Transcript Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse

2012 årsberättelse
Årsberättelse 2012 • Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse
Innehållsförteckning
VD:s hälsning........................................................................................ 2
Goetheanum – Antroposofernas forskningscentrum............................. 4
Reflektioner kring Helene Schjerfbecks konst........................................ 6
Stiftelsens styrelse och personal............................................................ 8
Verksamhetsberättelse för 2012.......................................................... 10
Resultaträkning................................................................................... 16
Balansräkning..................................................................................... 17
Finansieringsanalys.............................................................................. 18
Noter till bokslutet ............................................................................. 19
Bokslutets underskrifter...................................................................... 23
Revisionsberättelse.............................................................................. 24
Stipendieutdelningen 2012–2013....................................................... 25
Layout: Kreab Gavin Anderson
Bilder: Tomi Parkkonen, Matias Uusikylä,
Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse
Tryckeri: Lönnberg
Papper: Scandia 2000 Smooth White 240 g/m2,
Scandia 2000 Smooth White 130 g/m2
ii
Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse är en av Finlands ledande
bidragsgivare inom den psykosomatiska och antroposofiska
medicinen och därtill anslutna naturvetenskapliga forskningen
samt inom blodforskningens område.
Konstmuseet Villa Gyllenberg är ett av de främsta privata museerna
i Finland. Det ägs av Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse och
befinner sig i donatorernas forna hem på Granö i västra
Helsingfors.
1
Årsberättelse 2012 • Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse
Att förvalta ett
andligt och
materiellt arv
S
igne och Ane Gyllenbergs
stiftelse grundades år 1948
av Signe och Ane Gyllenberg för att konkret föra
vidare det livsideal som blivit
viktiga för de gyllenbergska makarna
själva under deras livstid; det andliga
i tillvaron som komplement till den
livskvalitet ett gott materiellt välstånd
kan erbjuda.
Enligt Ane Gyllenberg själv var hans
mors vägkost i livet till sina tre söner:
”Ni bör komma ihåg att gott huvud,
begåvning och snabb uppfattningsförmåga är goda gåvor, men utan andlighet är ingen människa intelligent.”
2
Med denna livsvisdom i bagaget intresserade sig Ane Gyllenberg tidigt för
Rudolf Steiners läror om antroposofin.
Därtill utvecklade han, så fort det var
honom ekonomiskt möjligt, ett intresse
för konst – konst som berör.
Utgående från dessa ledstjärnor i Gyllenbergs eget liv var syftet för stiftelsen givet; att understöda forskning
i psykosomatisk medicin (det friska
psykets inverkan på kroppen) och medicinsk forskning som bygger på Rudolf
Steiners läror (antroposofisk medicin).
Stiftelsens andra ben blev att kring makarnas hem på Granö skapa ett öppet
konstmuseum – Villa Gyllenberg.
Båda dessa syften är idag högaktuella
och tacksamma att förverkliga!
Inom medicinen är behovet för understöd till forskning givetvis hela tiden
växande, speciellt då den offentliga sektorns resurser är ansträngda. Men även
i detta trängda läge finns det utrymme
och behov av att se på patienten i en
ny dager där vården inte enbart inriktar
sig på att bota krämpan. Genom att i
patienten också bemöta mänskan som
en helhet kan individen själv involveras
i den botande processen. Många av de
forskningsprojekt Gyllenbergs stiftelse
understöder har som mål att försöka
VD:s hälsning
utröna hur denna inverkan från psyket
kan medverka till en friskare kropp.
På Villa Gyllenberg skiner alltid solen –
åtminstone inomhus. I museet förenas
på ett fantastiskt sätt det klassiska,
stiliga gyllenbergska hemmet med det
moderna galleriet som i äkta antroposofisk anda smälter ihop med den
vackra omgivande miljön. Konsten och
atmosfären på Villa Gyllenberg återspeglar på ett intressant sätt det tidlösa
i Signe och Ane Gyllenbergs livsverk.
Vi som idag arbetar med Gyllenbergs
stiftelse gör givetvis vårt bästa för att
säkerställa att våra stiftares förväntningar och stiftelsens syften uppfylls.
Samtidigt vill vi vara starkt förankrade
i nuet. Till nuet hör också en ökad
öppenhet kring stiftelsers verksamhet. Denna årsberättelse är ett av våra
bidrag till denna öppenhet.
Jannica Fagerholm
Verkställande direktör för
Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse
”Ni bör komma
ihåg att gott huvud,
begåvning och snabb
uppfattningsförmåga
är goda gåvor, men
utan andlighet är
ingen människa
intelligent.”
Ane Gyllenbergs mor till sina söner
3
Årsberättelse 2012 • Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse
Goetheanum –
Antroposofernas
forskningscentrum
Goetheanum i Dornach är symbolen för Rudolf Steiners livsverk. Här forskas
vidare i antroposofisk medicin och kunskapen tillämpas i vården på sjukhusen
Lukas Klinik och Ita Wegman Klinik i Arlesheim. Rudolf Steiners personliga
arkiv står till forskarnas förfogande på Ita Wegman Institut.
S
igne och Ane Gyllenbergs
stiftelse delar vart annat år
ut understöd och stipendier
till forskning inom psykosomatisk och antroposofisk
medicin. Understöden till den antroposofiska medicinen har varit ca 40 % av
utdelningen. Dessa understöd har förutom för forskning inom antroposofisk
medicin också beviljats som resestipendier för personer som vill fortbilda sig
inom detta område.
Goetheanum erbjuder fortbildning,
seminarier och konferenser inom antroposofisk medicin. Många antroposofer
ansöker om reseunderstöd till detta
kurs- och kunskapscentrum. Årligen
ordnas arbetsdagar och konferenser
för läkare, terapeuter, eurytmister och
personer som vill fördjupa sitt antroposofiska kunnande.
4
Som byggnad utstrålar Goetheanum
en monumental symbolik och återspeglar olika delar i Steiners läror. I auditoriets glasfönster berättas i bilder själens
vandel genom jordelivet in i evigheten
för att åter födas till ett nytt liv.
Den medicinska sektionen inom
Goetheanum leds av Dr Michaela
Glöckler. Den moderna antroposofiska
medicinen eftersträvar att bli integrerad
med den konventionella medicinen och
således att bli ett komplement till den
traditionella vården. Michaela Glöckler
hoppas att man inom EU officiellt skulle
godkänna vissa terapier så att de skulle
kunna införlivas i sjukförsäkringssystemet. Till exempel i vården av barn med
ADHD har målningsterapi och musikterapi visat sig vara effektiva vårdmetoder
men ersätts inte tillsvidare.
De antroposofiska sjukhusen samar-
betar i cancervården med konventionella sjukhus. Patienter kan få antroposofisk vård före en operation och därefter
få rehabilitering med antroposofiska
terapimetoder. En central del av den
antroposofiska cancervården är medicineringen med mistelpreparat. Rudolf
Steiner (1861–1925) forskade mycket i
denna medicinalväxt. Han skrev instruktioner för hur olika skördetidpunkter
och olika värdträd påverkar extraktets
sammansättning. Han beskrev också
hur extraktet skall framställas och
doseras åt patienter. Extraktet skulle
kombineras med koppar, kvicksliver
och silver vilket är avsett att ge olika
impulser för inriktningen av behandlingen. Steiners medicinska forskning
och korrespondens finns arkiverad på
Ita Wegman Institut.
Mistelextrakt används idag inom
Medicinsk verksamhet
Lucaskliniken – alla
patientrum har egen
balkong med vacker,
rofylld utsikt över parken
Centrifugen
med vilken man
utvinner
mistelextrakt
Goetheanum,
byggt 1925–
1928
Olika oljor ingnides
beroende på
patientens diagnos.
Olja av ringblomma
och arnika ger ro,
lavendeloljan ger god
sömn, rosenoljan ger
tröst.
den antroposofiska medicinen i kombination med konventionell cancervård
bl.a. för att minska biverkningar av
cellhämmande läkemedel och för att
öka patienternas vitalitet, förlänga
den förväntade livstiden och förbättra
livskvaliteten.
En förutsättning för att verka som
läkare inom den antroposofiska medicinen är en examen som legitimerad
läkare inom konventionell medicin.
Denna examen påbyggs sedan med
fortbildning inom antroposofisk medicin
där fokus ligger på behandling och
terapier som beaktar människan som
en helhet; det kroppsliga välmåendet
kombineras med det andliga.
Den helande verkan som vården
ger är tillfredsställelse, förnöjsamhet,
utveckling och andlig tillväxt. Man
eftersträvar en god livskvalitet genom
att stöda personligheten, söka harmoni,
väcka aptiten, motverka trötthet och
ge balans i tillvaron. Vårdmiljön å sin
Eurytmirörelser visas
av stiliserade träfigurer
sida eftersträvar att ge sinnesfrid i den
antroposofiska arkitekturen, färgerna
och inredningen. Naturens inverkan anses välgörande för själen och är orsken
till att sjukhusen byggts i parkliknande
omgivning.
