Transcript RSA Karlstad - Räddningstjänsten Karlstadsregionen

sid 1 (35)
Risk- och sårbarhetsanalys
Karlstads kommun
2011-2014
Dnr 570.2011.00350
Sammanställd av säkerhetsavdelningen, Räddningstjänsten Karlstadsregionen
Postadress: Räddningstjänsten Karlstadsregionen, Box 5052, 650 05 Karlstad Besöksadress: Infanterigatan 20
Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-18 83 57 E-post: forvaltning/kontor/[email protected] Org.nr: 222000-1230 PlusGiro: 422 23 54-5 Bankgiro: 5520-8169
www.raddningkarlstad.se
sid 2 (35)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
Inledning.............................................................................................. 3
1.1
Begrepp och förkortningar .................................................................... 3
2
Övergripande beskrivning av kommunen............................................. 6
3
Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod ...................... 8
4 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen
kan disponera för att hantera extraordinära händelser .............................. 11
4.1
4.2
4.3
Egna förstärkningsresurser ................................................................ 11
Gemensamma förstärkningsresurser ................................................. 11
Externa förstärkningsresurser ............................................................ 13
5 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet
inom kommunens geografiska områdesansvar ......................................... 16
6 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom
kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker
som kan leda till en extraordinär händelse ................................................ 18
6.1
Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket
stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa ............................................... 20
6.2
Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket
stor betydelse för samhällets funktionalitet .................................................... 21
6.3
Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor
betydelse för att säkerställa liv och hälsa ...................................................... 22
6.4
Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor
betydelse för samhällets funktionalitet ........................................................... 22
7 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska
beroenden inom kommunens geografiska område ................................... 23
7.1
7.2
7.3
7.4
7.5
7.6
Bedömningsnivåer .............................................................................. 23
Elavbrott .............................................................................................. 24
Otjänligt dricksvatten .......................................................................... 25
Skolbrand ............................................................................................ 26
Utsläpp av farligt ämne ....................................................................... 27
Översvämning av Klarälven (100 årsflöde, ca 1500m³/s) .................. 29
8 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera
identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse .................. 31
8.1
8.2
8.3
8.4
Hanteringsförmåga ............................................................................. 31
Konsekvenser ..................................................................................... 32
Risk för följdhändelser ........................................................................ 33
Slutsatser ............................................................................................ 34
9 Planerade och genomförda åtgärder med anledning av risk- och
sårbarhetsanalysens resultat .................................................................... 35
9.1
9.2
Genomförd verksamhet under mandatperioden 2007-2010 .............. 35
Planerad verksamhet för mandatperioden 2011 – 2014 .................... 35
sid 3 (35)
1
Inledning
I 2 kap.1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap föreskrivs att kommuner och
landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i
kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten.
Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och
sårbarhetsanalys. Kommunens krisberedskapsförmåga ska bedömas utifrån
förmågan att motstå allvarliga störningar, där följande fyra bedömningsnivåer
används:
1. Förmågan är god
2. Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister
3. Det finns viss förmåga men den är bristfällig
4. Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga
Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den skall ge kunskap om kommunens
största risker och sårbarheter. Kunskapen skall i sin tur ligga till grund för ett
medvetet arbete inom kommunen vad gäller förebyggande och förberedande
verksamhet inom området.
1.1
Begrepp och förkortningar
Det finns ett behov av att definiera många av de begrepp och förkortningar som
används i detta dokument.
ATS
Arméns taktiska stab, kontaktas då myndigheter eller räddningstjänst behöver stöd
av försvarsmakten.
Beredningsgrupp
Består av kommundirektör och kommunchefer samt räddningsdirektör från
kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil samt
räddningstjänstförbundet.
CFF
Civilförsvarsförbundet
CSK
Centralsjukhuset, Karlstad
Extraordinär händelse
En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala och innebär
en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga
funktioner. Det kan därmed vara förenat med svårigheter att återställa samhället i
dess ursprungliga skick efter en extraordinär händelse. Definitionen medför
samtidigt, att det är svårt att göra en klar gränsdragning mellan en extraordinär
händelse och en allvarlig olycka. Störningarna i samhället kan samtidigt uppfattas
helt olika beroende på en kommuns storlek och befintliga resurser.
FRG
sid 4 (35)
Frivilliga resursgruppen
GIS
Geografiskt informationssystem
IBERO
Analysverktyg med färdiga frågeställningar och scenarion för risk- och
sårbarhetsanalyser
Infrastruktur
Anläggningar som anses vara nödvändiga för att samhället skall fungera. Framför
allt avses system för transport av varor och personer samt information. Till
infrastruktur räknas även bebyggelse och fastighetsstruktur. I denna rapport avser
infrastruktur system som omfattar vägar med kollektivtrafik, järnvägar med
tågförbindelser, energisystem som elkraftnät och gasnät, vatten- och avloppsnät
samt informationssystem.
Krisledningsnämnd
Högsta beslutande nämnd vid en extraordinär händelse, bestående av politiker från
kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil. Nämnden består av 11
ledamöter, tre från Karlstad och två från övriga kommuner.
Kritiska beroenden
Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna
fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i
levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som
kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten
kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller
fungera utan den resurs som fallit bort.
LiV
Landstinget i Värmland
LST
Länsstyrelsen i Värmlands län
MSB
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
PKL
Psykiatrisk katastrofledningsgrupp
POSOM
Psykiskt och socialt omhändertagande.
sid 5 (35)
RAKEL
Nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning
Risk, sannolikhet och konsekvens
Ordet risk kan ha många betydelser. Ibland beskriver det ett hot och ibland är det
ett spridningsmått. I denna rapport används ordet risk mestadels för betydelsen hot
och fara. För beräkningsmått, så som spridning eller statistisk beräkning, används
ordet sannolikhet. En sammanvägning av sannolikhet och skadans storlek benämns
som konsekvens.
RSA
Risk- och sårbarhetsanalys
Samhällssäkerhet
Hot, risker och sårbarheter som påverkat samhället i så pass stor utsträckning att
det medför en allvarlig störning i viktiga funktioner definieras som sagt som en
extraordinär händelse. För att höja säkerheten kring dessa samhällsviktiga
funktioner (exempelvis informationssäkerhet och elkraft- och vattenförsörjning)
krävs ibland både ett skydd av fysisk karaktär och en riskmedvetenhet hos
invånare, tjänstemän och politiker i kommunen. Säkerheten kring dessa viktiga
funktioner benämns i denna rapport med begreppet samhällssäkerhet.
Samhällsviktig verksamhet
En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor:
• Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller
tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan
leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.
• Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad
kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som
möjligt.
TiB
Tjänsteman i beredskap
VAKA
Vattenkatastrofgruppen, en nationell resurs vid problem med
dricksvattenförsörjningen.
VMA
Viktigt meddelande till allmänheten
sid 6 (35)
2
Övergripande beskrivning av kommunen
Statistik för Karlstad
Invånare
84 736
2
Yta (km )
1 167
2
Befolkningstäthet (inv/km )
73
Medelinkomst
234 400
Ohälsotal (antal sjukersättningsdagar/inv. 16-64 år)
31
Öppna jämförelser 2010
I Karlstad kommun bor 84 736 invånare, varav 43 041 är kvinnor och 41 695 är
män.
