Transcript disposition=attachment;2. Risk och sårbarhetsanalys, Falkenbergs kommun, 2011.pdf

Risk- och sårbarhetsanalys
Falkenbergs kommun 2011
1
Innehållsförteckning
1.1 Falkenbergs kommun6
1.1
Falkenbergs kommuns riskbild 20116
2.2
Analysmetod8
3.3 Samhällsviktig verksamhet
9
Definition av samhällsviktig verksamhet 9
4.4
Identifiering och analys av riskobjekt, sårbara verksamheter
och oönskade händelser
10
4.1 Tekniska olycksrisker10
4.2 Naturolycksrisker10
4.3 Sociala riskfaktorer11
4.4 Miljörisker11
5.5
Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen
kan disponera för att hantera extraordinära händelser
12
6.6
Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens
geografiska område att motstå och hantera risker som kan leda till en
extraordinär händelse
13
6.1 Informationssäkerhet13
6.2 Säkerhet och robusthet13
6.3 Reservkraft13
6.4 Flytta samhällsviktig verksamhet14
6.5 Materiella resurser14
6.6 Personella resurser14
6.7 Samverkan14
6.8 Erfarenhet14
7.7
Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera
identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse
15
7.1 Ledning, samverkan och information15
7.2 Informationssäkerhet15
7.3 Larm15
7.4 Omvärldsbevakning16
7.5 Materiella resurser16
7.6 Personella resurser16
7.7 Erfarenhet16
8.8
9.9
Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av
behov av ytterligare åtgärder med anledning av
risk- och sårbarhetsanalysens resultat 17
Referenser18
Figur 1: Översiktsbild av Falkenbergs kommun
Falkenbergs näringsliv består framförallt av
små och medelstora företag. Utmärkande för
kommunen är det stora inslaget av livsmedel,
detaljhandel och verkstadsindustri. Exempel på
större industrier är Carlsbergs bryggeri, SCA
och Gekås i Ullared. Falkenberg är en stor turistort med omkring 20 000 fler invånare under
sommarmånaderna.
1
Falkenbergskommun
”Vi växer för en hållbar framtid.”
Så kan visionen för Falkenbergs kommun
sammanfattas i ett uttryck.
Genom Falkenberg går både E6:an och västkustbanan samt ett flertal mindre vägar. Störst
belastning har väg 154 mot Ullared och väg 150
mot Nissastigen och vidare mot Stockholm.
Falkenbergs kommun ligger centralt i Halland
och är ytmässigt den största kommunen i länet.
Kommunen sträcker sig ca tre mil längs kusten
och ca fem mil in i landet. Den totala ytan är
1115 kvkm. I kommunens östra inland finns
skogsbygd med åtskilliga sjöar och vattendrag.
Längre västerut vidtar ett mer brutet landskap.
I mellanbygden och längst i väster möter ett
öppet jordbrukslandskap havet.
1.1
Falkenbergs kommuns riskbild 2011
Kommunens övergripande riskbild varierar
något över tiden. Kommunen har flera stora
trafikleder. I väster passerar E6:an och järnvägen
och mellan Falkenberg och Ullared går den hårt
trafikerade vägen 154. Även väg 150 och väg 153
passerar genom kommunen. Med anledning av
bl a detta så har kommunen relativt sett ganska
många trafikolyckor.
Falkenberg har en starkt ökande befolkning
och har idag över 41 000 invånare. Detta är ca
500 fler än vad befolkningsprognosen visade
2007. Detta innebär att befolkningsmängden
bör hamna runt 41 500 invånare 2016. Anledningen till den starkt växande befolkningen är
ett positivt flyttingsnetto med personer som
flyttar från kommun i annat län till Falkenberg.
I kommunen finns tre verksamheter som är
klassade som ”farlig verksamhet” enligt LSO
2 kap § 4. Det innebär att det finns en risk att
en olycka på en av dessa verksamheter kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö.
