Transcript Kvalitetsregister ECT årsrapport 2013

Kvalitetsregister ECT
Årsrapport 2013
Årsrapport 2013
Kvalitetsregister ECT
Registerhållare
Sektionschef statistik
Lars von Knorring
Professor emeritus
Huvudförfattare av årsrapporten
Peter Gidlund
Registercentrum Västra Götaland
413 45 Göteborg
[email protected]
Axel Nordenskjöld
Med. Dr., Överläkare
Projektledare
Representant för Svenska
Psykiatriska Föreningens styrelse
Martin Hultén
Kristina Berglund
Registercentrum Västra Götaland
413 45 Göteborg
[email protected]
Styrgrupp
Utgivare
Lars von Knorring
Tonny Andersen
Ralf Ansjön
Niclas Bengtsson
Ullvi Båve
Martin Hultén
Aki Johanson
Lars von Knorring
Mikael Landén
Johan Lundberg
Pia Nordanskog
Axel Nordenskjöld
Kristoffer Södersten
Huvudman
Örebro Läns Landsting
Box 1613
701 16 Örebro
Statistiker
Magnus Pettersson och Vivek Lanka
Statistikkonsulterna Jostat och Mr Sample AB
Gårdavägen 1, 412 50 Göteborg
[email protected]
Emil Gustafsson
Statistiker
[email protected]
Formgivning och produktion: Ibiz reklambyrå
ISSN 2001-6751
Tryckår 2014
•
Tryck: Litorapid, Hisings Kärra
•
Foto: iStockphoto
Innehåll
Sammanfattning.............................................................. 4
Inledning........................................................................... 6
Täckningsgrad och antal patienter................................ 7
Ålder och kön................................................................. 12
Indikationer för ECT....................................................... 13
Tillgänglighet till ECT..................................................... 15
Behandlingseffekter....................................................... 18
Biverkningar och komplikationer................................. 21
Behandlingsteknik.......................................................... 24
Förebyggande behandling............................................ 30
Återinsjuknande............................................................. 33
Organisering av ECT-verksamhet................................. 34
Registrets organisation.................................................. 36
Forskning och rapporter............................................... 38
Kontakta Kvalitetsregister ECT..................................... 41
4 | Å r s r a p p o r t 2 013
Sammanfattning
Samtliga behandlande enheter i landet rapporterade
under 2013 till Kvalitetsregister ECT. Täckningsgraden
för Kvalitetsregister ECT under 2013 var 85% av totalt
3 972 patienter i kvalitetsregistret och Patientregistret.
Antalet behandlade patienter ökade med 138 individer
jämfört med 2012.
Andelen kvinnor av de registrerade var 63%. Patienternas
ålder varierade mellan 15 och 94 år. Omkring 90%
behandlades för depression. Andra indikationer var maniska
episoder vid bipolär sjukdom eller schizoaffektivt syndrom,
Andel
behandlingserier
som
behandlas
för psykos.
schizofreni,
cykloid psykos
och
postpartum
depression kontra övriga indikationer.
Tillgängligheten till ECT vid sjukdomar där svenska
psykiatriska föreningen rekommenderar ECT som första­
handsbehandling var låg och varierande. Andelen av de
patienter som vårdats i slutenvård för dessa sjukdomar
som behandlats med ECT var endast 38%. Bland patienter
under 18 år behandlades 10% av patientgruppen med
ECT medan 51% av dem över 75 erhöll behandlingen.
Upplevelsen av minnesfunktionen efterfrågades hos 62%
av patienterna med minnesfrågan i Comprehensive Psycho­
pathological Rating Scale. 29% av patienterna upplevde en
försämring av minnet medan 19% av patienterna upplevde
en förbättring av minnet inom en vecka efter ECT.
%
Minnesförändring vid ECT 2013.
10,0
%
Depressiv indikation
19
Övriga indikationer
Försämrade
Förbättrade
90,0
52
Oförändrade
29
Medianen för antalet ECT per behandlingsserie var sju.
Medianen för behandlingstiden var 17 dagar. Man inledde
behandlingen med unilateral elektrodplacering i 88% av
serierna.
Andelen återinsjuknade inom ett år efter tät ECT som
erhållit ny slutenvård eller ny tät ECT var i riket 52%.
I ca 75% av behandlingsserierna bedömdes patienterna
som mycket eller väldigt mycket förbättrade, medan
i endast 0,4% av serierna bedömdes patienterna som
Figur 7a. Klinisk bedömning av patientens psykiska
mycket
ellerECT
väldigt
hälsa
efter
med mycket
tät serieförsämrade.
med hjälp av Clinical
Det finns stora variationer i den förebyggande behandling
som ges efter ECT. Inom flera landsting behöver använd­
ningen av litium och fortsättnings-ECT öka medan
användningen av bensodiazepiner kan behöva minska.
Global Impression (CGI-I).
0,4
%
24,2
Mycket bättre
Oförändrad
Mycket försämrad
75,4
Å r s ra p p o r t 2 013 | 5
Registret lyfter fram fyra kvalitetsindikatorer
Vid slutenvårdad svår depression rekommenderas ECT
bl.a. i Nationella riktlinjer för vård vid depression och
ångestsyndrom. Tillgängligheten varierade mellan olika
landsting. I genomsnitt behandlades 37% av patient­
gruppen med ECT vilket är lägre än registrets mål på
minst 40%.
Svenska psykiatriska föreningen har definierat ett antal
etablerade indikationer för ECT i Kliniska riktlinjer.
Andelen med en dokumenterad etablerad indikation
ökade från 73% 2012 till 78% 2013.
Användningen av symtomskattningsskalan MADRS/
MADRS-S ökade men endast Landstinget Dalarna,
Landstinget i Uppsala län, Västerbottens läns landsting,
Landstinget i Kalmar län och Stockholms läns landsting
uppnådde registrets mål som var att minst 60% av
patienterna skulle bedömas med MADRS eller MADRS-S
efter behandlingen.
18 landsting nådde styrgruppens mål att dokumentation
om patienten upplevt biverkningar eller ej skall finnas i
minst 90% av behandlingsserierna.
Kvalitetsindikatorer för Riket.
%
100
80
60
40
20
0
ECT vid slutenvårdad depression
Målnivåer
Etablerad indikation för ECT
Uppföljning av biverkningar
Symtomskattning med
Montgomery Åsberg Depression
Rating Scale
6 | Å r s r a p p o r t 2 013
Inledning
Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som
används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid
svår depression. Behandlingen har använts i 80 år. Verk­
ningsmekanismen är inte helt känd men i vetenskapliga
studier är ECT fortfarande den mest effektiva behand­
lingen vid svår depression. Behandlingen är smärtfri och
ges under narkos. Vid ECT framkallas ett epileptiskt
krampanfall med hjälp av elektricitet. Behandlingen ges
vanligen i serier om omkring åtta behandlingar under
cirka tre veckors tid. Minnesstörningar i anslutning till
behandlingen kan förekomma.
ECT har dock också varit kontroversiellt och användningen
varierar stort mellan olika länder. Under senare år har
tekniken utvecklats. I en rapport ifrån Socialstyrelsen
2010 konstateras: ”Det finns troligen skillnader i utförande
av ECT-behandling mellan olika landsting och regioner.
Samtidigt har tekniken och kraven på god kompetens vid
genomförandet ökat vilket ställer krav på utvecklingen
av kliniska riktlinjer för praxis i användandet av ECT.”
Vidare konstateras: ”Antalet ECT-behandlingar har med
all sannolikhet ökat men det är oklart”.
Ett regionalt register tillkom 2008 i ett samarbete mellan
kliniskt aktiva och forskande läkare och sjuksköterskor
i Örebro, Uppsala och Dalarna. Under 2010 bildades en
nationell styrgrupp i samarbete med Svenska psykiatriska
föreningen (SPF) med målsättning att skapa ett nationellt
Kvalitetsregister ECT. Från och med 2011 har ett nationellt
kvalitetsregister tillkommit med stöd av Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL). Successivt har allt fler
kliniker anslutit sig och registreringarna har ökat för
varje år (Figur 1).
Figur 1. Antal avslutade behandlingsserier
under 2008–2013, täta och glesa serier.
Antal
5000
4484
3818
4000
3000
2000
1215
1000
0
359
2008
568
618
2009
2010
2011
2012
2013
Under 2012 har samtliga enheter i landet som ger ECT
anslutits till registret. God kvalitet på inrapporterade data
och hög täckningsgrad stöds av en regional organisation
som samarbetar med klinikerna vid inrapportering,
tolkning och återkoppling. Arbetet har underlättats av
att registret sedan årsskiftet 2013/2014 genom Register­
centrum Västra Götaland har tillgång till web-plattformen
INCA. Registret är anpassat för att följa upp de kliniska
riktlinjer som Svenska psykiatriska föreningen presenterat
2014.
Nationell statistik kan bidra till att tillgången till be­
handlingen och kvaliteten på vården blir mer likvärdig.
Registret underlättar också forskning om behandlingens
kortsiktiga och långsiktiga effekter. Målet är förbättrad
effekt och minimerade biverkningar.
Registreringen är frivillig och den som registreras kan
när som helst begära att få uppgifterna borttagna ur
registret eller ta del av de uppgifter som berör honom/
henne genom att höra av sig till kvalitetsregistrets
kontaktpersoner. Det som registreras är uppgifter om:
personnummer, diagnoser, symtom, behandlingen,
biverkningar och läkemedelsbehandling. Uppgifterna
rapporteras av vårdpersonalen och patienter som ingår
kan också bli kontaktade av registret. Registret används
för kvalitetssäkring och för forskning. Samkörning
genomförs regelbundet med andra myndigheters register
(Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Statistiska Central­
byrån). Registret drivs av Örebro läns landsting. Registret
omfattas av regelverket i patientdatalagen (2008:355).
Å r s ra p p o r t 2 013 | 7
Täckningsgrad och antal patienter
Antal ECT-behandlade patienter i Sverige
Det totala antalet unika patienter som behandlades med
ECT under 2013 var 3 972, en ökning med 138 individer
jämfört med 2012. Uppgiften är baserad på en sambear­
betning av uppgifter ifrån Kvalitetsregister ECT och
Patientregistret. Uppgiften stämmer också väl med enkät­
uppgifter som samtliga sjukhus besvarat och vi bedömer
därför att få individer saknas i bägge registren.
Kvalitetsregister ECT täckningsgrad
under 2013
Med hjälp av sambearbetning med Patientregistret kan
täckningsgradsgraden för Kvalitetsregister ECT under
2013 beräknas till 85%. Täckningsgraden i de olika lands­
tingen varierade mellan 43% och 100% (se Figur 2).
Täckningsgraden ökade med 9 procentenheter jämfört
med 2012. De landsting som deltagit i registret flera år
har hög täckningsgrad.
Figur 2. Täckningsgrad Kvalitetsregister ECT.
Landstinget i Värmland
Landstinget Kronoberg
Landstinget Dalarna
Landstinget Gävleborg
Landstinget i Uppsala län
Landstinget i Östergötland
Landstinget Västmanland
Västerbottens läns landsting
Landstinget Sörmland
Örebro läns landsting
Region Halland
Region Gotland
Västra Götalandsregionen
RIKET
Stockholms läns landsting
Region Skåne
Landstinget Västernorrland
Landstinget i Kalmar län
Landstinget i Jönköpings län
Landstinget Blekinge
Jämtlands läns landsting
Norrbottens läns landsting
0
20
2013
2012
40
60
80
100
%
8 | Å r s r a p p o r t 2 013
Patientregistrets täckningsgrad
under 2013
Täckningsgraden i Patientregistret för åtgärden ECT har
tidigare varit dålig p.g.a. bristande i rutiner i landstingen
(Rapportering av ECT-behandling till Patientregistret
– en kvalitetstudie, Socialstyrelsen 2013). Satsningen
på Kvalitetsregister ECT är en bidragande orsak till att
täckningsgraden för Patientregistret kraftigt förbättrats
till 84%. Landstingen är skyldiga att rapportera ECT som
utförs inom slutenvården och i samband med läkarbesök
till Patientregistret. Men flera landsting rapporterar inte
ECT som delegerats till andra personalkategorier än läkare.