Karlstad är en av Sveriges större städer belägen på Klarälvens delta vid
Vänerns norra strand, mellan Stockholm och Oslo. Karlstad är residensstad i
Värmland med service och tjänster för hela karlstadsregionen som består av
Karlstad och de fyra kranskommuner Forshaga, Grums, Hammarö och Kil.
Tillsammans har regionen drygt 130 000 invånare.
I kommunen sker transporter på väg, järnväg, sjö och med flyg. E 18 är den
största genomfartsleden för vägtransporter. På Vänern sker sjötransporter
med lastbåtar och tankbåtar. På senare år har det även tillkommit
persontrafik med ”båtbussar” och kryssningar mellan flera Vänerkommuner.
Järnvägen passerar centrum med både gods- och persontrafik, för
transporter mellan Stockholm, Oslo och Göteborg samt till Fryksdalsbanan.
Det finns verksamheter i kommunen som vid en större olycka kan orsaka
skador på människor och miljön, flygplatsen är ett exempel på en sådan.
Vid Karlstads universitet finns cirka 10 000 studenter som studerar till bland
annat lärare, civilingenjörer, ekonomer och sjuksköterskor. Här finns också
ett stort centralsjukhus och många myndigheter, som till exempel
Konsumentverket och MSB.
Karlstad är en stor besöksstad för handel och evenemang. Ofta genomförs
det konserter med stora världsartister i Löfbergs Lila Arena som också är
Färjestads hemmaarena. Andra återkommande större evenemang är
friidrottsgalor och Rally VM.
Gemensam krisledningsnämnd
Kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil ingår i en gemensam
krisledningsnämnd.
Regionens krisledning styrs utifrån lag 2006:544 om kommuners och landstings
åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap.
Krisledningsnämnden är det högsta beslutande organet i
krisledningsorganisationen. Den får fatta beslut om att överta hela eller delar av
sid 7 (35)
verksamhet från övriga nämnder i kommunerna. Nämnden träder i funktion efter
beslut av nämndens ordförande eller dennes ersättare.
Till krisledningsnämnden hör en beredningsgrupp som tar fram beslutsunderlag
och stödjer nämnden i dess arbete. Beredningsgruppen kan fungera som ett
samverkansorgan i säkerhetsfrågor även under förhållanden som inte inryms under
lag 2006:544.
Krisledningsnämnd
Beredningsgrupp
Stabs- och analysgrupp
Informationsenhet
Karlstadsregionens Räddningstjänst stab
Kommunledningar och förvaltningsorganisationer i
Forshaga, Grums. Hammarö, Karlstad, Kil
Frivilliga resursgrupper
Räddningstjänstens 11 räddningsstyrkor
Utöver den regionala krisorganisationen bedrivs säkerhetsarbetet i säkerhetsråd och
styrgrupper i respektive kommun.
sid 8 (35)
3
Övergripande beskrivning av arbetsprocess
och metod
Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna för perioden 2011-2014 utgår från dem
som gjorts för perioden 2007-2010. I den bedömdes vissa risker vara större än
andra. I och med det har fokus lagts på dessa för att analysera förmågan att hantera
händelsen utifrån workshops med scenario i IBERO för respektive kommun.
IBERO är ett analysverktyg för risk- och sårbarhetsanalyser som är framtaget av
dåvarande Krisberedskapsmyndigheten (nuvarande myndigheten för
samhällsskydd och beredskap; MSB) och länsstyrelsen i Stockholms län. Resultatet
sammanställs under de rubriker som MSB föreskriver för kommunernas risk- och
sårbarhetsanalyser.
Metodbeskrivning
Riskinventering
IBEROFörmågebedömning
Syntes och
sammanställning
Faktainventering och Riskinventering
Fakta har tagits fram genom att personal på berörda förvaltningar har intervjuats.
Risk- och sårbarhetsanalyserna för 2007-2010 har används som bakgrundsmaterial
till de nya analyserna.
IBERO – Förmågebedömning
Analysverktyget IBERO har används för att få fram kommunernas
förmågebedömning och det är även de fastställda scenarierna i IBERO som ligger
till grund för workshops. Följande scenarion har använts:
•
•
•
•
•
Brand i skola: Kommunens största grundskola med flest antal elever blir
totalförstörd i en brand. Det tar ungefär 1 år att återställa byggnaden.
Otjänligt dricksvatten: Analys påvisar otjänligt dricksvatten i
huvudledning. Detta pågår i 6 veckor under augusti – september.
Elavbrott: Elavbrott i hela kommunen under 3 dygn, vintertid ca -15ºC.
Utsläpp av farligt ämne: Det är lördag förmiddag i juni och ett läckage på
en godsvagn vid bangården orsakar ett giftigt gasmoln (svaveldioxid) som
sprider sig mot centrum.
Översvämning: Översvämning av Klarälven (100 års flöde, ca 1500 m³/s
).
Utkast
Faktainventering
sid 9 (35)
Brand i skola
Otjänligt dricksvatten
Elavbrott
Utsläpp av farligt ämne
Översvämning
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Varje workshop har resulterat i en rapport där bl.a. hanteringsförmåga och
konsekvenser kring scenariot sammanställs.
Syntes och sammanställning
Delmomenten i metodbeskrivningen sätts samman till ett utkast i rapportform som
ligger till grund för den fortsatta arbetsprocessen (se nedan).
Arbetsprocess
Beredning
RSA
LST/MSB
Utkast
RSA
Utkast RSA
Utkastet, som är ett resultat av metodarbetet, används som grund för
arbetsprocessen. I dokumentet finns fakta, bakgrundsmaterial och resultatet av de
workshops som har genomförts.
Beredning
Beredning av dokumentet har skett i säkerhetsrådet, styrgruppen för säkerhet,
beredningsgruppen samt i den gemensamma krisledningsnämnden.
Beredningsprocessen innebär att utkastet till risk- och sårbarhetsanalysen delas ut
för genomgång och eventuell revidering.
Kil
Karlstad
Hammarö
Grums
Forshaga
Fördelningen av scenarion bland kommunerna är enligt följande:
X
X
X
X
sid 10 (35)
RSA
Den slutgiltiga versionen av risk- och sårbarhetsanalysen färdigställs och levereras
till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen sammanställer en risk- och sårbarhetsanalys för
länet som skickas till MSB. Risk- och sårbarhetsanalysen ligger sedan till grund för
kommunens handlingsplan för en stärkt krisledningsförmåga, vilken beslutas av
kommunfullmäktige.
Avgränsningar
Beroende på vilken risk/händelse som bedöms krävs avgränsningar. Vissa
händelser berör endast delar av den samhällsviktiga verksamheten varför det
behövs en avgränsning av vilka samhällsviktiga verksamheter som analyseras.
Andra risker/händelser är så omfattande och berör hela samhället varför det av det
skälet behövs en avgränsning för att bedömningen ska bli gripbar för en analys.
Beroenden som inte tas upp i analysen är bland annat:
• Betalningssystem
• Reservdelstillverkare utanför Sverige vilka aktörer inom vårt geografiska
område är beroende av.
• Akut ambulanssjukvård, CSK, vårdcentraler som LiV ansvarar för.
