Transcript Ladda ner
ETT NYHETSBREV FRÅN OXELÖSUNDS HAMN • JUNI 2013 I årets tredje nummer av Position fortsätter vi vår granskning av godsets väg från Oxelösunds Hamn till slutstationen. I del tre följer vi det svenska skrotet ut i världen. Artikelserien har i all blygsamhet fått arbetsnamnet ”Oxelösunds Hamn bygger en katedral”. Syftet är att lyfta godset som anlöper Oxelösund, inte bara över kaj, utan till ett större sammanhang. Vart tar allt vägen och till vilken nytta? Det ska vi reda ut under året. Läs mer på sid 2-3 Stålets kretslopp för en hållbarare värld Malm och mineraler bryts för tillverkning av stål. Stålet är en nödvändig förutsättning för ett globalt välståndsbygge. Det används i infrastrukturen men finns också runt alla människor i vardagen. Metoderna för ståltillverkning förbättras ständigt. Produkternas betydelse ur ett livscykelperspektiv blir allt viktigare. Miljösmarta konstruktioner i höghållfasta stålsorter ger ofta större nytta än miljöpåverkan under tillverkningen. Återvinning av stålskrot för insmältning eller som bas för nytillverkning bidrar med betydande positiva miljöeffekter. Visste du att det totala koldioxidutsläppet för ett ton stål tillverkat från skrot bara är en tiondel av det som krävs för malmbaserad tillverkning? Materialforskarna förfinar metoder för separering, analys och rening av stålskrot för att öka användningen. All metallproduktion liksom handeln med råvaror och färdiga produkter måste ses ur ett globalt perspektiv. Vi hanterar idag tio olika skrotprodukter för sex kunders räkning. Det är viktigt att allt skrot återanvänds. Vi är en del av ett viktigt kretslopp för en starkare, lättare och hållbarare värld. Erik Zetterlund VD Fotograf: Jan Lindblad Vi hanterar idag tio olika skrotprodukter för sex kunders räkning. Det är viktigt att allt skrot återanvänds. At your service! 16,5 m NR 3 I EN ARTIKELSERIE ”OXELÖSUNDS HAMN SAML AR SKROT OCH BYGGER BROAR” Fotograf: Jan Lindblad Gamla kastruller, fälgar, bilplåt, lampskärmar - skrot är för evigt och en viktig handelsvara. Oxelösunds Hamn samlar skrot och bygger broar I de två tidigare artiklarna har det återvunna materialet i form av träpellets och avfall återvunnits som värme och energi. Den här artikeln handlar om skrot. Gamla kastruller, fälgar, bilplåt, lampskärmar och annat insamlat skrot från hushåll och företag som återuppstår som till exempel nya stekpan- nor, broar, cyklar, bilar och diskmaskiner. Tror man inte på reinkarnation och evigt liv, så får man revidera den uppfattningen, för faktum är att, när det gäller metallskrot, så är detta i högsta grad en realitet. Skrot är för evigt och en viktig handelsvara. – Metallskrot kan återvinnas hur många gånger som helst, berättar Rickard Heed på Kuusakoski. För Kuusakoski har minsta skrotdel ett värde. Rickard rattar runt på skrotgården där stora mängder skrot exporteras för återvin- At your service! Rickard Heed på skrotgården på Kuusakoski. Minsta skrotdel har ett värde och stora mängder exporteras varje år för återvinning. ning utomlands, till bland annat stålverk på kontinenten. Skrot ser inte alltid ut som skrot längre – Skrot som skeppas ut via hamnen har förändrats de senaste åren – från normalt skrot som bilfälgar, lite plåt, och rörbitar till att vara stora kvantiteter så kallad fraggmat, lätta produkter som plåttak, cyklar, tunn plåt som ska exporteras till fragmenteringsanläggningar där de delas upp i mindre bitar och skrot som redan är fragmenterad, berättar Bo Ytterström som är marknadschef vid Oxelösunds Hamn. Skrot består av många olika produkter och kvaliteter. Koll och noggrann ordning är en förutsättning för en nöjd kund. Bo Ytterström fortsätter: – Sedan 5 år tillbaka har vi utvecklat skrothanteringen rejält genom att erbjuda kunderna olika tjänster och egen lageryta, där de kan lagra det skrot som ska exporteras. Vi delar in ytan och separerar de olika skrotsorterna och skyltar upp så att det blir lätt att hålla isär de olika skrothögarna. När skrotbilarna, i det här fallet lastbilar med skrot, kommer, väger vi dem för kontroll och lagerbokföring åt kunderna och synar lasten. Skrot är inte en enhetlig produkt utan kan alltså bestå av oändligt mycket. Därför är allt skrot specificerat i den så kallade ”Skrotboken”, som troligen är en bibel i företagen. Av det skrot som Oxelösunds Hamn hanterar går i princip allt på export till utlandet i laster, vanligen på 3000 till 4000 tonnare, men även på fartyg upp till 40-50 000 ton. Viktig miljöinsats Järnskrot är världens ojämförbart största återvunna råvara. 