Det bidrar till att Patientregistret har brister i täcknings­
graden. Socialstyrelsen har föreslagit att Patientregistret
i framtiden även skall omfatta uppgifter om ECT utförda
av andra än läkare.
Tabell 1. Täckningsgrad Kvalitetsregister ECT.
Antal patienter i Patientregistret
och Kvalitetsregister ECT
Täckningsgrad patientregistret
(%)
Täckningsgrad Kvalitetsregister ECT
(%)
Jämtlands läns landsting
67
91
54
Landstinget Blekinge
66
86
67
Landsting
Landstinget Dalarna
145
93
98
Landstinget Gävleborg
149
89
98
Landstinget i Jönköpings län
212
84
75
Landstinget i Kalmar län
79
80
77
Landstinget Kronoberg
67
48
99
Landstinget Sörmland
122
39
92
Landstinget i Uppsala län
127
72
96
Landstinget i Värmland
72
38
100
Landstinget Västmanland
93
92
94
Landstinget i Östergötland
239
97
94
Landstinget Västernorrland
85
65
80
Norrbottens läns landsting
86
98
43
Region Gotland
18
72
89
Region Halland
128
82
90
Region Skåne
466
95
80
Stockholms läns landsting
836
92
81
Västerbottens läns landsting
115
37
94
Västra Götalandsregionen
702
84
89
Örebro läns landsting
98
99
91
3 972
84
85
RIKET
Å r s ra p p o r t 2 013 | 9
Omfattning av ECT i olika landsting
Antalet patienter som rapporterats till Kvalitetsregister
ECT från olika landsting varierade mellan 16 i Region
Gotland och 660 i Stockholms läns landsting. Antalet
ECT per tät serie varierade mellan 6,35 i Landstinget
i Östergötland och 11,1 i Landstinget Västernorrland.
Det förekommer att vissa patienter återinsjuknar och
behöver mer än en tät behandlingsserie under ett år.
Det förekommer också att patienter som erhållit en tät
behandling under tidigare år endast givits gles behandling
under året för att förebygga återinsjuknande.
Tabell 2. Antal serier per individ uppdelat på landsting.
Antal unika individer
Antal täta
serier/individ
Antal glesa
serier/individ
Antal ECT
per tät serie
Antal ECT
per gles serie
Jämtlands läns landsting
36
1,06
0,47
7,39
6,17
Landstinget Västernorrland
63
1,03
0,12
11,11
5,63
Landstinget Blekinge
43
1,16
0,06
7,26
3,00
Landstinget Dalarna
140
1,20
0,15
6,74
6,96
Landstinget Gävleborg
142
1,18
0,25
7,20
6,83
Landstinget i Jönköpings län
155
1,09
0,12
8,03
10,95
Landstinget i Kalmar län
57
1,12
0,48
9,42
8,52
Landsting
Landstinget Kronoberg
59
1,07
0,22
8,68
7,07
Landstinget Sörmland
111
1,08
0,29
7,69
10,91
Landstinget i Uppsala län
117
1,16
0,24
9,63
7,91
Landstinget i Värmland
71
1,06
0,17
7,07
8,38
Landstinget Västmanland
65
1,17
0,07
6,76
7,20
Landstinget i Östergötland
220
1,11
0,38
6,35
5,73
Norrbottens läns landsting
36
0,92
0,33
8,09
21,73
Region Gotland
16
0,81
1,00
6,69
12,31
Region Halland
107
1,08
0,27
8,38
13,42
Region Skåne
348
1,12
0,13
7,77
8,60
Stockholms läns landsting
660
1,28
0,16
7,74
13,60
Västerbottens läns landsting
102
1,32
0,15
7,33
5,20
Västra Götalandsregionen
601
1,13
0,18
7,56
10,20
Örebro läns landsting
RIKET
87
1,11
0,15
7,40
8,13
3 236
1,16
0,20
7,69
9,60
1 0 | Å r s r a p p o r t 2 013
ECT bedrevs under 2013 vid 57 sjukhus i landet. Samtliga rapporterade till Kvalitetsregister ECT, men vissa
sjukhus rapporterade gemensamt. Sex sjukhus rapporterade färre än 10 individer. Danderyds sjukhus rapporterade flest
individer (252 st).
Tabell 3. Antal serier per individ uppdelat på sjukhus.
Antal unika individer
Antal täta
serier/individ
Antal glesa
serier/individ
Antal ECT
per tät serie
Antal ECT
per gles serie
14
0,93
0,57
9,62
9,13
Borås
75
1,09
0,32
7,26
5,71
Danderyd
252
1,32
0,16
7,43
12,28
Sjukhus
Arvika
Eksjö
83
1,10
0,10
8,53
13,88
Eskilstuna
31
1,19
0,23
9,24
13,00
Falköping
126
1,02
0,44
8,18
13,40
Gällivare
5
Gävle
44
0,98
0,30
8,00
7,69
Halmstad
34
1,00
0,29
7,56
15,90
Helsingborg
87
1,20
0,13
7,09
8,64
Huddinge/Sydvästra
187
1,23
0,22
8,53
16,26
Hudiksvall
98
1,27
0,30
6,93
6,45
Hässleholm/Kristianstad
31
1,10
0,19
7,62
21,67
Jönköping
53
1,09
0,25
8,14
9,15
Kalmar
38
1,16
0,71
9,48
6,63
Karlshamn
23
1,26
0,13
7,66
3,00
Karlskoga
19
0,95
0,32
7,06
5,33
Karlskrona
20
1,05
0,00
6,71
Karlstad
57
1,09
0,09
6,53
7,20
Kungälv
62
1,21
0,40
8,73
6,64
Lindesberg
14
1,21
0,21
5,53
10,00
Linköping
93
1,19
0,56
6,15
4,60
Ljungby
2
Lund
99
1,10
0,16
7,66
5,63
Löwenströmska
79
1,27
0,37
7,18
15,41
Malmö
96
1,09
0,09
8,39
6,89
Mora
7
1,15
0,02
6,58
10,00
Motala
8
Mölndal
48
8,00
Norrköping
119
1,06
0,31
6,41
6,62
Nyköping
80
1,04
0,35
7,00
10,39
NU-sjukvården
89
1,16
0,07
8,72
11,5
Piteå
14
0,57
0,79
12,13
21,73
S:t Göran/Norra Stockholm
117
1,29
0,11
7,68
6,85
Sahlgrenska
88
1,15
0,06
6,00
14,40
Skellefteå
51
1,51
0,14
6,22
3,43
1,18
0,05
7,16
8,83
Sollefteå
8
SU/Östra
113
Sunderbyn/Luleå
17
1,12
0,00
7,26
Sundsvall
51
1,04
0,02
11,60
5,00
Å r s ra p p o r t 2 013 | 11
Tabell 3. Antal serier per individ uppdelat på sjukhus.
Antal unika individer
Antal täta
serier/individ
Antal glesa
serier/individ
Antal ECT
per tät serie
Antal ECT
per gles serie
Säter
133
1,22
0,16
6,77
6,76
Södertälje
25
1,36
0,40
7,29
11,20
Trelleborg
18
0,94
0,33
9,65
7,33
Sjukhus
Umeå
51
1,14
0,25
8,81
6,15
Uppsala
117
1,16
0,28
9,63
7,91
Varberg
73
1,12
0,29
8,72
12,24
Visby
16
0,81
0,81
6,69
12,31
Värnamo
19
1,05
0,00
5,45
Västervik
19
1,05
0,21
9,30
Västerås
65
1,17
0,08
6,76
7,20
Växjö
57
1,11
0,21
8,68
6,92
Ängelholm
17
1,24
0,12
7,43
4,50
Örebro
54
1,15
0,11
8,02
10,00
Örnsköldsvik
4
Östersund
FAKTA
RIKET
21,25
36
1,06
0,50
7,39
6,17
3 236
1,16
0,23
7,69
9,60
I Kvalitetsregister ECT registreras:
•Tät serie där ECT är planerat till mer än
ett behandlingstillfälle per vecka
•Gles serie där ECT är planerade till ett
behandlingstillfälle per vecka eller glesare
Tabell 4. Behandlingstid och antal
behandlingar per ECT serie för täta
och glesa serier.
Täta serier Glesa serier
Antal serier
Behandlingstid
i dagar (median)
3 746
738
17
49
Med index-serie menas att ECT ges upprepat i en behandlingsserie till
Antal behandlingar
7
per ECT serie (median)
dess att remission (frånvaro av symtom, frihet från sjukdom) inträder
eller till bedömningen görs att behandlingen ej kan ge ytterligare
symtomlindring. Vanligen ges tre ECT/vecka, det finns dock situa­
tioner då två behandlingar/vecka kan vara att föredra (t ex vid hög risk för konfusion). Vid ytterst svåra
och livshotande tillstånd såsom t.ex. vid katatoni kan ECT ges dagligen. Index-serier registreras vanligen
som tät serie i registret.
6
Fortsättnings-ECT (”continuation”-ECT, cECT) innebär att man upp till en period om upp till sex månader
efter en indexserie ger ytterligare utglesade behandlingar (mellan en behandling per vecka till en behandling
per månad), i syfte att bibehålla ett behandlingssvar av en index-serie. Fortsättnings-ECT-serier registreras
vanligen som gles serie i registret.
Underhålls-ECT (”maintenance-ECT”, mECT) innebär att man under en period som överstiger 6 månader efter
en index-serie ger ECT (mellan en behandling per vecka till en behandling per månad) i syfte att förebygga
insjuknande i en ny episod. Underhålls-ECT serier registreras vanligen som gles serie i registret.
1 2 | Å r s r a p p o r t 2 013
Ålder och kön
Det är vanligare att kvinnor får ECT än män. 63% av de
behandlade var kvinnor och 37% män. Det förklaras till
stor del av att depression, den dominerande indikationen
för ECT, är vanligare bland kvinnor än hos män. ECT
förekommer som behandling från och med tonåren i alla
åldrar, även för mycket gamla. ECT är en säker behand­
ling även för äldre patienter med samtidiga kroppsliga
sjukdomar och den äldsta patienten som behandlades
under året var 94 år. Den yngsta som behandlades var
15 år. Endast enstaka patienter remitteras ifrån barn­
psykiatrin för ECT, medan vuxenpsykiatrin behandlar
även unga vuxna. Effekten av ECT är lika god hos kvinnor
och män. Äldre har en något säkrare effekt men även de
flesta yngre som behandlas har god effekt.
Figur 3. Åldersfördelning, antal unika patienter.
Antal
Antal patienter: 3236
80
70
60
50
40
30
20
10
0
15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 69 71 73 75 77 79 81 83 85 87 91 91 93
Ålder
Figur 4. Könsfördelning av unika individer
i Kvalitetsregister ECT under 2013.
%
36,9
Kvinnor (n=2043)
Män (n=1193)
63,1
Å r s ra p p o r t 2 013 | 1 3
Indikationer för ECT
De vanligaste indikationerna för ECT är depressions­
diagnoser. Omkring 90% av patienterna behandlades
för depression.
Depressionssjukdomar kan ha olika förlopp. Åter­
kommande depression var den vanligaste formen,
19 % hade en bipolär sjukdom (Figur 5).
Svenska psykiatriska föreningen presenterade 2014
Kliniska riktlinjer för ECT. I riktlinjerna definierades
ett antal etablerade indikationer för ECT. Utöver svåra
depressioner ingår maniska episoder vid bipolär sjukdom
eller schizoaffektivt syndrom, schizofreni, cykloid psykos
och postpartum psykos bland de etablerade indikationerna
som framgår i tabellen nedan. Registret har uppdaterats
för att underlätta uppföljningen av dessa indikationer.
Man kan vid registrering markera någon av dessa förvalda
indikationer, eller ange en annan/övrig indikation. Andelen
behandlingsserier där en etablerad indikation finns
dokumenterad ökade från 73% 2012 till 78% 2013.
Figur 5. Andel behandlingsserier med
indikation depression.
%
%
38,0
10,0
19,3
90,0
32,5
Depressiv indikation
Bipolär depression
Övriga etablerad indikation
Depressiv episod
Recidiverande
Tabell 5. Antal behandlingsserier fördelat på etablerade indikationer.
