Transcript - den bästa platsen i väla

- den bästa platsen i väla
En lokal utvecklingsplan för Jäla socken
2012 - 2016
Förord
Vid ett planeringsmöte i Jäla bygdegård den 25 oktober deltog ett 30-tal bybor, vilket motsvarar cirka 20% av befolkningen. Anita Johansson från Leader och Hela Sverige ska leva satte in
oss i vad en lokal utvecklingsplan innebär för socknen och i ett kommunalt sammanhang.
Bland deltagarna fanns bland andra ordföranden och andra representanter från Jäla Hembygdsförening, Jäla jaktvårdsförening, Jäla LRF, Röda Korset i Grolanda – Jäla samt Floby
kyrkoråd i Svenska Kyrkan.
Tillsammans beslöt vi att ta fram en lokal utvecklingsplan för Jäla socken genom att revidera
och uppdatera de landsbygdsprogram som tagits fram 1999 respektive 2004.
Vi är glada för att här kunna presentera vår lokala utvecklingsplan för Jäla inför 2012 – 2016.
Det är vår förhoppning att den väcker inspiration och engagemang såväl inom socknen som
i vår omvärld, men också att den blir en god hjälp i arbetet med att förverkliga våra utvecklingsidéer. Planen kommer att vara ett levande dokument som vi uppdaterar allt eftersom
arbetet fortskrider.
Jäla - den bästa platsen i väla, lokal utvecklingsplan inför 2012-2016 överlämnas till Falköpings
kommun för att utgöra underlag för fortsatt samarbete kring samhällsbyggnad och service på
landsbygden och i Jäla socken.
Jäla i december 2011
Matilda Wardin
ordförande
Jäla hembygdsförening
[email protected]
073-384 65 70
Innehållsförteckning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Jäla förr och nu..............................................sid 1
Fritid och turism.............................................sid 5
Kommunikation, handel och service......................sid 6
Analys............................................................sid 7
Jäla inför framtiden.........................................sid 9
Utvecklingsidéer...............................................sid 10
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
1
2
3
4
5
6
- Jäla från ovan......................................sid
- Mjölkgårdar i Jäla..................................sid
- Åldersfördelning i Jäla............................sid
- Befolkning, sysselsättning, pendling............sid
- Häftessamling Erland Eriksson...................sid
- Aktivitetsplan.......................................sid
12
13
14
15
16
18
1. Jäla förr och nu
Geografi
Jäla är en socken i Falköpings kommun, Västra
Götaland med 149 invånare (2010-12-31). Den
ligger cirka 20 km sydväst om Falköping. Jäla
gränsar till Grolanda socken i Vilske härad
mot norr, socknarna Kinneved, Brismene och
Börstig i Frökinds härad i öster, socknarna Öra
och Broddarp i söder samt Eriksberg i Gäsene
härad i väster, bilaga 1.
Tassemark
Jäla benämns ibland som en del av Falbygdens
tassemarker eftersom varg tidigare funnits i
trakten. Nu finns istället rådjur och älg samt
en hel del räv. De stora orrspelen på mossarna
från 60-talet har drastiskt minskat, men fortfarande hörs enstaka tuppar spela i gryningen
ute på mossen, avbrutna av reveljer från häckande tranor.
Socknen domineras i öster och söder av en
stor mosse, som går under namnet Ripelången
eller Replångsmossen. De centrala och södra
delarna utgörs av åkermark med hagar och
skogsdungar medan hundraårig gran- och
blandskog kännetecknar de västra och norra
delarna. Landskapet är relativt flackt utan högre kullar, åsar eller berg. Socknen avvattnas
i huvudsak av Grolandagrenen av ån Lidan,
som här kallas Jälaån.
Flera små byar
Socknen har flera bykärnor framför allt Jäla
by, Kyrkarp, Gamlarp, Habblarp, Holmen,
Håll-torp, Skattegården och Tolarp. I mitten
på 1900-talet fanns här såväl skolor och affärer,
smides- och bilverkstad samt mejeri, kvarn och
åkeri. Idag finns endast lastbilsåkeriet kvar.
Stenyxor och domarring
Jäla är den socken i Vilske härad som är fattigast på fornminnen. I Jäla har man funnit
några stenyxor och en del flintavslag, vilket
tyder på bosättning under slutet av bondestenåldern. En grav kan möjligen tolkas som
en hällkista. I socknen finns skålgropar eller
älvkvarnar på två ställen. Den ena skålgropsförekomsten ligger nära Tolarp och innehåller runt 200 skålgropar och tre rännformiga
fördjupningar. Den andra innehåller cirka 25
skålgropar. Från järnåldern finns åtminstone
nio runda stensättningar och en domarring.
Jäla - den gulbruna
Sockennamnet är känt sedan 1308 då det
skrevs Ecclesie jn Ialum. I mitten av 1400-talet
förekommer stavningen Jäla Sochn. Ortnamnsforskaren Ivar Lundahl redogör för Elof Hellquists åsikt att sockennamnet kommer från
ett gammalt namn på Jälaån och innehåller ett
fornsvenskt ord *ial som betyder ”gulbrun”.
Detta skulle syfta på att vattnet från Replångsmossen var gulbrunt. Ett namn med lika gamla belägg som sockennamnet är byn Habblarp,
vilket 1308 skrivs jn Hagbarðæthorpe, det vill
säga Hagbardstorp
Mjölkgårdar
Jordbruk har hela tiden varit och är fortfarande den största näringsgrenen med idag ett
tiotal mjölkgårdar. Se bilaga 2. Många mindre
mjölkgårdar har lagts ner och marken arrenderats ut allteftersom den äldre generationen
avvecklat sin verksamhet.