De antroposofiska vårdterapierna
lämpar sig speciellt väl för patienter
med utbrändhet och psykosomatiska
sjukdomar. De antroposofiska läkarna
gör en diagnos och ordinerar lämpliga
terapier. Diagnoserna baseras delvis
på definitioner av livskvalitet – stöd för
personligheten, harmoni, aptit, trötthet
och balans. Patienten får behandlingar
med växtbaserade oljor, omslag och
bad. Inom vården tillämpas också målningsterapi, musikterapi, eurytmi och
biografiskrivning. Målningsterapi har
visat sig speciellt effektiv vid behandling
av smärtpatienter.
Dessa vårdterapier kräver specialutbildade terapeuter. De har ofta en
teoretisk utbildning som byggs på med
praktik vid sjukhusen under ledning av
den skolade personalen. Katri Niskanen
är vårdeurytmist, arbetar som eurytmilärare i Steinerskolan i Helsingfors och
har fortbildat sig i Goetheanum. Senast
deltog hon i en kurs om toneurytmi.
Under kursen lärdes ut hur musik- och
sångterapi i grupp hjälper själen att
hela sig hos psykosomatiska patienter
med depressiva symptom. Vårdeurytmiterapin bygger på toneurytmi och
hjälper patienter med ångest. ”Den
mänskliga helheten omfattar tanken,
känslan och viljan och den berörs och
styrs av toner och intervaller, jag insåg
att det är hela kärnan i toneurytmin”
skriver Katri Niskanen i sin redovisning.
Michaela Glöckler ställer nu frågan
till instanserna inom EU; kan de antroposofiska vårdterapierna bli ett godkänt komplement till den traditionella
vården?
Annika Nylund
Kamrer
5
Årsberättelse 2012 • Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse
Reflektioner
kring Helene
Schjerfbecks konst
W
assily Kandinsky
skrev i sin pamflett
om konsten 1912
“Konstnären måste
träna inte bara
sitt öga utan också sin själ”. Mycket
passande ord för att beskriva Helene
Schjerfbecks konst. Helene Schjerfbeck
(1862–1946) gick sin egen väg som
konstnär i en tid då konsten i Finland
idealiserade det fosterländska och mytologiserade det finska. Hennes konstnärskap präglas av ett livslångt lärande,
hon strävade ständigt efter perfektion.
Hon var en mycket produktiv konstnär
som målade under hela sitt långa liv.
Hon använde sig av olika målningstekniker och skapade inalles ca 1000 verk.
Schjerfbeck var en viljestark kvinna i
en tid kring sekelskiftet 1900, av strikt
könsrollsfördelning. Det var säkert
stigmatiserande för henne att först som
ung bli geniförklarad i konstkretsar för
att senare möta helt andra tongångar
i oförstående konstkritik. Som person
6
var hon skygg och dolde sitt innersta.
Vi kan bara få uppleva små glimtar av
hennes ”stormiga inre liv” och personliga känslor via hennes målningar och
bevarade brev.
Schjerfbeck betraktade sina modeller och motiv med en målares ögon,
som en konstnär med remarkabel
kunskap om konstens historia. Hon
behärskade suveränt de gamla mästarnas sätt att behandla ljus och skugga.
Denna djupa baskunskap kombinerad med konstnärinnans personliga,
estetiska stilkänsla utgjorde grunden för
hennes måleri.
Hennes målningsstil utvecklades till
en mycket kännspak originell tolkning
av motivet, vare sig det handlade om
ett ansikte ett landskap eller en frukt.
Hon blev allt djärvare med åren; ungdomsårens tekniskt perfekta naturalism
utvecklades till en personlig franskinfluerad symbolism, genom förenkling och
reducering - mot komplexitet. Schjerfbeck strävade efter att nå den punkt
där konsten enbart handlar om det
nödvändiga och avgörande. Det är det
vi ser idag och det som gör att hennes
målningar 150 år efter hennes födelse
känns så moderna och aktuella.
Vad utmärker då hennes val av
motiv? Kännspakt är att det handlar
om allmänmänskliga motiv, oftast utan
politiskt eller socialt ställningstagande.
Man upplever inte att de är förankrade
i konstnärinnans samtid. Hon målar
vyer över själsliga landskap, psykologiska personporträtt, intensiva självutlämnande självporträtt med djup smärta
och avklarnad stillhet. Vad karakteriserar hennes unika amålningsstil? Avskalad perfektion, ovanliga vinklar och
perspektiv ger en tidlös känsla. Man
anar något mera under ytan. Psykologiska porträtt, rofyllda madonnor som
utandas kontemplation och andlighet.
Hennes enastående svit av självutlämnande självporträtt såsom ingen kvinna
tidigare målat sig själv. Konstnärinnan
tar bort allt onödigt ur bilden, förenklar
Museiverksamhet
Helene Schjerfbeck
Skogsinteriör, Pont Aven
1883 och Fragment ca.
1904
Helene Schjerfbeck
Den korsfäste 1928
eller 1929
Galleriet,
Villa Gyllenberg
Nina Zilliacus och Sue
Cedercreutz-Suhonen
Samtliga målningar tillhör Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse
motivet och tonar ner färgerna, ibland
med en liten kontrasterande färgaccent
här och där.
Ane Gyllenberg köpte bara sådan
konst som berörde honom personligen. Samlingen speglar ett personligt
sökande. Hans särintressen antroposofi
och hans starka vurm för frimurarrörelsens ideal är synliga i valet av målningar.
Med tiden utvecklades konstnärinnan
Helene Schjerfbeck till en av hans favoriter. Ingen annan konstnär i den redan
då betydande konstsamlingen ägnades
ett sådant särintresse som Schjerfbeck.
Det var hans goda vän konsthandlaren Gösta Stenman (1888–1947) som
introducerade Schjerfbecks konst för
Ane Gyllenberg och den väckte omedelbart genklang hos honom. Under åren
utvecklades samlandet till ett alltmer
uppslukande intresse. Ane Gyllenberg
förhandlade och köpte konst, bytte
målningar med sina närmaste konstintresserade vänner och sökte verk
från vissa perioder för att fylla luckor i
samlingens kronologi. Ane Gyllenberg
träffade aldrig Helene Schjerfbeck men
han skrev till henne för att få mera information om de målningar han ägde.
Han avslöjade för henne att hennes
målningar uppfyller honom med en
sådan glädje att han kan sitta i timtal
och beundra dem.
Höjdpunkten i Villa Gyllenbergs
konstsamling är Helene Schjerfbecks
målningar som redan under Ane Gyllenbergs tid uppgick till ett tjugotal.
Under åren har samlingen utökats och
med teckningarna inberäknade handlar
det i dag om drygt 30 målningar. Samlingen är den största i privat ägo och
ger en unik bild av konstnärinnans egen
konstnärliga utveckling från de tidigaste
realistiska arbetena till den förenklade
stilen där det sista självporträttet i kol
utmanar betraktaren.
Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse
har under Helene Schjerfbecks jubileumsår 2012 synligt deltagit i utställningar såväl i Finland som utomlands.
Villa Gyllenberg inledde jubileumsårets
utställningskalender med en utställning
Om det andliga i konsten –
Helene Schjerfbeck 29.2.–20.5.2012.
En utställning som byggde på hennes
mera eteriska andligatolkningar – ett
tema som låg Ane Gyllenberg mycket
varmt om hjärtat. I samband med utställningen utgavs en diger utställningskatalog som även med framgång sålts
på andra museer under jubileet.
Efter Ateneums storsatsning på
Helene Schjerfbecks konst stod Prins
Eugens Waldemarsudde i Stockholm i
turen och den 16 mars 2013 öppnades
Göteborgs konstmuseum sin Schjerfbeck-utställning.
Hela sitt liv längtade Helene
Schjerfbeck tillbaka till det fria konstnärslivet i Paris och Bretagne. Hon
skulle säkert ha varit mycket glad och
stolt över att intresset för hennes unika
konst fortsätter att växa även utanför
vårt lands gränser.
Nina Zilliacus
Intendent
7
Årsberättelse 2012 • Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse
Styrelse
Från vänster Mikael Knip, Kaj Hedvall, Berndt Arell, Henrik Meinander, Per-Henrik Groop, Henrik Enckell,
Susanne Homén, Magnus Bargum, Tom Pettersson, Viveca Söderström-Anttila Ordförande
Professor Per-Henrik Groop
Viceordförande och skattmästare
Kommerserådet Magnus Bargum
Ordinarie ledamöter
Direktör Berndt Arell
MD Henrik Enckell
ED, DI Kaj Hedvall
Förvaltningsdirektör Susanne Homén
Professor Mikael Knip
Professor Henrik Meinander
Professor Tom Pettersson
VH Thomas Stenius
Docent Viveca Söderström-Anttila
8
Medicinska sakkunnignämnden
Ordförande
Professor Per-Henrik Groop
Finansrådet
Ordförande
Kommerserådet Magnus Bargum
MD Henrik Enckell
Professor Mikael Knip
Professor Tom Pettersson
Docent Viveca Söderström-Anttila
Professor Per-Henrik Groop
ED, DI Kaj Hedvall
Förvaltningsdirektör Susanne Homén
VH Thomas Stenius
Museinämnden
Ordförande
Professor Henrik Meinander
Direktör Berndt Arell
Professor Per-Henrik Groop
Styrelse och personal
Personal
Från vänster Sue Cedercreutz-Suhonen, Nina Zillliacus, Annika Nylund, Jannica Fagerholm, Antonia Laszlo och
Leena Hartikainen
Verkställande direktör
EM Jannica Fagerholm
Intendent
FM Nina Zillliacus
Kanslipersonal
DE Annika Nylund,
kamrer
Merkonom Antonia Laszlo,
assistent
Museipersonal och
timanställda guider
Sue Cedercreutz-Suhonen,
chefsguide
Andrea Aalto-Granberg
Marie-Louise Blåfield
Seth Granberg
Leena Hartikainen
Hanna Häkkinen
Maria Laurent
Linda Leskinen
Alexandra Meincke
Lotta Nylund
Anne-Mo Rundt-Hairedin
Sara Salmi
Christian Waselius
Johan Wesander
9
Årsberättelse 2012 • Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse
Verksamhetsberättelse
Allmänt
Signe och Ane Gyllenbergs stiftelses
ändamål är enligt stiftelsens stadgar att
• understödja medicinsk och därtill
ansluten naturvetenskaplig forskning,
särskilt på området för hur det fysiska
och människans fysiska funktioner
påverkas av det andliga och själsliga
samt på blodforskningens område,
och i andra hand
• upprätthålla och förkovra en konstsamling, omfattande företrädesvis
alster av inhemsk målarkonst och
skulptur.
