumenten om karaktären på produkten.
Sötningsmedel:
Om sötningsmedel har använts i drycken (gäller inte juice eftersom detta inte är tillåtet) ska
detta anges intill beteckningen med uttrycket ”Innehåller sötningsmedel” alternativt
”Innehåller socker och sötningsmedel”.
Sötad:
Från 28 oktober 2013 är det inte längre tillåtet att söta juice.
Djupfryst:
Om produkten är djupfryst ska detta anges intill beteckningen, eller tydligt i samma synfält
som beteckningen.
SLV:s
Vägledning om
märkning
Uppgifter som kan anges intill beteckningen
Användande av säljande uttryck såsom naturlig, äkta etc
Uttryck som naturlig, äkta, ren, lyx, färsk, traditionell, original m.m. ska användas med stor
försiktighet och måste kunna motiveras sakligt. För att ett livsmedel ska kunna betraktas som
naturlig måste livsmedlet existera i befintligt skick i naturen eller endast ha genomgått
minimal behandling. När det gäller uttrycket ”naturliga aromer” finns detta definierat i
Livsmedelsverkets föreskrifter om aromer.
9
SLV:s
Vägledning om
märkning forts.
Färskpressad juice
”Färskpressad” är ett uttryck som inte säger något om kvaliteten eller åldern på produkten,
vilken produktionsmetod som använts eller vilken behandling livsmedlet genomgått. I
definitionen för fruktjuicer, se s.4 står, att fruktjuicer ska erhållas av färsk eller kyld frisk och
mogen frukt.
Begreppet ”färskpressad” har kommit att användas för en mängd produkter som tillverkats på
olika sätt. Livsmedelsverket anser, att det inte finns någon logisk och enhetlig förklaring till
”färskpressad” som konsumenten kan förhålla sig till för att kunna göra ett medvetet val vid
köpet, utan att begreppet i sig är vilseledande. Livsmedelsverket avråder därför från
användandet av uttrycket ”färskpressad”.
”Nypressad”
Som begreppen antyder är det något som tillverkats nyligen. Används exempelvis ”nypressad”
i märkningen ska det förklaras vad som avses. Tidsperioden mellan pressning och bäst föredag ska vara begränsad och anges.
Ingrediensförteckning
Samtliga ingredienser som ingår i produkten ska finnas med i ingrediensförteckningen.
(Vatten för rekonstituering ska ej deklareras).
När juice ingår som ingrediens i en produkt, t.ex. soppa, juice eller fruktdryck skall ordet ”Xjuice” där X = fruktnamnet anges i ingrediensförteckningen. Om juicen är från koncentrat
skriver man ”X-juice från koncentrat”. Som ett alternativ till att ange om juicerna kommer
från koncentrat i ingrediensförteckningen, kan man efter ingrediensförteckningen ange att
”ingående juicer kommer från koncentrat” eller liknande.
EU 1169/2011
Art 19
Utelämnande av ingrediensförteckning
Livsmedel som består av endast en ingrediens behöver inte ha ingrediensförteckning om
1.
Livsmedlets beteckning är densamma som ingrediensens beteckning eller
2.
Livsmedlets beteckning gör att ingrediensens arat klart framgår.
Avbildningar och illustrationer
När det gäller avbildningar ska det framgå vad det är man avser illustrera med bilden. Är det t
ex smaken, produktens innehåll eller ett serveringsförslag? Om det av övrig märkning framgår
för konsumenten att avbildningen illustrerar smaken/karaktären på produkten skulle det kunna
vara acceptabelt att endast den smakgivande ingrediensen avbildas. På samma sätt kan det
finnas fall då samtliga ingredienser bör återges, ibland i samma proportioner som de ingår, för
att inte vilseleda konsumenten. Bedömning måste göras i varje enskilt fall. Det går inte att
uttala sig generellt hur en avbildning ska utformas.
Livsmedlets beteckning ska anges i samma synfält som nettokvantiteten samt i tillämpliga fall
alkoholhalten. Vissa företag använder sig av fantasinamn i märkningen. I de fall
fantasinamnet och avbildningen på ”framsidan” av förpackningen ger ett felaktigt intryck, kan
det inte vägas upp av att beteckningen och ingrediensförteckningen finns i annan del av
märkningen.
För produkter som fruktjuice och fruktnektar är det förbehållet vilka beteckningar som ska
användas. Att för dessa ha avbildningar som ger ett annat intryck med avseende på
sammansättning eller innehåll skulle kunna vilseleda konsumenten.
Se exempel nedan:
BETECKNING:
BESKRIVNING AV
FRUKTINNEHÅLLET:
FRUKTAVBILDNINGAR
Jordgubbsdryck
Innehåller endast jordgubbar.
Jordgubbar avbildas.
Blandprodukt (juice,
dryck eller saft) med
dominerande smak av
passionsfrukt.
Innehåller äpplen, päron och
passionsfrukt (1 %).
Alt. 1: Samtliga ingående frukter avbildas i proportion till det
procentuella innehållet.
Alt 2: Framhäver passionsfrukt men även de andra frukterna
avbildas.
Alt 3: Enbart passionsfrukt (smakgivaren) avbildas.
Fruktsmoothie med
mango
Innehåller bananer, äpple, apelsin
och mango (10 %).
Alt 1: Samtliga ingående frukter avbildas i proportion till det
procentuella innehållet.
Alt 2: Framhäver mango men även de andra frukterna avbildas.
Alt 3: Enbart mango (smakgivaren) avbildas
10
EU 1169/2011
SJF kommentar:
Mängd
Mängden ska anges i volym för vätskor och vikt för övriga produkter.
Volym får anges i liter, centiliter eller milliliter. Vikt ska anges i kilogram (kg) eller gram (g).
En fråga har ställts till Livsmedelsverket om det är möjligt att i Sverige även med den nya
märkningslagstiftningen använda deciliter (dl) som volymangivelse.
STAFS 2003:1
Det finns dessutom särskilda regler för sifferstorleken samt vilka mängdavvikelser som kan
tillåtas.
Alla färdigförpackningar ska vara försedda med följande märkningar placerade på
förpackningen på ett sådant sätt att de är outplånliga, lätt läsbara och synliga när
färdigförpackningen bjuds ut under normala förhållanden:
Den nominella mängden (nominell vikt eller volym) uttryckt i kilogram, gram, liter, centiliter
eller milliliter och angiven med siffror som är minst
6 mm höga om den nominella mängden överstiger 1000 g eller 100 cl.
4 mm höga om den fr.o.m. 1000 g eller 100 cl till 200 g eller 20 cl,
3 mm höga om den är fr.o.m. 200 g eller 20 cl till 50 g eller 5 cl och
2 mm höga om den inte överstiger 50 g eller 5 cl,
följt av beteckningen för den måttenhet som används.( från SWEDAC: STAFS 2003:1,
2008:10)
EU 1169/2011
Bilaga X
Bäst före dag
Livsmedel ska märkas med ett ”bäst före datum” för att ge information om livsmedlets
hållbarhet förutsatt att denna har förvarats på rätt sätt. Bäst före datumet gäller alltid den
oöppnade förpackningen.
Allmänt
Bäst före datum ska synas mycket tydligt, och den ska utformas på ett särskilt sätt:
1. Datumet ska föregås av uttrycket ”Bäst före” (får inte förkortas).
2. Ordningen ska alltid vara dag, månad och år.
3. Månaden får skrivas med siffror, bokstäver eller de tre första bokstäverna i månadens
namn.
4. Årtalet får skrivas med två eller fyra siffror, men det sistnämnda är att rekommendera
om det är möjligt för att undvika missförstånd.
För att minska risken för missförstånd när det gäller datumordningen kan man när det är
möjligt skriva ut på förpackningen att datumordningen är dag, månad, år. Detta kan t.ex. göras
på så sätt att man skriver ”Bäst före (dag, månad, år) se botten” när man hänvisar till datumet
på annan plats på förpackningen.
Nypressad
Tidsperioden mellan pressning och bäst före-dag ska anges. Antingen i samma synfält som
beteckningen (kartong) eller på sidan under rubriken hållbarhet (t ex etikett på en flaska).
3 månader eller kortare
Om hållbarheten är kortare än 3 månader är det tillräckligt att ange dag och månad. Notera
dock att missförstånd kan uppstå om det inte klart framgår för konsumenten att datumet gäller
dag och månad.
