Transcript Miljörapport 2012

Miljörapport 2012
Borealis AB
Stenungsund
Miljörapport 2012
På förstasidan visas de tre ångpannorna på krackern. Panna B har under året uppgraderats
med nya ultra-låg NOx-brännare vilket minskat utsläppen av NOx från pannan med ca 60%
(mätt som mängd utsläppt NOx per tillförd energienhet).
MILJÖRAPPORT 2012
En rapport i tre delar
Miljörapporten består av tre delar. Syftet med denna första del, huvudrapporten, är att ge
en översiktlig och sammanfattande redovisning för hela Borealis AB, med de viktigaste
händelserna och resultaten under året. Delrapporterna 1 och 2 för kracker- respektive
polyetenanläggningen, utgår från föreskrifterna om årlig redovisning till tillsynsmyndigheterna och redovisar mera utförligt alla detaljer för respektive anläggning. Tanken är att
hela eller delar av materialet härmed kan användas allt efter behovet av information.
Beskrivning av verksamheten
Borealis är ett av Europas ledande polyolefinföretag med stora produktionsanläggningar
i Belgien, Finland, Österrike, Tyskland och Sverige. Borealis ägs av Österrikiska OMV till
35 % samt av Abu Dhabi-baserade IPIC till 65 %. Tillsammans med huvudägaren har
Borealis också gemensamma anläggningar i Abu Dhabi.
I Stenungsund driver Borealis Sveriges enda kracker- och polyetenanläggning. I krackeranläggningen tillverkas eten och propen genom att vid hög temperatur sönderdela de
större molekylerna i råvaran till mindre s.k. omättade föreningar (olefiner). Krackern har
tillåtelse att omsätta 1,5 miljoner ton råvara i form av nafta, etan, propan och butan. Den
har kapacitet att producera drygt 600 000 ton eten/år. I polyetenanläggningens högtrycksoch lågtrycksfabriker polymeriseras eten till polyeten. Polyetenet används sedan i ett
mycket stort antal produkter, som vi har nytta av i vår vardag. Kapaciteten i polyetenanläggningen är totalt 750 000 ton polyeten/år. Verksamheten i Stenungsund är uppbyggd runt de producerande enheterna, som organisatoriskt är uppdelade i kracker- och
polyetenfunktionerna. Till polyetenfunktionen hör också materialhanteringen med lagring
och distribution. Bland stabsfunktionerna finns Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMSfunktionen) där bl.a. miljöfrågor administreras.
1
MILJÖRAPPORT 2012
50 års historia och utveckling
Stenungsund har upplevt en kraftig utveckling sedan början på 60-talet, när petrokemin
etablerades och tre fabriker byggdes. Till att börja med var produktionsenheterna relativt
små, men verksamheterna har efterhand vuxit mångdubbelt.
Stenungsunds tätort har växt parallellt med industrierna och det har varit en av de
viktigaste frågorna genom åren att möta omgivningens förväntningar och krav på en
ostörd närmiljö samtidigt med att produktionen successivt ökat. Inte minst under
sommaren med ytterligare besökare, under kortare eller längre tid, blir denna utmaning
extra tydlig. Genom åren har också omfattande miljöförbättringar genomförts.
Kemiindustrin är, som flödesschemat nedan illustrerar, ett högintegrerat industrikomplex.
Produkterna är högkvalitativa med högt förädlingsvärde. Stenungsund har dessutom ett
bra geografiskt läge och har goda möjligheter till industriell expansion. Områdets
klassificering som riksintresse för kemiindustri förstärker denna bild.
2
MILJÖRAPPORT 2012
Hållbar utveckling och plastens nytta i samhället
Från den polyeten som Borealis tillverkar gör kunderna bl.a. rör och kabelisolering. Detta är
avancerade plastprodukter som bidrar till den höga levnadsstandard som vi har i dagens
samhälle. Kabelisoleringen gör att energin kan transporteras utan förluster på vägen till
kunderna. Säkra och hållbara rörledningar bidrar till minskade förluster av det media som
ska transporteras i rören. Dessa plastprodukter är mycket resurseffektiva och bidrar till en
hållbar utveckling.
Att reducera utsläppen av växthusgaser är en kritisk utmaning för mänskligheten för att hålla
den globala uppvärmningen under kontroll. Lättviktiga plastprodukter bidrar till att minska
utsläppen, exempelvis medför viktminskningen av att använda plast i bilar till att
bränsleförbrukningen reduceras med 750 liter under en bils livstid på 150 000 km. Detta
reducerar i sin tur Europas CO2-utsläpp med mer än 10 miljoner ton per år.
Plast möjliggör tillverkning av solpaneler
och vindkraftverk genom hållbara material
med låg vikt. Plastindustrin använder
förhållandevis små mängder råmaterial,
mellan 4-6 % av oljekonsumtionen i
världen, att sättas i relation till att nästan
90 % används för uppvärmning och
bränsle. Plastprodukterna har en lång
livslängd och kan återanvändas och i
slutändan nyttjas för sitt energivärde i
kraftvärmeverk.
Borealis har tillsammans med övriga
kemiföretag i Stenungsund en gemensam
version ”Hållbar kemi 2030” som syftar till
produktion baserad på förnybara råvaror
år 2030.
3
MILJÖRAPPORT 2012
Miljöövervakning
Borealis är medlem i Bohuskustens Vattenvårdsförbund. Undersökningsprogrammet
omfattar flora- och faunaundersökningar såväl som kemiska undersökningar av den
marina miljön. I Stenungsundsområdet görs riktade undersökningar i tillägg till det
övergripande programmet. Resultaten kan hittas på vattenvårdsförbundets hemsida
www.bvvf.se. Ungefär vart femte år undersöks sedimenten i Askeröfjorden på metaller och
andra miljögifter och en ny undersökning startades under 2011 när nya sediment- och
biologiska prov inhämtades. Proverna har under 2012 genomgått analyser och resultaten
bearbetas för närvarande. De senaste genomförda undersökningarna i Stenungsundsområdet visade att förhållandena avseende tungmetaller och organiska ämnen såsom PAH,
PCB och dioxiner generellt har blivit bättre sedan 1970-talet. Under 2011 provtogs och
analyserades musslor med en ny metodik, s.k. lysosomal stabilitet, vid 10 platser inom
havsområdena utanför industrierna i Stenungsund. Musslor från några plaster analyserades
även med avseende på tungmetaller och organiska miljögifter. Resultaten från studien
presenterades under 2012. Sammanfattningsvis påvisade musslorna stress, men
förekomsten av tungmetaller och organiska miljögifter var låg, förutom PCB som förekom i
förhöjda halter i framförallt en provpunkt. Kompletterande analyser av Borealis avloppsvatten
har visat att det inte innehåller PCB.
Stenunge å, som rinner strax utanför
polyetenanläggningen, är viktig för
reproduktionen av havsöring i
regionen. Under 2011 genomfördes
elfiske i ån när antalet fisk räknades.
Det kunde konstateras att antalet
öringar nästan fördubblats sedan
tidigare elfiske som utfördes under
2009. Den positiva utvecklingen av
antalet öringar kan troligen delvis
tillskrivas de fiskåtgärder som tidigare
genomförts, såsom att lekgrus lagts ut
inom vissa sträckor av ån. Bilden till
vänster visar en öring fångad under
elfisket. Fisken släpptes strax efteråt
tillbaka till ån.
Tillsammans med de övriga kemiföretagen i Stenungsund genomför Borealis mätningar och
beräkningar av förekomsten av flyktiga kolväten i omgivningen till anläggningarna.
Planeringen av mätningar och beräkningar görs i samråd med länsstyrelsen, miljökontoret
och utförande konsult. Senaste mätningen genomfördes under 2006/2007 och en ny
mätning är planerad att genomföras under 2013/2014.
Sedan 1974 har det med regelbundna intervaller gjorts epidemiologiska undersökningar av
sjukdomsfrekvens av Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum. Resultaten visar
på att antalet cancerfall i tätorten Stenungsund motsvarar normal förekomst.
4
MILJÖRAPPORT 2012
Det pågår ett samarbete mellan kommun, länsstyrelse och olika verksamhetsutövare för att
följa upp omgivningsstörningar kopplat till de olika verksamheterna i Stenungsund.
Målsättningen med arbetet är att vara medveten om vad närboende störs av, säkerställa att
kommunikationen fungerar vid störningstillfällena samt att delge det förebyggande arbete
som genomförs för att reducera störningarna.
Inkomna klagomål
Inkomna klagomål
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1999
Antalet inkomna klagomål är en mätare på
hur störande verksamheterna är för
omgivningen. Dessa registreras i
tillbudsrapporteringssystemet. De flesta
kommer som telefonsamtal direkt till
företaget, men också de som kommer
indirekt via myndigheter bokförs. Principen
är att alltid återkomma om inget svar kan
lämnas direkt om orsaken. Efter att antalet
klagomål ökat 2009 och 2010 i samband
med underhållsstopp på krackern 2009
och uppstarten av LD5 fabriken 2010 har
nu klagomålen återigen minskat. Under
2012 var klagomålen relaterade till fackling
och buller vid fackling på både krackern
och polyeten.
Borealis använder bl.a. den lokala hemsidan www.driftsinfo.borealis.se, för att informera om
den aktuella driftsituationen och om det inträffat störningar i produktionen eller planeras
andra aktiviteter, som kan märkas i omgivningen.
5
MILJÖRAPPORT 2012
Särskilda händelser och aktiviteter under 2012
Krackeranläggningen
I samband med att mark- och miljödomstolen beviljade tillstånd till utökad ETBE-produktion
inom en mindre produktionsenhet på krackern, bestämdes att hela verksamhetens miljötillstånd skulle omprövas enligt miljöbalken. Arbetet med omprövningen startade med ett
inledande samråd med myndigheterna under 2010 och fortsatte med samråd för allmänheten och ytterligare diskussioner med myndigheterna under 2011. Under 2011 och 2012
genomfördes sedan ett antal studier som presenterades i underlaget till ansökan som
skickades till mark- och miljödomstolen i november 2012. Studierna omfattar bl.a. en
fackelutredning, kemisk och biologisk karakterisering av avloppsvattnet, buller- och
luktinventering, mätning av utsläpp till luft av flyktiga kolväten, sedimentprovtagning.
Miljöprövningsprocessen kommer fortgå under 2013.
Ett nytt mycket effektivt ultraljudsinstrument som kan mäta mycket små
flöden genom ventiler har anskaffats och
använts på krackern. Detta har resulterat i
att facklingen p.g.a. ventiler som läcker
igenom kolväten minskat betydligt. En
viktig miljöinvestering som gett ett väldigt
bra resultat. På bilden till höger ses
instrumentet i användning.
