Transcript JAG ÄLVSTRANDEN - Älvstranden Utveckling

JAG
ÄLVSTRANDEN
Miljöredovisning 2012
Innehållsförteckning
Fakta i siffror
9,6 %
Om Älvstranden Utveckling................................................ 3
Pågående arbete................................................................. 8

44 medarbetare
 3
70
000 kvm uthyrningsbar yta
Älvstrandens HUTeam........................................................ 4
Mått på framgång..............................................................10

Hundratals samarbetspartners
 5
00
000 kvm outnyttjade byggrätter
Stadens strategiska miljöarbete......................................... 5
Älvstrandens förbättringsarbete.......................................12

Omsättning 2012: 400 miljoner
 3
,8
Älvstrandens prioriterade miljömål................................... 6
Vision Älvstaden.................................................................14

76 byggnader
 9
0,4
mdr kronor bokfört fastighetsvärde
% uthyrningsgrad
Uthyrningsgraden är 90,4 %
Beskrivning av Älvstranden Utveckling
Om älvstranden utveckling ab
Det finns stora planer för centrala Göteborg. Staden ska växa
över älven och få en mer levande och vattennära kärna.
Älvstranden Utveckling AB är ett helägt kommunalt
bolag med uppgift att leda och driva arbetet med utvecklingen av Norra och Södra Älvstranden. Vi ser till
att planer och visioner blir verklighet – alltid med den
goda staden som ledstjärna. En viktig del i vårt arbete
är också att själva investera och ta ansvar för den lång­
siktiga utvecklingen genom att äga och förvalta ett
antal fastigheter.
Älvstranden Utvecklings verksamhet är bred och
sorteras i två affärsområden, Bygg & Projekt och
Fastigheter.
Stadsutveckling
hållbar mobilitet, energiförsörjning, dagvatten & grönytor, buller
BYGG & PROJEKT
Exploatering & Byggnation
förorenad mark, energiprestanda, miljöanpassade materialval,
avfallshantering, inomhusmiljö
Fastighetsutveckling
hållbar arkitektur, energiprestanda, avfallslösningar, parkering
Uthyrning & Hyresgäster
resursanvändning, avfallshantering, resor
FASTIGHETER
Förvärv & Avyttring
förorenad mark eller byggnad, miljövillkor vid försäljning
Drift & Underhåll
resursanvändning, energislag, energieffektivisering,
miljökrav vid inköp
Göteborgs nya gröna stadsdel Kvillebäcken växer fram. Alla byggnader
är miljöcertifierade vilket innebär låg energiförbrukning, god inomhusmiljö och sunda materialval. Läs mer på kvillebacken.se
2
Miljöredovisning 2012
I rutorna anges exempel på hur olika miljöaspekter kommer in i de processer Älvstrandens verksamhet omfattar.
Miljöredovisning 2012
3
”Arbetet ska präglas av samarbete och social,
ekonomisk och ekologisk hållbarhet, samtidigt
som en stabil ekonomi upprätthålls.”
+4o
50 år
Enligt Världsbankens studie går vi mot en
temperatur­ökning med fyra grader över 50 år.
älvstrandens HU-Team
Klimatförändringarna
Inom de närmaste 50 åren kommer jordens genomsnittstemperatur att öka med fyra grader. Det låter kanske inte så farligt
(för oss som lever i svenskt klimat), men effekten kommer att
bli närmast omöjlig att överblicka. Det framgår av den rapport
som Världsbanken presenterade i november 2012, som visar att
klimatförändringarna är allvarligare än experter hittills trott.
stadens strategiska miljöarbete
Göteborgs
Miljöprogram
Göteborgs Stad arbetar strategiskt med miljöfrågor
genom att styra alla förvaltningar och bolag som
tillhör staden.
Göteborgs Stad har tolv lokala miljö­k valitetsmål som
är beslutade av kommunfullmäktige. Älvstranden
Utveckling berörs av nästan alla, till exempel god
bebyggd miljö, begränsad klimatpåverkan och giftfri
miljö. Läs mer om miljömålen här.