ICD 10 kod
Indikation
Antal
G209
Parkinsons sjukdom
4
G210
Malignt neuroleptikasyndrom
4
F061
Organisk katatoni
9
F063
Organiskt försämringssyndrom
5
F530
Postpartum depression
6
F531
Postpartum psykos
18
F209
Schizofreni
93
F230
Akut polymorf psykos utan schizofren sjukdomsbild (cykloid psykos)
27
F259
Schizoaffektivt syndrom
175
F301
Manisk episod med psykos
4
F302
Manisk episod utan psykos
4
F311
Bipolär sjukdom, manisk episod utan psykotiska symtom
52
F312
Bipolär sjukdom, manisk episod med psykotiska symtom
38
F313
Bipolär sjukdom, lindrig eller medelsvår depressiv episod
246
F314
Bipolär sjukdom, svår depressiv episod utan psykotiska symtom
352
F315
Bipolär sjukdom, svår depressiv episod med psykotiska symtom
80
F321
Medelsvår depressiv episod
229
F322
Svår depressiv episod utan psykotiska symtom
594
F323
Svår depressiv episod med psykotiska symtom
318
F331
Recidiverande depression, medelsvår episod
442
F332
Recidiverande depression, svår episod utan psykotiska symtom
674
F333
Recidiverande depression, svår episod med psykotiska symtom
216
Annan indikation
vilken/uppgift saknas
Uppgift saknas eller annan indikation
894
1 4 | Å r s r a p p o r t 2 013
I de fall ingen av de förvalda diagnoserna användes var det
vanligaste att diagnosen inte dokumenterats tillräckligt
specifikt, t.ex. depression utan närmare specifikation
(357 st) eller bipolär sjukdom utan närmare specifikation
(60 st) för att någon av de förvalda indikationerna kunde
väljas. De vanligast förekommande indikationerna där
ECT gavs utanför de etablerade indikationerna var tvångs­
syndrom (19 st), ångestsyndrom (17 st), och emotionellt
instabil personlighetsstörning (13 st).
De flesta behandlas för svår depression med eller utan
psykos, en mindre andel för medelsvår depression
(Figur 6).
Figur 6. Svårighetsgrad av depression.
%
19,0
29,0
Mild/Medelsvår
Andelen behandlingsserier där någon av de förvalda etable­
rade indikationerna dokumenterats i registret varierade
i olika landsting och framgår av Figur 7. Endast Lands­
tinget i Uppsala län och Landstinget Gävleborg nådde
upp till registrets mål att en dokumenterad etablerad
indikation skall finnas i 90% av alla behandlingsserier.
Svår utan psykos
Svår med psykos
51,0
Indikationer som inte räknats som etablerade
Något fler män (81%) än kvinnor (77%) hade en doku­
menterad etablerad indikation för ECT.
Antal
Depression UNS
357
Bipolär sjukdom UNS
60
Psykos UNS
25
Tvångssyndrom
19
Ångestsyndrom
17
Bipolär sjukdom, blandad episod
16
Emotionellt instabil personlighetsstörning
13
Övrig/okänd
387
Figur 7. Andel ECT-serier där patienten dokumenterats med en etablerad indikation.
Landstinget i Uppsala län
Landstinget Gävleborg
Region Skåne
Landstinget Västernorrland
Landstinget i Östergötland
Landstinget Dalarna
Landstinget i Jönköpings län
Landstinget i Kalmar län
Örebro läns landsting
Stockholms läns landsting
Landstinget Blekinge
Landstinget i Värmland
RIKET
Västra Götalandsregionen
Landstinget Västmanland
Region Halland
Landstinget Kronoberg
Norrbottens läns landsting
Region Gotland
Västerbottens läns landsting
Jämtlands läns landsting
Landstinget Sörmland
20
0
2013
2012
40
Målnivå
60
80
100
%
Å r s ra p p o r t 2 013 | 1 5
Tillgänglighet till ECT
ECT vid slutenvårdad svår depression
37% av 4 711 patienter som vårdades i slutenvård för svår
till mycket svår depression under 2013 erhöll ECT.
ECT är mer effektivt än läkemedel ensamt vid svår
depression. Därför har åtgärden ECT vid slutenvårdad
svår till mycket svår depression (F314, F315, F322, F323,
F332 och F333) hög prioritet enligt nationella riktlinjer
för depression och ångestsjukdomar och utgör en indikator
på vårdens kvalitet. Kvalitetsregistret rapporterar även
denna indikator till Öppna jämförelser. Kohorten av
slutenvårdade med svår depression har hämtats ifrån
Patientregistret och uppgift om åtgärden ECT ifrån
Kvalitetsregister ECT och Patientregistret.
En större andel av de slutenvårdade kvinnorna med
svår depression (40%) behandlades med ECT jämfört
med de slutenvårdade männen med svår depression
(34%). Andelen kvinnor som behandlades ökade med
två procentenheter jämfört med 2012 och andelen män
som behandlades ökade med en procentenhet. I Lands­
tinget Blekinge och Landstinget Kronoberg var andelen
behandlade kvinnor 25 procentenheter högre än andelen
behandlade män.
Tio landsting nådde upp till styrgruppen för Kvalitets­
register ECTs mål att minst 40% av patienterna som
vårdas i slutenvård för svår depression bör erhålla ECT.
Tillgängligheten till ECT var bäst för patientgruppen
i Jämtlands läns landsting, Region Halland och Lands­
tinget i Östergötland. I Landstinget i Uppsala län,
Örebro läns landsting, Lanstinget i Värmland och
Norrbottens läns landsting behandlades färre än 30%
av patientgruppen med ECT.
Figur 8. ECT vid slutenvårdad svår depression.
Antal 2013
Jämtlands läns landsting
45
Region Halland 104
Landstinget i Östergötland 209
Landstinget Västmanland
72
Landstinget Blekinge
50
Landstinget Gävleborg 138
Landstinget Dalarna 131
Stockholms läns landsting 925
Region Gotland
14
Landstinget Sörmland 102
Landstinget Kronoberg
65
RIKET 4711
Landstinget i Jönköpings län 379
Landstinget Västernorrland 120
Västerbottens läns landsting
97
Landstinget i Kalmar län
96
Region Skåne 558
Västra Götalandsregionen 1059
Örebro läns landsting 177
Landstinget i Uppsala län 194
Landstinget i Värmland
80
Norrbottens läns landsting
96
0
20
2013
2012
40
60
80
Målnivå
Fotnot: Andel individer, med diagnoser F314, F315, F322, F323, F332, F333, i slutenvård som erhållit ECT. Uppgift om diagnos
är hämtad ifrån Patientregistret och uppgift om ECT är hämtad från Kvalitetsregister ECT och Patientregistret.
100
%
1 6 | Å r s r a p p o r t 2 013
ECT vid sjukdomar där ECT är
förstahandsbehandling
ECT vid sjukdomar där ECT kan över­
vägas som förstahandsbehandling
Vid några sjukdomar är ECT den mest lämpliga behand­
lingsformen. Enligt svenska psykiatriska föreningens
kliniska riktlinjer rekommenderas ECT som förstahands­
behandling vid organisk katatoni, cykloid psykos,
psykotiska depressioner, postpartum psykos och malignt
neuroleptikasyndrom. Uppgift om dessa diagnoser har
hämtats ifrån Patientregistret slutenvård och uppgift om
åtgärden ECT ifrån Kvalitetsregister ECT och Patient­
registret.
Enligt svenska psykiatriska föreningens kliniska riktlinjer
kan ECT övervägas som förstahandsbehandling vid svåra
depressioner, psykotisk mani och postpartum depression.
Uppgift om dessa diagnoser har hämtats ifrån Patient­
registret slutenvård och uppgift om åtgärden ECT ifrån
Kvalitetsregister ECT och Patientregistret.
Av 1 694 patienter som vårdats för dessa sjukdomar inom
slutenvården behandlades 38% med ECT, vilket var
oförändrat jämfört med 2012. Det finns ett behov av att
förbättra tillgängligheten till ECT för dessa patientgrupper.
En högre andel av kvinnorna (41%) än männen (35%) med
diagnoser där ECT är förstahandsbehandling erhöll ECT.
Tillgången till ECT för patientgrupperna varierade i
olika landsting från 28% i Landstinget i Kalmar län till
55% i Region Halland och Landstinget Blekinge.
Figur 9a. ECT vid sjukdomar där ECT är
förstahandsbehandling.
Av 1 339 patienter som vårdats för dessa sjukdomar inom
slutenvården behandlades 32% med ECT, en ökning
med två procentenheter jämfört med 2012.
En högre andel av kvinnorna (34%) än männen (29%)
med diagnoser där ECT kan övervägas som förstahands­
behandling erhöll ECT.
Tillgången till ECT för patienter med tillstånd där ECT
kan övervägas som förstahandsbehandling varierade i
olika landsting. I Region Halland behandlades 49% av
patienterna med ECT medan endast 19% erhöll ECT i
Norrbotten (Figur 9b).
Figur 9b. ECT vid sjukdomar där ECT kan övervägas
som förstahandsbehandling.
Antal 2013
Antal 2013
11
Halland
75
Halland 44
Jämtland
46
Blekinge
82
Västmanland
47
Stockholm 333
Östergötland
179
Östergötland
39
Dalarna
118
Gävleborg 44
Gävleborg
132
Västmanland
Södermanland 40
Gotland
16
Västernorrland
32
Blekinge
49
Dalarna
45
Stockholm
Jämtland
18
Kronoberg
48
Jönköping
315
Södermanland
90
RIKET 1694
Västerbotten
41
Jönköping 107
844
RIKET 4178
Västra Götaland 333
Kalmar
Örebro
76
Västerbotten
Norrbotten
46
Skåne
486
185
87
79
Gotland
9
Uppsala
Kronoberg
29
Västernorrland
121
Skåne 248
Västra Götala
947
137
Uppsala
59
Örebro
Kalmar
32
Värmland
93
Värmland
26
Norrbotten
84
0
20
2013
40
2012
60
80
100
%
Fotnot: Andel individer som vårdats i slutenvård med diagnoser F061, F230,
F315, F323, F333, F531, G210, som erhållit ECT. Uppgift om diagnoser är hämtad
från Patientregistet. Uppgift om ECT är hämtad från Kvalitetsregister ECT och
Patientregistret.
0
20
2013
40
60
80
2012
Fotnot: Andel individer, som vårdats i slutenvård med diagnoser F063, F302,
F312, F314, F322, F332, F530, som erhållit ECT. Uppgift om diagnos är hämtad
från Patientregistret. Uppgift om ECT är hämtad från Kvalitetsregister ECT och
Patientregistret.
100
%
Å r s ra p p o r t 2 013 | 1 7
ECT till äldre och yngre med sjukdomar
där ECT är förstahandsbehandling
Enligt svenska psykiatriska föreningens kliniska riktlinjer
rekommenderas ECT som förstahandsbehandling vid
organisk katatoni, cykloid psykos, psykotiska depressioner,
postpartum psykos och malignt neuroleptikasyndrom
oavsett patientens ålder.
29 patienter under 18 år vårdades inom slutenvård för
dessa diagnoser, och av dem erhöll endast 3 st ECT (10%).
Tillgången till ECT behöver förbättras för ungdomar
som insjuknar i tillstånd där ECT rekommenderas som
förstahandsbehandling.
Bland 254 patienter över 75 år behandlades 51% av
patienterna med aktuella diagnoser med ECT. En högre
andel av äldre kvinnor behandlades (53%) jämfört med
äldre män (46%). Behandlingen har få kontraindikationer
och är säker även för äldre. Effekterna av ECT tenderar
att vara särskilt gynnsamma för äldre patienter.
Andel ECT-behandlade i befolkningen
Andelen av den vuxna befolkningen som får behandling
med ECT har beräknats genom sambearbetning av
Kvalitetsregister ECT och Patientregistret. Samtliga
patienter som finns med i något av registren är med­
räknade. Det finns en stor variation i hur stor andel av
befolkningen som blir behandlad. Det kan bl.a. bero på
att tillgången till behandlingen på många håll begränsas
av att man inte har tillräckligt med narkosresurser. Lokala
behandlingstraditioner bidrar också till att olika läkare
ordinerar ECT i olika stor utsträckning.
Figur 10. Antal ECT-behandlade per 100 000 i befolkningen över 15 år.