Under 2012 var utsläppen av flyktiga
kolväten från krackeranläggningen 512
ton, vilket är 40 ton lägre än föregående år
och ett av de allra bästa åren någonsin.
Utsläppen ligger väl under villkoret på 800
ton per år. Bakomliggande orsak till detta
är hög fokus på läcksökning, väl
genomförda läcksökningsprogram och
snabba åtgärder vid läckage.
I samband med en renovering och uppgradering av ångpanna B byttes de befintliga
brännarna i pannan ut mot moderna ultralåg-NOx brännare. De nya brännarna har inneburit
en 60 % -ig minskning av NOx-utsläppen, vilket innebär att utsläppen går från ca 40 ton per
år till ca 15 ton. I samband med renoveringen byttes samtliga NOx analysatorer för ugnar
och pannor på krackeranläggningen ut, vilket ger en mer tillförlitlig mätning och ett mer
effektivt rapporteringsverktyg.
Stabila driftförhållanden är viktigt för en bra miljöprestanda på krackern. Företaget arbetar
på ett systematiskt sätt för att kontinuerligt förbättra driftssäkerheten på anläggningen.
Under de senaste tre åren har en mycket omfattande riskanalys genomförts på all utrustning
och baserat på denna har ett åtgärdsprogram definierats. Detta arbete är viktigt för att
säkerställa att krackern möter framtida krav på processäkerhet och miljö. Tyvärr hade vi två
allvarliga processtörningar under 2012 när produktionen vid anläggningen fick stoppas.
6
MILJÖRAPPORT 2012
Polyetenanläggningen
Polyetenanläggningens miljötillstånd beviljades 2007 och medger en produktion av 750 000
ton polyeten. I detta beslut föreskrevs totalt åtta prövotidsutredningar, varav en är klar,
gällande omhändertagande av släckvatten vid råvarulager.
När det gäller kravet på uppförande
av en ny brandvattendepå i de östra
delarna av fabriksområdet färdigställdes aktuell depå och togs i drift
under 2012, se bild till höger. Inom
ramen för denna prövotidsutredning
pågår kompletterande studier om
möjligheterna att förhindra att
släckvatten från anläggningen når
Stenunge å vid en eventuell brand på
anläggningen.
De övriga sex prövotidsutredningarna
redovisades till mark- och
miljödomstolen i juni 2012. De
omfattar bland annat en kemisk och
biologisk karakterisering av
avloppsvattnet, bullerutredning, studie för att reducera utsläppen av flyktiga kolväten och
möjligheterna att minska utsläppen till Stenunge å.
Sedan våren 2012 levereras en gasström från LD5 fabriken till krackern där den används
som råvara istället för att facklas vid polyetenanläggning. Denna återvinning ger en
minskning inte bara av facklingen, utan även av utsläppen av flyktiga kolväten och koldioxid.
Under 2012 var utsläppen av flyktiga kolväten från polyetenanläggningen 583 ton inklusive
utsläpp från fackling, vilket är 100 ton lägre än föregående år och det allra bästa året
någonsin. Utsläppen ligger väl under villkoret på 700 ton per år, som gäller exklusive
fackling. Orsak till detta lägre utsläpp är att produktionen flyttats från den gamla
högtrycksfabriken till den nya.
Genomförda bulleråtgärder inom polyetenanläggningen har under året visat ha god effekt
och genomförda mätningar visar att kravet i miljötillståndet på 50 dB(A) vid närmaste
bostäder innehålls.
7
MILJÖRAPPORT 2012
Miljöresultat
Utsläpp till luft
VOC
Utsläppen av kolväten (VOC) är en de betydande miljöaspekterna. Borealis är en av länets
större punktkällor.
VOC-bestämningen för krackern bygger till stor del på spårgasmätningar, medan utsläppen
från polyetenanläggningen främst baseras på beräkningar. Beräkningarna för
polyetenanläggningen jämförs dock sedan tre år tillbaka med mätningar med SOF (se vidare
i delrapporten för polyetenanläggningen).
Sammanlagda VOC-utsläppen var 1095 ton. Det är betydligt mindre jämfört med 2011 (1244
ton) och lägsta utsläppen någonsin från anläggningarna. Att produktionen flyttats till den
nya, modernare högtrycksfabriken LD5 samt hög fokus på läcksökning och väl genomförda
läcksökningsprogram i kombination med snabba åtgärder på krackern är två bidragande
orsaker till förbättringen.
Diagrammet nedan visas att VOC-utsläppet från mitten av 1980-talet generellt minskat både
i absoluta tal till vänster (ton/år) och relativt produktionen till höger (ton VOC/kton produkt).
Under 2009 syns en uppgång relativt produktionen orsakat av lägre råvaruförbrukning på
krackern beroende på det sex veckor långa underhållsstoppet.
3500
3,5
3000
3
2500
2,5
2000
2
1500
1,5
1000
1
ton/år
t VOC/kt prod
500
0,5
0
0
8
MILJÖRAPPORT 2012
NOx
NOx-utsläppen uppkommer främst vid förbränning i krackugnarna och ångpannorna av, i
huvudsak, egenproducerat bränsle. Även facklingen bidrar, men i liten omfattning.
De sammanlagda utsläppen 2012 var 374 ton. NOx-utsläppen beror i stor utsträckning på
produktionsnivån och har trots successivt ökad produktion kunnat hållas på i stort sett
konstant nivå. Det kan bl.a. tillskrivas bra kontroll och trimning av brännare. I diagrammet
nedan visas NOx-utsläppet i absoluta tal till vänster (ton/år) och relativt använd mängd råvara
till höger (ton NOx/kton råvara).
800
0,8
700
0,7
600
0,6
500
0,5
400
0,4
ton
300
0,3
ton/kton råvara
200
0,2
100
0,1
2012
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
0
1988
0
SO2
De flesta bränslen är svavelfria t.ex. krackerns bränngas, som utgör den överlägset största
bränslemängden. Bränngasen är, förutom en energikälla för krackern, även ett viktigt
bränsle för övriga kemianläggningar i Stenungsund. Bränslen i polyetenanläggningens
ångcentral är polyolja, som är en restprodukt från produktionen, samt inköpt eldningsolja.
Som ett tillskott till ångproduktionen i polyetenanläggningens egna pannor levereras även
ånga från krackern. Naturgas som kan användas i krackerns pannor innehåller spår av
svavelföreningar. Under 2012 släpptes ca 9 ton svaveldioxid ut.
9
MILJÖRAPPORT 2012
CO2
Utsläppen av koldioxid var 660 kton under 2012, vilket utgör ca 1 % av Sveriges utsläpp.
Det beror på att det är energikrävande processer som, framför allt i krackerns fall, till
övervägande delen drivs av bränsleenergi. Utsläppsmängden är i det närmaste direkt
kopplad till produktionsnivån och diagrammet nedan över krackerns utsläpp följer mycket väl
produktionstakten. Etan, som tillkommit på senare år som en viktig råvara, har medfört att
utsläppen inte följt med i den takt som de skulle ha gjort om ökningen av produktionen
baserats helt på tidigare råvarumix. Kurvan nedan över utsläppet relativt produktionen på
krackern visar denna stegförändring på ett tydligt sätt. Krackerstoppen under 2009 och
2003, liksom stoppet och driftproblemen 1999/2000 är orsaken till att kurvan avviker under
dessa år.
800
2,5
700
CO2 kton
500
1,5
400
1
300
200
t Co2/t eten
2
600
kton
rel. eten
0,5
100
0
0
1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
EU:s system för handel med utsläppsrätter för CO2 trädde i kraft 2005. Den första
handelsperioden omfattade 2005-2007 och de installationer som omfattades av denna
treårsperiod var ångpannorna på polyetenanläggningen och krackern samt krackerns
hetoljeugn. Dessa enheter representerade ca 20 % av CO2-utsläppen. Handelsperioden som
sträckte sig fram till och med 2012 inkluderar också utsläppen från krackugnar och facklor.
Totalt finns det 4 facklor, två på respektive anläggning. Detta innebär att 100 % av utsläppen
från anläggningarna omfattas av handelssystemet. Ett ackrediterat externt kontrollorgan
granskar varje år rutiner och övervakningssystem och verifierar slutligen de årliga utsläppen
av CO2.
Freoner
Det finns 145 kylanläggningar i drift för klimathållning i laboratorier, kontrollrum, datorrum
och andra byggnader med mer än 3 kg installerad köldmediemängd. Totala installerade
köldmediemängden är ca 1,8 ton. Det pågår en fortlöpande utskiftning mot köldmedia med
mindre påverkan på ozonlagret. Läckagen i systemen uppgick under året till 295 kg HFC
(Hydroflourocarbon), vilket utgör ca 16 % av installerad mängd.
10
MILJÖRAPPORT 2012
Nedanstående tabell sammanfattar utsläppen till luften under 2012.
Utsläpp till luft
Kracker
PE
512
0,1
339
621
52
VOC, ton
SO2, ton
NOx, ton
CO2, kton
HFC, kg
Totalt
583
8,9
35
40
243
1095
10,0
374
661
295
Utsläpp till vatten
Som nämnts ovan, är anläggningarna relativt betydande beträffande utsläppen till luften.
Utsläppen till vatten är i det perspektivet ganska små. Askeröfjorden är väl kartlagd efter
många års undersökningar. Effekter, där utsläppen från den kemiska industrin kan ha
bidragit, kan påvisas, men omfattningen är som regel begränsad och lokal.
Vid normal drift är utsläppen små. Driftsstörningar och större spill kan dock snabbt öka
mängderna. Sedan 2011 är villkoret för utsläpp av TOC från polyetenanläggningen ändrat.
Det nya villkoret innebär att halten TOC i inkommande råvatten får dras av så att endast
anläggningens bidrag redovisas. Under 2012 har det inte varit några händelser som gett
upphov till ökade utsläpp.
Nedanstående tabell summerar utsläppen till vatten.
Utsläpp till vatten
Kracker
PE
Totalt
1
8,88
Olja, ton
8,88
-
TOC, ton
63
10,1
73,1
18,7
2
18,7
Fenol, kg
-
Kväve, ton
6,0
1,5
7,5
Fosfor, ton
0,5
0,5
1,0
1
genomförda analyser under detektionsgräns
2
ej aktuellt
Buller
Bullret från anläggningarna ligger nära de tillåtna bullergränserna och vid vissa tillfällen över
gällande riktvärden. När den gamla högtrycksfabriken stänger gäller hårdare krav på buller
för polyetenanläggningen. Fler åtgärder har vidtagits inom polyetenanläggningen de senaste
åren och några ytterligare kommer tillkomma. Stängningen av den gamla HT-fabriken
kommer i sig reducera bullernivån med ca 3 dB(A). Diagrammet nedan visar resultatet av
månadsvisa mätningar som görs i bostadsområdet närmast polyetenanläggningen.
