Transcript slutrapport interregprojektet vänerlaxens fria gång

Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
SLUTRAPPORT
INTERREGPROJEKTET
VÄNERLAXENS FRIA
GÅNG
2011-2014
Vild Klarälvslax i lekdräkt. Foto: Länsstyrelsen Värmland
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Innehåll
1. Sammanfattning ..................................................................................................................... 4
Inledning ............................................................................................................................................ 4
Utredningar och undersökningar om Vänerlaxen ......................................................................... 4
Andra arter och vattenmiljöer ....................................................................................................... 11
Ekologisk status enligt ramdirektivet för vatten .......................................................................... 12
Klimatförändringar och fisk .......................................................................................................... 12
Fiskeförvaltning ............................................................................................................................... 13
Hur leva upp till den moderna lagstiftningen och miljöpolitiken? ............................................. 13
Förslag till åtgärder......................................................................................................................... 14
Baskrav för fiskpassager i Klarälven och Trysilelva med biflöden (urval) ....................................... 14
Lekbeståndsmål ............................................................................................................................... 17
Sportfiskeutveckling........................................................................................................................ 18
Sammanfattande konsekvensbeskrivning ..................................................................................... 19
Övergripande prioriteringar och tidsplan .................................................................................... 21
Finansiering av föreslagna åtgärder .............................................................................................. 22
Förslag för att reducera förlusten av vattenkraftproduktion till följd av fiskpassager och
ekologiska flöden ............................................................................................................................. 22
Några förväntningar om vattenkraftproduktionen och energieffektivisering i framtiden samt
förslag till svenska planeringsmål för miljöförbättrande åtgärder i vattenkraftverk .............. 22
Nyttan kontra kostnader av föreslagna åtgärder ......................................................................... 23
Förbehåll .......................................................................................................................................... 24
Vägen vidare .................................................................................................................................... 24
2. Projektets bakgrund .............................................................................................................. 25
3. Projektbeskrivning, målgrupp, resultat, och resultatindikatorer samt effekter .................... 30
3.1 Projektbeskrivning .................................................................................................................... 30
3.2 Målgrupp.................................................................................................................................... 34
3.3 Resultat och resultatindikatorer samt effekter ....................................................................... 34
4. Indikatorer ............................................................................................................................ 35
5. Projektets påverkan på de genomgående (horisontella) kriterierna ..................................... 36
5.1 Gränsregionalt mervärde ......................................................................................................... 36
5.2 Bättre miljö ................................................................................................................................ 37
(5.3 Jämställdhet mellan kvinnor och män) .................................................................................. 37
(5.4 Etnisk mångfald och integration) ........................................................................................... 37
6. Informationsinsatser och skyltning av projektet .................................................................. 38
7. Underskrift............................................................................................................................40
2
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Figur 1. Göta älvs avrinningsområde med de största biflödena samt sjöarna Rogen och Femunden inom
Klarälvens, Trysilelvas och Femundselvas avrinningsområde.
3
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
1. Sammanfattning
Inledning
Titeln på projektet - “Vänerlaxens Fria Gång” - speglar något som för länge sedan var ett mycket stort
och betydelsefullt laxbestånd men också flera hundra års allvarliga störningar av laxensvandringar
och arbetet för ökad miljöhänsyn gentemot laxen, älven och ekosystemtjänster kopplade till
Klarälven, Trysilelva och Femundselva.
Laxbeståndet i älven har sina rötter hos östersjölaxen, men betraktas idag som en genetiskt
särpräglad glacialrelikt laxstam som i och med landhöjningen efter istiden blev kvar i den sjö som
idag utgörs av Vänern. Klarälvslaxen är i ett globalt perspektiv en av mycket få sötvattenslevande
storvuxna laxstammar, som ända sedan istidens slut vandrat fram och tillbaka mellan Vänern och
sina huvudsakliga lekområden i Klarälven, Trysilelva och Femundselva.
En projektgrupp bestående av sju organisationer har stått för genomförandet av projektet på
uppdrag av en styrgrupp bestående av sex svenska och norska myndigheter. För att så mycket
kunskap och intressen som möjligt skulle fångas upp bildades en referensgrupp med bland annat
kommuner, markägare, fiskeorganisationer och kraftbolag. Via en hemsida och halvårsvisa
seminarium har informationsutbyte skett och programinnehållet i projektet har vid behov justerats.
Vidare har denna rapport remitterats till ett stort antal svenska och norska organisationer, även
utanför den formella projektorganisationen.
Klarälvslaxen kan av flera anledningar ses som en indikator för ett väl fungerande ekosystem: 1) dess
ursprungliga livsmiljö utgörs av ett mycket stort område med vitt skilda ekosystem, från Vänern till
stora älvar och mindre bäckar, 2) den fordrar god vattenkemisk kvalité, 3) den fordrar
vandringsvägar, uppströms och nedströms, 4) den ställer höga krav på vattendragens morfologiska
tillstånd, 5) den är av stort värde ur ett ekosystemperspektiv, 6) populationen är, liksom många
andra arter och populationer, kraftigt försvagad och mycket skyddsvärd, 7) dess lek- och
uppväxtmiljö i rinnande vatten, strömmar och forsar, är starkt reducerad och påverkad av dammar
och kraftverk, 8) det finns relativt mycket dokumentation om laxpopulationens utbredning och
storlek före utbyggnaden av dammar och kraftverk. Lyckas projektet i sin förlängning med att skapa
förutsättningar för ett långsiktigt bevarande och återuppbyggnad av det vilda och långvandrande
laxbeståndet kommer också många andra arter att gynnas parallellt.
Utredningar och undersökningar om Vänerlaxen
Dagens naturliga lekvandring för lax och öring tar stopp vid fällan vid Forshaga kraftverk, ca 20 km
uppströms mynningen i Vänern, varifrån lekfisken transporteras med lastbil uppströms Edsforsen. I
dag fångas och transporteras i Forshaga centralfiske i medeltal (2009-2013) ca 700 vildfödda laxar
och ca 100 vildfödda öringar per år. Dessa individer, som utgör hela de kvarvarande vildfödda
lekbestånden, utgör spillror av vad som fanns i början av 1800-talet. Såväl tidigare analyser som
undersökningar utförda inom detta projekt har visat att Klarälvslaxen har påverkats genetiskt av
odling, hantering och hybridisering med Gullspångslax, en verksamhet som från början skulle vara var
tillfällig men som snart pågått i 50 år. Enligt den nu genomförda genetiska
föräldraskapsbestämningen har den vildfödda laxen ca 3 gånger högre reproduktiv framgång jämfört
odlad lax.
4
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Eftersom det fångades upp till ca 30 000 lax i Deje 1832 och 10 000 i Forshaga 1905 vet vi att det
åtminstone fanns så många laxar och öringar i nedre Klarälven vid den här tidpunkten. Med en
effektivitet i Forshagafällan idag på uppskattningsvis 50 % skulle det verkliga antalet fiskar som
lekvandrar upp från Vänern per år idag ligga på i medeltal ca 1 600 individer (baserat på medelvärdet
800 st per år). Detta indikerar att dagens verkliga lekbestånd endast utgör ca 5 % av det tidigare
fångade antalet. Om man kunde jämföra med den historiskt verkliga lekfiskpopulationen skulle
andelen sannolikt vara betydligt lägre.
Figur 2. Utveckling av antalet fångade vilda Klarälvslaxar i Forshaga centralfiske under perioden 1996 – 2013.
Under 2012 och 2013 genomfördes de första studierna för att utvärdera fällans fångsteffektivitet.
Fiskvägens andel av flödet 2012 var då ca 1,5 % och fångsteffektiviteten knappt 20 %. Motsvarande
siffror för 2013 var högre, ca 3,2 % respektive 78 %. Detta indikerar en misstänkt hög korrelation
mellan antalet fångad fisk i fällan, vattenflödet i älven samt spillvattnets omfattning och utformning. I
samma studie konstateras att laxens position i älven starkt berodde på förhållandet mellan
turbinflöde och spillvattenflöde. Sannolikt fördröjs också fiskens vandring avsevärt vid Forshaga (47
dagar 2013, 4 dagar 2012).
Figur 3. Vild Klarälvslax i lekdräkt, fångad under båtelfiske i norra Klarälven 2013. Foto: Oskar Calson
5
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Studierna med radiomärkt fisk inom projektet har visat att en hel del av den fisk som körs upp inte
vandrar uppåt utan vänder nedströms och passerar till slut Edsforsens kraftstation. För den odlade
fisken under 2011 var andelen så kallade ”fallbacks” hela 50 % medan den för vild var ca 12 %.
Skillnaderna beror sannolikt på att den odlade fisken inte är uppväxt i och präglad på Klarälvens
vatten. När fisken väl hamnat nedströms Edsforsen finns i avsaknad av fiskväg för uppströmsvandring
ingen möjlighet för fisken att ta sig tillbaka. Det innebär att en stor del av den genom åren
upptransporterade fisken aldrig bidragit till produktionen. Sedan 2012 transporteras endast vild lax
varför problemet idag är mindre men likväl förloras ca 12 % av lekfiskarna, sannolikt delvis på grund
av stress till följd av den stress som uppkommer i förvaringsbassängen före transport, under
transporten samt vid utsättning inklusive manuell hantering.
Figur 4. Pejling av radiomärkt leklax i Klarälven.
Elfiskeundersökningar i Klarälvens huvudfåra visar att tätheterna av laxungar längs stränderna
uppström Vingängsjön i norra Klarälven är låga, endast ca 3-20% jämfört med Torneälven, Piteälven,
Kalixälven, Vindeln, Gullspångsälven och Mörrumsån. Motsvarande jämförelse när det gäller
båtelfiske visar att fångsten av laxungar i Klarälven endast uppgår till 7-21% av fångsten av laxungar i
norska. Tätheterna av laxungar vid traditionellt elfiske har dock ökat något under (åtminstone) den
senaste 25-årsperioden (medelvärdet för perioden är ca 0,9 per 100 m2). Båtelfiskeundersökningar
visar att laxungar utnyttjar Klarälven ner till åtminstone 1,5-2 m djup, och att fångsterna 2011-2013
(0,51 – 0,66 laxungar per minut) var något högre än 2006 (0,5 per minut). Ett intressant resultat från
båtelfiskena är också den stora variationen i årsklassernas styrkor samt att detta verkar sammanfalla
med antalet lax som transporteras uppströms Edsforsen. Relativt sett höga upptransportsiffror
verkar ge starkare årsklasser och vice versa. Med reservation för att yttre faktorer som svåra
isvintrar, vattenföring och temperatur påverkar årsklassernas styrkor kan detta vara ett tecken på att
älvens laxproduktion står i direkt proportion till antalet upptransporterade lekfiskar och att älvens
potential inte är fullt utnyttjad. Ett intressant resultat från båtelfiskena är också den stora variationen
i årsklassernas styrkor samt att detta verkar sammanfalla med antalet lax som transporteras
uppströms Edsforsen. Relativt sett höga upptransportsiffror verkar ge starkare årsklasser och vice
versa. Med reservation för att yttre faktorer som svåra isvintrar, vattenföring och temperatur
påverkar årsklassernas styrkor kan detta vara ett tecken på att älvens laxproduktion står i direkt
proportion till antalet upptransporterade lekfiskar och att älvens potential inte är fullt utnyttjad. Ett
intressant resultat från båtelfiskena är också den stora variationen i årsklassernas styrkor samt att
detta verkar sammanfalla med antalet lax som transporteras uppströms Edsforsen. Relativt sett höga
6
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
upptransportsiffror verkar ge starkare årsklasser och vice versa.
Figur 5. Båtelfiske i Strängsforsenområdet, Klarälven. Foto: Børre. K. Dervo.
Figur 6. Laxunge fångad vid elfiske i Strängsforsenområdet. Foto: Peter Andersson.
7
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Resultatet av reproduktionen i form av antalet utvandrande smolt (lax- och öringungar) undersöktes
via en smoltryssja nedströms lekområdena under såväl 2012 (pilotstudie), 2013 som 2014 (figur 7).
Fångsterna varierade betydligt och under 2013 var till exempel den maximala fångsten under en och
samma dag 37 st smolt medan den under 2014 var 420 st. Att variationen är så stor kan ha flera
förklaringar, dels finns varierar antalet upptransporterad lekfisk, lekframgången hos denna samt att
det finns skillnader i uppväxtförhållanden för fisken under älvfasen, vilket alltså ger skillnader i
antalet utvandrande smolt. Dels kan det vara skillnader i hur bra ryssjan fiskat olika år. Till exempel
att smoltens huvudsakliga utvandringstid sammanfallit med tidpunkter då ryssjan inte fiskat alls,
oftast på grund av för högt flöde. Beräkningarna av totalproduktionen av smolt för 2013 visade först
att siffran inte verkade biologiskt rimlig. Detta med tanke på uppmätta förluster i kraftverk, antagen
överlevnad i Vänern och vid jämförelse med det faktiska antalet vildfödda lekfiskar som fångas i
fällan i Forshaga. Den totala utvandringen 2013 bedömdes i modellen kräva 17 000 smolt medan
beräkningarna baserade på fångst återfångst i ryssjan angav att 3 700 smolt hade passerat. Ryssjan
fiskade dock inte under ca en vecka under maj 2013, och baserat på erfarenheterna från 2014 då
väldigt stora mängder smolt passerade under en flödestopp är det inte orimligt att mellanskillnaden
(13 000 smolt) kan ha passerat under veckan med höga flöden som ryssjan inte fiskade under 2013.
Med nära 20 000 utvandrande smolt 2014 stämmer antalet återvandrande lekfiskar till Forshaga
relativt väl i ett modellscenario där överlevnaden i passagen förbi kraftverken är 30 % (d.v.s. enligt 2013
års överlevnadsstudie) och överlevnaden under sjöfasen är 30 %.
Figur 7. Smoltryssja i Klarälven 2013. En metod för att kvantifiera produktionen av laxungar.
Telemetristudierna (d.v.s. radiomärkt lax) inom projektet har visat att endast 49 % av den lekfisk som
transporterades upp överlevde lekvandring, lek och började sin nedvandring under 2011/2012.
Resultatet från studierna visar att ingen de vilda laxarna som följdes från utsättningen uppströms
Edsforsen, via lekvandring, lek och nedvandring lyckades överleva vandringen tillbaka till Vänern,
nästan alla dog vid passage förbi kraftverken. Totalt sett verkar det som att chansen att ta sig ner till
Vänern från lekområdena i norra Klarälven idag är mycket mindre jämfört med tidigare (då
kraftproduktion OCH flottning skedde).
8
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
I två studier, en genomförd av Karlstads universitet 2009 (Norrgård et al. 2013) och en inom ramen
för projektet 2013, följdes vildfödd smolt med akustiska sändare från Strängsforsenområdet ända ner
förbi Forshaga. Förlusterna skedde nästan enbart vid passagerna förbi kraftverken. Den
ackumulerade dödligheten på hela sträckan (8 kraftverk) uppgick till hela 84 % under 2009. Under
detta år spilldes det mycket lite vatten förbi kraftverken vilket fick till följd att de flesta smolt
sannolikt tvingades passera genom turbinerna. Studien upprepades 2013, nu med spillvatten vid alla
kraftverk utom två. Resultatet visade att 30 % av fisken klarade sig förbi Forshaga och 29 % till
Vänern.
Figur 8. Ett av de kraftverk i Klarälven som smolt och utlekt fisk måste passera på sin väg ner till Vänern. Vid
passage av alla 8 kraftverken uppgår den ackumulerade dödligheten till mellan ca 70 och 85 %. Foto:
vattenkraft.info.
Figur 9. Klarälvssmolt överst och parr (inte utvandringsklar laxunge) underst. Foto: Oscar Askling.
9
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
En summering av de telemetristudier som utförts inom projektet ger också vid handen att den vilda
laxsmolten i Klarälven, jämfört med den odlade, hade en klart högre överlevnad vid nedvandring på
sträckan Forshaga-Vänern (89 % mot 11-22%, beroende på utsättningstidpunkt).
De flesta vilda leklaxarna (82 %) simmade direkt till lekplatserna efter utsättning uppströms