HU-Teamet har ordet
I och med att Vision Älvstaden antogs under det sista kvartalet 2012 tog Göteborgs
Kommunfullmäktige ett beslut som är avgörande för Älvstrandens verksamhet.
Visionen pekar ut riktningen åt vilket håll den centrala
staden Göteborg ska utvecklas och beskriver hur de älvnära delarna ska bli mer inkluderande, gröna och dynamiska. Beslutet om Vision Älvstaden kommer att vara
grunden för Älvstrandens hållbarhetsarbete framöver.
Visionen bygger helt på hållbarhetens tre dimensioner.
Vi på Älvstranden kommer att behöva förbättra och stärka
oss för att klara av uppdraget att vara en aktör i förverkligandet av Vision Älvstaden. Bolagets nya ägardirektiv som
vi fick i början av 2013 ger oss stort ansvar men ställer
också höga förväntningar på Älvstrandens bidrag till en
hållbar utveckling av Göteborg.
Älvstranden ska enligt ägardirektivet förverkliga Vision
Älvstaden, ha barnperspektiv i åtanke, utveckla blandstad,
följa stadens markanvisningspolicy samt göra temporära
åtgärder, t ex citysommar. Arbetet ska präglas av social,
ekonomisk och ekologisk hållbarhet, vilket kan möjliggöra en stabil ekonomi.
4
Miljöredovisning 2012
De miljöaspekter vi jobbar med påverkas inte bara av
lokala beslut utan också av beslut på nationell- och EU-nivå.
Världsbanken släppte i november en rapport som visar att
klimatförändringarna är allvarligare än experterna hittills
trott. Enligt studien går vi mot en temperaturökning med
fyra grader över 50 år. Vi måste gemensamt bromsa den
här utvecklingen då konsekvenserna av en sådan temperaturökning är nästintill omöjlig att överblicka.
Driva branschen framåt
Mot bakgrund av detta är delar av det nationella politiska
initiativet Byggkravutredningen svårförståeligt. I utredningen ifrågasätts bland annat kommunernas möjlighet
att ställa högre energikrav än Boverkets byggregler. Den
möjligheten anser Älvstranden är nödvändig för att driva
branschen framåt i energieffektivt byggande. Det i sin tur
är en viktig pusselbit för att klara både de nationella och
internationella klimatmålen. Och det måste vi.
Vi är HU-Teamet:
Staffan Bolminger är miljöchef på
Älvstranden Utveckling och har varit i
företaget i tio år. Han arbetar med
Älvstrandens innovations- och utvecklingsprojekt samt leder hållbarhetsarbetet.
Genom sin plats i ledningsgruppen styr
han hållbarhetsstrategierna för bolaget.
Erica Bengtsson är sedan två år tillbaka
Älvstranden Utvecklings miljösamordnare.
Hon jobbar med hållbar fastighets­
utveckling och projektutveckling, miljöledningssystem, hållbarhetsstrategier
för detaljplaneprojekt och miljöstyrning i
byggskedet i egna projekt och konsortier.
Adelina Lundell är samhällsvetenskaplig
miljövetare i grunden och rekryterades
till Älvstranden under vintern 2012. Hon
är processledare i social hållbarhet och
jobbar i huvudsak med dialogprocesser
i detaljplaneprojekt, temporära åtgärder
och social hållbarhet i projekt Frihamnen.
Kommunstyrelsens årliga budget innehåller
prioriterade mål inom olika områden däribland flera
miljörelaterade mål.
• El-effektiviteten ska öka
• Förbrukningen av fossila bränslen ska minska
• Andelen miljömåltider ska öka
• Resurshushållningen inom avfallshanteringen
i Göteborg ska öka
• Biltrafiken ska minska till förmån för resande med
kollek­tivtrafik och cykel
Målen från vår ägare styr fokus för Älvstranden
Utvecklings miljöarbete vilket avspeglas i prioriteringen
av bolagets miljömål och strategiska teman i affärsplanen.