Medelvärdet av 12 mätningar var 49,7 dB (A). Villkorsgränsen är 50 dB(A).
11
MILJÖRAPPORT 2012
Mätpunkt 11 Söbacken, dB(A)
52
50
48
46
44
42
40
I tillägg till ovanstående mätningar har immisionsmätningar genomförts av externt bolag vid
några tillfällen, dels vid bostäder intill polyetenanläggningen och dels vid bostäder intill
krackeranläggningen. Mätningarna visade på bullernivåer mellan 46 och 49 dB(A) från
polyetenanläggningen och mellan 49 och 52 dB(A) från krackern. Villkorsgränsen för
krackeranläggningen är 45 dB(A), vilket innebär att denna överskrids i nuläget. En
åtgärdsutredning pågår.
Avfall
Avfallsmängderna är aktivitetsberoende och kan därför variera relativt mycket mellan olika
år. Större arbeten som inspektioner av tankar, rensning av avloppsvattendammar, byte av
processkemikalier etc. kan vissa år generera stora mängder. Särskilt det farliga avfallet är i
hög grad produktionsberoende och detta är i huvudsak orsaken till att totala mängden ökat
över lång tid. Några typiska exempel är silanolja från polyetenanläggningen och svavelolja
från krackern.
Avfallsmängder 1994-2012, ton/år
10000
9000
8000
7000
Återvinning
6000
Deponering
5000
Förbränning
4000
Förbr/Dep
3000
Farligt avfall
2000
1000
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
0
12
MILJÖRAPPORT 2012
Sett över en längre period har industriavfallet (icke farliga avfallet) minskat. Orsakerna finns
bl.a. i att källsorteringen och uppföljning av mängderna förbättrats. Engångsemballage har
skiftats mot returförpackningar i en del fall. Med 26 miljöstationer för källsortering av avfall
tillgodoses behovet av att separera avfallet i rätt fraktioner. Det farliga avfallet har för det
mesta ett högt energiinnehåll, som kommer till nytta i bl.a. cementindustrin med dess stora
behov av energi till cementugnarna.
Energi- och resursanvändning
Anläggningarnas energikonsumtion är betydande. Ungefär 20 % av krackerns produktion
består av bränngas. Merparten används till att skapa energi till krackerprocessen, övrigt
levereras externt. Tabellen nedan visar energikonsumtion samt sötvattenförbrukning.
Förbrukning
3
Sötvatten, Mm
Bränsleenergi, TJ
Fackling, ton
Elenergi, GWh
Krackern
PE-anläggningen
1,9
13903
6541
362
1,5
223
5708
558
Totalt
3,4
14126
12249
920
Fackling
Den totala facklade mängden 2012 var marginellt högre än 2011. Facklingen ökade på
krackern, medan den minskade på polyetenanläggningen. Orsaken till ökningen var ett antal
driftstörningar, bland annat två oplanerade stopp på krackeranläggningen. Minskningen på
polyetenanläggningen beror delvis på att LD5:s purgegas sedan våren 2012 levereras till
krackern för återvinning istället för att facklas.
30000
25000
20000
15000
PE-anl
Kracker
10000
5000
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
0
13
MILJÖRAPPORT 2012
Kommentarer
För att tillse att villkoren innehålles har företaget genomfört följande åtgärder fortlöpande
under året:
 Provtagningar, analyser, mätningar och beräkningar i enlighet med kontrollprogrammen.
 Regelbunden uppföljning av mätinstrument.
 Kontinuerlig tillsyn av process- och reningsanläggningar.
 Internrevisioner av ledningssystemet
Särskilda åtgärder har därutöver vidtagits i samband med olika händelser och aktiviteter
under året. Detta har redovisats i miljödagboken och övrig kommunikation med länsstyrelsen.
I bilaga 3 i krackerns delrapport och bilaga 5 i polyetens delrapport finns en redogörelse av
samtliga gällande villkor för anläggningarna och om de uppfyllts under 2012.
Sammanfattningsvis överskrids en provisorisk föreskrift för polyetenanläggningen. Det är
ljudnivån vid rejects från högtrycksreaktorer inte får överskrida 65 dB(A), vilket sker vid
oplanerade stopp av reaktorn inom LD5 fabriken. Arbete pågår för att utreda möjligheterna
att reducera denna ljudnivå. Dessutom har immissionsbullermätningar av ljudnivån från
krackern visat på nivåer över gällande riktvärden och åtgärder för att minska bullerpåverkan
pågår.
Det är bolagets uppfattning att kraven i övriga gällande villkor och föreskrifter har uppfyllts
under året.
Stenungsund 27 mars 2013
Borealis AB
Anders Fröberg
Location Leader
Bilagor: Delrapport I Krackeranläggningen
Delrapport II Polyetenanläggningen
14
DELRAPPORT I
Borealis AB
Krackeranläggningen
MILJÖRAPPORT 2012
INNEHÅLL
Sida
A.
GRUNDDEL ............................................................................................................. 1
B.
TEXTDEL
Beskrivning av verksamheten ........................................................................... 2 - 5
- Organisation
- Lokalisering, plan- och recipientförhållanden
- Drift- och produktionsbeskrivning
- Reningsanläggningen
Gällande föreskrifter och beslut ............................................................................ 6
- Koncessionsbeslut
- Kontrollprogram
- Pågående tillståndsfrågor
Drift- och produktionsförhållanden ................................................................. 7- 11
- Förändringar i produktion och processer
- Energi- och bränsleförbrukning
- Förbrukning av råvaror och kemikalier
- Avfallshantering
- Driftstörningar m m
- Reningsanläggningar - driftförhållanden
Kontrollresultat ............................................................................................... 12 - 15
- Funktion hos mätutrustning, åtgärder för kvalitetssäkring
- Utsläppskontroll och utsläpp
- Läcksökning
- Recipientkontroll och omgivningspåverkan
- Besiktningar
C
EMISSIONSDEKLARATION ............................................................................ 16 - 19
MILJÖRAPPORT 2012
Bilagor
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Översiktskarta
Avloppssystem
Gällande villkor, föreskrifter m m
Sammanfattning av kontrollprogram
Råvaruförbrukning
Kemikalieförbrukning
Farligt avfall
Industriavfall
Miljödagbok
Utsläpp till vatten – Sammanställning
Grundvattenkontroll
Kolväteutsläpp till luften
Sammanställning av miljörapportdata
MILJÖRAPPORT 2012
A
GRUNDDEL
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Platsnamn:
Borealis AB, Krackeranläggningen
Platsnummer:
1415-1115
Huvudman:
Borealis AB
Postadress:
444 86 Stenungsund
Telefon:
0303 - 87000
Kontaktperson:
Yttre miljöfrågor: Marie-Louise Johansson
Kommun och län:
Stenungsunds kommun, Västra Götalands län
Tillstånd enligt ML
Koncessionsnämnden för miljöskydd Nr 166/98
(1998-11-23)
Tillsynsmyndighet:
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Kod enligt FMH (1998:899
och 2007:674) MB kap 9:
24.10A
Kod enligt NFS 2006:9 bil.1
4ai
Miljöledningssystem
ISO14001
Fastighetsbeteckningar:
Stenung 17:6, 17:7, 4:177, 5:104
Organisationsnummer:
556078-6633
Denna rapport inges

dels i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport NFS
2006:9

dels i enlighet med av Länsstyrelsen fastlagt kontrollprogram 2002-09-24.
Således utgör rapporten både miljörapport och årsrapport.
1
MILJÖRAPPORT 2012
B
TEXTDEL
BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN
Organisation
Krackeranläggningen utgör tillsammans med polyetenanläggningen i Stenungsund
Borealis AB. Den närmaste ansvarige för krackerverksamheten, fabrikschefen, har
under sig avdelningar för drift, produktion, processtöd samt planering. Som en
stabsfunktion till krackerchefen finns en samordnare av Hälsa, Miljö och Säkerhet
(Production Support Specialist). Samordningen av yttre miljöfrågor för hela företaget
hanteras inom den gemensamma stabsfunktionen för Hälsa, Miljö och Säkerhet
(HMS).
Lokalisering, plan- och recipientförhållanden
Anläggningen är belägen inom planområdet för storindustri norr om Stenungsunds
tätort. Huvuddelen av anläggningen ligger inom detaljplaneområde benämnt
"Havdens Industriområde".
Avståndet till närmaste bostäder söder om anläggningen är ca 600 m. Området
består av ett mindre antal bostäder inom en zon med småindustri. Närmaste
planlagda bostadsområde ligger ca 1 km från anläggningen.
Som framgår av översiktskartan, bilaga 1, gränsar anläggningen i söder och sydväst
mot Inoes anläggning samt ovannämnda småindustriområde. Mot väster gränsar
anläggningen mot Askeröfjorden och norrut mot mark tillhörande Vattenfall samt mot
AGA's anläggning. Längre norrut ligger Akzo Nobel Chemicals. Österut ligger
närmast Primagaz gasolanläggning samt i övrigt egen obebyggd industrimark, som
delvis tidigare utnyttjats för "sludge farming".
Industriavlopp och kylvatten avleds i gemensam ledning till Askeröfjorden. Askeröfjorden, som är ett avsnitt av vattenområdet innanför Tjörn och Orust, har en relativt
god genomströmning med ett utbyte som har angetts till omkring tre dygn.
Råvatten till anläggningen tas från sjön Hällungen via en industrigemensam ledning.
Det finns inga yt- eller grundvattentäkter som används för dricksvattenuttag inom
minst 500 m från anläggningen.
Förutom västerut mot havet sker en viss avrinning av dagvatten samt grundvatten
från områdets östra och södra del till Stenunge å.
Sanitärt avloppsvatten leds till kommunens reningsverk.
Stenungsundsområdet ligger inom en region av Sverige med försurningskänslig mark
påverkad av både långdistanstransporterade och regionala utsläpp.
2
MILJÖRAPPORT 2012
Drift- och produktionsbeskrivning
Nedan följer en kort beskrivning av krackerprocessen. Anläggningens huvudprodukter är eten och propen som levereras i huvudsak till lokala kunder, där Borealis
polyetenanläggning är den största mottagaren av eten. Principschemat nedan
illustrerar hur råvarorna nafta, etan, propan eller butan genom upphettning i
krackugnar sönderdelas till omättade kolväten, eten, propen, buten/butadien samt
vätgas, bränngas, krackbensin och tyngre produkter. En del av buten/butadienströmmen vidareförädlas till ETBE i en separat anläggningsdel.