Uppfödning sker idag av nötkreatur, hästar,
får och alpackor. Gårdar, stugor och torp bebos i stor utsträckning av barn och barnbarn,
en del har sålts till utsocknes, andra hyrs ut till
fritids- och sommargäster.
Befolkning
I Jäla bor 149 invånare (årsskiftet 2010-2011).
Det ska jämföras med socknens storhetstid under senare delen av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Jäla var då en egen kommun
med en befolkning på cirka 600 personer. Under de senaste 10 åren har befolkningsutvecklingen planat ut runt 150 invånare samtidigt
som den har föryngrats. Vid årsskiftet fanns
endast 10 personer 75 år och äldre i socknen
medan det fanns 19 barn och ungdomar under 16 år och 21 personer mellan 16 och 24 år.
Se vidare bilaga 3.
1
I socknen är könsfördelningen bland personer
från 16 år och uppåt något ojämn - 40 kvinnor respektive 49 män. Inpendlingen är liten, 7
personer, medan utpendlingen är stor, 61 personer. Det innebär ett gap på 54 personer.
Inom jord- och skogsbruk är 15 män och 6
kvinnor förvärvsarbetande med arbetsplats i
Jäla. När man summerar antalet förvärvsarbetande inom samtliga näringsgrenar som har
sin arbetsplats i Jäla utgör dessa totalt 35 personer, varav 10 kvinnor och 25 män. Flertalet
är egna företagare, 29 personer. För ytterligare
statistik kring befolkning, sysselsättning och
pendling, se bilaga 4.
gare en renovering under 2002 installe-rades
ett modernt kök och bygdegården anpas-sades för personer med funktionsnedsättningar.
Gården ger plats för 70 personer och passar
utmärkt för de flesta aktiviteter. Den hyrs därför ut till andra föreningar och privata festligheter.
En särskild kommitté ansvarar för löpande
underhåll, reparationer och förbättringsåtgärder av bygdegård och intilliggande skjul.
Under 2011 byggdes dessutom en ny lekplats
upp bakom bygdegården.
Jälas historia, dess gårdar och familjer, företeelser och föreningsverksamhet från förr och nu
är föredömligt dokumenterat av Erland Eriksson. Det finns en imponerande mängd skrifter
i ämnet som Du kan studera i bilaga 5.
Jäla hembygdsförening
År 1987 bildades Jäla Hembygdsförening och
har sedan dess bedrivit en omfattande och livaktig verksamhet. Föreningen fick 1999 motta
den fina utmärkelsen Årets Hembygdsförening i Västergötland.
Torpinventering
Verksamheten började med hembygdsforskning för att ta fram vilka torp som har funnits
i socknen och vilka som har bott där. Över
100 boplatser har märkts ut med stolpar och
en rapport sammanställdes som berättar om
de boende där. Efter detta har det ordnats ett
flertal vandringar runt om i socknen så att alla
intresserade har kunnat se var våra gamla boplatser fanns och kunnat lyssna till vår kunnige Erland Eriksson som kan berätta om detta.
Det har blivit en tradition att genomföra en sådan vandring på Annandag Påsk.
Bygdegård
Bygdegården i Jäla byggdes i början av 1940talet. Till en början var det enbart JUF-avdelningen som använde lokalen, men från 1972
och fram till 1991 stod den mer eller mindre
outnyttjad. Jäla hembygdsförening tog då över
byggnaden och genomförde en omfattande
renovering genom ideellt arbete. Vid ytterli-
Aktiviteter idag
Föreningen har alltid engagerat sig i aktuella
frågor om vägar, busslinjer, sophantering med
mera. En särskild arbetsgrupp ansvarar för
att arrangera omväxlande och stimulerande
aktiviteter som kan passa de flesta i socknen.
Årligen ordnas bland annat tipspromenader,
bränn-boll, pub och kafékvällar, loppis och
bytardag, slåttergille, hembygdsdagar, trivselkvällar och grötfest. Allt för att forma en
levande landsbygd. Vid några tillfällen har
också en särskild Jäladag anordnats på Rosendalens ängar.
I hembygdsföreningens regi drivs också Jäla
föräldra-barngrupp som träffas varannan
vecka. Där varvas fri lek med fika, pyssel och
sångstund. Man turas om att bjuda på fika och
ordna pyssel. De håller till i bygdegården, men
några gånger per termin görs utflykter, både i
byn och längre bort.
2
Gympagruppen är ett gäng som träffas varje
vecka i bygdegården för att träna och ha kul.
Träningen sker efter var och ens förmåga och
dagsform. Oftast körs cirkelträning med tio
olika styrkestationer, som varvas med yogaövningar, gummibandsträning, parövningar
och konditionsträning. Passen brukar vara
omkring 1,5 timme. Träningen avslutas med
stretchning.
Naturvård
En naturvårdskommitté ansvarar för löpande underhåll och slåtter vid Lärka och/eller
Nöta-backen.
Lärka var en vattendriven kvarn som upphörde strax efter 1920. Därefter revs husen
och fallet grävdes bort vid den stora kanalsänkningen i mitten av 1930-talet. Kvar i dag är
den mycket massiva dammbyggnaden samt
en rad stora klippblock på norra sidan.
Nötabacken, ligger i Gamlarp och är det område i Jäla med störst biologisk mångfald.
En gammal kyrkstig har under senare år 1990talet röjts och märkts ut. Den går från Prästgården (Stora Västerbo) till Jäla kyrka.