Längre än 3 månader
Om hållbarheten är längre än 3 månader kan dagen uteslutas i datumet, och är hållbarheten
längre än 18 månader räcker enbart året. I de fall när inte dag är inkluderat i bäst före datumet
skriver man ”bäst före utgången av” framför datumet. Notera dock att i de fall dagen inte
inkluderas i bäst före datumet, kan inte denna användas som identifikationsmärkning (se
längre fram i vägledningen).
Uttrycket ”sista förbrukningsdag” används bara för mycket mikrobiologiskt känsliga
livsmedel som t.ex. färsk fisk och köttfärs. Juice, samt andra drycker innehållande juice märks
alltid med bäst före-dag – aldrig med sista förbrukningsdag.
Om man frivilligt märker en förpackning med tillverkningsdag eller förpackningsdag bör detta
datum anges efter bäst före dagen. Man måste också tydligt ange vilket datum som är bäst före
dag respektive vilket som är tillverkningsdag/förpackningsdag.
11
EU 112/2012
Övrig märkning
Utan tillsatt socker – innehåller naturligt förekommande socker.
Näringspåståendet ”utan tillsatt socker” har använts för fruktjuicer mycket länge. Mot
bakgrund av de nya kraven för fruktjuicers sammansättning kan det hända, efter påståendets
plötsliga försvinnande efter en övergångsperiod, att skillnaden i fråga om tillsats av
sockerarter mellan fruktjuicer och andra drycker inte framgår riktigt tydligt, vilket skulle
missgynna fruktjuicesektorn. För att ge branschen möjlighet att på lämpligt sätt informera
konsumenterna bör det vara möjligt att under en begränsad tid använda ett påstående med
lydelsen att inga fruktjuicer innehåller tillsatt socker.
Förslaget är: Från 28 april 2015 fram till oktober 2016 får man använda uttrycket ”Från 28
april 2015 innehåller inga juicer tillsatt socker”.
EU 1169/2011
Identifikationsmärkning av livsmedelsparti
Det måste finnas märkning för att snabbt kunna spåra partier som måste återkallas. Detta kan
vara bäst före datumet där dagen är inkluderad eller någon form av tillverkningskod. Se även
avsnittet om regler under rubriken ”Spårbarhet”.
Förvaringsanvisning
Det ska alltid finnas en förvaringsanvisning om det har betydelse för hållbarheten, dvs det är
alltid ett krav för kylvaror och frysvaror. Kylvaror ska märkas med t.ex.
förvaringsanvisningen: Kylvara, förvaras vid högst +8°C
Företagets namn och adress
Företagets namn och adress ska anges för antingen tillverkaren, förpackaren eller säljaren. För
företag i Sverige kan telefonnummer accepteras i stället för adress.
Bruksanvisning/Spädningsanvisning
Vid behov ska det finnas en bruksanvisning som ska ge information till konsumenten om hur
produkten ska tillagas, spädas etc.
Mängddeklaration av vissa ingredienser
Se särskilt avsnitt om detta längre fram i vägledningen.
Ursprungsland
Ursprungsland/ursprungsregion måste anges om man i annat fall vilseleder konsumenten. Det
finns en branschöverenskommelse från Livsmedelsföretagen Li om hur frivillig
ursprungsmärkning bör utformas samt vad begreppet tillverkningsland innebär. Se under
rubriken ”Myndigheter, branschorganisationer etc.” Det kan bli aktuellt med obligatorisk
ursprungsmärkning – utredning klar i slutet av 2014.
Verklig alkoholhalt
Drycker med mer än 1,2 volymprocent alkohol ska märkas med uppgift om den verkliga
alkoholhalten i volymprocent. Den ska följas av angivelsen ”volymprocent” och får föregås av
ordet ”alkohol” eller förkortningen ”alk” eller ”%vol.”.
12
EU 1169/2011
Bilaga III
LIVSMEDEL DÄR MÄRKNINGEN SKA INNEHÅLLA EN ELLER
FLERA YTTERLIGARE UPPGIFTER )
Innehåller sötningsmedel:
Livsmedel som innehåller sötningsmedel ska märkas med uppgiften ”innehåller
sötningsmedel”, uppgiften ska åtfölja livsmedlets beteckning.
Livsmedel som innehåller såväl en eller flera tillsatta sockerarter som ett eller flera
sötningsmedel ska märkas med uppgiften ”innehåller socker och sötningsmedel”, uppgiften
ska åtfölja livsmedlets beteckning.
Innehåller aspartam (en källa till fenylalanin)
Livsmedel som innehåller sötningsmedlet aspartam ska märkas med uttrycket ”innehåller
aspartam (en källa till fenylalanin)” i de fall då aspartam endast anges med E-nummer i
ingrediensförteckningen.
Uppgiften ”innehåller en källa till fenylalanin” ska finnas på etiketten i de fall då aspartam
anges med sin specifika beteckning i ingrediensförteckningen.
Polyoler/Sockeralkoholer
Livsmedel som innehåller mer än 10 % tillsatta polyoler (sockeralkoholer) ska märkas med
uttrycket
”Överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan”.
Hög koffeinhalt
Drycker som är avsedda att konsumeras utan vidare beredning och som innehåller mer än 150
mg koffein per liter (oavsett källa) ska märkas med uttrycket ”Hög koffeinhalt”.
Rekommenderas ej för barn och gravida eller ammande kvinnor.” i samma synfält som
dryckens beteckning, följt av en hänvisning inom parentes till koffeinhalten uttryckt i mg per
100 ml.
Drycker som är baserade på kaffe, te eller kaffe- eller teextrakt är undantagna från dessa
regler.
Livsmedel som förpackats i vissa gaser
Livsmedel vilkas hållbarhet förlängts med hjälp av förpackningsgaser ska märkas med
uppgiften ”Förpackad i en skyddande atmosfär.”
Se dessutom märkning av ”Livsmedel som innehåller glycyrrhizinsyra eller ammoniumsalt av
glycyrrhizinsyra” och ”Livsmedel med tillsats av fytosteroler, fytosterolestrar, fytostanoler
eller fytostanolestrar”.
Svensk Handel
Li
ALLERGENER
För att få allergiinformation om enskilda frukter hänvisas till Svensk Handel och Li
(Livsmedelsföretagen), som har tagit fram dokumentet ”Hjälp i ditt arbete med allergener och
andra överkänslighetsframkallande livsmedel” där en farobedömning för frukter är gjord:
– Kiwi bedöms ha en hög allvarlighetsgrad för faran då den kan ge upphov till allvarliga
allergiska reaktioner och allergisk chock. Den lägsta dos som uppges ha orsakat en reaktion är
ca 1,5 g fruktkött.
– Andra frukter: ananas, aprikos, banan, körsbär, mango, melon, nektarin, papaya, persika,
plommon, päron, äpple; bedöms ge en medium allvarlighetsgrad för faran. Kan ge upphov till
allergiska reaktioner liksom till överkänslighetsreaktioner. Vanligt är att personer med
björkpollenallergi reagerar.
Värmebehandlade råvaror är ofta mindre allergena för björkpollenallergiker. Det förekommer
också allergireaktioner mot värmestabila ämnen. Detta är vanligare i Sydeuropa. Den lägsta
dos äpple som gett reaktion är 4g. Halter vid reaktioner mot andra frukter är inte kända.
EU 1169/2011
Bilaga II
Torkade frukter tillsätts ofta svaveldioxid i höga halter. Följande gränsvärde för märkning
gäller:
- Svaveldioxid och sulfit i koncentrationer på mer
än 10 mg/kg eller 10 mg/liter uttryckt som SO2.
AIJN Guideline
GHP
Se avsnittet om allergener
13
EU 1169/2011
Bilaga VIII
MÄNGDDEKLARATION
EU 112/2012
När det gäller nektar finns det särskilda regler för hur fruktinnehållet ska mängddeklareras.
Uttrycket ”Fruktinnehåll minst … %” ska anges i samma synfält som beteckningen. Denna
märkning bör avse den drickfärdiga produkten. Utöver denna märkning ska de frukter som
anges i beteckningen mängddeklareras på samma sätt som för andra drycker.