Methane
Steam
Ethane
Compressor
PrimärtMetPrime
Metantorn
thane tower
Drying
Propane
Cooling
9 cracker ovens
Scrubbing
Hydrogenation
Scrubbing
Sec. Methane
tower
Methane
Ethylene
Ethane tower
C2 splitter
Ethane
Propane tower
C3 splitter
Propylene
Anläggningen nedströms de nio parallella krackugnarna har till uppgift att separera
de olika komponenter som bildas vid krackningen. Detta sker i huvudsak genom steg
som destillation, kylning, komprimering samt omvandling av vissa föroreningar i reaktorsteg.
Produkterna levereras i rörledningar till lokala kunder eller lagras i tankar. Gaser
lagras i trycktankar eller bergrum i kyld kondenserad form. Övriga produkter lagras,
beroende på ångtrycket, i tankar med flytande eller fasta tak.
Import av råvara respektive export av produkter sker i huvudsak med fartyg via egen
hamn samt Vattenfalls hamn.
Anläggningen omsätter ca 1,5 miljon ton råvara/år, som lagras i bergrum och tankar
före användning.
Utöver råvaruhanteringen för krackern importeras ca 200.000 ton/år av gasol vilken
omlastas för uttransport via järnväg och bil för användning som bränsle. Borealis
3
MILJÖRAPPORT 2012
driver på uppdrag av Flogas en terminal för denna lastning av järnvägsvagnar och
tankbilar. Anläggningen ägs av Flogas och sköts av personal anställda av Borealis. I
samband med lastningen tillsätts luktämne till gasolen (etylmerkaptan). Terminalen
hanterar även utlastning av propen till tankbil för Borealis. Spårområdet som tillhör
terminalen är också rangerområde för övrigt farligt gods från övriga industrier i
Stenungsund.
Krackerprocessen drivs i kontinuerlig drift och stoppas endast på planerad bas vart 56 år på grund av föreskriven besiktning, rengöring, reparation och ombyggnader.
Hela processen hanteras i slutna system som rörledningar och behållare. Ett viktigt
område som fordrar speciell uppmärksamhet är åtgärder för att hålla inne s k diffust
läckage till luften från det stora antalet potentiella läckagekällor i form av olika
tätningsytor hos packboxar i ventiler, roterande tätningar, flänsförband m m.
En viktig del av anläggningens säkerhetssystem är fackelsystemet, som via två
facklor avleder och på ett säkert sätt förbränner kolväten orsakat av driftsstörningar,
säkerhetsventiler, tömning av system m m. Periodvis eldas även överskott av
bränngas i facklan.
Anläggningen kyls i huvudsak med saltvatten i ett direkt kylsystem med hjälp av ett
hundratal värmeväxlare.
Nedanstående är ett urval av genomförda åtgärder, som haft positiv miljöeffekt sedan
den nuvarande krackern togs i drift 1969 efter utbyggnad.
År
1972
1976
1980
1984
1985
1985-87
1988
1989
1990
1991
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
Åtgärd
Trycklager för nafta.
Tremediafilter för avloppsvatten.
Stripperanläggning.
Etablering av läcksökningsprogram
Inre flytande tak i sloptankar
Dubbla tätningar på SCN-tankar
Återföring av ventgas från propenkylkompressorn.
Atm naftalager till facklan, Ny tätning etenkylkompressorn,
Nytt kylvattensystem inklusive utloppsledning
Låg - NOX-brännare på A-ugnen.
Bättre lagring av svavelolja, Tätning av propenbergrum
Låg-NOX-brännare på C-pannan
Låg-NOX-brännare på A-pannan, Tömning av provbomber till facklan
Utsläpp från ugnarnas kromatografer till brännarna,
Låg-NOX brännare på F-ugnen
Låg-NOX brännare på B- och D-ugnen, Vatten från fackellås till
strippern,
Fackelledning från naftabergrummet UC-903
Låg-NOX brännare på C- och E-ugnen, Ny NOX-mätare och
analysatorbyggnad till ugnarna
Nya NOX och O2-mätare samt ny analysatorbyggnad till pannorna.
Stoftavskiljare för samtliga krackugnar.
Återvinning av gaser vid lastning av krackbensin till fartyg. Första
hamnanläggningen i Sverige.
Dubbeltätning på flytande tak på krackbensintank
4
MILJÖRAPPORT 2012
2001
2002
2003
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2012
Första fartyget till Stenungsund med NOx-rening
Ny dubbeltätning m.m. på flytande tak på krackbensintank
Återvinning av gasavdrag från MTBE
Komplettering av filteranläggningen i avloppsreningen med ett 5:e filter
Anslutning av naturgas som kompletterande bränsle.
Ombyggnad till ETBE-tillverkning med bioetanol som råvara
Nya varvtalsstyrda utloppspumpar i avloppsreningen
Restaurering av invallning runt tankområde. En ångturbin
(turboalternator) installeras för intern elproduktion.
Installation av låg NOx brännare på G-ugnen. Off-gasledning från
Polyetenanläggningen.
Kompressor för leverans av metanrik gas (bränngas) vid överskott till
Perstorp, där gasen används som råvara. Ny utloppsledning för
brandvatten.
Ökad integrering med polyetenanläggningen med bl.a leverans av ånga
Installation av ultra-låg NOx brännare på panna B
Reningsanläggningen
Bilaga 2 ger en översikt av avloppsströmmarna och efterföljande reningssteg.
Avloppsvattnet utgör i huvudsak tre delströmmar vilka behandlas på följande sätt:
1.
Processvatten
Ånga som tillsätts råvaran vid krackningen kondenseras och avskiljs efter
ugnarna. Detta processvatten innehåller lösta kolväten och fenol. Kolvätena
drivs av i en vattenstripper och återförs till processen. Därefter renas
processvattnet i en biologisk reningsanläggning där fenol bryts ner.
2.
Industriellt avloppsvatten
Detta är vatten som samlas upp via ett avloppsnät från hårdgjorda processytor.
Vattnet kan vara mer eller mindre förorenat p. g. a. oljespill eller dräneringar till
systemet. Oljan avskiljs gravimetriskt i API-separatorer varpå vattnet
tillsammans med processvattnet filtreras i s.k. tremediafilter. Via en
utjämningsdamm pumpas sedan dessa avloppsströmmar ut till utloppsledningen.
3.
Kylvatten
Saltvatten används för kylning av processen. Det tas in till anläggningen, kyler
processen och pumpas sedan tillbaka till havet. Till följd av varierande risk för
förorening vid läckage från processidan till kylvattnet delas detta in i fyra
kategorier baserat på den behandling det genomgår innan det åter släpps ut.
Kategori 1 och 4 kan endast kontamineras av gas vid läckage och passerar
därför var sin avgasningsbehållare före utloppet. Här finns gasdetektorer som
indikerar eventuellt läckage av kolväten.
Kategori 2 och 3 kan kontamineras av flytande kolväten eller olja vid ett läckage
och passerar därför en oljeavskiljare i reningsanläggningen. Kylvattnet leds ut
tillsammans med de ovannämnda avloppsströmmarna till Askeröfjorden och
inlagras där i ytskiktet.
5
MILJÖRAPPORT 2012
GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT
Koncessionsbeslut/ Miljödomstolsbeslut
Ett stort antal koncessionsbeslut, länsstyrelsebeslut och vattendomar har meddelats
genom åren. En total omprövning av villkoren, som slutfördes 1994, resulterade i ett
nytt beslut och medföljande villkor, vilket inneburit att merparten av villkoren i tidigare
beslut upphört att gälla. I samband med ansökan 1998 om utbyggnad av krackern
tillkom några villkorspunkter samt gjordes en ytterligare revision av befintliga villkor. I
bilaga 3 redovisas villkor som f.n. är aktuella och hur villkoren efterlevts under 2012.
Kontrollprogram
Gällande version av kontrollprogrammet fastställdes av Länsstyrelsen 2002-09-24.
En sammanställning finns i bilaga 4.
Pågående tillståndsfrågor
Ett tillstånd till nuvarande och utökad verksamhet inom SHP/ETBE-anläggningen
beviljades av Miljödomstolen 2010-03-25. Tillståndet är tidbegränsat och gäller till
och med den 31 december 2016. De två utredningsvillkor som meddelats i domen
avslutades utan ytterligare villkor av mark- och miljödomstolen i september 2012.
En omprövning av nuvarande miljötillstånd, beviljat 1998, pågår och ansökan
lämnades in till mark- och miljödomstolen i november 2012.
Övriga myndighetsbeslut
Under 2012 meddelades
handelsperioden 2013-2020.
nytt
tillstånd
6
till
utsläpp
av
växthusgaser
för
MILJÖRAPPORT 2012
DRIFT OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN
Förändringar i produktion och processer
De senaste åren har produktionen legat stabilt på omkring 560 till 590 kton eten och
170 till 200 kton propen. Under 2012 producerades totalt 561 kton av eten och 176
kton av propen.
Enligt villkorspunkterna 4 och 13 skall Borealis fortlöpande arbeta med åtgärder för
att begränsa utsläppen av VOC till luften respektive olja till vatten. Arbetet med detta
skall årligen redovisas till Länsstyrelsen vilket efter överenskommelse görs i
Miljörapporten. Villkorens konstruktion är i enlighet med arbetssättet enligt HMSledningssystemet där mål och åtgärder definieras för de viktiga miljöaspekterna.
Tabell 1 nedan redovisar samtliga krackerns miljömål för 2012 och tillhörande
åtgärder.
Tabell 1 Miljömål för Krackern och tillhörande åtgärder
Område
VOC,
diffusa
utsläpp
Utsläpp
till hav av
kolväten,
olja, fenol
etc.
Klagomål
Nuläge
(årets början)
2011: 552 ton
Mål 2012
≤ 540 ton
Olja 2011:9,22
ton
Fenol 2011:
41,1 kg
Klagomål från
allmänheten
och grannar
23 st. år 2011
Åtgärder
Resultat
Genomföra minst 10 st. SF6mätningar
VOC 2012: 512 ton
Utfört 10 st.
Underhållsprogram för
driftoptimering av filter i
vattenreningsanläggningen,
införande av effektiivare
backspolning. Utbildning i
avställning av BET.anläggningen
vid störning.
Pågående projekt med åtgärder
för förbättrad driftsäkerhet av
VRU, förebyggande underhåll och
reservdelshållning. Förbättrad
rutin vid öppning av tankar.