Antal
80
70
60
50
40
30
20
n
lä
gs
in
tl a
er
st
Jö
Ö
ti
ge
in
st
nd
La
nk
öp
gö
le
ti
ge
in
st
nd
La
nd
rg
bo
ti n
tG
ge
in
La
nd
st
nd
tl a
äv
an
sl
sl
än
ge
in
st
nd
m
Jä
g
na
ds
al
la
tD
m
ör
tS
ge
La
in
st
nd
ar
nd
en
g
on
re
ds
al
ra
st
Vä
La
G
öt
en
sl
an
än
sl
on
gi
Re
tt
bo
er
st
gi
ds
la
an
al
H
le
Vä
ti n
nd
e
ng
ki
KE
nd
La
m
St
oc
kh
ol
in
st
sl
in
än
ge
sl
tB
an
RI
ds
Sk
ti n
T
g
e
ån
n
lä
la
Re
gi
on
sa
pp
ge
ti
U
tm
La
nd
st
in
st
nd
La
la
an
no
ge
in
ge
tV
äs
tK
ro
or
st
nd
La
nd
rg
be
nd
st
rn
te
äs
tV
ge
in
La
nd
st
Ö
2012
rla
in
g
la
ns
lä
o
re
br
ns
te
ot
rb
or
N
2013
nd
st
nd
ar
ns
lä
ti
ge
la
lm
ot
Ka
G
in
st
nd
La
in
lä
nd
la
nd
la
rm
on
Vä
gi
Re
ti
ge
in
st
nd
La
n
0
g
10
1 8 | Å r s r a p p o r t 2 013
Behandlingseffekter
Symtomskattning med Montgomery
Åsberg Depression Rating Scale (MADRS)
MADRS är en av de mest använda symtomskattnings­
skalorna vid depression. Den förekommer också i en
variant för självskattning av depressionssymtom
(MADRS-S). Det är värdefullt att följa förloppet vid
depressionsbehandling med hjälp av en symtomskattnings­
skala. Det kan också underlätta detektionen av kvarvarande
symtom och dokumentationen av behandlingseffekterna.
Låga poäng motsvarar få och lindriga symtom. Ur Figur
12a–12b framgår att de flesta patienterna upplevde
betydligt lindrigare symtom efter behandlingen än före.
Kvinnor blev bedömda med MADRS eller MADRS-S
i något lägre utsträckning än män (45% av kvinnorna
jämfört med 47% av männen).
Andelen behandlingsserier för depression där MADRS
eller MADRS-S användes varierade. I flera landsting
användes skattningsskalorna systematiskt medan de
knappast användes alls i vissa landsting (Figur 11).
Landstinget Dalarna, Landstinget i Uppsala län, Väs­
terbottens läns landsting, Landstinget i Kalmar län och
Stockholms läns landsting uppnådde registrets mål som
var att minst 60% av patienterna skulle bedömas med
MADRS eller MADRS-S efter behandlingen.
Under 2013 ökade andelen behandlingsserier för depression
där MADRS eller MADRS-S använts till 45% jämfört
med 38% under 2012.
Figur 11. Andel serier med depression som blivit uppföljda med MADRS eller MADRS-S efter ECT.
Totalt
antal 2013
Landstinget Dalarna 122
Landstinget i Uppsala län
119
Västerbottens läns landsting
57
Landstinget i Kalmar län
52
Stockholms läns landsting 681
Örebro läns landsting
61
Landstinget Sörmland
49
Landstinget Blekinge
40
Region Halland
81
Landstinget i Jönköpings län 141
RIKET 2733
Region Skåne 301
Region Gotland
10
Landstinget Västernorrland
52
Landstinget Gävleborg 127
Västra Götalandsregionen 484
Norrbottens läns landsting
13
Landstinget i Värmland
51
Jämtlands läns landsting
18
Landstinget i Östergötland 192
Landstinget Kronoberg
34
Landstinget Västmanland
48
20
0
2013
2012
40
Målnivå
60
80
100
%
Å r s ra p p o r t 2 013 | 1 9
Figur 12a. Bedömning med MADRS före och efter ECT.
Antal patienter
20
15
10
5
0
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52
MADRS poäng
MADRS före ECT: 309
MADRS efter ECT: 185
Ett lågt värde är ett bättre resultat.
Figur 12b. Självskattning med MADRS-S före och efter ECT.
Antal patienter
120
100
80
60
40
20
0
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54
MADRS poäng
MADRS-S före ECT: 1177
MADRS-S efter ECT: 1404
Ett lågt värde är ett bättre resultat.
Bedömning med Clinical Global
Impression-Improvement (CGI)
CGI-I är en skala där personalen anger förändringen i den
bedömda sammantagna psykiska hälsan. Det framgår av
Figur 13 att efter ca 75% av behandlingsserierna bedömdes
patienterna som mycket eller väldigt mycket förbättrade,
medan i endast 0,4% av serierna bedömdes patienterna
som mycket eller väldigt mycket försämrade. Andelen
där det saknas uppgift om CGI-I i registret är 16%.
I de flesta landsting bedömdes patientens förbättring efter
ECT systematiskt men i Västerbottens läns landsting,
Jämtlands läns landsting, Stockholms läns landsting och
Region Gotland bedömdes färre än 60% av patienterna
med CGI-I och uppgifterna ifrån dessa landsting är
därför osäkra. Andelen behandlingsserier där patientens
förbättring blev bedömda med CGI-I ökade från 76%
2012 till 84% 2013.
Högst andel förbättrade registrerades i Landstinget
Dalarna, Landstinget Sörmland, Region Halland och
Landstinget Västernorrland.
Figur 13. Klinisk föränding efter ECT enligt
Clinical Global Impression-Improvement (CGI-I).
%
0,6
0,4
0,1
5,9
24,3
Väldigt mycket förbättrad
Mycket förbättrad
17,7
Minimalt förbättrad
Oförändrad
Minimalt försämrad
51,0
Mycket försämrad
Väldigt mycket försämrad
2 0 | Å r s r a p p o r t 2 013
Figur 14a. Andel täta serier som följts upp med Clinical Global Impression-Improvement (CGI-I).
Antal
Landstinget Dalarna 167
Region Skåne 378
Landstinget i Värmland
74
Landstinget Västernorrland
61
Landstinget Blekinge
44
Landstinget Kronoberg
63
Örebro läns landsting
91
Landstinget Gävleborg 167
Västra Götalandsregionen 637
Region Halland
115
Landstinget i Uppsala län 132
Landstinget i Jönköpings län 148
Landstinget Sörmland
113
Norrbottens läns landsting
31
RIKET 3152
Landstinget i Kalmar län
60
Landstinget i Östergötland
213
Västerbottens läns landsting
92
Jämtlands läns landsting
31
Stockholms läns landsting
516
Landstinget Västmanland
15
Region Gotland
4
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
%
Figur 14b. Klinisk förändring efter täta ECT-serier.
Antal
Landstinget i Sörmland 113
Landstinget i Dalarna 167
Landstinget Västernorrland
61
Örebro läns landsting
91
Region Halland 115
Region Skåne 378
Landstinget Blekinge
44
Landstinget Gävleborg 167
Västra Götalandsregionen 637
RIKET
3152
Landstinget i Uppsala län 132
Landstinget i Kalmar län
60
Landstinget i Jönköpings län 148
Landstinget i Östergötland 213
Norrbottens läns landsting
31
Landstinget i Värmland
74
Landstinget i Kronoberg
63
0
20
Förbättrade
Oförändrad
40
Försämrad
60
80
100
%
Å r s ra p p o r t 2 013 | 2 1
Biverkningar och komplikationer
Uppföljning av biverkningar
Andelen där det dokumenterats om biverkningar, kompli­
kationer eller oväntade händelser förekommit eller ej
ökade från 86% 2012 till 89% 2013 (Figur 15).
Biverkningar, komplikationer och oväntade händelser kan
förekomma vid ECT. Tillfälliga minnesstörningar är en
relativt vanlig biverkan som kan kräva att behandlingen
anpassas. Bristande rutiner kan göra att uppföljningen
av symtom och biverkningar inte kommer till stånd eller
dokumenteras i registret. Andelen behandlingsserier där
det dokumenterats om biverkningar, komplikationer eller
andra oväntade händelser förekommit eller ej framgår av
Figur 15.
Uppföljning av biverkningar och komplikationer var
ungefär lika ofta dokumenterad för kvinnor (90%) som
för män (89%).
Alla landsting utom Landstinget i Kalmar län, Stockholms
läns landsting och Landstinget Västmanland nådde upp
till registrets mål att dokumentation om patienten upplevt
biverkningar eller ej skall finnas i minst 90% av behand­
lingsserierna.
Figur 15. Andel behandlingsserier där förekomst av biverkningar, komplikationer eller oväntade händelser
i samband med ECT har registrerats i Kvalitetsregister ECT.
Jämtlands läns landsting
Landstinget Blekinge
Landstinget Gävleborg
Norrbottens läns landsting
Region Halland
Landstinget i Östergötland
Landstinget Sörmland
Landstinget i Värmland
Landstinget i Uppsala län
Landstinget Dalarna
Västerbottens läns landsting
Region Skåne
Landstinget Kronoberg
Landstinget Västernorrland
Västra Götalandsregionen
Landstinget i Jönköpings län
Örebro läns landsting
Region Gotland
Landstinget i Kalmar län
RIKET
Stockholms läns landsting
Landstinget Västmanland
0
20
2013
2012
40
Målnivå
60
80
100
%
2 2 | Å r s r a p p o r t 2 013
Subjektiv minnesfunktion
För en optimal anpassning av behandlingen till den indi­
viduella patientens tolerans och effekt behöver patientens
subjektiva minnesfunktion efterfrågas och dokumenteras.
Andelen täta behandlingsserier där minnesfunktionen
dokumenterats med minnesfrågan i Comprehensive
Psychopathological Rating Scale före och efter ECT
varierar i olika landsting mellan 1% och 95% Figur 16.
Mellan 2012 och 2013 ökade andelen täta behandlings­
serier där minnesfunktionen dokumenteras med CPRSminne före och efter ECT från 48% till 62%.
Figur 16. CPRS minne skattning före och efter ECT.
Landstinget i Värmland
Landstinget i Kalmar län
Landstinget Gävleborg
Region Skåne
Landstinget Kronoberg
Landstinget Sörmland
Landstinget i Jönköpings län
Västra Götalandsregionen
Landstinget Västernorrland
Landstinget Dalarna
Landstinget i Uppsala län
RIKET
Region Halland
Stockholms läns landsting
Västerbottens läns landsting
Landstinget Blekinge
Landstinget i Östergötland
Örebro läns landsting
Region Gotland
Jämtlands läns landsting
Norrbottens läns landsting
Landstinget Västmanland
0
20
2013
40
60
80
100
%
2012
Figur 17 visar en fördelning av hur olika patienter skattat
sin minnesförmåga före och efter ECT. Noll poäng motsvarar inga minnesstörningar, två poäng tillfälliga minnes­
störningar, fyra poäng besvärande eller generande minnes­
störningar och sex poäng upplevelse av total oförmåga att
minnas. Det framgår att det vanligaste är att man inte
upplever några minnesstörningar eller endast lindriga
besvär. Men det kan förekomma minnesstörningar både
före och efter ECT.
Figur 17. CPRS minne skattning före och efter ECT.
Antal
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
0
Före ECT
Efter ECT
1
2
3
4
5
6
0 - Ingen subjektiv minnesstörning
1
2 - Tillfälliga minnesstörningar
3
4 - Besvärande eller generande minnesstörningar
5
6 - Upplevelse av total oförmåga att minnas
Mätningen är gjord inom en vecka före och efter ECT då
den tillfälliga minnesstörningen brukar vara som tydligast.
Å r s ra p p o r t 2 013 | 2 3
Figur 18 visar andelen förbättrade och försämrade i
subjektiv minnesfunktion i de landsting där minst 60%
av patienterna bedömts före och efter ECT. 29% av
patienterna upplever en försämring av minnet medan
19% av patienterna upplever en förbättring av minnet.
Andelen som upplever försämring i subjektiv minnes­
funktion varierar mellan 11% och 57% och andelen som
upplever förbättring varierar mellan 7% och 36% i olika
landsting. Redan några dagar efter ECT brukar minnes­
störningen minska. En förklaring till att man får olika
resultat i olika landsting kan vara att minnesfunktionen
i vissa fall efterfrågats samma dag som ECT eller dagen
efter medan man i andra fall väntat upp till en vecka
med att ställa frågan.