Mängden av de ingredienser som ingår i beteckningen eller som framhävs på annat sätt – i
kringtext, bilder etc. – ska mängddeklareras i %. Konsumenten ska genom
mängddeklarationen få information om innehållet av ingredienser som kan styra
konsumentens val av livsmedel, t.ex. beroende på ingrediensens pris, näringsinnehåll och
smak. Exempel på sådana ingredienser är t.ex. frukter och fruktjuice.
Vissa undantag finns för ingredienser som använts för smaksättning i små mängder, t.ex.
aromer och kryddor.
Mängddeklarationen anges vanligtvis i ingrediensförteckningen i anslutning till den
ingrediens som ska mängddeklareras. Man kan i stället välja att ange mängddeklarationen i
omedelbar anslutning till ingrediensförteckningen eller intill beteckningen.
Hur påverkar fruktnamn i beteckningen mängddeklarationen
I beteckningen för en fruktdryck ska vanligtvis samtliga ingående frukter anges för att inte
konsumenten ska bli vilseledd om fruktdryckens sammansättning. Samtliga frukter ska alltid
anges i ingrediensförteckningen och dessa ska vanligen också mängddeklareras.
För juice och nektar som innehåller 3 eller fler frukter får fruktnamnen i beteckningen ersättas
med uttrycket ”blandad frukt” eller liknande. Samtliga frukter ska alltid anges i
ingrediensförteckningen.
Om man frivilligt anger samtliga fruktnamn i beteckningen för en juice, nektar eller annan
dryck innehållande juice från 3 eller fler fruktsorter är det frivilligt om man vill
mängddeklarera dessa var för sig eller inte enligt praxis för den europeiska juiceindustrin.
Däremot ska det totala fruktinnehållet alltid deklareras i dessa fall. En förutsättning för att det
ska vara frivilligt att mängddeklarera innehållet av olika fruktjuicer i en dryck är att inte
innehållet av någon av frukterna dominerar sett till dess vikt.
Ingredienser i koncentrerad eller torkad form
Ingredienser som använts i koncentrerad eller torkad form och som rekonstituerats, får
mängddeklareras efter vikten de hade innan koncentreringen/torkningen.
Mängddeklaration av koncentrerade eller torkade produkter
Ingredienserna i koncentrerade eller torkade livsmedel som ska tillsättas vatten får
mängddeklareras i förhållande till den rekonstituerade varan om det framgår att
ingrediensförteckningen avser ”ingredienser i den konsumtionsfärdiga varan”. I de fall
mängddeklarationen anges separat från ingrediensförteckningen bör procenttalet följas av
uttrycket ”i konsumtionsfärdig vara”.
Deklaration av tillsatt mängd socker
För nektar, saft och andra drycker får tillsatt mängd socker frivilligt deklareras. Detta görs
lämpligen med uttrycket ”Mängd tillsatt socker: x % ” efter ingrediensförteckningen.
EU 1169/2011
art 29-35
Näringsdeklarationen
Näringsdeklaration är obligatorisk och ska utformas enligt särskilda regler. Den ska i första
hand skrivas i tabellform och i en viss ordning. Näringsvärdesdeklaration anges per 100 ml
eller per 100 g i de enheter som anges för de olika näringsämnena i reglerna. Dessutom får
man ange näringsvärdesdeklaration per portion.
Det näringsvärde som deklareras ska grundas på antingen
a) tillverkarens analys av livsmedlet,
b) en beräkning baserad på de kända eller faktiska genomsnittsvärdena för de använda
ingredienserna eller
c) en beräkning baserad på allmänt fastställda och godtagna uppgifter
och ska motsvara den mängd som produkten innehåller vid försäljning.
Beräkning
Energivärdet skall beräknas med hjälp av de nedanför angivna omräkningsfaktorerna:
14
EU 1169/2011
Bilaga XIV
EU 1169/2011
Bilaga XV
Omräkningsfaktorer för beräkning av energi
Det deklarerade energivärdet ska beräknas med följande omräkningsfaktorer:
Kolhydrat (utom polyoler)
17 kJ/g – 4 kcal/g
Polyoler
10 kJ/g – 2.4 kcal/g
Protein
17 kJ/g – 4 kcal/g
Fett
37 kJ/g – 9 kcal/g
Salatrim
25 kJ/g – 6 kcal/g
Alkohol (etanol)
29 kJ/g – 7 kcal/g
Organiska syror
13 kJ/g – 3 kcal/g
Fiber
8 kJ/g – 2 kcal/g
Erytritol
0 kJ/g – 0 kcal/g
Enheter och presentation vid näringsdeklaration
I näringsdeklarationer ska de nedan förtecknade måttenheterna användas för energi (kilojoule
[kJ] och kilokalorier [kcal]) och för massa (gram [g], milligram [mg] eller mikrogram [μg]),
och ordningsföljden för uppgifterna ska i förekommande fall vara följande:
Energi
kJ/kcal
Fett
g
varav mättat fett
g
Kolhydrat
g
varav sockerarter
g
Protein
g
Salt
g
EU 1169/2011
Bilaga XIII
Dessutom är det möjligt att ange en eller flera av följande upplysningar:
Enkelomättat fett (g), fleromättat fett (g), polyoler (g), stärkelse (g), fiber (g) och vitaminer
och mineralämnen.
EU 1169/2011
art 30.3
Följande information kan dessutom upprepas på förpackningen:
Energi eller Energi, fett, mättat fett, sockerarter och salt.
EU 1169/2011
art 32 + Bilaga
XIII
Energivärdet och mängden av näringsämnen som nämns ovan får dessutom anges i procent av
referensintag per 100 g eller 100 ml och följande förklaring skall finnas i omedelbar närhet av
dessa: ”Referensintag för en genomsnittlig vuxen (8400 kJ/ 2000 kcal).”
15
EU 1169/2011
Referensintag för energi och vissa andra näringsämnen än vitaminer
och mineralämnen (vuxna)
Energi
8400 kJ/ 2000 kcal
Totalt fett
70g
Mättat fett
20 g
Kolhydrat
260g
Sockerarter
90 g
Protein
50 g
Salt
6g
Uttryck per portion eller konsumtionsenhet
Energivärde och näringsämnen (fett, mättat fett, kolhydrat, sockerarter, protein, salt) kan
dessutom uttryckas per portion och/eller per konsumtionsenhet om de är lätta att känna igen
av konsumenten och förutsatt att portionen eller enheten kvantifieras på etiketten och att
antalet portioner eller enheter i paketet anges.
Även om mängden näringsämnen uttrycks enbart per portion eller konsumtionsenhet ska
energivärdet uttryckas per 100 g eller per100 ml och per portion eller konsumtionsenhet.
Den portionsstorlek eller enhet som används ska anges i nära anslutning till
näringsdeklarationen.
EU 1169/2011
Vitaminer och mineraler
Vitaminer och mineraler får anges som ett tillägg till näringsdeklarationen. Mängden
vitaminer eller mineraler måste dessutom deklareras i % av referensintag som angivet i
1169/2011, bilaga XIII. Endast de vitaminer och mineraler som anges i bilagan får deklareras,
under förutsättning att de ingår i betydande mängd i produkten. Detta motsvarar normalt sett
minst 15 % av referensintaget per 100 g eller 100 ml - för drycker är det dock 7,5% av
referensintaget per 100 ml. Betydande mängd kan också utgöras av 15% av referensvärdet per
portion om förpackningen endast innehåller en portion.
SJF Tekniska
Kommitté
mars 2013
Vitamin
Mängd
Mineraler
Mängd
Vitamin A (µg)
800
Kalium (mg)
2000
Vitamin D (µg)
5
Klorid (mg)
800
Vitamin E (mg)
12
Kalcium (mg)
800
Vitamin K (µg)
75
Fosfor (mg)
700
Vitamin C (mg)
80
Magnesium (mg)
375
Tiamin (mg)
1,1
Järn (mg)
14
Riboflavin (mg)
1,4
Zink (mg)
10
Niacin (mg)
16
Koppar (mg)
1
Vitamin B6 (mg)
1,4
Mangan (mg)
2
Folsyra (µg)
200
Fluorid (mg)
3,5
Vitamin B12 (µg)
2,5
Selen (µg)
55
Biotin (µg)
50
Krom (µg)
40
Pantotensyra (mg)
6
Molybden (µg)
50
Jod (µg)
150
Med anledning av att det vid publicering av denna version inte tagits fram någon svensk
översättning av det nya uttrycket för ”RDI” kan tekniska kommittén inte lämna någon
rekommendation i frågan. Vi kommer så snart denna översättning blir klar att återkomma med
en skrivning.