Jäla jaktvårdsförening
Jäla Jaktvårdsförening bildades 1945. På 1930och 40-talen fanns det ganska gott om rapphöns i socknen, men efter krigsåren, när utsädesbetningen började, så försvann de nästan
helt. Samma år som föreningen bildades beslöt
man därför att köpa in fasaner för att plantera
ut dem på lämplig mark. Under efterföljande
år köpte man sedan, av och till, in fasan- och
rapphönskycklingar för utplantering. Trots
detta förekommer fasaner och rapphöns endast sporadiskt idag.
Föreningen främsta uppgift är istället idag att
driva älgbanan i Tolarp, byggd hösten 1963.
Den har alltid varit, och är, flitigt använd. Både
för egen och andra föreningars räkning. Även
polisen har använt den som träningsbana.
Mycket arbete har under åren lagts ned på förbättringar, renoveringar, röjning, utbyte av
materiel, parkeringsplats och vägförbättring.
Det mesta, som så ofta i föreningssammanhang, genom ideellt arbete av medlemmarna.
Banan är öppen för allmänheten på hösten inför älg-jakten.
Ung styrelse med idéer
En ung styrelse har tagit över ansvaret för
hembygdsföreningen från och med 2011. Medelåldern är 36 år med Matilda Wardin som
ordförande. Hennes företrädare har varit Erland Eriksson 1987-1998, Maria Wardin 19992004 och Kent Karlsson 2005-2010.
LRF Jäla
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, bildade en
lokalavdelning i Jäla 1942. Namnet var då
lite omkastat i förkortningen nämligen RLF,
Riksförbundet Landsbygdens folk. Namnbytet skedde 1971 då Sveriges lantbruksförbund
och RLF gick samman och bildade den nya organisationen. LRF kan sägas vara lantbrukarnas och skogsägarnas fackliga organisation.
Under 2010 Utvecklade Jonas Larsson en hemsida för socknen; www.jalaby.se . Den innehåller Jäla historia, aktiviteter, företag, föreningar, Jäla kyrka, bildarkiv och länkar. Mycket
av det material som presenteras i detta avsnitt
av bygdeplanen är hämtat från hemsidan.
Hemsidan är också det enklaste redskapet för
dig som vill fördjupa dig i Jälas historia, nutid
och framtid.
Jäla LRF är nog nästan unik på grund av att det
fortfarande är en sockenförening med samma
verksamhetsområde som 1942. Alla andra
kringliggande avdelningar har gått samman i
större enheter. Nog har det varit svårt ibland
att få ihop en styrelse och ordförandeposten
har växlat ganska ofta under senare år. Men än
så länge har man lyckats. I dagens samhälle är
det en prestation värd att lyfta på hatten för.
Den nya styrelsen har under hösten 2011 tagit
initiativ till att en lokal utvecklingsplan ska tas
fram.
3
Röda Korset - Grolanda, Jäla kretsen
Kretsen bildades 1942 och har varit aktiv sedan
dess. Bland de tidiga insatserna märks hemvärnssjukvård, bekostnad av barntandvård i
Jäla och Grolandas småskolor samt utflykter
för de äldre innan bilar blev mer vanliga.
En uppskattad aktivitet som genomförs varje
år är att alla i Jäla eller Grolanda som fyllt 80
under året föräras en julblomma vid ett personligt besök. En årlig vårauktion och kyrklunch
i samband med Tacksägelsedagen anordnas
och intäkterna går till kretsens insamling.
Båda dessa aktiviteter anordnas vartannat år i
Jäla och Grolanda.
Svenska Kyrkan i Jäla
Kyrkan i Jäla är belägen söder om Jäla by, mitt
ute i ett kargt och stenbemängt landskap. Kring
kyrkan finns en kyrkby med gårdar, Kyrkarp.
Jäla kyrka byggdes på 1100-talet och var då en
romansk kyrka med rakslutet kor. Detta kor
raserades år 1787 då kyrkan byggdes om och
försågs med ett tresidigt kor som var lika brett
som den medeltida kyrkans långhus. En sakristia tillkom 1791. Ovanför kyrkporten finns
en tavla av sandsten med en inskription som
berättar att tornet restes år 1824 under Carl
XIV Johans regeringstid.
av biskop Bengt den gode. Ett likadant skrin
skänktes också till grannsocknen Eriksberg,
som då var kung Knut Erikssons hemvist.
Skrinet består av vackert bearbetade förgyllda
kopparplåtar stående på lejontassar gjutna
i brons. Av texten på skrinet framgår att det
bland annat innehållit reliker från Johannes
Döparen och Sankta Ursula. Jälaskrinet finns
nu på Västergötlands museum i Skara.
Jäla församling gick den 1 januari 2002 upp i
Grolanda-Jäla församling och åtta år senare i
Floby församling. Den gamla folkskolan i Jäla
tjänstgjorde mellan 1966 och 2002 som församlingshem. Därefter hyrs bygdegården av
församlingen för aktiviteter och under vinterhalvåret hålls gudstjänster där.
Varje tisdag träffas barn mellan 6-12 år i Jäla
bygdegård i Jäla/Grolanda-gruppen. Där blir
det lekar, pyssel, film och andakt. Varannan
termin är gruppen i Jäla och varannan i Grolanda.
I Jäla fanns en kyrkokör under hela 1900-talet.
Den gick sedan ihop med Grolanda kyrkokör,
som i sin tur gick ihop med Eliza-kören från
Kinneveds församling. Av denna blandning
blev det MIXX-kören 2009. Kören leds av Annette Kinnunen och övar växelvis i Jäla bygdegård och Kinneveds församlingshem.