Under året har vi engagerat oss i stadens långsiktiga
miljöarbete i framtagandet av flera strategiska dokument
relaterade till arbetet med miljö och hållbar stads­
utveckling i Göteborg. Vi har deltagit i Energi­
effektiviseringsstrategin som nu är
färdig, samt det pågående Miljöprogrammet och Klimatstrategin. Läs mer om miljöarbetet
i Göteborgs Stad här.
Miljöredovisning 2012
5
planera
ACT
PLAN
CHECK
DO
Älvstrandens status för de
olika delarna. Vi är bra på
att planera, orkar inte riktigt
göra allt, och måste förbättra
kontroll och uppföljning.
RÄTTA TILL
Plan-do-check-act är erbetsprocessen för
Älvstrandens årscykel för miljöarbete.
GÖR
KONTROLLERA
älvstrandens prioriterade miljömål
Övergripande mål samt miljömål som ska nås till 2020.
En del av problemet
– och lösningen
Älvstranden Utveckling har arbetat målmedvetet med miljöfrågor sedan bolagets
första miljöpolicy skrevs 1998. Vi arbetar med miljö för att det är vårt ansvar. Som
aktör i en bransch som är storförbrukare av energi och materialresurser är vi en del
av miljöproblemet. Därför måste vi också vara en del av lösningen.
Älvstranden Utvecklings mångfacetterade verksamhet
medför att bolaget påverkar miljön på ett flertal olika sätt.
Vi har tidigare haft 15 miljöområden som vi arbetat inom,
där vi också haft mål och handlingsplan. Den stora mängden
mål och åtgärder har varit svårmanövrerad och svår att
kommunicera bland medarbetare och partners.
Under 2012 har vi därför arbetat med att prioritera
miljöaspekterna och sortera ut vilka som är mest
bety­dande för oss. Vi landade i områdena transporter,
”Transporter, energi och grönska & dagvatten
är de tre viktigaste miljöaspekterna.”
energi samt grönska och dagvatten. För vart och ett av
dessa tre prioriterade områden har vi satt upp mål. I vardagligt tal säger vi att de prioriterade målen hamnat ”över
ribban”. Under ribban finns alla övriga miljöaspekter kvar,
men de är inte förbättringsområden och har därför inga
mål. Vi anser att de är basnivå för oss, men det betyder
inte att vi lämnar dem därhän. Vi styr och kontrollerar
dessa miljöområden med rutiner, checklistor, digitala
verktyg och miljöplaner.
Transporter
energi
grönska & vatten
De transportlösningar vi skapar förutsättningar för i stadsutvecklingen
ska bidra till att Göteborg blir en
håll­bar stad. Våra utvecklings­­­­om­­råden ska planeras så att transportbehovet minimeras och vår egen
verksamhet ska vara en förebild.
Vår energianvändning ska
vara globalt hållbar. Därför
minimerar vi användningen
i fastigheter vi äger och i stadsdelar vi utvecklar samt väljer
förnybara energi­källor.
I stadsmiljön skall förutsättningarna
för naturens kretslopp bibehållas
och utvecklas. Grönska och dagvatten skall ut­nyttjas som resurser
i stadsmiljön för att främja biologisk
mångfald och en kretslopps­
anpassad dagvattenhantering.
Strategier för hållbar
trafikplanering i nya
stadsdelar
Strategier för hållbar energiplanering av nya stadsdelar
Gröna stråk och grönytor
binder samman
älvstränderna
Lindholmen uppnår
K2020
Våra CO2-utsläpp ska minska
med 80 % jmf med 2005
Dagvattenproblematik på
Lundbystrand löses med
grönska
Arbetspendlingen med bil
har minskat till hälften
jämfört med 2012
Vår energianvändning ska
minska med 30 % jämfört
med 2009*
* Vi hade tidigare 2005 som utgångsår för energieffektiviseringsmålen. Göteborgs Stad har genom Energieffektiviseringsstrategin satt 2009
som det gemensamma utgångsåret, varför vi ändrat till 2009 som utgångsår. Då vi redan gjort vissa effektiviseringar mellan 2005 och 2009
blev målet tuffare för oss.