Figur 18. Förändring av subjektiv minnesfunktion.
Antal
Jämtlands läns landsting
38
Landstinget Kronoberg
63
Landstinget Sörmland
120
Örebro läns landsting
97
Landstinget i Östergötland
245
Landstinget Blekinge
50
Västra Götalandsregionen
678
Region Skåne
390
Landstinget i Jönköpings län
169
Landstinget Dalarna
168
Landstinget i Värmland
75
Riket
3746
Landstinget i Uppsala län
136
Västerbottens läns landsting
135
Landstinget Gävleborg
167
Landstinget Västernorrland
65
Region Halland
116
Stockholms läns landsting
848
Landstinget i Kalmar län
64
0
10
Försämrade
20
30
Förbättrade
Registret arbetar med att studera vilka faktorer som har
betydelse för minnesstörning efter ECT inom ramen för
flera forskningsprojekt.
40
50
Oförändrade
60
70
80
90
100
%
2 4 | Å r s r a p p o r t 2 013
Behandlingsteknik
SPF:s kliniska riktlinjer förordar att behandlingstekniken anpassas till den enskilde patienten. I vissa
fall behöver en snabb och säker effekt prioriteras och i andra fall behöver man ta större hänsyn till
risken för biverkningar. Så långt det är möjligt bör patienten göras delaktig i dessa avvägningar.
Om behandlingstekniken anpassas till den enskilde patienten uppstår i varje landsting en variation
i antalet ECT/serie, elektrodplaceringar och elektriska doser.
Antal behandlingar per serie
Inledande behandling med ECT (index-ECT) ges normalt
två eller tre gånger per vecka i syfte att uppnå lindring
av symtomen. Hälften av patienterna fick mellan 6 och 9
behandlingar inom sådan tät behandling, medianen var
7 behandlingar, 25% av patienterna fick 9 behandlingar
eller fler. Medianen för antalet behandlingar per serie
varierade mellan olika landsting mellan 6 och 11 (Figur 19).
Uppgifter om antalet behandlingar per serie finns för
alla registreringar i registret.
Första
kvartil
Tredje
kvartil
*
Median
Minsta värde
Medelvärde
Största värde
Figur 19. Antal ECT per tät serie.
Antal
0
Jämtlands läns landsting
Antal: 38
10
20
30
40
50
60
70
20
30
40
50
60
70
80
*
Landstinget Västernorrland
65
*
Landstinget Blekinge
50
*
*
*
*
Landstinget Dalarna
168
Landstinget Gävleborg
167
Landstinget i Jönköpings län
169
Landstinget i Kalmar län
64
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
Landstinget Kronoberg
63
Landstinget Sörmland
120
Landstinget i Uppsala
136
Landstinget i Värmland
75
Landstinget Västmanland
76
Landstinget i Östergötland
245
Norrbottens läns landsting
33
Region Gotland
13
Region Halland
116
Region Skåne
390
Stockholms läns landsting
848
Västerbottens läns landsting
135
Västra Götalandsregionen
678
Örebro läns landsting
97
RIKET
3746
0
10
80
Antal
Å r s ra p p o r t 2 013 | 2 5
Elektrodplacering
De flesta patienterna får behandling med unilateral
elektrodplacering vilket varit standard i Sverige sedan
många år. Internationellt är bitemporal elektrodplacering
vanligare. Bitemporal elektrodplacering har i några
undersökningar varit förknippat med kraftigare eller
snabbare insättande antidepressiv effekt och större risk
för minnesstörningar jämfört med unilateral elektrod­
placering. Det framgår av Figur 20a–b att rutinerna
för elektrodplacering skiljer sig mellan olika landsting.
Uppgifter om elektrodplaceringarna är nästan fullständiga
och bedöms hålla hög kvalitet.
Figur 20a. Elektrodplacering vid första ECT i serien.
Figur 20b. Elektrodplacering vid sista ECT i serien.
Landstinget Västernorrland
Landstinget Västernorrland
Landstinget Blekinge
Landstinget Blekinge
Landstinget i Jönköpings län
Landstinget i Jönköpings län
Landstinget Kronoberg
Landstinget Kronoberg
Jämtlands läns landsting
Jämtlands läns landsting
Landstinget i Uppsala län
Landstinget i Uppsala län
Västra Götalandsregionen
Västra Götalandsregionen
Landstinget i Värmland
Landstinget i Värmland
Region Skåne
Region Skåne
Landstinget i Kalmar län
Landstinget i Kalmar län
Stockholms läns landsting
Stockholms läns landsting
Landstinget i Östergötland
Landstinget i Östergötland
Region Halland
Region Halland
Landstinget Sörmland
Landstinget Sörmland
RIKET
RIKET
Landstinget Gävleborg
Landstinget Gävleborg
Landstinget Dalarna
Landstinget Dalarna
Norrbottens läns landsting
Norrbottens läns landsting
Landstinget Västmanland
Landstinget Västmanland
Västerbottens läns landsting
Västerbottens läns landsting
Region Gotland
Region Gotland
Örebro läns landsting
Örebro läns landsting
0
20
Unilateral
40
Bifrontal
60
80
Bitemporal
100
%
0
20
Unilateral
40
Bifrontal
60
80
Bitemporal
100
%
2 6 | Å r s r a p p o r t 2 013
Elektriska doser
När man väljer elektriska doser försöker man att balansera
tillräckligt stor antidepressiv effekt med minimal minnes­
störning. Under senare år har flera kliniker börjat använda
ultrakort pulsbredd (< 0,5 ms). Några forskningsrapporter
antyder att kortare pulsbredd är förknippat med mindre
uttalade tillfälliga minnesstörningar, men det är ännu
osäkert om ultrakort pulsbredd resulterar i lika kraftig
antidepressiv effekt. Vissa studier antyder att fler behand­
lingar krävs för att uppnå symtomfrihet med ultrakort
pulsbredd och hur detta påverkar de totala behandlings­
effekterna är inte tillräckligt studerat.
SPF:s arbetsgrupp för kliniska riktlinjer har därför före­
slagit att ultrakort pulsbredd inte bör användas generellt
utan reserveras för enskilda patienter, t.ex. om kort puls­
bredd inte tolereras.
Medianen för de elektiska doserna i registret var vid första
ECT: pulsbredd 0,5 ms, frekvens 70 Hz, duration 7,5 s,
strömstyrka 800 mA och laddning 358 mC.
Figur 21 visar att det finns variationer i vilka laddnings­
doser och pulsbredder som används i olika landsting.
Å r s ra p p o r t 2 013 | 2 7
Figur 21. Pulsbredd vid sista ECT.
Pulsbredd (ms)
0
0,5
Jämtlands läns landsting
Antal: 38
1,0
1,5
2,0
1,5
2,0
2,5
*
Landstinget Västernorrland
65
*
Landstinget Blekinge
29
*
Landstinget i Jönköpings län
86
*
Landstinget i Kalmar län
44
*
Landstinget Kronoberg
39
*
Landstinget Sörmland
66
*
Landstinget i Uppsala län
136
*
Landstinget i Värmland
75
*
Landstinget i Östergötland
227
*
Norrbottens läns landsting
29
*
Region Gotland
13
*
Region Halland
74
*
Region Skåne
86
*
Stockholms läns landsting
846
*
Västerbottens läns landsting
119
*
Västra Götalandsregionen
200
*
Örebro läns landsting
91
*
RIKET
2263
*
0
0,5
1,0
2,5
Pulsbredd (ms)
2 8 | Å r s r a p p o r t 2 013
Figur 22. Laddning vid sista ECT.
0
Laddning (mC)
200
400
600
800
1000
800
1000
1200
*
Jämtlands läns landsting
Antal: 38
*
Landstinget Västernorrland
65
*
Landstinget Blekinge
29
*
Landstinget i Jönköpings län
78
*
Landstinget i Kalmar län
44
*
Landstinget Kronoberg
38
*
Landstinget Sörmland
66
*
Landstinget i Uppsala län
136
*
Landstinget i Värmland
75
*
Landstinget i Östergötland
226
*
Norrbottens läns landsting
30
Region Gotland
13
*
*
Region Halland
74
*
Region Skåne
86
*
Stockholms läns landsting
845
*
Västerbottens läns landsting
119
*
Västra Götalandsregionen
200
Örebro läns landsting
91
*
RIKET
2253
*
0
200
400
600
1200
Laddning (mC)
Å r s ra p p o r t 2 013 | 2 9
Krampens längd
Den epileptiska krampens längd och kvalitet är avgörande
för effekten av ECT. Det epileptiska anfallet övervakas
rutinmässigt med elektroencefalogram (EEG). Figur 23
visar att det finns variationer i de epileptiska anfallens
duration för patienter i olika landsting.
Medianen för riket var 36 sekunder. Krampanfall under
cirka 20 sekunders duration brukar ha svagare terapeutisk
effekt än längre krampanfall. Långa krampanfall med
begränsad terapeutisk effekt kan ibland förekomma vid
låg stimuleringsdos.
Figur 23. Duration av det epileptiska anfallet mätt med elektroencefalogram (EEG) vid sista ECT.
0
50
Jämtlands läns landsting
Antal: 36
Kramptid (s)
100
150
200
250
300
100
150
200
250
300
*
Landstinget Västernorrland
65
*
Landstinget Blekinge
29
*
Landstinget i Jönköpings län
81
*
Landstinget i Kalmar län
44
*
Landstinget Kronoberg
39
*
Landstinget Sörmland
58
*
Landstinget i Uppsala län
136
*
Landstinget i Värmland
75
*
Landstinget i Östergötland
225
*
Norrbottens läns landsting
29
*
Region Gotland
12
*
Region Halland
72
*
Region Skåne
84
*
Stockholms läns landsting
821
*
Västerbottens läns landsting
130
*
Västra Götalandsregionen
132
*
Örebro läns landsting
87
*
RIKET
2155
*
0
50
Kramptid (s)
3 0 | Å r s r a p p o r t 2 013
Förebyggande behandling
Effektiv förebyggande behandling är mycket angelägen för att minska den höga risken för åter­
insjuknande. Några alternativ till förebyggande behandling som används är profylaktisk behandling
med litium samt fortsättnings- och underhålls-ECT.
Litium
Andelen patienter med bipolär sjukdom eller återkommande
depression som inom 90 dagar efter avslutad ECT hämtat
ut litium på ett apotek är analyserat genom sambearbetning
med Läkemedelsregistret. Kvaliteten på data bedöms
därför som mycket hög. Litium rekommenderas av Läke­
medelsverket och i SPF:s kliniska riktlinjer vid bipolär
sjukdom och återkommande depression som krävt ECT.
Följsamheten till dessa riktlinjer är generellt låg, endast
25% av patienterna erhöll litium. Andelen kvinnor som
erhöll litium var 25% och andelen män 24%. Andelen
patienter som behandlades med litium varierade mellan
17% och 50% i landsting med fler än 10 behandlings­
serier för de aktuella diagnoserna. Styrgruppen för
Kvalitetsregister ECT bedömer att litium är underanvänt och att de flesta kliniker bör öka användningen
av litium.
Figur 24. Andel av de täta serier, med diagnoskoder F331–F333 samt F311–F315, som hämtat ut litium
inom 3 månader från ECT.
%
60
50
40
30
20
10
g
in
nd
st
nd
lä
ns
in
N
or
rb
La
ot
te
st
nd
la
ns
tS
ge
st
Ö
ti
ge
10
la
m
ör
gö
er
tD
in
st
27
nd
tl a
ar
al
ar
ge
in
st
nd
nd
La
124
na
n
56
lä
g
in
st
La
ge
ti
än
sl
en
nd
La
tt
lm
ds
Ka
an
sl
la
bo
er
st
Vä
38
ti n
in
st
nd
gs
in
ns
lä
o
br
re
Ö
41
g
n
39
lä
nd
Jö
ti
in
st
nd
La
nk
öp
tm
ge
in
st
nd
La
104
la
an
la
äs
tV
ge
ge
in
st
nd
La
32
nd
n
rm
Vä
ti
U
ti
ge
in
st
nd
La
32
lä
la
sa
pp
ro
ge
in
st
nd
81
T
KE
no
RI
be
nd
la
1786
rg
17
tK
on
gi
Re
La
tB
ge
in
st
H
le
al
ki
bo
le
äv
nd
La
44
ng
rg
g
ti n
tG
ge
st
2012
32
e
78
ds
an
nd
La
St
oc
kh
G
ol
öt
m
al
sl
an
än
ds
sl
re
on
gi
ra
st
Vä
2013
566
in
Sk
on
ån
nd
rla
or
Re
rn
te
äs
tV
ge
in
st
nd
La
291
en
135
e
25
gi
0
Antal:
Information om läkemedelsuttag från Läkemedelsregistret. Region Gotland och Jämtlands läns landsting
saknas i figuren pga färre än 10 rapporterade fall med relevanta diagnoser. Antal avser 2013.
