Transcript Träd och elledningar Skogsmaskinförare El av flis och

Skogsbruket
11-2011
Träd och elledningar
Skogsmaskinförare
El av flis och majs
Skogsbruket
Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd
Nr 11 2011. Årgång 81
4
7
12
14
20
31
Vem har ansvaret?
Hösten betyder stormar och träd som faller över el- och
telefonledningar. Vilket ansvar har skogsägaren och tomtägaren?
Nu är de här igen
Det verkar som om Kustens område skulle klara sig lindrigt undan
sorkangreppen den här gången.
Skogsmaskinförare avlägger naturvårdsexamen
Drivningskvaliteten har skapat huvudbry på Kustens skogscentrals
område. Stamskadorna överstiger kraven i certifieringen. Numera
eftersträvar Stora Enso att alla deras skogsmaskinförare ska avlägga
naturvårdsexamen.
7
En dag med Johan
Skogsbruket får följa med Johan Träskman en arbetsdag i
avverkningsmaskinen.
12
Arbeta tryggt med flis
14
UPM donerade material till bostäder i det
jordbävningsdrabbade Japan.
20
Organiskt damm är en hälsorisk för den som hanterar flis. Genom
några enkla åtgärder genom hela hanteringskedjan kan du minska
hälsoriskerna.
På omslaget:
Foto: 2
4
Dan Österåker
Christoffer Thomasfolk
Skogsbruket 11/2011
Skogsbruket
Ledaren
10.11.2011
www.skogsbruket.fi
Utgivare
Redaktion
Chefredaktör
Föreningen för
Skogskultur rf
Orrspelsgränden 4
00700 HELSINGFORS
tfn 020 772 9000
fax 020 772 9008
[email protected]
Redaktionschef
Gerd Mattsson-Turku
tfn 020-772 9059
Johnny Sved
tfn 020-772 9205
Redaktionssekreterare Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
Redaktör
Maria Lindén
tfn 020-772 9192
Medarbetare
Bjarne Andersson
tfn 050-591 2880
[email protected]
Helena Forsgård
tfn 018-155 50
[email protected]
Marianne Palmgren
[email protected]
Christoffer Thomasfolk
tfn 050-353 2018
Siv Vesterlund
[email protected]
tfn 0400-880 253
Bertel Widjeskog
tfn 0500-888 530
[email protected]
Annonsförsäljning
Adressförändringar
och prenumerationer
Prenumerationspriser
Oy Adving Ab, Ingmar Qvist
tfn 040-505 5446
[email protected]
Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
[email protected]
Helårsprenumeration (11 nr)
39 euro i Finland
370 SEK i Sverige
46 euro i övriga länder
Halvårsprenumeration (6 nr)
24 euro i Finland
230 SEK i Sverige
28 euro i övriga länder
ISSN
Ombrytning
Tryckeri 0037-6434
Margita Lindgren,
Ekenäs Tryckeri Ab
Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs
Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper.
Skogsbruket 11/2011
Skogs­
organisationer i
stöpsleven
De skogliga organisationernas vara eller inte vara har diskuterats i flera
år. Under ledning av dåvarande jord- och skogsbruksministern SirkkaLiisa Anttila stötte och blötte en arbetsgrupp de skogliga organisationerna. Vid årsskiftet träder den nya lagen om Finlands skogscentral i kraft.
De nuvarande 13 skogscentralerna sammanslås till Finlands skogscentral, den s.k. affärsverksamheten särskiljs från den främjande verksamheten och Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio ska bli ett statsägt bolag före 2015.
De skogliga organisationerna har en hedervärd historia. Deras betydelse har varit mycket stor då det gällt att trygga och öka råvarutillgångarna och därmed har de starkt bidragit till att Finland utvecklats från
ett relativt fattigt agrarsamhälle till en modern demokrati och ekonomi.
Organisationerna har, helt naturligt, varit barn av sin tid. Men samhället har ändrat sig. En allt större del av skogsägarkåren bor långt ifrån sin
skogsfastighet och det är allt fler som inte vill, kan eller har tid att sköta
sin skog. Lägg till detta trycket på samhällsfinanserna och trenden att
samhället inte ska blanda sig i eller detaljstyra privatas verksamhet, så
var det klart att något måste göras.
Lika klart är det att organisationerna behövs också i framtiden. Förändringarna i skogsägarkåren, skogens ännu relativt stora betydelse för
samhällsekonomin och allmänhetens allt mera diversifierade syn på
skogarna och skogsbruket är utmaningar som de mera strömlinjeformade organisationerna ska klara av. Det var synd att organisationsfrågan
inte löstes som en helhet så att också skogsvårdsföreningarnas roll granskades i samma reform. Slutresultatet hade troligen blivit ännu bättre om
man granskat helheten än att som nu först ändra skogscentralerna och i
nästa skede, i enlighet med regeringsprogrammet, ta itu med skogsvårdföreningarna.
Tidens melodi är att övergå till allt mera affärsmässiga principer och
konkurrensutsätta olika arbeten. Konkurrens medför förbättrad effektivitet vilket ska gagna såväl den enskilda skogsägaren som helheten.
Organisationsreformen är ett steg i den riktningen vilket är bra. Samtidigt är det viktigt att lagstiftaren följer med att övergångsskedet går så
smärtfritt som möjligt, att konkurrensen möjliggörs på lika, öppna och
transparenta grunder och att också alla sådana uppgifter utförs som är
viktiga för samhället men kanske inte är attraktiva objekt för företagare.
Viktigt är också att de drygt 25 000 svenskspråkiga skogsägarna även
i framtiden blir betjänade på sitt modersmål. Därför är det av vikt att,
åtminstone enligt nuvarande beslut, en av regionerna i den nybildade
Finlands skogscentral också i fortsättningen verkar inom de områden
där skogsägarkårens klara majoritet har svenska som modersmål och att
Tapios svenska enhet består. m
ANDERS PORTIN
Skribenten är ordförande i Föreningen för Skogskultur rf
3
Vem h
ansv
Hösten betyder stormar
och träd som faller över
el- och telefonledningar
och på tomten, kanske
även över rån på grannens tomt. Vilket ansvar
har skogsägaren och
tomtägaren?
E
lbolagen har program som anger hur
ofta de ska kontrollera att elledningarna är fria, dvs. att träd och buskar
under ledningarna inte växer för höga
och att sidoträdens grenar inte växer för nära
ledningen.
– Ledningar som hör till mellanspänningsnätet kontrollerar vi med 3–4 års mellan rum,
säger arbetsledare Ulf Korsman på Jakobstads
Energiverk. Lågspänningsledningarna får några år till på halsen. I Jakobstad har Jakobstads
Energiverk närmare 1 200 kilometer elledningar att underhålla. De här arbetena gör vi
vintertid, när det är lite lugnare.
Träd på elledningar är farliga
– Folk är verkligt observanta och ringer ofta
till oss när de ser något träd som lutar över en
ledning. Det här är vi mycket tacksamma för.
Vi åker inte ut genast när någon ringer om det
inte är verkligt akut utan vi samlar upp anmälningarna. En månad per vinter brukar det ta att
åtgärda de träd som vi fått meddelande om.
– Det faller alltid träd över ledningarna,
säger Korsman. För att helt undvika det problemet borde 15–20 meter på båda sidorna
om en ledning vara kalyta och det är omöjligt.
Nu är det fråga om en remsa som är 4–5 meter bred. Skogsägaren blir aldrig ersättnings-
4
Skogsbruket 11/2011
har
varet?
skyldig när ett träd i en storm
faller över en elledning och
strömtillförseln bryts.
Korsman påpekar att en privatperson aldrig ska åtgärda
ett träd som fallit över en elledning.
– Med våra system kan vi
lokalisera fel i strömtillförseln
med några hundra meters
noggrannhet. Av erfarenhet
vet vid vilka platser som är
speciellt utsatta för skador vid
hårda stormar. För att trygga
eltillförseln i glesbygden är
målet att få ringmatning på
de allra flesta områden. Det
innebär att om strömmen
bryts, kan vi köra ut den en
annan väg tills felet är åtgärdat.
Vem ansvarar för elledningen till huset?
Trädfällningshjälp
Var och en ansvarar för sin
egendom. Det säger Fredrik
Elgh på Aktia Skadeförsäkring. Faller ett träd på min
tomt över tomtgränsen och
skadar grannens hus, är det
hans hemförsäkring som
täcker skador på huset. Faller det på mitt hus är den min
hemförsäkring som täcker
skadorna.
– Grannen kan inte kräva
att du ersätter skador på hans
hus, säger Fredrik Elgh på Aktia Skadeförsäkring. Många
tror att det är så, men det är
fel. Sin egendom ska man
själv skydda. Skador på hus
täcks av hemförsäkringen och
skador på bilen av kaskoförsäkringen och skador på båten av båtförsäkringen.
– Ett undantag är träd som
Många avverkningsytor gränsar till elledningar och i sådana fall erbjuder elbolagen
trädfällningshjälp.
– I mån av tid kommer vi till
undsättning, säger Korsman.
Men vi kan omöjligt komma
med några dagars varsel.
Vi tar inte betalt för den här
tjänsten. Det finns säkert elbolag som tar betalt för den
här tjänsten, så det lönar sig
att kontrollera saken i förväg.
– För skogsarbeten har vi
en underleverantör som sköter röjningen av småträd och
buskar under ledningarna.
Sidoträden sköter vår egen
personal om. Det är också
vår egen personal som kommer ut som trädfällningshjälp.
Skogsbruket 11/2011
Elbolagen har olika principer
för när ansvaret för en elledning övergår från elbolaget
till husägaren. Ansvaret övergår antingen vid tomtgränsen,
en elstolpe på tomten eller
först vid husväggen. Det här
har betydelse när ett träd faller över elledningen intill ditt
hus. Om du kallar på elbolaget och det visar sig att elledningen inte är deras utan din,
är elbolaget inte tvunget att
åtgärda problemet.
Träd som blåser omkull på tomten
är synligt rötskadade och jag
som tomtägare vet att kan
blåsa omkull i en storm. Om
jag medvetet låter bli att avlägsna dylika risker kan jag bli
skadeståndsskyldig för skador
som mitt träd förorsakat grannens egendom.
– Men det stora frågetecknet är att hur jag kan veta när
det är så rötskadat att det finns
uppenbara risker för att det
blåser omkull eller att grova
grenar brister i nästa storm.
En svår fråga och kutymen är
den att försäkringen ersätter
skador av det här slaget. Det
är viktigt att man har en försäkring som innehåller skydd
för plötsliga och oförutsedda
skadehändelser.
Ingen ersättning för
att få bort omkullblåst träd
Hemförsäkringen täcker inte
upparbetning och borttransport av träd som blåst omkull. Men utgifterna för det
arbetet är avdragbara i beskattningen inom ramen för
hushållsavdraget.
Om du upparbetar ett träd
själv och du råkar såga dig i
benet bör du dessutom ha en
fritidsolycksfallsförsäkring. En
olycksfallsförsäkring kan man
lägga till en hemförsäkring. m
Text och foto:
Gerd Mattsson-Turku
Jätteträd
T
räd kan bli verkligt
höga. Världens högsta
träd finns i Kalifornien i
USA. Det är 112 meter högt
och är av trädslaget sekvoja
(Sequoia
sempervirens).
Skulle man fälla det trädet
skulle det nå över en hel
fotbollsplan.
Världens största träd sett
till volymen är ett mammutträd som också växer i
Kalifornien. Det kallas för
General Sherman och det
är 31 meter i omkrets och
83 meter högt.
Finlands högsta träd är
en gran. Den växer i Punkarharju och är 46 meter
hög.