16
EU 1169/2011
Bilaga I
Fiber
EU 1924/2006
Utdrag ur ”Näringspåståenden och villkor för användningen av dem”.
I direktiv 2008/100/EG definieras fiber som kolhydratpolymerer med minst tre
monomerenheter som varken spjälkas eller upptas i människans tunntarm och som hör till
någon av följande kategorier:
– Ätliga kolhydratpolymerer som naturligt förekommer i konsumtionsfärdiga livsmedel.
– Ätliga kolhydratpolymerer som erhållits ur livsmedelsråvaror genom fysikaliska,
enzymatiska eller kemiska metoder och som har en gynnsam fysiologisk effekt som påvisats
genom allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation.
– Ätliga syntetiska kolhydratpolymerer som har en gynnsam fysiologisk effekt som påvisats
genom allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation.”
Lågt energiinnehåll
Ett påstående om att ett livsmedel har ett lågt energiinnehåll, och varje annat påstående som
kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten inte innehåller
mer än 40 kcal (170 kJ)/100 g för livsmedel i fast form eller mer än 20 kcal (80 kJ)/100 ml för
livsmedel i flytande form. För bordssötningsmedel gäller gränsen 4 kcal (17kJ)/portion, med
sötande egenskaper som motsvarar 6 g sackaros (cirka 1 tesked sackaros).
Energireducerad
Ett påstående om att ett livsmedel är energireducerat, och varje annat påstående som kan antas
ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om energivärdet är minskat med minst
30 % och om de egenskaper anges som gör att livsmedlets totala energivärde minskats.
Energifri
Ett påstående om att ett livsmedel är energifritt, och varje annat påstående som kan antas ha
samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten inte innehåller mer än 4
kcal (17 kJ)/100 ml. För bordssötningsmedel gäller gränsen 0,4 kcal (1,7 kJ)/portion, med
sötande egenskaper som motsvarar 6 g sackaros (cirka 1 tesked sackaros).
Låg sockerhalt
Ett påstående om att ett livsmedel har låg sockerhalt, och varje annat påstående som kan antas
ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller högst 5 g
sockerarter per 100 g för livsmedel i fast form eller 2,5 g sockerarter per 100 ml för livsmedel
i flytande form.
Sockerfri
Ett påstående om att ett livsmedel är sockerfritt, och varje annat påstående som kan antas ha
samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller högst 0,5 g
sockerarter per 100 g eller 100 ml.
Ökat innehåll av [namn på näringsämnet]
Ett påstående om att innehållet av ett eller flera näringsämnen, förutom vitaminer och
mineralämnen, har ökats, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för
konsumenten, får endast göras om produkten uppfyller kraven för påståendet ”källa” och
innehållet har ökats med minst 30 % jämfört med en liknande produkt.
Minskat innehåll av [namn på näringsämnet]
Ett påstående om att innehållet av ett eller flera näringsämnen har minskats, och varje annat
påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om innehållet
har minskats med minst 30 % jämfört med en liknande produkt utom i fråga om
mikronäringsämnen där en skillnad på 10 % från de referensvärden som anges i direktiv
90/496/EEG godtas, samt för natrium, eller motsvarande värde för salt, där en skillnad på 25
% godtas.
17
Lätt/light
Ett påstående om att en produkt är ”lätt” eller ”light”, och varje annat påstående som kan antas
ha samma innebörd för konsumenten, skall uppfylla samma villkor som de som gäller för
begreppet ”minskat”. Påståendet skall åtföljas av uppgifter om den eller de egenskaper som
gör produkten ”lätt” eller ”light”.
Naturlig/Naturligt
Om ett livsmedel naturligt uppfyller villkoren enligt denna bilaga för användningen av ett
näringspåstående, får formuleringen ”naturlig/t” läggas till före påståendet.
Rik på
För produkter som märks med uppgift om att de är rika på visst vitamin eller mineral ska
produkten innehålla minst 30 % av det för märkningsändamål rekommenderade dagliga
intaget per 100 g (ml) eller per portion.
EU 1047/2012
Nytt näringspåstående:
”UTAN TILLSATT NATRIUM/SALT”
Ett påstående om att natrium/salt inte tillsatts ett livsmedel, och varje annat påstående som kan
antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten inte innehåller
något tillsatt natrium/salt eller någon annan ingrediens som innehåller tillsatt natrium/salt och
produkten innehåller högst 0,12 g natrium, eller motsvarande värde för salt, per 100 g eller
100 ml.”
Hälsopåståenden
Det finns inga generella hälsopåståenden för juice. Det finns generella hälsopåståenden om
vitaminer och mineraler som kan användas. Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida.
Berikning
Numera är det en gemensam lagstiftning i EU för berikning av livsmedel.
Ekologisk produktion
För att få kalla en produkt ekologisk måste den ha producerats enligt EG:s regler för ekologisk
produktion. EG:s regler omfattar odling, djurhållning, livsmedelsförädling, märkning, import,
kontroll och marknadsföring av ekologiska produkter.
EU-logo
Produktionen ska årligen kontrolleras av en godkänd kontrollorganisation. I Sverige är
KRAV-certifieringen den vanligaste. Förutom KRAV-märket ska förpackningen vara märkt
med EU:s speciella logotyp. Från juli 2012 gäller de nya logotyperna. För mer information se
www.krav.se.
Svenska Demeterförbundet har satt upp standarder för biodynamiskt odlade produkter som
förutom EU:s logotyp har ett Demetermärke.
Svenskt Sigill
Svenskt Sigill garanterar att råvarorna och blommorna som bär märket har producerats på
svenska kontrollerade gårdar och i odlingar som lever upp till höga krav på säkra livsmedel,
god djuromsorg, miljöansvar och öppna svenska landskap.
Grunden i Svenskt Sigill är en uppsättning regler som gården/odlingen måste följa för att
kunna sälja sina varor under märket Svenskt Sigill. Att allt gått rätt till granskas av ett
fristående kontrollföretag.
Svenskt Sigill är en långsiktig satsning för att driva utvecklingen av det svenska jordbruket
och odlingen mot ökad hållbarhet.
18
Bilaga 1
EXEMPEL DRICKFÄRDIG JUICE
I förekommande fall kompletteras beteckningen med uppgiften - ”från koncentrat” eller ”delvis från koncentrat”. Se
avsnittet ”Vilka uppgifter ska finnas på förpackningen för ytterligare information om dessa regler”.
1. JUICE INNEHÅLLANDE TVÅ FRUKTER
Ananas- och apelsinjuice.
Ingredienser: Ananasjuice (51 %) och apelsinjuice (49 %).
Kommentarer: Eftersom juicen innehåller mindre än tre frukter måste dessa alltid anges i beteckningen. I
detta exempel namnges två frukter i beteckningen, och dessa måste mängddeklareras var för sig.
2. JUICE INNEHÅLLANDE TRE FRUKTER
2a) Apelsin-, äpple- och druvjuice.
Ingredienser: Apelsinjuice (50%), äppeljuice (30 %) och druvjuice (20 %).
eller
2b) Apelsin-, äpple- och druvjuice.
Ingredienser: Apelsinjuice, äppeljuice och druvjuice.
Kommentarer: Eftersom juicen innehåller tre frukter kan man välja om man vill ange samtliga tre frukter i
fallande skala i beteckningen, eller om man vill ersätta fruktnamnen med uttryck som ”blandad frukt”, ”trefruktsjuice” eller liknande. Det är inte ett krav enligt praxis för den europeiska juiceindustrin att mängddeklarera frukterna var för sig i detta fall, eftersom juicen innehåller tre fruktsorter och ingen av frukterna
framhävs särskilt i varken beteckning, annan text eller bilder.
3. JUICE INNEHÅLLANDE FLER ÄN TRE FRUKTER
3a) Tropisk juice.
Ingredienser: Juicer av apelsin, ananas, äpple, passionsfrukt och acerola.
Kommentarer: Se exempel 2.
eller
3b) Tropisk juice. Apelsin, ananas, äpple, passionsfrukt, acerola.