Edsforsen, medan endast 29 % av de odlade uppvisade ett liknande beteende. Andelen leklax som
simmade nedströms och hamnade nedströms Edsforsens kraftverk (s.k.fallbacks) efter utsättning var
betydligt högre för odlad lax (50 %) än för vild lax (12 %). Odlad fisk under lektid uppvisade oftare (21
%) ett oregelbundet vandringsbeteende (irrade omkring) jämfört med den vilda laxen (6 %). En större
andel vild lax (87 %) uppvisade ett så kallad stationärt eller ”holding” beteende under leken än odlad
lax (50 % ).
Utdragna störningar i vandringen genom t ex dammar eller lastbilstransporter kan leda till genetiska
förändringar, det vill säga att fisken över tid kan bli mer anpassad till ett stationärt beteende
eftersom det inte längre är lika lönsamt att vandra. Sannolikt har flera genetiska komponenter som
behövs för framgångsrik naturlig vandring påverkats (och påverkas fortfarande) genom
lastbilstransporterna och som att man inte fiskat tillräckligt tidigt på säsongen, vilket bör ha minskat
inslaget av ”gener” från tidigt vandrande delbestånd (Stefan Palm, muntligt). Detta kan även leda till
förlust av en redan låg grad av genetisk variation. Oavsett vilka tekniska eller naturlika lösningar som
väljs förbi kraftverken för att upprätthålla vandringen och förbindelsen mellan lek/uppväxtområden i
älven och uppväxtområdet i Vänern så kommer laxbeståndet att påverkas. Fiskvägar med otillräcklig
effektivitet kommer reducera populationerna till en kritisk låg nivå, och en onaturlig selektion för till
exempel kroppsstorlek, vandringstidpunkt och kön kan ytterligare bidra till allvarliga konsekvenser i
ett bevarandeperspektiv. För att minska risken för en sådan utveckling är det viktigt att anlägga
tillräckligt effektiva fiskpassager och noggrant följa upp passagernas funktion och populationernas
status. Stressen hos fisken ökar sannolikt med transportlängden, detta i en situation där fångst,
hantering förvaring och utsättning redan medfört ett onaturligt stresspåslag. Detta kan ge negativa
effekter som dålig tillväxt, ökad dödlighet och minskad reproduktiv framgång. Fiskvägar medger att
laxen kan återintroduceras i alla delar där den ursprungligen funnits, även i älvens södra och
mellersta delar samt i ett stort antal biflöden. Fiskvägar medger även till skillnad från lastbilssystemet
även vandring inom hela älvsystemet för ett stort antal andra fiskarter. Vidare medger fiskvägar även
partiell fiskvandring och sportfiske efter lax och öring i hela älvsystemet. Fiskvägar innebär till skillnad
från lastbilstransporter inga utsläpp av fossila bränslen. Med lastbilstransporter av fisk lever man
dock inte upp till miljöbalken, ramdirektivet för vatten eller art- och habitatdirektivet. Ej heller
kommer målet om att återskapa ett laxfiske till gagn för landsbygdsutveckling längs hela älvdalen att
nås. På längre sikt är fiskvägar vid samtliga kraftverk mycket viktiga, både för att öka populationerna
som sådana, för att återskapa de naturliga processerna inom populationerna samt att skapa
förutsättningar för ökad fisketurism. Lastbilstransporterna har sedan de infördes på 30-talet
beskrivits som en ”temporär lösning”), och de bör fasas ut och ersättas med tillräckligt effektiva
fiskvägar den dag då lekbestånden är tillräckligt livskraftiga. En sådan utfasning bedöms som
nödvändig och möjlig, men behöver ske
successivt.
Under våren 2013 påvisades laxparasiten G. salaris hos Klarälvslax i Vänern (Klarälven, Forshaga).
Under hösten samma år återfanns även parasiten på laxungar nedströms Höljesdammen.
Förekomsten vid båda platserna var mycket låg men innebär att parasitens utbredningsområde i
vattensystemet idag omfattar Vänern, Gullspångsälven och Klarälven upp till Höljes och att det med
dagens regelverk inte är tillåtet att transportera in lekfisk till norsk sida. Som en följd av fynden och
10
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
möjliga konsekvenser tog projektet initiativ till en utredning angående sannolikheten för spridning,
och effekter av eventuell spridning av parasiten för lax i Norge. Rapportens slutsats är att
sannolikheten för spridning från Klarälven, eller från Trysil-/Femundselva till lax på den norska sidan
är mycket låg. Konsekvensen av en eventuell spridning till norska atlantlaxstammar kan å andra sidan
vara mycket allvarlig. Man kan med fog anta att Vänerns laxstammar är resistenta mot G.s.
BKD är en allvarlig bakteriell njursjukdom hos framförallt odlad fisk. Bland de 1000-tals avelshonor av
lax och öring som provtagits i Forshaga har ett mycket fåtal fall kunnat konstateras. Sannolikheten
för spridning av BKD i systemet med öppna vandringsvägar eller fisktransport är hög och
konsekvensen för lax- och öringbestånden kan vara allvarliga, men i bemärkelsen begränsande.
Andra arter och vattenmiljöer
Fiskfaunan är av naturliga skäl artrikast närmast Vänern med 34 arter i sjön varav ca 24 förekommer
permanent eller tillfälligt i Klarälven upp till Forshaga kraftverk. På sträckan Forshaga - Edsforsen
förekommer idag 5-15 arter, beroende på kraftverkssträcka. Framförallt är det uppströms Munkfors
och vid Skymnäs som artantalet sjunker. Givetvis har naturliga forsar och fall begränsat arternas
historiska spridning uppåt i systemet men jämför man antalet arter idag med slutet av 1800-talet
saknas nu observationer av flera arter. Längst upp i Klarälven mot Höljes ökar artantalet och här har
runt 16 arter påträffats i modern tid. Anledningen är troligtvis att den långa kraftverksfria sträckan
mellan Edsforsen och Höljes erbjuder fler, större och sammanhängande habitat, till exempel bättre
livsmiljöer för strömlevande arter som harr, sik och simpor. I nordligt och högt belägna Trysilelva
sjunker artantalet av främst naturliga skäl något och i Femunden finns åtta fiskarter. Förutom lax och
öring har med stor sannolikhet flera andra fiskarter med stort behov av kontinuitet och/eller
strömmande och forsande vatten decimerats till följd av den omfattande utbyggnaden av dammar
och kraftverk samt rensningen i älvsystemet: ål, asp, id, sik, stäm, harr, flodnejonöga, bäcknejonöga,
stensimpa och bergsimpa. Även norsens och lakens lekvandringar från Vänern upp i Klarälven torde
ha begränsats av vattenkraftutbyggnaden. Ål, asp och lake är upptagna på den svenska Rödlistan,
vilken omfattar hotade eller sällsynta arter eller arter som minskat kraftigt under senare tid. Av
nämnda fiskarter är stensimpa och asp skyddade enligt habitatdirektivet (direktiv 2006/105/EG).
Även strandvegetationen är påverkad av den reglerade vattenföringen. Enligt de studier som
genomförts inom projektet har den steniga strömsträckan nedströms Höljesdammen urspolade
stränder och mycket av den amfibiska vegetationen saknas. Den nedre delen av stranden är
borteroderad på flera ställen längs hela älven, gran har etablerat sig längre ned på stranden och
strandvegetationen minskat i utbredning. Amfibisk vegetation saknas helt liksom stora delar av gräsoch starrbältet. Vide och strandskogsbältet har minskat och stora delar av strandvegetationen nås
inte längre av översvämmande vatten. Artrikedomen har sammantaget minskat med ca 20 % jämfört
med ett oreglerat vattendrag. Även stränderna i de reglerade biflödena uppvisade en lägre
artrikedom jämfört med de oreglerade.
Det totala antalet rödlistade sötvattens- och strandarter som bedöms vara missgynnade av
fragmentering, indämning, torrläggning, reglering och/eller rensning i Klarälven med biflöden uppgår
till 43 st. Flest missgynnade arter återfinns bland skalbaggar och kärlväxter. Av dessa omfattas t ex
ävjepilört, utter, flodpärlmussla och flodkräfta av habitatdirektivet (direktiv 2006/105/EG). En annan
effekt av höga sommarflöden är att de ger upphov till rikligt med temporära, varma småvatten i
strandskogen, vilket gynnar utvecklingen av stora mängder myggor inklusive översvämningsmygg.
11
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Ekologisk status enligt ramdirektivet för vatten
Sammantaget har drygt 60 % av vattenförekomsterna i Femundselva och Trysilelva med biflöden god
eller hög ekologisk status enligt ramdirektivet för vatten, medan motsvarande andel är 18 % i
Klarälven med biflöden. Alla större sjöar och vattendrag ska enligt vattendirektivet uppnå God
ekologisk status. Antalet svenska dammbyggnader i Klarälvens avrinningsområde uppgår till ca 135
st. Samtliga är partiella eller definitiva vandringshinder för öring eller mört. Trettio objekt utgörs av
kraftverksdammar, 40 av regleringsdammar och 65 av spegeldammar, hålldammar, sågdammar,
kvarndammar eller bruksdammar. De senare gruppen är i regel mindre och belägna i mindre
vattendrag högre upp i avrinningsområdet än kraftverksdammarna och regleringsdammarna. Endast
en handfull dammbyggnader finns registrerade i Trysilelva och Femundselva med biflöden. Värst
drabbade är strömmar och forsar och de arter som är beroende av dessa vattenmiljöer. Bara
anläggandet av Höljes kraftverk förstörde 20 km av älvens reproduktionsområde för lax, öring och
harr. De ursprungliga ström- och forssträckorna i den nedre Klarälven mellan Forshaga och
Edsforsens kraftverk (längd ca 120 km) är i det närmaste totalt indämda eller torrlagda till följd av
vattenkraftutbyggnaden. Motsvarande gäller t ex området vid riksgränsen till Höljes (ca 30 km inkl
biflöden), Uvån från Kvien till Klarälven (ca 30 km), Lettan från Letten till Klarälven (ca 8 km) samt
Tåsan från Fageråssjön till Klarälven (ca 17 km).
Flottningsrensning bedrevs i Klarälven, i Varån, Höljan, Tåsan, Letälven, Likan, Femtan, Värån, Halgån,
Uvån och Gröcksälven (Noret-Grundan) samt i en stor mängd mindre svenska vattendrag. Även
Femundselva och Trysilelva är påverkade av flottledsrensning, liksom biflöden som till exempel
Varåa, Hølja, Grøna och Lutua. En del restaureringsåtgärder har genomförts på rensade strömmar
och forssträckor (ca 12 mil) men det återstående behovet av sådana åtgärder är fortfarande
betydande forsar.
Klimatförändringar och fisk
Rapporten Klimatanalys Värmland anger att dynamiken och förekomsten av vatten kan förändras
eftersom ett förändrat klimat innebär skillnader i årstidernas karaktär. Detta kommer även att
påverka både vattentemperatur och vattenföring. Båda dessa är viktiga klimatfaktorer som påverkar
fiskens anpassningar och hur den kan använda älven. Stora förändringar över tid kan påverka
grundläggande egenskaper såsom beteende, fysiologi och livshistoriestrategier och ekologiska
variabler som i sin tur påverkar lek, embryonal utveckling, kläckning, tillväxt, smoltifiering,
könsmognad och livslängd.
“Klimatanalys Värmland” (Persson et al 2014) förutspår att både temperatur och vattenflöde
kommer att ändras avsevärt som en följd av förväntade klimatförändringar under detta århundrade.
Sedan 1988 har alla år utom 1996 och 2010 varit varmare eller mycket varmare än genomsnittet för
“normalperioden” 1961-1990. Under perioden 1961-1990 har Karlstad haft en årsmedeltemperatur
på 5,8 °C och Femunden 0,19 °C. Klimatanalysen förutspår, för Karlstads del, en betydligt högre
årsmedeltemperatur i slutet av århundradet på ca 9 °C, och de regionala skillnaderna kommer att
fortsätta som idag. Det finns ett nära samband mellan årsmedeltemperatur i luft och i vatten, varför
man måste räkna med betydande förändringar även i vattentemperaturen. Ett varmare vattendrag
kan påverka artsammansättningen i älvsystemet till förmån för fler mesofila arter (d.v.s. arter med
temperaturoptimum över 20 °C), till exempel karpfiskar som mört och braxen. Smolten verkar nu
vara både yngre och mindre och om Klarälvslaxens genomsnittliga ålder vid smoltifiering och
utvandring sjunkit kan det tyda på att älvens givna omständigheter har förändrats, t.ex. som följd av
den konstaterat högre medeltemperaturen idag, vilket kan ha resulterat i en snabbare tillväxt hos
12
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
fisken och tidigare smoltifiering. Det antal år som Klarälvslaxen uppehåller sig ute i Vänern mellan
smoltifiering och utvandring och lekvandringen upp i älven vid könsmognad verkar också ha
förändrats. Andelen lax som tillbringar tre år i Vänern har sjunkit från dryga 70 % till knappt 15 % - en
tämligen dramatisk förändring i Klarälvslaxens livshistoria. Detta indikerar en snabb och stor
förändring mot färre levnadsår i sjön före lekvandring kan ha uppstått under de senaste 20 åren.
Laxfiskar är i allmänhet anpassade till relativt kallt vatten (< 20°C). Det finns dock även vissa
skillnader mellan olika laxfiskarter och både lax och öring kan överleva vid de flesta temperaturer
som vi kan förvänta oss i älven i framtiden. Övre gränser för överlevnad hos öring anses vara 25 °C
och för lax 28 °C. Öring har bäst tillväxt vid 13-17 °C, medan motsvarande optimum för lax är 16-20
°C. Med utgångspunkt i den förutspådda ökningen av vattentemperatur kan man anta att gränsen för
områden med optimala produktionsförhållandena för Klarälvslax och – öring att flytta norrut. Detta
tyder på att det relativt sett kan vara än viktigare att återetablera produktionen av lax och öring även
i de norska delarna av älven.
Fiskeförvaltning
När det gäller förvaltning av lax och öring och fisket efter dessa i älven upp till Forshaga är detta
reglerat via föreskrifter (FIFS 2004:37) samt dispenser. Övrigt fiske och fiske efter lax och öring
ovanför Forshaga sköts idag till största delen av de 12 fiskevårdsområdesföreningarna (FVOF) som
finns verksamma längs älven. Under årens lopp har fiskevårdsområdena deltagit i flera försök att
komma tillrätta med de gemensamma problem som finns i Klarälven såsom vandringshinder,
förstörda lekbottnar och andra för fisken negativa faktorer. Under 2009 framkom önskemål om ett
gemensamt fiskekort för Klarälven från ledningen i projektet Turismutveckling längs Klarälven. Möten
med FVOF längs Klarälven hölls och många frågor uppstod, till exempel varför det inte finns lax och
öring på alla sträckor mellan kraftverken, varför finns det skillnader i regler o.s.v. De möten som hölls
blev uppstarten till ett vidare samarbete under arbetsnamnet FISK (Fiskevårdsområden I Samverkan
Klarälven). När det gäller skyddet för den vilda laxen och öringen i älven visade genomgången av FISK
att reglerna är mycket olika utformade beroende på område. Förbättringsområden har identifierats
och FISK har därför rekommenderat förvaltande FVOF att samordna och förändra regelverket i syfte
att öka skyddet för den vilda Klarälvslaxen och Klarälvsöringen. Flera FVOF längs Klarälven säljer idag
fiskekort via webben där även fångstrapportering ingår i systemet. Den mest framkomliga vägen för
effektiv fångstrapportering är dock sannolikt att i första hand använda sig av digitala tjänster för hela
Klarälven. Gemensamma turistfiskekort bör införas men delas in i tre olika delområden: Forshaga
FVOF och söderut, från Forshaga FVOF till och med Dalby FVOF samt uppströms Dalby FVOF till och
med Norra Finnskoga FVOF . En gemensam webbplats för att ge information om fisk och sportfiske
har funnits länge, men kan kompletteras med information om till exempel olika fiskevårdsprojekt
liksom lokala uppgifter om intressanta fiskeplatser eller naturvärden längs Klarälven. Behovet av en
samlande förening och en vidareutveckling av FISK har diskuterats fortlöpande under projektet, och
den 17 juni 2014 bildades föreningen ”Klarälvens fiskeråd”.
Hur leva upp till den moderna lagstiftningen och miljöpolitiken?
Följande rättsliga instrument anses möjliga att använda för att genomdriva målen i projektet
Vänerlaxens fria gång. Att förklara ett område, t.ex. avrinningsområdet för Klarälven, som
miljöskyddsområde enligt bestämmelserna i 7 kap. 19-20 §§ miljöbalken. Att ompröva tillstånden för
vattenkraftverken i Klarälven enligt 24 kap. 5 § miljöbalken. Att återkalla tillstånd för vattenkraftverk
i Klarälven enligt 24 kap. 3 § miljöbalken. Att bedriva tillsyn av vattenkraftverken i Klarälven enligt
miljöbalkens bestämmelser, och att väcka sådana latenta villkor som föreskrivits i de domar som
gäller Klarälven. Det bör dock i sammanhanget noteras att Vattenverksamhetsutredningen i sitt
13
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
delbetänkande ”Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler” (SOU 2013:69) har
föreslagit ett system med ny prövning av bl.a. tillstånd som har prövats före miljöbalkens
ikraftträdande. Leder detta förslag, med eventuella justeringar, till lagstiftning kan det finnas
anledning att använda det effektivare institutet ny prövning framför de rättsliga instrument som
finns att tillgå idag.
Förslag till åtgärder
För de långvandrande bestånden av Klarälvslax, Klarälvsöring, flodnejonöga och ål föreslås på kort
sikt följande åtgärder gälla intill dess att tillräckligt effektiva upp- och nedströmsfiskvägar vid
samtliga kraftverk har etablerats (för dessa - se baskrav):
1. Från Vänern uppvandrande lekfisk som fångas i fällan vid Forshaga kraftverk transporteras
direkt i tankbil för utsättning dels uppströms Edsforsens kraftverk och dels uppströms
Sagnfossens kraftverk (under förutsättning att detta blir förenligt med norsk lagstiftning).
2. Nedvandrande fisk (smolt och kelt) samlas in vid Lutufallets kraftverk varifrån de leds in i en
pipeline eller transporteras med tankbil för utsättning nedströms Höljes kraftverk.
3. Nedvandrande fisk (smolt och kelt) samlas in vid Edsforsen (samt vid behov även vid
nedströmsliggande kraftverk) varifrån de leds in i pipeline och/eller transporteras i tankbil för
utsättning nedströms Forshaga kraftverk.
Baskrav för fiskpassager i Klarälven och Trysilelva med biflöden (urval)