Vanlig skog i Finland blir
20–25 meter hög i de södra
och mellersta delarna av
landet och omkring 15 meter hög i de norra delarna.
m
5
Röjningsavtal för
ledningsområden
O
ssi
Muuronen
som är kraftledningsexpert vid
stamnätbolaget
Fingrid berättar att man fortlöpande gör upp röjningsavtal
med markägare. För att berättiga till ersättning för arbetet
måste ledningsområdet vara
mer än fem hektar stort. – Vår
ersättning är närmast nominell, oftast är det jaktföreningar eller andra sammanslutningar som gör upp avtalen,
säger han. En del gårdsområden finns också med bland
markägaravtalen.
Det är också möjligt för en
utomstående att med ett skriftligt lov av markägaren göra
upp ett avtal om skötseln. Det
här kan komma i fråga till exempel vid julgransodlingar
som drivs under flera markägares marker längs kraftledningarna.
Skötsel enligt
överenskommelse
markägaren komma överens
med bolaget till exempel om
att alla granar som är under
fyra meter lämnas och kan då
själv utnyttja dem som julgranar.
Avtal görs upp i
oktober
Avtalen som görs upp om
skötseln är fortlöpande och
pågår ett år i sänder, så att
markägaren eller bolaget
kan säga upp avtalet varje år
i slutet av oktober. Vid kantzonerna längs ledningarna är
det andra regler som gäller.
Muuronen berättar att bolaget
brukar göra avverkningsavtal
som är gemensamma för alla
markägare längs med ledningen. På så sätt får markägaren
ett normalt rotpris för virket
som avlägsnas. Marken, skogen och således också virket
på ledningsområdena tillhör
markägaren. Då bolaget utför
röjningarna blir slyet liggande
i terrängen men markägaren
har rätt till det om han eller
hon så önskar.
Kontakta bolaget för
avtal
För de skogsägare som är intresserade av att ingå avtal är
det bara att ringa ledningsbolaget. Helt lätt är det ändå inte
att veta vem man ska kontakta
eftersom ledningarna ägs av
Fingrid eller av något av elbolagen. Genom att kontakta
Fingrid får man i alla fall besked om ledningen är deras.
Muuronen berättar att de har
en karttjänst på sin webbsida
där man kan kolla upp vilket
ledningsområde som tillhör
bolaget. Röjningsavtalen för
ledningsområdena görs upp
av en lokal specialist. Landet
är uppdelat i fyra områden
som alla har en egen ansvarsperson. Muuronen ansvarar
för skötseln av ledningsområdena i södra Finland.
Skötselavtalen
konkurrensutsätts
varje år
Fingrid
konkurrensutsätter
också årligen skötselentreprenaderna för ledningsområdena. Planer finns på att
förlänga avtalstiden. Till exempel Fortum gör upp avtal
på två år med option på förlängning till upp till fyra år.
Fingrid utlyser entreprenaderna bland de företag som finns
i bolagets eget register över
godkända entreprenörer. För
att komma in i det här registret ska entreprenören uppvisa
pålitliga kredituppgifter samt
leveransförmåga och kan då
bli godkänd till entreprenörsregistret. Muuronen uppmanar alla entreprenörer som är
intresserade av röjningsarbetet att anmäla sig till registret.
m
Text och foto: Maria Lindén
Fingrid har gjort upp egna anvisningar för hur skötseln av
ledningsområdena ska utföras. Grundregeln är att växtligheten under ledningarna ska
hållas under fyra meters höjd.
Om markägaren har speciella
önskemål för skötseln av ledningsområdet, men inte vill
utföra arbetet själv, kan man
komma överens med bolaget
om hur området behandlas.
Då sköts området som ett så
kallat specialobjekt. Då kan
Vegetationen på ledningsområdena hålls under fyra meter.
Skötselarbetena genomförs
av markägare med skötselavtal eller av konkurrensutsatta
entreprenörer.
6
Skogsbruket 11/2011
Nu är de här igen
L
appland upplever för
tillfället det värsta sorkåret i mannaminne.
Kustens skogscentrals
område och mellersta Finland
ser däremot ut att komma
lindrigare undan. Många har
det förra sorkåret i färskt minne. Då totalförstördes 20 000
hektar plantskog och det fanns
fyrdubbelt upp med planteringar som led av lindriga
sorkskador. Sorkarna härjade
som värst vintern 2008–2009
och skadorna uppdagades på
våren när snön smälte.
– I jämförelse med tidigare
år är den här sorktoppen annorlunda.
Sorkangreppen
förekommer mer lokalt runt
om i landet och angreppen är
lindrigare, förklarar professor
Heikki Henttonen på Skogsforskningsinstitutet.
Ringbarkad planta
Åkersorken och skogssorken
är Finlands vanligaste sorkarter och de värsta skadegörarna. Båda arternas populationer varierar i cykler med
toppar vart tredje till fjärde
år. Nu är båda två i farten.
Åkersorken gnager barken på
unga plantor och om plantan
blir ringbarkad dör den.
Under
vintern
klättrar
skogssorken upp i toppskottet på plantorna och tuggar i
sig knoppar. Också de översta
grenarnas knoppar duger åt
skogssorken. Förlorade knoppar leder framförallt till toppbyten hos tallen och samma
gäller också ofta för granens
del.
Undvik höstplantering
– En höstplanering skall undvikas om det är ett sorkår.
Skogsbruket 11/2011
Foto: Gerd Mattsson-Turku
Det verkar som om Kustens område skulle klara sig lindrigt undan sorkangreppen
den här gången.
Musfällor laddade med ost är ett bra bekämpningsmedel i kampen mot sorkskador i planteringar.
Nästa vår rekommenderar jag
att skogsägare kan plantera
igen.
Sorkarna bekämpas i första hand genom markberedning och gräsbekämpning.
Vid gräsbekämpning trampar
man ned det höga gräset runt
plantorna eftersom sorkarna
inte gillar den kala ytan som
uppstår. Alternativt kan man
trampa snön runt plantan.
De värdefullaste plantorna
lönar sig att förse med plantskydd. I bekämpningen kan
man också använda musfällor
eller sätta upp uggleholkar.
– Har skogsägaren tid över
kan han eller hon placera ut
50-100 musfällor i planteringen.
Sorkfeber
Skogssorken bär på Puumalaviruset som orsakar sorkfeber
hos människor. I år har 1300
personer insjuknat i febern
som smittar via inandningsluften. Kvällstidningarna har
haft saftiga rubriker om sorkfebern. Henttonen tycker att
man skall ta artiklarna med
en nypa salt.
– År 2008 hade vi rekordmånga fall av sorkfeber, 3259
stycken för att vara exakt. Det
berodde på att det fanns massor av skogssorkar också i tättbefolkade Nyland. Visst gäller
det att vara försiktig när man
städar sommarstugor och lider. Blir det en kall vinter
innan snön kommer betyder
det att sorkarna söker sig inomhus. m
Text: Marianne Palmgren
”I jämförelse med tidigare år är den här sorktoppen
annorlunda. Sorkangreppen förekommer mer lokalt runt
om i landet och angreppen är lindrigare.”
7
Vart är skogsindustrin
på väg?
Det bästa och snabbaste sättet att få en effektiv virkesmarknad är att besluta om
bestående beskattningsförmåner. Det säger direktör Hans Sohlström på UPM:s huvudkontor. Det ska vara attraktivt att vara en aktiv skogsägare.
– Genom att gå in för förmåner åt aktiva skogsägare, bör
man samtidigt ta av passiva
skogsägare, säger Hans Sohlström vidare. Allt fler skogsägare är stadsbor, som har
fått sitt skogsinnehav genom
arv. Känslovärdet är ofta högt.
Behovet av att avverka för att
få inkomster från skogen är
mindre.
– Ett effektivt skogsbruk ligger i både skogsägarnas och
skogsindustrins samt hela Finlands intresse. Jag tycker att
det diskuteras onödigt mycket
vad som är skogsägarnas intresse och vad som är skogsindustrins intresse. Alla är vi
en del av skogssektorn och
därför skulle det vara naturligt
att vi har en välutvecklad och
växande skogssektor. I dagsläget finns det en stor outnyttjad potential i våra skogar.
Tillväxten är omkring 100
miljoner kubikmeter per år
och avverkningsvolymen omkring 60 miljoner kubikmeter.
Mindre reklambudgeter i osäkra tider
– Osäkerheten i Europa,
egentligen i hela världen,
återspeglar sig i verksamheten hos alla företag just nu.
Företagen är försiktiga och
kunderna är försiktiga. Kundernas försiktighet syns i deras reklambudgeter. Då det
råder osäkerhet på marknaden, hoppas de naturligtvis
på det bästa, men förbereder
sig för det osäkra. Det betyder
mindre beställningsvolymer.
– Vi kan inte blunda för de
stora trenderna ute i världen
som påverkar verksamhetsförutsättningarna. Elektroniska media är ett bra exempel.
Tryckt media förlorar mark-
nadsandelar i Europa medan
den ännu har en tillväxt i Asien. Men tillväxten avstannar
även där en dag.
Kolbindande produkter är en trumf
Enligt Sohlström ser läget
för skogsindustrin ljust ut på
längre sikt. Den största utmaningen i dag är den globala
uppvärmningen och skogsindustrin har stora möjligheter
att vara med och stoppa uppvärmningen.
– Skogsindustrin baserar sin
produktion på förnybara råvaror och är en energieffektiv
bransch. Produktionen binder
kol. Ett ton trä i ett hus binder
ett ton kol. Dessutom återanvänder vi träbaserade råvaror
effektivt. I slutändan blir råvaran energi.
I dagsläget blir fyrtio pro-
Finland är en stor aktör
• Skogsindustrins betydelse för Finland är större än för något annat land i världen. Värdet på
skogsindustrins export per finländare är 2 100 euro. I Sverige är motsvarande siffra 1 600
euro och i Tyskland 300 euro.
• År 2009 var Finland på 6. plats bland de länder som producerade mest cellulosa.
• År 2009 var Finland på 8. plats bland de länder som producerade mest papper och kartong.
• År 2009 var Finland på 11. plats bland de länder som producerade mest sågade barrträvaror.
• Stora Enso placerar sig på 5. plats och UPM på 6. plats bland världens tio största skogsindustriföretag (21.6.2011). m
8
cent av det virke som kommer från skogen till skogsindustrin energi. Det är bark,
stubbar, kvistar, röjningsvirke
och svartlut, som bildas vid
tillverkning av pappersmassa.
Svartluten består av kokkemikalier, lignin och hemicellulosor och tvättas bort från
cellulosafibrerna efter massakoket.
Dyrt att minska
svavelhalten
Sohlström lyfter fram fem
ödesfrågor för vår inhemska
skogsindustri:
• fungerande virkesmarknad
• billig energi
• konkurrenskraftiga logistiklösningar
• ro på arbetsmarknaden
• innovationer
– Logistikfrågan är viktig, då
90 procent av skogsindustrins
produktion exporteras, säger
Sohlström. Sjötransporter dominerar och svaveldirektivet
som innebär stora ekonomiska förluster för hela den finska
industrin, omkring en miljard
euro per år, hoppas vi kunna
mota i grind. För skogsindustrin skulle det innebära en
tilläggskostnad på 200 miljoner euro per år. Svaveldirektivet innebär skärpta gränsvärden för svavel i maritimt
bränsle. Från 2015 skulle det
sänkas till 0,1 procent från
nuvarande 1,0 procent.
Skogsbruket 11/2011
Etiketter har blivit en
försäljningssuccé
– Innovationer med nya produkter är en långsiktig investering. Det är en lång väg från
att en forskningsgrupp skapar
en ny produkt tills den är i
produktion. Finland ska satsa
på allt värdefullare produkter med hög förädlingsgrad.
Vi kan inte konkurrera med
basprodukter som till exempel cellulosa, då eukalyptusplantager på sydligare breddgrader ger massaved 5 till 10
gånger snabbare än våra inhemska trädslag.
– UPM har egna utvecklings- och forskningsenheter.
Vi har en i Villmanstrand, en i
Tyskland och en i Kina. Dessutom samarbetar vi med Åbo
Akademi, Aalto-universitetet
och flera forskningsinstitut.