I kyrkan finns en vacker romansk dopfunt från
1100-talet med åtta arkadfält på cuppan. Förr
fanns också Jälaskrinet, ett relikskrin av kyrkobyggnadstyp från slutet av 1100-talet, skänkt
4
2. Fritid och turism
Bastu
När Jäla var kommun uppfördes 1950 en bastu i anslutning till Folkskolan. Den togs sedan
över först av Vilske kommun 1952 och sedan
av Falköpings kommun 1974. När Vilske kommun sålde folkskolan 1966 till Jäla församling
kom bastun att stå på ofri grund, vilket den
gör än i dag. Falköpings kommun står idag för
elkostnaderna medan drift och mindre underhåll sköts av ideella krafter.
Under senare år har man från kommunens
sida velat göra sig av med bastun, frågan har
åter aktualiserats under hösten 2011. Diskussioner förs nu om fortsatt kommunalt ägande
eller bildandet av en bastuförening.
Små bastubyggnader växte upp under 1930och 1940-talen i flera socknar på Falbygden.
De flesta är sedan länge rivna eller ombyggda
för andra ändamål. Så vitt vi känner till är Jäla
Bastu den sista som fortfarande är i drift. Nästan 10 % av befolkningen använder bastun varje vecka under perioden september till juni.
Hästar
Hästar används både i arbete och på fritid Brukshästens dag anordnas årligen av Jäla
Häst & Skog, Skattegården, flera gårdar håller
ridhästar och Team Jan Stiern, Jonstorp, föder
upp egna travhästar, kör in, tränar och tävlar.
Ägaren av Rosendalen har tidigare varit professionell kusk men ägnar sig nu åt att bland
annat föda upp brukshästar.
Motor
Motorintresset är stort i bygden. Detta gäller
såväl veteranmotorcyklar, traktorer som lastbilar. Inte minst har Stig Fredrikssons Åkeri
rustat upp firmans allra tidigaste lastbilar från
mitten av 1900-talet.
Det finns också ett rallyintresse för såväl traktorer som standardbilar. Team Jäla bildades
2006 och består av föraren Emil Eliasson och
kartläsaren Magnus Oscarsson. De kör en gul
Volvo 240 original och tävlar i klassen VOC
Volvo original.
Jakt
I Jäla finns det fyra jaktlag vid den årliga älgjakten. Även rådjur, hare och räv jagas utifrån ett mycket medvetet viltvårdsintresse.
Vid Kristi Himmelsfärdsdagen 2010 fick de
två första vildsvinen i socknen genomföra sin
”himmelsfärd”; Falköpings Tidning skrev: Ett
raskt sammankallande av jaktlaget i Jäla kyrkby ledde till både vildsvinspremiär och doublé
för den yngste jägaren i laget Emil Eliasson.
Mekelsmäss
Skördefest på Mekelsmäss arrangeras på Falbygden första helgen i oktober sedan 11 år tillbaka. I Jäla finns två angöringspunkter. Skattegården med dess bakstuga och intilliggande
brygghus där fler hantverkare ställer ut samt
Wardins Gårdsprodukter i Korsgården. Även
här finns flera utställare samlade.
5
3. Kommunikation, handel och service
Vägar
Vägen från Falköping går via Mönarp och
Grolanda till Jäla by, från Mönarp med nummer 2646, belagd sedan många år. Resterande
del av 2646 Jäla by - Holmen i Öra, är grusväg
inom Jäladelen. Väg 1850, Jäla by - Broddarp,
fick permanent beläggning 1993. Mellan dessa
finns väg 2648 till och förbi Jäla kyrka, också
den grusväg. Jäladelen av 2646 och ”Kyrkvägen” 2648 kommer, efter idogt arbete från byborna, att vara permanent belagda från och
med 2012.
Kvarvarande allmän grusväg är sedan väg
2649 från Jäla by mot Höverö och Floby.
Österut finns enskild samfällighetsväg 2646
från Hulegården via Holma och Ekesgärde till
Brismene, iordningsställd i slutet av 1940-talet.
Telefon och bredband
I Jäla är det koppar- och luftburna telefonnätet intakt i hela socknen. Telemast för mobil
telefoni finns placerad i Rukeskogen, men det
mobila nätet har dålig täckning i stora delar av
socknen. Därför förs diskussioner om optisk
kabel för bredband inklusive telefon, internet
och TV.
Handel & service
Det finns idag ingen affär i Jäla, den sista affären lades ner 1989. Enda regelbundna varutransporten är Hemglass. Närmaste livsmedelsaffär är ICA-butikerna i Floby respektive
Slutarp (12-13 km) . Där finns också kvarnar
och en del mindre affärer. Handel sker huvudsakligen i Falköping (20 km) som har butiker
inom de flesta branscher. Här finns också ATGombud, apotek, bensin, kaféer, restauranger,
systembolag, tåg och återvinningsstation.
Ulricehamn (35 km), Skövde (70 km) och Göteborg (117 km) är alternativa handelscentra.
fall, glas, plast och plåt, dock inte tidningar
och förpackningsmaterial. Container finns vid
bygdegårdens parkeringsplats.
Kommunal, regional och landstingsverksamhet
Förskola och grundskola finns närmast i Floby,
gymnasieskola finns i Falköping. Skolskjuts
ordnas dagligen, vilken också kan utnyttjas av
sockenborna.