Ingredienser: Juice av apelsin, ananas, äpple, passionsfrukt och acerola.
Kommentarer: Juicen innehåller fler än tre frukter och ingen av frukterna dominerar viktsmässigt i juicen.
Därför kan frukterna namnges i beteckningen utan att dessa behöver mängddeklareras var för sig.
4. JUICE INNEHÅLLANDE FLER ÄN TRE FRUKTER, MEN EN FRUKT NAMNGES
Tropisk juice med smak av passionsfrukt.
Ingredienser: Juicer av apelsin, ananas, passionsfrukt (10 %), äpple och acerola.
Kommentarer: Eftersom passionsfrukt framhävs i beteckningen ska denna frukt mängddeklareras.
5. FANTASINAMN PÅ SVENSKA ELLER ANNAT SPRÅK
5a) Berry Delight. Apple, Strawberry and Black currant.
Ingredienser: Juice av Äpple, Jordgubbe (35 %), Svarta Vinbär (13 %).
Kommentarer: Eftersom man använder ordet ”berry” måste alla bär mängddeklareras.
5b) Mandarin morning. Orange, mandarin & green grape juice.
Ingredienser: Apelsiner, mandariner (35 %) och gröna druvor.
Kommentarer: Eftersom mandarin framhävs i beteckningen skall denna frukt mängddeklareras.
19
EXEMPEL DRICKFÄRDIG NEKTAR
(I förekommande fall kompletteras beteckningen med uppgiften ” från koncentrat eller ”delvis från koncentrat”.
Se avsnittet ”Vilka uppgifter ska finnas på förpackningen för ytterligare information om dessa regler.):
1. Ananas- och apelsinnektar.
Ingredienser: Vatten, ananasjuice (26 %), apelsinjuice (24 %), socker.
Fruktinnehåll minst 50 %.
2. Exotisk nektar av apelsin, aprikos, ananas, äpple, passionsfrukt, banan.
Ingredienser: Vatten, apelsinjuice, aprikospuré, socker, juice av ananas, äpple och passionsfrukt, bananpuré och
vitamin C.
Fruktinnehåll minst t.ex. 49 %. (Beror på andel passionsfrukt och bananpuré)
Kommentarer: Fruktnamnen ska anges i beteckningen i fallande skala. Man får ersätta fruktnamnen i beteckningen
med ordet blandad eller liknande (se nästa exempel). Enligt reglerna om juice och nektar ska fruktinnehållet
deklareras som ovan i en nektar
3. Exotisk nektar.
Ingredienser: Vatten, apelsinjuice, aprikospuré, socker, juice av ananas, äpple och passionsfrukt, bananpuré och
vitamin C.
Fruktinnehåll minst t.ex. 47 %. (Beror på andel passionsfrukt och bananpuré)
Kommentarer: Eftersom det ingår mer än två frukter får man ersätta fruktnamnen i beteckningen med ordet blandad
eller liknande. Enligt reglerna om juice och nektar ska fruktinnehållet deklareras som ovan i en nektar
EXEMPEL KONCENTRERAD NEKTAR
(I förekommande fall kompletteras beteckningen med uppgiften ” från koncentrat eller ”delvis från koncentrat”.
Se avsnittet ”Vilka uppgifter ska finnas på förpackningen för ytterligare information om dessa regler.):
1. Ananas- och apelsinnektar. Koncentrerad.
Ingredienser: Ananasjuice, apelsinjuice, socker.
Drickfärdig nektar innehåller 26 % ananasjuice och 24 % apelsinjuice.
Fruktinnehåll i drickfärdig nektar minst 50 %.
EXEMPEL SAFT
1. Blandsaft med jordgubbe. Koncentrerad.
Ingredienser: Socker, päronjuice, jordgubbsjuice, äppeljuice, druvjuice, fläderbärsjuice, syra (citronsyra),
konserveringsmedel (natriumbensoat och kaliumsorbat).
Drickfärdig saft innehåller 9 % fruktjuice (4 % jordgubbsjuice).
Kommentarer: Mängddeklaration av jordgubbsjuicen görs eftersom denna framhävs i beteckningen för produkten.
Det totala fruktjuiceinnehållet ska dessutom deklareras.
2. Blandsaft. Koncentrerad.
Ingredienser: Socker, jordgubbsjuice, druvjuice, äppeljuice, vatten, syra (citronsyra),
konserveringsmedel (kaliumsorbat och natriumsorbat).
Drickfärdig saft innehåller 10 % fruktjuice.
Kommentarer: Mängddeklaration inte nödvändig för de olika frukt- och bärsorterna eftersom dessa inte nämns i
beteckningen. Det totala fruktjuiceinnehållet ska däremot alltid deklareras.
3. Blandsaft. Jordgubb, druva, äpple. Koncentrerad.
Ingredienser: Socker, jordgubbsjuice, druvjuice, äppeljuice, vatten, syra (citronsyra),
konserveringsmedel (kaliumsorbat och natriumsorbat).
Drickfärdig saft innehåller 7 % jordgubbsjuice, 3 % druvjuice och 2 % äppeljuice.
Kommentarer: Det är inte ett krav enligt praxis för den europeiska juiceindustrin att mängddeklarera frukterna var
för sig i detta fall, eftersom blandsaften innehåller tre fruktsorter och ingen av frukterna framhävs särskilt i varken
beteckning, annan text eller bilder. Om frukterna inte mängddeklareras var för sig krävs i stället en deklaration av
den totala fruktmängden i saften.
20
EXEMPEL FRUKTDRYCKER
(I förekommande fall kompletteras beteckningen med uppgiften ” från koncentrat eller ”delvis från koncentrat”. Se
avsnittet ”Vilka uppgifter ska finnas på förpackningen för ytterligare information om dessa regler.):
1. Äppledryck. Koncentrerad.
Ingredienser: Äppeljuice, socker, syra (citronsyra), vitamin C.
Drickfärdig dryck innehåller 19 % äppeljuice.
2. Citron- och limedryck.
Ingredienser: Vatten, socker, citronjuice (5 %), limejuice (1 %), syra (citronsyra), citronarom.
eller
Ingredienser: Vatten, socker, fruktjuice 6 % (citron 5 %, lime 1 %), syra (citronsyra), citronarom.
Kommentar: Mängddeklaration av citron- och limejuicen görs eftersom dessa frukter framhävs i beteckningen för
produkten.
3. Dryck med smak av citron och lime.
Ingredienser: Vatten, socker, druvjuice, citronjuice (4 %) , limejuice (1%), syra (citronsyra), citronarom.
eller
Ingredienser: Vatten, fruktjuice 10 % (druva 5%, citron 4%, lime 1%), socker, syra (citronsyra), citronarom.
Kommentarer: Mängddeklaration av citron- och limejuicen görs eftersom dessa frukter framhävs i beteckningen för
produkten.
4. Dryck med druva, citron och lime.
Ingredienser: Vatten, fruktjuice 10 % (druva 5 %, citron 4 %, lime 1 %) socker, syra (citronsyra), citronarom.
Kommentarer: Mängdeklaration av alla tre fruktjuicerna görs eftersom det framhävs i varubeteckningen.
21
Bilaga 2.
Teckenstorlek på förpackningar
Små förpackningar:
Största yta <10 cm2
Små förpackningar:
Största yta >10 och
<25cm2
Mindre förpackningar:
Största yta >25 och
<80cm2
Förpackningar:
Största yta
>80cm2
Skall innehålla:
Varubeteckning,
allergener
ingredienser/teknis
ka hjälpmedel,
nettovikt, BFdatum/anv.datum
Skall innehålla alla
obligatoriska
upplysningar,
undantaget
näringsdeklaration
Skall innehålla alla
upplysningar samt
näringsdeklaration!
Skall innehålla alla
upplysninger samt
näringsdeklaration!
Min. skrift storlek.
x=0,9 mm
Min. skrift storlek
x=0,9 mm
Min. skrift
storlek x=1,2
mm
Ingredienser skall
framgå på annan plats
(t.ex hemsida) eller
upplysas vid
efterfrågan (om det
utelämnats).
Min. skrift storlek
x=0,9 mm
22
Bilaga 3.
Utdrag ur AIJN:s Code of Practice, justerat enligt Juicedirektivet 2012/12/EU, bilaga V.