Fiskpassage ska ordnas både upp- och nedströms vid det enskilda kraftverket/dammen för
samtliga förekommande fiskarter som företar vandringar, oavsett om passage finns vid uppeller nedströms liggande kraftverk (detta eftersom många fiskar företar vandringar, även i
liten skala).
I stora och breda älvar krävs vid varje kraftverk minst två fiskvägar och i regel flera ingångar
till respektive fiskväg.
För uppströmsvandring bör naturlika fiskvägar ha prioritet. De passar de flesta arter och
storlekar. Dessa kan utformas som nya habitat för fisk, bottendjur, däggdjur, groddjur,
insekter och andra smådjur, och kan därmed ersätta något av de strömhabitat som förlorats.
Naturlika fiskvägar måste ha en fastställd minsta vattenföring som är tillräcklig för att bevara
sträckans habitatvärden.
Väl fungerande tekniska uppströmspassager ska vara vattenförande minst 10–11 månader
om året beroende på klimat.
Som regel behövs s.k. lockvatten för att få fisken att hitta fiskvägen, eller fiskvägarna, och vid
behov även flera ingångar till fiskvägen/-arna. Lockvattnet bör utgöra minst 5 % av
medelvattenföringen på platsen och vid högflöden bör även lockvattnet öka i paritet med
detta. Detta bör utgöra bästa möjliga teknik om man inte kan visa att samma resultat kan
uppnås med en mindre lockvattenmängd. De exempel som finns att tillgå visar att
lockvattnet bör utgöra 6–23 % av vattenföringen på platsen.
Att fisken fördröjs upp till något–några dygn är acceptabelt vid en fiskväg.
Fiskar på nedströmsvandring ska inte riskera att passera via turbinerna utan ska ledas förbi.
För att säkerställa en skadefri passage av kraftverk för nedströmsvandrande fisk, behöver
man anlägga alternativa nedströmspassager förbi hindret och fisken måste ledas dit med
någon form av avledare och/eller vattentappning genom lämpligt placerat ytutskov.
Vid alla typer av åtgärder för förbättrad nedströmspassage, är det av avgörande betydelse
att flyktöppningen och förbipassagen anläggs i direkt anslutning till avledaren.
14
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com







EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Flyktöppningens, och därmed hela åtgärdens, funktion är beroende av den mängd vatten
som tappas i förbipassagen. Enkelt uttryckt kan man säga att ju mer vatten som tappas
genom förbipassagen, desto större sannolikhet att den funkar väl. Rekommenderade
vattenmängder internationellt handlar om 2–10 % av flödet.
Vid vissa kraftverk kan det för lax och öring vara effektivt att spilla tillräckligt med vatten
genom lämpligt placerade och utformade yttappade utskov..
Fiskvägar för nedströmspassage ska vara öppna hela året.
Den akut hotade europeiska ålen ges högsta prioritet vid varje passage.
Generellt ska minst 90 % total effektivitet (anlockning och passage) uppnås vid
nedströmspassager för lax, öring, ål och flodnejonöga, och vid uppströmspassage för ål och
flodnejonöga. För uppströmsvandring förbi en damm ska effektiviteten för lax och öring vara
minst 94 %. För övriga fiskarter är det svårt att kvantifiera passageeffektivitetskrav men
målsättningen ska vara hög och sträva efter förbättring även för dessa.
Vid vattenkraftsreglering vidtas åtgärder för att i möjligaste mån efterlikna den naturliga
variationen av flödet.
Alla åtgärders funktion utreds och säkerställs. Utvärderingarna bör ligga till grund för
förbättringar av passagerna till dess tillräcklig hög effektivitet erhålls för arten/populationen.
Till exempel bör radiotelemetriundersökningar eller likvärdigt på fisk i och i anslutning till
fiskvägar föreskrivas i förstudier eller under en prövotid. De flesta fiskvägar behöver och kan
successivt förbättras.
På kort sikt bedöms åtgärder vid framförallt Forshaga, Edsforsen, Höljes, Lutufallet och
Sagnfossen vara viktiga för att uppnå en ökning av populationerna av lax och öring. Mot bakgrund av
den omfattande vattenkraftutbyggnaden och de återstående lekområdenas geografiska läge, och
trots att lastbilstransporter är onaturligt, stressande och sannolikt påverkar bestånden genetiskt, är
detta system fortsatt nödvändigt för att upprätthålla och återuppbygga de långvandrande bestånden
av lax och öring. När det finns tillräckligt effektiva fiskvägar (traditionella fiskvägar/pipelines) för uppoch nedströmsvandring vid varje enskild damm bör lastbilssystemet fasas ut. Projektet föreslår att 28
dammar och kraftverk utrustas med upp- och nedströmspassager, att ca 15 små dammar i dåligt
skick rivs ut och vid ca 25 anläggningar föreslås införande av ekologisk flödesreglering.
En möjlighet att få ned utvandrande smolt och kelt till Vänern levande är att bygga en eller flera
pipelines förbi kraftverken. Med hänsyn till det geografiska läget för kraftverken och de största lekoch uppväxtområdena i Klarälven och Trysilelva bör sådana anläggas dels på sträckan EdsforsenSkymnäs (18 km, inre diam 0,8 m) och dels på sträckan Lutufallet-Höljes (20 km, 1,0 m). ).
Flottningsrensade strömmar och forsar bör restaureras genom att lägga tillbaka upprensat
stenmaterial och öppna upp avstängda sidofåror/-områden såväl i Klarälven som i Trysilelva och
Femundselva. Upp till en sammanlagd älvsträcka om 20 mil främst svenska men även norska
vattendrag bör restaureras i syfte att öka variationen med avseende på strömbild, djup och
bottensubstrat. Vidare föreslås åtta vägtrummor rivas ut eller ersättas med sådana trummor eller
broar som medger goda möjligheter för vandring, reproduktion, uppväxt och ståndplatser för fisk och
andra vattenorganismer.
En framgångsrik återetablering av lax är troligen beroende av en första etablering via utsättning av
rom och/eller yngel. Avkomma från dessa som naturligt lekande laxar förväntas ge gott resultat, men
metoden kompliceras av att den utvandrande smolten i ett scenario med transportlösningar måste
märkas för att veta ursprunget när fisken återvänder som lekfisk.
15
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
För att undvika en fortsatt genetisk påverkan bör den praxis som infördes 2012 om att endast flytta
upp vildfödd Klarälvslax för lek fortsätta (med reservation för om mängden återvändande vildfödd lax
skulle minska radikalt). För att helt undvika fortsatt genetisk påverkan av odlad Gullspångslax på vild
Klarälvslax bör den kompensationsodlade stammen av Gullspångslax (och -öring) flyttas från
Klarälven. För att ur ett långsiktigt genetiskt perspektiv bibehålla nivån om ett kritiskt antal
föräldrafiskar (genetiskt effektiv populationsstorlek) bör antalet upptransporterad/uppvandrande lax
och öring öka. För att i så hög utsträckning som möjligt tillvarata den genetiska bredden i
populationerna bör åtgärder vidtas som säkerställer att så många som möjligt av de uppvandrande
lekfiskarna når lekområdena, samt att avkomma och utlekt fisk med så små förluster som möjligt
överlever nedströmsvandringen till Vänern.
Projektet önskar att möjligheten om inrättande av så kallad buffertzon avseende G.s för
Femund/Trysilelevas avrinningsområde utreds. En sådan zon innebär att det aktuella området inte
längre anses vara fritt från G.s och därmed blir undantaget Norges allmänna fristatus för
parasiten. Vidare önskas en utredning om anläggandet av en fiskspärr i kanalen ut från Femundens
norra del som hindrar fisk att ta sig vidare till Glomma. Detta skulle förhindra spridning av
G.s utanför en eventuell buffertzon vid en framtida återintroduktion av lax till de norska
delarna. Eventuella krav på desinficering via saltbadning bör ställas i relation till hur
mycket ytterligare, med andra åtgärder vidtagna, som smittorisken kan reduceras. I sammanhanget
bör understrykas att det rör sig om vild fisk och att det i framtiden kan bli fråga om stora
mängder.
Närvaron av BKD och transport av lax och öring uppåt i systemet på svensk sida kräver
dispens från förbudet att flytta fisk från kust till inland enligt 6 kap 2§ i SJVFS 2014:4.
Verksamhetsutövaren bör därför snarast ansöka om denna. Även ev. framtida transport av fisk med
lastbil från Norge till Sverige kräver ett undantag från Jordbruksverkets föreskrifter (1995:125).
Föreslaget åtgärdsprogram är omfattande och naturligtvis krävs fortsatta fördjupade undersökningar
innan många av dessa kan genomföras med så bra resultat som möjligt. Dock ligger det i sakens natur
att efter vissa undersökningar och planering faktiskt genomföra åtgärden, sedan testa och utvärdera
åtgärden samt vid behov genomföra (mindre) justeringar och nya uppföljningar innan tillräckligt bra
resultat erhålls. Nedan presenteras förslag till undersökningar som är medvetet hållna på en
övergripande nivå.
Ekologi:
 Överlevnad mellan livsstadier (yngel – parr, parr – smolt, smolt – adult)
 Ålder vid smoltutvandring
 Ålder vid återvandring
 Upprättande av ”stock-recruitment-kurvor”
 Lekfisk, kelt och smolt (i synnerhet vandring)
 Mätprogram med parametrar av betydelse för att förstå klimatförändringens effekt på laxens
ekologi (vattentemperatur, vattenföring, isgång etc.).
16
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Förundersökningar:
 Preciserade förslag om ekologiska flöden i reglerade vattendrag.
 Preciserade förslag om fiskpassager förbi dammar och kraftverk.
 Preciserade förslag om återintroduktion av Vänerlax.
 Fortsatt utredning kring frågan om pipelines för fisk på sträckorna Lutufallet-Höljes kraftverk
samt Edsforsen-Skymnäs kraftverk fortsatt utredning kring frågan om reduktion av
kraftverk/byggnation av större kraftverk på sträckan Edsforsen -Skymnäs.
Beståndsövervakning:
 Fångststatistik i Vänern och i älven (vuxen fisk)
 Elfiske (yngel-parr)
 Ryssjor/fällor (smolt)
 Gyrodactylus salaris och BKD.
Uppföljning:
 Studier av effekter till följd av miljöåtgärder som fiskpassager, ekologiska flöden, restaurering
och återintroduktioner.
 Kalkeffektuppföljning i försurade svenska och norska biflöden, inklusive studier av
Vänerlaxens krav på vattenkvalité.
Lekbeståndsmål
Bedömningen utifrån den biotopkartering av lämpliga laxbiotoper som utförts i både Klarälven och
Femund-/Trysilelva under projektperioden är att det idag finns ca 77 ha mer eller mindre
sammanhängande mycket goda områden för lek och uppväxt (klass 3 enligt biotopkarteringen) kvar
på den svenska sidan. På den norska sidan mellan Sagnfossen kraftverk och Femunden är älven mer
eller mindre intakt och på sträckan finns idag ca 560 ha som bedöms ha mycket goda förutsättningar
för laxproduktion (ca 88 % av älven). Inkluderar man även områden med goda förutsättningar (klass
2 enligt biotopkarteringen) uppgår arealen till ca 750 ha på norsk sida före restaurering och ca 300 ha
på svensk (400 ha efter restaurering). Under förutsättning att föreslagna åtgärder genomförs och
baserat på tillgänglig och potentiellt tillgänglig areal uppgår lekbeståndsmålet (d.v.s. det teoretiska
antalet lekande laxhonor som bedöms behövas för att utnyttja älvens fulla potential) för hela
älvsystemet, inklusive lämpliga biflöden, idag till nära 6 000 laxhonor (1 300 på svensk sida och 4 500
på norsk sida). Efter restaurering och miljöanpassade flöden i torrfåror uppgår det totala målet till ca
7 200 honor (2 700 på svensk sida och 4 500 på norsk sida). Med en könskvot på 60 % honor och 40
% hanar innebär detta att det totala effektiva antalet individer som måste transporteras eller vandra
upp själva och verkligen leka före och efter restaurering uppgår till ca 10 000 respektive ca 12 000 st.
Ett uppnått lekbeståndsmål efter omfattande restaurering och miljöanpassade tappningar skulle
teoretiskt kunna producera uppemot 500 000 smolt per år räknat på hela älven (vid en överlevnad på
1,5 % från rom till smolt). Det finns naturligtvis flera osäkerheter i samband med beräkningen av
lekbestandsmålen, t.ex. överlevnad rom till smolt, hur exakt bedömningen av produktiv älvareal är,
hur mycket lax (med tanke på avståndet till Vänern) som i verkligheten kommer vandra upp till Norge
med fria vandringsvägar etc. Målet ska därför ses som en första approximation av älvens potential
och de i modellen ingående faktorerna bör justeras allteftersom ny kunskap erhålls.
Idag har vi ett läge där främst omfattande kraftutbyggnad men även flottningsrensning på framförallt
svensk sida inneburit både minskade arealer samt lägre kvalitet på lek- och uppväxtområden. Hur
stor andel av de historiska laxfångsterna i nedre Klarälven som härstammade från Norge är okänt
17
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
men potentialen för en hög laxproduktion på norsk sida bedöms idag vara mycket stor. Ska ett
långsiktigt bevarande kunna uppnås och beståndet återuppbyggas till nivåer som medger ett hållbart
och högt uttag av vild Klarälvslax i hela älven och i Vänern är det därför viktigt att laxen åter får
tillgång till den norska delen av vattendraget. Dessutom kan en framtid med allt varmare
temperaturer medföra att den relativt sett kallare norska delen blir ännu viktigare för laxen. Om de
norska arealerna räknas in i modellen bör populationen kunna öka och via effektiva fiskvägar eller
transportlösningar sannolikt nå de lekbeståndsmål som beräknats för hela systemet på mellan 10 –
12 000 individer.
Sportfiskeutveckling
Sportfiske är ur flera aspekter ett av Sveriges och Norges mest betydelsefulla fritidsintressen och
ingår i begreppet basnäring, en näring i tillväxt. Dels genereras inkomster och sysselsättning via till
exempel försäljning av fiskekort och utrustning, dels har fiske som en naturbaserad fritidsaktivitet
rekreativa och hälsofrämjande värden som bidrar till att minska samhällets kostnader för hälso- och
sjukvård. Förutom att fisketuristen spenderar pengar på resa, utrustning och fiskekort använder han
eller hon också det lokala utbudet av varor och tjänster i området, till exempel för boende och mat.
En konsumtion som dels ökar värdet och dels kan leda till ytterligare ekonomiska spridningseffekter.
Ökad kunskap och förståelse för naturen via fritids/sportfiske kan också bidra till ett större
ansvarstagande.
Figur 10. Sportfiske är en mycket populärt fritidsintrese i både Sverige och Norge som kan ge stora inkomster
till den regionala turismsektorn. Foto: Tore Qvenild
18
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
För att kunna beräkna framtida omsättning från laxfisket i Klarälven har rapporten även utgått ifrån
ett antal olika scenarior som resulterar i olika mycket fiskbar fisk: 1) produktion baserad på transport
både upp och ned via lastbil/pipeline, 2) fri vandring upp/ned via fiskvägar vid alla kraftverk, 3)
transporter upp och fri vandring via passagelösningar ned 4) utrivning av 4 kraftverk och fri vandring
upp/ned via fiskvägar vid kvarvarande.
Samtliga scenarior och båda rapporterna har haft den gemensamma utgångspunkten att
lekbeståndsmålet är uppfyllt. Lekbeståndmålet för lax i Femund-/Trysilelva är beräknat till ca 4 500
honlaxar och för Klarälven (efter restaurering) ca 2 700 (totalt antal lekfisk: 7 200 respektive knappt 4
000). I Femund-/Trysilelva skulle man då kunna förvänta sig en fångst på 2 500 – 3 000 laxar per år
fördelat på ca 2 000 laxfiskare. Baserat på erfarenheter från och likheter med Mandalselva skulle ett
realistiskt mål för den totala omsättningen från laxfisketurism i Femund-/Trysilelva vid ett uppnått
lekbeståndsmål, hamna på i storleksordningen 15-20 MNOK och 2 MNOK i sålda fiskekort.
För Klarälvens del och baserat på de olika scenariorna är bedömningen att man vid ett uppfyllt
lekbeståndsmål (samt att effektiva åtgärder för fiskpassage upp- och nedströms finns på plats) kan
förvänta sig att omsättningen mellan Karlstad och Forshaga ökar med minst uppemot 4 ggr dagens
läge i Forshaga. De totala årliga intäkterna för hela Klarälven som ett resultat av direkta och indirekta
utgifter från sportfisketurister hamnar på i storleksordningen 11,5 - 20,4 MSEK, varav 1,5 – 3 MSEK i
sålda fiskekort. Den svensk-norska regionen som helhet skulle alltså kunna generera inkomster på 25
– 40 MSEK. Utöver detta kan man för både norsk och svensk sida förvänta sig flera olika
spridningseffekter från sportfisket. Det finns få sådana analyser, men en är gjord på laxfisketurismen
i älvarna runt Trondheimsfjorden (Fiske et al 2012). Analysen använder sig av en faktor 1,35 för
spridningseffekter, och bedöms vara relevant även för det nu aktuella norska området. Detta skulle
innebära spridningseffekter från en framtida laxfisketurism i Trysilelva och Femundselva om ca 20 -27
MNOK och i Klarälven om ca 20-35 MSEK/år. Antal nya arbetstillfällen till följd av laxfisketurismen är
också beräknade av Fiske et al (2012). Där utgår man från lokalekonomisk effekt på en faktor 0,4,
vilket applicerat på föreliggande projekt skulle motsvara 12-16 nya arbetstillfällen i Hedmark
(antagen årslön 0,5 MNOK) och 11-20 nya arbetstillfällen i Värmland (0,4 MSEK). Det finns naturligtvis
osäkerheter i både de norska och svenska beräkningarna. Dels bygger beräkningarna på att
lekbeståndsmålet uppfylls och att produktionen av fisk blir den förväntade. Dels kan vi endast visa
potentialen av en ökad fiskresurs, vi kan inte veta att resursen som skulle uppstå verkligen kommer att
utnyttjas av näringslivet och att de spridningseffekter som ingår beräkningarna stämmer exakt för just
denna region. Men exemplen med Mandalselva och älvarna runt Trondheimsfjorden visar att det är
fullt möjligt att fortsätta att utveckla turismen samtidigt som man bygger upp laxbeståndet och att
detta kan ge stora intäkter till regionen. Ett återuppbyggt laxbestånd är en fundamental förutsättning
för att den beräknade värdeökningen av fisket ska bli verklighet i Femund-/Trysil/Klarälven.
Sammanfattande konsekvensbeskrivning
Om åtgärdsprogrammet genomförs enligt förslaget kan dess konsekvenser (på lång sikt) översiktligt
beskrivas som följande:
 Femund-/Trysil-/Klarälven kan även fortsättningsvis ha en hög vattenkraftproduktion samtidigt
som den kan vara en av Skandinaviens bästa laxälvar.
 Laxbeståndet och dess livsmiljö utökas till att omfatta sitt ursprungliga utbredningsområde
och dess fortlevnad säkerställs långsiktigt. Lekbeståndsmålet med 10-12 000 lekande
individer per år nås.
 Bestånden av Klarälvsöring, strömstationär öring, harr, asp och ål, id, sik, stäm, flodnejonöga,
19
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com

















EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
bäcknejonöga, stensimpa och bergsimpa ökar betydligt i utbredning och numerär. Även ett
10-tal fiskarter med normalt kontinuitetsbehov ökar.
Överlevnaden av ett 40-tal rödlistade arter (insekter, kärlväxter, lavar, mossor, fiskar m m)
och flera arter upptagna i habitatdirektivet (direktiv 2006/105/EG) säkerställs långsiktigt eller
gynnas betydligt.
11 kraftverksdammar i Klarälven och Trysilelva har välfungerande upp- och
nedströmspassager för lax, öring, ål med flera vandrande fiskarter.
17 kraftverksdammar och regleringsdammar i de svenska biflödena har välfungerande uppoch nedströmspassager för vandrande fiskarter.
18 mer eller mindre torrlagda älvfåror ersätts av strömmar och forsar (ekologisk
flödesreglering).
Ekologisk flödesreglering (till exempel naturligare vårflöde, sommarflöde och vinterflöde)
sker på de vattenförande sträckornaav Klarälven, Lettan, Tåsan, Värån, Halgån och Uvån med
flera vattendrag.
Ca 200 km flottningsrensade vattendrag restaureras med syfte att öka variationen med
avseende på strömbild, djup- och bottensubstrat.
Utrivning av 13 gamla dammbyggnader bidrar till fria vandringsvägar och ökad areal
strömmande och forsande vatten.
Hotade strandmiljöer som sandrevlar, grusrevlar och nipor och arter knutna till dessa miljöer
säkerställs.
Mängden översvämningsmygg minskar i aktuella områden.
Landskapsbilden förbättras där nu mer eller mindre torrlagda naturfåror fylls med
strömmande och forsande vatten (gäller i princip enbart den svenska sidan).
Moderna lagar, direktiv och mål inom vattenmiljöområdet uppfylls.
Antalet nya heltidsarbeten räknat på en 15-årsperiod för att transportera fisk med lastbil
samt planera, utföra och följa upp föreslagna åtgärder vid kraftverken och dammarna
uppskattas till ca 50 st i Sverige (främst Värmland) och ca 6 st i Norge (främst Hedmark).
Sportfisketurismen efter lax omsätter ca 11-20 MSEK i Klarälven respektive ca 15-20 MNOK
per år i Trysilelva och Femundselva, eller inräknat spridningseffekter, 15-27 MSEK/år
respektive 20-27 MNOK/år. Laxsportfisketurismen bedöms generera i storleksordningen 1120 nya permanenta helårsarbeten i Värmland och 12-16 nya permanenta helårsarbeten i
Hedmark. Fiskhantering, skötsel och underhåll av föreslagna fiskpassager bedöms skapa ca 7
nya permanenta helårsarbeten i Värmland och ca 1 nytt helårsarbete i Norge.
Sportfiskets rekreativa och hälsofrämjande värden bidrar till att minska samhällets kostnader
för hälso- och sjukvård. Sportfiske bidrar till ett större ansvarstagande när det gäller
miljöhänsyn och naturvård.
Kunskapen och erfarenheterna av miljöanpassningarna i Klarälven, Trysilelva och
Femundselva kommer spridas till och underlätta arbetet med miljöanpassning av kraftverk
och dammar i andra stora och reglerade vattendrag.
Landskapsbilden kommer att påverkas av pipeline vid Höljes kraftverk och dammbyggnad
respektive kraftverken och dammbyggnaderna på sträckan mellan Edsforsen och Skymnäs.
Miljöinvestering i pipelines för nedströmsvandrande fisk från Lutufallets kraftverk till Höljes
kraftverk uppskattas överslagsmässigt till ca 220 MSEK och från Edsforsens kraftverk till
Skymnäs kraftverk ca 230 MSEK. Intäktsförlusten och produktionsförlusten under ett
normalår kommer för Lutufallets kraftverk att uppgå till ca 1,1 % och för Höljes till ca 0,6%.
Motsvarande intäkts- och produktionsförluster för pipeline förbi kraftverken från Edsforsen
till Skymnäs blir ca 0,5-1,3%.
20
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com





EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Miljöinvestering i anläggning av dels ett nytt mindre kraftverk för att tillvarata energin från
ekologisk tappning till en torrlagd älvfåra och dels för anläggning och anlockning till en
uppströmsfiskväg (fiskhiss) vid Höljes kraftverk kommer uppgå till ca 436 MSEK. Förlusterna
till följd av den ekologiska tappningen kommer motsvara ca 4,4% av nuvarande intäkter och
produktion för Höljesanläggningen under ett normalår.
Miljöinvestering i anläggning av uppströms—och nedströmspassager för samtliga vandrande
fiskarter förbi kraftverken i Klarälven (exkl. Höljes) och Trysilelva kommer uppgå till ca 1000
MSEK.
Miljöinvestering i anläggning av uppströms—och nedströmspassager för samtliga vandrande
fiskarter förbi 17 kraftverk och dammar i Klarälvens biflöden, i huvudsak inom Uvåns
vattensystem, kommer uppgå till ca 500 MSEK.
Miljöinvestering i dammutrivning (13 st små, övergivna), biotoprestaurering, omläggning av
vägtrummor och nykalkning inom främst de svenska biflödena men även i huvudfåran och
norska biflöden förväntas uppgå till ca 25 MSEK.
Regionens attraktivitet och konkurrenskraft kommer stärkas, liksom innovation,
kunskapshöjning och konkurrenskraft inom näringsliv, teknik och samhällsutveckling. Den
attraktiva livsmiljön kommer lyftas till en region där människor vill bo, verka och vistas i.
Övergripande prioriteringar och tidsplan
1. Återuppbyggnad av Klarälvslax- och öringbestånden samt ål genom fysisk och hydrologisk
restaurering av vandringsvägar vid dammar och kraftverk och livsmiljöer i rinnande vatten.
Förbättrad djurhälsa i samband med fångst, transport och utsättning (lax och öring).
Möjligheter till sportfiske efter lax och öring i hela älven.
2. Återuppbyggnad av andra hotade och skyddsvärda fiskbestånd genom fysisk och hydrologisk
restaurering av vandringvägar vid dammar och kraftverk och livsmiljöer i rinnande vatten.
3. Återuppbyggnad av övriga hotade och skyddsvärda arter genom fysisk och hydrologisk
restaurering av vandringvägar vid dammar och kraftverk och livsmiljöer i rinnande vatten.
4. Återuppbyggnad av hotade och skyddsvärda arter i sjöar (fiskarter i Vänern som vandrar upp
i Klarälven omfattas dock av punkt 1-3).
0-5 år: Åtgärder för en så god djurhälsa som möjligt i samband med fångst, transport och utsättning
av Klarälvslax och -öring. Fiskväg/avledare och insamling vid Forshaga och Edsforsen för transport
och utsättning av uppströmsvandrande respektive nedströmsvandrande lax, öring och ål.
0-10 år: Återintroduktion av lax och öring i Trysilelva och Femundselva samt lämpliga delar av
Klarälven med biflöden. Lämpligtvis via både vuxen lekfisk samt rom och/eller yngelutsättningar.
Nedströmsavledare vid Sagnfossen och Lutufallet (inkl. insamling) för transport och utsättning
nedströms Höljes. Insamlingsanordning i Varån för transport och utsättning nedströms Höljes. (lax ,
öring, ål). Pipeline för nedströmsvandrande lax, öring och ål vid Lutufallet-Höljes. Pipeline för
nedströmsvandrande lax, öring och ål på sträckan Edsforsen-Skymnäs (utgår om reduktion av antal
kraftverk/etablering av färre men större kraftverk sker på samma sträcka).
0-15 år: Upp- och nedströmspassager samt ekologisk flödesreglering vid samtliga kraftverk i Klarälven
och Trysilelva (samtliga fiskarter). Stegvis utveckling av sportfisketurismen i Femund-/Trysil/Klarälven. Åtgärder för detta bör inledas nu för att nödvändiga effektivitetskrav på åtgärderna ska
vara uppfyllda inom senast 15 år.
21
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
10-20 år: Successiv utfasning av kompensationsodlingsverksamheten mot vild fisk (lax och öring).
Successiv utfasning av lastbilstransporter mot ersättning av upp- och nedströmsfiskpassager vid
kraftverken (lax och öring).
Finansiering av föreslagna åtgärder
Verksamhetsutövaren bekostar de undersökningar och genomför samt sköter de miljöförbättrande
åtgärder denne är ansvarig för enligt gällande lagstiftning. För finansiering av övriga undersökningar
och miljöförbättrande åtgärder, ansöks om medel från svenska och norska staten, EU, kommuner
med flera. Verksamhetsutövaren står för huvudparten av föreslagna miljöinvesteringar och
kraftproduktionsförlusten i Klarälven, Trysilelva och Femundselva med biflöden.
Förslag för att reducera förlusten av vattenkraftproduktion till följd av
fiskpassager och ekologiska flöden