Verksamheterna är Sia Glass AB, Torsåsen
Fågelprodukter AB samt Falkenbergs Terminal
AB. Det har under 2011 identifierats ytterligare
ett objekt som riskobjekt, Falkenbergs biogasanläggning. Anläggningen klassas inte som
Falkenbergs kommun är en kommun med stor
andel villabebyggelse. Förutom villaområden
från 50- och 70-talen har under de senaste åren
även en del nya flerfamiljshus byggts.
6
”farlig anläggning” enligt LSO 2 kap § 4 utan
skulle kunna jämföras med en tankstation för
gas och är således en risk.
av de oönskade händelser som är identifierade i
kommunens risk- och sårbarhetsanalys 2009 har
redovisats igen. Anledningen till detta är att det
inte utförts någon åtgärd kring händelsen eller
att händelsen har ändrat karaktär.
I denna delrapport av kommunens risk- och
sårbarhetsanalys har kommunen identifierat 12
oönskade händelser som kan få konsekvenser
på kommunens verksamhet.
Ett exempel på sådan händelse är oljeutsläpp
som inträffade under året och har inneburit att
kommunen identifierat ytterligare problem i
hanteringsförmågan kring händelsen.
Värderingen av de oönskade händelserna visar
på att riskbilden i Falkenberg är varierande.
För vissa händelser kan komplexa situationer
uppstå medan andra händelser kommer att
påverka kommunen betydligt lindrigare.
Identifieringen är inte heltäckande, utan ska ses
som ett steg i identifieringsprocessen som ingår i
kommunens systematiska riskhanteringsarbete.
Värderingen är baserad på det arbete som gjorts
under 2011 i samband med framtagandet av en
ny översiktsplan för Falkenbergs kommun. Samtidigt finns det ytterligare händelser som har
identifierats under året genom omvärldsbevakning, lokalt, regionalt och nationellt. Flertalet
De riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser som presenterades i kommunens senaste risk- och sårbarhetsanalys, från
2009, finns kvar och arbetas kontinuerlig med
för att öka kunskapen och hanteringsförmågan
kring dessa.
Nr
Kategori
Oönskad händelse
Riskmatris:
Konsekvens
H1
Teknisk olycksrisk
Trafikolycka med
farligt gods
Sannolikhet
K1 K2
K3
liten medelstor stor
H2
Naturolycksrisk
Dammbrott
H3
Socialriskfaktor
Brand i bostad
S4 - mycket stor
H4
Teknisk olycksrisk
Virusangrepp, Kapning av dator utifrån
S3 - stor
H5
Socialriskfaktor
Hot och våld i skolmiljö
H1, H3,
H6, H10
S2 - medelstor
H11
H12
H6
Socialriskfaktor
Skadegörelse på
skolor
S1 - liten
H2
H7
Socialriskfaktor
Självmord
H8
H9
H8
Socialriskfaktor
Terrorism
H9
Socialriskfaktor
Kärnkraftsolycka,
Radioaktivt utsläpp
H10 Naturolycksrisk
Kraftigt snöoväder
och ihållande
H11 Teknisk olycksrisk
Effektbrist, Elbrist
H12 Teknisk olycksrisk
Stort oljeutsläpp mot
vår kustremsa alt på
kommunalt vatten i
hamnen
H4
H7
K4
mycket
stor
H5
Svart Akut risk, genomför åtgärd omedelbart
7
Röd
Reducera risk, åtgärder är nödvändiga
Gul
Aktiv riskhantering genom förebyggande
arbete, överväg åtgärder
Grön
Förenklad riskhantering, upprätthåll förebyggande åtgärder
Följande ämnesområden har behandlats under
temadagarna:
2
•
•
•
•
Analysmetod
Framtagandet av risk- och sårbarhetsanalysen
är en ständigt pågående process i kommunens
övergripande säkerhetsarbete. Nedanstående,
figur 2¹, förklarar övergripande den riskhanteringsprocess som Falkenbergs kommun arbetar utefter.
Tekniska olycksrisker
Naturolycksrisker
Sociala riskfaktorer
Miljörisker
Temadagarna har legat till grund för vilka
riskfaktorer som identifierats och lokaliserats.
Resultatet har således utgjort underlag för den
fortsatta riskinventeringen.