Korrigerad minimi-Brix för frukter som AIJN enats om. Brix-värdena gäller juice (direktpressad juice) samt
juice från koncentrat. Brix från koncentrat är det minimivärde man skall räkna med för juice och puré från
koncentrat. För direktpressad juice är det minimivärdet, ofta är Brix högre och det ska inte justeras. I det nya
juicedirektivet anges endast Brix för rekonstituerad fruktjuice och rekonstituerad fruktpuré.
Värden som ändrats (sänkts) i det nya Juicedirektivet 2012/12/EU bilaga V har justerats i nedanstående tabell.
Frukt
Brix rekonstituerad juice och
rekonstituerad puré
Brix för juice (direktjuice)
Acerola
6,5
6,0
Ananasj
12,8
11,2
Apelsin
11,2
10,0
Aprikos (okorrigerad)
11,2
10,2
Banan (okorrigerad)
21,0
20,0
Citron
8,0
7,0
Druva
15,9
13,5
Granatäppel
15,0
14,0
Grapefrukt
10,0
9,5
Guava (okorrigerad)
8,5
8,5
Hallon
7,0
6,3
Jordgubbar
87,0
6,3
Mandarin
11,2
10,5
Mango (okorrigerad)
13,5
14,0
Morot (okorrigerad)
8,0
7,0
Passionsfrukt
12,0
12,4
Persika (okorrigerad)
10,0
9,0
Päron (okorrigerad)
11,9
11,0
Surkörsbär
13,5
12,4
Svarta vinbär
11,0
10,5
Tomat (okorrigerad)
5,0
4,2
Äpple
11,2
10,0
Brix, syratal, ratio.
För juice används begreppen Brix, syratal och ratio. För Brix mäter man det okorrigerade värdet med en refraktometer
som motsvarar % löst socker. En sockerlösning med 12 % socker får värdet 12 ºBrix. I en citrusjuice är den lösliga
torrsubstansen till stor del socker men syramängder och andra ämnen påverkar mätningarna. Den okorrigerade Brixen
kallas även refraktometer Brix. För att få den verkliga procenten löslig torrsubstans, kallad korrigerad Brix, skall
värdet från refraktometern korrigeras för syrahalten och temperaturen. Det finns speciella tabeller för detta, se t.ex.
Döhler, Technical Vademecum.
Syratalet mätes i % vattenfri citronsyra genom titrering med natronlut. För att få ratio divideras korrigerad Brix med
syratalet. Ex. en apelsinjuice med låg ratio har en syrlig smak och en apelsinjuice med högt ratio har en söt smak.
I AIJN Code of Practice talar man om “corresponding” Brix. Man mäter då densiteten och går in i tabeller för soluble
solids 20º/20º som uttrycks i löslig torrsubstans som socker uttryckt i viktsprocent. Korrigerad Brix och
”corresponding” Brix är ungefär samma.
23
AIJN Code of Practice har sammanställt en lista över provisorisk korrigerad Brix och rel. Densitet. Värdena är
sammanställda på tillgänglig information och kommer att kompletteras.
Provisorisk korrigerad Brix och rel. densitet
Frukt
Aronia
Acerola
Blåbär
Björnbär
Boysenbär
Cashewäpple
Hjortron
Kråkbär
Fläder
Tranbär (amerikanska)
Tranbär (europeiska)
Krusbär
Kiwi
Lime
Lingon
Litchi
Melon
Papaya
Plommon
Sviskon
Kvitten
Röda Vinbär
Nypon
Rönnbär
Havtorn
Slånbär
Taggannona
Stenbär
Sockeräpple
Umbu
Vattenmelon
Vita Vinbär
Botaniskt namn
Aronia melanocarpa (Michx. ) Elliott
Malpighia punicifolia L.
Vaccinium myrtillus L.
Rubus fruticosus L.
Rubus loganobaccus L.H. Bailey
Anacardium occidentale L.
Rubus chamaemorus L.
Empetrum nigrum L.
Sambucus nigra L.
Vaccinium macrocarpon Ait.
Vaccinium oxycoccus L.
Ribes uva-crispa L.
Actinidia Deliciosa
Citrus aurantiifolia Swingl. Persian
Lime and Key Lime
Vaccinium vitis-idaea L.
Litchi chinensis Sonn.
Cucumis melo L.
Carica papaya L.
Prunus domestica. L.
Prunus domestica L.
Cydonia oblonga Mill.
Ribes rubrum L.
Rosa L.species.
Sorbus aucuparia L.
Hippphäerhamnoides L.
Prunus spinosa L.
Annona muricata L.
Prunus cerasus cv. stevnsbaer
Annona squamosa L.
Spondias tuberosa anuda
Citrullus lanatus L.
Ribes rubrum L.
24
Brix
13.5
6.0
8.5
8.0
7.0
10.5
8.0
5.5
9.0
7.0
7.0
6.0
10.5
7.0
9.0
11.2
7.5
9.0
10.0
10.0
10.0
9.0
8.0
10.0
5.0
5.0
13.5
14.7
13.5
8.0
7.5
9.0
Juice
Rel.densitet
1.0547
1.024
1.033
1.032
1.042
1.032
1.022
1.036
1.028
1.028
1.024
1.042
1.028
1.036
1.045
1.028
1.036
1.040
1.040
1.040
1.036
1.032
1.040
1.020
1.020
1.055
1.060
1.055
1.032
1.028
1.036
Juice från koncentrat
Brix
Rel.densitet
15.0
1.0611
6.5
1.026
10.0
1.040
8.8
1.035
8.0
11.5
1.046
9.0
1.036
6.0
1.024
10.0
1.040
7.5
1.030
7.5
1.030
7.0
1.028
11.5
1.046
8.0
1.032
10.0
12.0
8.0
9.5
11.2
11.2
11.2
10.0
9.0
11.2
5.8
5.8
14.5
17.3
14.5
9.0
8.0
10.0
1.040
1.049
1.032
1.038
1.045
1.045
1.045
1.040
1.036
1.045
1.023
1.023
1.059
1.070
1.059
1.036
1.032
1.040
Bilaga 4
Särskilda bestämmelser för fruktnektar (Juicedirektivet 2012/12/EU, bilaga IV)
Lägsta tillåtna juice
och/eller puréinnehåll
(uttryckt i volymprocent
av den färdiga produkten)
Fruktnektar framställd av:
Frukt med syrlig juice som inte är drickbar i naturligt tillstånd
Passionsfrukt
Lulo
Svarta vinbär
Vita vinbär
Röda vinbär
Krusbär
Havtorn
Slånbär
Plommon
Sviskon
Rönnbär
Nypon
Surkörsbär
Övriga körsbär
Blåbär
Fläderbär
Hallon
Aprikoser
Jordgubbar
Mullbär/björnbär
Tranbär
Kvitten
Citron och limefrukt
Andra frukter som tillhör denna kategori
Frukt med låg syrahalt eller med mycket fruktkött eller stark arom och som har
en juice som inte är välsmakande i naturligt tillstånd
Mango
Banan
Guava
Papaya
Litchiplommon
Azarolhagtorn
Taggannona
Nätannona
Cherimoya
Granatäpple
Cashewäpple
Spanska plommon (mombinplommon)
Umbu
Andra frukter som tillhör denna kategori
Frukt med råsaft som är drickbar i naturligt tillstånd
Äpple
Päron
Persika
Citrusfrukter, utom citron och limefrukt
Ananas
Andra frukter som tillhör denna kategori
25
25
25
25
25
25
30
25
30
30
30
30
40
35
40
40
50
40
40
40
40
30
50
25
25
25
25
25
25
25
25
25
25
25
25
25
25
25
25
50
50
50
50
50
50
Bilaga 5
Grönsaksnektar.
Grönsakens namn
Min. Juice/purée
innehåll i nektar, %
Sparris
40
Aubergine
40
Rättika
25
Brysselkål
40
Morot
25
Blomkål
40
Selleriblad
25
Sellerirot
25
Kinakål Pe-tsai
40
Cos sallad
40
Gurka
40
Dill
40
Franska bönor
40
Broccoli
25
Kålrabbi
40
Purjolök
25
Linserl
40
Sallad
40
Märg
40
Lök
25
Persiljeblad
25
Persiljerot
40
Ärtor
25
Potatis
40
Pumpa kalebass
25
Rädisa
25
Rödbeta
40
Rabarber
25
Kål
40
Spenat
40
Paprika
40
Övriga grönsaker
25
26
Bilaga 6.