Stiftelsens ändamål förverkligas:
• genom utgivande av stipendier eller
forskningsunderstöd, bekostande av
forskningsresor samt utgivande av
medicinsk eller därtill ansluten naturvetenskaplig litteratur; och
• genom anskaffande av konstverk till
en konstsamling, som öppenhålles
för allmänheten.
De medicinska understöden utdelas av
styrelsen på basen av ansökningar eller i
särskilda fall på basen av övriga beslut.
Museiverksamheten förverkligas genom
att upprätthålla och utveckla konstmuseet Villa Gyllenberg.
År 2012 använde stiftelsen 1 879
463,69 euro för att förverkliga syftena.
Stiftelsen lediganslår och utdelar
medicinska stipendier vart annat år
och stipendierna utbetalas under en
tvåårs period. År 2012 ökades stipendiebeloppet med 4,2 % från 2010 års
Kostnader för förverkligandet
av stiftelsens syfte
Totalt 1 879 464 euro
Medicinsk understödsverksamhet 44 %
Museiverksamhet 27 %
Personalkostnader 18 %
Övriga kostnader 11 %
10
utdelning. Arbetet med hanteringen
av ansökningarna och beredningen av
de medicinska stipendierna resulterade
i en mera stram linje gällande resestipendier och stipendier för antroposofisk
fortbildning.
För museiverksamhetens del
präglades 2012 av Helene Schjerfbeckjubileumsåret och utställningen Om det
andliga i konsten – Helene Schjerfbeck
på Villa Gyllenberg. Utställningen, som
inledde jubileumsåret, fick stor publicitet och besökarantalet översteg alla
förväntningar.
Under hösten färdigställdes filmen
”Till glädje för mänskligheten” om Ane
Gyllenberg och stiftelsen. Arbetet med
filmen blev en värdefull resa från stiftelsens bakgrund och historia till nutid och
verksamhet idag.
Ekonomiskt var 2012 ett framgångsrikt år. Räkenskapsperiodens
resultat uppgick till 5 533 970,46
Verksamhetsberättelse
euro varav försäljningsvinsternas andel
utgjorde 4 961 154,07 euro, främst föranledda av försäljningen av stiftelsens
aktier i Fastighetsaktiebolaget Lönnrotsgatan 3. Även direktavkastningen
var dock något högre än förväntat, dels
beroende på framskjutna fastighetsaneringar men också på något högre än
budgeterade dividendintäkter.
Under år 2012 implementerades
i stiftelsens arbete framgångsrikt de
verksamhetsriktlinjer som fastställts i
strategiarbetet 2011.
I sitt arbete följer stiftelsen till til�lämpliga delar de anvisningar och föreskrifter som Delegationen för stiftelser
och fonder r.f. fastslagit i dokumentet
God förvaltning i stiftelser.
Den medicinska understödsverksamheten
Stiftelsens medicinska stipendier lediganslogs att sökas under januari 2012.
Totalt lämnades in 421 ansökningar till
ett belopp om 7 644 160 euro.
På förslag av medicinska sakkunnignämnden beslöt stiftelsens styrelse
på sitt årsmöte att utdela 1 428 200
euro för medicinsk forskning och i
resestipendier. Detta utgjorde 19 % av
det ansökta beloppet. Ur den Allmänna
fonden utdelades 866 100 euro och
ur Steinerfonden 562 100 euro. Totalt
beviljades 154 stipendier och reseunderstöd.
Stipendierna utbetalas under två års
tid. Årets resultat belastas med hälften
av det beviljade beloppet. Resten kommer att belasta resultatet för år 2013.
Stiftelsens omarbetade hemsidor
innehöll mer information än tidigare,
vilket gav positiv respons från de sökande. För första gången godkändes
endast elektroniska ansökningar.
Andelen beviljade resestipendier
var färre än tidigare beroende på att
tyngdpunkten lades vid den medicinska
forskningen. Behandlingen bereddes
genom att kategorisera resestipendierna. Denna metod att behandla
ansökningarna visade sig vara åskådlig
och effektiv. Varje kategori diskuterades först som ett ärende varefter den
gruppens ansökningar behandlades.
Eftersom utdelningsbeloppet för resestipendierna var mindre än senast gjordes
klara prioriteringar. Inom fortbildningen
stöddes inte kurser som börjat redan
innan stipendierna lediganslogs och
såsom tidigare, inte heller grundutbildning. Inom kategorin för utgivning av
böcker understöddes två projekt. Stipendier beviljades för föreläsarkostnader vid anordnandet av antroposofiska
konferenser i Finland och för kurser och
fortbildning som arrangerades bland
annat i Goetheanum.
Forskningsstipendier beviljades
bland andra för följande projekt: Docent Tiina Paunio understöddes med
50 000 euro för att fortsätta forskningen ”Sömnens betydelse för barnets
kognitiva, sociala och emotionella
utveckling”, en forskning inom SKIDIKIDS- projektet inom Finlands Akademi.
Ur Steinerfonden beviljades 18 000
euro till Professor Erik Baars forskning
”The clinical and immunological effects
of eurythmy therapy on seasonal allergic rhinitis” och 15 000 euro åt Terttu
Ihalainen för forskningen ”Waldorfpedagogiskt drama, hantverk och andra
konstämnen som terapeutiskt undervisningsstöd i grundskolpedagogiken”.
Stödet till Steinerskolan i Helsingfors,
för terapiläkare och terapiverksamheten, var 90 000 euro. Snellmankorkeakoulu beviljades 20 000 euro
för en undervisningshelhet 2012-2013
gällande Människan som helhet, specialundervisning och terapi som stöd och
bas för Steinerpedagogiken.
Under 2012 återtogs inga gamla
stipendier eftersom forskningsstipendierna från 2010 kan lyftas fram till den
31.12.2013.
Stiftelsens bidrag till Helsingfors universitet för den svenskspråkiga professuren i smärtforskning var
116 920,71 euro.
För att förkovra sitt kunnande inom
den antroposofiska medicinen och
utbildningen inom denna genomförde
den medicinska sakkunnignämnden en
studieresa till Goetheanum i Dornach
och de antroposofiska klinikerna i
Arlesheim den 22 - 24.4.2012. Resan
gav värdefulla insikter om trender och
utmaningar inom den antroposofiska
medicinen samt utmärkt vägkost med
tanke på prioriteringar vid kommande
stipendieutdelningar. En separat rapport
över studiebesöket har utarbetats.
Planeringen av stiftelsens följande
medicinska symposium med Minnet som tema inleddes i augusti med
professor Hasse Karlsson som utomstående sakkunnig och MD Henrik Enckell
som styrelsens ansvariga. Utsikterna att
återigen skapa en tvärvetenskaplig
11
Årsberättelse 2012 • Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse
helhet ser lovande ut. Symposiet planeras äga rum den 25.–27.9.2014.
Museiverksamheten
Villa Gyllenberg är en mötesplats för
konst, kulturhistoria och kunskap.
Museet vill erbjuda stimulerande upplevelser i dialog med publiken. År 2012
var besökarantalet på museet 14 133
personer (3 717 år 2011). Den stora
ökningen i antalet besökare berodde på
den framgångsrika Helene Schjerfbeck
jubileumsutställningen Om det andliga
i konsten - Helene Schjerfbeck. Utställningen inledde jubileumsåret 2012
då det förflutit 150 år sedan Helene
Schjerfbeck föddes. Utställning på Villa
Gyllenberg pågick 29.02.–20.05.2012.
Museets besökarantal under dessa 2,5
månader var cirka 13 000 personer.
Under utställningen utökades öppethållningstiderna och muséet var öppet
förutom de normala tiderna, onsdagkväll och söndagar, även lördagar. Den
sista utställningsveckan var museet öppet alla dagar. Kundnätverket utvidgades och ett antal nya besökare kom för
första gången till museet.
Under jubileumsutställningen inleddes ett givande samarbete med Kuhmo
kammarmusik. Unga artister från
Kuhmo uppträdde under tre välbesökta
konserter på Villa Gyllenberg. Övrigt
program bestod av två föredragskvällar, konstverkstäder och dramatiserade
guidningar.