Metoden som används för att dokumentera
kommunens risker, sårbarheter, oönskade
händelser, förvaltningars och bolags sårbarheter och kommunens hanteringsförmåga bygger på ett systematiskt arbetssätt. Genom att
kontinuerligt uppdatera och revidera risk- och
sårbarhetsanalysen kommer arbetsbördan inte
att uppfattas som betungande, samt det finns
alltid en aktuell version.
Kommunens säkerhetsansvarige har det
övergripande ansvaret för att hålla risk- och
sårbarhetsanalysen uppdaterad, men samtliga representanter som deltagit i arbetet har i
uppgift att meddela den säkerhetsansvarige om
förändringar eller tillägg som bör göras i riskoch sårbarhetsanalysen. För att skapa en rutin
gällande arbetet med att revidera och uppdatera kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska
analysen övergripande gås igenom med kommunens blivande analysgrupp en gång om året.
Figur 2: Riskhanteringsprocess
Framtagandet av 2011 års delrapport har skett i
samverkan med delar av kommunen organisation. Det stora arbetet har varit att belysa risker
i fysisk planering i samband med framtagande
av ny översiktsplan² för Falkenbergs kommun
Arbetet påbörjades med ett inventeringsmoment som varit uppdelat på fyra temadagar.
Varje dag har genomförts som workshops med
representanter från berörda förvaltningar. Representanterna har vid temadagarna fått delge
kommunens förekommande riskfaktorer inom
det aktuella ämnesområdet. En riskfaktor har
vid dessa temadagar avsett följande, ”en potentiell händelse eller företeelse som kan innebära en
negativ påverkan på sin omgivning inom kommunens geografiska område, så att det har betydelse för den kommunala fysiska planeringen”.
8
pandemiplaneringen i kommunen som även har
legat till grund för prioritering av StyrEL 2011.
3
Områden som bedöms som högprioriterade
att säkerställa driften för är; vatten och avlopp,
elförsörjning, räddningstjänst, socialtjänst,
barn och utbildning samt kommunledning och
administration. Genom att börja med dessa
och sedan fortsätta med övriga kommunala
verksamheter som bedöms som samhällsviktiga kommer med största sannolikhet kommunens sårbara verksamheter att bli mer robusta.
Att göra en sårbar verksamhet mer robust kan
exempelvis vara att säkra el- och värmeförsörjningen, IT-driften, dricksvattenförsörjningen,
leveranser av varor som verksamheten är
beroende av samt kartlägga nyckelpersoner och
möjligheten att få tag i ersättare.
Samhällsviktig
verksamhet
Definition av samhällsviktig verksamhet³
En verksamhet är samhällsviktig om båda eller
det ena av följande villkor uppfylls:
• Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans
med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig
kris inträffar i samhället.
• Verksamheten är nödvändig eller mycket
väsentlig för att en redan inträffad kris i
samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.
Identifieringen av samhällsviktig verksamhet
har både olikheter och likheter i sina planeringsunderlag. Pandemiplaneringen handlade
betydligt mer om olika arbetsgrupper som
servar och sköter samhällsviktig verksamhet.
StyrEL handlar nästan enbart om beroendet av
tekniska system. Att liv och hälsa är det som
först prioriteras är en självklarhet och de båda
arbeten har ökat kommunen kännedom om de
risker som kan förekomma kring de aktuella
scenariona.
Samhällsviktig verksamhet har under det
senaste året identifierats i samband med att
kommunen arbetat fram ett styrdokument
kring elbortfall, StyrEL⁴ – ”Styrning av el till
prioriterade användare vid bristsituationer”.
Kommunen har tillsammans med övriga kommuner i Hallands län enats om vad samhällsviktig verksamhet innebär vid ett elbortfall. Ett
liknande arbete gjordes 2009 i samband med
9
AB, Falkenbergs Terminal AB samt Falkenbergs biogasanläggning. Det finns idag inga
kända riskbedömningar avseende skyddsavstånd för biogasanläggningar. Anläggningen
skulle kunna jämföras med en tankstation för
gas. Här har gasföreningen gett ut anvisningar
om riskavstånd som säger att ett gaslager på
60-1000 liter måste ha ett skyddsavstånd på
minst 3 meter till byggnader i allmänhet och
100 meter till svårutrymda lokaler. Falkenbergs
kommun har därför angett ett utredningsområde om 100 meter till denna typ av anläggningar.