Vårt uppdrag är att skapa mötesplatser. Ibland är de bästa platserna dem som inte är planerade.
6
Miljöredovisning 2012
Prioriteringen av miljöaspekterna är baserad på vilken
miljöpåverkan de bidrar med lokalt och globalt, i
kombination med en analys av de miljöfrågor våra
intressenter prioriterar. Prioriteringen gjordes efter en
analys med våra intressenter (bl a ägare, bransch och
akademi) där styrdokument, strategier, nöjd kundmätning, håll­barhetsrapporter med mera studerades.
Informationen använde vi som grund för poängsättningen av varje aspekt som vi gjorde i en prioriterings-
matris. Miljöpåverkan i kombination med våra viktigaste
intressenters prioriteringar gjorde att vi definierade transporter, energi, samt grönska och dagvatten som de tre
viktigaste miljöaspekterna för Älvstranden Utveckling.
Som stadsutvecklare och fastighetsägare är vår påverkansmöjlighet dessutom mycket stor – därför tar vi särskilt
ansvar för att förbättra oss inom dessa tre områden.
Miljöredovisning 2012
7
Fördelar med ett växttak på byggnader
Dämpar buller
 Mildrar stadsklimatet
 M
inskar risken för översvämning
i städer vid plötsliga skyfall
 M
inskar behovet av stora dag­
vattensystem

Anses ofta ge estetiska värden
 Tar upp och binder luftföroreningar
 S
kyddar underliggande takmaterial
mot temperaturväxlingar
 I solerar byggnaden och sparar
där­igenom energi

Att man minskar risken för översvämning
är bara en av fördelarna med gröna tak.
”Älvstranden Utveckling har byggt gröna tak
på bland annat parkeringshuset vid Lindholmen
Science Park och saluhallen i nya Kvillestaden.”
pågående arbete
Fokus på den
håll­bara staden
I vårt arbete med stadsutveckling och fastighetsutveckling riktar vi fokus på att förbättra oss inom
våra tre prioriterade miljömål transporter, energi samt grönska och dagvatten. Vårt fokus på dessa
avspeglas också i vilka pilotprojekt och innovationssamarbeten som vi engagerar oss i.
Just nu är vi engagerade i många projektsamarbeten
där fokus kan vara att bedriva forskning, implementera
innovationer eller demonstrera ny miljöteknik.
”Vi höjer ribban med varje projekt”
För en hållbar stadsutveckling krävs förändringar av både
själva stadsmiljön och hur vi lever i den. Att skapa de tekniska förutsättningarna för detta är en del i Älvstranden
Utvecklings uppdrag.
Älvstranden Utveckling försöker ständigt komma fram
till nya sätt att bygga hållbara områden.
– Vi har varit modiga och vågat satsa på oprövade
lösningar. Det har ofta lett till att vi blivit ifrågasatta på
vägen av andra aktörer i byggbranschen, säger Staffan
Bolminger, miljöchef på Älvstranden Utveckling.
Allt forsknings- och utvecklingsarbete som bolaget
driver syftar till att skapa en långsiktigt hållbar framtida
stad. I det arbetet är just viljan att använda tidigare oprövade lösningar en grundsten. En annan är ambitionen att
satsa brett och testa många olika spår i mindre projekt, för
att därefter se vilka förändringar som kan genomföras i
större skala.
Älvstranden Utveckling har dragit lärdomar från
tidigare byggprojekt i Eriksberg och Sannegården och
förfinat hållbarhetslösningarna i de områden som i dag är
under utveckling, till exempel Kvillebäcken. Och när det
är dags för exploateringen av det stora Frihamnenområdet
ska nivån höjas ytterligare ett snäpp.
