Transcript Mutationer och DNA reparation
Mutationer och DNA reparation
Mutationer
Mutationer kan ske på både könscellerna och övriga celler. Om mutationen sker på könscellerna kommer mutationen nedärvas och kallas det gör germ line mutation. Om den sker på övriga celler kommer mutaionen ej ärvas ner och kallas för somatisk mutation.
Orsaker till mutationer Endogen agens
Reaktiva syreradikaler Kemisk instabila nukleotider Felaktig DNA reparation/replikation/rekombination
Exogen agens
Uv strålning Röntgenstrålning Mutagena kemikalier Virus Toxiner
Typer av mutationer Punktmutationer
Punktmutationer är när kvävebaserna modifieras.
1.
Depurinering
Betyder att ett spontant borttagande purinerna sker.
2.
Deaminering
Betyder att en kvävegrupp byts ut och istället sätts ett syre till. Resultatet blir C U
3.
Tymindimerer
Orsakas av UV strålning och leder till att bredvidliggande T binder till varandra. Gör så att T:na inte bidner till A på motsatt sida
4.
Transitioner
Byte mellan purin/purin (A till G eller G till A) och byte av pyrimidin/pyrimidin (C till T eller T till C)
5.
Basparssubstitutioner
Att två kvävebaser byter plats med varandra.
Läsramsförskjutning
1.
Deletioner
Att en eller några kvävebaser tas bort. Leder till läsramsförskjutning
2.
Insertioner
Att en eller flera kvävebaser läggs till och leder till läsramsförskjutning.
Effekter av punkmutationer
Non-synonyma
Missense-mutationer. När en kvävebas muterar och det resulterande kodonet blir en annan aminosyra. Nonsense-mutationer. När en kvävebas muterar och det resulterande kodonet blir ett stopkodon.
Synonyma/tysta
När kvävebasen muterar men det resulterande kodonet fortfarande kodar för samma aminosyra.
Kromosomala mutationer
Numeriska mutationer
När man har för många eller för få kromosomer. Uppstår oftast i meios I eller med systerkromatiderna i meios II.
Aneuploidi
innebär att man har fel antal kromosomer. Det kan antingen ske på de autosomala eller på könsceller. Finns flera typer av aneuploidi.
Monosomi
,
trisomi
och
tetrasomi.
En dimosomi är helt enkelt rätt uppsättning av kromosomer och räknas alltså inte som en mutation.
Translokationer
Reciproka translokationer
Dvs när det sker ett ömsesidigt utbyte mellan kromosomerna och inget genetisk material går förlorat
Non-reciprok translokation
När utbytet inte är ömsesidigt och genetiskt material går förlorat.
DNA reparation
Base-excision repair
När en kvävebas är muterad. 1) 2) 3) 4) Felaktig bas tas bort från sockerryggraden Fosfodiesterbindninge bryts bort i det sgmentet DNA polymeras sätter dit en ny rätt kvävebas DNA ligas bildar en ny fosfodiesterbindning
Nukleotide excision repair
När flera kvävebaser är muterade. Ex pyrimidindimerer 1) Den skadade delen av DNAt lokaliseras
2) 3) 4) 5) Phosphodiesterbindningar
bryts
på vardera sida om mutationen. Sockerryggraden bryts bort på vardera sida om mutationen. Skillnaden här från innan är att det inte bara är sockerryggraden tillhörande mutationen som bryts bort utan det är en stor del plockas bort som ej är muterat DNA polymeras bildar en ny korrekt sträng DNA ligas binder ihop phosphodiesterbindningar
Mismatch repair
Är en inbyggd reparering hos själva DNA polymeraset
Double strand breakage repair
Sker oftast i samband med exogena källor. De
bryter
DNAt på mitten vilket är farligt då det inte finns något DNA templat att utgå ifrån vid reparationen. Om skadorna inte lagas blir kromosomerna kortare. Det finns två sätt att reparera på: 1) Nonhomologous end joining DNAt bryts ned några basparssekvenser och klistras sen ihop i princip. DNA:t får ett
ärr
. Om skadan har skett på intronet kan man undkomma utan större besvär. 2) Homologous endjoining Man använder systerkromatiden som templat för att bygga upp det nya DNAt. Inget genetisk material går tll spillo.