4
Identifiering och analys
av riskobjekt, sårbara
verksamheter och
oönskade händelser
I denna delrapport av risk- och sårbarhetsanalysen har mycket av arbetet gjorts i samband
med framtagande av en ny översiktsplan för
kommunen. De riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser som presenterades
i kommunens senaste risk- och sårbarhetsanalys finns kvar och arbetas med kontinuerlig för
att öka kunskapen och hanteringsförmågan
kring dessa.
I kommunens nya översiktsplan har riskfrågor
lyfts och fått ett mycket bättra fokus. Detta har
resulterat i en rapport som införs som ett eget
kapitel i översiktsplanen. Arbetet har bedrivits
under fyra temadagar som workshops med
olika fokus. Följande ämnesområden har behandlats under temadagarna:
•
•
•
•
Tekniska olycksrisker
Naturolycksrisker
Sociala riskfaktorer
Miljörisker
4.1
Tekniska olycksrisker
Till tekniska olycksrisker hör t ex brand, farligt
gods, utsläpp av farliga ämnen och trafikolyckor. I arbetet med dessa riskfaktorer har begreppet ”utredningsområde” identifierats som en
förmodad riskpåverkad zon som kräver en mer
detaljerad riskbedömning vid framtagandet
av framtida detaljplaner eller bygglovsärende.
Avsikten har varit att det inte ska behöva upprättas en ny riskanalys vid varje ny detaljplan
inom kommunen utan endast i de zoner som
ligger inom ett s.k utredningsområde.
Figur 3: Översikt över Falkenbergs kommun och
de riskkällor avseende tekniska olycksrisker som
identifierats. Hit hör transportleder för farligt gods
(väg och järnväg), farliga verksamheter enligt LSO,
biogasverk, gasledning och bensinstationer.
Inom kommunen har fyra riskobjekt identifierats: Sia Glass AB, Torsåsen Fågelprodukter
10
lor. Under 2010 har framför allt arbetet med att
minska skadegörelse på kommunens egendom
gjorts. Detta arbete har gett ett gott resultat och
utfallet ser ljust ut för 2011. Risken finns fortfarande att detta ökar om inte kommunen aktivt
fortsätter arbetet. I övrigt arbetas det på väldigt
bred front kring de övriga oönskade händelserna. Vissa i samverkan med andra myndigheter,
andra kommer att belysas som viktiga indikatorer i kommunens nya handlingsprogram
enligt lagen om skydd mot olyckor.
4.2
Naturolycksrisker
Till naturolyckrisker har vi identifierat följande som potentiella riskfaktorer: ras, skred,
översvämningar, erosion, vegetationsbränder
och klimatpåverkan som t.ex. havsytehöjning.
Avseende ras- och skredbenägna zoner har tre
områden pekats ut som aktuella att studera
vidare och en översiktlig skredriskkartering
finns framtagen för dessa. De utpekade områdena är Falkenberg centrum, Vessigebro
och Köinge. En mer detaljerad redovisning
av detta finns i kommens översiktsplan 2011.
Ytterligare en oönskad händelse har identifierats under workshopen för naturolycksrisker –
dammbrott. Beskrivningen av denna oönskade
händelse lyder som följer: ökat vattentryck mot
dammbyggnad, damm ger vika pga av dåligt
underhåll eller sabotage. Kommunens samlade riskbedömning ger denna risk en väldigt
låg värdering i dagsläget. Detta till trots så har
Falkenbergs kommun identifierat en risk som
kommunen bör följa samt föra en dialog kring
med damm ägaren Eon.
4.4
Miljörisker
Miljörisker var den sista workshopen i detta
identifieringsarbete. Till miljörisker hör t ex
buller och vibrationer, radon, markföroreningar, luftföroreningar och djurhållning.
Resultatet av denna workshop visar att det
kontinuerligt pågår ett ständigt arbete i kommunen med olika miljörisker.