500 miljoner ton skrot återvinns årligen och utgör cirka 35 procent av världens stålproduktion. Eftersom metaller som framställs av ny malm är energikrävande och bidrar till koldioxidutsläpp ger återvinning stora miljövinster. Återvinningen minskar självklart också behovet av ny råvara. Exempel: 10 kilo återvunnet stålskrot sparar 9,4 kilo koldioxid. Återvinning av 1 ton järn sparar över 1 ton koldioxidutsläpp. Aluminium är särskilt bra att återvinna eftersom tillverkningen är väldigt energikrävande. Genom återvinning sparar man 95 procent av energin jämfört med att framställa aluminium av ny malm. i klassen när det handlar om att återvinna skrot. Hittills i år har hela Stena Metallkoncernens återvinning bidragit till att minska koldioxidutsläppen med 12 189 802 ton vilket motsvarar 1 892 827 flygresor. Och det bara genom en aktör av flera. Sammanfattningsvis kan man säga att det till sist alltid blir skrot av allt återvunnet skrot i ett evigt kretslopp. Sverige exporterar stora mängder skrot och bidrar på det sättet till att minska uttaget av nya metaller från vår planet och att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Och eftersom skrotet kanske återanvänds i ett stort brobygge någonstans i Europa kan man utan större överdrift säga att Oxelösunds Hamn bygger broar. Lena Calderon Som vanligt när det gäller klimat, miljö och återvinning är Sverige bland de bästa Fotograf: Jan Lindblad Skrotägarna är stora aktörer som Kuusakoski, Stena Metal International, HJ Hansen och Blekinge metall. De köper sitt skrot från bland annat mekaniska verkstäder, järnbruken, kommunernas återvinningscentraler och bilskrotar. De förädlar produkten och säljer skrotet sorterat i olika metaller, kvaliteter, delar och storlekar. Företagen hyr yta i hamnen i väntan på försäljning och lastning på fartyg som tar skrotet till slutkunderna i bland annat Tyskland och Turkiet. De svenska stålverken använder också stora mängder skrot. Då stannar hanteringen förstås inom landet och hamnar inte för utskeppning i hamnen. som skruvar och muttrar. Stena Metall-koncernen hanterar flera miljoner ton skrot av järn och andra metaller per år i Sverige och övriga Norden. – Turkiet är den största importören i världen av järnskrot, berättar Elisabet Rhodin som är manager sales support på Stena Metal International. I Turkiet tillverkas stora mängder armeringsjärn som används vid alla typer av byggen. Det skrot som till exempel blir över när man tryckt ut en bilkaross ur en plåt, är av finare kvalitet och kan återuppstå som en ny kaross eller Järnskrot är världens ojämförbart största återvunna råvara. 500 miljoner ton skrot återvinns årligen och utgör cirka 35 procent av världens stålproduktion. At your service! 16,5 m • JUNI 2013 newmarket.se ETT NYHETSBREV FRÅN OXELÖSUNDS HAMN Fotograf: Jan Lindblad Oxelösunds Hamn AB, POB 26 SE-613 21 Oxelösund, Sweden Tel +46 (0)155-25 80 00 Fax +46 (0)155-343 21 [email protected], www.oxhamn.se Den största miljöutmaningen är för närvarande att få bukt med den damning som uppstår i verksamheten. Nu är vi certifierade och fortsätter att driva miljöarbetet vidare Oxelösunds Hamn är nu certifierade enligt ISO 14001 vilket betyder att vi dels har fått ett bevis på att vårt miljöarbete drivs på ett bra sätt och dels får hjälp av systematiken i systemet att driva miljöarbetet vidare för att bli ännu bättre. Lossning/lastning av fartyg, upplastning av gods till bilar, tippning av gods på kajerna och tippning i markfickor hanteras damningen på olika sätt beroende på vad som hanteras. Ett exempel är järnpelletslossning från fartyg där vi nått långt genom att redan i lastningshamnen tillföra tillräckligt mycket vatten för att det inte ska damma vid lossningen här. Det svåraste fallet är när det plötsligt blåser upp kraftigt, en situation som är ganska vanlig under våren-försommaren då det dessutom ofta är torrt i luften. Vindbyarna lyfter då massor av damm från vägar och lagerytor och från materialhögarna på bulklagret. dukt som förseglar ytan. Vi tror att det kommer att förbättra situationen avsevärt. Fotograf: Jan Lindblad Vår för närvarande största miljöutmaning är att få bukt med den damning som uppstår i verksamheten. Vi vattnar ständigt ytor och vägar med hjälp av vattenbil och sprinkleranläggningar men under dessa förhållanden är det ibland svårt att hinna med. Under våren har vi i samråd med SSAB startat upp ett försök att bespruta kolhögarna med en cellulosapro- OXELÖSUNDS HAMN PÅ FACEBOOK Följ vårt arbete med att utveckla Oxelösunds Hamn. Läs mer om nyheter, framgångar och se klipp från vardagen. Vid hantering på kaj används vattenkanoner för att bilda vattenridåer som fångar damm i luften. At your service! www.facebook.com/ OxelosundsHamn Kom ihåg att ”gilla”!