Å r s ra p p o r t 2 013 | 3 1
Fortsättnings- eller underhålls-ECT
Fortsättnings-ECT innebär att ECT ges en gång i veckan
till en gång i månaden i syfte att förhindra att sjukdoms­
symtom återkommer. Fortsättnings-ECT i upp till sex
månader och i vissa fall underhålls-ECT under en längre
tid har visst vetenskapligt stöd bl.a. från en svensk
randomiserad kontrollerad studie. Det rekommenderas
även i SPF:s kliniska riktlinjer för patienter som inte haft
tillfredställande effekt av läkemedelsbehandling eller har
särskilt svår sjukdom. Andelen kvinnor som erhöll fort­
sättnings-ECT var 12% och andelen män 11%. Andelen
patienter som fick fortsättnings-ECT i olika landsting
varierade mellan 3% och 46% (Figur 25).
Figur 25. Andel som fått fortsättnings-ECT efter tät serie.
Antal
Region Gotland
13
Landstinget i Kalmar län
64
Jämtlands läns landsting
38
Landstinget i Östergötland
245
Landstinget i Uppsala län
136
Landstinget Gävleborg
167
Region Halland
116
Västerbottens läns landsting
135
Landstinget Sörmland
RIKET
120
3746
Landstinget Kronoberg
63
Landstinget Dalarna
168
Landstinget i Värmland
75
Örebro läns landsting
97
Stockholms läns landsting
Norrbottens läns landsting
848
33
Region Skåne
390
Västra Götalandsregionen
678
Landstinget i Jönköpings län
169
Landstinget Blekinge
50
Landstinget Västernorrland
65
Landstinget Västmanland
76
0
10
2013
20
2012
30
40
50
60
70
80
90
100
%
Andel av täta serier där en gles-serie påbörjats inom 90 dagar.
3 2 | Å r s r a p p o r t 2 013
Bensodiazepiner
Andelen patienter som behandlats med bensodiazepiner
varierade mellan 8% och 57% i olika landsting (Figur 26).
Styrgruppen för Kvalitetsregister ECT bedömer att flera
kliniker bör se över och minska användningen av benso­
diazepiner.
Bensodiazepiner (Tabell 6) kan vara mycket värdefulla
vid tillfällig kraftig ångest. Men de är förknippade med
risker för beroendeutveckling och de kan försvåra optimal
behandlingseffekt vid ECT. De är också associerade med
ökad risk för återinsjuknande efter ECT. Det är därför
önskvärt om bensodiazepiner kan sättas ut före ECT
eller i samband med att patienten förbättras vid ECT.
Andelen patienter som inom 90 dagar efter avslutad
ECT hämtat ut någon bensodiazepin på ett apotek är
analyserat genom sambearbetning med Läkemedels­
registret. Kvaliteten på data bedöms därför som hög.
Andelen patienter som behandlades med bensodiazepiner
ökade från 42% 2012 till 45% 2013. Andelen kvinnor
som behandlades med bensodiazepiner var 47% och
andelen män 39%.
Tabell 6. Läkemedlen som hör till bensodiazepiner.
N03AE01
Klonazepam
N05BA01
Diazepam
N05BA04
Oxazepam
N05BA06
Lorazepam
N05BA12
Alprazolam
N05CD02
Nitrazepam
N05CD03
Flunitrazepam
N05CD05
Triazolam
N05CD08
Midazolam
Figur 26. Andel av de täta serierna som fått ordinerat bensodiazepiner inom 3 månader från ECT.
Antal för 2013 anges under figuren.
%
70
60
50
40
30
20
10
74
ti
tK
Vä
ro
rm
no
la
be
lä
nd
n
rg
62
ge
ge
in
in
st
nd
La
La
nd
st
in
st
nd
La
ar
lm
Sk
ge
ti
Re
gi
Ka
on
gi
re
ds
an
al
G
ra
st
Vä
64
ån
en
on
lä
la
sa
öt
ge
in
388
e
673
n
g
ti n
ds
U
ti
än
sl
st
nd
La
136
pp
an
al
sl
H
ol
kh
oc
St
853
nd
la
nd
la
on
m
in
La
nd
st
Re
tS
ge
äs
tV
ge
116
gi
ör
m
RI
KE
nd
la
nd
119
T
3718
tm
gö
in
st
nd
La
76
an
tl a
ng
ki
er
st
Ö
ti
ge
in
st
nd
La
244
e
g
le
ds
tB
ge
in
nd
st
sl
La
nd
47
ti n
nd
än
sl
rn
te
äs
tl a
m
Jä
38
an
or
le
äv
tV
ge
in
st
nd
La
rla
bo
ti n
tG
ge
in
st
nd
La
63
rg
163
g
n
an
sl
än
sl
en
tt
bo
er
st
Vä
ds
gs
in
Jö
ti
ge
in
st
nd
2012
129
lä
g
in
st
ns
lä
ns
te
ot
rb
or
N
169
nk
öp
la
tD
ge
in
st
nd
La
2013
32
nd
al
st
nd
la
ns
lä
o
br
ar
in
nd
la
ot
G
on
gi
Re
re
Ö
164
na
95
g
13
La
0
Antal:
Information om läkemedelsuttag från Läkemedelsregistret.
Andel patienter som hämtat ut någon bensodiazepin
inom 90 dagar efter en avslutad tät serie.
(Uppgifter ifrån Kvalitetsregister ECT sambearbetat
med Läkemedelsregistret).
Å r s ra p p o r t 2 013 | 3 3
Återinsjuknande
Depressionssjukdomar tenderar att drabba patienter
med återkommande skov.
Återinsjuknande efter tät ECT är utvärderat genom
sambearbetning med Socialstyrelsens patientregister
och Kvalitetsregister ECT. Patienter som registrerats i
Kvalitetsregister ECT under 2011 och 2012 har följts
upp till och med december 2012 i Patientregistret och
Kvalitetsregister ECT. Inläggning eller ny tät ECT har
bedömts som säkra tecken till återinsjuknande. Man bör
vara försiktigt när man jämför andelen återinsjuknade
mellan olika landsting eftersom tillgången till ECT och
slutenvård är starkt begränsad och kan variera mellan
olika landsting.
Andelen återinsjuknade inom ett år efter tät ECT var
i riket 52%. Andelen återinsjuknade män var 49%
medan andelen bland kvinnor var 54%.
Andelen återinsjuknade varierade mellan olika landsting,
Landstinget Blekinge som endast hade rapporterat 19 fall,
hade det lägsta andelen återinsjuknade (27%). Det högsta
andelen återinsjuknade återfanns i Region Halland (62%).
Figur 27. Andel återinsjuknade ett år efter tät ECT.
Antal
Landstinget i Blekinge
19
Jämtlands läns landsting
40
Landstinget i Kalmar län
42
Landstinget i Jönköpings län
Landstinget i Dalarna
75
208
Landstinget i Västmanland
57
Landstinget i Sörmland
149
Norrbottens läns landsting
80
Örebro läns landsting
126
Landstinget Gävleborg
206
Landstinget i Uppsala län
166
Landstinget i Östergötland
233
Landstinget Västernorrland
77
Region Gotland
21
Region Skåne
318
RIKET 3443
Västerbottens läns landsting
119
Västra Götalandsregionen
373
Landstinget i Kronoberg
57
Landstinget i Värmland
141
Stockholms läns landsting
822
Region Halland
114
0
20
40
60
80
100
%
Andel återinsjuknade efter tät ECT-serie som behövt ny tät ECT-serie eller inläggning på sjukhus.
Kohorten är alla patienter i Kvalitetsregister ECT under 2011 och 2012.
Uppgift om ny ECT är hämtad ifrån Kvalitetsregister ECT och återinläggning ifrån Patientregistret med uppgifter t o m december 2012.
3 4 | Å r s r a p p o r t 2 013
Organisation av ECT-verksamhet
I svenska psykiatriska föreningens kliniska riktlinjer för ECT lyfter man bland annat fram att
en psykiater ska vara medicinskt ansvarig för ECT-verksamheten, att ECT bör administreras
av legitimerad sjukvårdspersonal och att det ska finnas lokala rutiner för verksamheten.
Ansvarig psykiater
I svenska psykiatriska föreningens kliniska riktlinjer
förordas att varje ECT-verksamhet bör ha en utsedd
medicinskt ansvarig psykiater. ECT-ansvarig läkares
uppgift är att säkerställa att verksamhetens ECT ges
med väl avvägd och individuellt anpassad behandlings­
teknik, vid rätt indikation, att samtidig medicinering är
korrekt övervägd, att återfallsförebyggande behandling
säkerställs och uppföljning görs.
Utbildning, kvalitetsarbete och forskning bör ingå i arbets­
uppgifterna. Kvalitetsregister ECT skickar årligen en
verksamhetsenkät till samtliga kliniker som ger ECT i
Sverige. I enkäten från 2013 svarade ca 90% av klinikerna
att de har en utsedd ECT-ansvarig psykiater. De kliniker
som har uppgett att de inte har någon utsedd läkare finns
i Landstinget Västernorrland, Landstinget i Östergötland,
Västra Götalandsregionen och Landstinget Sörmland.
Figur 28. Andel sjukhus där det finns en ansvarig ECT-läkare.
Antal
Jämtlands läns landsting
1
Landstinget Blekinge
2
Landstinget Dalarna
2
Landstinget Gävleborg
2
Landstinget i Jönköpings län
3
Landstinget i Kalmar län
2
Landstinget Kronoberg
2
Landstinget i Uppsala län
1
Landstinget i Värmland
2
Landstinget Västmanland
1
Norrbottens läns landsting
3
Region Gotland
1
Region Halland
2
Region Skåne
6
Stockholms läns landsting
4
Västerbottens läns landsting
2
Örebro läns landsting
3
RIKET
54
Västra Götalandsregionen
7
Landstinget Sörmland
2
Landstinget i Östergötland
3
Landstinget Västernorrland
3
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
%
Å r s ra p p o r t 2 013 | 3 5
Legitimerad sjukvårdspersonal
ECT ska i första hand administreras av läkare eller annan
legitimerad sjukvårdspersonal enligt svenska psykiatriska
föreningens kliniska riktlinjer. Det förekommer dock
att ECT ges av olegitimerad personal vilket också har
uppmärksammats i en rapport från Socialstyrelsen som
publicerades 2013. I verksamhetsenkäten svarade drygt
28% av klinikerna att det förekommer att olegitimerad
personal ger ECT. Enligt uppgifterna vi har samlat in från
verksamhetsenkäten förekommer det att olegitimerad
personal ger ECT inom 11 landsting. Dessa är Stockholms
läns landsting, Landstinget i Östergötland, Landstinget
i Kalmar län, Region Gotland, Region Skåne, Västra
Götalandsregionen, Landstinget i Värmland, Landstinget
Gävleborg, Västerbottens läns landsting, Landstinget
Västmanland och Norrbottens läns landsting.
Figur 29. Andel sjukhus där endast legitimerad personal utför ECT.
Antal
Jämtlands läns landsting
1
Landstinget Blekinge
2
Landstinget Dalarna
2
Landstinget i Jönköpings län
3
Landstinget Kronoberg
2
Landstinget Sörmland
2
Landstinget i Uppsala län
1
Landstinget Västernorrland
3
Region Halland
2
Örebro läns landsting
3
Region Skåne
6
Stockholms läns landsting
4
RIKET
54
Västra Götalandsregionen
7
Landstinget i Östergötland
3
Landstinget i Kalmar län
2
Västerbottens läns landsting
2
Norrbottens läns landsting
3
Landstinget Gävleborg
2
Landstinget i Värmland
2
Landstinget Västmanland
1
Region Gotland
1
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
%
Lokal rutin för ECT
Varje klinik som ger ECT bör upprätta en lokal rutin för
verksamheten. Drygt 83% av klinikerna svarade att de
har en lokal rutin för ECT. De kliniker som har uppgett
att de saknar lokala rutiner för ECT finns i Landstinget
i Kalmar län, Landstinget Dalarna, Jämtlands läns
landsting och Norrbottens läns landsting.