Närtrafik ersätter busstrafik för oss som bor
i glesbygd. Dess villkor kan liknas vid färdtjänstens, se vidare broschyren ”Närtrafik Falköping i Västtrafik”.
http://www.vasttrafik.se/TimeTables/nt_
falköping.pdf
Bokbussen som tidigare trafikerade Jäla har
dragits in 200x? Närmaste bibliotek finns i
Falköping. Förutom böcker och talböcker
finns där såväl noter och musik som film att
låna. Kommunen anordnar ett flertal återkommande kulturarrangemang, och kulturen får
såväl kommunalt som regionalt stöd genom
regionens
kulturplan.
www.falkoping.se/upplevagora/kultur
Vårdcentral finns i Floby, där sockenborna
listas om inte den enskilde väljer att lista sig
vid någon av vårdcentralerna i Falköping.
Där finns också ett mindre sjukhus, medan
det större kärnsjukhuset finns i Skövde, KSS.
Folk-tandvård erbjuds i såväl Floby som Falköping.
Kommunkontoret och dess olika förvaltningar
finns i Falköpings Stadshus.
I Jäla finns lantbrevbärare fem dagar i veckan och tidningsutdelning sex dagar i veckan.
Övrig postservice sker i samarbete med ICA
Floby.
I Jäla finns också en sopstation för hushållsav6
4. Analys
Metodik
Mot bakgrund av ”Jäla förr och nu” kan vi
spå-ra socknens styrkor, svagheter, möjligheter och hot/risker.
Resultat
• Jäla präglas av jord- och skogsbruk. Kanske
är Jäla Sveriges ko- och traktortätaste socken
sett i relation till befolkningen. Det finns en
god balans mellan å ena sidan de större mjölkbönderna som behöver mer mark och grödor
för att försörja sina besättningar, och å andra
sidan nedlagda mjölkgårdar som kan arrendera ut sin mark. Samtidigt finns bostäder kvar
för gamla eller nya ägare, för barn eller barnbarn.
• Alternativa sysselsättningar som exempelvis djuruppfödning, odling och hantverk kan
i sig, eller i kombination med annat arbete, utgöra viktiga bidrag till att hålla landskapet öppet och forma en levande landsbygd.
• Jäla präglas av att det finns många olika kompetenser inom socknen. Nyckelpersoner med
stort engagemang i sockenfrågor har alltid funnits och finns också idag. Engagemanget kan
breddas genom en tydlig bygdeplan och individuella kontakter med personer som har stor
erfarenhet och kompetens inom sitt område.
Inte minst kan den yngre generationen ta plats
med sitt engagemang och arbete för bygden.
• Naturen bjuder inte några dramatiska scenerier, men väl orörda skogar och mossar för ett
naturnära friluftsliv och fritid i lantlig miljö.
Vandrings- eller pilgrimsleder med transporter, eldstäder och vindskydd samt möjligheter
till övernattning och/eller fritidsboende kan
utveckla den begränsade turismen. Kurser och
arrangemang inom de kunskapsområden som
finns representerade i socknen kan marknadsföras gemensamt och stimulera utvecklingen
av de lokala företagen i Jäla.
• Utflyttningen har stannat upp och balanserats med viss inflyttning. Det är angeläget att
först och främst erbjuda en god service och ett
stimulerande sockenliv för oss som bor och
vistas i Jäla. Men det är lika angeläget att nyinflyttade välkomnas och involveras i socknens
sociala liv och arbetsgemenskap. Slutligen kan
information och evenemang väcka nyfikenhet
och lust att besöka eller flytta till socknen, vare
sig man är uppvuxen här eller känner sig hemmastadd bland oss.
• Aktiva och positiva relationer med politiker
och tjänstemän inom kommun och region är
avgörande för att socknens roll ska fokuseras
i ett större sammanhang. Det samma gäller
också relationen till olika medier inklusive de
nya sociala medierna.
7
SWOT-analys
Positiva aspekter
Negativa aspekter
Aspekter som vi har
idag
Styrkor
- Många gårdar med djur håller landskapet öppet
- Det finns ett aktivt före-ningsliv
- Vi har en mycket bra samlingslokal
- Befolkningen föryngras
Svagheter
- Liten socken i skymundan
- Liten turism
- Bredband saknas
- Begränsad sopsortering
- Belysning vid busskur och anslagstavla
saknas
- Engagemang i gemensamma frågor behöver
breddas
Aspekter inför framtiden som vi kan
påverka
Möjligheter
- Geografiskt koncentrerad socken
- Orörd natur
- Lidan
- Pilgrimsled planeras gå genom
socknen
- Jäla Kvarn ligger i malpåse
- Vindkraftverksutbyggnad
Hot/Risker
- Avfolkning av några bykärnor pågår
(Gamlarp & Holmen)
- Kopparburen telefoni riskerar att tas bort
- Lantbrevbärningen riskerar att begränsas
- Bastun hotas av nedläggning
- Den yttre miljön runt gårdar och bykärnor
riskerar att förfalla
Slutsatser
Utifrån resultaten kan vi konstatera:
• att socken har en ung befolkning
• att naturen lämpar sig för mjölk- och djurproduktion
• att kommunikation och service behöver säkras inför framtiden
• att många utvecklingsidéer frodas
• att en lokal samlingsplats och engagemang finns
8
5. Jäla inför framtiden
Vision och värdegrund
Jäla – den bästa platsen i väla
- Är det verkligen möjligt?
- Ja! Det är både möjligt och verkligt, att vi som
bor här upplever att Jäla är den bästa platsen
i väla!