När det gäller buller och vibrationer gjordes
det 2009 en bullerinventering. Resultatet blev
en lista över 250 fastigheter, med tillhörande
karta, där bullernivåer överskridande 60dB
uppmätts vid fasad, alternativt överskridande
35dB inomhus. Den första åtgärd som vidtogs
i detta arbete var att sänka hastigheten i dessa
områden och på så vis minskades även bullernivån.
4.3
Sociala riskfaktorer
Sociala riskfaktorer är ett outforskat men väldigt intressant område. För att få en helhetsbild
av riskbilden i Falkenbergs kommun är dessa
riskfaktorer som man i framtiden måste titta
ytterligare på. Länsstyrelsen i Västra Götaland
har tagit fram följande definition på vad en
social riskfaktor skulle kunna vara och lyder,
För luftföroreningar finns det sedan 20 år tillbaks mätningar, så kallade ”urban bakgrund”.
Dessa mätningar görs på fasta mätpunkter
i centrala delar av kommunen och visar en
trend av sjunkande halter av kväve, bensen
och svaveldioxid, varvid dessa gaser ej längre
ses som ett problem. Partikelhalten har ännu
ej mätts, men detta kommer att göras vintern
2011-2012.
”En social risk är sannolikheten för en oönskad
händelse som har sitt ursprung i sociokulturella och socioekonomiska förhållanden, och de
negativa konsekvenser för människor, grundläggande samhällsfunktioner samt tillit, trygghet,
demokrati och mänskliga rättigheter som den
kan leda till.”
Vidare har kommunen identifierat fem oönskade händelser kopplat till sociala risker: brand i
bostad, hot och våld i skolmiljö, självmord, terrorism samt skadegörelse på kommunens sko-
11
i kommunen utifrån ett medborgerligt, ekonomiskt och verksamhetsinriktat perspektiv.
5
Övrig lokal samverkan bedrivs i mindre diskussionsforum som tar upp specifika områden
där det krävs samordning och samverkan.
Utformningen av grupperna kan variera under
tiden beroende på vilka frågor som är aktuella
alternativt vad kommunen enlig verksamhetsplanen beslutat att fokusera på.
Övergripande beskrivning
av särskilt viktiga
resurser som kommunen
kan disponera för att
hantera extraordinära
händelser
Regional samverkan bedrivs på två olika nivåer:
• Regionala rådet som Länsstyrelsen driver.
Rådet syftar till att utveckla samverkan och
samordning av all verksamhet som kan
komma beröras före/under/efter en kris i
Hallands län. Forumet ska arbeta med att
utveckla det tvärsektoriella arbetet enligt
lagen om extraordinära händelser och Krisberedskapsförordningen.
Samverkan har en avgörande roll för god krishantering. Denna samverkan sker i många
olika forum både lokalt och regional men även
centralt. En av de viktigaste anledningar till att
vi i kommunen behöver samverka med andra
är att kunna utnyttja dessa resurser på ett så
effektivt sätt som möjligt vid en kris eller extraordinära händelser. En viktig del i kommunens
hanteringsförmåga är att redan innan identifiera
vilka man bör samverka med vid extraordinära
händelser. Denna samverkan ökar kommunens
förmåga att kunna ge en samlad lägesbild av en
inträffad händelse för kommunens geografiska
område vid extraordinära händelser.
• Säkerhetsnätverk Halland som är ett nätverk där kommunernas säkerhetssamordnare träffas och samverkar i frågor kring
krishantering m.m. Nätverket syftar till att
optimera resurser, bättre nyttja varandras
kompetenser och att samordna arbeten/
projekt m.m.
Privat offentlig samverkan har praktiserats
under året i arbetet med StyrEL – ”Styrning av
el till prioriterade användare vid bristsituationer”. Samverkan har skett mellan kommunens
elnätsföretag, vatten och avloppsföretag, länsstyrelsen och i viss mån centrala myndigheter.