Använda vattnet till nedströmspassager som lockvatten till uppströmspassager.
Använda vatten till nedströmspassage i passager för uppströmsvandring.
Använda lockvattnet avsett för uppströmspassage till ekologiska flöden i torrlagda naturfåror
nedströms kraftverket.
Använda vatten från uppströmspassager till ekologiska flöden i torrlagda naturfåror
nedströms
kraftverket.
Pumpa tillbaka vatten som används för nedströmspassage till kraftverksdammen.
Bygga om befintliga damm- och kraftanläggningar.
Öka turbinkapaciteten i befintliga kraftverk.
Effektivisera befintliga kraftverk.
Några förväntningar om vattenkraftproduktionen och energieffektivisering i
framtiden samt förslag till svenska planeringsmål för miljöförbättrande åtgärder i
vattenkraftverk
En forskningsstudie pekar på att klimatförändringen kommer att påverka vattenkraftsproduktionen
avsevärt i Norden och de baltiska länderna. Beräkningarna pekar på en generell ökning av nederbörd
i framtiden, liksom ett varmare klimat med minskade snömagasin och tidigare snösmältning som
följd. Istället för en kraftig vårflod kan flödena således bli mer utjämnade under året, vilket borde
gynna vattenkraftproduktionen. Varmare klimat torde också minska energibehovet vad gäller
uppvärmning.
Framtida
förändring
i
månadsoch
årstillrinning
(GWh)
till
det
svenska
vattenkraftssystemet, enligt fyra regionala klimatscenarier, resulterade samtliga i en ökad
medelårstillrinning för perioden 2071-2100 jämfört med 1961-1990 .Beroende på val av drivande
global klimatmodell och utsläppsscenario varierade ökningen med mellan +5 till +21 TWh per år (+7
till +32 %). Samtliga scenarier visade också på förändringar i tillrinningens säsongsmönster, med
ökande tillrinning under de kalla månaderna och minskande under de varma månaderna. Resultaten
stöds även till stora delar av en ny klimatanalys för Värmland.
Utvecklingspotentialen för hela det befintliga storskaliga vattenkraftsystemet i Sverige har
uppskattats genom detaljstudier av Luleälven, Ångermanälven, Ljusnan och Ätran har (Strand 2003).
Studien visar att det är möjligt att öka energiproduktionen och effekten i befintliga kraftstationer
genom åtgärder framförallt i turbiner och generatorer. Genom turbinbyte och modifieringar av
22
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
strömningsvägarna kan cirka 2 TWh per år på sikt tillföras elkraftsystemet, medan åtgärder på
generatorsidan kan ge ytterligare cirka 1 TWh per år. Vidare har alla storskaliga anläggningar mellan
2003 och 2012 i Sverige som genomgått omfattande renovering av turbiner och generatorer mellan
analyserats (sex anläggningar, sammanlagd årsmedelproduktion 11,4 TWh). Anläggningarna har i
snitt ökat sin produktion med 4,7 procent som ett resultat av effektiviseringsåtgärderna.
Enligt SOU 2008:25 "Ett energieffektivare Sverige" hade landet 2005 som en följd av
effektiviseringsåtgärder uppnått en primär energieffektivisering motsvarande minst 21 TWh. Om
också den beräknade effekten av beslutade styrmedel beaktas, kommer den primära
energianvändningen att år 2016 ha minskat med cirka 46 TWh, dvs. mer än 10 procent
effektivisering.
Ett begränsande planeringsmål för miljöförbättrande åtgärder i vattenkraftverk har nyligen
föreslagits på svensk nationell nivå. Högst 2,3 procent av vattenkraftens nuvarande årsproduktion
föreslås ta i anspråk under ett normalår, motsvarande 1,5 TWh. Göta älv har stort värde för
energisystemet genom stor produktion, men framförallt mycket stor reglerkapacitet genom Vänern.
Bedömningen är att produktionen i de storskaliga vattenkraftverken med hög reglerkapacitet bör
bibehålla sin funktion. I vissa delavrinningsområden bör dock regleringens storskaliga effekter
undersökas närmare. Eftersom avrinningsområdet hyser stort antal arter och lokaler för arter
angivna i direktivet om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (92/43/EEG), bör åtgärder
för konnektivitet ses över i hela avrinningsområdet. Övriga kraftverk i avrinningsområdet bör
genomföra åtgärder i riktning mot miljökvalitetsmålets ambitioner.
Mot bakgrund av att förslaget om miljö/energi-strategin är en vägledning hur åtgärderna ska fördelas
mellan stora avrinningsområden, att arbete kvarstår innan strategi för åtgärder kan preciseras i
tillräcklig omfattning och att vattenkraftproduktionen förväntas öka väsentligt till följd av pågående
klimatförändringar bedöms de nu föreslagna miljöförbättrande åtgärderna i Klarälven med biflöden
inte stå i konflikt med strategin och dess övergripande förslag till gruppering av avrinningsområden.
Under alla omständigheter ska åtgärder vidtas så att god ekologisk status eller potential enligt
ramdirektivet för vatten nås.
Nyttan kontra kostnader av föreslagna åtgärder
Enligt 11: 6 § miljöbalken får en vattenverksamhet endast bedrivas om dess fördelar från allmän och
enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den. Miljöpåverkan på
grund av främst kraftverk och dammar är mycket omfattande i det svensk-norska vattendraget, i
synnerhet i Klarälven och dess större biflöden. Därför krävs omfattande miljöförbättrande åtgärder,
som vid genomförande bedöms leda till att gällande lagkrav och målsättningar inom
vattenmiljöområdet samt flera andra positiva effekter uppnås. Av vattenkraften hotade och
skyddsvärda arter och miljöer kommer att kunna bevaras eller förstärkas. Att kvantifiera det
monetära värdet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster är dock svårt, men senast år 2018 ska
betydelsen och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska
ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället. En fortsatt hög
vattenkraftproduktion i det aktuella området kommer vara möjlig även efter att föreslagna
miljöförbättrande åtgärder genomförts. Enligt 11: 6 § Miljöbalken får en vattenverksamhet endast
bedrivas om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna
och olägenheterna av den. Även kraftverkets förmåga att klara av miljöinvesteringar kan spela in vid
skälighetsbedömningen.
23
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Föreslagna åtgärder utgår från Havs- och vattenmyndighetens underlag inför vägledning om lämpliga
försiktighetsmått och bästa möjliga teknik för vattenkraftverk i syfte att minska deras negativa
miljöpåverkan, med några anpassningar för förhållandena i Klarälven. Enligt 2 kap 7 § miljöbalken
gäller kraven i balkens hänsynsregler i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem.
Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra
försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.
Vidare bör den förväntade betydande vattenkraftproduktionsökningen till följd av pågående och
framtida klimatförändringar vägas in i kostnads-nyttofrågan. För uppskattning av den totala
kraftförlusten till följd av föreslagna fiskpassager och ekologiska flöden fordras vidare utredningar.
Prövning av frågan om nytta och kostnader avgörs av Mark- och miljödomstolen som första instans.
Avslutningsvis bör tilläggas att om Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande Ny tid ny
prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69) leder till lagstiftning kan detta
komma att påverka frågan om nyttan kontra kostnaden av föreslagna miljöförbättrande åtgärder.
Förbehåll
Nya klarlägganden av effektivast möjliga juridiska vägval och ny lagstiftning kommer att i olika
omfattning förändra föreslagna åtgärder, prioriteringar och tidplaner.
Vägen vidare
Det nuvarande svensk-norska samarbetsavtalet kring Vänerlaxen och älven tog vid drygt 40 år efter
det förra Vänerlaxprojektet och utgjorde grunden till det Interregprojekt som slutredovisas i denna
rapport. Även om verksamhetsutövarna förväntas stå för många av de föreslagna
undersökningarna och åtgärderna enligt föreliggande rapport krävs särskilda resurser för ansvariga
myndigheter på både svensk och norsk sida. Planer finns därför att snarast söka medel inom
Interreg V Sverige-Norge (programperiod 2014-2020) för ett nytt projekt. Ett ev nytt SverigeNorgeavtal föreslås stödja åtgärds- och undersökningsprogrammen enligt denna rapport med
bibehållna målsättningar, det vill säga fria vandringsvägar, god ekologisk status/potential och
hållbar och utvecklad sportfisketurism. I takt med att en storskalig återintroduktion av lax i
Trysilelva och Femundselva närmar sig är det naturligt att de båda länderna även enas om regler
för hållbart laxfiske både på kort och längre sikt.
Vidare är det viktigt att båda länderna lägger, relativt sett, lika mycket resurser på inte bara
fiskpassager utan även restaurering av flottningsrensade lek- och uppväxtmiljöer, kalkning av
försurade vattendrag m m. Det förutsätts att länderna stöttar varandra i kommande ärenden
gällande miljöanpassning av kraftverken och dammarna.
För ökat informations- och kunskapsutbyte samt förankring och förståelse för projektet är det, i
likhet med nuvarande projekt, önskvärt med en stor och bred svensk-norsk projektorganisation.
24
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
2. Projektets bakgrund
Det rika lax- och öringfisket i älven är dokumenterat från 1200-talet och framåt och från första halvan
av 1800-talet finns uppgifter om att uppemot 30 000 Vänervandrande laxar och öringar fångades i de
nedre delarna av Klarälven varje år. Även från Trysilelva finns uppgifter om betydande fångster av lax
och öring. I takt med ökad industriell verksamhet ökade även behovet och betydelsen av vattenkraft.
För Klarälvens del innebar detta anläggandet av kraftverk vid Deje (1904), Munkfors (1906), Forshult
(1912), Forshaga (1912) och Krakerud (1921). Vid samtliga kraftverk som utgjorde vandringshinder
byggdes fisktrappor och ålyngelledare. Fisktrapporna fungerade dock inte bra och via en vattendom
1933 upphävdes kravet på fisktrappor. Laxen och öringen som skulle upp för lek fångades och
transporterades istället upp förbi kraftverken med lastbil för utsättning på både svensk och norsk
sida. Efter Krakerud följde anläggandet av kraftverk vid Skymnäs (1939), Skoga (1943) och Edsforsen
(1948). På norsk sida, i Trysilelva, uppfördes Sagnfossens kraftverk (1943) och Lutufallets kraftverk
(1963) (se figur 11 och 12). Till följd av utbyggnaden förstördes många historiska lekområden och
laxen hindrades från att nå stora delar av sina lek- och uppväxtområden.
De största ekologiska skadorna uppstod till följd av utbyggnaden av det största kraftverket (nära
riksgränsen), Höljes (1961). Som en följd av Höljesutbyggnaden enades de båda länderna den 22 juli
1969 om ett samarbetsavtal benämnt ”Vänerlaxens fria gång”. Syftet var att via olika försök utreda
konsekvenserna av Höljes och de övriga kraftverken. Då utvecklingen hos laxbeståndet efter
anläggandet av Höljes kraftverk mycket snabbt nådde låga nivåer hamnade dock istället fokus på att
rädda det som var möjligt. Namnet till trots enades man därför om att skjuta upp frågan om
fiskpassager till förmån för andra åtgärder, till exempel utsättning av smolt i både övre och nedre
delarna av älven på svensk sida.
Den svenska delen av älven inklusive biflöden är idag utbyggd och reglerad med ca 30
kraftverksdammar och ca 40 regleringsdammar. I stort sett samtliga saknar villkor om fiskvägar och
minimitappning. Nio av kraftverken är belägna i Klarälvens huvudfåra och i den norska delen av
älven, Trysilelva/Femundselva, finns två kraftverk i huvudfåran och ett i tillflödena. Jämfört med de
stora norrländska och för kraftändamål utbyggda vattendragen avviker dock Femund-/Trysil/Klarälven genom att (delar av) vattensystemet fortfarande hyser vilda lax- och öringpopulationer
med förhållandevis stora outbyggda lek- och uppväxtområden, framförallt på den norska sidan.
Andra i vattendraget förekommande utpräglat vandrande och skyddsvärda fiskarter med stort behov
av kontinuitet i vattendraget är bland annat asp, harr och å. Anläggandet av vattenkraftverk utan
fungerande fiskpassager, hård beskattning av beståndet, föroreningar och flottningsrensning har lett
till att de vilda populationerna av lax och öring idag utgör spillror.
Under vårvintern 2010 träffade Norges och Sveriges miljöministrar en skriftlig överenskommelse om
ett nytt samarbete kring den vilda Vänerlaxen. Projektet fick liksom i avtalet från 1969 namnet
”Vänerlaxens fria gång” där ”fria vandringsvägar” är ett centralt begrepp. Med ”fria vandringsvägar”
avses åtgärder för att nå så effektiv passage (uppströms och nedströms) förbi kraftverken som
möjligt för att återställa vattendragets konnektivitet och skapa väl fungerande ekosystem.
Högeffektiva fiskpassager bedöms vara en förutsättning för att säkerställa bland annat lax- och
öringbestånden långsiktigt genom återetablering på beståndens forna reproduktionsområden i de
svenska och norska delarna av älven.
25
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Figur 11. Skymnäsforsen före och efter utbyggnad (med tillstånd av Norra Råda Hembygdsförening samt
vattenkraft.info).
26
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
27
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Figur 12. Kraftverken (i rött) i Klarälven och Trysilelva.
En stor skillnad jämfört med det tidigare bilaterala avtalet från 1969 är att det idag dels finns
betydligt mer kunskap och erfarenhet om fiskpassagelösningar och biologi, men även nationella
miljömål, ny nationell lagstiftning och flera nya internationella förpliktelser som både Sverige och
Norge har anslutit sig till. Centralt i detta arbete står EU:s vattendirektiv med dess förpliktelser om
att uppnå god ekologisk status (eller i undantagsfall potential) till år 2021. Ramdirektivet för Vatten
(2000/60/EG) har uppmärksammat att ”Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste
skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant”. Mot ovanstående bakgrund har det aktuella
Vänerlaxprojektets viktigaste syften och målsättningar varit följande:
Syften
 att utreda älvens potential för lax- och öringproduktion – idag och i framtiden
 att genom ekologiska och genetiska undersökningar öka kunskapen om laxen och öringen
samt dess livsmiljö
 att utreda vilka åtgärder som är nödvändiga för att långsiktigt säkra laxens fortlevnad och
öka populationernas numerär
 att utreda ekologisk status och viktiga påverkanskällor samt föreslå åtgärder
Mål