• Polis
• Läkemedelsförsörjning
sid 11 (35)
4
Övergripande beskrivning av särskilt viktiga
resurser som kommunen kan disponera för
att hantera extraordinära händelser
4.1
Egna förstärkningsresurser
CFF
Civilförsvarsförbundet är en ideell frivilligorganisation i Sverige med uppgift att
informera och utbilda allmänheten i hur man klarar olika typer av krissituationer,
t.ex. nödsituationer utomhus, längre elavbrott, förorenat dricksvatten eller en längre
tids isolering. Civilförsvarsförbundet tillhandahåller också frivillig personal för
kommuner som drabbas av extraordinära händelser och är följaktligen en del av
samhällets krishanteringssystem.
Civilförsvarsdistriktet Värmland har i Karlstadsregionen civilförsvarsföreningen
och FRG bland annat i Karlstad.
FRG
De frivilliga resursgruppernas uppgift är att finnas till hands för kommunen när de
ordinarie resurserna behöver förstärkas i utsatta lägen. Grupperna består av
personer från olika frivilligorganisationer.
POSOM
Från och med 2009 och 2010 samverkar POSOM Forshaga och POSOM Grums i
POSOM Karlstad och heter nu POSOM Karlstadsregionen. Ledningsgruppen är
densamma som för POSOM Karlstad men stödpersonerna finns inom kommunens
geografiska område. Ledningsgruppen är den som tar emot larm om insats från
SOS Alarm och vidarebefordrar dessa till stödpersonerna i Karlstads kommun.
Målet för det psykiska och sociala omhändertagandet av drabbade människor vid
olyckor och katastrofer är att lindra i akuta situationer och förebygga psykisk
ohälsa på lång sikt. Målet nås genom att POSOM- grupperna får fortbildning och
möjlighet att praktiskt få delta i katastrofövningar. Gruppen genomför årligen
utbildningar för medlemmarna i frågor som är kopplade till arbetet inom POSOM.
4.2
Gemensamma förstärkningsresurser
Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund
Kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors har ett
gemensamt räddningstjänstförbund. Inom regionen finns en heltidsstyrka i Karlstad
samt deltidsstyrkor i Deje, Forshaga, Grums, Hammarö, Högboda, Kil, Molkom,
Munkfors, Vålberg och Väse. I Värmskog finns även ett räddningsvärn. Inom
förbundet arbetar ca 300 personer.
Det är brandmästaren som svarar för den operativa ledningen i förbundet. Utöver
detta finns en räddningschef i beredskap som tillsammans med brandmästaren i
förbundet utgör grunden för att starta upp en stab samt bemanna ledningsbussen.
Ledningsbussen är en resurs för hela länet samt delar av Dalarna och Bergslagen.
Ledningsbussen används för gemensam stab/ledning för medverkande instanser ute
sid 12 (35)
på olycksplats och kan även bemannas med en SOS-operatör. Det finns ett
samverkansavtal mellan samtliga Räddningstjänster i Värmland.
RAKEL
Under innevarande mandatperiod kommer den kommunala räddningstjänsten att
övergå till det gemensamma kommunikationssystemet RAKEL, vilket kommer att
underlätta samverkan mellan aktörer vid en kris. Polismyndigheten i Värmland är
anslutna till RAKEL sedan 2010.
Ledningscentraler
På Sandbäcken i Karlstad finns en ledningscentral som kan nyttjas som
reservledningsplats för krisledningsnämnden och beredningsgrupp.
Översvämningsskydd
Förbundet har ca 400 meter översvämningsskydd som finns på Sandbäcken i
Karlstad.
Sandsäckar
Förbundet har ca 5000 sandsäckar till förfogande.
Vattentankar
Utrustning för nödvattenförsörjning:
Typ
Lastväxlartank
Lokalisering
Räddningscenter
Sandbäcken
Räddningscenter
Sandbäcken
Lastväxlartank
Station Hammarö
1
Lastväxlartank
Station Grums
Forshaga
(gatukontorets
förråd)
Forshaga
(gatukontorets
förråd)
Grums
(gatuförrådet)
Grums
(gatuförrådet)
1
Kil (VA-verket)
Lastväxlartank
Combo Aqua
Plasttank på pall
Rostfri tank på
lastbilsflak
Plasttank på pall
Combo Aqua på
kärra
Antal
1
1
Volym per Total volym
tank (m3) (m3)
Kommentar
SOS Alarm begär
10
10 tjänstgörande brandmästare
SOS Alarm begär
10
10 tjänstgörande brandmästare
SOS Alarm begär
10
10 tjänstgörande brandmästare
SOS Alarm begär
10
10 tjänstgörande brandmästare
2
1
1
1
1
3
2
1
3
1
Kvällstid begärs jourhavande
2 VA-ingenjör via SOS Alarm
Kvällstid begärs jourhavande
1 VA-ingenjör via SOS Alarm
Kvällstid begärs jourhavande
3 VA-ingenjör via SOS Alarm
Kvällstid begärs jourhavande
2 VA-ingenjör via SOS Alarm
Kvällstid begärs jourhavande
3 VA-ingenjör via SOS Alarm
sid 13 (35)
Metalltank
Kil (Gatuavdelning)
1
5
Rostfri tank på
kärra
Karlstad
(Stadionvägen 30)
2
2
Kvällstid begärs jourhavande
5 VA-ingenjör via SOS Alarm
Tank kan användas under
förutsättning att
kokningsrestrektioner
4 utfärdas
Plasttank på täckt
kärra
Karlstad
(Stadionvägen 30)
1
2
2
Combo Aqua
Karlstad
(Stadionvägen 30)
6
1
Tank på kärra
Hammarö Jonsbol
(Serviceförvaltning
en)
3
1
4.3
Två lastpallar per vattentank
behövs för att kunna tappa
6 vatten i kärl
Två av kärrorna är täckta för
möjlighet till uppvärmning
vintertid. Jourhavande nås via
3 SOS Alarm efter kontorstid
Externa förstärkningsresurser
Ambulanssjukvården i Värmland
I Värmland finns 11 stycken stationer som drivs antingen av Landstinget i
Värmland eller också entreprenörer. Ambulanssjukvården är en kvalificerad
sjukvårdsresurs som tillsammans med primärvården bildar första linjens
sjukvård. Den tekniska utrustningen motsvarar grundutrustningen på en
akutmottagning. LiV har ett nära samarbete med angränsande län så väl i vardagen
som vid extraordinära händelser. SOS Alarm är de som kontaktar och förmedlar
resurser och hjälpbehov vid akuta situationer.
PKL
Landstinget har PKL-grupper (Psykiatrisk katastrofledningsgrupp) vid sjukhusen i
Karlstad, Kristinehamn och Arvika.
Polismyndigheten i Värmland
Polisen i Värmland är indelad i fyra samverkansområden: Samverkansområde
Väst, Samverkansområde Norr, Samverkansområde Öst och Samverkansområde
Syd. Sammanlagt finns 17 polisstationer i Värmland i följande kommuner: Arvika,
Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn,
Munkfors, Storfors, Sunne, Sysslebäck, Säffle, Torsby och Årjäng.
Försvarsmakten
Värmland har en Hemvärnsbataljon, Värmlands hemvärnsbataljon, vilken är
verksam i hela länet. Totalt består bataljonen av cirka 1000 personer uppdelade på
fyra kompanier. Två av kompanierna är så kallade Insatskompanier. Bataljonen
leds av en bataljonsstab med tillräckliga ledningsresurser i form av radioapparater
och fordon (Bataljonen har även tillgång till RAKEL).