Olja 2012:8,88 ton
Fenol 2012: 18,7kg
12 klagomål
registrerade 2012. 4 st.
på lukt, men inget
kopplad till VRU.
Det diffusa läckaget från anläggningen var lågt och har minskat markant sedan 2011,
och det interna målet på 540 ton nåddes för 2012. Mängden olja och fenol har
minskat sedan tidigare år och reningsanläggningarna har haft en stabil drift under
året. Klagomålen har minskat betydligt sedan 2011, totalt 12 klagomål, varav fyra
inkommit på vardera lukt, buller och sotande fackling.
Energi- och bränsleförbrukning
Under 2012 har man haft två oplanerade stopp på anläggningen, ett i augusti och ett i
december. Energiförbrukningen i krackeranläggningen i form av bränsle minskade
något i förhållande till föregående år. I ugnar och pannor tillfördes 3862 GWh bränsle
(4072 under 2011). Elförbrukningen var 362 GWh under 2012, vilket är högre än
elförbrukningen 2011 (338 GWh). Redovisad elförbrukning avser vårt behov av
extern el. Borealis interna elproduktion var 42 GWh 2012 vilket är cirka en halvering
jämför med 2011 (81 GWh). Orsaken är framför allt låga elpriser under året vilka gör
det olönsamt att producera el internt.
Tabell 2 nedan visar förbrukningen månadsvis av bränngas, fackling samt utsläpp via
rökgaserna.
7
MILJÖRAPPORT 2012
Tabell 2 Förbränning, fackling samt utsläpp via rökgaser.
Föbränning i ungar, pannor m.m.
BrännMakeBrännTot.
gas
up
gas
bränsle
Månad
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Tot
ton
19 771
20 603
21 439
18 924
21 051
15 808
18 400
14 156
15 876
17 968
18 859
19 036
221 891
ton
2 094
1 368
1 221
1 724
65
1 621
505
4 227
2 117
1 928
1 687
2 682
21 239
MJ/kg
58
58
58
59
59
58
58
57
56
58
58
57
58
Bränngas
Ton
21 865
21 971
22 660
20 648
21 116
17 429
18 905
18 383
17 993
19 896
20 546
21 718
243 130
ton
69
112
128
83
117
89
76
221
181
79
48
44
1 247
Fackling
Övrigt
Totalt
NOx
ton
ton
ton
468
123
282
225
295
190
238
1 135
1 172
399
258
411
5 196
537
235
410
308
412
279
314
1 356
1 353
478
306
455
6 451
Utsläpp
CO2
34
29
30
27
28
23
24
33
29
27
26
29
339
ton
55 835
54 801
58 070
50 336
52 385
43 519
47 595
50 391
50 677
50 454
51 915
55 308
621 287
NOX-utsläppen under 1988-2012 i ton/år visas i nedanstående figur 1. Här visas, dels
det totala utsläppet, dels utsläppet relativt produktionen - i detta fallet uttryckt som
råvaruförbrukning. Under 2012 gick NOx-utsläppen ned såväl i absoluta tal som
relativt råvaruförbrukningen.
800
0,8
700
0,7
600
0,6
500
0,5
400
0,4
300
0,3
200
0,2
100
0,1
ton/kton råvara
0
0
Figur 1
ton
NOx-utsläppen under 1988-2012 i ton/år och relativt råvaruförbrukningen
8
MILJÖRAPPORT 2012
Förbrukning av råvaror och kemikalier
Vatten
Uttaget av råvatten från sjön Hällungen var sammanlagt 1,9 Mm3 under året.
Därutöver har köpts in 0,38 Mm3 matarvatten som är producerat externt.
Råvaror och produktion
Råvaruförbrukningen har fördelats enligt nedan:
Nafta
Etan
Propan
Butan
k ton
360
340
180
294
Totalt
1173
Den månatliga förbrukningen framgår av bilaga 5.
I tabell 3 nedan redovisas producerade mängder under året.
Tabell 3 Producerade mängder av eten, propen, ETBE och övriga krackprodukter
Produkt
Eten
Propen
Övriga krackerprodukter
ETBE
kton
561
176
418
33
Gasoltransporter m.m.
Utlastningen av gasol m.m. för vidare befordran via landvägen framgår av
nedanstående tabell.
Tabell 4a Utlastning av gasol, eten och propen via tankbil.
Produkt
Gasol
Gasol
Eten
Propen
Transportsätt
Järnväg
Tankbil
Tankbil
Tankbil
Ton utlastat
154400
41700
2200
37
9
MILJÖRAPPORT 2012
Krackerns propanbergrum används delvis som terminallager och under 2012
exporterades propan enligt nedan:
Tabell 4b Export av gasol/propan
Aktör
För Statoil ASA
För Borealis AG
För extern tredje part
Summa
Ton exporterat
48 934
89 593
87 748
226 275
Kemikalier
En sammanställning av kemikalieförbrukningen för 2012 redovisas som bilaga 6.
Borealis arbetar kontinuerligt med att ersätta kemikalier som befaras medföra risker
för människors hälsa eller miljö. I juni 2008 publicerade Borealis offentligt den "svarta
listan" över kemikalier som inte får användas i företagets processer och produkter.
Nu har en mer omfattande lista över förbjudna och begränsade ämnen tagits fram.
Listan omfattar nu även sådana ämnen som ska fasas ut från produktionsprocesser
och ska bytas ut i våra produkter så fort ett alternativ finns tillgängligt. Den svarta
och den grå listan kommer att uppdateras regelbundet allt eftersom regleringar
tillkommer och andra alternativ blir tillgängliga. Listan med aktuella ämnen kan nås
via vår hemsida (http://www.borealisgroup.com/about/corporate-citizenship/productstewardship/banned-substances/).
Köldmediaanvändning
CFC används inte längre i kylaggregaten. HCFC förekommer alltjämt men byts
successivt ut. I nya kylinstallationer används normalt HFC. Det finns 43 st.
kylanläggningar där mängden installerad köldmedia överstiger 3 kg. Totalt har 52 kg
HFC fyllts på under året och 13,5 kg har tagits om hand. I tabell 5 nedan redovisas
mängden av respektive köldmedia som aktuella enheter innehåller.
Tabell 5 Innehållande mängd och typ av köldmedia i kylaggregat under 2011 och 2012.
HCFC
HFC
Installerad köldmediemängd, kg
2011
2012
10
10
341,9
341,9
10
MILJÖRAPPORT 2012
Avfallshantering
En sammanställning av hanteringen av farligt avfall och industriavfall redovisas i
bilaga 7 resp. bilaga 8.
Avfallsmängderna har ökat från föregående år. En av de största orsakerna är
troligtvis stoppet i augusti som framför allt innebar extra stora mängder farligt avfall.
Driftsstörningar m. m.
Miljödagboken redovisas sammanställd i bilaga 9. Nedan återfinns de driftstörningar
som inträffat under 2012.
Den 15 februari läckte 5 ton SCN ut i en rörgrav på grund av ett rörbrott. Spillet kunde
saneras på plats och inget nådde utanför krackerns område.
Den 5 mars ledde ett felande instrument att en ventil i ledningen för ångleverans från
krackeranläggningen till polyetenanläggningen stängdes och att ångleveransen
stoppades. Effketen blev att polyetenanläggningen fick stoppas på grund av ångbrist.
Detta i sin tur innebar att produktionen på krackeranläggningen fick minskas under
några timmar när eten inte längre levererades till polyetenanläggningen.
Den 2 augusti orsakade ett åskoväder kortvariga bortfall av elleveransen till krackern
och mycket utrustning stannade. Störningen ledde till att produkt fick facklas under
några timmar.
Den 21 augusti ledde ett maskinfel på huvudkompressorn att anläggningen fick
stoppas. I samband med nedtagningen hade man sotande fackling i drygt fem
timmar. Den 31 augusti kunde anläggningen startas efter byte av kompressormotorn.
Den 20 september orsakade återigen ett åskväder kortvariga bortfall av elleveransen
vilket innebar att utrustning stoppade. Produktionen fick facklas under några timmar.
På kvällen den 31 december bröt en brand ut i en av fyra kyloljepumpar och som
släcktes av drifttekniker efter ca 15 minuter. Hela krackeranläggningen fick stoppas.
Reningsanläggningar – driftförhållanden
Bortsett från några mindre instrumentfel som har kunnat åtgärdas snabbt har
reningsanläggnignarna fungerat väl under året.
11
MILJÖRAPPORT 2012
KONTROLLRESULTAT
Funktion hos mätutrustningar, åtgärder för kvalitetssäkring
Mätare som är viktiga för att uppfylla kontrollprogrammet kalibreras och kontrolleras
enligt schema i s.k. F/U-(Förebyggande Underhåll)program. Under 2012 installerades
nya NOx-analysatorer på krackugnar och pannor för kontinuerlig mätning. Denna
kontinuerliga mätning på krackugnar och pannor kontrolleras årligen av ackrediterad
mätkonsult. Under 2012 kontrollerades enbart utrustningen på pannorna. Mätare som
är kopplade till beräkningar av CO2-utsläpp kontrolleras av en särskild
verifieringsman.
Laboratoriet är ackrediterat för de vattenanalyser som görs inom ramen för kontrollprogrammet samt de gasanalyser som är kopplade till föreskrifterna för övervakning
av CO2-utsläpp. Inom ackrediteringens ram sker bl.a. jämförelse av analyserna via
kontroll gentemot utomstående laboratorier. Mätmetoderna samt mätosäkerheten
framgår av nedanstående Tabell 6. Analysmetoden för olja i vatten, där sedan 2004,
perkloretylen används som extraktionsmedel, innebär att de beräknade
utsläppsmängderna har ökat. Den verkliga mängden är sannolikt lägre, men
mätmetoden tillåter inte en noggrannare angivelse.
Tabell 6 Metodbeteckning, mätområde och mätosäkerhet för de vatten- och gasanalyser som
genomförs inom ramen för kontrollprogrammet och föreskrifterna för övervakning av CO2utsläpp.
Ackrediterad analys
Fenol
Kolväten - summa
aromater + summa
alifater
Olja - totalt extraherbara alifatiska ämnen
Fosfat-Ortofosfat
pH
Metodbeteckning
API 716-57
BTM 21558
Mätområde
0,02 -1 mg/l
0,05 -10 wtppm
Mätosäkerhet
23%
26%
BTM 21017
0,2 - 250 mg/l
26%
SS-EN 6878
SS 028122
0,1 - 0,8 mg/l
4 – 10
15%
±0,2
Kolväteanalys
CO analys
H2 analys
BTM 21531
BTM 21555
BTM 21550
0,01-100 %
0,02-0,2 %
1,5-50 %
10%
48%
10%
Utsläppskontroll och utsläpp
I följande avsnitt redovisas utsläppen till vatten och till luft. Utsläpp till luften via
rökgaser, är även redovisade under avsnittet om Energi- och bränsleförbrukning
ovan. En sammanfattande tabell, som visar historiken under en längre period, finns
redovisad i bilaga 13.