En trygg och positiv bild av oss och vår socken
väcker nyfikenhet hos andra. Dom frågar sig:
”Hur är det möjligt att Jälaborna trivs och mår
så bra i Falbygdens tassemarker?”
Jo, vi visar öppenhet och respekt för varandra
och andra, vi litar på sunt bondförnuft och vi
tänker hållbart - ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det skapar trygga relationer och positiva spiraler - en Jäla-kultur.
Jäla är en del av Falköping och vi knyter an till
en av kommunens fyra kärnvärden, nämligen
Falbygdens matkultur. Mjölk, kött, grönsaker
och bröd är våra bidrag. Jäla bjuder in till Det
goda livet.
Syfte
Vi vill utveckla Jäla så att vi och andra uppfattar att här är en plats där hälsa och livskraft
frodas.
Potential
Vi blir framgångsrika och frigör vår potential
genom
• att ta nästa steg framåt (uppfinningsrikedom)
• att göra ett bra jobb (kvalitet)
• att bygga förtroende (goda relationer)
Gammalt och nytt
Grunden för den lokala utvecklingsplanen är
sockenbornas engagemang, som avspeglar sig
bland annat i de olika föreningarnas/organisationernas verksamhet. Hembygdsföreningen är motor i arbetet, men där finns också
Jäla LRF och Jäla Jaktvårdsförening samt Röda
Korset i Grolanda/Jäla och Svenska Kyrkan i
Floby församling.
Varje organisation är självklart suverän att bedriva sin verksamhet, se första delen i denna
plan - Jäla förr och nu. Den lokala utvecklingsplanen skall ses som en inspiration i en fortsatt
utveckling av Jäla.
Prioriteringar
Utifrån SWOT-analysen genomfördes vid ett
arbetsmöte en värdering av de idéer som kommit fram under de inledande planeringsmötena och i individuella kontakter. Resultatet redovisas nedan inom parentes vid aktivitetens
namn (hög, medel, låg).
Några idéer ströks, Förbättrad sopsortering
- papper och förpackningsmaterial kan enligt
miljökontoret lämnas bland hushållssopor och Lediga hus & gårdar .
En värdering gjordes också av ”gamla” eller
pågående aktiviteter i Hembygdsföreningen.
Hög prioritet gavs till tipspromenaderna, Jäladagen och grötfesten. Låg prioritet gavs till
brännboll, loppis- och bytardag samt slåttern.
Det framfördes en särskild uppskattning kring
Mekelsmäss och de företag och hantverkare
som engagerade sig i detta.
Mål
Våra långsiktiga mål för 2016 är
• att mjölk- och djurproduktion fortfarande
dominerar socknens näringsliv
• att företagande, rekreation och turism har
vuxit med 30 %
• att kommunikation och service säkrar sockenbornas förutsättningar för ett gott liv
9
6. Utvecklingsidéer
För att nå våra mål när det gäller företagande,
kommunikation och service kommer vi att
genomföra följande utvecklingsidéer:
några dagars fördröjning), biblioteksbeställningar och lokala skriftserier kan finnas.
Kontakt: Erling Nyman tel 0515/470 47
Bredband (hög)
Det koppar- och luftburna telenätet kommer
långsiktigt att ersättas med digital teknik, optisk fiberkabel och/eller mobilt bredband.
En utbyggnad planeras i kommunen, och gå
från Floby, via Grolanda och Jäla till Brismene och Börstig. Utbyggnaden av bredband är
en förutsättning för fortsatt utveckling och
företagande i socknen, men det kräver ett
lokalt informations- och planeringsarbete.
Kontakt: Erling Nyman tel 0515/470 47
Belysning, busskur & anslagstavla (hög)
Vid korsvägen mellan vägarna till Broddarp
(1850) respektive Öra (2646) finns en busskur
och anslagstavla som behöver rustas. En gatubelysning och välkomstskylt med t.ex. Jäla-vision bör sättas upp för att informera sockenborna och välkomna besökare.
Kontakt: Lennart Larsson tel 0515/470 50
Tjänster och uthyrning (låg)
I Jäla finns många kompetenser inom framför
allt jord- och skogsbruk samt mekanik. Det
finns en stor maskinpark, Jäla är kanske ”Sveriges traktortätaste socken”. Flera företag och
enskilda personer erbjuder tjänster och uthyrning av utrustning. Information om formella
och informella kontakter förmedlas på Jäla bys
hemsida.
Kontakt: Jonas Larsson tel 073-0348684
Grannsamverkan (medel)
Det finns redan idag en god samverkan mellan
grannar när det gäller att fånga upp extraordinära händelser i socknen. En stor del av sockenborna rör sig under större delen av dygnet
mellan gårdar och på socknens vägar. Det innebär att avvikelser noteras, men också att hus
och gårdar som är tomma under kortare eller
längre tid hålls under uppsikt. Grannsamverkan kan organiseras och kontakter utvecklas
med framför allt polisen.
Kontakt: ??
Medborgarkontor - ett lokalt servicecentrum (medel)
Bygdegården är den naturliga samlingspunkten i socknen. Den kan utvecklas till att också
erbjuda utbildning och service när det gäller
tjänster på nätet genom datorutrustning och
mobilt bredband för dem som saknar sådan.
Informationsmaterial, dagstidningar (med
Bastuns fortlevnad (hög)
Bastun har en 60-årig tradition. Det kommunala ägandet är ifrågasatt. Bastuns fortlevnad
behöver säkras, såväl vad gäller underhåll, utveckling och finansiering.