8
Miljöredovisning 2012
– Vi arbetar efter en trappstegsmodell och försöker att
höja ribban i varje projekt. Just nu är det tre områden
som vi prioriterar extra mycket – transporter, energi samt
grönska och dagvatten. Men vi utvärderar med jämna
mellanrum vad vi ska satsa särskilt på, och byter fokus
efter förutsättningarna, säger Staffan Bolminger.
Hamnhuset i Sannegårdshamnen är ett mycket konkret
exempel på Älvstranden Utvecklings innovationsarbete.
När det invigdes 2008 var det med sina 115 lägenheter
Sveriges största passivhus.
– Tack vare exjobbare från bland annat Chalmers har
vi fått möjlighet att satsa på oprövade lösningar, och har
därför under en lång tid varit drivande i utvecklings­
arbetet av energieffektivt byggande i Göteborg och
faktiskt i hela Sverige. Hamnhuset till exempel, skulle vi
gjort annorlunda med facit i hand, men den kunskapen
hade inte funnits om vi inte vågat pröva, säger Staffan
Bolminger.
att vi inte behöver bygga ett lika omfattande dagvatten­
system, och på så sätt gör vi miljövinster och slipper
byggkostnader, säger Staffan Bolminger.
Andra fördelar med grönskan är dämpat buller och
minskade luftföroreningar.
Älvstranden Utveckling har byggt gröna tak på bland
annat parkeringshuset vid Lindholmen Science Park och
saluhallen i Kvillebäcken. Dessutom planeras för hållbar
dagvattenhantering i Lindholmshamnen, och i planerna
för nya Frihamnen är grönska och dagvatten områden
som prioriteras särskilt.
Transport: Godset samåker
Godstransporter står för en stor del av trafiken i staden.
På Lindholmens campusområde har Chalmers,
Älvstranden Utveckling och trafikkontoret därför sedan
2008 drivit en mikroterminal för godshantering. Här
samlas alla normalstora leveranser till områdets skolor –
därefter levereras varorna till mottagarna med elbilar, som
gör två rundor om dagen. På vägen tillbaka tar elbilarna
med sig avfallet från soprummen på campusområdet.
– Terminalen innebär att vi minimerar trafiken i en
miljö med små ytor och många besökare. Det skapar en
säkrare och mer attraktiv närmiljö och jag tror vi kommer
se fler godsterminaler i täta stadsmiljöer i framtiden, säger
trafikkontorets projektledare Christoffer Widegren.
Vid invigningen var Lindholmens mikroterminal ett av
två kommersiellt gångbara liknande projekt i hela Europa.
Konceptet spred sig i fjol till Göteborgs innerstad där Stadsleveransen samordnar gods till runt 180 mottagarföretag.
Energi: Spar på fjärrvärmen
Tillsammans med Göteborg Energi driver Älvstranden
Utveckling ett forskningsprojekt för ett effektivare utnyttjande av stadens fjärrvärme. Tanken är att moderna
energisnåla byggnader kan användas för att lagra värme
vid tillfälliga toppar i värmeförbrukningen. Eftersom
byggnaderna är väl isolerade håller de en jämn innetemperatur, och klarar sig därför utan fjärrvärme vid
tider då belastningen är hög. På så sätt kan man undvika
de värsta topparna i energiåtgången och slippa ta till
fossil extrakraft från exempelvis gasvärmeverk. Tekniken
införs nu i Kvillebäcken.
Grönska och dagvatten: Örter bland betongen
Inför det nya bostadsområdet Lindholmshamnen utlyste
Älvstranden Utveckling parallella uppdrag där flera
grupper oberoende tog fram förslag för resurseffektiva
energilösningar och funktionellt utnyttjande av grönska
och vatten.
– Vi vill ta reda på hur man kan använda grönska för
att fördröja dagvattnet. Gröna tak i kombination med
andra planteringar, dammar och vattenvägar kan innebära
I vintras flyttade vår nya hyresgäst Miljöbron in i nya lokaler på Lindholmen. Deras kontor trampades över Älven med hjälp av Move by bike –
raka vägen utan utsläpp!