I anslutning till utställningen gav
stiftelsen ut en katalog. Katalogen
utarbetades av Nina Zilliacus och Sue
Cedercreutz-Suhonen. Inför jubileumsåret utkom även Sue CedercreutzSuhonens och Lea Bergströms bok om
Schjerfbecks modeller i nyutgåva.
Utställningen gav Villa Gyllenberg
och dess samlingar stor synlighet i media. Totalt noterades 21 tidningsartiklar,
3 TV-intervjuer och 26 nätartiklar och
bloggar. En separat rapport har sammanställts om utställningen.
Under året arrangerades sammanlagt 10 konserter på museet i samarbete med bl.a. Sibeliusakademin, Chopinsällskapet och Yrjö Kilpinen samfundet.
Detta år arrangerades programmet i
anslutning till Konstens Natt på Villa
Gyllenberg utan samarbete med grann-
museet Didrichsens Konstmuseum
pga. deras eget utställningsprogram.
Samarbetet med Lehtisaariseura r.y.
fortsatte dock. Museet hade öppet
under konstens natt. Programmet
bestod av en konsert tillsammans med
Finlands kammarmusikförbund och en
konstverkstad i galleriet under ledning
av museipedagog Eeva Hytönen. Därtill
erbjöds gratis guidningar och servering.
I september arrangerade Signe och Ane
Gyllenbergs stiftelse en programkväll på
museet. Franck medias film över Ane
Gyllenbergs livsgärning och stiftelsen
”Till glädje för mänskligheten” premiärvisades för inbjudna gäster. Violinisten
Petteri Iivonen uppträdde med stiftelsens Bergonzi-violin. Sibelius-studions
elever gav en konsert på Jean Sibeliusdagen, den finländska musikens dag
8.12, varvid stiftelsens Rombach-violin
överräcktes åt Sibelius-Akademin för
utlåning åt begåvade studerande.
Samarbetet med övriga konstmuseer var aktivt gällande såväl ömsesidiga
lån av konstverk som utbyte av erfarenheter gällande utställningsteknik och
marknadsföring. Efter stiftelsens egen
Medicinsk understödsverksamhet
2008–2012, euro
Museets besökare
1 200 000
16 000
14 000
1 000 000
12 000
800 000
10 000
8 000
600 000
6 000
400 000
Professuren
Symposium
Steinerfonden reseunderstöd
Steinerfonden forskning
Allmänna fonden
4 000
200 000
2 000
12
2012
2011
2010
2009
2008
2012
2011
2010
2009
0
2008
0
nya upphängningstekniken är säker och
ger mera flexibilitet i presentationen av
samlingen.
I kostnaderna för museiverksamheten ingår hyror om 24 410,02 euro till
Fastighetsaktiebolaget AG och Fastighetsaktiebolaget SG. Fastighetsaktiebolaget AG äger tomten och den delen av
museet som utgörs av den gamla villan.
Fastighetsaktiebolaget SG äger den
obebyggda parktomten. Hyran motsvarar beloppet av dessa bolags fastighetsskatter och avskrivningar.
Ekonomi och placeringar
Under år 2012 fortsatte arbetet med att
implementera den av styrelsen år 2011
fastställda placeringspolitiken. Enligt
stiftelsens placeringspolitik präglas
förmögenhetsförvaltningen, liksom hela
stiftelsens verksamhet, av långsiktighet
och målet är att uppnå en möjligast
god riskjusterad totalavkastning över
konjunkturcyklerna. Avkastningen på
placeringarna bör täcka stiftelsens
medicinska stipendier och museiverksamhetens kostnader samt kostnaderna
för administrationen. Därtill bör kapita-
Placeringarnas fördelning
31.12.2012
Totalt 100,7 miljoner euro
Verksamhetsberättelse
Schjerfbeck utställning utlånades målningar av Schjerfbeck från stiftelsens
samling till andra museer såväl i Finland
som i Sverige.
Arbetet med konstsamlingens konditionsgranskning fortsatte och under
sommaren konserverades ett stort antal
målningar från galleriet. Arbetet utfördes av Crown Worldwide Oy (f.d. John
Nurminen). Fakta om hela samlingen
infördes i Muusa, vilket är ett nationellt
katalogiseringsprogram för museer.
Inga nyinskaffningar gjordes till
samlingen år 2012.
En genomgripande brandgranskning utfördes på museet i oktober.
Brandtillsynen granskades och uppdaterades enligt myndigheternas föreskrifter. Åtgärderna rapporterades till
Helsingfors brandverket.
I slutet på året inleddes förberedelserna för reparationsarbetena på
museets gamla sida. Arbetet kommer
att innefatta restaurering av de ursprungliga fönsterbågarna och -karmarna i ek, målning av väggar och tak
samt elarbeten och ny modern belysning samt upphängningsteknik. Den
lets tillväxt tryggas. Under år 2012 togs
viktiga steg i riktning mot att säkerställa
att dessa mål uppfylls.
Trots den svaga ekonomiska tillväxten var 2012 ett gott år på placeringsmarknaderna. I USA och på tillväxtmarknaderna kunde en återhämtning i
ekonomin skönjas under senare delen
av 2012 medan ekonomin i Europa
fortfarande befann sig i recession. BNPtillväxten i OECD-länderna uppgick till
1,3 % år 2012 (1,9 % år 2011).
De positiva ekonomiska nyheterna,
främst från USA och Kina, under senare
delen av 2012 ledde till att aktiemarknaderna efter vårens nedgång återgick
till en stigande trend. Den finländska
aktiemarknaden (OMX Helsinki Cap Total Return) steg med 15,5 % (–24,9 %
2011) medan den globala aktiemarknaden (MSCI World Total Return) steg
med 14,3 % mätt i euro (0,8 % 2011).
Oron för en kollaps på kreditmarknaderna i Europa lättade och tilltron till
euron stärktes vilket återspeglades i
sjunkande räntor. Då därtill riskpremierna på företagslånemarknaden
minskade, medförde det att avkast-
Placeringarnas direktavkastning, euro
3 500 000
3 000 000
2 500 000
2 000 000
1 500 000
1 000 000
Vinstandelar
Ränteintäkter
Dividender
Fastighetsnetto
500 000
2012
2011
2010
-500 000
2009
0
2008
Aktier 41 %
Aktiefonder 8 %
Onoterade aktier 2 %
Alternativa placeringar 2 %
Fastigheter och fastighetsaktier 43 %
Ränteplaceringar 4 %
13
Årsberättelse 2012 • Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse
ningsindexet för globala företagslån
översteg avkastningen på det globala
aktieindexet. Värdepappersplaceringarnas totalavkastning var 32 %.
På bostadsmarknaden i Finland
skedde en viss avmattning i slutet på
året, med undantag för priserna på
mindre bostäder i centrala Helsingfors,
dvs. just i det segment där stiftelsens
fastighetsegendom ligger. Den beräknade värdeökningen på stiftelsens
placeringar i fastighetsegendom var
cirka fyra procent.
Stiftelsens dividend- och ränteintäkter samt vinstandelar från placeringsfonder uppgick till 2 113 980,99 euro
(2 201 323,39 euro år 2011). Dividendintäkterna minskade då resultatet från
2011 innehöll en extra dividend från
Wärtsilä. I gengäld gav placeringarna
i fonder intäkter om 170 893,45 euro i
form av vinstandelar (0 euro 2011).
Fastighetsplaceringarna, inkluderande de helägda fastigheterna och
aktielokalerna, uppvisade ett resultat
om 347 303,74 euro (279 603,92
euro år 2011) då försäljningsvinsterna
exkluderas. Fastigheternas och aktielokalernas hyresintäkter uppgick till
1 665 956, 14 euro (1 761 087,97
euro år 2011). Minskningen beror på
avyttringen av fastighetsaktier. Den
jämförbara ökningen i hyrorna var cirka
24 %. Hyresintäkterna steg främst för
att renoveringsarbetena i fastigheterna
Georgsgatan 4 och Gården Fenix slutfördes under 2011 och början på 2012.
Därtill berodde ökningen på avtalsenliga justeringar i hyrorna. Kostnaderna
för fastigheterna och aktielokalerna
uppgick till 1 318 652,40 euro (1 481
484,95 euro år 2011). I beloppet ingår
reparationer för 492 125,09 euro (571
507, 60 euro) varav renoveringen av
trapphusen i Gården Fenix, som inleddes hösten 2012, utgör den största
posten. Denna reparation fortsätter
år 2013. Därtill har 375 082,29 euro
14
aktiverats år 2012 för rörreparationen
på Georgsgatan 4.
Ett väsentligt steg i arbetet att
omfördela stiftelsens portfölj i riktning
mot de målsättningar som uppställts
i placeringspolitiken togs då aktierna
i Fastighetsaktiebolaget Lönnrotsgatan 3 såldes. Stiftelsen ägde 88,8%
av aktierna i fastigheten och försäljningen genererade en försäljningsvinst
om 4 179 912,26 euro. Därtill såldes
ytterligare två lägenheter i Bostads
Ab Smedjeviksvägen 9 vilket gav en
försäljningsvinst om 419 461,27 euro.