Lokal samverkan ska i första han ske i Rådet för trygghet och hälsa. Rådets syfte är att
fungera rådgivande och som ett tvärsektoriellt
samverkansforum för att nå samsyn kring
frågor som rör folkhälsa, trygghet och säkerhet
12
•
•
•
•
•
6
Bedömning av förmågan i
samhällsviktig verksamhet
inom kommunens
geografiska område att
motstå och hantera
risker som kan leda till en
extraordinär händelse
Flytta verksamhet (3)
Materiella resurser (1)
Personella resurser (2)
Samverkan (1)
Erfarenhet (2)
6.1
Informationssäkerhet
Kommunens IT-infrastruktur samt e-postsystem är samhällsviktiga funktioner som kommunen i en särskild systemsäkerhetsanalys
tittat på för att förbättra förmågan att motstå
svåra störningar. I analysen har man identifierat ett kritiskt beroende av IT-drift (Kerfi) som
måste ses över. Kan vi bibehålla hög tillgänglighet och driftsäkerhet även under en oönskad
händelse? Kommunen har nyligen tecknat
ett nytt avtal med IT-driften (Kerfi) som i sitt
uppdrag följer kommunens informationssäkerhetsinstruktioner för kontinuitet och drift.
I kapitel 6 och 7 kommer kommunen att
presentera en samlad bild av vilken förmåga
kommunen har att hantera en krissituation.
Bedömningen görs kring två områden, kommunen krishanteringsförmåga samt förmåga i
samhällsviktig verksamhet att motstå allvarlig
störning.
Under 2010 har även kommunen arbeta fram
en helt ny informationssäkerhetspolicy med
tillhörande riktlinjer. Till detta arbete har det
även framtagits nya instruktioner till användare, allt enligt konceptet BITS-plus. Kommunens förmåga måste därför anses som (1)
avseende denna indikator.
Bedömningsnivåerna⁵ är indelade i fyra nivåer.
• Bedömningen God (1) innebär att kommunen bedöms ha resurser och kapacitet
att kunna lösa de uppgifter som är samhällsviktiga.
• Förmågan i huvudsak god (2) innebär att
samhällsservicen i viss mån åsidosätts för
att prioritera akut verksamhet.
• Viss (3) förmåga innebär att kommunens
resurser kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga.
• Att det inte finns någon förmåga eller att
den är mycket brisfällig (4) innebär att
kommunen står i det närmaste oförberett.
6.2
Säkerhet och robusthet
Kommunen har i en systemsäkerhetsanalys
kunnat dra slutsatsen att kommunen har en
(1) förmåga att motstå svåra störningar i dessa
system. Systemen är redundanta och försedda
med UPS och reservkraft vid ett eventuellt
elbortfall. Reservkraften har en kapacitet som
innebär att kommunen förser hela infrastrukturen med el under 3 dagar.
Kommunen har i arbetet med samhällviktig
verksamhet identifierat vilken förmåga kommunen har att motstå och hantera risker som
kan leda till extraordinära händelser.
6.3
Reservkraft
Reservkraft finns inom de verksamheter som
är identifierade som samhällsviktiga. Kommunen gör därför bedömningen (1) inom denna
indikator.
Kommunens förmåga ska bedömas utifrån
följande indikatorer
• Informationssäkerhet (1)
• Säkerhet och robusthet (1)
• Reservkraft (1)
13
Uthålligheten i krisledningsfunktionen är
bristfällig och kommer att tydliggöras i kommande krisledningsplan för Falkenbergs kommun. En tydlig och utbildad metodik i stabsarbetet ska ligga till grund för hur kommunen
stärker sin förmåga från viss till god i denna
fråga. Kommunen bedömer därför denna indikator som (2).
6.4
Flytta samhällsviktig verksamhet
Här har vi identifierat en brist. Detta baseras
på att det är svårt att flytta vissa boenden inom
socialförvaltningen till andra lokaler. Samtidigt så försöker kommunen öka sin redundans
och robusthet kring dessa verksamheter för att
inte behöva flytta. Med tanke på bristerna som
identifierats gör kommunen bedömningen (3)
förmåga för denna indikator.