Fem klinker besvarade inte frågan i enkäten och dessa
finns i Landstinget Blekinge, Region Halland, Norrbottens
läns landsting, Landstinget i Östergötland och Landstinget
i Jönköpings län.
3 6 | Å r s r a p p o r t 2 013
Registrets organisation
Styrgrupp
Samordnare
Styrgruppen för Kvalitetsregister ECT består av en
registerhållare, representanter från varje sjukvårdsregion,
representanter för kunskapsområden med relevans för ECT
och en representant ur Svenska Psykiatriska Föreningens
styrelse. Lars von Knorring, professor emeritus vid Uppsala
Universitet är registerhållare och ansvarar tillsammans
med styrgruppen bland annat för registrets utveckling
och tolkning av registrets resultat. Styrgruppen har sökt
kontakt med representanter för patientföreningar och
ett fristående brukarråd förbereds. Kontaktuppgifter till
styrgruppen finns längst bak i årsrapporten.
I varje sjukvårdsregion samarbetar styrgruppen med en
samordnare som på deltid hjälper klinikerna med rutiner
för att säkerställa hög täckningsgrad och god kvalitet på
data. Samordnarna besöker enheterna där man återkopplar
registrets resultat, sprider information och bidrar i
diskussionerna om förbättringar av vården. Samordnarna
och styrgruppen bidrar också till att ordna regionala,
nationella och nordiska möten om ECT. Kontaktuppgifter
till samordnarna finns längst bak i årsrapporten.
Medverkande enheter.
Landsting
Blekinge
Dalarna
Gotland
Gävleborg
Halland
Jämtland
Enhet
PIVA/PAKA, Blekingesjukhuset, Karlskrona
Vuxenpsykiatrisk vårdavdelning, Blekingesjukhuset, Karlshamn
ECT-enheten, Allmänpsykiatriska kliniken Falun och Säter
Psykiatriska öppenvårdsmottagningen Mora/Orsa
Psykiatriska kliniken, Visby Lasarett
ECT-teamet, Allmänpsykiatrisk vårdavdelning 1, Hudiksvalls sjukhus
Psykiatriska kliniken, ECT-mottagning, Sjukhuset i Gävle
ECT-mottagningen, Avd. 22, Varbergs sjukhus
Psykiatriska kliniken, ECT-mottagningen, Hallands sjukhus, Halmstad
ECT-enheten, Östersunds sjukhus
ECT-enheten, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Jönköping
Psykiatriska kliniken, Värnamo sjukhus
Remiss- och bedömningsenheten, Höglandssjukhuset Eksjö
Kalmar
Kronoberg
Psykiatrisk avdelning 21, Västerviks sjukhus
Psykiatriska kliniken, ECT-enheten, Länssjukhuset i Kalmar
Allmänpsykiatriska avdelningen, Centrallasarettet Växjö
Allmänpsykiatriska mottagningen, Ljungby Lasarett
Psykiatriska kliniken, Gällivare sjukhus
Norrbotten
Psykiatriska kliniken, Piteå älvdals sjukhus
Psykiatriska kliniken, Sunderbyns sjukhus, Luleå
Allmänpsykiatri, Helsingborgs lasarett
Allmänpsykiatri, Ängelholms sjukhus
Skåne
ECT-enheten, S:t Lars sjukhus, Lund
Psykiatriska kliniken, ECT-teamet, Lasarettet Trelleborg
VO Vuxenpsykiatri, Hässleholm & Kristianstad
Vuxenpsykiatri, Skånes universitetssjukhus, Malmö
Å r s ra p p o r t 2 013 | 3 7
Medverkande enheter.
Landsting
Enhet
ECT-enheten, Danderyds sjukhus, Stockholm
ECT-enheten, Löwenströmska sjukhuset, Stockholm
Stockholm
ECT-mottagningen, Psykiatri sydväst, Huddinge
ECT-verksamheten, Affektiva sektionen, S:t Görans psykiatriska klinik, Norra Stockholms psykiatri
Psykiatricentrum, Avd. 36, Södertälje sjukhus
Södermanland
Uppsala
Värmland
Västerbotten
ECT-teamet, Mälarsjukhuset, Eskilstuna
ECT-teamet, Nyköpings lasarett
ECT-enheten, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Allmänpsykiatrisk mottagning, Centralsjukhuset i Karlstad
Psykiatrisk öppenvårdsmottagning, Sjukhuset i Arvika
Enheten för uppföljning och ECT, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
Psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett
ECT-verksamheten, Sundsvalls sjukhus
Västernorrland
Psykiatricentrum, Örnsköldsvik sjukhus
Psykiatrisk allvårdsavdelning, Sollefteå sjukhus
Västmanland
ECT-mottagningen, Avd. 95, Västmanlands sjukhus, Västerås
Avd 207, Mölndal sjukhus
DoK-teamet, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg
ECT-enheten, Östra sjukhuset, Göteborg
Västra Götaland
ECT-mottagningen, Kungälvs sjukhus
ECT-teamet, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås
Psykiatrisk akutmottagning, Skaraborgs sjukhus, Falköping
Vuxenpsykiatrin NU-sjukvården (NÄL & Uddevalla sjukhus), Trollhättan & Uddevalla
Heldygnsvård, Vårdavdelning 2, Universitetssjukhuset i Örebro
Örebro
Psykiatrisk akut/heldygnsvård, Karlskoga lasarett
Psykiatrisk avdelning, Lindesbergs lasarett
Psykiatri- och habiliteringsenheten, Lasarettet i Motala
Östergötland
Psykiatriska kliniken, Avd. 37, Universitetssjukhuset i Linköping
Vuxenpsykiatriska kliniken, Vrinnevisjukhuset, Norrköping
Inmatning
Statistisk analys och återkoppling
Sedan årsskiftet 2013/2014 är registret anslutet till
Registercentrum Västra Götaland. Enheterna använder
den webbaserade INCA-plattformen för att rapportera in
sina uppgifter och kan där ta del av sammanställningar.
Några enstaka enheter har skickat in uppgifter på pappers­
blanketter för central inmatning. Alla enheter inom
Stockholms sjukvårdsregion har tagit ut uppgifterna
direkt ifrån journalsystemet Take Care och skickat
uppgifterna på datamedium till registret. Det pågår
försök med sex-månaders uppföljning på några enheter.
Registret är placerat vid Psykiatriskt forskningscentrum,
Örebro läns landsting. Sedan 2013 arbetar Emil Gustafsson
som statistiker och Tove Elvin som koordinator. Kontakt­
uppgifter till registret finns längst bak i årsrapporten.
Enheterna kan i INCA se resultat-sammanställningar
online. Registret sammanställer kvartalsvis rapporter
avsedda för enheterna. Därutöver finns det goda möjlig­
heter att framställa statistik särskilt anpassad för den
egna enhetens behov. Kontakta Tove Elvin för mer
information.
3 8 | Å r s r a p p o r t 2 013
Forskning och rapporter
Kvalitetsregistret har använts i fem vetenskapliga publikationer och en avhandling för att beskriva
utfall efter ECT: vilka patientgrupper som tenderade att förbättras, vilka patientgrupper som snabbast
kunde avsluta sjukskrivning och vilka patientgrupper som tenderade att bli återinlagda på sjukhus.
Ytterligare två studentuppsatser baserade på registerdata skrivs nu om för vetenskaplig publicering.
Patientgrupper med nytta av ECT
Studien avsåg att undersöka andelen förbättrade
av ECT i klinisk rutinsjukvård och identifiera kliniska
prediktorer för förbättring.
Syfte:
En populationsbaserad kohort av 990 patienter
behandlade med ECT för depression mellan 2008–2010
vid åtta sjukhus i Sverige identifierades med hjälp av
Kvalitetsregister ECT. Patienter med Clinical Global
Impression Improvement-poäng på 1 (väldigt mycket
förbättrad) eller 2 (mycket förbättrad) ansågs respondera
på ECT. Prediktiva värden av enskilda variabler testades
med t-test och den relativa betydelsen testades med
logistisk regression.
Metod:
Resultat: 80% av patienterna responderade. En högre andel
av patienterna över 50 år responderade (84%) jämfört
med patienter (74%). Psykotiskt deprimerade patienter
responderade i högre andel (89%) jämfört med svårt
deprimerade patienter utan psykos (82%) och patienter
med mild till medelsvår depression (73%). Det var
ingen signifikant skillnad i förbättring mellan patienter
med bipolär sjukdom, återkommande depression, första
depressiva episod eller depression vid schizoaffektivt
syndrom. Patienter med depression och personlighets­
störning responderade i lägre andel (66%) jämfört med
deprimerade patienter utan personlighetsstörning (81%).
Polikliniska patienter responderade i lägre andel (66%)
jämfört med inneliggande patienter. I den logistiska
regressionsanalysen var psykotiska symtom, inneliggande
vård, avsaknad av schizoaffektivt syndrom och högre
ålder oberoende faktorer som var associerade med respons
till ECT.
Konklusion: Studien fokuserade på responsen omedelbart
efter ECT. I likhet med tidigare kliniska prövningar sågs
en hög andel förbättrade vid ECT i klinisk praktik. Den
högsta andelen förbättrade sågs i grupperna med äldre
patienter, patienter med svårare symtom, patienter med
psykotiska symtom, avsaknad av schizoaffektiv sjukdom
och patienter utan personlighetsstörning. Inneliggande
patienter kan ha bättre resultat av ECT än polikliniska
patienter.
Prediktorer för återinsjuknande efter
elektrokonvulsiv terapi för depression
Studien avsåg att undersöka prediktorer för
återinsjuknande efter ECT för depression.
Syfte:
En studie baserad på alla patienter (n=486) som
behandlats med ECT för depression. Studien baserades
på en regional kohort av patienter ifrån Kvalitetsregister
ECT. Psykiatrisk inneliggande vård och självmord
användes som markör för återinsjuknande.
Metod:
Andelen som hade återinsjuknat och behövde
slutenvård inom psykiatrin var 34% inom ett år efter
ECT. Två procent av patienterna begick självmord inom
ett år efter avslutad ECT. Faktorer som var associerade
med ökad risk för återinsjuknande var beroende av alkohol
och droger, bensodiazepin-behandling och behandling
med antipsykotiska läkemedel.
Resultat:
Inom de första åren efter ECT är det vanligt
med återinsjuknande som leder till inläggning på sjukhus.
Behandling med litium kan vara värdefull medan benso­
diazepiner, antipsykotiska läkemedel eller förlängd ECT
inte var förknippad med signifikant minskad risk för
återinsjuknade i denna studie.
Konklusion:
Fortsättnings-ECT med läkemedel jämfört med
läkemedel ensamt för återfallsprevention vid
depression
Den primära målsättningen med studien var att
testa hypotesen att återfallsprevention med fortsättningECT plus läkemedel är mer effektivt än läkemedel
ensamt efter en serie med ECT för depression.
Syfte:
Ett multicenter, oblindat, randomiserat försök
med två parallella grupper genomfördes mellan 2008
och 2012 vid fyra sjukhus i Sverige. Patienter som inklu­
derades hade unipolär eller bipolär depression och hade
responderat på behandling med ECT. Patienterna (n=56)
randomiserades till att erhålla 29 behandlingar med
fortsättnings-ECT med läkemedel eller enbart läkemedel
under ett år. Läkemedelsbehandlingen bestod av anti­
depressiva (98%), litium (56%) och antipsykotiska läke­
Metod:
Å r s ra p p o r t 2 013 | 3 9
medel (30%). Det huvudsakliga utfallsmåttet var återfall
i depression inom ett år. Återfall definierades som mer
än 20 poäng på Montgomery Åsberg Depression Rating
Scale eller inneliggande psykiatrisk vård, självmord eller
misstänkt självmord. Alla 56 randomiserade patienter
deltog i analysen enligt principen intention att behandla.
resultatet. Randomiserade försök behövs för att undersöka
effektiviteten av fortsättnings-ECT.