Miljöredovisning 2012
9
mått på framgång
Vi har ett blandat fastighetsbestånd med både toppmoderna,
energieffektiva byggnader och raka motsatsen – industri­
lokaler med gammal teknik. När vårt bestånd förändras
på grund av avyttring eller förvärv påverkas också energi­
statistiken i stor utsträckning. Fjärrvärme­användningen
påverkas mycket om vi t ex säljer en energi­effektiv fastighet
och köper en med renoveringsbehov som ska utvecklas och
Nyckeltal fjärrvärme
samtidigt energieffektiviseras. Av den anledningen använder vi oss av nyckeltalet kWh/m2, år för värme, kyla och el.
Det ger oss bättre förutsättningar att jämföra oss år från år.
Vi använder nu ett nytt uppföljningssystem för energiförbrukning som levererats av Göteborg Energi. Siffrorna kan
därför se annorlunda ut jämfört med tidigare år, men vi har
justerat dem bakåt till 2009.
kWh/m2, år
130
120
110
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
9,0
8,0
7,0
6,0
5,0
3,0
2,0
1,0
2005
2006
2007
FJV kWh/m2 (normalårskorrigerad)
Älvstrandens direkta koldioxidutsläpp
3 400
2008
2009
2010
2011
2012
0,0
CO2 kg/m2
Grafen visar att nyckeltalet fjärrvärmeanvändning/kvadratmeter har varit i princip oförändrat sedan 2005. Den stora förändringen i koldioxidutsläpp från fjärrvärmeanvändningen 2010 beror på att vi från och med då enbart köper fjärrvärme märkt med Naturskyddsföreningens Bra
Miljöval och som är helt förnybar.
400 000
3 200
3 000
kgCO2/m2
4,0
350 000
2 800
2 600
2 200
35
250 000
2 000
ton CO2
Nyckeltal fjärrKYLA
300 000
2 400
1 800
200 000
1 600
3,5
3,0
30
m2 A-temp
2,5
1 400
150 000
1 200
1 000
kWh/m2, år
2,0
kgCO2/m2
1,5
20
100 000
800
25
1,0
600
15
50 000
400
200
0
2005
Arbetspendling
2006
2007
2008
Trafik och transporter
2009
2010
2012
2011
Energianvändning
0,0
10
0
m2 A-temp
0,5
2005
kWh/m2
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
CO2 kg/m2
Mål: 80 % minskning 2020 jmf med 2005. Det innebär att vi ska gå från 2000 ton koldioxidutsläpp per år till ca 400.
Älvstranden redovisar CO2-utsläpp från energianvändningen, tjänsteresor samt personalens arbetspendling sedan vi började mäta 2005.
Av grafen framgår tydligt att energianvändningen är den största orsaken till våra koldioxidutsläpp. Därför började vi 2010 köpa förnybar
fjärrvärme märkt med Bra Miljöval.
Vår fjärrkylaanvändning påverkas väldigt mycket av vår uthyrningsgrad – ju fler hyresgäster, desto större behov av kyla. 2010 färdigställdes
stor kontorsfastighet vilket gav ökning av area och därmed en minskning av nyckeltalet. Sedan 2010 fram tills idag har byggnaden fyllts vilket
medfört ett ökande behov av komfortkyla. Mellan 2008 och 2009 minskade koldioxidutsläppen rejält tack vare att förnybar el till produktionen
började användas.
Arbetspendling 2012 – fördelning på olika färdsätt
Nyckeltal el
8%
8%
Varierar efter
årstid
Andel som åker kollektivt
3%
50
0,04
40
17 %
kWh/m2, år
45 %
35
0,03
30
Åker bil
Cyklar
0,05
45
Kombinerar
färdsätt under
resan
10 %
0,06
55
26 %
Varierar från
dag till dag
kgCO2/m2
0,02
25
20
0,01
15
0,00
10
26 %
Åker kollektivt
Varje år genomför vi en resvaneundersökning där personalen svarar
på hur de reser till jobbet. År 2012 pendlade 45 % med bil. Målet är
att den andelen ska vara hälften så stor år 2020 och att fler ska resa
kollektivt, cykla eller gå.