6.7
Samverkan
I de arbeten som gjorts kring samhällsviktig
verksamhet har det genomförts bra samverkan vilket kommer att underlätta för kommunen vid en svår påfrestning. Samverkan har
skett med både lokala aktörer och regionala
aktörer. I arbetet med Styrsel har det även
skett privat–offentlig samverkan. Indikatorn
bedöms därför som (1).
6.5
Materiella resurser
Kommunen har de materiella resurser som man
kan kräva kring samhällsviktig verksamhet som
är identifierad och denna indikator bedöms
därför som (1).
6.6
6.8
Personella resurser
Erfarenhet
Frånvaro av nyckelkompetenser kan inom
förvaltningen slå mycket hårt och kräva alternativa lösningar. Växelpersonal är en kritisk
kompetens som är svår att ersätta och därför
samhällsviktig och prioriterad.
I de planeringsarbeten som genomförts under
2011 samt i samband med pandemivaccinationen som genomfördes under sen höst 2009
har kommunen (2) förmåga att motstå en svår
störning.
14
7.1
7
Ledning, samverkan och information
För denna indikator anser kommunen att
förmågan är (2). Bedömningen baseras på att
kommunen har en utarbetad krisledningsplan
samt ett bra nätverk för samverkan vid en inträffad oönskad händelse.
Bedömning av kommunens
förmåga att motstå och
hantera identifierade
risker som kan leda till en
extraordinär händelse
7.2
Informationssäkerhet
Kommunen har en framtagen Informationssäkerhetspolicy med tillhörande riktlinjer samt
gjort systemsäkerhetsanalys över infrastrukturen i kommunen och måste därför bedömas
som (1).
Kommunen har, efter att ha identifierat 12
oönskade händelser, bedömt vilken hanteringsförmåga kommunen har att motstå en allvarlig
störning om en oönskad händelse inträffar.
Den sammanvägda bedömningen för kommunen under 2011 är (2) i huvudsak god och
baseras på nedanstående bedömning.
7.3
Larm
Förmågan ska bedömas utifrån 7 indikatorer:
•
•
•
•
•
•
•
Kommunen använder räddningstjänsten och
den insatschef som ständigt finns i beredskap.
Hur kommunen larmas i övrigt är identifierat
som en brist och kommer att åtgärdas och övas
under 2012. Kommunen gör därför bedömningen (2) kring denna indikator.
Ledning, samverkan och information (2)
Informationssäkerhet (1)
Larm (2)
Omvärldsbevakning (2)
Materiella resurser (3)
Personella resurser (2)
Erfarenhet (3)
15
finns det nationella förstärkningsresurser att
tillgå men kan ta tid att få fram. I akut skedet
klarar sig kommunen men behöver snabbt får
hjälp inom denna indikator.
7.4
Omvärldsbevakning
I samverkan med både lokala och regionala
aktörer kan kommunen upptäcka särskilda
händelser som kan leda till extraordinära händelser. Det har funnits brister i den samordnade
informationen med berörda myndigheter som
ska se till att allmänheten får rätt information
oavsett vem man vänder sig till. För att öka
kommunens förmåga har man inom nästan
varje förvaltning idag en informationsansvarig
som direkt samverkar med kommunens informatör i dessa ärenden. Kommunen har rutiner,
som kan förbättras, för att sprida informationen
både internt och externt i kommunen. Frågan
är väldigt komplex och kommunen gör därför
bedömningen (2) kring de oönskade händelser
som identifierats under 2011.
7.6
Personella resurser
Kommunen är en stor organisation och har
väldigt mycket personella resurser att tillgå, men
det krävs mandat att omfördela dessa vid oönskade händelser. Samtidigt har kommunen idag
avtal med entreprenörer som har väldigt mycket
personella resurser att tillgå vid oönskade händelser. Bedömningen som görs är att kommunens förmåga är (2) inom denna indikator.
7.7
Erfarenhet
Denna förmåga bedömer kommunen som
(3) och grundar detta i att kommunen inte
har någon erfarenhet kring hanteringen av
en kärnkraftsolycka och terrorism. Detta har
heller inte övats i någon större utsträckning i
kommunen. I övrigt kan kommunen bli bättre
på att skaffa sig erfarenhet i form av övningar i
framtiden.