– UPM:s etikettförsäljningsområde, Raflatac, ger i dag en
årlig försäljningsintäkt på en
miljard euro. Skogsindustrin
är kapitalintensiv. I biodieSkogsbruket 11/2011
Foto: UPM
”Nu om någonsin behöver
skogsindustrin duktiga personer
med utbildning som kan utveckla
biobaserade produkter.”
selframställning har vi redan
investerat tiotals miljoner i
forskning, utveckling samt
tester och då har produktionen inte ens kommit igång.
En biodieselfabrik kräver en
investering på ca 400 miljoner euro.
Vilken är verklig­
heten?
Åren 2005–2011 har det skett
en stor strukturomvandling
inom den finländska skogsindustrin. Fabriker har stängts
utan att nya har byggts.
– Tyvärr har skogsindustrin,
i mitt tycke ofta oförtjänt, fått
en negativ stämpel i pressen,
säger Sohlström. Det här har
minskat intresset för unga att
söka sig till utbildningar som
har anknytning till skogsbruk
och skogsindustri. Jag har
själv jobbat 22 år på UPM
och under den tiden har jag
också varit stationerad utomlands, både i Tyskland och i
Frankrike. Jag är till utbildningen både diplomingenjör
och ekonomiemagister.
– Nu om någonsin behöver
skogsindustrin duktiga personer med utbildning som kan
utveckla biobaserade produkter. Nanofibrer, kompositmaterial, livsmedel, mediciner,
kosmetika och RFID som
används i busskort och vid
passering genom tullar och
betalstationer är några exempel på nya produkter som är i
produktion.
– Det är helt sant att fabriker har stängts, men samtidigt
har produktionskapaciteten
ökat med 1–2 procent per år
på de fabriker som är i gång.
Med 50 cellulosa-, pappersoch kartongfabriker betyder
det en ”ny fabrik” vartannat år. Dessutom finns det
omkring 200 andra enheter
såsom sågverk och fanerfabriker. Men det går inte att
blunda för det faktum att en
fabriksstängning kan betyda
stora svårigheter för mindre
fabriksorter som Kemijärvi,
Voikkaa och Kajana. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
9
Skogsvård
Du kan tryggt låta
gallra skogen
Grundprincipen för gallring är att flytta över tillväxten på utvalda stammar. Det viktiga är inte vad man tar ut vid en gallring utan vad som blir kvar.
F
ör att gallringen ska
bli lönsam krävs det
att avverkningsarbetet
är effektivt. På samma
gång är det viktigt att förarna
i avverkningsmaskinerna och
i skogstraktorerna håller hög
kvalitet på sitt arbete och att
urvalet av träd blir rätt. De
träd som står kvar ska vara
raka, oskadade och lämpliga
för marken.
Satsa på kvalitet
Kvaliteten är viktig i alla gallringar. Det är i gallringen som
skogsägaren skapar det framtida beståndet. Det säger Mia
Stenvall på Kustens skogscentral. Hon vet vad hon pratar
om eftersom hon granskar
gallringar som olika aktörer
utfört vid Sydkusten. Syftet
är att upptäcka brister för att
ge respons till den som utfört
gallringen.
Mia har undersökt följande
faktorer när hon granskat gallringar:
•Gallringsstyrkan, dvs. om
man tagit ut lagom många
träd vid gallringen eller
inte.
•Andel skadade stammar.
Det är viktigt att minimera
skador på kvarvarande
stammar i en gallring. Skador gör att trädet lättare blir
angripet av röta och svampar. Skador minskar också
tillväxten. Men det är omöjligt att helt undvika skador.
•Bredden på körstråken borde vara under 4,6 meter.
•Avståndet mellan körstråken borde vara över 19 meter.
10
•Spårbildning. Spåren i marken där skogsmaskinerna
gått fram borde inte vara
djupare än 10 centimeter.
Bra resultat
Mia tycker att resultaten är
goda när det gäller gallringsstyrka, körstråksbredd, körstråksavstånd och spårbildning. När det gäller skadade
stammar finns det dock förbättringar att göra.
– Andelen skador på stammar och rötter har minskat.
Det visar resultatet när jag
jämför årets inventeringar
med fjolårets, säger Stenvall.
– Den höga andelen skador
på rötterna förvånade mig i
år. Orsaken är högst troligt
snöns konsistens i vintras. Vi
hade mycket snö, men den
var porös. Hyggesresterna
på marken och snön bildade
inte den skyddande madrass,
som vi är vana med att det bildas på vintern. Det var inga
töväder som packade ihop
snön utan den var helt porös.
Däcken på skogsmaskinerna
arbetade sig snabbt ner genom snölagret och då marken
var ofrusen under hyggesresterna, var speciellt granens
rötter utsatta. De finns nära
markytan, bara på tio centimeters djup.
Mias kollega i Österbotten,
Alf Käld, är helt av samma
åsikt som Mia, med ett undantag.
– I Österbotten är skador
på rotsystemet sällsynta i år
medan vi i stället har skador
på stammarna. Ett träd räknas
som skadat när det har en ska-
Vid en gallring är inte det viktiga vad man tar ut utan vad som
blir kvar, säger Mia Stenvall på Kustens skogscentral. Hon granskar kvaliteten på gallringar som olika aktörer utfört.
da som är större än en tändsticksask. Min bedömning är
att maskinparken är boven
i dramat. Gallringen utförs
med en liten och smidig avverkningsmaskin, anpassad
för gallringen. Skogstraktorn
som ska köra ut gallringsvirket är en storlek större och
då blir det skador på kvarvarande träd. I ojämn terräng
behöver inte traktorn och lasten kränga mycket i sidled för
att bankarna ska nudda vid
kvarvarande träd och dra loss
barken. Från mitten av april
till mitten av juni är träden
speciellt känsliga, under den
s.k. savstigningsperioden. m
Text och foto:
Gerd Mattsson-Turku
Skogsbruket 11/2011
Avverkning vardagar
klockan 7–18
Ja, det var inskrivet i det tillstånd för miljöåtgärder som Kirsi Uotila var tvungen att
söka för en avverkning i sin skog i Hattula, granne till Tavastehus. Skogen finns på
ett område med en fastställd delgeneralplan.
triktioner om avverkningstidpunkten.
– Hittills har jag och min
man utfört bottenröjningarna själva. Vi bor och jobbar
i Helsingfors och för oss är
veckosluten och semestern
de tidpunkter då vi har tid för
skogsarbete. Nu kan vi inte
bottenröja på veckoslut, då
ljudet från röjsågen stör grannarna. Det är inskrivet i det
tillståndspapper jag fått. Det
betyder att vi är tvungna att
anlita avlönad arbetskraft för
att få arbetet gjort.
Inget namn finns
angivet
Uotila berättar vidare att hon
har försökt reda ut varför den
här restriktionen nu finns,
men har inte fått någon förklaring.
– I det tillståndspapper jag
fick finns ingen person namngiven. Tillståndet kom från
Närings-, trafik och miljöcentralen. Hattula kommun hade
först behandlat min ansökan
och sedan skickat den vidare
till NMT-centralen.
”Jag tror inte att ljudet från en
motorsåg eller skogsmaskin stör
mera än ljudet från motorvägen. För
att inte tala om skjutövningarna.”
– Jag tvivlar på att den tjänsteman som behandlat min
ansökan verkligen har besökt
skogen. Jag skulle väldigt gärna vara med på ett sådant terrängbesök. I tillståndet finns
också inskrivet att jag inte får
avverka under fåglarnas ruvningstid och inte heller under
menförestiden. Det betyder
att närmare fem månader är
så att säga fredade. Det inkluderar vår sommarsemester.
– Jag tror inte att ljudet från
en motorsåg-, röjsåg eller
skogsmaskin stör mera än ljudet från motorvägen. För att
inte tala om skjutövningarna.
Jag ska ha klarhet i varför den
här restriktionen gällande avverkningstidpunkten nu har
dykt upp. Jag kommer inte
att ge upp förrän jag har fått
svaret. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Foto: Esa Kurki
– Jag förstår inte alls varför
det nu kommer begränsningar i när avverkningar får utföras, säger Kirsi Uotila. Skogen
gränsar till motorvägen som
går till Tammerfors och avståndet till arméns skjutbana
är en kilometer.
Uotila är tvungen att ansöka om tillstånd för miljöåtgärder för alla avverkningar i
sin skog. Skogen finns på Parolanharju, som det finns en
fastställd delgeneralplan för.
Parolanharju är den ås som
ligger öster om motorvägen i
Hattula.
Det nuvarande tillståndet
ansökte Uotila om i vintras
tillsammans med två rågrannar.
– Jag ansökte om tillstånd
för ett naturvårdsprojekt i min
skog, säger Uotila. Ett fem
hektar stort område skulle
gallras för att den sällsynta
nipsippan skulle få mera ljus
och därmed kunna breda ut
sig. Gallringen är nu slutförd.
Eftersom det var ett naturvårdsprojekt, skötte skogscentralen om att gallringen
blev utförd.
”Vi kan inte längre
jobba i egen skog”
– Den här gången drabbade
restriktionerna inte mig personligen. Men tillståndet är
i kraft tre år och under den
tiden kommer jag att låta utföra normala avverkningar i
skogen. När jag gallrade för
några år sedan fanns inga resSkogsbruket 11/2011
Numera kan Kirsi
Uotila inte använda motorsågen
i sin skog under
veckoslut. Det har
Närings-, trafikoch miljöcentralen
satt stopp för.
11
Skogsmaski
vårdsexamen
Asfalt med
cellulosa
C
ellulosafiber används för att binda bitumen till stenmassan vid asfalttillverkning. Asfalttypen stenmastikasfalt eller SMA är den typ av asfalt som får ett
tillägg av cellulosafiber för att hållbarheten ska öka. I Finland har asfalt med cellulosatillsats använts bland annat vi
vägbyggena på Lojoåsen E18 och på riksväg 9 mellan Åbo
och Tammerfors.
SMA asfalt innehåller i vanliga fall ett tillägg på ungefär 0,3–0,5 % fiber. Asfalttypen utvecklades på 1960-talet
i Tyskland då man sökte en vägbeläggning som är hållbar
mot deformering, ett starkt ytmaterial som samtidigt håller
för tung trafik. Asfaltens stenskelett fylls upp med bitumen
eller mastik och fyllnadsämnena får en cellulosatillsats. Cellulosan gör att fyllnadsämnet hålls kvar i asfaltmassan under
transport och vägläggning. Också andra fibertyper kan användas till ändamålet, men cellulosan har visat sig vara det
mest kostnadseffektiva materialet. Cellulosafibrerna i asfalt
marknadsförs också som ett miljövänligt alternativ till andra
använda bindemedel.
Tjugo års erfarenhet i Finland
Cellulosan tillsätts i asfaltmassan antingen i form av lösa fibrer eller som cellulosagranulat.
Företaget Ekovilla producerar sin såkallade asfaltfiber i
fabriken i Ylistaro och levererar direkt till asfaltstationerna.
Produktionen startade år 1992.
– Produktionen är i gång under asfaltläggningsperioden,
berättar produktionschef Jyrki Torpisto vid fabriken. Vi startar upp produktionen årligen i april för att bygga upp ett litet
buffertförråd. Produktionen pågår sedan normalt in i oktober–november. Vi är den enda producenten av asfaltfiber i
Finland så alla asfaltbolag är våra kunder. Vår närmaste konkurrent finns i Tyskland men återförsäljare av andras produkter ser till att det finns konkurrens också här på hemmaplan.
Råvaran för produkten är returpapper och produktionsmängden uppgår årligen till flera ton. Vi producerar enligt efterfrågan och säljer också fibern på export, berättar Torpisto. m
Text och foto: Maria Lindén
12
Drivningskvaliteten har skapat huvudbry på Kustens skogscentrals område.
Stamskadorna överstiger kraven i certifieringen och det har fått virkesköpare att
reagera. Numera eftersträvar Stora Enso
att alla deras skogsmaskinförare ska avlägga naturvårdsexamen.