Övriga funktioner är en flyggrupp om 3 stycken lätta flygplan samt 13
hundekipage.
sid 14 (35)
Hemvärnet larmas genom ATS på uppdrag av den kommunala krisledningen eller
räddningsledaren.
VAKA
VAKA har ett nationellt nödvattenlager på fyra platser i Sverige (Ljung, Norsborg,
Eslöv och Sundsvall). Totalt finns 806 st så kallade Combo-Aqua tankar som
rymmer 1060 liter dricksvatten vardera. Tankarna fraktas i containrar.
Vintercontainrarna innehåller 30 st Combo Aqua tankar samt värmemattor, elverk,
skyddshuvar (värmehuvar). Sommarcontainrarna innehåller 41 st Combo Aquatankar.
VMA
Vid svåra samhällsstörningar, olyckor och under höjd beredskap, kan myndigheter
be TV och radio att sända Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA). Detta
berör både Public service och kommersiella tv- och radiokanaler samt
utomhuslarm.
Det finns två nivåer av VMA-meddelande till Radio och TV:
1. Varningsmeddelande – sänds direkt vid omedelbar risk för skada på liv, hälsa,
egendom och miljö.
Behörig
Händelse
Räddningschef/Räddningsledare
Olyckor och vid risk för olyckor
SSI
Vid utsläpp av radioaktiva ämnen
Polismyndighet
Grov störning av allmän ordning
eller svår brottslighet
Smittskyddsläkare
Spridning av smittsam sjukdom
Anläggning med farlig verksamhet
Utsläpp av giftiga eller skadliga
ämnen
SOS Alarm
Störningar i 112-funktionen
2. Informationsmeddelande – sänds snarast för att förebygga eller begränsa
skador.
Behörig
Händelse
Regeringen
Inför och vid extraordinära händelser
TiB myndigheter
Inför och vid extraordinära händelser
Kommuner och landsting
Inför och vid extraordinära
händelser
Svenska kraftnät och eldistributörer
Vid elavbrott
Teleoperatörer
Vid teleavbrott
(De som är behöriga att begära varningsmeddelande får också begära
informationsmeddelande)
Meddelandet ska innehålla följande:
• Vem som står bakom meddelandet.
• Vad som inträffat och orsakat meddelandet.
• Var nödläget uppstod, vilket område som är berört.
• Konsekvenserna och omfattningen av det inträffade.
• Förhållningsorder till allmänheten.
sid 15 (35)
Översvämningsskydd - MSB
MSB har cirka 2 800 meter barriärer samt cirka 300 000 sandsäckar som
kommunen kan låna vid en översvämning. MSB har även tillgång till större
pumpar och utbildad personal som kan stötta kommunen vid
akuta översvämningar.
sid 16 (35)
5
Övergripande beskrivning av identifierad
samhällsviktig verksamhet inom
kommunens geografiska områdesansvar
I takt med att samhället utvecklas och förändras, förändras även hoten och riskerna
i samhället. Bland annat har samhällsviktiga verksamheter blivit alltmer beroende
av varandra, vilket i sin tur innebär att samhällets sårbarhet blivit större.
För att dagens samhälle skall kunna fungera även vid en allvarlig kris är det viktigt
att definiera vilka verksamheter i kommunen som är nödvändiga för att undvika
eller hantera kriser. När det gäller kommunens krisberedskap är vissa
samhällsfunktioner viktigare än andra.
Samhället är uppbyggt av en rad komplexa verksamheter som ibland är helt
avgörande för hur väl samhället i sin helhet fungerar. Vissa verksamheter i
samhället tillhandahåller så pass viktiga samhällstjänster och produkter att om
deras funktionalitet kraftigt minskar riskeras människors hälsa och liv och
möjligheten att värna om samhällets grundläggande värden.
För att beskriva den samhällsviktiga verksamheten i kommunen så redovisas detta i
följande tabell:
Prioriteringskriterier
Samhällsviktig verksamhet
Kritiska beroenden: För att
bedriva dessa verksamheter
måste följande funktioner
säkras
Samhällsviktig verksamhet som redan
på kort sikt (timmar) har mycket stor
betydelse för att säkerställa liv och
hälsa.
- Akutsjukvård och sjukhusens
vårdavdelningar
(Landstinget)
- Omsorg om äldre och
funktionshindrade
- Hemtjänstgrupper
- Kommunal räddningstjänst
- Elförsörjning
- Uppvärmning
- Försörjning med vatten, medicin
och mat
- Bränsleförsörjningen till
uppvärmning, reservkraft och
fordon
- Kommunikation (data, tele,
radio, larm och transporter)
Samhällsviktig verksamhet som redan - Kommunal krisledning
på kort sikt (timmar) har mycket stor
- Dricksvattenförsörjning
betydelse för samhällets funktionalitet. - Fjärrvärme
- Polis (vaktbolag)
- Akut tillgång till
socialtjänst
- Barnomsorg för de föräldrar
som arbetar inom
samhällsviktig verksamhet
- Elförsörjning
- Uppvärmning
- Försörjning med vatten, medicin
och mat
- Bränsleförsörjningen till
uppvärmning, reservkraft och
fordon
- Kommunikation (data, tele,
radio, larm och transporter)
Samhällsviktig verksamhet som på
- Massmedia
- Vårdcentraler
sid 17 (35)
längre sikt (dagar) har mycket stor
betydelse för att säkerställa liv och
hälsa.
- Samhällsviktig information
- Dagcenter eller liknade
verksamhet
- Kommunikation (data, tele,
radio, larm och transporter)
Samhällsviktig verksamhet som på
- Reningsverk
längre sikt (dagar) har mycket stor
- VA-system
betydelse för samhällets funktionalitet. - Livsmedelsförsörjning
- Försörjning (medicin,
betalmedel, m.m.)
Av kommunernas verksamheter räknas följande områden som samhällsviktiga:
•
•
•
•
Vård och omsorg av äldre och personer med särskilda behov
Kommunal räddningstjänst
Kommunal krisledning
Kommunal teknisk försörjning
I bilaga 1 återfinns detaljerad information om de samhällsviktiga verksamheterna.
sid 18 (35)
6
Bedömning av förmågan i samhällsviktig
verksamhet inom kommunens geografiska
område att motstå och hantera
identifierade risker som kan leda till en
extraordinär händelse
Bedömningen av förmågan för hur samhällsviktiga verksamheter kan motstå och
hantera risker baseras på genomförda workshops med kommunens chefer och
tjänstemän. Där har verktyget IBERO används för att skapa en tydlig struktur.
Följande risker har används som scenarion i analysen:
• Otjänligt dricksvatten: Analys påvisar otjänligt dricksvatten i
huvudledning. Detta pågår i 6 veckor under augusti – september.
• Elavbrott: Elavbrott i hela kommunen under 3 dygn, vintertid ca -15ºc.
• Utsläpp av farligt ämne: Det är lördag förmiddag i juni och ett läckage på
en godsvagn vid bangården orsakar ett giftigt gasmoln (svaveldioxid) som
sprider sig mot centrum.
• Översvämning: Översvämning av Klarälven (100 års flöde, ca 1500 m³/s )
Karlstad.