Ytterligare gav transaktionerna i värdepappersportföljen en vinst om 361
780, 54 euro. De från försäljningarna
lösgjorda medlen omplacerades i internationella placeringsfonder, i finländska
vars verksamhet förväntas gynnas av
tillväxtmarknadernas utveckling och i
svenska bolag.
Totalt uppgick stiftelsens placeringstillgångar till 100,7 miljoner euro,
då noterade värdepapper värderats till
marknadspris, fastighetsplaceringar till
uppskattat marknadsvärde och onoterade aktier till anskaffningspris.
Förvaltning
Styrelsen hade år 2012 följande sammansättning: Ordförande professor
Per-Henrik Groop, viceordförande och
skattmästare kommerserådet Magnus
Bargum, filosofie magister Berndt
Arell, medicine doktor Henrik Enckell,
ekonomie doktor, diplom ingenjör Kaj
Hedvall, vicehäradshövding Susanne
Homén, professor Henrik Meinander,
professor Mikael Knip, professor
Tom Pettersson, vicehäradshövding
Thomas Stenius och docent Viveca
Söderström-Anttila.
Finansrådet har bestått av ledamöterna Bargum, ordförande, Groop,
Hedvall, Homén och Stenius. Medicinska sakkunnignämnden har bestått av
ledamöterna Groop, ordförande, Enck-
ell, Knip, Pettersson och SöderströmAnttila. Museinämnden har bestått
av Meinander, ordförande, Arell och
Groop. Stiftelsens VD fungerar som sekreterare för styrelsen och nämnderna.
Stiftelsens verkställande direktör har
varit ekonomie magister Jannica
Fagerholm och kansliets övriga personal diplomekonom Annika Nylund,
kamrer och merkonom Antonia
Laszlo, assistent (fr.o.m. 16.11.2012).
Filosofie magister Nina Zilliacus har
arbetat som intendent för Villa Gyllenberg. Museets fastighetsskötare/vaktmästare är Leena Hartikainen. Som
chefsguide på timbasis har fungerat
Sue Cedercreutz-Suhonen. Maria
Laurent arbetade som projektassistent
för jubileumsutställningen. I anslutning
till utställningen utökades museets personal med tre timanställda och under
året jobbade, utöver ovan nämnda, elva
personer som timanställda på museet.
Omräknat till heltidsanställda uppgick
personalen till 7 personer 2012.
Förvaltningen av stiftelsens fastigheter
sköts av Disponentbyrå Estlander. I
uppdraget ingår tekniskt disponentskap, hyresförvaltning och bokföring.
Fastighetsskötseln sköts av externa
fastighetsskötselföretag. Stiftelsens
löneförvaltning handhas av bokföringsbyrån S2. Revisor har varit Eva Bruun,
CGR med revisionssamfundet Ernst &
Young Ab som suppleant.
Riskhantering
Stiftelsen förverkligar sitt syfte genom
att dela ut stipendier för medicinsk
forskning samt genom att upprätthålla
konstmuseet Villa Gyllenberg. Medlen för detta erhåller stiftelsen från
avkastningen på placeringstillgångarna.
Avkastningen utgörs främst av dividender, räntor, vinstandelar från fondplaceringar och intäkter från fastighetsplaceringarna. För stiftelsen är det därför
av största vikt att säkerställa att denna
Verksamhetsberättelse
avkastning är förhållandevis förutsägbar
och uppvisar en stabil tillväxt. Avkastning är givetvis beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen, vilken
stiftelsen inte kan påverka. Däremot
eftersträvas att genom de principer som
fastställts i placeringspolitiken säkerställa att avkastningen i förhållande
till riskerna är möjligast god. Stiftelsen är en långsiktig placerare med en
placeringsportfölj där aktiernas andel
är betydande och en viss fluktuation i
intäkterna kan därför förväntas och bör
accepteras. Då stiftelsens egendom till
övervägande del utgörs av realegendom och aktieegendom, skapar det ett
relativt gott skydd mot att placeringarnas realvärde skall naggas i kanterna av
en eventuell inflation.
För fastighetsinnehavets del är de
största riskerna förknippade med otillräckligt underhåll i fastigheterna vilket
kan medföra akuta och oplanerade
reparationer med avbrott i hyresintäkterna och oförutsedda kostnader som
följd. Denna risk hanteras genom att
för varje fastighet uppgöra långsiktiga reparations- och saneringsplaner.
Stiftelsens fastighetsinnehav består
främst av mindre lägenheter på centrala
lägen i Helsingfors, varför risken för att
utrymmen står tomma bedöms som
liten. Fastigheterna är försäkrade enligt
fullvärdesprincipen.
Med undantag för ett enstaka
aktieinnehav är såväl värdepappers som
fastighetsinnehavet väl diversifierat
vilket minskar risken för att en enskild
placerings inverkan på avkastningen
blir avgörande för möjligheterna att
förverkliga syftet.
Verksamheten i konstmuseet Villa
Gyllenberg bedrivs enligt gängse principer för riskhantering i konstmuseer av
motsvarande slag. För museets har en
separat riskkartläggning och riskhanteringspolicy uppgjorts. Försäkringsvärden, brandsäkerhet och larmsystem har
uppdaterats för att motsvara dagens
krav.
Stiftelsen arbetar med en liten
organisation vilket givetvis leder till ett
stort nyckelpersonsberoende. För att
underlätta hanteringen av denna risk
är dokumentering av arbetsuppgifter
och processer en del av det dagliga
arbetet såväl i stipendiehanteringen, i
museiverksamheten som inom administrationen.
Väsentliga händelser efter
den 31 december 2012 och
utsikter inför år 2013
I januari 2013 inleddes en omfattande
renovering av det gamla hemmet på
Villa Gyllenberg. Fönsterbågar och –
karmar restaurerades, belysningen förnyades och väggar samt tak målades.
Därtill planeras ytterligare reparationer.
Utsikterna för 2013 är försiktigt
positiva då det gäller avkastningen på
värdepappersplaceringarna, trots att
återhämtningen i realekonomin är svag.
För fastigheternas del förväntas dock
avkastningen fortfarande bli blygsam
på grund av de reparationer som inletts
år 2012 och slutförs år 2013.
15
Årsberättelse 2012 • Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse
Resultaträkning
Not.
Resultaträkning
euro
ORDINARIE VERKSAMHET
Understöd
1.1.–31.12.2012
1.1.–31.12.2011
–714 100,00
–685 177,00
–116 920,71
–112 862,51
–831 020,71
–702 201,28
1.
Stipendier
Återtagna stipendier
95 838,23
Övriga understöd
Museiverksamhet
2.
Intäkter
Personalkostnader
3.
Avskrivning
Övriga kostnader
159 190,23
13 636,10
–224 766,32
–98 548,05
–25 310,52
–26 970,85
–412 801,89
–782 139,94
–503 688,50
–894 022,74
–340 233,01
–412 579,75
Förvaltning
Personalkostnader
3.
Avskrivning
Övriga kostnader
Resultat av ordinarie verksamhet
–12 908,47
–13 373,31
–191 613,00
–265 033,45
–544 754,48
–690 986,51
–1 879 463,69
–2 287 210,53
PLACERINGSVERKSAMHET
Intäkter
Hyror
4.
1 665 956,14
1 761 087,97
Dividender
5.
1 797 069,20
2 074 154,69
Övriga placeringsintäkter
Realisationsvinster
6.
316 911,79
127 168,70
3 779 937,13
3 962 411,36
4 961 154,07
291 663,02
8 741 091,20
4 254 074,38
–214 892,87
–208 509,26
–1 103 759,53
–1 243 355,31
–1 318 652,40
–1 481 484,95
Kostnader
Fastigheter och aktielägenheter
Personalkostnader
–29 620,38
Avskrivningar
Övriga kostnader
Övriga kostnader
16
4.
–9 004,65
–28 036,38
–1 327 657,05
–1 509 521,33
Resultat av placeringsverksamhet
7 413 434,15
2 744 553,05
Räkenskapsperiodens resultat
5 533 970,46
457 342,52
Balansräkning
Not.
euro
1.1.–31.12.2012
1.1.–31.12.2011
2 428,63
2 428,63
475 560,86
Balansräkning
AKTIVA
BESTÅENDE AKTIVA
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
MATERIELLA TILLGÅNGAR
7, 8.
456 538,42
Aktier och andelar
7.
95 698,92
95 698,92
Konstverk
9.
4 104 103,33
4 104 103,33
Byggnader
Maskiner och inventarier
82 178,44
88 856,79
4 738 519,11
4 764 219,90
PLACERINGAR
Tomter
7, 10.
93 948,48
93 948,48
Byggnader
7, 10.
5 125 075,07
4 963 537,58
Fastighetsaktier
7, 10.
3 355 364,01
7 902 174,18
11.
57 362 892,33
37 616 158,51
65 937 279,89
50 575 818,75
Hyresfordringar
32 297,86
55 133,52
Skattefordringar
1 145,42
20 008,68
Övriga fordringar
11 413,80
2 017,47
44 857,08
77 159,67
Aktier och andelar
RÖRLIGA AKTIVA
Kortfristiga fordringar
Förskottsbetalda stipendier
86 860,00
–
Kassa och bank
320 330,97
249 507,43
AKTIVA TOTALT
71 130 275,68€
55 669 134,38€
32 654 935,29
32 654 935,29
22 146 067,37
12 149 331,97
Dispositionsfond
7 036 483,21
6 579 140,69
Räkenskapsårets vinst
5 533 970,46
457 342,52
67 371 456,33
51 840 750,47
3 332 604,32
3 332 604,32
Olyfta stipendier
229 666,19
223 066,19
Kontoskulder
155 081,93
217 929,63
PASSIVA
EGET KAPITAL
Grundfonder
12.