Återuppbyggnad av det vilda lax- och öringbeståndet i Femund-/Trysil-/Klarälven samt i
Vänern
Fria vandringsvägar för lax, öring och andra vandrande fiskarter
God ekologisk status eller potential enligt EU:s ramdirektiv för vatten
Hållbar och utvecklad sportfisketurism för främjande av den lokala näringslivsutvecklingen
28
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Figur 13. En grundläggande målsättning med projektet är att återskapa vandringsvägar för Vänerlaxen till och
från de stora oreglerade strömmarna och forsarna i Femundselva. Bilden visar en strömsträcka vid Elvbrua,
Engerdal. Foto: Tore Qvenild
Figur 14. Höljes damm och kraftverk ligger längst upp i norra Värmland och är den klart största
kraftproducenten i vattendraget. Stora landområden, strömmar och forsar i Klarälven, Trysilelva, Varån och
Havsvallen torrlades och indämdes till följd av regleringen. Dammen blockerar fiskens vandringar mellan
Klarälven och Trysilelva/ Femundselva med biflöden. Foto: Jan Tomperi.
29
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
3. Projektbeskrivning, målgrupp, resultat, och
resultatindikatorer samt effekter
3.1 Projektbeskrivning
Organisation och genomförande
Planeringsprocessen inför projektet omfattade samtal, möten och seminarium mellan svenska och
norska organisationer. Därefter fattade dåvarande landshövdingen i Värmlands län och dåvarande
fylkesmannen i Hedmark beslut om ansökan till Interreg Sverige – Norge med redogörelse om
projektets syfte, mål, organisation, budget och aktivitetsplan. Finansiärer bakom projektet har varit
Europeiska regionala utvecklingsfonden, Länsstyrelsen i Värmlandslän, Fylkesmannen i Hedmark,
norska staten (IR-midler), Karlstads universitet, Hagfors kommun, Klarälvens vattenråd, Eda kommun,
Forshaga kommun och Karlstad kommun.
Projektet organiserades genom en styrgrupp, en projektgrupp och en referensgrupp omfattande 16
svenska, 11 norska och en svensk-norsk organisation.
Styrgrupp
Länsstyrelsen i Värmlands län: Eva Ericsson, senare Kenneth Johansson
Fylkesmannen i Hedmark: Sylvia Brustad, senare Sigbjørn Johnsen, ersättare Anne Kathrine Fossum
Havs- och vattenmyndigheten: Fredrik Nordwall, ersättare Sofia Brockmark
Miljødirektoratet: Øyvind Walsø
Vannregionmyndigheten i Glomma: Arne Magnus Hekne
Vattenmyndigheten Västerhavet: Sandra Brantebäck
Projektgrupp
Länsstyrelsen i Värmlands län: Mikael Hedenskog, Pär Gustafsson, Grete Algesten
Fylkesmannen i Hedmark: Tore Qvenild
Fiskeriverket, senare Havs- och vattenmyndigheten, senare Länsstyrelsen i Norrbottens län:
Stefan Stridsman
Karlstads universitet: Eva Bergman
Miljødirektoratet: Hanne Hegseth
Norsk institutt for naturforskning: Jon Museth
Sveriges Lantbruksuniversitet: Stefan Palm
Projektgruppen har haft som uppdrag att genomfora de av styrgruppen godkända aktiviteterna.
Projektledare har varit Mikael Hedenskog och Pär Gustafsson, Länsstyrelsen i Värmlands län och Tore
Qvenild, Fylkesmannen i Hedmark. Projektadministratörer har i Sverige varit Anette Berg, Anna-Lena
den Hartog och Jurga Johansson, Länsstyrelsen i Värmlands län. I Norge har Svanhild Emilsen varit
projektadministratör.
För att informera och föra dialog med, hämta in kunskap samt i möjligaste mån ta in önskemål om
projektaktiviteter bildades en referensgrupp med följande medlemmar:
30
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Referensgrupp
Eidsiva energi AS: Trond Taugbøl, senare Runar Myhrer Rueslåtten
Engerdal fjellstyre: Morten Aas
Engerdal kommune: Reidar Aasgaard, senare Lars Erik Hyllvang
Fiskevårdsområden I Samverkan Klarälven: Lars Emilsson, Hans Nordberg
Forshaga kommun: Lars Emilsson
Fortum: Birgitta Adell, senare Marco Blixt
Hagfors kommun: Anna Sjörs
Karlstad kommun: Sara Genell
Klarälvens vattenråd: Anna Sjörs
Munkfors kommun: Anna Grenholm
Rysjøen grunneierlag: Leif Nordnes
Sportfiskarna: Peter Belin, senare även Mikael Tuneld
SportfiskeAkademin Forshaga:Torbjörn Lundberg
Svensk-norska kalkningskommittén: Mats Rydström
Tolga kommune: Jo Esten Trøan
Torsby kommun: Thomas Stjerndorff
Trysil elvelag BA:Snorre Grønnæss
Trysil fellesforening for jakt og fiske: Dag Arne Berget
Trysil kommune: Ole Martin Norderhaug
Varådalens grunneierlag: Leif Nordnes
Värmlands fiskevattenägarförbund: William Dickson
Adjungerande medlemmar har vid flera tillfällen deltagit i mötena med styrgruppen, projektgruppen
och referensrensgruppen.
Figur 15. Miljöminister Lena Ek och landshövdingen i Värmland Kenneth Johansson diskuterar
Vänerlaxprojektet vid Sportfiskecentret i Forshaga. Foto: Länsstyrelsen i Värmlands län
31
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Under projektet har det genomförts åtta styrgruppsmöten, sex projektgruppsmöten och fem
referensgruppsmöten. Möte har också hållits med miljöminister Lena Ek. Förutom de formenliga
mötena har ett stort antal enskilda möten genomförts med organisationer inom såväl som utanför
den formella projektorganisationen. Projektet har även genomfört två studieresor till USA för att
studera problem och lösningar på fiskvandringsproblematiken samt presenterat projektet på såväl
nationella som internationella konferenser och seminarium.
Myndigheter och forskningsinstitutioner som inte ingick i den formella projektorganisationen men
som ändå deltog aktivt i delar av projektarbetet var: Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska
anstalt, Mattilsynet, Veterinærinstituttet, Norges vassdrags og energiverk, Norsk institutt for
Vannforskning, Høgskolen i Hedmark, Universitetet i Bergen, Kammarkollegiet, Umeå universitet,
Naturvårdsverket, Klarafors AB, Lantmäteriet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,
Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Norconsult, Smith & Root Inc. (USA), Anchor QEA (USA) samt
The National Oceanic and Atmospheric Administration (USA).
Projektet har sedan våren 2011 använt sig av en egen hemsida, www.vanerlaxensfriagang.se. Syftet
med hemsidan har varit att sprida information om projektet, till exempel presentationer och
protokoll från möten samt rapporter och resultat från fältverksamheten. Även omvärldsinformation
av betydelse för projektet har lagts ut på hemsidan
Verksamhet
För att uppfylla projektets syften och i förlängningen dess mål har många olika aktiviteter pågått. En
del av aktiviteterna har innefattat att samla in, analysera och utvärdera befintlig information och
data för i huvudsak perioden fram till och med projektets start (2011). Exempel på ämnesområden är
lagstiftning och miljömål, älvens vattenkemiska, morfologiska, hydrologiska och ekologiska status,
fångster av lax och öring (inklusive historiska beskrivningar om laxens och öringens utbredning samt
fångster i älv och sjö), kraftverken och dess miljöpåverkan, laxens och andra arters (till exempel
andra vandrande fiskar och strandinsekter) biologi och nuvarande status. Detta arbete har i huvudsak
utförts av projektledarna.
En stor del av projektets verksamhet har bestått i att driva delprojekt. Sammanlagt har 24 svenska
och norska delprojekt pågått mer eller mindre parallellt under hela projektperioden och har i
huvudsak omfattat fältundersökningar under perioden 2011-2014. Dessa har genomförts antingen i
Länsstyrelsen i Värmlands läns eller i Fylkesmannen i Hedmarks egen regi, eller som regel, på
uppdrag av projektägarna och i samarbete med andra svenska och norska organisationer.
Delprojekten har i många fall utgjorts av undersökningar och tillämpad forskning och har till exempel
handlat om laxens vandringar och genetik, älvens fisksamhälle, vattenregleringens effekter på
strandvegetation och åtgärdsförslag avseende miljöanpassad vattenreglering, fiskpassager och
biotoprestaurering.
32
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Genomförda delprojekt (sorterade under rubriker enligt beslut, kostnaden anger totalkostnaden
inklusive ev. medfinansiering av samarbetspartners, fältarbete, laborativa studier, analys av data och
rapportskrivning etc. ).
Vandring och överlevnad
 Uppströmsvandring av vuxen lax och öring i Klarälven. Kostnad: ca 1,5 mkr
 Nedströmsvandring av vildfödd laxsmolt. Kostnad: ca 1,9 mkr
 Åtgärdsförslag för förbättrad nedströmspassage vid Edsforsens kraftstation i Klarälven samt
beteende hos utvandrande kelt (utlekt lax och öring). Kostnad: ca 2,1 mkr
Reproduktion och uppväxt
 Fiskesamfunnet i Femund-/Trysil-/Klarälven - resultater fra båtelfiske i perioden 2011 – 2013.
Kostnad: ca 400 000 kr.
 Produktion av vild laxsmolt i Klarälven. Kostnad: ca 1,8 mkr
 Interaktioner mellan ung lax och harr. Kostnad: ca 100 000 kr
 Biotopkartering av Klarälvens biflöden. Kostnad: ca 400 000 kr
 Vann- og habitatkvalitet – er det fortsatt levelig for laksen i Norge? Kostnad: ca 875 000 NOK
 Vilken potential för laxproduktion har Femund-/Trysil-/Klarälven? Kostnad: ca 450 000kr
 Potentiell laxsmoltproduktion i Klarälvens torrlagda naturfåra vid Höljes kraftverk (inklusive 1
bilaga)
 Genetisk analys av klarälvslax från Forshaga avelsfiske (2011-2012). Kostnad: ca 150 000 kr
 Genetisk föräldraskapsanalys av vildfödd lax i Klarälven. Kostnad: ca 175 000 kr
 Restaurering av biflödet Halgån med biflöden. Kostnad: ca 800 000 kr
Tekniska åtgärder och värderingar
 Tiltak for å reetablere toveis konnektivitet for vandrende fiskearter forbi 11 elvekraftverk i
Klarälven i Sverige og Trysilelva i Norge (inklusive 2 bilagor). Kostnad: ca 1,3 mkr.
 Förbättringsåtgärder vid Forshagafällan. Kostnad: ca 20 000 kr
 Elektrisk fiskbarriär/avledare Forshaga: Kostnad: ca 30 000 kr
Förvaltning och samhällsvärde
 Fiskevårdsplan Klarälven med biflöden. Kostnad: ca 200 000 kr
 Fisketurisme i Femund-/Trysilvassdraget – muligheter og begrensninger ved reetablering av
Vänerlaks i Norge. Kostnad: ca 150 000 NOK
 Sportfiskets och Vänerlaxens värden. Kostnad: ca 500 000kr
 Fiskevårdsområden I Samverkan, Klarälven (FISK). Kostnad: ca 180 000 kr
Övrigt
 Risiko for spredning av Gyrodactylus salaris fra Vänern og Klarälven til norske vassdragved
reetablering av laksi Trysil- / Femundselva. Kostnad: ca 300 000 kr
 Riskanalys och konsekvensutredning avseende förekomst av bakterien Renibacterium
 salmoninarum (Rs) i samband med möjliggörande av fri vandring eller upp-/nedtransport av
laxfisk Vänern/Klarälven/Trysilälven). Kostnad: 15 000 kr
 Effekter av vattenreglering på strandvegetation i Klarälvens avrinningsområde. (ingen
kostnad för projektet)
 Juridiskt arbete inom ”Vänerlaxens Fria Gång”. Kostnad: ca 20 000 kr
33
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Eftersom flera av delprojekteten ovan går i varandra och ofta använt information framtagen från
andra delprojekt och att samma fältpersonal använts inom flera olika parallella projekt kan inte
kostnaden per projekt specificeras helt exakt. Dessutom ingår det för de flesta av projekten bland
annat kostnader för projektledarna (lön). Den totala kostnaden per projekt är därför i verkligheten
högre. Det finns även aktiviteter som till exempel vadelfisken i Klarälvens huvudfåra samt biflöden
som inte resulterat i en egen rapport men som utgjort ett underlag för andra rapporter.
Framförallt under det sista halvåret av projektet (d.v.s. fram till 31/8 2014) har mycket arbete lagts
ned på att sammanställa resultaten från alla aktiviteter och delprojekt till skriftliga rapporter. Dessa
rapporter ingår i sin tur som en central del i den utvidgade slutrapport som projektet producerat och
som beräknas tryckas i januari 2015. Arbetet med den utvidgade slutrapporten kan betraktas som ett
eget delprojekt och kostnaden för detta arbete (fram till 31/8) uppgår till ca 800 000 kr och avser
framförallt lönekostnaden för projektledarnas arbete under ca 6 månader (kostnaden för layout och
tryckning av den utvidgade slutrapporten ligger utanför projektet). En remissversion av slutrapporten
har nyligen skickats ut till ett 40-tal svenska och norska myndigheter, organisationer och kraftbolag
(remisstid: 27 oktober – 8 december 2014).
Vi avser att komplettera föreliggande slutrapport med den utvidgade slutrapporten när den är tryckt
och klar. Under tiden kan remissversionen laddas ned och läsas under följande länk:
http://www.lansstyrelsen.se/varmland/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/vatten-ochvattenanvandning/remiss-slutrapport-vanerlaxen-141027.pdf
3.2 Målgrupp
Mottagare- och målgrupp var framförallt myndigheter, institutioner, obundna organisationer,
fiskevattenägare och kraftbolag. Bedömningen är att dessa har nåtts via projektets aktiviteter, till
exempel via samarbetsprojekt inom de ovan redovisade delprojekten samt genom
referensgruppsmöten och övriga seminarier.
3.3 Resultat och resultatindikatorer samt effekter
Med bedömd måluppfyllelse avses vattenförekomster (rinnande vatten) upp till första naturliga
vandringshinder för lax (öring) i Klarälven, Trysilelva och Femundselva med biflöden efter (0-15/20
år) genomförande av föreslagna åtgärder. Bedömningen av måluppfyllelse grundas på genomförda
robusta och prövade undersökningar, utredningar och åtgärdsförslag. Effekter som redan uppkommit
är mycket större kunskap om nuvarande ekologisk status och t ex potential för utveckling av
laxbeståndet och sportfisketurismen i älvsystemet. Vidare har fiskfällan förbättrats vid Forshaga
kraftstation av kraftbolaget i samråd med projektet och Länsstyrelsen, och 17 km av det
flottningsrensade Halgåsystemet biotoprestaurerats till förmån för lax, öring, harr och andra
strömlevande arter. En annan viktig effekt som redan uppkommit är det stora nätverk som etablerats
inom projektet, främst inom Sverige och Norge men även USA. En fortsättning på projektet krävs och
den nuvarande projektorganisationen och den utvidgade slutrapporten är en förutsättning för det
arbetet. Avvikelser mot beslutet bedöms i sammanhanget som marginella.
 Fria vandringsvägar för lax, öring och andra vandrande fiskarter:
Bedömd måluppfyllelse: 100 %
 God ekologisk status eller potential enligt EU:s ramdirektiv för vatten:
Bedömd måluppfyllelse: närmare 100 %
 Hållbar och utvecklad sportfisketurism för främjande av den lokala näringslivsutvecklingen:
Bedömd måluppfyllelse: 100 %
34
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
4. Indikatorer
Antal
Notera att indikatorer både för A
enligt
(Ekonomisk tillväxt) och B (Attraktiv
projektlivsmiljö) kan förekomma i ett projekt.
beslut
Antal kvinnor 15- 24 år som deltar i 0
projektet.
Antal kvinnor yngre än 15 eller äldre än 10
24 år som deltar i projektet.
Resultat
vid
projektslut
0
Antal män 15- 24 år som deltar i 0
projektet.
Antal män yngre än 15 eller äldre än 24 20
år som deltar i projektet.
1
Antal deltagande företag med kvinnligt
ägande som deltar i projektaktiviteter.
Antal deltagande företag med manligt
ägande som deltar i projektaktiviteter.
Antal deltagande företag med mixat
ägande som deltar i projektaktiviteter.
Resultat indikatorer
(A) Antal formella gränshinder som
projektet bidrar till att undanröja.
(A)
Antal
undanröjda
upplevda
gränshinder.
(A) Antal kvinnor som deltar i
gemensamma utbildningar och praktik.
(A) Antal män som deltar i gemensamma
utbildningar och praktik
(A) Antal kvinnliga studenter som
studerar del av sin utbildning i det andra
landet.
(A) Antal manliga studenter som studerar
del av sin utbildning i det andra landet.
(A)
Antal
nyetablerade
och
vidareutvecklade
gränsöverskridande
kluster.
(B) Etablerade institutionella samarbeten.
0
1
2
1
2
2
0
0
0
0
0
1
0
1
0
0
0
0
0
0
1
3
(B) Nya och vidareutvecklade metoder för 1
stads- och landsbygdsutveckling.
Egna indikatorer
Tidpunkt
ca 35
ca 75
Kommentarer
Antalet kvinnor över 24 år
underskattades kraftigt (enligt
kriteriet minst 1 veckas arbete i
projektet)
Antalet män över 24 år
underskattades kraftigt (enligt
kriteriet minst en veckas arbete i
projektet)
Mixat ägande överskattades
Etablerade institutionella
samarbeten underskattades
1
Resultat
35
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
Restaurering av rensad älvsträcka
Produktion av lax på norska sidan
Positiv utveckling av vildlax i Forshaga
Laxfiske på norska sidan
Vildlaxungar i ”nya” svenska biflöden
Ökat hållbart laxfiske i Klarälven
14
13-14
11-14
11-14
11-14
11-14
Modell för uppbyggnad, bevarande, 11-14
hållbart nyttjande och övervakning av
Vänerlaxen/Klarälven och Trysilelva
17 km
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Ny indikator
Orealistisk indikator
Tas upp som förslag i den
utvidgade slutrapporten
Tas upp som förslag i den
utvidgade slutrapporten
5. Projektets påverkan på de genomgående (horisontella)
kriterierna
5.1 Gränsregionalt mervärde
Europeiskt mervärde
Projektet har presenterats i Bryssel inför EU-politiker och andra EU-projekt. Projektet föreslår
åtgärder som till stora delar är nya för Europa (pipelines för nedströmsvandrande fisk). Projektet har
varit en av arrangörerna och finansiärerna bakom ett stort internationellt fiskvägssymposium,
FiskMarknad 2013 med ca 200 deltagare och ca 200 besökare (främst barnfamiljer).
Politiskt mervärde
Projektet har utgått från den överenskommelse som träffades med de båda ländernas miljöministrar
våren 2010. Projektet har presenterats i Bryssel inför EU-politiker (Generaldirektorat för
havsfrågor/miljö) (hösten 2012) samt inför den svenska miljöministern i Forshaga (hösten 2013).
Institutionellt mervärde
Projektet har varit organiserat i styrgrupp, projektgrupp och referensgrupp (med adjunkterande
medlemmar) samt arbetsgrupper omfattande sammanlagt 54 svenska, norska och amerikanska
organisationer.
Socialekonomiskt och socialkulturellt mervärde
Ett av projektets huvudsyften är att skapa omfattande och hållbar sportfisketurism efter lax.
Sportfiske är en Sveriges och Norges mest betydelsefulla fritidsintressen och ingår i begreppet
basnäring, en näring i tillväxt. Dels genereras inkomster och sysselsättning via till exempel försäljning
av fiskekort och utrustning, dels har fiske som en naturbaserad fritidsaktivitet rekreativa och
hälsofrämjande värden som bidrar till att minska samhällets kostnader för hälso- och sjukvård.
Sportfiske för också generationer och kulturer samman. Förutom att fisketuristen spenderar pengar
på resa, utrustning och fiskekort använder han eller hon också det lokala utbudet av varor och
tjänster i området, till exempel för boende och mat. En konsumtion som dels ökar värdet och dels
kan leda till ytterligare ekonomiska spridningseffekter. Ökad kunskap och förståelse för naturen via
fritids/sportfiske kan också bidra till ett större ansvarstagande. Sportfiske är även identifierat som en
så kallad ekosystemtjänst – det vill säga ”ekosystemets direkta och indirekta bidrag till det mänskliga
36
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
välbefinnandet”. Det ovanstående gäller i hög grad även (och är en konsekvens av) projektets förslag
till miljöinvesteringar i Klarälven, Trysilelva och Femundselva med biflöden.
5.2 Bättre miljö
Konkreta genomförda fiskevårds- och restaureringsåtgärder
 Ca 17 km av det flottningsrensade biflödet Halgån har restaurerats
 Fiskvägen/fällan vid Forshaga kraftverk har förbättrats ur en rad såväl funktion- som
djurhälsomässiga aspekter
 Laxyngel och laxrom har satts ut i norska (och i viss mån svenska) delar av vattendraget
Figur 16. Sträcka av det laxförande biflödet Halgån före och efter restaurering. Sammanlagt restaurerades 17
km under 2014.
Föreslagna fiskevårds- och restaureringsåtgärder (viktigaste)
 Upp- och nedströmspassager för fisk förbi ca 28 dammar och kraftverk
 Utrivning av ca 16 mindre dammbyggnader
 Biotoprestaurering av närmare 20 mil flottningsrensade vattendrag
 Ekologisk flödesreglering från ca 30 dammar och kraftverk
 Omläggning/utrivning av ca 8 vägtrummor som utgör vandringshinder eller är olämpligt
utformade i övrigt
 Återintroduktion av klarälvslax och –öring där så här lämpligt
För att föreslagna fiskevårds- och restaureringsåtgärder ska kunna genomföras i praktiken och bidra
till projektets målsättningar (fria vandringsvägar, god ekologisk status (potential) enligt ramdirektivet
för vatten och på sikt omfattande och hållbar sportfisketurism) krävs att fortsatt svenskt-norskt
samarbete, lämpligen i form av ett nytt Interreg-projekt ägt av Länsstyrelsen och Fylkesmannen, och
med en liknande projektorganisationen som den nuvarande.
5.3 Jämställdhet mellan kvinnor och män
-
5.4 Etnisk mångfald och integration
-
37
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
6. Informationsinsatser och skyltning av projektet