Beräkning av minsta mängd juice i nektar.
Underlag: Fruktmängden som behövs är reglerad enligt Bilaga 2.
Minsta relativa densiteten och motsvarande Brix finns i AIJN Code of Practice.
Beräkningar av minsta mängd, exempel.
Exempel
Produktkrav
Uträkningar
1
Apelsinjuicenektar.
Lagkrav minst 50 % juice.
Förutsättningar:
Koncentrat 65ºBrix.
Juice min 11,2ºBrix och
rel.densitet 1,045.
Minimiinnehåll av frukt på 50 % volym betyder 500 ml juice
per 1000 ml nektar.
Om nektarn görs på koncentrat är mängden koncentrat som
behövs enl. följande:
500 x 11,2 x 1.045 = 58,52 g torrsubstans till 58,52 g
torrsubstans behövs 58,52/65 x 100= 90 g koncentrat.
2
Blandnektar med 30 % apelsin och
20 % grapefrukt.
Lagkrav minst 50 % juice.
Förutsättningar:
Apelsinjuicekoncentrat 65ºBrix.
Grapefruktjuicekoncentrat 60ºBrix
Minimiinnehåll av frukt på 50 % volym betyder 500 ml
blandad juice eller 300 ml apelsinjuice och 200 ml
grapefruktjuice per 1000 ml nektar.
Om nektar görs på koncentrat är mängden som behövs enl.
följande:
För 300 ml apelsinjuice med min. 11,2ºBrix behövs: 300 x
11,2 x 1,045= 35,11 g torrsubstans. Till 35,11 g torrsubstans
behövs 35,11/65 x 100 = 54,0 g koncentrat.
För 200 ml grapefruktjuice med min. 10,0º’Brix behövs: 200
x 10,0 x 1,040 = 20,8 g torrsubstans. För 20,8 g torrsubstans
behövs 20,8/60 x 100 = 34,7 g koncentrat.
3
Blandnektar med 60 % av
juiceinnehållet från apelsin-, 30 %
från äpple- och 10 % från
passionsfruktjuice.
Lagkrav: minimikrav för varje
frukt beräknas först då det är olika
innehåll.
Minimikrav: Apelsin 50 %, äpple
50 %, passionsfrukt 25 %.
Apelsinjuicekoncentrat: 65ºBrix,
äppeljuicekoncentrat 70ºBrix,
passionsfruktjuicekoncentrat
50ºBrix.
För att göra nektar behövs:
60 % apelsinjuice x 50/100= 30 % apelsinjuice.
30 % äppeljuice x 50/100 = 15 % äppeljuice
10 % passionsfruktjuice x 25/100 = 2,5 % passionsfruktjuice.
Juiceinnehållet i nektarn ska vara: 47,5 % dvs. 475 ml juice i
1000 ml nektar.
60 % apelsinjuice av 475 ml = 285 ml
30 % äppeljuice av 475 ml = 142,5 ml
10 % passionsfruktjuice av 475 ml = 47,5 ml
Totalt 47,5 %.
För beräkningarna av mängden koncentrat använd samma
metod som i exempel 2.
27
Beräkningar av utbyten, Brix-värden m.m. i juice.
Grundregeln för beräkningar av drickfärdig juice från koncentrat är:
Torrsubstanshalten i koncentratet = torrsubstanshalten i den drickfärdiga juicen.
Exempel 1.
Hur mycket juice blir det av 100 g 65,0° Brix apelsinkoncentrat?
Apelsinjuice har min. Brix 11,2° och rel.densitet 1,045
X x 11,2 = 100 x 65,0
X = 100 x 65,0 / 11,2 = 580
Det blir 580 g juice, 480 g vatten tillsättes koncentratet. 580 g juice blir 580 /1,045= 555 ml.
Exempel 2.
En juice ska tas fram med 50 % apelsin, 30 % äpple, 15 % druva och 5 % passionsfrukt. Alla juiceråvaror är från
koncentrat. Hur mycket råvara går det åt, vad blir det för Brix och vad blir rel. densiteten?
Apelsin: Koncentratet är 65,0° Brix, drickfärdig min. 11,2° Brix och rel. densitet 1,045.
Äpple: Koncentratet är 70,0° Brix, drickfärdig min. 11,2° Brix och rel. densitet 1,045.
Druva: Koncentratet är 60,0° Brix, drickfärdig min, 15,9° Brix och rel. densitet 1,065.
Passionsfrukt: Koncentrat 42,0°, drickfärdig min. 13,5° Brix och rel. densitet 1,055.
Till 1000 g blandjuice går det åt
50 % x 1000 x 11,2 / 65,0 = 86,1 g apelsinjuicekoncentrat
30 % x 1000 x 11,2 / 70,0 = 48,0 g äppeljuicekoncentrat
15 % x 1000 x 15 9 / 60,0 = 39,75 g druvjuicekoncentrat
5 % x 1000 x 13,5 / 42,0 = 16,07 g passionsfruktjuicekoncentrat
Brix-beräkning
(86,1 x 65,0 + 48,0 x 70,0 + 39,75 x 60,0 + 16,07 x 42,0) /1000 = 5,59 + 3,36 + 2,39 + 0,67 = 12,01
Rel. densitet
Brix 12,01 ger rel. densitet 1,0485,
28
Bilaga 7.
Fruktnamn på olika europeiska språk
Engelska
Botaniskt
Svenska
Danska
Finska
Tyska
Franska
Italienska
Portugisiska
Spanska
American)
cranberry
Vaccinium
macrocarpon Ait.
Amerikanska
tranbär
Tranebær
Karpalo
Cranberry (also
Amerikanische
Moosbeere)
Airelle rouge
Ossicocco
americano
Oxicoco
Arándano rojo
americano
Acerola cherry
Malpighia
(also Barbados
punicifolia L.
cherry, Puerto
Rican cherry, West
Indian cherry)
Acerola
Acerola
Aserola
Acerola (also
Westindische
Kirsche, AntillenKirsche
Acérole (also
Cerise des
Antilles)
Acerola
Acerola
Acerola
Apple
Malus Domestica
Borkh.
Äpple
Æble
Omena
Apfel
Pomme
Mela
Maça
Manzana
Apricot
Prunus armenica L. Aprikos
Abrikos
Aprikoosi
Aprikose (also
Marille)
Abricot
Albicocco
Damasco
Albaricoque,
Damasco
Banana
Musa paradisica L. Banan
Banan
Banaani
Banane
Banane
Banana
Banana
Plátano
Bilberry (also
Blueberry,
Whortleberry)
Vaccinium
myrtillus L. (wild)
and Vaccinium
corymbosum L.
(cultivated)
Blåbær
Mustikka
Heidelbeere (also
Shwarzbeere,
Blaubeere,
Waldbeere)
Myrtille
Mirtillo
Mirtilo
Mirtilo
Blackberry
Rubus fruticosus L. Björnbär
Brombær
Karhunvatukka
Brombeere
Mure
Rovo da more
Amora-silvestre
Mora
Blackcurrant
Ribes nigrum L.
Svarta vinbär
Solbær
Mustaherukka
Schwarze
Johannisbeere
(also Schwarze
KRibisel) b
Cassis
Ribes nero
Cassis, groselhapreta
Grosella negra
Boysenberry
Rubus
loganobaccus
L.H.Bailey
Boysenbär
Boysenbær
Boysenmarja
Boysenbeere
Cambrón
Boysenberry
Boysenberry
Boisenberi
Bullock´s heart
(also Custard
apple)
Annona reticulate
L.
Vild sweetsop,
oxhjärta
Custard apple
Annoona
Netzannone (also
Rahmapfel,
Ochsenherz)
Coeur de boeuf
(also Cachiman,
Corossol)
Cuore di bue,
Anona reticolare
-
Anona corazón,
anona roja
Cashew apple
Anacardium
occidentale L.
Cashewäpple
Cashew æble
Kaschuapfel
Anacarde or noix
cajou
Anacardio
Caju
Anacardo .
Castaña de cajú
Blåbär
29
Cherimoya
Annona cherimola
Mill.