10
Miljöredovisning 2012
2005
2010
2012
Andel som åker kollektivt har ökat från 17% till 26% på två år. En förklaring är att många nyanställda är medvetna om miljöpåverkan.
kWh/m2
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
CO2 kg/m2
Vår elförbrukning varierar mycket de senaste åren och vi har nu startat ett analysarbete för att hitta effektiviseringsmöjligheter. Vår totala energianvändning (fjärrvärme, fjärrkyla, el) ska minska med 30 % till 2020 jämfört med 2009 som är ett nytt basår för oss, men som Göteborgs stads
satt för den gemensamma Energieffektiviseringsstrategin för stadens alla verksamheter.
Miljöredovisning 2012
11
”För att kunna prestera spjutspets
krävs en solid grund.”
älvstrandens förbättringsarbete
vi lär av våra misstag
Älvstranden Utveckling ställer mycket höga miljö- och hållbarhetskrav på våra
samarbetspartners både i konsortier, upphandlingar och entreprenader. Men
vi ställer ännu högre krav på oss själva.
För att kunna prestera spjutspets krävs en solid grund.
Således förutsätter prestationer inom hållbar stadsutveckling och fastighetsförvaltning på spjutspetsnivå
ständiga genomlysningar av miljöstyrningen i bolagets
arbetsprocesser. Tack vare detta arbete har vi identifierat
en del punkter där vi vill förbättra oss – vi kallar dem ”hål
i grunden”. Som den fastighetsägare vi är kändes den
metaforen självklar och lätt för medarbetarna att ta till sig.
Genom samarbete mellan miljöavdelningen och kommunikationsavdelningen blev hål i grunden ett verktyg
som vi använder internt när vi pratar om miljölednings-
systemet och dess förbättringar. Verktyget har gjort det
mycket lättare att diskutera och tillsammans hitta åtgärder vi kan ta till för att förbättra oss, jämfört med tidigare
då vi använt termer från standarder och regelverk.
Varje ”hål” har fått en status samt en aktivitetsplan
som beslutades på ledningens genomgång. Och arbetet
med att täta hålen har pågått sedan årsskiftet 2012-2013.
Den nya verksamhetsportalen, som håller på att tas fram
för hela bolagets verksamhet kommer markant att förbättra dokumentation och rutiner och blir en viktig del i
den interna miljöstyrningen.
GRÖN
KOMPETENS
Dokumentation
& rutiner
allmänna
inköp
rapportera
för atT
förebygga
uppföljning
av miljökrav
ansvarsfull
fastighetsägare
Vi som ska visa vägen till den nya, hållbara staden måste vara bättre på miljö än genomsnittet.
Men huset Älvstranden har en del hål i sin miljögrund som vi måste fixa till.
12
Miljöredovisning 2012
I stadsdelen Kvillebäcken bygger vi Göteborgs första miljöcertifierade saluhall. Saluhallen byggs med extremt bra koll på materialen som byggts
in. Tack vare ett nytt digitalt system för materialval och dokumentation, sunda hus, och ett tätt samarbete mellan Älvstranden och entreprenören
har osunda material kunnat väljas bort. ”Vi har haft tuffa materialkrav i många, många år, men nu vet vi verkligen att de efterlevs också” säger
miljösamordnare Erica Bengtsson. Saluhallen invigs hösten 2013.
Det nya p-huset på Lindholmen har försetts med ett grönt tak för att fördröja dagvattnet från fastigheten och bidra med mer grönska till Lindholmen.
Planteringarna runt byggnaden är däremot av plastgräs. I vissa projekt lyckas vi inte så bra som vi hade ambitionen att göra. Det blev fel helt
enkelt, och plastgräset ska nu bytas ut mot riktig grönska med riktiga ekologiska funktioner.
Miljöredovisning 2012
13
”Älvstaden ska vara en test-arena. Vi ska våga testa
nya arbetsmetoder, förnya samarbetsmodeller och
demonstrera nya tekniska lösningar.”
