Transcript genetik kap3 / Microsoft PowerPoint

Genetik II
http://esciencecommons.blogspot.com/2011/01/undersea-cables-add-twist-to-dna-study.html
DNA och RNA
DNA och RNA är stora molekyler som lagrar
information.
Gener är de delar av DNA-molekylen (kromosomen)
som ”kodar” för proteiner. EN gen => ETT protein.
Generna utgör ca 1,5 % av DNA:t. Övrigt DNA kallas
nonsens-DNA men kan spela roll för att styra
aktiveringen av generna.
DNA och RNA liknar varandra men har små
skillnader i struktur.
RNA är oftast enkelsträngad.
Molekylen är uppbyggd av
nukleotider som består av en
fosfatgrupp, sockret ribos
och en kvävebas.
Kvävebasen kan se ut på 4
olika sätt vilket ger 4 olika
nukleotider.
Adenin (A)
Uracil (U)
Guanin (G)
Cytosin (C)
DNA skiljer sig från RNA genom att den:
• Oftast är dubbelsträngad
• Nukleotiderna har deoxiribos istället för ribos
• Har kvävebasen tymin (T) istället för uracil (U)
A alltid bundet till T
C alltid bundet till G
Proteiner
Proteiner består av långa kedjor av aminosyror.
Kedjorna kan bestå av flera hundra aminosyror med det förekommer endast 20
olika sorters aminosyror.
Kombinationen av aminosyror ger proteinet rätt form för dess funktion.
Proteiner kan ha flera olika funktioner i kroppen
• Byggstenar som bygger upp kroppen
• Skynda på kemiska reaktioner (enzymer)
• Försvara kroppen mot främmande ämnen (antikroppar)
• Transportera ämnen i blodet (ex hemoglobin)
Replikation
Före celldelning sker replikation (kopiering av DNA)
Först separeras DNA-kedjorna med hjälp av ett enzym – helikas
Sedan binder proteinet DNA-polymeras in till DNA-kedjorna och
kopplar på nya nukleotider med den gamla kedjan som mall.
De två systerkromatiderna skiljs åt vid celldelningen.
Proteinsyntes
Syntes = ”sätta ihop”
Proteinsyntesen sker i två steg:
• Transkription: DNA → mRNA
• Translation: mRNA → Protein
Transkription
Sker i cellkärnan.
Proteinet RNA-polymeras binder in till DNA:t och bygger sedan en RNA
sträng efterhand som det läser av DNA:t.
mRNA transporteras sedan till ribosomerna.
Transkription video
Translation
Vid ribosomerna används mRNA
som mall så att aminosyrorna fogas
ihop i rätt ordning till ett fungerande
protein.
En kombination av 3 kvävebaser på
mRNA:t kodar för en aminosyra.
Eftersom det finns 4 olika
kvävebaser ger detta 43 = 64 olika
koder (kodon)
Det finns dock endast 20 olika
aminosyror så flera olika kodon ger
samma aminosyra.
Det finns också ett kodon för ”start”
och tre olika för ”stop”.
tRNA levererar aminosyror till ribosomerna.
Det finns minst ett tRNA för varje aminosyra,
På tRNA finns ett bindningsställe med 3 kvävebaser som är det
spegelvända mot ett visst kodon på mRNA:t. Därför kallas
detta antikodon
Translation video
Genreglering
Även om alla celler i kroppen (utom könceller)
innehåller samma uppsättning DNA så är det inte alla
gener som uttrycks i alla celler.
Genreglering gör att en del gener blir aktiva och andra
inaktiva.
Detta gör att ett embryo kan utveckla olika typer av
celler (ex nervceller, muskelceller o.s.v.)