12
MILJÖRAPPORT 2012
Vatten
Nedanstående tabell 7 är en sammanfattning av utsläppen för 2012. Övriga resultat
redovisas sammanställda i bilaga 10.
Tabell 7 Utsläpp till vatten
Utsläpp
Mängd/år
Olja
Fenol
Tot-N
Tot-P
COD/BOD –kvot
8,9 ton
18,7 kg
6,0 ton
0,5 ton
4,3
Provtagningsställe
Pond ut + kylvatten
BET utlopp
Pond utlopp
BET utlopp
Pond utlopp
Vid bestämning av oljehalt i vatten används en egen referensolja som
analysinstrumentet kalibreras mot. Detta betyder att resultaten från oljeanalyserna
blir mer exakta än om en extern referensolja använts. Oljehalten underskrider dock
oftast detektionsgränsen, och eftersom detektionsgränsen i dessa fall används för att
bestämma mängden olja som släpps ut betyder det att oljehalterna överskattas.
Grundvattnet har provtagits och resultaten redovisas i bilaga 11.
Jord och vatten inom Sludge-farming ytorna ska enligt kontrollprogrammet provtas
vart tredje år, vilket gjordes senast 2008. Vattenanalyserna genomfördes 2011
resultatet redovisas i bilaga 11. Jordprover planeras att tas under 2013.
Buller
Ekvivalent ljudnivå i ordinarie mätpunkt Idrottsvägen 7 (Berts Glas) har mätts vid två
tillfällen kvällstid med resultat enligt nedanstående tabell 8. Villkoret för krackern är
45 dB(A) vid planlagd bostadsbebyggelse.
Tabell 8 Uppmätta bullernivåer vid Idrottsvägen.
Månad
Juni
December
Dag
4
27
mätpkt
44
43
Vind
Vindstilla
Vindstilla
En extern firma Müller BBM har utfört immissionsmätningar vid två tillfällen under
2012. Vid båda tillfälle överskreds villkoret på 45 dB(A). Den 23/9 var den uppmätta
ljudnivån 52 dB(A) och den 7/12 var ljudnivån 49 dB(A). En utredning pågår för
genomförande av bullerdämpande åtgärder.
13
MILJÖRAPPORT 2012
Luft
Utsläppen till luft av CO2,och NOx sker från förbränning i krackugnar, pannor och
facklor. Koldioxidutsläppen är betydande på 621 kton och direkt relaterade till
produktionsnivån. Utsläppen av kolväten till luften sker från processutrustning och var
under 2012 512 ton. Bestämningen är i första hand baserad på spårgasmätningar
enligt tidigare beskriven metodik. Utsläppen från områden, som inte kan mätas med
denna metod, är kvantifierade utgående från tidigare utförda emissionsberäkningar,
vilka genomgått uppdatering efter hand. Senast under 2012 räknades utsläppen från
tankar om. Resultaten av mätningar och beräkningar av kolväteutsläppet sammanfattas i bilaga 12.
VOC-utsläppen för åren 1985 till 2012 redovisas i figur 2 nedan. VOC-utsläppen har
minskat sedan föregående år till följd av lägre diffusa utsläpp.
1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011
2500
1,4
1,2
2000
1
1500
0,8
1000
0,6
ton
ton VOC/kton råvara
0,4
500
0,2
0
0
1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011
Figur 2 VOC-utsläpp Kracker 1985-2012, ton/år
De totala utsläppen till luften samt metod för bestämning av respektive mängd
sammanfattas i tabell 9 nedan.
Tabell 9 Utsläpp till luft samt redovisning av vilken mätmetod som använts för att fastställa
mängderna.
Utsläpp
Mängd/år, ton
Mätmetod
Kolväte, ton
512
Spårgasmätning/Beräkning
NOx , ton
339
NOx-analysator/Beräkning
SO2, ton
0,14
Mätning/Beräkning
CO2, kton
621
Mätning/Beräkning
Sot, ton
39
Beräkning
Stoft, ton
5
Beräkning
14
MILJÖRAPPORT 2012
Läcksökning
Samtliga areor/sektioner har kontrollerats och läcksökts under 2012. Vi har som mål
att utföra detta 2ggr/år. Detta innebär att totalt 160 128 pkt. blivit läcksökta.
Vi har lokaliserat något fler antal läckor under 2012 kontra 2011, som UH har behövt
åtgärda. Vid årsskiftet kvarstod att åtgärda 47 st läckor, men dessa är inplanerade i
underhållsprogrammet. Av de läckor som lokaliserades var det mestadels ventilglander >2” och reglerventil glander (inkl. ROV).
Tabell 10 Antal kontrollerade punkter, funna och åtgärdade läckor under 2012.
Läckage
Kontrollerade
Funna
Åtgärdade
Kvarstående
Punkter
punkter
läckor
läckor
Läckor
80 064
160 128
91
99
47
Recipientkontroll och omgivningspåverkan
Kustvattenkontrollen administreras av Bohuskustens Vattenvårdsförbund, där
företaget är medlem. Senaste provtagningar genomförda under 2011 håller på att
utvärderas och sammanställas av SGU. Under 2012 utfördes en utökad recipient
kontroll i Askeröfjorden (musselstudie) av Marine Monitoring på uppdrag av
kemiföretagen, Vattenfall och VA-enheten vid Stenungsunds kommun. Studie
genomfördes med anledning av avvikelser hos Tånglake i havet utanför
Stenungsund.
I tillägg till dessa program ovan genomför och bekostar Stenungsundsindustrierna en
del andra undersökningar såsom spridningsberäkningar, mätningar av
luftföroreningar, bottenfotografering, lavundersökning samt bullerutredningar. Under
2012 genomfördes en bullerkartläggning på Stora Askerön finansierad av
kemiföretagen och Vattenfall. Den kontinuerliga mätningen av bullernivåerna utfördes
under knappt tre månader samtidigt som boende på ön registrerade
bullerstörningsnivån. Kartläggningen visade att boende störs vid svaga, ostliga vindar
och att den ekvivalenta ljudnivån vid dessa tillfällen var 41-42 dB(A) beroende på om
det var något fartyg i hamnarna eller ej.
När det gäller bullernivåer i samhället har kemiföretagen tillsammans med kommunen
tidigare tagit fram en sammanställning. I kartläggningen ingår samtliga industrier,
vägar och järnvägen. Resultatet finns i digital form och tillgängligt på kommunens
hemsida
Besiktningar
Årlig kontrollmätning av NOx-mätare, samt verifiering av systemen för övervakning
och rapportering av CO2-utsläppen har gjorts som nämnts ovan.
Stoftmätningar skall göras vartannat år och genomfördes av EMK AB under
december 2012 vid avkoksning av ugnar. Mätningarna utfördes innan och efter den
cyklon som används för avskiljning av stoftpartiklar och resulterade i en reningsgrad
på 96%.
15
MILJÖRAPPORT 2012
C
EMISSIONSDEKLARATION
Borealis krackeranläggning (1415-1115) Verksamhetskod 24.14-1
Uppgifterna avser året 2012
1.
Produktion
Krackeranläggningens tillstånd är baserat på råvaruförbrukningen. Tillåten omsättning av krackerråvara är 1500 kton och under 2012
uppgick förbrukningen av krackerråvara till 1173 kton och 15 kton etanol till ETBE-produktionen. Produktionen av huvudprodukterna
eten och propen uppgick till 561 kton respektive 176 kton.
2.
Utsläppstabeller
Från den ursprungliga tabellen, NFS 2006:9 bilaga 2, har nedan i tabell 10 listats de parametrar som är relevanta för verksamheten. I
vissa fall redovisas även mätresultat där dessa ligger under tröskelvärdet. Inkommande vattens halter har ej frånräknats i något av
fallen
Tabell 10 Emissionsdeklaration med relevanta parametrar för verksamheten vid Krackern
CASnr
Parkod
AOX
71432
Bensen
BOD7
CH4
CO2
7440473 Cr
Parameternamn
Adsorberbara
organiskt bundna
halogener
Bensen
Kem
Biokemisk
syreförbrukning, 7 dygn
Metan
Koldioxid
Krom och kromföreningar, som Cr
Kem
Enhet
Produkt Avfall Kvantifiering
M
Status/Kommentar
kg/år
Användn./ Vatten Luft
Tillverkn.
42925
t/år
2546
rest
Del av biprodukt
(SCN)
t/år
0,26
229
44,6
t/år
kt/år
kg/år
7,5
M
30,5
621
5,1
16
M/C
<1
B/E
C
<1
M/C
Under tröskelvärde
Beräknas från
bränslet
Används ej i prod,
men finns i
ugnstuber (legering).
Under tröskelvärde.
MILJÖRAPPORT 2012
CASnr
Parkod
7440508 Cu
Etylbensen
Fenol
HFC
7664417 NH3
NH4-N
7440020 Ni
NMVOC
NOX
N-tot
OljaTEX-ALC
OljaTEXARC
Parameternamn
Koppar och kopparföreningar, som Cu
Kem
Etylbensen
Kem
Fenol
Kem
Fluorkolväten
Ammoniak
Kem
Ammonium som N
Nickel och nickelföreningar, som Ni
Kem
Flyktiga organiska
ämnen, halogenerade och icke
halogenerade
Kväveoxider, som
kvävedioxid
Enhet
Produkt Avfall Kvantifiering
M
Status/Kommentar
kg/år
Användn./ Vatten Luft
Tillverkn.
38,8
ton/år
63,6
rest
Del av
biprodukt(SCN)
Under tröskelvärdet
för luft och vatten
Används ej i prod
kg/år
kg/år
t/år
t/år
kg/år
0,002
0,02
6,9
18,7
M
52
6,7
M/C/E
6,7
C
C
6,2
8,2
M
M/C
<1
<1
t/år
482
M/C
t/år
339
M
Kväve och kväveföre- t/år
ningar, som N
Olja – Totalt
kg/år
extraherbara
alifatiska ämnen
Olja – Totalt
kg/år
extraherbara
aromatiska ämnen
6,0
0,2
C
8584
M
296
C
17
Används ej i prod.