Värderegleringsfonder
13.
RESERVERINGAR
FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt kapital
Kortfristigt kapital
Resultatregleringar
PASSIVA TOTALT
41 466,91
54 783,77
426 215,03€
495 779,59€
71 130 275,68€
55 669 134,38€
17
Årsberättelse 2012 • Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse
Finansieringsanalys
Finansieringsanalys
tEUR
2012
ORDINARIE VERKSAMHET
Stipendier och understöd
-831
Museiverksamhet, netto
-478
Förvaltning
-532
Förskottsbetalda/olyfta stipendier
Ordinarie verksamheten, netto
-80
-1 921
PLACERINGSVERKSAMHET
Fastighetsnetto
Dividender
Vinstandelar
Räntor och övriga intäkter/kostnader
Nettoförändring i placeringar (- = ökning/ + = minskning)
Förändring i fordringar/skulder
Placeringsverksamhet, netto
Netto kassaflöde
18
187
1 797
171
137
-263
-38
1 991
70
Likvida medel vid räkenskapsperiodens början
250
Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut
320
Noter till resultaträkningen 2012
Noter till resultaträkningen
2012
1
Understöd
2012
2011
Allmänna fonden, forskning
433 050,00
407 750,00
Steinerfonden, forskning
232 900,00
170 677,00
48 150,00
106 750,00
Professuren
116 920,71
112 862,51
Medicinsk understödsverksamhet
831 020,71
702 201,28
Steinerfonden, resor och fortbildning
Återtagna stipendier
–95 838,23
Stiftelsen har år 2009 beviljat ett understöd om 500.000 för en femårig svenskspråkig professur i smärtforskning vid Helsingfors
universitet. Av beloppet har per 31.12.2012 340 367,87 betalats totalt.
2
Museiverksamhet
Museets intäkter
2012
2011
159 190,23
13 636,10
Museets kostnader
Personalkostnader
–224 766,32
–98 548,05
Fastighetsunderhåll
–173 030,57
–455 120,80
–25 310,52
–26 970,85
Övriga kostnader
–239 771,32
–327 019,14
Museiverksamhet
–503 688,50
–894 022,74
Avskrivningar
3
Personalkostnader
2012
2011
430 588,88
26 500,00
422 288,86
28 996,00
Pensionskostnader
88 234,04
66 440,78
Övriga lönebikostnader
19 676,41
23 022,54
564 999,33
540 748,18
Löner totalt
Arvoden
Personalkostnader
Stiftelsens personal har under året bestått av kanslipersonal, museets intendet, vaktmästare, chefsguide och guider på timlön. Omräknat
till heltidsanställda var stiftelsens personal 7 personer.
19
Noter till resultaträkningen 2012
Årsberättelse 2012 • Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse
4
Fastighetsplaceringar
Hyror
Fastigheter
2012
2011
733 785,59
407 750,00
1 027 302,38
170 677,00
1 761 087,97
702 201,28
Driftskostnader
–379 600,64
–326 626,71
Reparationer
–426 828,89
–406 878,02
Aktielokaler
Kostnader för fastigheter
Personalkostnader
Övriga kostnader
Avskrivningar
–29 620,38
–38,74
–9 578,63
–214 892,87
–208 509,26
–231 995,06
–335 642,37
Kostnader för aktielokaler
Vederlag
Reparationer
Fastighetsnetto
5
–65 296,20
–164 629,58
–1 318 652,40
–1 481 484,95
347 303,74
279 603,02
2012
2011
Värdepappersplaceringar
Dividender
Börsnoterade aktier
1 366 200,20
1 796 621,69
Övriga aktier
430 869,00
277 533,00
Vinstandelar
170 893,45
Ränteintäkter
6
146 018,34
127 168,70
2 113 980,99
2 201 323,39
2012
2011
361 780,54
4 599 373,53
190 441,81
101 221,21
4 961 154,07
291 663,02
Realisationsvinster
Värdepapper
Fastighetsplaceringar
Försäljningen av aktierna i Fastighetsaktiebolaget Lönnrotsgatan 3 gav en realisationsvinst om 4 179 912,26 euro.
20
Noter till balansräkningen 2012
Noter till balansräkningen
2012
7
De materiella tillgångarna och fastighetsplaceringarna är upptagna i bokslutet till ursprungliga anskaffningsutgifter
utökade med aktiverade reparationer. Byggnader avskrivs med 4 % på restvärdet. Kansliets och museets inventarier
avskrivs med 20% på restvärdet.
Stiftelsens ägoandel i aktiebolag och bostadsaktiebolag om den överstiger 50 % framgår av följande uppställning:
Bolagets namn
Ägoandel %
Bokföringsvärde
Fastighets Ab A.G.
Fastighets Ab S.G.
100
100
60 379,47
35 319,45
Bostads Ab Kadettvägen 6
100
685 438,96
Wintros Oy Ab
100
33 637,59
90
2 465 552,74
Asunto Oy Töölönkatu 34 Bost. Ab
Fastighets Ab A.G. och Fastighets Ab S.G. förvaltar tomterna och fastigheten Villa Gyllenberg på Granö där stiftelsens
konstmuseum är beläget. Dessa aktier upptas bland materiella tillgångar.
8
Byggnader
31.12.2011
Villa Gyllenberg, galleri
9
Förändring
475 560,86
Avskrivning
31.12.2012
–19 022,44
456 538,42
Konstverk
Den ursprungliga konstsamlingens värde utgörs av värdet som angavs då stiftelsen emottog donationen. Verk som införskaffats
efter 1977 har bokförts till inköpspris.
10
Tomter, byggnader och fastighetsaktier
Ökning/
minskning
Avskrivning
–213 544,80
Tomter
Byggnader
31.12.2011
93 948,48
4 963 537,58
375 082,29
Fastighetsaktier
7 902 174,18
–4 546 810,17
Bokföringsvärde
31.12.2012
93 948,48
5 125 075,07
3 355 364,01
Uppskattat
marknadsvärde
31.12.2012
27 400 000,00
15 900 000,00
43 300 000,00
Ökningen i byggnadernas bokföringsvärde 2012 utgörs av den del av rörsaneringen i Georgsgatan 4 som förverkligades 2012.
Minskningen i fastighetsaktiernas bokföringsvärde utgörs av bokföringsvärdet på försäljningar av fastighetsaktier. Fastighetsinnehavens marknadsvärde har uppskattats enligt Statistikcentralens uppgifter om priset eur/m2 på bostäder av
motsvarande storlek och på motsvarande läge som stiftelsens innehav.
21
Noter till balansräkningen 2012
Årsberättelse 2012 • Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse
11
Aktier och andelar
Börsaktier
Placeringsfonder
Bokf.v. 31.12.2011
29 430 373,46
5 038 879,55
Inköp
3 598 975,46
14 916 812,84
Förs. till bokf.v.
–1 198 600,80
–7 490 124,08
851 085,00
500 000,00
-577 065,00
Indexobl. och -lån
Onoterade aktier
2 295 820,50
Bokf.v.
31.12.2012
Kursjust.v.
31.12.2012
31 830 748,12
12 465 568,31
41 000 063,47
13 259 123,36
774 020,00
807 885,00
2 295 820,50
2 295 820,50
47 366 156,93
57 362 892,33
Noterade aktier och andelar har värderats till marknadsvärde den 31.12.2012. Förändringen i marknadsvärde har förts mot
värderegleringsfonden för värdepapper.
Stiftelsen är delägare i Livränteanstalten Hereditas. Innehavet upptas inte i bland tillgångarna. Livräntan från Hereditas har
intäktförts bland övriga placeringsintäkter. 12
Värderegleringsfond
2012
2011
690 741,08
21 455 326,29
690 741,08
11 458 590,89
22 146 067,37
12 149 331,97
2012
2011
Allmänna fonden
Steinerfonden
600 000,00
600 000,00
600 000,00
600 000,00
Saneringsres., fastigheter
400 000,00
400 000,00
Saneringsres., lägenheter
950 000,00
950 000,00
Res. för museiverksamhet
782 604,32
782 604,32
3 332 604,32
3 332 604,32
Fastigheter
Värdepapper
13
Frivilliga reserveringar
Använda bokföringsböcker
Stiftelsens bokföring har förts med programmet EmCe Taloushallinto, från och med 1.4.2012 som Hosting-version.
Automatisk säkerhetskopiering av bokföringsmaterialet och programuppdateringar hör till serviceavtalet.