T
räden faller i jämn
takt när skogsmaskinföraren Dan Österåker arbetar på ett skifte i skogarna i Vörå. I likhet
med hans kolleger runt om i
landet är han noggrann, men
trots det finns det alltid en risk
att stammar som kvarlämnas
skadas.
Inget krav ännu,
men…
Han är en av Stora Ensos
skogsmaskinförare som nyligen har avlagt en examen i
naturvård. Stora Enso strävar
efter att alla skogsmaskinförare som bolaget anlitar ska ha
goda kunskaper i naturvård.
– I och med att Finland har
förbundit sig till att följa PEFC-certifieringen måste våra
anställa ha en god grundkompetens. Det är inte ännu ett
krav, men vi siktar på att alla
våra skogsmaskinförare ska
avlägga naturvårdsexamen,
säger Peter Nyman, anskaffningsförman i Västra Finland
för Stora Enso.
Att så är fallet är positivt.
Åtminstone om man beaktar
att stamskadorna på Kustens
skogscentrals område överstigit kraven i certifieringen.
I området har stamskadorna
i medeltal uppgått till över
fem procent under de senaste
åren när kravet i certifieringen
är fyra procent.
– Alla vi som arbetar i
skogen är medvetna om att
stamskadorna skapar huvudbry och certifieringen har till
och med varit i vågskålen på
grund av det här. Genom att
låta våra entreprenörer avlägga examen gör vi dem ännu
medvetnare om problemet,
förklarar Nyman.
Vad är orsakerna till att
drivningskvaliteten längs kusten är sämre än i många andra
delar av landet? Enligt Nyman
och Österåker är den största
boven i dramat terrängen,
som ofta kan vara mycket stenig och svårframkomlig som
till exempel i Vasaområdet.
Förröjningen är
viktigt
Men viktigast av allt för att
uppnå hög drivningskvalitet
är att avverkningsytan har blivit förröjd.
– Om så inte är fallet är det
mycket svårt att jobba för då
ökar risken märkbart att aggregatet av misstag träffar
stammar och då uppstår stamskador. Det blir helt enkelt
mindre utrymme att jobba på
om röjstammar är kvar samtidigt som de försämrar sikten
från hytten betydligt, säger
Dan Österåker.
Skogsbruket 11/2011
nförare avlägger natur­
en
Peter Nyman (t.v.), på Stora
Enso är nöjd med att bolaget
strävar efter att alla skogsmaskinförare ska avlägga naturvårdsexamen. En som gjort
det är Dan Österåker.
Nyman konstaterar att en
stor del av stamskadorna
uppstår i samband med utkörningen av virket. Att ha en
tillräcklig bredd på körstråket
är därmed A och O.
– Kustens skogscentral har i
sina bedömningar konstaterat
att körstråken ofta är för smala. Medeltalet här är cirka 3,9
meter när körstråket skulle få
vara 4,5 meter. Är körstråken
för smala är det upplagt för
stamskador, säger han.
– Att stamskadorna är högre
i det här området har inget att
göra med att kunskapsnivån
skulle vara lägre än i andra
landsdelar. Men trots det är
det viktigt att kontinuerligt
betona vikten av naturvård.
Nyman får medhåll av Österåker som deltog i den fem
dagar långa kursen.
– Jag förnekar inte att jag
kunde det mesta som behandlades under kursen. Men trots
att jag är erfaren och kan mitt
jobb är det alltid bra att uppdatera sina teoretiska kunska-
per och bli påmind om vikten
av naturvård, säger han.
Nollnivå är en utopi
Är det möjligt att komma ner
till en nollnivå gällande stamskador?
– Det är en oerhört stor utmaning. Man måste hålla i
beaktande att det handlar om
virkesproduktion och vi som
arbetar maskinellt måste hålla
ett visst arbetstempo. Därför
kommer det alltid att finnas
en del stammar som skadas,
men andelen bör vara så liten
som möjligt.
– Att jag har en naturvårdsexamen är ett bevis för att jag
kan mitt jobb och att jag arbetar hänsynsfullt, säger Österåker.
Även Nyman tror att en viss
procent av stammarna som
kvarlämnas efter en gallring
alltid kommer att ha små skador på stammarna.
– Men skogsmaskinförarkåren och virkesköparna är
medvetna om att skadeprocenten måste fås ned och under kontroll. Det är dit Stora
Enso strävar genom att låta
skogsmaskinförarna avlägga
examen. m
Text och foto:
Christoffer Thomasfolk
– Det är viktigt att uppdatera
kunskaperna i naturvård, säger Dan Österåker.
Skogsbruket 11/2011
13
– Jag jobbar lika gärna med gallringar som med slutavverkningar. Det viktiga är att avverkningsytan är förröjd, säger Johan Träskman.
En dag med Johan
SKOGSBRUKET får följa med Johan Träskman en arbetsdag i avverkningsmaskinen.
Johan är 26 år och jobbar som skogsmaskinförare åt Claes Enberg i Ingå.
A
vverkningsmaskinen, en Eco Log, är
två år gammal. Johan är mer än nöjd
med maskinen.
– Det är få dagar som jag
kliver ner från hytten för att
maskinen inte fungerar. Det
är in på morgonen, ut ett par
gånger per dag för att byta
kedja och i samband med att
jag avslutar dagspasset tankar
jag och kollar oljan.
14
Inga långa arbets­
resor
– Det är sällan arbetsresorna
räcker längre än en halv timme. När jag sitter i avverkningsmaskinen är 9–10 timmar
helt tillräckligt i hytten. Men
arbetsdagen är inte slut med
det utan sedan går det minst
en timme till att tanka bränsle,
kolla olja, smörja och utföra
andra underhållsarbeten.
– Jag fyller på bränsle varje
dag. Maskinen drar 20 liter
per timme. Tanken rymmer
400 liter, men det här är ett
system som jag använder.
Timlön, ackordlön
eller kombination av
båda
Vad är det bästa med att vara
skogsmaskinförare? Johan behöver inte fundera länge på
svaret.
– Det här arbetet ger en viss
frihet som inte finns på särskilt många områden. Men
arbetstakten har pressats upp
och det beror i sin tur på att
lönsamheten inom branschen
har blivit sämre. Dieseln har
blivit dyrare och det syns inte
i de taxor som uppdragsgivarna betalar till skogsmaskinföretagarna.
– Vi förare har antingen timlön, ackordlön eller en kombination av båda. Jag har en
Skogsbruket 11/2011
grundlön och på det en ackordlön. För arbetsdagar som
överstiger åtta timmar har vi
rätt till övertidsersättning eller
lönetillägg. Måltidsersättning
eller dagtraktamente ingår
också och då är det arbetsdagens längd och avståndet hemifrån till arbetsplatsen som
avgör storleken och om det
alls utbetalas. När föraren använder egen bil för att komma
till arbetsplatsen betalas kilometerersättning. Men det blir
allt vanligare att maskinföretagaren ställer en bil till förarens förfogande, som medger
att föraren kan transportera
bränsle och olja ut i skogen.
med gallringar som med slutavverkningar. Det viktiga är
att avverkningsytan är förröjd.
– Det är ju också en stor
fördel om ytan finns nära bilväg, så jag inte behöver traska
en kilometer genom skogen
för att komma dit. I höst har
jag jobbat två månader ute i
skärgården på en holme utan
väg- eller färjförbindelse. Då
blev det långa arbetsresor,
först med bil och sedan med
en liten båt med aktersnurra.
Det var oftast mörkt när jag
satte mig i båten och det gillade jag inte.
Teknik och natur
Ett stort intresse för teknik och
natur förde Johan in på den
här branschen.
– Jakt är mitt stora fritidsin-
tresse. Närmare en månad per
år lägger jag ned på älgjakt
och jakt på hjort och rådjur.
Jag har en tax som jag använder för hjort- och rådjursjakt.
– Mitt andra stora fritidsintresse är FBK. Många kvällar
går åt till det och i höst har jag
utbildat mig till enhetschef. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Lunchen är väl­
kommet avbrott
När avståndet till närmaste
lunchsställe inte är för stort,
åker Johan dit för att äta.
– Det ger ett välkommet avbrott och arbetsprestationen
blir bättre när jag äter en ordentlig lunch. Fyrtiofem minuter får lunchen räcka inklusive resorna, blir det längre
har jag mat med som jag äter
i hytten.
– I kassen brukar jag ha
med mig smörgåsar, yoghurt,
frukt och saft eller te. Jag är
ingen kaffedrickare.
Jakt är Johans stora fritidsintresse. Med taxen
blir det dagar med
hjort- och rådjursjakt.
Helst bilväg ända
fram
Den här dagen jobbar Johan
på en avverkningsyta som ligger strax intill Barösundsvägen i Ingå.
– Det märks, för jag får byta
kedja avsevärt oftare. Sand
och damm från vägen har
fastnat i barken och det mår
kedjan inte bra av. Två till
tre kedjebyten per dag är det
normala. Blir det fler, får nog
föraren se sig i spegeln om
det är en yta inne i skogen.
Terrängen spelar naturligtvis
en viss roll och likaså förröjningen. När den är välgjord
ser jag om det finns stenar intill stammen jag ska fälla och
kan undvika dem.
Johan jobbar lika gärna
Skogsbruket 11/2011
15
Han lär sig yrket bako
Om drygt två år utexamineras Stefan Westerlund som skogsmaskinförare. Det är
fråga om en ny examen på svenska där studierna genomförs som läroavtal. Det här
passar mig utmärkt, säger han.
D
e allra flesta som
avlägger en yrkesexamen tvingas
sitta många timmar bakom skolbänken. Men
så är fallet inte för vuxenstuderande som utbildar sig på
läroavtal. En av dem är Stefan
Westerlund som studerar till
skogsmaskinförare vid Yrkesakademin i Österbotten.
– Det här var en ny möjlighet för mig att på äldre dagar
få en utbildning. Allting har
fungerat smärtfritt och jag är
16
mycket nöjd med upplägget,
säger Stefan Westerlund.
”Jag var i behov av
en förare”
Westerlund är anställd av
skogsmaskinentreprenören
Sebastian Smått i Pörtom
och arbetar minst 25 timmar
per vecka. Smått ger instruktioner och lär honom allt det
nödvändiga som yrket kräver.
– Det här är en mycket bra
lösning för mig eftersom jag
var i behov av en förare. Han
arbetar för mig medan jag lär
honom yrket så jag ser enbart
fördelar med det här systemet, säger Smått.
Till en början var det meningen att Westerlund skulle
arbeta för en annan skogsmaskinentreprenör, men hamnade slutligen hos Smått.
– Jag var i kontakt med den
andra entreprenören som rekommenderade Westerlund
åt mig. Jag fick veta att han
hade lång arbetserfarenhet
från verkstadsindustrin och
kan maskiner. Det underlättade mitt beslut att ingå läroavtal med honom, berättar
Smått.
Lär sig snabbt
Orsaken till att Westerlund
valde att byta arbete var en yrkesskada. Han har inte tidigare arbetat inom skogen, men
alltid haft ett stort intresse av
natur och miljö.
– Jag tycker om skogen och
Skogsbruket 11/2011
kom ratten
har tidigare arbetat med röjning. Eftersom jag har stor
kunskap om maskiner från
mitt tidigare jobb har det inte
varit några problem att lära
mig att hantera avverkningsmaskinen, säger han.
Enligt Smått har hans elev
lärt sig avverka maskinellt på
ytterst kort tid.
– Det har inte varit några
som helst problem. Jag försöker dagligen ge instruktioner
och påpeka om något görs
fel. Men allt har gått bra hittills och Westerlund har varit
självgående, säger han.
Att lära sig yrket genom i
stort sett enbart praktik lämpar sig utmärkt för Westerlund.
– Jag är av den åsikten att
man lär sig bäst genom praktik – inte genom att sitta på
skolbänken. Det är i det verkliga arbetslivet som man lär
sig så det här upplägget har
varit oerhört effektivt för mig,
säger han.