7.5
Materiella resurser
Kommunen har materiella resurser för krishantering kring de händelser som är identifierade. Vid ett scenario anser kommunen att
förmågan är (3) och det gäller oljeutsläpp. Här
16
8
Planerade och genomförda
åtgärder samt en
bedömning av behov av
ytterligare åtgärder med
anledning av risk- och
sårbarhetsanalysens
resultat
används i kommunens nya plan för trygghet,
säkerhet och hälsa. Syftet är att gruppen aktivt
ska arbeta med att analysera, värdera, utvärdera samt omvärldsbevaka frågor rörande
folkhälsa, trygghet och säkerhet. Målsättningen är att arbeta tvärsektoriellt med strategier
och rekommendationer i frågor rörande folkhälsa, trygghet och säkerhet. Analysgruppen
bör även beakta medborgarnas och näringslivets perspektiv för att stärka kommunens
privat–offentliga samverkan.
Denna risk- och sårbarhetsanalys kommer att
utgöra ett viktigt underlag för beslut gällande
kommunens inriktning på risk- och krishanteringsarbetet de närmaste åren. Samtidigt har
kommunen nu en risk- och sårbarhetsanalys
som följer MSBFS 2010:6.
Arbetet med att genomföra åtgärdsförslagen
ska påbörjas. Rimlighetsprincipen måste til�lämpas, kostnaden får inte överstiga nyttan och
åtgärden ska kunna motiveras. För att kunna
arbeta vidare med åtgärdsförslagen krävs en
prioritering.
Under 2010 har framför allt arbetet med att
minska skadegörelse på kommunens egendom
gjorts. Detta arbete har gett ett gott resultat och
utfallet ser ljust ut för 2011.
Innan genomförandet påbörjas är det av stor
vikt att utse en ansvarig för varje åtgärd, ange
en tidsplan, beräkna kostnaden samt ange vilka
förvaltningar och bolag som berörs av arbetet
kopplat till åtgärden.
Att påbörja arbetet med att genomföra de
åtgärder som presenteras i den här risk- och
sårbarhetsanalysen är ett viktigt första steg.
Vidare bör kommunens kommande plan för
krisövningar bygga på sammanställningen av
sårbarhetsbedömningen och bedömningen av
hanteringsförmågan.
Åtgärderna måste samordnas med andra säkerhetshöjande åtgärder som pågår i kommunen.
I Rådet för trygghet och hälsa kommer dessa
åtgärder att samordnas och samverkas kring.
För att detta material ska kunna vara användbart i kommunens planering för en säker och
trygg miljö att bo och vistas i måste det vara ett
levande dokument. Arbetet med att hålla riskoch sårbarhetsanalysen uppdaterad bör göras
av en nyskapad analysgrupp. Att kontinuerligt
arbeta med materialet i denna grupp möjliggör
användningen av risk- och sårbarhetsanalysen
som ett bra beslutsunderlag.
Kommunen har under året reviderat handlingsprogrammet enligt LSO och Falkenbergs
kommuns kris- och kommunikationsplan.
Denna risk- och sårbarhetsanalys utgör underlag till samtliga nämnda dokument. Därav är
det av stor vikt att denna risk- och sårbarhetsanalys uppdateras kontinuerligt och upplevs
som ett levande dokument.
I kommunens övergripande⁶ arbete med samhällsskydd och beredskap är tanken att skapa
en analysgrupp som kontinuerligt kan följa
upp och mäta arbetet mot de indikatorer som
17
9
Referenser
¹ Falkenbergs kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2009
² Övergripande riskidentifiering för ny översiktsplan Falkenbergs kommun
³ MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
⁴ StyrEl i Halland
⁵ MSBs (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) författningssamling 2010:6
⁶ Trygg- och säkerhetsarbete Falkenbergs kommun 2010
18
Postadress: 311 80 Falkenberg • Besöksadress: Nygatan 34
Telefon: 0346-88 60 00 (vxl) • Fax: 0346-133 40
E-post: [email protected] • hemsida: www.falkenberg.se
20