Cherimoya
Cherimoya
Kirimoija Annona
Cherimoya
Chéromole also
corossol du Pérou
Cirimoia
Cherimoia
Chirimoya
Cloudberry
Rubus
chamaemorus L
Hjorton
Multebær
Lakka
Multebeere also
Moltebeere
Plaquebière,
ronce des
tourbières, ronce
petit-mûrier,
chicouté
Camemoro,
Lampone artico,
Rovo artico
Amora-branca
silvestre
Moras de los
pantanos.
Mora ártica.
Mora de ronces
Crowberry
Empetrum nigrum
L.
Kråkbär
Rævling, sortbær
Variksenmarja
Krähenbeere
Camarine noire
-
-
Murtilla
Elderberry
Sambucus nigra L
Fläderbär
Hyldebær
Selja
Holunderbeere
also Fliederbeere,
Holler
Sureau noir
Sambuco
Fruto do
sabugueiro
Saúco
European
cranberry
Vaccinium
oxycoccus L
Tranbär
Tranebær
Karpalo
Moosbeere also
Sauer- oder
Kranichbeere
Canneberge
Ossicocco europeo Oxicoco europeo
Arándano
europeo
Gooseberry
Ribes uva-crispa L. Krusbär
syn. R. grossularia
Stikkelsbær
Karviainen
Stachelbeere
Groseille à
maquereau
Uva spina
Groselha
espinhosa
Uva espinosa,
Grosella espinosa
Grape
Vitis vinifera L. V. Vindruva
Labrusca L.
Drue
Rypäle
Trauben
Raisin
Uva
Uva
Uva
Grapefruit
Citrus paradise
Macfayden
Grapefrugt
Greippi
Grapefrucht
Pamplemousse
Pomelo
Pomelo
Pomelo
Guava
Psidium guajava L. Guava
Guava
Guava
Guave
Goyave
Guava
Goiaba
Guayaba
Kiwi
Actinidia chinensis Kiwi
Planch.
Kiwi
Kiivi
Kiwi
Kiwi
Kiwi
Kiwi
Kiwi
Lemon
Citrus limon L.
Citron
Citron
Sitruuna
Zitrone
Citron
Limone
Limão
Limón
Lime
Citrus aurantifolia
Swingle
Lime
Lime
Limetti
Limette
Limette
Limetta
Lima
Lima
Lingonberry,
cowberry,
mountain
cranberry
Vaccinium vitisideae L.
Lingon
Tyttebær
Puolukka
Preiselbeere,
Kronsbeere
Airelle rouge
Mirtillo rosso
Amora alpine,
Arando vermelho
Arándano rojo
Litchi
Litchi chinensis
Sonn.
Litchi
Litchi
Litsi
Litschi
Litchi
Litchi
Lichia
Lichi
Mandarin
Citrus reticulate L.
Mandarin
Mandarin
Mandariini
Mandrine
Mandarine
Mandarino
Mandarina
Mandarina
Grapefrukt
30
Mangos
Mangifera indica
L.
Mango
Mango
Mango
Mango
Mangues
Mango
Manga, mango
Mango
Melon
Cucumis melo L.
Melon
Melon
Meloni
Melone,
Zuckermelone
Melon
Melone
Melão
Melón
Naranjilla also
Quito naranjilla
Solanum quitoense Lulo
Lam.
Lulo
Lulo
Lulo, Quiroorange Narangille,
Morelle de Quito
Lulo
Lulo
Lulo
Naranjilla
Nuquí
Orange
Citrus sinensis L.
Osbeck
Apelsin
Appelsin
Appelsini
Orangen
Orange
Arancia
Laranja
Naranja
Papya
Caprica Papya L.
Papaya
Papaya
Papaija
Papaya
Papaye
Papaya
Papaia
Papaya
Passion fruit
Passiflora edulis
Sims., P.edulis
forma flaviacarpa
Passionsfrukt
Passionsfrugt
Passiohedelmä
Passionsfrucht,
Maracuja
Maracuja,
Maracuja
Fruit de la passion
Maracujá
Maracuyá
Peach
Prunus persica L.
Batasch
Persika
Fersken
Persikka
Pfirisch
Pêche
Pesca
Pêssego
Melocotón,
durazno
Pear
Pyrus communis L: Päron
Pære
Päärynä
Birne
Poire
Pera
-
Pera
Pineapple
Ananas Comusus
L.
Ananas
Ananas
Ananas
Ananas
Ananas
Ananas
Ananás
Piña
Plum
Prunus domestica
L.
Plommon
Blomme
Luumu
Pflaume
Prune
Prunga
Ameixa
Ciruela
Pomegranate
Punica granatum L. Granatäpple
Granatæble
Granaattiomena
Granatapfel
Grenade
Melograne
Romã
Granada
Quetsche
Prunus domestica
L.
Sviskon
Sveskeblomme
Luumu
Zwetsche
Quetsche
Susina
Ameixa
Ciruela silvestre
Quince
Cydonia oblonga
Mill.
Kvitten
Kvæde
Kvitteni
Quitte
Coing
Melo cotogno
Marmelo
Membrillo
Raspberry
Rubus idaeus L.
Hallon
Hindbær
Vadelma
Himbeere
Framboise
Lampone
Framboesa
Frambuesa
Red currant
Ribes rubrum L.
Röda vinbär
Ribs
Punaherukka
Rote
Johannesbeere,
rote Ribisel
Groseille rouge
Ribes rosso
Groselha
Grosella roja
Rose hip
Rosa L. species
Nypon
Hyben
Ruusunmarja
Hagebutte
Cynorhodon , Fruit Rosa canina
de l’eglantier
Gratte-cul
Fruta da roseira
brava
Rosa mosqueta
31
Rowanberry
Sorbus aucuparia
L.
Rönnbär
Rǿnnebær
Pihlajanmarja
Edeleberesch,
Vogelbeere
Graine de sorbier
Sallowthornberry
Hippophae
rhamnoides L.
Havtorn
Havtorn
Tymi
Sanddorn
Sloe also
blackthorn fruit
Prunus spinosa L.
Slånbär
Slåen
Oratuomi
Sour cherry
Prunus cerasus L.
Surkörsbär
Sur kirsebær
Soursop also sour
apple
Annona muricata
L.
Taggannona
Soursop, Tornet
corosel
Spanish plum,
Purple mombin
Spondias purpurea Mombimplommon Mombinblomme,
L.
rød mombin
Strawberry
Fragaria vesca L.
Sugar apple,
Custard apple,
Sweetsop
Jordgubbar
Sorba selvatica
Serba
Serba
Fruit de l’argousier Olivello spinos
-
Espino amarillo
Schlehe
Prunelle
Prunga selvatica
Abrunho selvagem Endrina
Kirsikka
Sauerkirsche,
Weichsel
Cerise aigre
(griotte)
Ciliegia acida
(Marasca)
Ginja
Guinda ácida
Annoona
Stachelannona,
Sauersack
Corossol
Guanàbana,
Graviola,
Corossole
Graviola
Graviola,
Guanábana
Rote
Mombinpflaume
Caja (Prune rouge, Cagià,
Mombins rouge,
Giobo
Prune d’Espagne)
Cajá
Jobo
Jordbær
Mansikka
Erdbeere
Fraise
Fragola
Morango
Fresa, frutilla
Annona squamosa Sockeräpple,
L.
sweetsop
Sugar apple
Sukkeræble
Asimiina, Papavi
Schuppenannone,
Süssack,
Zuckerapfel,
Zimtapfel
Atte,
Pomme cannelle
-
Fruta-pinha,
Ariticum,
Ateira
Anón
Sour cherry
Prunus Cerasus
cv.
Stevnsbær
Kirsikkaluunu
Stevnsbaer
Umbo also Imbu
Spondias tuberosa Umbo
Arruda
Umbo
Umbo
Imbu
Umbu
Umbu
Umbú
Water melon
Citrullus lanatus
L. syn. C.vulgaris
Schrad
Vattenmelon
Vandmelon
Vesimeloni
Wassermelon
Pastèque
Cocomera,
Anguria
Melancia
Sandía
White currant
Ribes rubrum L.
Vita vinbär
Hvid ribs
Valkoherukka
Weisse
Johanisbeere,
Weisse Ribisel
Groseille blanche
Ribes bianco
Groselha branca
Grosella blanca
Surkörsbär
32