Westerlund får lön enligt
kollektivavtalet medan Smått
får en liten ersättning för att
han fungerar som praktisk
utbildare för en vuxenstuderande. Det är så en läroavtalsbaserad utbildning fungerar i
praktiken.
Frivilliga närstudier
Det är fråga om en ny utbildning som uppgörs i samarbete
Stefan Westerlund (t.h.) utbildar sig till skogsmaskinförare.
Westerlund lär sig yrket av
skogsmaskinentreprenören
Sebastian Smått som har anställt honom via läroavtal.
Skogsbruket 11/2011
mellan studerande, arbetsgivare, läroavtalsbyrån och
Yrkesakademin. Westerlund
är en av tio vuxenstuderande
som inledde den nya svenskspråkiga utbildningen i höstas.
– Yrkesakademin har tidigare ordnat arbetskraftspolitiska utbildningar. Skillnaden
nu är att vi vid årsskiftet fick
rättigheter att ge examen och
inte enbart grundutbildning.
Det fanns också en stor efterfråga på yrkeskunniga skogsmaskinförare och därför var
vi tvungna att reagera, säger
Pernilla Kvist vid Yrkesakademins vuxenutbildning.
I och med att yrkesutbildarens maskinpark är reserverad
för de yngre studerandena var
den enda lösningen att utbildningen sker via läroavtal.
– Läroavtalsbyrån, som gör
avtalet med studeranden och
arbetsgivaren, köper närundervisningen av oss. Några
dagar per termin ordnar vi
teoretisk undervisning som är
frivillig.
Men hur vet skolan om
vuxenstuderande lär sig yrket
ifråga?
– Vi ordnar kontinuerligt
yrkesprov där studerande ska
kunna påvisa att de kan det
som examensgrunderna förutsätter. Men hur de lär sig är
upp till studerandena själva,
förklarar Kvist.
Trots att närstudierna är frivilliga eftersträvar Westerlund
att närvara när tillfällen ordnas.
– Teori behövs också, inte
minst naturvård. Miljön ska
beaktas och sådant är svårare
att lära sig själv. Därför tycker
jag att det är viktigt att jag deltar i närstudierna, säger han.
m
Text och foto:
Christoffer Thomasfolk
Eleverna har till sitt förfogande en stor flishugg av senaste
modell, som flisar upp till 55 centimeter grovt virke.
Nu behövs
förare till stora
flishuggar
Stora flishuggar monterade på lastbilar
blir allt vanligare i takt med att användningen av skogsenergi ökar. Vid Tampereen Ammattiopisto startade i höstas
en kurs som utbildar förare för stora
flishuggar. En ny kurs börjar i januari
2012.
F
ör att Finland ska uppnå de uppsatta klimatmålen för
2020 måste uttaget av energived öka. I Tammerforsregionen räknar man med att användningen kommer att
tredubblas och det sätter tryck på yrkesutbildarna att vidta
åtgärder.
För att möta det ökade behovet av kunnigt branschfolk
startade i höstas en ny utbildning vid Tampereen Ammattiopisto, den första i sitt slag i Europa. Kursen grundar sig på
att deltagarna ska lära sig hantera en flishugg av typen Jenz
561R-hugg monterad på en Mercedes lastbil.
Målet med kursen är att deltagarna efter utbildningen ska
kunna arbeta självständigt med systemet och arbeta som
skogsmaskinentreprenörer och förare.
Kursen fokuserar förutom på förar- och maskinutbildning
mycket på logistik. Den första kursen startade i höstas och
avslutas i vår medan ansökning till den andra går ut den 30
november. Den andra kursen börjar den 9 januari 2012 och
avslutas i december. m
Text: Christoffer Thomasfolk
17
Foto: Kim Österberg
Naturvårdsträd blir
kramträd åt barnbarnen
Elsa Fromond är en
av de första skogsägarna i Finland
som lät FSC-certifiera sin skog.
– Beslutet betyder
inte att jag gör en
ekonomisk förlust.
En skog full av
mångfald står emot
skador och det betalar sig tillbaka på
längre sikt.
P
å Sällvik gård i Pojo
har jordbruket utvecklats med försiktig hand. Gården
bedriver biodynamisk odling
och har rätt att använda Demeter-märket på sina produkter. Det betyder att kraven i
jordbruket är strängare än vid
ekologisk odling.
– Därför var det ett naturligt
val att låta de värderingar som
styr jordbruket också innefatta gårdens skogar, säger Elsa
Fromond.
Miljöfolkets märke
FSC-certifikatet (Forest Stewardship Council) är ekologiskt strängare än PEFCcertifikatet som är i allmänt
bruk i Finland. PEFC är en
global, fristående paraplyorganisation för utvärdering
och erkännande av nationella
skogsstandarder. Länge var
Död ved har sparats i ekonomiskogen och det växer flera
skogslindar i branten.
18
Skogsbruket 11/2011
skogssektorn avogt inställt till
FSC. Till slut satte sig miljöorganisationerna och skogsindustrin vid samma bord och
blev överens om FSC:s finska
skogsbruksstandard.
Den
finska standarden baserar sig
på skogsbruk i finska förhållanden och har nu godkänts
av internationella FSC.
– Det har varit en lång
process och många har jobbat hårt för att få till stånd en
finsk standard. Bland eldsjälarna kan nämnas professor
Tari Haahtela och agroforst
doktor Pasi Miettinen, säger
Fromond.
Hon kom i kontakt med
FSC-organisationen
via
världsnaturfonden WWF och
var bland de första skogsägare som lät FSC-certifiera
sin skog. Efter generationsväxlingen på Sällvik gård har
döttrarna axlat ansvaret för
gårdens skogar.
Personligt engagemang
Vackra landskap
FSC:s mål är att så långt som
möjligt skapa ett varierat
skogslandskap. Det betyder att mycket olika typer av
växter och djur börjar trivas i
skogen. Skogsägaren skall ta
extra hänsyn vid vattendrag,
lämna lövträd och naturvårdsträd vid avverkningen.
Dessutom lämnar man kvar
död ved i skogen. FSC understöder all laglig jakt, fiske
och alternativt utnyttjande av
skogen.
På det sociala planet förutsätts skogsägaren ta i beaktande skogens skönhetsvärden och om möjligt föra en
dialog med grannarna.
– Till exempel överraskande
förnyelseavverkningar nära
fritidsbostäder och vid rår är
aldrig trevliga. Å andra sidan
har man ansvar för att allemansrätten inte överskrids på
ett sätt som förstör naturen.
Gruppcertifiering
– För privatskogsägare är
gruppcertifiering den enklaste
lösningen, säger Fromond.
Utom de stora skogsbolagen, Stora Enso och UPM, står
idag flera andra organisationer till tjänst med skogsbrukstjänster och gruppcertifiering
enligt FSC för sina kunder. För
att producera FSC-märkt virke
bör hela avverkningskedjan
vara FSC-certifierad.
Foto: Kim Österberg
FSC är ett regelverk för ekonomiskog, inte ett naturskyddsprogram. En FSC-skog
måste ha en gällande skogs-
bruksplan och förutsätter att
avverkningarna följer skogsbruksplanen.
– Med en FSC-certifiering
förbinder jag mig frivilligt och
personligt att följa vissa kriterier. Det är det personliga engagemanget som är viktigt för
mig och som skiljer FSC- från
PEFC-certifieringen.
Reglerna i en FSC-skog är
vid avverkning, skötsel och
förnyelse i många fall samma
som Tapios rekommendationer för god skogsvård. Men
minst fem procent av skogsarealen skall vara skyddad.
– I den procenten får man
innefatta redan befintliga
skyddsområden samt lagobjekt och skyddszoner runt
sjöar som det finns gott om.
De flesta skogsägare har nog
skogsskiften som är så fina att
de på ett eller annat sätt gärna
vill skydda dem.
Skogsägaren gör varje år en
intern auditering av skogen,
alltså att man själv kollar upp
att de åtgärder som gjorts stämmer överens med regelverket.
– Det är mycket som kan
gå fel i en avverknings- eller
förnyelseprocess där många
aktörer är inblandade.
Med jämna mellanrum
kontrolleras skogen av en
fristående auditerare som är
ackrediterad av internationella FSC. Han observerar,
intervjuar och kommenterar
eventuella fel och brister som
skall beaktas och korrigeras. För stadsskogsägare
Många frågar sig om FSC är
olönsamt, vad certifieringen
kostar och om man får mera
betalt för FSC-virket.
– Jag ser FSC-certifieringen
som en garanti för god skogsskötsel och en investering i
framtidens skog, säger Fromond.
En skog med stor mångfald
står emot skogsskador.
– Det jag lämnar kvar i skogen betalar sig tillbaka som
en motståndskraftig skog.
Fromond berättar att naturvårdsträden som lämnas kvar
i skogen finns där som kramträd för barnbarnen.
– Virkespriser kan väl alltid
förhandlas, men jag gissar att
FSC knappast är ett frestande
alternativ för en självverksam
skogsägare på landsbygden
eller en erfaren, kunnig skogsägare med avverkningsmogen
stockskog. – För en grön stadsbo, som har andra inkomster än skogen, kan jag varmt rekommendera FSC-certifieringen
som ett instrument för att
skapa en skog med stor biodiversitet och en glädje för
kommande generationer. m
Text: Marianne Palmgren
En förnyelse med naturvårdsträd på Sällvik gård.
Skogsbruket 11/2011
19
Bioenergi
Arbeta tryggt med flis
Organiskt damm är en hälsorisk för den som hanterar flis. Genom några enkla åtgärder genom hela hanteringskedjan kan du minska hälsoriskerna.
D
Foto: Perfect Safety
en som arbetar
med flis och spån
kan drabbas av
en lungsjukdom
som kallas fliseldarsjukan,
allergisk alveolit. Orsaken till
sjukdomen är inandning av
sporer från mikroorganismer
som växer i organiskt material. Varningssignaler är rinnande näsa och kliande ögon.
Sjukdomen liknar symptom
för influensa och uppträder
några timmar efter att en person har andats in dammet.
Symptom är feber, frossa,
täppt näsa, hosta, muskeloch ledvärk. Symptomet går
över på några dagar ifall personen undviker att på nytt andas in dammet.
Upprepad exponering kan
leda till kronisk luftrörskatarr,
hosta och risk för bestående
skada på lungorna. Det mest
typiska symptomet är andfåddhet vid ansträngning.
Mindre mögel med
kvistat flisvirke
Den som hanterar flis bör använda användningsskydd av
minst filterklass P2. Arbetshälsovården rekommenderar
skydd av klass P3 för personer som dagligen utsätts för
mögeldamm.
Vid småskalig fliseldning flisas ofta större delen av årsbehovet på en gång. I sådana
fall är det särskilt viktigt att ha
riktigt torr flis för att undvika
mögelbildning. Det här är lättast att uppnå mitt på sommaren, då veden är torrast.
Praktiska erfarenheter visar
att det är svårt att helt slippa
mögelbildning. På fuktigt
virke bildas mögelsporer och
andra mikroorganismer. Barr
och blad är näringsrika och
fungerar som ett utmärkt underlag för tillväxt av mikrober.
Det är också en av orsakerna
till att kvistat virke är att föredra framför helträd, särskilt i
små flisanläggningar.
Finfördelad flis medför
större hälsorisker och många
föredrar därför flis som tillverkats med en skivtugg eftersom
mängden damm då är mindre.
För att minska mögelbildning
gäller det att snabbt få ner
fukthalten till under 20 procent och sedan se till att flisen
hålls torr. Dålig fliskvalitet är
den största enskilda orsaken
till störningar i inmatningen.