Som datalistor finns en huvudbok och dagbok samt resultat- och balansräkning utskrivna på laserprinter. Resultat- och
balansrälningen, bilageuppgifter och övriga bokslutsspecifikationer är renskrivna på Excel. 22
Bokslutets underskrifter
Bokslutets underskrifter
Helsingfors den 18 mars 2013
Per-Henrik Groop, ordförande
Berndt Arell
Magnus Bargum, skattmästare
Kaj Hedvall
Mikael Knip
Henrik Enckell
Henrik Meinander
Thomas Stenius
Susanne Homén
Viveca Söderström-Anttila
Tom Pettersson
Jannica Fagerholm, verkställande direktör
Över verkställd revision har i dag avgivits revisionsberättelse
Helsingfors den 24 april 2013
Ernst & Young
Eva Bruun
CGR
23
Årsberättelse 2012 • Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse
Revisionsberättelse
Revisionsberättelse
Till Signe och Ane Gyllenbergs stiftelses styrelse
Vi har reviderat Signe och Ane Gyllenbergs stiftelses bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1.2012–31.12.2012. Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning och noter till bokslutet.
Styrelsens ansvar
Styrelsen ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättandet av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen
svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt samt för att bokföringen är
lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.
Revisorns skyldigheter
Vår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsen samt om uppgifter som förutsätts i lagen om
stiftelser på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig
säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida styrelsens
medlemmar har gjort sig skyldiga till en handling eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot stiftelsen, eller brutit mot lagen om stiftelser eller stiftelsens stadgar.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning
av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och en verksamhetsberättelse som ger riktiga
och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men
inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av
ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i ledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen.
Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt uttalande.
Uttalande om bokslutet och verksamhetsberättelsen
Enligt vår mening ger bokslutet som uppvisar 5 533 970,46 euro överskott och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga
uppgifter om stiftelsens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande
stadganden gällande upprättandet av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet
är konfliktfria.
Andra uttalanden som grundar sig på lagen
Stiftelsens medel har placerats på behörigt sätt. Arvoden har inte utbetalats till medlemmarna i stiftelsens organ. Stiftelsens
bokslut och verksamhetsberättelse ger riktiga och tillräckliga uppgifter om stiftelsens verksamhet.
Helsingfors den 24 april 2013
ERNST & YOUNG AB
CGR-samfund
Eva Bruun
CGR
24
Allmänna fonden, forskningsunderstöd
Beviljade stipendier
Beviljade stipendier
2012-2013
Beviljat
Ahola Aila
Associationen mellan psykologiska parametrar och egenvård samt olika komplikationer vid typ 1 diabetes
15 000
Ampuja Outi
Att uppleva tystnad. Upplevelser om tystnad och tystnads betydelse till välbefinnande.
15 000
Björkqvist Gunilla
”Livshändelser och hälsa hos finska krigsveteraner och frontmän – Traumatiska
livshändelser och reaktioner, samt coping-strategier och skyddsfaktorer”
15 000
Blomqvist Carl
Bröstcancer och motion. Effekten av motion på psykiska coping-mekanismer
och hälsotillstånd hos kvinnor med bröstcancer
15 000
Bogert Brigitte
Music to My Ears, Not Yours: Neural correlates of musical emotions and
interactions with personality, mood and genes
12 500
Eriksson Johan
”Stress under barndomen och hälsan i vuxen ålder - betydelsen av epigenetiska
faktorer”
15 000
Fellman Vineta
Familjecentrerad intervention av underburna barn - kan ”sjungande känguru”
förbättra den neuropsykologiska prognosen?
35 000
Forsman Anna
Internetanvändning bland äldre – främjande av psykisk hälsa och förebyggande
av psykisk ohälsa
7 000
Haukkala Ari Heikki
Cyniskt hat - psykosociala bakgrundsfaktorer till hälsobeteende och typ 2 diabetes
15 000
Hintsanen Mirka
”Inverkan av psykosociala riskfaktorer på utvecklingen av ateroscleros -31-års
uppföljningsundersökning”
10 000
Huhtala Mira-Maria
Föräldrarnas psykiska välmående och dess inverkan på prematurbarnens
utveckling
6 000
Isomaa Bo
Upplevd stress och metabola konsekvenser - en prospektiv uppföljning av
PPP-Botnia studien i Österbotten
35 000
Kajantie Eero
Ligger epigenetiska förändringar bakom sambandet mellan tidig stress och
hälsan i vuxenlivet? - prematurfödsel som modell
20 000
Kalso Eija
Psykisk belastning och kroniska smärtor efter behandling av bröstcancer
20 000
Karlsson Hasse
FinnBrain födelsekohort - fokus på sambandet mellan neurohormoner (oxytocin
och vasopressin) och anknytning under graviditeten samt behandling av
postnatal depression
35 000
Keltikangas-Järvinen Liisa
Personlighet och hjärtsjukdomar - hur skulle man undersöka personligheten?
10 000
Kirveskari Erika
Inverkan av vårdintervention på hjärnförändringar hos patienter med kronisk
smärta
25 000
Kiviniemi Annukka
Uppfattningen av en förälder, tillfredsställelse i parrelationen och det psykofysiska välbefinnandet
19 000
25
Beviljade stipendier
Årsberättelse 2012 • Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse
26
Kolho Kaija-Leena
Psykiska faktorers betydelse för sjukdomsbilden vid kroniska inflammatoriska
tarmsjukdomar hos barn och ungdomar
20 000
Korhonen Laura
Barnets stress och återkommande infektioner, Finnbrain och egen avhandling
17 800
Kääriä Sanna-Mari
”Sambandet mellan psykosociala faktorer och svåra ryggsjukdomar - 23 årig
uppföljningsstudie av arbetare inom skogsindustrin”
15 000
Laakkonen Marja-Liisa
Egenvårdsträning för personer med minnessjukdomar och deras makar; tidig
psykosocial grupprehabilitering. En randomiserad interventionsstudie.
10 000
Lehto Ulla-Sisko
Cancerpatienternas sociala resurser, socialt kapital, välmående och livskvalitet
24 000
Martikainen Silja
Relationen mellan fysisk aktivitet, sömn och hälsa hos barn - sett ur barnets
utvecklingsaspekt
Marttunen Mauri
Stress, psykosociala resurser och psykosomatiska symptom - en prospektiv longitudinell studie
15 000
Móró Levente
Förändrade medvetandetillstånd som virtuella verkligheter
10 000
Mustjoki Satu
Skapandet av ett anti-leukemiskt immunförsvar: mekanismer och kliniska tillämpningar
20 000
Noreika Valdas
Neurocognitive Mechanisms of Subjective Experiences in Unresponsive States of
Consciousness: Research Application
6 500
Pajala Markku
Psykiska faktorers betydelse i funktionella tarmbesvär.
9 000
Partinen Markku
Högstadie-elevers upplevelse av hälsa och livskvalitet och upplevelsens samband
med känslan av vårtrötthet och dygnsrytm
15 000
Paunio Tiina
Sömnens betydelse för barnets kognitiva, sociala och emotionella utveckling
50 000
Pesonen Anu-Katriina
Preterm birth, neurological status and family environment as predictors of sleep
quantity and quality in children: a longitudinal study
10 000
Pohjolainen Veera
Effekten av ätstörningsbehandling
Poikonen Hanna
Doktorsavhandling: Neurala reaktioner i hjärnan som uppstår vid musik och dans
19 000
Porkka Kimmo
”Utveckling av nya behandlingsformer för leukemi genom läkemedelsscreening
och molekylär genomik
35 000
Puolakanaho Anne
Sinnets Makt (SIMA) - En omfattande undersökning av Mindfulness-träning för
stress och burnout
20 000
Pölkki Tarja
Värdering av babyns smärta och användning av medicinfria smärtlindringsmetoder
15 000
Qvist Erik
Livskvalitet hos föräldrar till barn som genomlevt organtransplantation
Rahkonen Ossi
Changes in psychosocial working conditions and their effects on subsequent
health: A follow-up study among municipal employees 2000-2015
10 000
Roos Eva
Hur påverkar sociala och psykosociala faktorer skolbarns intag av frukt och grönsaker
10 000
Räikkönen-Talvitie Katri
Modens psykosociala stress under graviditeten som predictor för placentans glukokortiokoidsystemets aktivitet och barnets utveckling.
15 000
Saarela Jan
The forgotten griever: Mortality subsequent to the death of a sibling
12 500
Saariaho Anita
Kartläggning av den psykiska profilen hos patienter med kroniska smärtor
12 500
Saastamoinen Peppiina
Kronisk smärta, utmattningströtthet och arbetsförmågan
10 000
Sederholm Heidi Maria
Dissertation: Mind-wondering and Mental Contents During (Mindfulness)
Meditation
19 000
9 500
6 000
6 800
The Psychological and Neural Mechanisms of Positive States of Mind
19 000
Solovieva Natalia
Orsaker som leder till hälsoskillnader för invandrare i Finland: risk för hjärt- och
kärlsjukdomar samt upplevd hälsa.
19 000
Sourander Leif Andre
Kraftfamiljer i Finland - familjebaserat preventions- och vårdprogram för psykosomatiska problem och beteendestörningar hos små barn
40 000
Tiainen Anna-Maija
Förklaras individuella skillnader i matvanorna av personlighetesfaktorer och temperament?
12 000
Tietäväinen Aino
”Särskiljande av fysiologisk och psykosomatisk trötthet Fysiologisen ja psykosomaattisen väsymyksen erottaminen”
19 000
Wahlbeck Kristian
Psykisk hälsa och förväntad livslängd -en nordisk registerstudie.