Projektets verksamhet och resultat har förmedlats till målgrupperna i beslutet genom att
bilda en projektorganisation omfattande totalt 54 st svenska, norska och amerikanska
myndigheter, kraftbolag och övriga intressenter. 7 styrgruppsmöten, 6 projektgruppsmöten,
5 referensgruppsmöten och ett stort antal övriga möten och informationsträffar har hållits
inom ramen för projektet omfattande även många andra intressenter utanför projektet.
Projektet har sedan våren 2011 använt sig av en egen hemsida, www.vanerlaxensfriagang.se
som regelbundet uppdaterats med information om projektet och med information om
omvärldshändelser av betydelse för projektet.

Projektets verksamhet och resultat har förmedlats till de egna organisationerna
(projektägarna) genom styrgruppsmöten (se ovan), interna möten och presentationer m m
inom respektive organisation. Projektverksamheten har såväl hos Länsstyrelsen som
Fylkesmannen integrerats och fungerat som en förstärkning av den ordinarie verksamheten.

Projektets verksamhet och resultat har förmedlats till allmänhet och andra intressenter
genom projektets hemsida (se ovan) och ett stort antal möten, informationsträffar,
workshops och seminarium etc. samt i media (tidningar, radio, TV) vid ca 80 tillfällen (länkar
till många av dessa mediauppslag har skickats in till Interreg i tidigare kvartals- och
halvårsredovisningar) (se bilagor för exempel).

Samtliga arbetsplatser inklusive fordon där projektarbete bedrivs inom Länsstyrelsen
Värmland, Fylkesmannen Hedmark, NINA, Karlstad universitet, SLU är skyltade med texterna
”Här pågår ett InterRegprojekt”, ”www.interreg-sverige-norge.com”, ”Europeiska unionen,
Europeiska Regional Utvecklingsfonden” inkl InterReglogga, EU-flagga. Motsvarande
information och skyltning har förekommit vid föredrag om projektet,
pressmeddelanden/pressinbjudningar etc.

Webbsidan www.vanerlaxensfriagang.se har fungerat som ett ständigt öppet fönster för
projektet med Interrreglogga och EU-flagga på startsidan som i ett stort antal dokument som
finns att ladda ner från webbsidan. Webbsidans adress har spridits genom projektledarnas emails samt vid ett mycket stort antal sammankomster med andra intressenter såväl inom
som utanför projektorganisationen. Webbsidans nyhetsflöde omfattar ca 120 nyheter och en
stor mängd dokument om projektet/dokument av betydelse för projektet finns att ladda ner
från hemsidan.

En utvidgad rapport om projektet omfattande ca 330 sidor i färg kommer att tryckas i ca 300
exemplar (preliminärt januari 2015) med EU-flagga/Interreglogga på framsidan och
distribueras till berörda intressenter. Därtill har och kommer ett flertal andra rapporter om
projektet och dess delresultat att tryckas/ges ut digital form med Interreg-logga och EUlogga. Flera av dessa av inskickats till Interreg vid tidigare kvartals- och halvårsredovisningar.

En ”Vänerlaxens fria gång Roll-up” med EU-logga och Interreg-logga har tagits fram och
används vid många publika framträdanden under projekttiden.
38
Slutrapport Vänerlaxens Fria Gång
www.interreg-sverige-norge.com

EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Som nämnts ovan har projektets uppmärksammats i radio, TV och tidningar vid ca 80
tillfällen. En video om laxromutsättningen i Trysilelva har utarbetats och ligger ute på
projektwebben (se bilagor för exempel).
39