Kontakt: Ingemar Eliasson tel 0515/470 25
Jäla kvarn (hög)
Jäla elektriska kvarn byggdes för snart 100
år sedan. Sedan 10-15 år bedrivs ingen verksamhet i kvarnen. Den nuvarande ägaren Lilian Svensson är villig att upplåta kvarnen för
annan verksamhet. Byggnaden är intakt som
kvarn men en del museiföremål har samlats
på det översta av de tre planen. Idén att under
sommarhalvåret fylla kvarnen med verksamhet har väckts - bygdemuseum, kafé och evenemang. Kanske kan också kvarndrift ske vid
enstaka bygdedagar.
Kontakt: Jenny Carlson tel 0515/520 30
Pilgrimsled (hög)
Floby pastorat har väckt frågan om att dra en
pilgrimsled från dess södra delar genom Jäla
till Eriksbergs gamla kyrka, varifrån kung Erik
och Eriksätten härstammar. Leden skall gå över
Ripelången och Kilingen via Skattegården utmed Lidan till Lärka och över till Jonstorp och
Gamlarp till Eriksberg. I anslutning till leden
kan vindskydd, skjutsar, mat och övernattning
erbjudas. Andra stigar och leder, exempelvis
till kyrkstigen till Jäla kyrka, kan anslutas.
Kontakt: Maria Wardin 0515/470 51
10
Lidan (medel)
I Lidan har för en generation sedan badmöjligheter funnits, bland annat nordväst om Lärka,
infart vid Erstorp. Möjligheten att återta en
plats för bad, men också fiske har väckts. Tidigare har där funnits bäcköring och kräftor. Badet kan knytas an till pilgrimsleden med eventuella grillplatser och vindskydd.
Kontakt: Markus Göransson 0515/162 61
Svenska gods och gårdar (medel)
En idé om att uppdatera svenska gods och
gårdar utifrån Jäla-horisont finns.
Kontakt: Maria Wardin tel 0515/470 51
Nästa steg - konkretisering
Det första steget med den lokala utvecklingsplanen för Jäla 2012-2016 är härmed avslutad.
Denna första version överlämnas från cirkelledaren till föreningarnas styrelse för bedömning och bredare spridning till sockenbor i
samband med grötfesten den 10 december och
via www.jalaby.se.
Utvärdering
När de små arbetsgrupperna har konkretiserat
sin idé knyter vi ihop det arbetet vid ett möte.
Den lokala utvecklingsplanen är då konkretiserad och kan användas som arbetsredskap i
det fortsatt arbetet.
Den konkretiserade utvecklingsplanen med
aktivitetsplaner för de olika idéerna överlämnas till respektive styrelse, som går igenom
och stämmer av de olika uppdragen och uppgifter som lagts ut.
En gemensam årlig utvärdering och uppdatering av hela bygdeplanen genomförs varje
höst.
De olika idéerna kommer då att presenteras,
diskuteras och konkretiseras tillsammans med
respektive kontaktperson. De små arbetsgrupperna funderar då över hur det fortsatta arbetet skall läggas upp. Följande områden behöver konkretiseras, se också bilaga x:
• Aktiviteter - hur ser de små stegen ut för att
kunna förverkliga idén?
• Kompetens - vad behöver vi samla för kunskap och erfarenhet för att förverkliga idén?
• Relationer - med vilka behöver vi samarbeta? Vilka kan vi vidtala? Samarbete med
grann-socknar, Falköpings kommun, Leader
Östra Skaraborg, Medborgarskolan, andra?
• Ansvar/Organisation - vad kan jag bidra
med? Vem tar ansvar för vad? Tidsplan? När
ska vi träffas?
• Ekonomiska konsekvenser - vilka intäkter,
kostnader och investeringar kräver idén? Hur
får vi fram dom pengarna? På kort och lång
sikt?
Det tredje steget är att göra det!
11
Bilaga 1 - Jäla socken från ovan
Karta från Eniro.se
12
Bilaga 2 - Mjölkgårdar i Jäla
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ambjörntorp
Hallagården
Holmen 2
Jonstorp 2
Korsgården
Kyrkarp
Skattegården
Stommen
Sunnagården 4
Tolarp
13
Bilaga 3 - Åldersfördelning i Jäla socken
Befolkning i Jäla
2010-12-31
0-5 år
6-15 år
16-24 år
25-44 år
45-64 år
65-74 år
75- år
11
8
21
27
57
15
10
Totalt:
149
14
Bilaga 4 - Befolkning, sysselsättning och pendling i Jäla
2010-12-31
������
��������������������
���������
���������������������������������������������������������
����������������������������������������������������������������������������
�������������������
��������������������������������������
�������������������������������������������
����������
����������
�������������
����
���
���
��
���
���
��������������������������������������������������������������������
���
�������������������������������������
����������
���
�������
�����
�
�����������������
������� ������
��������
���
���
���
������
���
���
���
�����
�����������������������������
���
���
���
�����
�����������������������������������������
���������
�����������
���������������
�����
������
�
��
��
��
����
��
��
���
�����
������������
������� ������
��������
���
���
���
������
���
���
���
�����
��
��
��
�����
�����������
���������������
��
��
��
����
�����
������
��
��
��
����
��
���������������������������������������������������������������������������������������
������������������
����������������
�������������������
�������������������
��������������������������
���������
�������������������������������
��������������������������������������
������������������������������
����������������������������������
����������������������������������������
�����������������������������������������
�����������������������������������������
���������������������
���
�������
�����
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
��
���
��
���
��
��
��
��
���
��
���
��
��
��
��
���
��
���
��
��
��
��
��������������������������������������������������������������������������������������������
��������������
�����������������������������
���
�������
�����
�
���
��
���
�����
��������������������������
��
��
��
����
����������������
��
��
��
����
��������������
��
��
��
����
������
��
��
��
����
�����
���������
��
��
��
�����������������������
��
��
��
����
�����������������������������
��
��
��
����
�����������������������������������
��
��
��
����
��������������������
��
��
��
����
����������������
��
��
��
����
��������������������������������
��
��
��
����
����������
��
��
��
����
���������������
��
��
��
����
���������������������������������������
��
��
��
����
�������������
��
��
��
�����
������
���
���
���
�����������������
����������������������
��
��
��
������������������
���
���
���
��
��
��
����������������������������
15
Bilaga 5 - Häftessamling av Erland Eriksson
1/2
Kommentarer till häftessamlingen
Det kan tyckas underligt att plocka ut några gårdar här och där i en socken och skriva lite om
deras historia eller vilka som bott där. Förklaringen är skäligen enkel.
