Mutationer och DNA reparation

Mutationer

Mutationer kan ske på både könscellerna och övriga celler. Om mutationen sker på könscellerna kommer mutationen nedärvas och kallas det gör germ line mutation. Om den sker på övriga celler kommer mutaionen ej ärvas ner och kallas för somatisk mutation.

Orsaker till mutationer Endogen agens

 Reaktiva syreradikaler  Kemisk instabila nukleotider  Felaktig DNA reparation/replikation/rekombination

Exogen agens

 Uv strålning  Röntgenstrålning  Mutagena kemikalier  Virus  Toxiner

Typer av mutationer Punktmutationer

Punktmutationer är när kvävebaserna modifieras.

1.

Depurinering

Betyder att ett spontant borttagande purinerna sker.

2.

Deaminering

Betyder att en kvävegrupp byts ut och istället sätts ett syre till. Resultatet blir C  U

3.

Tymindimerer

Orsakas av UV strålning och leder till att bredvidliggande T binder till varandra. Gör så att T:na inte bidner till A på motsatt sida

4.

Transitioner

Byte mellan purin/purin (A till G eller G till A) och byte av pyrimidin/pyrimidin (C till T eller T till C)

5.

Basparssubstitutioner

Att två kvävebaser byter plats med varandra.

Läsramsförskjutning

1.

Deletioner

Att en eller några kvävebaser tas bort. Leder till läsramsförskjutning

2.

Insertioner

Att en eller flera kvävebaser läggs till och leder till läsramsförskjutning.

Effekter av punkmutationer

Non-synonyma

 Missense-mutationer. När en kvävebas muterar och det resulterande kodonet blir en annan aminosyra.  Nonsense-mutationer. När en kvävebas muterar och det resulterande kodonet blir ett stopkodon.

Synonyma/tysta

 När kvävebasen muterar men det resulterande kodonet fortfarande kodar för samma aminosyra.

Kromosomala mutationer

Numeriska mutationer

När man har för många eller för få kromosomer. Uppstår oftast i meios I eller med systerkromatiderna i meios II. 

Aneuploidi

innebär att man har fel antal kromosomer. Det kan antingen ske på de autosomala eller på könsceller. Finns flera typer av aneuploidi.

Monosomi

,

trisomi

och

tetrasomi.

En dimosomi är helt enkelt rätt uppsättning av kromosomer och räknas alltså inte som en mutation.

Translokationer

Reciproka translokationer

Dvs när det sker ett ömsesidigt utbyte mellan kromosomerna och inget genetisk material går förlorat

Non-reciprok translokation

När utbytet inte är ömsesidigt och genetiskt material går förlorat.

DNA reparation

Base-excision repair

När en kvävebas är muterad. 1) 2) 3) 4) Felaktig bas tas bort från sockerryggraden Fosfodiesterbindninge bryts bort i det sgmentet DNA polymeras sätter dit en ny rätt kvävebas DNA ligas bildar en ny fosfodiesterbindning

Nukleotide excision repair

När flera kvävebaser är muterade. Ex pyrimidindimerer 1) Den skadade delen av DNAt lokaliseras

2) 3) 4) 5) Phosphodiesterbindningar

bryts

på vardera sida om mutationen. Sockerryggraden bryts bort på vardera sida om mutationen. Skillnaden här från innan är att det inte bara är sockerryggraden tillhörande mutationen som bryts bort utan det är en stor del plockas bort som ej är muterat DNA polymeras bildar en ny korrekt sträng DNA ligas binder ihop phosphodiesterbindningar

Mismatch repair

Är en inbyggd reparering hos själva DNA polymeraset

Double strand breakage repair

Sker oftast i samband med exogena källor. De

bryter

DNAt på mitten vilket är farligt då det inte finns något DNA templat att utgå ifrån vid reparationen. Om skadorna inte lagas blir kromosomerna kortare. Det finns två sätt att reparera på: 1) Nonhomologous end joining DNAt bryts ned några basparssekvenser och klistras sen ihop i princip. DNA:t får ett

ärr

. Om skadan har skett på intronet kan man undkomma utan större besvär. 2) Homologous endjoining Man använder systerkromatiden som templat för att bygga upp det nya DNAt. Inget genetisk material går tll spillo.