Scenario utanför området extraordinära händelser som också har analyserats:
• Brand i skola: Kommunens största grundskola med flest antal elever blir
totalförstörd i en brand. Det tar ungefär 1 år att återställa byggnaden
Scenariona har tidigare identifierats i kommunens risk- och sårbarhetsanalys från
2007. Nedan visas resultatet från den analysen.
sid 19 (35)
S
A
N
N
O
L
I
K
H
E
T
IT-bortfall
(intrång)
Elkraftbortfall
-15C
IT-bortfall
(fysisk orsak)
Hot och våld
(nyckelpersoner)
Dricksvattenbortfall
Olycka-
Elkraftbortfall
-15C
lossning
avbensin
Extrema temp.
Storm 25 m/s
Tågolycka
Farligt gods
Jvg –
Drivmedel
Flygolycka
Isstorm
KONSEKVENS
Terror
Farligt gods
Jvg - Klor
sid 20 (35)
6.1
Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar)
har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa
Samhällsviktig
verksamhet
Akutsjukvård och
sjukhusens
vårdavdelningar
(Landstinget)
Omsorg om äldre och
funktionshindrade
Elavbrott
Otjänligt
dricksvatten
Skolbrand
Utsläpp
av farligt
ämne
Bedöms ej i
kommunens
RSA
Bedöms ej i
kommunens
RSA
Bedöms ej i
kommunens
RSA
Bedöms ej i
kommunens
RSA
Förmågan är
i huvudsak
god men har
vissa brister
(2)
Förmågan är
god
(1) 1
Förmåga
behövs ej
Hemtjänstgrupper
Förmågan är
i huvudsak
god men har
vissa brister
(2)
Förmågan är
god
(1)
Förmåga
behövs ej
Kommunal
räddningstjänst
Förmågan är
god
(1)
Förmågan är
god
(1)
Förmågan är
god
(1)
Förmågan
är i
huvudsak
god men
har vissa
brister
(2)
Förmågan
är i
huvudsak
god men
har vissa
brister
(2)
Förmågan
är i
huvudsak
god men
har vissa
brister
(2)
Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel 7.1.
1
Kommunen har tillsammans med räddningstjänsten tagit fram en nödvattenplan.
sid 21 (35)
6.2
Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar)
har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet
Samhällsviktig
verksamhet
Elavbrott
Kommunal krisledning
Förmågan är
god
(1) 2
Förmågan är
god
(1)
Förmågan är i
huvudsak god
men har vissa
brister
(2)
Dricksvattenförsörjning
Förmågan är
i huvudsak
god men har
vissa brister
(2)
Det finns
viss förmåga
men den är
bristfällig 3
(3)
Bedöms ej i
kommunens
RSA
Det finns
viss förmåga
men den är
bristfällig 4
(3)
Det finns viss
förmåga men
den är
bristfällig
(3)
Förmågan är
god
(1)
Förmåga
behövs ej
Förmåga
behövs ej
Förmågan
är god
(1)
Bedöms ej i
kommunens
RSA
Förmågan är
god
(1)
Bedöms ej i
kommunens
RSA
Förmågan är
god
(1)
Förmågan är
god
(1)
Förmågan är i
huvudsak god
men har vissa
brister
(2)
Förmågan är
god
(1)
Bedöms ej i
kommunens
RSA
Förmågan
är i
huvudsak
god men
har vissa
brister
(2)
Förmågan
är god
(1)
Fjärrvärme
Polis (vaktbolag)
Akut tillgång till
socialtjänst
Barnomsorg för de
föräldrar som arbetar
inom samhällsviktig
verksamhet
Otjänligt
dricksvatten
Skolbrand
Utsläpp
av farligt
ämne
Förmågan
är i
huvudsak
god men
har vissa
brister
(2)
Förmågan
är god
(1)
Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel 7.1.
2
Kommunhuset och reservledningsplatsen i Sandbäcken har fast reservkraft.
Fjärrvärme kräver elkraft för själva produktionen och där finns reservkraft, men det krävs
också elkraft hos brukaren, för att kunna få värmeväxlare och cirkulationspumpar att fungera
och därmed föra runt vattnet i fastigheten
4
Fastigheten saknar reservkraft
3
sid 22 (35)
6.3
Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har
mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa
Samhällsviktig
verksamhet
Elavbrott
Vårdcentraler
Bedöms ej i
kommunens
RSA
Det finns viss
förmåga men
den är
bristfällig 5
(3)
Förmågan är
i huvudsak
god men har
vissa brister
(2)
Samhällsviktig
information
Dagcenter eller liknade
verksamhet
Otjänligt
dricksvatten
Skolbrand
Utsläpp
av farligt
ämne
Bedöms ej i
kommunens
RSA
Förmågan är
god
(1)
Bedöms ej i
kommunens
RSA
Förmågan är
god
(1)
Bedöms ej i
kommunens
RSA
Förmågan
är god
(1)
Förmågan är i
huvudsak god
men har vissa
brister
(2)
Förmåga
behövs ej
Förmågan
är god
(1)
Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel 7.1.
6.4
Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har
mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet
Samhällsviktig
verksamhet
Elavbrott
Reningsverk
Förmågan är
god
(1)
Förmågan är
i huvudsak
god men har
vissa brister
(2)
Förmågan är
i huvudsak
god men har
vissa brister
(2)
Förmågan är
i huvudsak
god men har
vissa brister
(2)
VA-system
Livsmedelsförsörjning
Försörjning (medicin,
betalmedel, m.m.)
Otjänligt
dricksvatten
Skolbrand
Utsläpp
av farligt
ämne
Förmågan är
god
(1)
Förmågan är
god
(1)
Förmåga
behövs ej
Förmåga
behövs ej
Förmågan
är god
(1)
Förmåga
behövs ej
Förmågan är
god
(1)
Förmåga
behövs ej
Förmåga
behövs ej
Förmågan är
god
(1)
Förmåga
behövs ej
Förmåga
behövs ej
Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel 7.1.
5
Kommunen har en i huvudsak god förmåga. Dock måste medborgarna kunna tillgodo göra
sig informationen. Detta kan för visa grupper bli svårt vid ett längre elavbrott.
sid 23 (35)
7
Identifierade och värderade risker,
sårbarheter samt kritiska beroenden inom
kommunens geografiska område
7.1
Bedömningsnivåer
Följande bedömningsnivåer används för en samlad bedömning av var och en av de
båda delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig
verksamhet att motstå allvarliga störningar.
Nivå
1
2
3
4
Beskrivning av förmåga
Förmågan är god
Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister
Det finns viss förmåga men den är bristfällig
Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga
(1) Bedömningen att förmågan är god innebär att kommunen bedöms ha resurser
och kapacitet att kunna lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära
händelser.
(2) Att förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att
samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet.
Kommunen har inte tillräckligt med resurser för att lösa sina uppgifter på ett
tillfredsställande sätt.
(3) Det finns viss förmåga men den är bristfällig innebär att kommunens resurser
kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga
vid extraordinära händelser.
(4) Att det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga betyder att kommunen
står oförberedd inför en extraordinär händelse.