Prediktorer för återvunnen arbetsförmåga efter
ECT för egentlig depression – en populations­
baserad kohort studie.
Målet med studien var att undersöka hur snabbt
patienter med egentlig depression återvinner arbetsförmågan
efter ECT och identifiera predicerande faktorer.
Syfte:
61% procent av patienterna i gruppen som
behandlades med läkemedel jämfört med 32% i gruppen
som behandlades med fortsättnings-ECT och läkemedel
återinsjuknade (p=0.036). Kognitiv funktion och mått
på minnesfunktion var stabila i bägge grupperna för
patienter utan återinsjuknande. Ett misstänkt självmord
och tre självmordsförsök genomfördes, samtliga inom
patientgruppen som endast behandlades med läkemedel.
Resultat:
Risken för återinsjuknande efter ECT var
påtaglig för patienterna i båda behandlingsgrupperna.
Det fanns en statistiskt säkerställd fördel för patienter
med kombinerad behandling med läkemedel och
fortsättnings-ECT jämfört med patienterna som endast
erhöll läkemedel. Fortsatta studier behövs för att definiera
indikationerna för fortsättnings-ECT, läkemedelsbehand­
ling och behandlingarna kombinerade.
Kohorten bestod av 394 patienter ifrån Kvalitets­
register ECT som behandlats med ECT på grund av
unipolär depression och fått sjukpenning eller sjuk­
ersättning enligt Försäkringskassans MIDAS-register.
Prediktiva värden av enskilda variabler och deras relativa
betydelse testades med Cox-regressions analys.
Metod:
Konklusion:
Återinläggning efter fortsättnings-ECT
– en retrospektiv journalstudie av patienter
med svår depression
Syfte: Studien avsåg att beskriva behovet av inneliggande
vård före, under och efter fortsättnings-ECT
En retrospektiv journalstudie genomfördes av
alla patienter (n=27) som behandlats med fortsättningsECT vid Universitetssjukhuset Örebro mellan 2005 och
2007. Alla patienter var svårt deprimerade vid inledningen
av ECT. Diagnoserna var egentlig depression (n=19) bipolär
depression (n=5) och schizoaffektivt syndrom (n=3).
Metod:
266 patienter hade sjukpenning och 128 sjuk­
ersättning under ECT. Inom ett år hade 71% av patienterna
med sjukpenning återvunnit arbetsförmågan. Faktorer
som var associerade med längre tid till återvunnen arbets­
förmåga var längre sjukskrivning före ECT, mildare
depressiva symtom före ECT, mindre uttalad förbättring
i samband med ECT, bensodiazepin-behandling efter
ECT och beroende av alkohol eller droger.
Resultat:
Konklusion: En stor del av patienterna kan inte återgå
till arbete förrän flera månader efter ECT. Paradoxalt
nog hade patienter med mer uttalade symtom före ECT
en kortare tid till återvunnen arbetsförmåga jämfört med
patienter med mindre uttalade symtom, vilket tyder på
en större effekt av ECT för patienter med svårare symtom.
Perioden med sjukskrivning kan kanske minska om
ECT initieras inom 3 månader från första sjukdagen.
Statistisk analys av symtomfrihet efter
elektrokonvulsiv behandling
Att undersöka ifall symtomfrihet uppnås oftare
i särskilda patientgrupper som behandlas med ECT för
depression.
Syfte:
Andelen av tiden inom slutenvården var lägre
under tiden för fortsättnings-ECT jämfört med tre år
före fortsättnings-ECT. Andelen återinlagda var 43% inom
sex månader och 58% inom två år efter initieringen av
fortsättning-ECT. Sju patienter behövde läggas in under
pågående fortsättnings-ECT.
Resultat:
Konklusion: Behovet av inneliggande vård minskade
under fortsättnings-ECT, men återinläggning var vanligt.
Vid inledning av fortsättnings-ECT var patienterna
förbättrade av index-ECT och fortsättnings-ECT avslut­
ades ofta vid återinläggning vilken kan ha bidragit till
Metod: 1 167 patienter registrerade i Kvalitetsregister ECT,
analyserades med logistisk regression. De delades upp
med avseende på kön, ålder, grad av depression, form av
depression samt förekomst av personlighetsstörningar,
ångest- och beroendesyndrom. Även betydelsen av storleken
på sjukhusen undersöktes. Ett MADRS-S – värde på 10
eller mindre valdes som gräns för symtomfrihet.
4 0 | Å r s r a p p o r t 2 013
45% av kohorten uppnådde symtomfrihet.
Hög ålder och psykotiska inslag var associerat med ökad
chans till symtomfrihet. En högre andel av patienterna
med bipolär depression och recidiverande depression
uppnådde symtomfrihet jämfört med patienter med en
enstaka depressiv episod. En lägre andel av patienter med
ångest- och beroendesyndrom i tillägg till sin depression
uppnådde symtomfrihet jämfört med patienter utan
sådan samsjuklighet.
Resultat:
Tidigare studier har visat att 80% av patien­
terna med depression förbättras av ECT. Den här studien
visar att mer än hälften av patienterna har kvarvarande
symtom efter ECT. Patienter med psykotisk depression
uppnår symtomfrihet oftare än patienter med icke-psyko­
tisk depression. Studien stöder tidigare forskning som
visar att äldre patienter svarar bättre på behandlingen.
Diskussion:
Prefect-studien
Prefect-studien (PREdictors For ECT) genomförs av en
forskargrupp i samarbete med Kvalitetsregister ECT under
ledning av Mikael Landén. Studien avser att undersöka
om det finns genetiska eller biokemiska markörer som
kan kopplas till utfallet av ECT. Det slutgiltiga målet
med studien är att få verktyg som kan användas för att
skräddarsy psykiatrisk behandling så att varje patient får
just den behandling som passar honom eller henne bäst.
Studien finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning
och koordineras från Karolinska Institutet, Institutionen
för medicinsk epidemiologi och biostatistik och genom­
förs i samarbete med flera universitet.
Insamlingen av blodprover sker både retrospektivt (för
patienter som tidigare behandlats med ECT och deltar
i kvalitetsregistret) och prospektivt (för patienter som
skall få behandling med ECT). Kompletterande uppgifter
inhämtas från nationella register som t.ex. Patientregistret,
Medicinska födelseregistret, Folkbokföringen, Utbildnings­
registret, Värnpliktsregistret, Läkemedelsregistret samt
register med förstagradssläktingar.
Publikationer baserade på registerdata
Nordenskjöld A, von Knorring L, Engström I. Rehospital­
ization rate after continued electroconvulsive therapy
– a retrospective chart review of patients with severe
depression. Nord J Psychiatry. 2011 Feb;65(1):26-31.
Nordenskjöld A, von Knorring L, Engström I. Predictors
of time to relapse/recurrence after electroconvulsive
therapy in patients with major depressive disorder:
a population-based cohort study. Depress Res Treat.
2011;2011:470985. Epub 2011 Nov 3.
Nordenskjöld A, von Knorring L, Engström I. Predictors
of the short-term responder rate of Electroconvulsive
therapy in depressive disorders – a population based
study. BMC Psychiatry. 2012 Aug 17;12:115.
Nordenskjöld A, von Knorring L, Brus O, Engström I.
Predictors of regained occupational functioning after
electroconvulsive therapy (ECT) in patients with major
depressive disorder – a population based cohort study.
Nord J Psychiatry. 2012 Dec 11.
Nordenskjöld A, von Knorring L, Ljung T, Carlborg
A, Brus O, Engström I. Continuation electroconvulsive
therapy with pharmacotherapy versus pharmacotherapy
alone for prevention of relapse of depression: a randomized
controlled trial. J ECT. 2013 Jun;29(2):86-92. Accepted
September 26, 2012.
Nordenskjöld A. Electroconvulsive therapy for depression.
Örebro Studies in Medicine 85. Avhandling.
Örebro universitet, 2013.
Gustafsson E. Statistisk analys av symtomfrihet efter
elektrokonvulsiv behandling. Examensuppsats.
Uppsala universitet 2013.
Lindmark G. Serious complications with ECT:
A prospective study of Swedish clinical practice.
Examensuppsats. Örebro universitet 2014.
Å r s ra p p o r t 2 013 | 4 1
Kontakta ECT
Kontaktuppgifter till styrgruppen
Registerhållare
Lars von Knorring, Professor emeritus, Överläkare, Uppsala
Neuropsykologi
universitet, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro.
[email protected]
Aki Johanson, Professor, Inst. för Kliniska vetenskaper,
Lunds universitet. [email protected]
Norra sjukvårdsregionen
Anestesiologi
Tonny Andersen,
Överläkare, Norrlands universitets­
sjukhus, Umeå. [email protected]
Ralf Ansjön,
Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
ECT-sjuksköterska
Axel Nordenskjöld,
Med. Dr., Överläkare, Universitets­
sjukhuset Örebro. [email protected]
Niclas Bengtsson,
Stockholms sjukvårdsregion
Kontaktuppgifter till registrets
centrala organisation
Med Dr., Överläkare, Sektionschef,
St: Görans sjukhus, Norra Stockholms Psykiatri.
[email protected]
Johan Lundberg,
Med Dr., Specialistläkare, St: Görans sjukhus,
Norra Stockholms Psykiatri. [email protected]
Ullvi Båve,
Västra sjukvårdsregionen
Specialist i anestesiologi, Stockholm.
[email protected]
Sektionschef, Sjuksköterska, Norrlands
universitetssjukhus, Umeå. [email protected]
Kvalitetsregister ECT
Psykiatriskt forskningscentrum
Box 1613
701 16 Örebro
Tel. 019-602 58 84
Mikael Landén,
Professor, Överläkare, Göteborgs
universitet. [email protected]
Tove Elvin,
Doktorand, Specialistläkare,
Sahlgrenska universitetssjukhuset.
[email protected]
Emil Gustafsson,
Kristoffer Södersten,
Sydöstra sjukvårdsregionen
Doktorand, Överläkare, Universitets­
sjukhuset i Linköping. [email protected]
Pia Nordanskog,
Södra sjukvårdsregionen,
Svenska Psykiatriska Föreningen
Chefsöverläkare, Psykiatriska kliniken,
Trelleborg. [email protected]
Martin Hultén,
Koordinator
Tel. 019-602 58 84, [email protected]
Statistiker
Tel: 070-612 58 84, [email protected]
4 2 | Å r s r a p p o r t 2 013
Kontaktuppgifter till regionala samordnare
Norra sjukvårdsregionen
Tage Johansson
Enheten för uppföljning och ECT
Psykiatriska kliniken, NUS
901 85 Umeå
Tel. 090-785 65 90, [email protected]
Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Ann-Charlotte Fridenberger
Allmänpsykiatrin, Universitetssjukhuset Örebro
701 85 Örebro
Tel. 070-272 05 90, [email protected]
Stockholms sjukvårdsregion
Ulrica Fagerberg-Lavén
QRC Stockholm
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Box 17533
118 91 Stockholm
Tel. 070-003 81 73, [email protected]
Sydöstra sjukvårdsregionen
Anna Jakobsson
Psykiatriska kliniken, ECT-enheten
Universitetssjukhuset Linköping
581 85 Linköping
Tel. 010-103 38 07, [email protected]
Västra sjukvårdsregionen
Christina Edvardsson
ECT-mottagningen
Kungälvs sjukhus
442 83 Kungälv
Tel. 0303-984 34, [email protected]
Södra sjukvårdsregionen
Kristina Duberg
Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri, Rehab 1
701 85 Örebro
Tel. 070-656 27 27, [email protected]
Registercentrum Västra Götaland
413 45 Göteborg
Registercentrum Västra Götaland
Registercentrum Västra Götaland erbjuder tjänster för att driva och utveckla
nationella kvalitetsregister och ger stöd till registerforskare. Det är ett av flera
registercentra i Sverige. Genom centret får nyare register tillgång till äldre registers
samlade erfarenheter. Registercentrum Västra Götaland har kompetens framför
allt inom statistik och IT för kvalitetsregister. Centrets utvecklingsledare samordnar
insatserna för olika register och projektleder produktionen av deras årsrapporter.
www.registercentrum.se