Under tröskelvärdet
Används som
processkemikalie
Under tröskelvärde
Används ej i prod,
men finns i
ugnstuber (legering)
Under tröskelvärde
Se tabell 2 för
respektive
förbränningsenhet
Under tröskelvärde
Ny analysmetod
sedan 2004 med
sämre känslighet.
Under detekt.- gräns
för vanlig oljeanalys,
beräknat på enskilda
MILJÖRAPPORT 2012
CASnr
Parkod
Parameternamn
Enhet
Användn./ Vatten Luft
Tillverkn.
Produkt Avfall Kvantifiering
Status/Kommentar
aromater
7439921 Pb
Bly och blyföreningar, som Pb
Kem
Stoft, <10my
Fosfor och fosforföreningar, som P
Svavelhexafluorid
Stoft
Svavel och svavelföreningar, som S
kg/år
Kol organiskt, totalt
Toluen
Kem
t/år
ton/år
1330207 Xylener
Xylener, summa
isomerer
Kem
ton/år
7440666 Zn
Zink och zinkföreningar, som Zn
Kem
kg/år
PM10
P-tot
SF6
Stoft
S-tot
108883
TOC
Toluen
2,1
M
Används ej i prod.
Under tröskelvärde
21
M/C/E
M
Under tröskelvärdet
kg/år
10
C
Under tröskelvärdet
t/år
t/år
5
<1
M/C/E
C
Under tröskelvärdet
Under tröskelvärdet
925,8
63,3
0,03
0,3
rest
70
C
M/C/E
193
0,007
0,04
rest
17
M/C/E
Beräknat från COD
Del av
biprodukt(SCN)
Under tröskelvärde
för vatten
Del av
biprodukt(SCN)
Under tröskelvärdet
för luft och vatten
Används ej i prod.
t/år
t/år
0,495
185
18
M
MILJÖRAPPORT 2012
Tabell 10 nedan specificerar utsläppen från de 12 enheter vilka var och en har en installerad effekt över 50 MW. Sammanlagda tillförda
mängden bränsle i form av bränngas (90% metan, 10% H2) samt naturgas, etan och propan var 257 000 ton motsvarande ca 4 100 GWh.
Tabell 10 Specificerade utsläpp pannor/ugnar
Enhet
Panna
Krackugn
A
Inst. Effekt NOx,
MW
Ton/år
54
B
54
C
54
A
56
B
58
C
56
D
56
E
56
F
58
G
62
V
72
X
72
34,0
21,8
35,3
22,0
19,7
16,9
16,0
19,2
16,2
36,7
47,5
Hetoljeugnen
3
41,9
6,3
SUMMA
711
323,4
19
Bilaga 1
20
Bilaga 2
21
Bilaga 3
Gällande villkor, föreskrifter m.m. - Kracker
Koncessionsbeslut
1998-11-23 lämnade Koncessionsnämnden Borealis AB tillstånd enligt miljöskyddslagen
(1969:387) till verksamheten vid bolagets krackeranläggning i Stenungsund intill en
högsta årlig kapacitet av 1,5 miljoner ton nafta, etan, propan och butan eller andra med
avseende på miljöskyddsförhållanden likartade råvaror samt att utföra för verksamheten
erforderliga anläggningar och installationer.
Under 2012 har mängden råvara uppgått till 1,20 miljoner ton (villkoret uppfylls).
Villkor
1.
2.
3.
4.
5.
Utfall 2012
Allmänt villkor
Om inte något annat framgår av detta beslut skall
verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska
vatten- och luftföroreningar, avfall och andra
störningar för omgivningen – bedrivas i huvudsak
i överensstämmelse med vad bolaget har uppgett
eller åtagit sig i ärendet.
Utsläpp till luft- Kolväten och luktande ämnen
Det totala utsläppet av kolväten från anläggningen
får som riktvärde inte överstiga 800 t/år.
Bestämning av utsläppet skall ske genom
mätning med SF6-metoden i kombination med
beräkningar eller genom annan metod som
bolaget och tillsynsmyndigheten anser vara
likvärdig eller bättre.
Bolaget skall enligt ett läcksökningsprogram med
lämplig detektionsutrustning återkommande spåra
läckage av kolväten från ventiler, flänsförband,
pumpar och övrig processutrustning inom
processarea, tankområden, bergrum,
serviceanläggningar samt in- och
utlastningsenheter. Bolaget skall snarast vidta de
åtgärder m.m. som kan krävas med anledning av
upptäckt läckage.
Bolaget ska fortlöpande arbeta med
utsläppsbegränsande åtgärder för att begränsa
de diffusa utsläppen av kolväten och likartande
ämnen från anläggningen. Arbetet skall utföras
enligt en handlingsplan för dessa åtgärder
avseende dels processutrustning, dels
tankutrustning, bergrumsanordningar, in- och
utlastningsanordningar m.m. Planen ska årligen
uppdateras och ges till tillsynsmyndigheten.
All utrustning – för processen. lagring, lastning
och lossning – skall utformas och drivas så att
utsläppet av flyktiga organiska ämnen minimeras.
(Avser MTBE-fabriken.)
22
Uppfylls
villkoret
Ja
512 ton
10 st spårgasmätningar har
genomförts under
2012.
Ja
Läcksökning
genomförd.
Ja
Fokus på att
genomföra
läcksökning enligt
krav, samt riktad
läcksökning efter
SF6 mätningar.
Ja
Gäller ej längre, se
nytt villkor i tillstånd
för utökad ETBE
verksamhet.
Bilaga 3
6.
Alla säkerhetsventiler i processutrustningen skall
vara anslutna till fackelsystemet. (Avser MTBEfabriken.)
7.
Senast den 1 juli 1999 skall bolaget ha infört
gasåtervinningssystem för krackbensin och, om
så visar sig möjligt, för MTBE i huvudsaklig
överensstämmelse med vad bolaget tidigare
redovisat i Koncessionsnämndens ärende 135883-90 (beslut nr 197/96). Anläggningarna skall
drivas med största möjliga tillgänglighet och
största praktiska verkningsgrad. (Jfr D3 nedan.)
Bolaget skall verka för att de fartyg som lastas
med krackbensin och MTBE är utrustade på ett
sådant sätt att gasåtervinningssystemet kan
fungera på effektivast möjliga sätt.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Svaveloxider
Bolaget skall i första hand nyttja bränngas eller
brännolja för förbränning. Då bolaget ej har
tillgång till egenproducerat bränsle av detta slag –
och denna bristsituation inte beror på förpliktelser
för bolaget att leverera sådant bränsle till bolagets
kunder – berättigas bolaget dock att utnyttja
eldningsolja som bränsle.
Utsläpp till luft - Stoft
Stoftutsläppet vid avkoksning av krackugnarna
skall renas i reningsanordning som drivs med
största möjliga tillgänglighet och största praktiska
verkningsgrad. Effektiviteten får som riktvärde,
uppmätt enligt SS 028426, inte understiga 80%.
Undantag från bestämmelserna får dock ske vid
oplanerade stopp eller nedtagning vid
anläggningsstopp, då flera ugnar avkoksas
samtidigt. Uppsamlat stoft skall omhändertas som
farligt avfall.
Facklingen av bränngasöverskottet vid
anläggningen får inte överskrida 4 000 ton per år.
Sotande fackling får i den utsträckning bolaget
råder över förhållanden inte förekomma mer än 6
timmar per år. (I tillsynen har sotande fackling
definieras som rök man inte kan se igenom).
Utsläpp till vatten
Bolaget skall fortlöpande arbeta med åtgärder för
att begränsa utsläpp av olja till vatten från
anläggningen. Arbetet skall utföras enligt en
23
Gäller ej längre, se
nytt villkor i tillstånd
för utökad ETBE
verksamhet.
VRU- anläggningen i Vattenfalls
hamn har haft varit i
drift under 2012 vid
lastning av SCN.
Ja
Se ovan.
VRU-anläggningen
används enbart för
lastning av
krackbensin.
Ja
Vid bränngas brist
nyttjas naturgas,
inte eldningsolja.
Ja
Kontrollmätning av
stoftavskiljare
genomförs
vartannat år.
Gjordes 2012 med
en reningsgrad på
96%.
Ja
1247 ton
Ja
6 timmar och 30
minuter varav 5
timmar och 30
minuter varit under
förhållanden som
företaget råder
över. En timme
orsakades av
strömbortfall vid
åska.
Ja
Underhållsprogram
för driftoptimering
av
Ja
Bilaga 3
handlingsplan för dessa åtgärder avseende
blåvattensystem, processvattensystem, kylvatten,
slop och dagvatten. Planen skall årligen
uppdateras och ges in till tillsynsmyndigheten.
filter vattenreningsanläggningen.
Effektivare
backspolning av
filter.
18,7 kg.
Inget månadsmedel
över 0,2 mg/l
Ja
14.
Mängden fenoler i utgående vatten från den
biologiska reningsanläggningen (BET) får inte
överstiga 200 kg/år. Halten fenol i detta vatten får
som riktvärde* och månadsmedelvärde inte
överstiga 0,2 mg/l.
15.
Mängden olja (mätt som totalt extraherbart) i
utgående vatten från ponden får inte överstiga 5
ton/år. Halten olja i utgående vatten från
filteranläggningen få som riktvärde* och
månadsmedelvärde inte överstiga 2 mg/l.
2,12 ton.
Inget månadsmedel
över 2 mg/l.
Ja
16.
Bolaget skall optimera doseringen av närsalter till
den biologiska behandlingsanläggningen (BET) i
syfte att minska utsläppen av sådana ämnen.
Ja
17.
Stripperanläggningen skall drivas med största
möjliga tillgänglighet och största praktiskt
uppnåbara verkningsgrad. Inträffar driftstopp eller
störningar vid stripperenheten, skall bolaget
senast inom nästkommande vardagsdygn
underrätta tillsynsmyndigheten om detta.
Störningar vid enheten skall anses föreligga, om
halten kolväten överstiger 1 ppm för tre på
varandra följande dygnsprov. Som riktvärde vid
mätning enligt head-space-metoden skall gälla 1
ppm för den sammanlagda halten av lättare
kolväten, bensen, toluen, xylener och styren, dvs
allt t o m C8-aromater.
Fortlöpande
uppföljning av
närsaltshalter görs.
Utspädning av
närsaltlösning för
bättre optimering av
dosering.
Inga driftsstörningar
under 2012.
18
Processytor skall vara försedda med
betongplattor, dränerade till reningsanläggningen.
Installerat
Ja
19.
Tankområden skall vara försedda med täta
invallningar, dränerade via manuella ventiler till
reningsanläggningen. Dräneringsvatten från
cisterner skall ledas i sluten ledning till samma
anläggning.