Konsekvens
Följande bedömning används för vilka konsekvenser den analyserade händelsen får
för kommunen:
Nivå
Beskrivning av konsekvens
1
Ingen
2
Måttlig
3
Stor
4
Mycket stor
Följdhändelse
Bedömningen av risken för följdhändelser av den studerade händelsen redovisas
enligt följande:
Nivå
Samband mellan studerad händelse och följhändelse
1
Inget
2
Svagt
3
Medel
4
Starkt
sid 24 (35)
7.2
Elavbrott
Medel
Förmåga
förmåga
(1)
(1)
(1)
(1)
(2)
(2)
behövs
behövs
behövs
ej*
ej*
ej*
Omhänderta
Sörja för
hotade individer
(Nivå)
Återställa funktion
Medel
omkomna
Rädda/skydda akut
Hög
hjälpbehövande
Informera
Hög
spridning
Kommunicera och
Hög
Hindra utbredning/
Besluta och leda
Hög
k
Skapa lägesbild
Bedömd
Delmoment
Upptäcka
Förmågan att hantera ett elavbrott under 3 dygn, vintertid ca -15ºC.
Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera
störningen:
Förmåga Förmåga
Hög
(1)
* Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med ”Förmåga behövs
ej”
Bedömd konsekvens
(Nivå)
Ekonomi
Miljöskada
Hjälpbehov
Hälsa
Människoliv
Delmoment
Konsekvenser av ett elavbrott under 3 dygn, vintertid ca -15ºC.
Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen:
Inga
Inga
Stora
Måttliga
Stora
(1)
(1)
(3)
(2)
(3)
ökat våld
Ökad kriminalitet/
ämnen
giftiga kemiska
Spridning av
Spridning av smitta
transportsystem
Störning i
kommunikationer
elektroniska
Störning i
försörjningen
fjärrvärme-
Störning i
vattenförsörjningen
Störning i
Följdhändelse
Risk för följdhändelser vid elavbrott
Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och
följdhändelser:
Bedömt
Starkt
Starkt
Starkt
Medel
Inget
Inget
Starkt
samband
(4)
(4)
(4)
(3)
(1)
(1)
(4)
(Nivå)
Kritiska beroenden
Vilka andra aktörer utöver kommunen som man är beroende av för att hantera
händelsen är räddningstjänsten, Polisen, LiV, FORTUM, underentreprenörer,
media. Media och kommunens resurser är viktiga för att få hjälp med
kommunikation, FORTUM för information, reservaggregat och styrning av nätet.
sid 25 (35)
Kommentar
Förmågan att hantera ett elavbrott är i huvudsak god men det finns vissa brister.
Det skulle bli svårt att hantera händelsen inom normal budget. Hjälpbehovet för
vårdtagarna inom det geografiska området är stort. Bränder, inbrott och stölder
antas öka. Ett elavbrott skulle också innebära en stark påverkan i vatten-,
fjärrvärmeförsörjningen samt elektroniska kommunikationer.
7.3
Otjänligt dricksvatten
Återställa funktion
Hög
behövs
(1)
Omhänderta
Sörja för
(Nivå)
omkomna
Förmåga
(2)
hjälpbehövande
Medel
(2)
spridning
Medel
(2)
utbredning/
Medel
(1)
Hindra
Hög
(2)
individer eller
Medel
(1)
akut hotade
Hög
(1)
k
Hög
(1)
Rädda/skydda
Besluta och leda
Hög
förmåga
Informera
Skapa lägesbild
Bedömd
Delmoment
Upptäcka
Kommunicera och
Förmågan att hantera otjänligt dricksvatten under sex veckor
Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera
störningen:
ej*
* Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med ”Förmåga behövs
ej”
Ej besvarad
Måttliga
Måttliga
Inga
Stora
(2)
(2)
(1)
(3)
(Nivå)
Ekonomi
Miljöskada
Hjälpbehov
Bedömd konsekvens
Hälsa
Människoliv
Delmoment
Konsekvenser vid otjänligt dricksvatten
Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen:
ökat våld
Ökad kriminalitet/
ämnen
giftiga kemiska
Spridning av
Spridning av smitta
transportsystem
Störning i
kommunikationer
elektroniska
Störning i
försörjningen
fjärrvärme-
Störning i
vattenförsörjningen
Störning i
Följdhändelse
Risk för följdhändelser vid otjänligt dricksvatten
Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och
följdhändelser:
Bedömt
Inget
Inget
Inget
Svagt
Starkt
Svagt
Medel
samband
(1)
(1)
(1)
(2)
(4)
(2)
(3)
(Nivå)
sid 26 (35)
Kritiska beroenden
För att hantera händelsen krävs samarbete med VAKA, KGVF (Karlstad-Grums
vattenvårdsförbund), smittskyddsinstitutet, laboratorium för analys, miljö- och
hälsa, vård- och omsorg, barn- och ungdomsförvaltningen plus övriga
förvaltningar, kommunens växel, räddningstjänsten, Karlstads kommun,
landstinget, livsmedelsverket, media, länsstyrelsen och polisen.
Kommentar
Kommunens förmåga att hantera händelse med otjänligt dricksvatten under sex
veckor anses vara god men det finns vissa brister. En förbättringspunkt är
förmågan att informera kring händelsen, där ett införande av RAKEL skulle
förbättra förmågan. Den största konsekvensen av händelsen innebär att det blir
kostsamt ekonomiskt. Bedömningen av konsekvensen för människoliv ansågs
svårbedömd och lämnades obesvarad, dialyspatienter och andra riskgrupper kan
vara särskilt utsatta. Risken för följhändelse är starkast för spridning av smitta om
dricksvattenanalysen påvisar att det är otjänligt. Att händelsen skulle medföra ökad
risk för kriminalitet eller ökat våld är inte lika stor men eventuellt skulle det kunna
inbjuda till sabotage på utställda tankar för nödvattenförsörjning.
7.4
Skolbrand
Återställa funktion
Omhänderta omkomna
Sörja för hjälpbehövande
Kommunicera och
Hög
Hög
Hög
Hög
Förmåga
Förmåga
Förmåga
Förmåga
Medel
(1)
(1)
(1)
(1)
(1)
behövs
behövs ej*
behövs ej*
behövs ej*
(2)
(Nivå)
spridning
Informera
Hindra utbredning/
individer eller objekt
Besluta och leda
Hög
förmåga
k
Skapa lägesbild
Bedömd
Delmoment
Upptäcka
Rädda/skydda akut hotade
Förmågan att hantera en skolbrand
Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera
störningen:
ej*
* Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med ”Förmåga behövs
ej”
Bedömd konsekvens
(Nivå)
Ekonomi
Miljöskada
Hjälpbehov
Hälsa
Människoliv
Delmoment
Konsekvenser av en skolbrand
Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen:
Inga
Inga
Måttliga
Inga
Mycket
(1)
(1)
(2)
(1)
stora
(4)
sid 27 (35)
ökat våld
Ökad kriminalitet/
ämnen
giftiga kemiska
Spridning av
Spridning av smitta
transportsystem
Störning i
kommunikationer
elektroniska
Störning i
försörjningen
fjärrvärme-
Störning i
vattenförsörjningen
Störning i
Följdhändelse
Risk för följdhändelser vid en skolbrand
Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och
följdhändelser:
Bedömt
Inget
Inget
Inget
Inget
Inget
Inget
Inget
samband
(1)
(1)
(1)
(1)
(1)
(1)
(1)
(Nivå)
Kritiska beroenden
Samverkan kommer att behövas mellan kommunens resurser
(kommunledningskontoret, teknik- och fastighetsförvaltningen, miljö- och hälsa)
för hjälp med information samt räddningstjänst.