Tips som ger bättre
flis
Flis som skall användas i små
anläggningar bör vara av bästa
kvalitet. Nedan några tips för
hur du kan förbättra flisens kvalitet och lagringsegenskaper:
• Använd maskinellt avverkat, kvistat virke
• Alternativt virke som är rejält randbarkat med motorsåg
• Välj en bra lagerplats för
flisvirket
 Soligt högt läge
 Goda vindförhållanden
 Rejält underlag
 Täck med papper
• Flisa när virket är som tor�rast
• Flis tillverkad med skivhugg har goda lagringsegenskaper
Andningsskydd
Vid flishantering och under
arbete i flislager är det skäl
att alltid sörja för god ventilation. Andningsskydd av
klass P2 rekommenderas för
att minska exponeringen för
både damm och mögel. Kom
ihåg underhåll och regelbundet byte av filter för både ansiktsmasker och traktorhytter.
Lager och inmatning
Moderna flisanläggningar är
relativt säkra för eventuella
tillbakabränder. Kravet är att
det skall finnas minst två av
varandra oberoende säkerhetssystem för att förhindra
tillbakabränder. Släckningssystemet bör fungera även
under strömavbrott. Vid underhåll av inmatningsutrustning är det viktigt att se till att
matningen är avstängd för att
förhindra olyckor.
En årlig städning av flis-
Flisning direkt in i förrådet
minskar behovet av hantering. Flisa på sommaren då
flisvirket är torrast.
20
Skogsbruket 11/2011
Ojämn fliskvalitet ger störningar i inmatningen och ökar
riksen för olycksfall.
lagret är bra även ur brandsäkerhetssynvinkel. Ett mellanförråd av bränsle skall ha
tättslutande lock och vara
försett med en brytare som
hindrar skruven från att mata
fram bränsle medan locket är
öppet. En lockförsedd silo får
inte öppnas om dess temperatur har stigit.
Ventilationen är
viktig i silon och
flisförråd
Före arbete inne i silon eller
annat tätt förråd, bör du absolut försäkra sig om en bra
ventilation, helst skall du även
ha en person som vakt utanför silon. Allvarliga olyckor
där personer omkommit p.g.a.
syrebrist eller osförgiftning har
skett i pelletsilos samt i flislager på fartyg. Det kan vara
är mindre om silon är rätt
konstruerad och flisen av bra
kvalitet. För flisförråd rekommenderas högst en lutande
vägg för att förhindra valvbildning. Tillräcklig belysning
bör även finnas i lagerutrymmet.
Observera att halogenlam-
mycket svårt att ensam lyfta en
medvetslös person ur en silo.
Inga halogenlampor
i dammiga
utrymmen
Behovet av underhållsarbete
por inte är lämpade för dammiga förhållanden då de utgör en brandrisk.
Värmecentralen och lagret
bör hållas låsta för att förhindra att obehöriga fastnar i
skruvar och transportörer. m
Text: Anders Wikberg
Lundar och gamla betesmarker viktiga för svamparna
Skogsbruket 11/2011
Svamparnas fortsatta överlevnad säkras bäst i naturenliga, rätt storskaliga skogsområden. I skogen påverkar också
andra egenskaper svamparnas förekomst så som växtunderlaget, mikroklimatet och
förekomsten av trädslag som
producerar ektomykorrhiza.
Fredningen av lundar, gamla
skogar och kulturlandskap
har främjat både förekomsten
av hotade lamellsvampar och
soppar men också bevarandet
av hela svampfloran.
I lundar har man traditionellt ansett att det är en negativ utveckling att det kommer
in gran i beståndet. Å andra
sidan är granen en av de vikti-
gaste värdväxterna för mykorrhizasvampar och granen hör
också naturligt till lundväxterna. Vid skötseln av lundar
beaktar man inte idag tillräckligt hur svamparna påverkas
av att man tar bort granarna.
En mykorrhizasvamp som har
lövträd som värdväxt kan be-
höva det vindskydd, den fuktighet och skugga som granen
medför till beståndet. m
Källa: SYKEs meddelande om resultat
från forskningsprogrammet PUTTE.
Text: Maria Lindén
Foto Jukka Vauras
I
Finland finns åtminstone
5 584 kända svamparter.
Det förekommer också
ännu helt okända arter som
inte ens vetenskapsmännen
beskrivit. Största delen eller
60 procent av de lamellsvampar och soppar som idag uppskattats vara utrotningshotade
lever i huvudsak i kalkrika
lundar, i gamla skogsbeten
och på ängar. Många av de
här växtplatserna är på tillbakagång och hotar att försvinna
helt på grund av människans
aktiviteter.
Skogsbruksåtgärder och utbyggnaden av samhällena gör
att lundar blir nedtrampade
och övergödda. Speciellt i
huvudstadsregionen hotar utbyggnaden de här områdena.
En väsentlig del av våra utrotningshotade svampar växer
utanför våra nuvarande fredningsområden.
Onyxmusseronen (Rugosomyces onychinus) är en art
som trivs i kalkhaltiga barrskogar.
21
Bioenergi
El av majs, spannmål
och gödsel
Då tyska staten, liksom den finska, förbundit sig att öka andelen grön energi växer
trycket på markanvändningen och allt fler bönder i Tyskland väljer att inte producera
mat utan energi i form av majs till biogasverk. På grund av subventioner förvrängs
marknadspriserna på åkermark.
L
udger Brinker i Hassel norr om Hannover
bytte år 2005 yrke.
Tidigare var han jordbrukare, men idag är han ansvarig för ett biogasverk som
producerar 4,2 miljoner kilowatt elektricitet per år. Elen
säljer han ut till det allmänna
nätet.
Stora mängder
råmaterial
Foto: Siv Vesterlund
Foto: Fotoakuten
Råmaterialet för tillverkningen av gas är majs, spannmål och avfall från svin- och
nötproduktion. Det behövs
10 000 ton majs per år för att
hålla igång biogasverket, vilket motsvarar skörd från 200
hektar åker. Spannmålen och
gödseln utgör endast cirka 15
procent av råmaterialet. Så
gott som allt sköts automatiskt.
– Jag måste fylla på inmatningsbehållaren för majs varannan dag, berättar Ludger
Brinker och ursäktar sig för att
han är lite trött. Vid alla eventuella felmeddelanden ringer
huvuddatorn upp mig, i natt
var jag här varannan timme.
Behållaren där själva biogasen bildas rymmer 2 500
kubikmeter. För att hålla processen igång tillförs alltid lite
av den färdigt jästa massan.
För att bakterierna skall kunna jobba måste temperaturen
vara 38 °C.
– Bakterierna är de samma
som finns i våra egna magar,
förklarar Brinker och berättar
att temperaturen hålls konstant med hjälp av värmeslingor.
Stora propellrar rör om
massan för att underlätta gasprocessen. Totalt tar det 45
dagar för att göra om hela
råmaterialsbehållaren till gas.
På en timme produceras 200
kubikmeter gas. Avfallet från
gasproduktionen, 1 400 kubikmeter per år, sprids ut på
åkrarna under den gröna årstiden.
Spillvärmen tas till
vara
Säkerheten är naturligtvis
viktig på biogasverket. Ifall
trycket blir för högt släpps
gasen som första åtgärd ut
som en gasfackla och ifall
detta inte räcker finns ännu
en nödventil som gasen slipper ut genom. Motorn måste
naturligtvis kylas och värmen
tas till vara. Såväl stallet, som
bostadshuset värms i sin helhet upp av spillvärmen. Dessutom används värmen till att
torka virke och flis.
– Det tar 2-3 dagar för att få
en hel container med flis torr,
förklarar Brinker.
Brinker är nöjd med sin biogasanläggning, som kostade
2,2 miljoner euro att anlägga
och som normalt behöver tillsyn och arbete tre timmar per
dag.
– Det är ingen guldgruva,
men ett säkrare alternativ än
att vara jordbrukare.
Kritiska röster höjs
Det finns också de som är negativa mot biogasverken och
föredrar att vindkraftverken
i stället byggs ut. Det finns
siffror som tyder på att det
behövs två biogasverk för att
producera samma energi som
ett vindkraftverk.
– Biogasverken kan på
grund av subventioner erbjuda nästan tredubbelt arrende för åkrarna, berättar
Hans-Jürgen
Bostelmann,
som är jordbrukare i den lilla
nordtyska byn Kettenburg. På
åkrarna som producerar majs
för biogasverken växer ingen
föda för människan. m
Text: Siv Vesterlund
Ludger Brinkers majs blir elektricitet i ett biogasverk. Elen
säljer han ut till det allmänna
nätet norr om Hannover.
22
Skogsbruket 11/2011
Bioenergi
Samhällets restprodukter
kan gödsla skogen
P
å marknaden finns
gödsel av både oorganiskt och organiskt ursprung. De
oorganiska produkterna, som
vi ofta kallar konstgödsel,
innehåller näring framställd
på kemisk väg i fabriker. De
organiska gödselfabrikaten
samt jordförbättringsmedel
görs på material från djur- och
växtriket, till exempel bioavfall från hushåll och livsmedelfabriker, djurspillning samt
reningsverksslam.
Avfall blir nytto­
produkt
2010 säljs det även för användning i skog, främst gallrad momarksskog där man
önskar öka tillväxten med ett
kvävetillskott.
Kustens skogscentral har
inom ramen för ett EU-projekt
testgödslat sex hektar i Soini
och fyra hektar Kristinestad
med dessa pelletar. De luktar
lite surt, men inte direkt illa.
Ännu har vi inte hunnit få
några resultat från de provytor
som anlagts.
Spara pengar och
miljön
Kvävet i organiska gödselfabrikat och jordförbättringsmedel löser sig långsamt.
Risken för näringsläckage till
vattendrag är därför mindre
och produktens verkningstid
längre än vad gäller konstgödsel. Konstgödsel verkar
högst tio år medan verkFoto: Markus Sandell
Ett av de ungefär 100 organiska fabrikat som hittills fått
Livsmedelssäkerhetsverkets
godkännande är jordförbättringsmedlet Ecolan Bio-2000
som produceras vid Lakeuden Etappis biogasanläggning
i Ilmajoki. Pelletarna består
av rötat och hygieniserat bioavfall och reningsverksslam.
Hittills har produkten främst
använts på åkrar och grönområden. Sedan sommaren
Pelletarna av köksavfall och
reningsverksslam luktar surt.
Foto: Markus Sandell
Vårt samhälle producerar stora mängder organiska avfall – rester som kan användas för att öka skogarnas tillväxt. I Kristinestad har man testgödslat fyra hektar med
pelletar gjorda av bioavfall och reningsverksslam.
ningstiden för bionäring kan
vara nästan dubbelt så lång.
Bionäringen frigör inte bara
näring utan förbättrar också
markens egenskaper och
struktur genom att tillföra organiskt material.
Valet av bionäring framför
konstgödsel är på flera sätt en
ekologiskt hållbar handling.
På sikt kunde bionäringen
ersätta industriellt producerad konstgödsel, vilket kunde
leda till minskade utsläpp
av växthusgaser. Samtidigt
binder den växande skogen
koldioxid och produktion av
den förnybara energikällan
trä ökar. Genom att använda
näringsrika restprodukter sparar vi på de sinande mineraltillgångarna av bland annat
fosfor.
Verkningstiden för bionäring
kan vara nästan dubbelt så
lång som för konstgödsel.
Skogsbruket 11/2011
Forskningsresultat
från Sverige
Sveriges lantbruksuniversitet
har under tio år forskat i bionäring; ett begrepp man lanserat
för organiska gödselfabrikat
som är torkade, hygieniserade
samt pelleterade. Resultaten är
positiva: skogarnas tillväxt har
fördubblats, den årliga koldioxidbindningen har ökat med
5 ton per hektar och inga förhöjda bakterie- eller tungmetallhalter har noterats i vare sig
bär, svamp, vatten eller smågnagare. Halten tungmetaller är
faktiskt lägre i bionäringen än i
skogsaska. m
I EU-projektet ”Från bioavfall till bionäring” samarbetar Yrkeshögskolan
Novia, Sveriges lantbruksuniversitet
samt Kustens skogscentral för att utreda bionäringens effekt på skogens
tillväxt och miljön. Projektet finansieras av Botnia Atlantica (EU:s regionala utvecklingsfond), Österbottens
förbund, Länsstyrelsen i Västerbotten, några svenska kommuner samt
SLU och Yrkeshögskolan Novia.