”Vår strävan framåt – gå från miljö till hållbarhet.”
vision älvstaden – nya utmaningar
Har du varit på Möta Älv? Om inte, kom och sätt dig en stund i de färgglada stolarna målade av våra besökare!
Alldeles intill Älvrummet finns denna sköna plats för att bara vara, titta på vattnet och njuta av din stad.
vi blickar framåt
Vårt arbete med hållbar utveckling kommer i många år framöver att präglas av vision Älvstaden.
Visionen ”Öppen för världen” är uppbyggd kring tre strategier; Hela staden, Möta vattnet och
Stärka kärnan. I dessa tre strategier är hållbarhetsbegreppets tre dimensioner helt integrerade och
det sätter ramarna för hur vi måste tänka, planera och agera.
Vision Älvstaden togs fram i bred dialog med göteborgarna
och andra för ändamålet intressanta aktörer. Samtal har
förts med bland annat skolungdomar, näringsliv och
stadens politiker. Det har också hållits dialogmöten på
alla stadsdelstorg. Utöver detta har internationella experter
och nordiska systerstäder tillfrågats.
Arbetet som nu följer skall präglas av samma aktiva
öppen­het som dialogarbetet. Det ställer krav på nya kunskaper och moment i de arbetsprocesser vi idag arbetar efter.
14
Miljöredovisning 2012
Som hjälpmedel finns till exempel Göteborgs Stads verk­tyg
för social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys,
vilka kommer att vara viktiga hjälpmedel i den kunskapshöjning som måste till.
Älvstaden ska vara en test-arena. Vi ska våga testa nya
arbets­metoder, förnya samarbetsmodeller och demonstrera
nya tekniska lösningar och levande labb. I detta arbete är
Älvstrandens arbete med innovation och utveckling
oerhört viktigt, och som genomförandepart i stadsutveck-
lingen kommer vi att behöva fokusera ännu mer kring den
typen av samarbets- och demonstrationsprojekt framöver.
Läs mer om Älvstaden här.
institut i projektet, som startade i november 2012 och
löper i 30 månader. Läs mer om STEP-UP här.
STEP-UP
Under 2012 påbörjades arbetet med gröna hyresavtal
som vi vill kunna erbjuda våra hyresgäster. Vi utgår ifrån
branschorganisationen Fastighetsägarnas Gröna avtal och
vidareutvecklar avtalet efter de prioriteringar vi har. Som
fastighetsägare kan vi göra en hel del för att skapa möjligheter för miljöanpassade vanor för våra hyresgäster, men
vi är övertygade att om vi kommer mycket längre i vårt
miljöarbete om vi engagerar våra hyresgäster. Planen är att
de gröna avtalen ska lanseras i slutet av 2013.
Ett exempel på projekt som redan är igång är STEP-UP, –
ett internationellt energi- och klimatsamarbetsprojekt som
tar sikte på EU:s klimatmål till 2020. STEP-UP står för
Strategies Towards Energy Performance in Urban Planning.
Projektet som finansieras av EU-kommissionen syftar
till att integrera stadsplanering och energiplanering ur
ett klimatperspektiv. Göteborg deltar i projektet tillsammans med Glasgow, Riga och Gent. Från Göteborg ingår,
utöver Älvstranden Utveckling, stadsbyggnadskontoret,
miljöförvaltningen och SP Sveriges tekniska forsknings-
Gröna hyresavtal
Miljöredovisning 2012
15
Älvstranden Utveckling AB ägs av Göteborgs Stad.
Psst!
Följ Älvstrandens miljöarbete
under hela året på vår hemsida:
www.alvstranden.com/om-oss/
hallbar-utveckling
Älvstranden Utveckling AB
Besöksadress: Götaverksgatan 10
Postadress: Box 8003, 402 77 Göteborg
Telefon: 031-779 96 00
020-ÄLVSTRANDEN / 0771-ÄLVSTRANDEN
[email protected]
älvstranden.com