Kommentar
Förmågan att hantera en skolbrand är i huvudsak god men anses kunna bli
bristfällig i återställande av funktion. Detta eftersom återställningstiden efter en
skolbrand är ett år. Största konsekvensen blir ekonomisk medan risken för
följdhändelser anses obefintlig. Dock finns risken att ytterligare brand sker på
annan skola p.g.a. smittoeffekt utifrån rapportering i media.
7.5
Utsläpp av farligt ämne
Återställa funktion
Hindra utbredning/
Rädda/skydda akut
Hög
behövs ej*
(1)
(Nivå)
* Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med ”Förmåga behövs
ej”
omkomna
Förmåga
(3)
Omhänderta
Låg
(2)
hjälpbehövande
Medel
(2)
Sörja för
Medel
(2)
spridning
Medel
(1)
eller objekt
Hög
(1)
hotade individer
Hög
(2)
samverka
Informera
Medel
(1)
Skapa lägesbild
Hög
förmåga
Upptäcka
Bedömd
Delmoment
Besluta och leda
Kommunicera och
Förmågan att hantera ett utsläpp av farligt ämne
Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera
störningen:
sid 28 (35)
Mycket stora
Mycket stora
Måttliga
Måttliga
(4)
(4)
(4)
(2)
(2)
(Nivå)
Ekonomi
Mycket stora
Hälsa
Miljöskada
Bedömd konsekvens
Hjälpbehov
Människoliv
Delmoment
Konsekvenser vid utsläpp av farligt ämne
Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen:
ökat våld
Ökad kriminalitet/
ämnen
giftiga kemiska
Spridning av
Spridning av smitta
transportsystem
Störning i
kommunikationer
elektroniska
Störning i
försörjningen
fjärrvärme-
Störning i
vattenförsörjningen
Störning i
Följdhändelse
Risk för följdhändelser vid utsläpp av farligt ämne
Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och
följdhändelser:
Bedömt
Inget
Inget
Starkt
Starkt
Inget
Starkt
Svagt
samband
(1)
(1)
(4)
(4)
(1)
(4)
(2)
(Nivå)
Kritiska beroenden
Aktörer som behövs för att hantera händelsen är räddningstjänst, polis och
sjukvårdstransport samt kommunen och restvärdesledare. Polisen behövs för
avspärrning, registrering och ev. omhändertagande av omkomna. Ambulans behövs
för sjukvårdstransport. Kommunens olika förvaltningar kommer att behövas för
hjälp med information och annat boende om det blir aktuellt. Restvärdesledare
behövs för kontakt med försäkringsbolag. Vid händelser med utsläpp av farligt
ämne finns avtal mellan räddningstjänsterna samt mellan MSB och kemiföretagen
som är värdefulla i sådana situationer.
Kommentar
Förmågan att hantera ett utsläpp av farligt ämne är i huvudsak god men det finns
vissa brister. Att klara av och sörja för hjälpbehövande anses bristfällig, detta p.g.a.
att svaveldioxid (som studerats i denna händelse) vid lägre koncentrationer (10
ppm) ger omedelbar irritation i ögon, näsa och svalg. Efter kort tids exponering av
högre koncentrationer (400 ppm) ger svaveldioxiden kramp i lungorna med risk för
lungödem. Konsekvenserna förväntas bli mycket stora för hjälpbehov, hälsa och
människoliv. Risken för följdhändelse innebär att det finns ett starkt samband för
störning i elektroniska kommunikationer och transportsystem samt en risk för att
det giftiga kemiska ämnet sprids.
sid 29 (35)
7.6
Översvämning av Klarälven (100 årsflöde, ca 1500m³/s)
Låg
Låg
Förmåga
Medel
förmåga
(1)
(1)
(1)
(1)
(1)
(2)
(3)
(3)
behövs
(2)
(Nivå)
omkomna
Omhänderta
Sörja för
akut hotade
hjälpbehövande
Medel
spridning
Hög
utbredning/
Hög
Hindra
Kommunicera och
Hög
individer eller
Informera
Hög
k
Besluta och leda
Hög
Rädda/skydda
Skapa lägesbild
Bedömd
Delmoment
Upptäcka
Återställa funktion
Förmågan att hantera ett 100-årsflöde i Klarälven
Tabellen visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera
händelsen:
ej*
* Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med ”Förmåga
behövs ej”
Bedömd konsekvens
(Nivå)
Ekonomi
Miljöskada
Hjälpbehov
Hälsa
Människoliv
Delmoment
Konsekvenser vid ett 100-årsflöde i Klarälven
Tabellen visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen:
Inga
Måttliga
Mycket
Stora
Mycket stora/
(1)
(2)
stora
(3)
Katastrofala
(4)
(4)
ökat våld
Ökad kriminalitet/
ämnen
giftiga kemiska
Spridning av
Spridning av smitta
transportsystem
Störning i
kommunikationer
elektroniska
Störning i
försörjningen
fjärrvärme-
Störning i
vattenförsörjningen
Störning i
Följdhändelse
Risk för följdhändelser vid ett 100-årsflöde i Klarälven
Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och
följdhändelser:
Bedömt
Starkt
Ej
Svagt
Starkt
Medel
Svagt
Medel
samband
(4)
besvarad
(2)
(4)
(3)
(2)
(3)
(Nivå)
Kritiska beroenden
Organisationer eller företag som kommunen är beroende av i första skedet är MSB,
Försvarsmakten och entreprenörer med grävmaskiner och lastbilar.
Kommentar
Kommunens förmåga att hantera en översvämning i Klarälven med ett flöde på
1500 m³/s är i vissa delar god men det finns brister. Den sammantagna förmågan
att hantera och hindra en översvämning av ett 100-årsflöde i Klarälven bedöms
sid 30 (35)
vara bristfällig. Att skydda Skårsområdet kommer vara nästintill omöjligt.
Evakuering och att ordna tillfälligt boende kommer att kräva mycket resurser.
Även återställandet av områdena efteråt kommer vara resurskrävande.
Konsekvenserna anses bli stora för miljöskador, mycket stora för hjälpbehoven och
katastrofala för ekonomin.
Vattenförsörjningen bedöms som starkt påverkad vid en översvämning i Klarälven.