Text: Nina Jungell
23
Bioenergi
Foto: Studio Vidar/Vidar Lindqvist
Ekenäs Energi är en betydande virkesanvändare i Västra Nyland. Affärsverket är en av pionjärerna som bevisat att lokala bränslen
kan ge både el och värme till staden. Lokala arbetsplatser har skapats hela vägen då VN Byggservice Ab var huvudentreprenör i
byggnadsskedet.
Flis blir el
Förnybara energikällor har politisk medvind i Finland. Flis blir ett allt vanligare
bränsle i elproduktionen och efterfrågan på energived växer. Målet är att ännu fördubbla användningen av skogsbränslen i energiindustrin.
A
v de förnybara energikällorna är det
kanske
vindkraft
som för tillfället syns
mest i media och i samhällsdebatten. Planerade vind-
24
kraftverk och -parker väcker
känslor både bland allmänheten och de markägare som
finns i vindupptagningsområdet. Ser man till producerad
energi är det ändå skogen
som står för det mesta av det
förnybara i Finlands energipalett. Energived har tagit steget
från lokala värmeverk som
drivs av entusiaster till storskalig energiindustri.
Kombinerad
produktion
Den finska energiindustrin är
effektiv och försöker utnyttja
bränslena maximalt. Värmen
Skogsbruket 11/2011
i bränslet används för att producera ånga som via ångturbiner driver elgeneratorer.
Samma ånga kan driva flera
turbiner efter varandra. I varje
steg kallnar ångan och när
den inte längre kan driva turbiner ska den kylas ner. Det
finns ännu mycket energi kvar
i ångan och den energin används till att producera fjärrvärme.
I små energiverk är det svårt
att få en lönsam samproduktion. Investeringen i turbiner
och generatorer blir för stor
i förhållande till elproduktionen. Det betyder att de lokala
värmeverken inte kan bidra
till elproduktionen. De har
ändå en viktig roll i helheten
då alternativet är att använda
elektricitet för direkt uppvärmning eller för att driva
värmepumpar.
Fjärrvärme gav
möjligheter
Ekenäs Energi började producera fjärrvärme 1992. I
början användes olja, men
2001 investerade affärsverket i en flispanna. Efterhand
som fjärrvärmenätet växte
ökade också energibehovet.
Det blev aktuellt att investera
i en större panna. Värmebehovet hade vuxit så att man
nått gränsen för lönsam samproduktion. Det nya värmekraftverket togs i bruk 2009
och har en effekt på 17 MW
värme och 3,5 MW elektricitet. Driften har fungerat utan
större problem och på Ekenäs Energi är man nöjda med
sin investering. Affärsverket
bidrar till den lokala ekonomin på flera sätt. Energivedsanskaffningen ger arbete och
skogsägarna får avsättning för
sin energived.
Leveranssäkerhet
ett krav
Energived är ett besvärligt
bränsle om man ser det från
användarnas synpunkt. Grenar och toppar, stubbar och
klenvirke tar mycket plats i
förhållande till energiinnehållet. Bränslelagret är utspritt
över ett stort område och kräver en väl fungerande logistik
för att garantera att energiverket inte plötsligt står utan
bränsle.
Energiproduktion
måste ske utan avbrott, utan
energileveranser stannar samhället. Utbudet av klenvirke
hänger ihop med stödet till
skogsägarna för att ta ut virket
och utbudet av stubbar och
grot beror med fördröjning
på sågindustrins konjunktursvängningar.
Det är en helt annan värld
en att tryggt kunna se ut över
ett stort lager stenkol och veta
att nästa båt är på väg. Med
tanke på att vi håller igång
vår skogsindustri på samma
sätt ska det också gå att hålla
igång energiverken. Det som
krävs är att ett förtroende
byggs upp mellan användare
och leverantörer.
Terminaler en
lösning
I Vasa byggs en förgasningsanläggning för biobränslen.
Gasen kommer att ledas in
till förbränning i kolkraftverket och ersätter en del
av det stenkol som används
idag. För att kunna garantera
jämna leveranser vill Pohjolan Voima bygga en terminal
utanför staden. Lagring och
flisning kräver mycket plats
och lösningen med en skild
terminal är en vettig lösning.
Problemet är nu att hitta en
lämplig plats för terminalen.
Det krävs goda trafikförbindelser till terminalen, men
samtidigt är det ingen som
vill ha damm, buller och en
massa trafik inpå knutarna.
Energipolitiken är
avgörande
Storskalig energiproduktion
innebär stora investeringar
och en förutsättning för investeringsbeslut är att energipolitiken är stabil och förutsägbar. Tyvärr står det och väger
alltför ofta. Det nya stödet
för uttag av klenvirke är inte
klart ännu. Det finns ett kom-
promissförslag men det kommer att ta sin tid innan lagen
om stödet gått igenom alla
instanser och kan stadfästas.
Samtidigt har regeringen låtit förstå att det grundligt ska
utredas om stödet förvränger
virkesmarknaden. Definitiva
beslut om energibeskattning
och skattelättnader har dragit
ut på tiden och de planerade
besluten kan förändras på
slutrakan.
Det ser ändå ut som om det
ännu finns en stark politisk
vilja att gynna inhemska förnybara bränslen. I takt med
att allt fler stora anläggningar
börjar använda ved som kompletterande eller ersättande
bränsle skapas ett förtroende
för att skogsbruket kan stå
för trygga bränsleleveranser.
Striden om vilket virke som
ska gå till vilken användning
är ändå inte avgjord och det
är ingen enkel ekvation. Cellulosaindustrin är den största
producenten av förnybar energi i Finland. Om klenvirkesstödet höjer priserna på massaved kan industrin hota med
nedläggningar och minskad
energiproduktionen så visst
finns det utmaningar på den
politiska arenan. m
Text: Johnny Sved
Illustration:Mölndal Energi
I ett värmekraftverk tas det mesta av bränslets energi tillvara. När ångan blivit för kall för att driva turbiner tas resten av energin ut
som fjärrvärme.
Skogsbruket 11/2011
25
Översikt
över virkesmarknaden
Svag efterfrågan på skogs­
industriprodukter
D
en finska skogsindustrins produktion och export
växte kraftigt under första halvåret jämfört
med motsvarande period i
fjol. Den allt större osäkerheten i den globala ekonomin
och skuldkrisen i euroområdet påverkar dock efterfrågan
på skogsindustriprodukter under slutet av året.
De globala ekonomiska
svårigheterna under 2012
minskar fortfarande efterfrågan på skogsindustriprodukter även om euroområdet
lyckas undvika den finansiella krisen. Skogsforskningsinstitutet uppskattade dock
i oktober att efterfrågan på
skogsindustriprodukter ökar
mot slutet av 2012.
Enligt Skogsforskningsin-
stitutets prognos kommer utvecklingen av byggnationen
som helhet att vara blygsam.
Som en följd av detta kommer
exportvolymer, exportpriser
och produktionen av sågade
trävaror och plywood att under 2012 sjunka med ett par
procent.
Skogsforskningsinstitutet
förutspår att efterfrågan på
massa och papper ökar i slutet av 2012. Det håller produktion, exportvolymer och
exportpriserna i sin helhet
på samma nivå som 2011.
För kartongens del kommer
produktion, exportvolymer
och exportpriser enligt Skogsforskningsinstitutets prognos
i stället att öka 2012 med ett
par procent från 2011.
Skogsindustrins lönsamhet
förbättrades under första halv-
året som en följd av ökade exportvolymer och höjda priser.
Måttlig kostnadsutveckling i
jämförelse med konkurrentländerna har också förbättrat
industrins
konkurrenskraft.
Under år 2012 förutspår Skogsforskningsinstitutet att skogsindustrins lönsamhet ligger på
motsvarande nivå som i år.
Skogsindustrins virkesanvändning och marknadsavverkningar minskar under
2012 enligt Skogsforskningsinstitutets prognos med 3
miljoner kubikmeter och beräknas uppgå till 63 miljoner
kubikmeter. Enligt PTT:s uppskattning kommer virkeshandeln under 2012 att minska
med ett par procent från
2011. Virkesimporten förväntas öka under 2012 med 7
procent från 2011.
Skogsforskningsinstitutet
förutspår att priset på barrstock sjunker med ett par
procent från innevarande år.
Priserna på massaved beräknas sjunka med en procent.
Efterfrågan på energived förutspås vara relativt bra och
beräknas växa till 8 miljoner
kubikmeter. Priserna på energived beräknas stiga med två
procent. Det genomsnittliga
rörelseresultatet kommer att
minska till cirka 90 euro per
hektar och avkastning till nära
noll som följd av sjunkande
rotpriser. m
Text: Erno Järvinen,
forskningschef för
MTK:s skogslinje.
Även specialpapper börjar återvinnas
D
et papper som håller etiketter på plats
innan de tas i bruk och blir t.ex. prislappar på varor, kallas releasepapper. Översatt till svenska betyder det ”släpp-papper”. Den
silikonbelagda ytan gör att de självhäftande etiketterna lätt kan lösgöras från pappret.
Vid etikettering har reselasepappret blivit en
restprodukt som inte har kunnat återvinnas utan
gått till förbränning. Nu har UPM och ett franskt
företag utvecklat en teknik för att avlägsna silikonet från det pappersbaserade releasepappret. Efter att pappret desilikoniserats kan det återvinnas
som pappersfibrer och användas som råmaterial
i nytt papper. Målet är också att bygga upp ett
europeiskt återvinningssystem för silikonbelagt
releasepapper till självhäftande etiketter. m
26
1. Etikettens framsida 2. Lim
3. Silikonlager 4. Papper.
Text: Gerd Mattsson-Turku
Skogsbruket 11/2011
Virkespriser
Rotpriser vecka 44
Hela landet
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
56,54 q
44,80 p
49,08 q
Granstock
57,02 q
45,50 q
49,70 q
Björkstock
43,63 q
34,10 q
38,41 p
Tallmv*)
17,96 q
13,83 q
15,22 q
Granmv
20,22 q
14,97 q
16,54 q
Björkmv
17,60 p
13,32 q
14,13 q
Tallsmåstock
26,02 q
21,08 p
22,37 q
Gransmåstock
27,55 q
…
23,19 q
p
q
stigande
sjunkande
*) mv=massaved
Södra Finland
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
57,13 q
45,67 q
51,11 p
Granstock
57,74 q
46,87 q
51,26 p
Björkstock
41,86 q
…
38,06 q
Tallmv
17,50 q
14,42 p
15,48 q
Granmv
20,36 q
16,07 q
17,01 q
Björkmv
17,25 q
13,61 q
14,59 q
Tallsmåstock
24,70 q
…
…
Gransmåstock
27,43 q
–
24,07 p
stigande
sjunkande
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
56,85 q
46,13 p
47,27 q
Granstock
56,96 q
45,54 q
48,01 q
Björkstock
39,13 q
…
…
Tallmv
18,00 q
14,38 q
Granmv
19,91 q
…
16,43 q
Björkmv
17,99 p
14,06 p
14,96 q
Tallsmåstock
26,18 q
21,47 q
22,04 q
…
…
…
p
q
stigande
sjunkande
I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med
toppdiametern 12–13 centimeter.
Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar
som överenskommits med avtalskunder ingår
inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms.
Prisuppgifterna baserar på den information
som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer
Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs
av privatpersoner, samägda och samfällda skogar
samt skogar som ägs av städer och kommuner.
I statistiken ingår inte mängder och priser som
berör skogsbolagens egna skogar och inte heller
Forststyrelsens skogar.
I statistiken ingår inköpta virkesmängder och
priser från ca 84 procent av alla virkesaffärer i
privatägda skogar. Utanför materialet är små och
medelstora sågar.
De virkespriser som anges per område och för
hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det
virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om
virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under
500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris.