Vid samtal med personer som bor där, har bott där eller haft föräldrar, far- eller morföräldrar
med anknytning till gården så har man ofta velat veta mer om sin bakgrund. Någon gång har
jag blivit uppringd efter ett närradioprogram där jag nämnt någon äldre Jälabo och där den
uppringande velat veta mer om äldre gennerationer eller ställets bakgrund. Så har ett litet häfte
blivit till.
Mitt intresse för hembygds- och släktforskning väcktes annars i slutet av 1970- och början av
1980-talet. Då med mina egna föräldrars bakgrund. Så kom Bondegårds- och Bryntesgårdshäftena till.
JUF-avdelningens historik blev intressant genom att hembygdsföreningen tog över bygdegården 1991 och festannonserna från ”Prästgårds hage” är alla avskrivna från Falköpings Tidnings
mikrofilmade samlingar på Falköpings bibliotek. Jag tror inte jag har missat någon.
Historiken om EFS missionsförening kom till i samband med att föreningen upphörde i slutet
av 1990-talet. Rivningen av missionshuset finns även fotodokumenterad i den pärm med Jälafotografier som hembygdsföreningen har i bygdegården.
Både för JUF och EFS är verksamheten bra dokumenterad i form av protokoll och andra handlingar. Numera i gott förvar på folkrörelsearkivet i Lidköping. Men egna personliga minnen är
ju inte heller oväsentliga.
I övrigt är ju ”Jälahistora” främst samlad i ”Boendeinventering över torp och backstugor i Jäla
socken”, utvecklingen under ett sekel i ”När sockna va kommun” och inte minst Stefan Ekmans
film om ”Jäla by”.
Falköping 2011
Erland Eriksson
16
Bilaga 5 - Häftessamling av Erland Eriksson
Titel
2/2
År
Jäla JUF-avdelning 1937-1972
November 1997
Jäla JUF-avdelnings festplats vid St. Västerbo
- eller ”Prästegårds hage” under 20 år
Jäla Ev. Lutherska Missionsförening 19061998
Gårdarna runt kyrkan - ”Körkebun” och
Stommen i Jäla
Juli 1998
Liten blir störst - en Jälagårds historia
Årsskiftet 2009-2010
Bryntesgården Jäla - Claes Henrik Andersson
Storegården Jäla
1998
Bondegården Jäla, 1826-1988
November 1993
Holmen och ”Lundgrenare” i Jäla - med komplettering 2009
Mars 1998
Pukaberg i Jäla - lite bakgrundshistoria
April 2000
Frans och Hulda i Gunnestorp Jäla
November 1993
Berget i Jäla och Karl Kyrk´s förfäder
Januari 1992
Lilla Västerbo, Ullarp och Stockabacken - lite
gemenskapshistoria
Lager Nyhem, Westerberg Storegården - lite
bakgrundshistoria från två gårdar i Jäla, med
följande tillägg:
Lite om ”Ruta-Klara”, 2010
Lite ytterligare uppgifter om familjerna
Monthan och Westerberg, 2011
Februari 2007
Ramsberg och St. Hallagården i Jäla - militärboställen och släktgår-dar
Odaterad
Hulegården Jäla - släktgård från 1750-talet
Odaterad
En gård i Tolarp Jäla - några generationer
Hösten 2007
Från ”Lärka” till Jäla el. kvarn eller axets väg
till kaka under 18- och 1900-talet
Lite släkthistoria Jäla - Grolanda - Stockholm
eller en LO-ordförandes bakgrund
November 2003
”Utavär” - dialektord från södra Falbygden
Oktober 2008
Vägar förr och nu i Jäla
Februari 2010
Profiler och ”gubbar” från Jäla
Februari 2010
Oktober 2001
1998
December 2007
Oktober 2000
17
Bilaga 6
En aktivitetsplan för idén:...........................................................................................................................
Aktivitet
Kompetens
Relationer
Ansvarig
Kontaktperson:....................................................................................................
• Aktiviteter - hur ser de små stegen ut för att kunna förverkliga idén?
• Kompetens - vad behöver vi samla för kunskap och erfarenhet för att förverkliga idén?
• Relationer - med vilka behöver vi samarbeta? Vilka kan vi vidtala? Samarbete med grannsocknar, Falköpings kommun, Leader Östra Skaraborg, Medborgarskolan, andra?
• Ansvar/Organisation - vad kan jag bidra med? Vem tar ansvar för vad? Tidsplan? När ska vi
träffas?
• Ekonomiska konsekvenser - vilka intäkter, kostnader och investeringar kräver idén? Hur får
vi fram dom pengarna? På kort och lång sikt?
18