Inläckage på dricksvattenledningar och ett avloppssystem som inte fungerar gör att
det kan bli tvunget med nödvattenförsörjning och tillfälliga toaletter. Den störning
av elektroniska kommunikationer som kan tänkas uppstå är om serverrum eller
annan känslig driftutrustning är placerat i sådana utrymmen som riskerar
inträngning av vatten. Vatten och el är som bekant ingen bra kombination utan
säkerhetsåtgärder. Transportsystem som befaras påverkas är väg och järnväg som
inte kommer att fungera utan invallning. Spridning av smitta kan bli aktuellt om
vattenledningarna blir trycklösa eller på annat sätt får in avloppsvatten och då
sprida E.Coli. Giftiga kemiska ämnen kan sköljas ur förorenad mark och vidare i
naturen, även oljeavskiljare kan utgöra en föroreningsrisk. Ökad kriminalitet eller
ökat våld kan också uppstå genom bråk och vandalisering av tankar vid
tankstationer för nödvattenförsörjning eller vid vallar. Bevakning av tankar, vallar
och pumpar kan vara nödvändigt. Bevakning av evakuerade företag och
bostadsområden kommer att behövas.
sid 31 (35)
8
Bedömning av kommunens förmåga att
motstå och hantera identifierade risker som
kan leda till en extraordinär händelse
Kommunens samtliga bedömningar av hanteringsförmåga, konsekvenser och risk
för följdhändelser ser ut enligt följande:
8.1
Hanteringsförmåga
Nivå
3
3. Sörja för
3. Hindra
hjälpbehövande
utbredning/
spridning, sörja för
hjälpbehövande
2. Informera,
2. Återställa
2. Skapa lägesbild,
2. Rädda/skydda
skydda akut hotade
rädda/skydda akut
funktion
kommunicera och
akut hotade
individer/objekt
hotade individer
samverka,
individer och objekt,
eller objekt, hindra
rädda/skydda akut
återställa funktion.
utbredning/
hotade
spridning, sörja för
individer/objekt,
hjälpbehövande
hindra
1. Upptäcka, skapa
1. Upptäcka, skapa
1. Upptäcka,
1. Upptäcka, skapa
lägesbild, besluta
lägesbild, besluta
lägesbild, besluta
besluta och leda,
lägesbild, besluta
och leda,
och leda,
och leda, informera,
informera, återställa
och leda, informera,
kommunicera och
kommunicera och
kommunicera och
funktion
kommunicera och
samverka, återställa
samverka, återställa
samverka
funktion
funktion
Nivå
1
2
3
4
Beskrivning av förmåga
Förmågan är god
Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister
Det finns viss förmåga men den är bristfällig
Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga
Översvämning
100-årsflöde,
Klarälven
samverka
Utsläpp av
farligt ämne
Skolbrand
1. Upptäcka, skapa
Otjänligt
dricksvatten
1
2. Informera, rädda/
Elavbrott
Elavbrott
2
Händelse
sid 32 (35)
8.2
Konsekvenser
Nivå
4. Ekonomi
4
3
3. Hjälpbehov,
4. Människoliv,
4. Hjälpbehov,
hälsa, hjälpbehov
ekonomi
3. Ekonomi
3.
3.
3. Miljöskada
2. Hälsa, hjälpbehov
2. Hjälpbehov
2. Miljöskada,
2. Hälsa
ekonomi
2
2. Miljöskada
ekonomi
1. Människoliv
1. Miljöskada
1. Människoliv,
1.
1. Människoliv
Nivå
1
2
3
4
Beskrivning av konsekvens
Ingen
Måttlig
Stor
Mycket stor
Översvämning
100-årsflöde,
Klarälven
Utsläpp av
farligt ämne
Skolbrand
Otjänligt
dricksvatten
hälsa , miljöskada
Elavbrott
1
Händelse
sid 33 (35)
8.3
4
4. Störning i vatten- och
fjärrvärme-försörjningen
samt elektroniska
kommunikationer, . ökad
4. Störning i
kommunikationer,
vattenförsörjning och
transportsystem, spridning
transportsystem.
av giftiga kemiska ämnen
krimina-litet/ökat våld
3
4. Störning i elektroniska
3. Störning i
3. Spridning av smitta,
3. Störning i
3. Spridning av smitta,
transportsystem
ökad kriminalitet/ökat
vattenförsörjningen
ökad kriminalitet/ökat
våld
2
våld
2. Störning i
2.
transportsystem, spridning
av giftiga kemiska
2. Ökad kriminalitet, ökat
2. Störning i elektroniska
våld
kommunikationer, spridning
av giftiga kemiska ämnen
ämnen,
1. Spridning av smitta och
1. Störning i vatten- och
1. Störning i vatten- och
1. Störning i vatten- och
giftiga kemiska ämnen,
fjärrvärme-försörjningen
fjärrvärme-försörjningen,
fjärrvärmeförsörjningen,
samt elektroniska
transportsystem samt
spridning av smitta
kommunikationer
elektroniska
1.
kommunikationer,
spridning av smitta och
giftiga kemiska ämnen
ökad kriminalitet/ökat
Nivå
1
2
3
4
Utsläpp av
farligt ämne
Skolbrand
Otjänligt
dricksvatten
våld
Elavbrott
1
Samband mellan studerad händelse och följhändelse
Inget
Svagt
Medel
Starkt
Översvämning
100-årsnivå,
Vänern
Nivå
Risk för följdhändelser
Händelse
sid 34 (35)
8.4
Slutsatser
Kommunens hanteringsförmåga för händelserna elavbrott, otjänligt dricksvatten
och skolbrand är i huvudsak god men har vissa brister. För utsläpp av farligt ämne
och översvämning i Klarälven är förmågan bristfällig i att sörja för
hjälpbehövande. En översvämning är också svår att hindra i sin utbredning och
spridning. Konsekvenserna blir stora för samtliga händelser med avseende på
ekonomin. Vid en skolbrand föreligger ingen risk för följdhändelser medan
elavbrott, utsläpp av farligt ämne och översvämning får flera effekter på annan
verksamhet.
sid 35 (35)
9
Planerade och genomförda åtgärder med
anledning av risk- och sårbarhetsanalysens
resultat
9.1
Genomförd verksamhet under mandatperioden 2007-2010
Följande verksamhet har genomförts:
• Dricksvattenövning med stöd av Livsmedelsverket
• Pandemiplanering
• Informationshäftet ”Var beredd” har delats ut till samtliga hushåll.
• Stab- och ledningsutbildning för den gemensamma krisledningsnämnden,
beredningsgruppen samt kommunledningen.
• Säkerhetskalendern ”Säkerhet på jobbet – ditt stöd om något händer” har
producerats och delats ut till anställda i kommunen.
• Krishanteringsövning för teknik- och fastighetsförvaltningen, KBAB och
Metso paper
• Utbildningsdag ”Att hantera media” har genomförts för tjänstemän och
politiker.
• Fem workshops för risk- och sårbarhetsanalysen inför mandatperioden 20112014 har genomförts. Scenarion som analyserats är elavbrott, otjänligt
dricksvatten, skolbrand, utsläpp av farligt ämne och översvämning.
• Reservkraftsutredning med avseende på behovet av mobil reservkraft och
anslutningspunkter för Karlstad kommun.
9.2
Planerad verksamhet för mandatperioden 2011 – 2014
Med utgångspunkt från risk- och sårbarhetsanalysen planeras följande verksamhet:
• Framtagande av handlingsplan, krisledningsplan och kriskommunikationsplan.
• Övning och kunskapsdagar för krisledningsnämnden, beredningsgruppen och
verksamhetsansvariga.
• Projektet STYREL ska genomföras där samhällsviktig verksamhet prioriteras
för fördelning av el om brist skulle uppstå.
• Behovsanalys av RAKEL som kommunikationsmedel samt eventuellt inköp av
apparatur.
• Rutiner för säkerhetsskyddsfrågor.
• Framtagande av nödvattenplan.
• Översvämningsövning
• Risk- och sårbarhetsanalysarbete för kommande mandatperiod samt att årligen
rapportera förändringar i bedömd förmåga till länsstyrelsen.
• Uppföljning av reservkraftsutredning för mobila reservkraftverk.
• Utveckling av det förebyggande säkerhetsarbetet i styrgruppen.