På Skogsbrukets webbsajt under rubriken Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar
du på din faktura. m
Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa
i Europa de senaste 52 veckorna
Södra Österbotten
p
q
Gransmåstock
15,45 p
Leveranspriser vecka 44
Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna
Hela
landet
Södra
Finland
Södra
Österbotten
Tallstock
58,58 p
60,76 q
56,02 q
Granstock
58,10 p
60,21 p
56,60 q
Björkstock
46,43 q
45,10 q
Tallmv*)
30,43 p
30,79 q
30,45 p
Granmv
31,88 p
32,88 p
31,14 q
Björkmv
30,66 p
31,17 p
30,39 q
Tallsmåstock
36,98 p
…
36,02 p
Gransmåstock
37,43 p
…
…
p
q
stigande
sjunkande
…
*) mv=massaved
Skogsbruket 11/2011
27
Finland är ledande i Europa
Tryckimpregnerat virke är inget problemavfall längre, men det ska ändå föras till
separata insamlingskärl. Sedan drygt tio år tillbaka innehåller
det enbart koppar. Tidigare ingick också krom och arsenik.
G
ammalt tryckimpregnerat virke ha
Demolite i Tavastehus som slutstation. Där flisas virket och blir
bränsle.
– I dagsläget säljs flisen till
Tyskland, säger Ove Sjölind
som är vd för Påras och även
är styrelsemedlem i Demolite. Där bränns den samtidigt
som askan med kopparn tas
tillvara.
Allt tryckimpregnerat virke
som säljs i Finland är belagd
med en återvinningsavgift,
som är 7 euro/m3. Återvinningsavgiften är inbakad i
priset.
– Ingen bränner impregnerat virke gratis. Virket eller
flisen ska brännas i speciella
ugnar som renar rökgaserna.
Gratis retur
Finland är föregångare när
det gäller insamling och återvinning av tryckimpregnerat
virke.
– Vi är unika i Europa, fort-
sätter Sjölind. Konsumenter
kan föra gammalt tryckimpregnerat virke och även
stumpar av nytt virke till separata insamlingskärl som finns
på de flesta större brädgårdar.
Fakta om tryck­impregnerat virke
NTR-märkningen på tryckimpregnerat virke garanterar att
tryckimpregneringen uppfyller Nordiska träskyddsrådets
krav. Det finns två olika kvaliteter på tryckimpregnerat
virke, klass NTR-A och klass
NTR-AB. Virke som hör till
klass NTR-A tål mark- och
vattenkontakt. Virke av klass
NTR-AB ska vara ovan mark.
Det som skiljer dem från varandra är att virke av klass A
innehåller större mängd koppar.
28
Till terrassgolv och träd- Kräver underhåll
gårdsmöbler duger NTR-AB
virke medan bryggor bör byg- Tryckimpregnerat virke behöver ingen ytbehandling för
gas av NTR-A virke.
beständigheten, men för att
virkets utseende ska bibehålGrönt eller brunt
las bör virket behandlas med
Tryckimpregnerat virke får t.ex. träolja. Tryckimpregnesin typiska gröna färg av kop- rat kan angripas av mögel på
parn. Sedan några år finns det samma sätt som vanligt trä i
också brunt tryckimpregnerat fuktiga förhållanden. Det är
virke och i det virket är brunt dock fråga om ytmögel som
pigment tillsatt i impregne- inte påverkar virkets beständighet. Ytmöglet kan tvättas
ringsmedlet.
bort med milt tvättmedel och
borste. m
Dessutom tar avstjälpningsplatser gratis emot det av privatpersoner. Gränsen går vid
en kubikmeter, men inga privatpersoner kommer upp till
den mängden.
– Till den stora insamlingslåda som vi har på vår brädgård hämtar konsumenter
gamla bryggor, terrassgolv
och trädgårdsmöbler. Och
även nytt virke, då människor vet att det är förbjudet
att bränna tryckimpregnerat
virke i spisar och bastuugnar. Därifrån körs det vidare
till Demolite för att slutligen
brännas i Tyskland.
El- och telefonstolpar som
är i dåligt skick, slutar också
sina dagar på Demolite. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Skogsbruket 11/2011
Komatsu
Komatsu
Komatsu
Komatsu
Komatsu
VÄLAVVÄGD OCH SANSAD UTVECKLING. DET ÄR KOMATSU.
Skotaren är den skogsmaskin med vars utveckling vi har
arbetat under längst tid. Fem årtionden har format den
till dess nuvarande utseende, efter flera försök etablerat
det förnuftigaste utförandet av de grundläggande
lösningarna och gallrat ut alltför våghalsiga lösningar
i utvecklingsarbetet. Den strama ekonomin inom
skogstransporter av virke får en att ta det säkra före det
osäkra: det första man gör är alltså inte att ändra på det som
fungerar och är välbeprövat enligt användarna. Men hela
tiden arbetar vi för framtiden.
Komatsu Forest satsar mycket resurser på att utveckla
skotare och riktar sina insatser även på de egenskaper som
på många marknadsområden redan för närvarande upplevs
som oöverstigliga.
Bränsleförbrukningen, användbarheten och omformbarheten
enligt arbetsobjekt, ergonomin, hydraulikens och
kraftöverföringens höga effektivitet – dessa är de frågor vi
återkommer till och uppdaterar med den senaste teknologin
alltid när en ny generation av en maskinmodell är under
utveckling. Forestry Quality.
www.komatsuforest.fi
Skogsbruket 11/2011
29
Köp & Sälj
På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för
annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog.
Utbud på tjänster i Österbotten:
• Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749
• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534
8565.
• Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i
Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn
041 435 8089.
• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av
tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567.
• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197.
• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888.
• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och
rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området,
tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040
750 7929.
• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860.
• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171
• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig
Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043.
• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs
i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249.
• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn
050 518 1054
• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs
mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414.
• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149
eller 050 562 2449.
• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog,
tfn 0500 160 669.
• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasa­
nejden, tfn 050 505 7088.
• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten,
J. Slotte, tfn 0400 139 508.
• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaom­
rådet, tfn 0400 86 73 73.
Utbud på tjänster vid Sydkusten:
• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW
Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240.
• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg,
tfn 040 5057 723.
• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med
traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836.
Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet
nedan och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets
köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors.
Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annons­
ören betjänar.
30
Månadens Tok
– Jag får gå på firmans lillajulfest endast
om jag har hundens GPS-halsband på
mig?
Träden är syrefabriker
Träden framställer livsviktigt syre och sockerarter, bland annat glukos, som trädet behöver för att växa av luftens koldioxid och vattnet i marken. Det här sker genom en process
som kallas fotosyntes.
Fotosyntesen sker i barren och löven med hjälp av klorofyll som också gör dem gröna. Solen är motorn som ger
träden energi att utföra fotosyntesen.
Inne i trädstammen, nära barken, finns ett system av smala
rör i vilka vatten, näring och sockerarter transporteras. Transporten av vatten och näring sker från rötterna upp till grenarna, barren och bladen, medan sockerarter transporteras från
bladen ner till rotsystemet.
Avdunstningen från bladen
och barren skapar ett undertryck i rören vilket gör
att vattnet dras uppåt längs
transportrörens väggar.
Va t t e n u p p t a g n i n g e n
i marken underlättas av
svamptrådar, så kallade
mykorrhiza, som lever på
trädens rotspetsar. Som
tack för hjälpen får svampen näring av träden. m
Källa: Skogen är full av liv
Skogsbruket 11/2011
UPM donerade material till bostäder
i det jordbävningsdrabbade Japan
UPM har donerat bräder av kompositmaterial till bostäder åt närmare 200 familjer i
staden Onagawa i nordöstra Japan, som drabbades hårt av jordbävningen i mars.
B
arackhusen är planerade av en japansk
arkitekt. Totalt byggs
nio trevåningshus av barackmodell. De sista ska vara färdiga i mitten av november.
Alla byggs av återanvänt el-
Även inredningen och
möblerna är gjorda av återanvänt material, såsom returträ,
wellpapp och papphylsor. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Fäst vid ett barr
ar ni tänkt på att granen i motsats till det
mesta såsom älgen,
maskrosen och skogsägaren
växer så länge den lever. Nya
toppskott, fler grenar och allt
grövre stam, år ut och år in.
Det är en makalös evighetsväxt, blott avbruten av
vinter och stoppad av döden.
Ändå fungerar solfångarna eller barren ingalunda i 400 år.
Barren ramlar av grenen efter
åtta till tio år. Lyckligtvis börjar nya fräscha växa ut. Men
vad händer med de pensionerade avramlade granbarren?
Jo, de kan bland annat göda
komposten.
Men vem vill förresten sätta
i sig barr, spetsiga i båda ändarna som de är. Knappast
maskar? Nu är det så vist ordnat att det finns annat som
omvandlar gammalt och ut-
Skogsbruket 11/2011
bredvid varandra. De kan förbindas med varandra via dörrar och korridorer. Husen är
lätta att sätta upp och ta ner
och när de inte längre behövs
kan de tas ner och sparas för
att användas senare.
nött till nya byggstenar och
näring.
Barrbroskskivling heter en
kompostnedbrytare. Det är en
ovanligt vanlig liten svamp,
som finns i hela landet.
– Aldrig hört talas om eller
sett, vad jag vet, svarade en
mycket skogsbevandrad fält-
arkeolog med minst tiotusen
kilometer skog i sin cv.
Titta ner, föreslog jag. Där
runt hans stövlar i granskogen var det alldeles fullt med
dessa små.
När jag sedan lyfte upp ett
granbarr med min minisvamp
fick han en aha upplevelse.
Foto: Wikipedia
H
ler återanvändbart material.
UPM:s kompositbräder som
är gjorda av returpapper och
returplast används i väggar,
golv och tak.
Husen byggs upp av moduler som placeras ovanpå och
Tänk att ett begagnat granbarr
kan bli värd för ett nytt liv.
Skivlingen ägnar hela sitt liv
åt att kalasa på och bryta ned
ett stycke barr. Så specialiserad, så förnöjsam. Slutsatsen
blir nog att granskog behövs.
Vart skulle annars detta enfaldiga liv ta vägen om barrfallet upphör? En svamp att
plocka? Nej, för det första
krävs det nästan pincett och
för det andra så luktar den illa
med dragning åt rutten kål
och bedöms oätlig.
Barrbroskskivling heter för
övrigt kuusenneulasnahikas
på finska. Direkt översatt betyder det granbarrsskivling. m
Text: Dan Rapp,
Skogseko 11/2011.
31
* . QG7 1 *
Julen närmar sig med stormsteg,
snart bara tre veckor kvar till julafton.
Julklappsbekymmer?
• Ge SKOGSBRUKET i julklapp så har du ett bekymmer mindre. Priset för en årsprenumeration är
45 euro + eventuell moms.
• Med en gåvoprenumeration för år 2012 får du ett presentkort med utrymme för egna hälsningar.
• Du kan göra en gåvoprenumeration med beställningskupongen nedan eller via SKOGSBRUKETs
webbsajt www.skogsbruket.fi >Prenumerera.
• Du kan också beställa genom att maila till
[email protected] eller ringa oss
på 020 772 9088.
Som tack för
gåvoprenumerationen
får du Skogsbrukets
handbok.*
*Gäller enbart prenumerationer
till personer och hushåll, som inte
redan har Skogsbruket.

OBS! Vi vill ha din beställning senast den 13 december
Vi ska
vill ha
din beställning
senast iden
december för att du ska hinna få presentkortet i god tid.
för OBS!
att du
hinna
få presentkortet
god13tid.
BESTÄLLNINGSKUPONG
(Var god texta!)
Gåvoprenumeration på SKOGSBRUKET för ett år (11 nummer).
TIDNINGEN SKICKAS TILL:
Skogsbruket
betalar
portot.
Namn:
Adress:
Föreningen för Skogskultur
BETALARE:
Namn:
Adress:
Telefon eller e-post:
Beteckning: 5001298
00003 SVARSFÖRSÄNDELSE