10 000
Beviljade stipendier
Sikka Pilleriin
866 100
Steinerfonden, forskningsunderstöd
Beviljat
Ahlzén Rolf
Humaniora och medicin - vägen vidare?
5 000
Alanen Pentti Johannes
Experimental metodik och den hermeneutiska cirkeln
7 500
Alvenäng Annica
Existentiell Hälsa - Läkeeurytmi för patienter i cancerrehabilitering. En kvalitativ
studie av patienters upplevelser.
5 000
Arman Maria
”Existentiellt vårdande i klinisk praxis – en applikationsforskning i antroposofisk
vårdmiljö.”
10 000
Baars Erik
The clinical and immunological effects of eurythmy therapy on seasonal allergic
rhinitis: A randomized, comparative, controlled trial
18 000
Brandenburg Cecilia von
Konst, arbete och välfärd
15 000
Broager Grön Elisabeth
Existentiell Hälsa - Läkeeurytmi för patienter med utmattningssyndrom. En
kvalitativ studie av patienters upplevelser.
5 000
Bäckman Simo H:R
Levande musik och sång till anstalter - Interaktiva helande konserter i olika
anstalter
8 000
Hallqvist Beatrice
Metallfärgljusterapi hos patienter med sömnstörningar
10 000
Helsingin Rudolf Steiner
-koulun kannatusyhdistys ry
Steinerpedagogisk terapiverksamhet i skolan: Terapiläkare och skolpsykolog,
läkeeurytmi och konstterapi (målningsterapi), specialundervisning
45 000
Honkonen Jyrki
Musikuppfostran som psykofysiskt stöd hos ungdomar med icke-kvalificerad
musikförmåga i högstadieskolan.
10 000
Ihalainen Terttu
Att uttnytja waldorfpedagogiskt drama och andra konstämnen samt allehanda
handarbete inom grundskolpedagogik hos barn terapeutiskt som
undervisningsstöd
15 000
Karsten-Dunderfelt Yvonne
”En handbok: dokumentering av forskningen Läkande berättande som metod för
att utveckla individens psykologiska kapital.”
Kjellenberg Lars
Odling, mat och hälsa - en populärvetenskaplig sammanställning
Kjellenberg Lars
Hälsofrämjande ämnen i biodynamiskt odlade morötter
5 000
Klockars Leena
Åldrandets betydelse för psykoanalytikerns undervisningsförmåga
3 300
Klockars Leena
Utvecklingen av barnets tänkande i de tidiga människorelationerna
3 300
Kotimäki Marjo
Hur påverkar för tidig kännedom om kroppens sexualitet den unga flickans fysiska
utveckling och tänkande
1 700
8 000
10 000
27
Beviljade stipendier
Årsberättelse 2012 • Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse
Kurppa Reijo
Förundersökning - konstterapins enligt Collot d’Herbois möjligheter vid förebyggande verksamhet och rehabilitering
Lehtonen Johannes
”Hjärnan och sinnet - empiriska och teoretiska undersökningar”
9 000
Louhiala Pekka
”Humaniora i medicinsk forskning och praktik
5 000
Maliniemi-Piispanen Sinikka
Barnets i stormens öga - krigsbarn då (1939-1945) och nu. Delstudie: Berätta om
ditt liv - om anknytning och separation hos finska krigsbarn som stannat i Sverige.
6 000
Mattsson Barbara
Barnet i stormens öga -krigsbarn då (1939-1945) och nu. Delstudie: Berätta om
ditt liv - om anknytning och separation hos finska krigsbarn som stannat i Sverige.
6 000
Niinivirta Markku Erik
Erfarenheter av fronetisk kunskap och verksamhet bland steinerpedagogiska klasslärare som utexaminerats från Snellman-högskolan.
12 000
Olavinen Suvi, Hannele
Dikt- och musikmatiné-serie på vårdanstalter
10 000
Pietikäinen Maija-Liisa
”MUSIKALISKA FÄRGLJUSRÖRELSER Forskning av färgljusterapins inverkningar på
barn och ungdomar med spastik, epilepsi eller överaktivitet.”
15 000
Pohjanheimo Outi
Intuitivt tänkande bakom tillfrisknandet
7 000
Raunela Eeva
Hur tänkandet utvecklas i modersmåls- och litteraturundervisningen i gymnasiet en etnografisk verksamhetsundersökning om språkmedvenhetens utveckling och
hur den kan stödas i undervisningen
9 000
Saarinen Jussi Antti
Analys av begreppet oceanisk känsla och dess tillämpning inom estetiken”
12 000
Salomonsson Björn
Uppföljningsstudie av projektet ”Spädbarnsproblem - en behandlingsstudie”
10 000
Snellman-korkeakoulun
kannatusyhdistys ry
Människan såsom helhet / Specialundervisning och terapi som stöd och bas för
steinerpedagogiken, en skolningshelhet 2012-2013
20 000
Stenberg Harri
Formandet av sinnet - Granskning av den psykoanalytiska teorin bakom hur sinnet
formas med tillhjälp av fenomenologiska teorin.
6 000
Sundberg Tobias
Anthroposophic Integrative Medicine in Sweden (AIMS) – A retrospective comparative registry study of costs and effects
10 000
Swartz Jackie
Allergi, stress och känsla av sammanhang i barnfamiljer med antroposofisk livsstil
15 000
Takalo Ari
Psyket och hjärnan: neuropsykoanalys som en fallstudie
13 000
Teckenberg-Jansson Pia
Mirjami
Musikterapi vid graviditetskomplikationer
15 000
Thommessen Sara Amalie
O’Toole
Designing and carrying out an intervention for refugee women who have experienced trauma, in order to minimise or prevent the intergenerational transmission
of trauma from a mother to her child.
19 000
Understödsföreningen för
Rudolf Steiner skolan i
Helsingfors rf/svenska
avdelningen
Steinerpedagogisk terapiverksamhet i skolan: Terapiläkare, skolpsykolog, skolkurator, läke-eurytmi och konstterapi (målningsterapi), beröringsmassage samt
specialundervisning
45 000
Vanhustyöyhdistys Sofia ry,
psta Tiina Kuisma
”Musikterapi på demensavdelningen i servicehemmet Sofia under åren 20122013. Musik som ett stöd för den arbetsgemenskapen”
5 000
Volanen Salla-Maarit
Främjar mindfulness övningar 14-15 åriga skolelevers hälsa och välbefinnande?
Presentation och planering av en interventionsundersökning.
10 000
Zerm Roland
”Relationship of the autonomic regulation (aR) to obstructive sleep apnea syndrome in diabetes mell. Type 2“
12 000
10 000
465 800
28
Steinerfonden, resestipendier
Aaltonen Eveliina
Antroposofisen lääketieteen lääkäriyhdistys ry.
Antroposofisen lääketieteen yhdistys ry.
Antroposofisen lääketieteen yhdistys,
Kurppa Reijo, LL
Aurinkopiha ry
Boeke Allard
Eklund Minna
Erkintalo Sarianne
Eskelinen Heidi
Eskelinen Ritva
Föreningen vård i livet rf.
Gull Martin
Hake Raili
Hallamaa Tuuli
Helenius-Talvitie Mervi
Huhtinen Riitta
Ifill Sari
Isola Taina
Kapiainen Eija
Kivelä Elina
Korhonen Päivi
Koskinen Minna
Kurppa Reijo
Kärävä-Turppo Katariina
Laakko Jessica
Lehtinen Åsa Maria
Lehtonen Anja
Leikas-Mieho Päivi
Marjatta-koulun terapiaryhmä
Medicinska sakkunnignämden
1 000
4 000
3 000
3 000
Männistö Anne
1 000
3 000
1 000
1 000
1 000
1 000
1 000
2 000
1 000
1 000
1 000
1 000
1 000
3 000
1 000
1 000
2 000
2 000
1 000
2 000
1 000
1 000
3 000
1 000
1 000
3 000
6 000
Beviljat
Niemi Minna
Niskanen Katri
Nordling Matti
Norri Eeva Liisa
Penninckx Anna-Maija
Raatikainen Taina elisa
Ranto Heini
Riska Anja
Saarinen Ilkka
Saarnio Pirkko
Soljama Helena
Somero Anne-Marie
Steiner-taideseminaari
Steinerpedagogikens Vänner i Österbotten r.f.
Suomela Lea
Tiitta Leena
Toiviainen Jarna
Tolmunen Pirkko
Torkko-Laaksonen Maija
Tönnov Liia
Ulkuniemi Sirpa
Vahviala Pirjo
Vallius Outi
Vanhustyöyhdistys Sofia ry
Vataja Outi
Viljanen Ulla
Vitikka Marja-Leena
Voitila Tuija
Wetterhoff Soffi
Zimmermann Peter
Äärelä Marjo Anne
1 500
1 000
1 000
1 000
1 000
1 300
1 000
1 000
1 000
1 000
1 000
1 000
3 000
500
1 000
1 000
2 000
1 000
1 000
1 000
1 000
1 000
2 000
5 000
2 000
1 000
1 000
1 000
1 000
2 000
1 000
96 300
Beviljade stipendier
Beviljat
Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse
Georgsgatan 4 A 5
00120 Helsingfors
+358 9 647 390
www.gyllenbergs.fi
Villa Gyllenberg
Granöstigen 11
00340 Helsingfors
+358 9 647 390
www.gyllenbergs.fi