Installerat
Ja
20
Utsläpp av kolväten – olja mätt som totalt
extraherbart – till vatten från kategori 2-, 3- och 4vatten skall begränsas så långt som möjligt och
får som riktvärde* inte överskrida 1 mg/l räknat
Inga
överskridanden.
Ja.
24
Ja
Bilaga 3
21
22
som månadsmedeltal.
Utgående kylvatten i utloppet för
höghastighetsinlagring skall normalt ha en
hastighet av minst 3 m/s. Om utloppshastigheten
understiger nämnda värde skall bolaget i samråd
med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder så att
hastigheten återställs i erforderlig utsträckning.
Temperaturförhöjningen hos kylvattnet (t) får
normalt inte överskrida 35°C. Den totala
kylvattentemperaturen får ej överskrida 50°C. Om
temperaturförhöjningen (t) överskrider 35°C
skall bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten
vidta åtgärder så att förhöjningen begränsas i
erforderlig utsträckning.
Hastigheten på
utgående kylvatten
> 3 m/s (regleras
via ett vred).
Ja
Kylvattentemperaturen har inte
överskridit 50°C
(max °C) och t har
inte överskridit 35
°C (max °C).
Ja
23.
Vid val av kylvattenkemikalier skall bolaget
samråda med tillsynsmyndigheten; företaget skall
fortlöpande följa den tekniska och miljömässiga
utvecklingen i fråga om tillsatsmedel till kylsystem.
Fullskaletest med
dikloroxid
genomfördes under
2012.
Ja
24.
Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten,
kommunens miljönämnd och Fiskeriverket
verkställa undersökningar av kylvattenutsläppets
inverkan i närområdet i vattenrecipienten.
Undersöks av
Bohuskustens
vattenvårdsförbund.
Ja
25.
Uppkommer meningsskiljaktighet vid
tillämpningen av villkorspunkterna 21-24 skall
tvistig fråga underställas tillståndsmyndigheten för
avgörande.
Inga meningsskiljaktigheter föreligger.
Ja
26.
Utläckt metanol och/eller MTBE från
lagringsenheter och övriga anläggningsdelar samt
dagvatten som är förorenat av dessa ämnen skall
omhändertas så att föroreningarna inte avleds till
Askeröfjorden.
Gäller ej längre, se
nytt villkor i tillstånd
för utökad ETBE
verksamhet.
27.
28.
29.
Processavloppsvattnet skall ledas till bolagets
biologiska reningsanläggning. (Avser MTBEfabriken.)
Bolaget skall ha anordningar och beredskap för
uppsamling av släckvatten och andra utsläpp till
vatten vid brand eller haveri.
Buller
Buller från krackeranläggningen skall begränsas
så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid
planlagd bostadsbebyggelse som riktvärde* inte
överstiger 45 dB(A). Medveten avblåsning av
säkerhetsventiler eller motsvarande bullrande
åtgärder får inte ske nattetid (kl 22-07).
Bullret från MTBE-fabriken skall begränsas så att
det som ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder
25
Utrustning är
förberedd och
åtgärder
definierade.
Ja
Mätt vid
Idrottsvägen vid
fyra tillfällen
kvällstid; 43, 44, 52
och 49 dB(A).
Nej.
Ljudnivån
har överskridits vid
två
tillfällen.
Gäller ej längre, se
nytt villkor i tillstånd
Bilaga 3
inte överstiger
50 dB(A) dagtid (kl 07-19)
45 dB(A) kvällstid (kl 18-22)
40 db(A) nattetid (kl 22-07)
Kontrollprogram
30. Bolaget skall upprätta ett förslag till
kontrollprogram som skall ges in till tillsynsmyndigheten för godkännande inom tid som
myndigheten bestämmer. Programmet skall innehålla förslag till rutiner för översyn av bolagets
skriftliga instruktioner i de delar som är av störst
betydelse från miljösynpunkt
Tillstånd för utökad ETBE verksamhet (2010-03-25)
Miljödomstolen godkänner den till ansökan
bifogade miljökonsekvensbeskrivningen samt
lämnar Borealis AB tillstånd till nuvarande och
utökad verksamhet vid bolagets SHP/ETBEanläggning intill en högsta produktion av 80 000
ton ETBE per år samt rätt att utföra för den
ansökta verksamheten erforderliga anläggningar
och installationer; allt i huvudsaklig
överrensstämmelse med vad som bolaget
redovisat eller åtagit sig i målet. Tillståndet gäller
till och med den 31 december 2016.
U1 Omfattningen av utsläpp till luft från utlastningen
av ETBE samt förutsättningarna för
gasåtervinning.
U2
1
2
3
Möjligheterna att nyttiggöra värme istället för att
kyla bort den och möjligheten att minska
användningen av hypoklorit i kylvatten.
Utredningen ska inkludera optimalt kylvattenflöde,
optimal temperaturökning på kylvattnet, optimalt
förfarande för att bli av med musslor inklusive ny
teknik, optimal koncentration på hypoklorit eller
annan biocid om en kontinuerlig dosering anses
vara lämplig.
Om inte annat framgår av detta beslut skall
verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska
vatten- och luftföroreningar, avfall och andra
störningar för omgivningen – bedrivas i
huvudsaklig överrensstämmelse med vad bolaget
uppgett eller åtagit sig i detta och tidigare
ärenden. Mindre ändring av verksamheten som
bedöms inte medföra ökad störning till
omgivningen får dock företas efter anmälan till
tillsynsmyndigheten.
All utrustning - för processen, lagring, lastning
och lossning – ska utformas och drivas så att
utsläppet av flyktiga organiska ämnen minimeras.
Alla säkerhetsventiler i processutrustningen ska
26
för utökad ETBE
verksamhet.
Genomfört.
Ja
33 134 ton
procucerad ETBE
under 2012
Ja
Utredning inlämnad
i december 2011.
Inga ytterligare
åtgärder eller
villkor.
Utredning inlämnad
i december 2011.
Inga ytterligare
åtgärder eller
villkor.
Ja
Ja
Ja
Installerat
Ja
Installerat
Ja
Bilaga 3
4
5
6
vara anslutna till fackelsystemet.
Utläckt etanol och/eller EBTE från lagringsenheter
och övriga anläggningsdelar samt dagvatten som
är förorenat av dessa ämnen ska omhändertas så
att föroreningarna inte avleds till Askeröfjorden.
Processavloppet ska ledas till bolagets biologiska
reningsanläggning.
Bullret från SHP/ETBE-anläggningen ska
begränsas så att det som ekvivalent ljudnivå
utomhus vid bostäder inte överstiger:
50 dB(A) dagtid (kl 07-18)
45 dB(A) kvällstid (kl 18-22)
40 dB(A) nattetid (kl 22-07)
Bolaget skall arbeta för att fartygstransporterna i
närområdet sker med så liten miljöpåverkan som
möjligt. Detta innebär bland annat att bolaget ska
verka för att marindiesel/gasolja med maximalt 1
% svavel för huvudmaskin och 0,1 % svavel för
hjälpmaskin skall användas vid färd mellan
Hätteberget och Stenungsund. Bolaget ska
undersöka och fortlöpande följa utvecklingen av
åtgärder som kan leda till att elanslutning av fartyg
till kaj skall ske.
Uppsamlingsbassäng/
invallningar
installerade.
Ja
Bullermätning
genomförd vid
ETBE-anläggning
vid uppstart.
Ja
Svavelhalterna i
fartygsbränsle följer
villkoret. Ännu
ingen
standardisering av
elanslutningar.
Ja
339 ton.
Ja
MD har hävt
villkoret om
modifierad
ånginjicering på Aoch C-pannan.
Övriga delar klara.
Ja
Rutiner finns för
kemikaliekontroll.
Ja
Förbrukningen av UCIPOL skall redovisas i
samband med genomgång av årsrapport om
utsläppskontroll.
Ingår i Miljörapport.
Ja
1984-12-14 – Användning av gasolja som råvara
Ej aktuellt 2012.
Ja
Utsläpp till luft- kväveoxider (beslut 2007-12-07)
Utsläppet av kväveoxider till luft från
Krackeranläggningen får som riktvärde 1 inte
överstiga 450 ton per år, räknat som NO2
Beslut från Miljööverdomstolen (2005-06-30)
31. Bolaget skall senast den 1 april 2008 ha
vidtagit följande åtgärder för att minska utsläppen
av kväveoxider från Krackeranläggningen.
 Modifierad ånginjicering på A- och Cpannorna.
 Trimning av X- och V-ugnarna.
 Nya låg-NOX-brännare i G-ugnen.
1.
2.
Beslut från Länsstyrelsen
1983-03-04 – Ny korrosionsinhibitor i matarvattnet
Bolaget skall fortlöpande följa den tekniska
utvecklingen i fråga om inhibitorer och tillsatsmedel i ångsystem och medlens eventuella
miljöpåverkan.
27
Bilaga 3
Förutsättningarna för användandet av gasolja
som råvara är att maximalt två ugnar får användas samtidigt för krackning av gasolja, att med
gasolja avses en destillerad råoljeprodukt med
densitet av 800-900 kg/m3 och med ett
kokpunktintervall av 170-550°C, att producerad
mängd CBFS i huvudsak skall användas som
råvara för kimrök.
1991-01-30 – Inlämnande av
Miljörapport/Årsrapport
Inlämnad.
Ja
Mätning enligt
kontrollprogram
genomförd.
Ja
Årsrapportering enligt kontrollprogram skall
lämnas in till Länsstyrelsen och andra angivna
myndigheter årligen inom tre månader från
utgången av kalenderåret. Andra bestämmelser
som kan förekomma i kontrollprogram om
tidpunkt för att lämna årsrapporten upphävs.
Om rapporteringen enligt miljörapport och
årsrapport samordnas så skall miljörapporten omfatta rapporteringsskyldigheten enligt
naturskyddsverkets föreskrifter om miljörapport
och enligt kontrollprogrammets bestämmelser om
årsrapportering. På inlämnad rapport skall anges
om den utgör miljörapport och/eller årsrapport.
1991-07-16 – Tipp för inertavfall vid Ostronviken
Länsstyrelsen godtar den av bolaget ansökta
verksamheten under en begränsad tid till utgången av år 1995. Bolaget skall i god tid innan
utgången av år 1995 inkomma med ett förnyat
underlag i form av en anmälan enligt
miljöskyddslagen, om verksamheten avses fortsätta även efter denna tidpunkt.
För verksamheten förelägger Länsstyrelsen med
stöd av 40§ miljöskyddslagen följande:
1.
Statoil skall bedriva verksamheten på
sådant sätt som man angivit eller åtagit
sig i ärendet såvida inget annat sägs
nedan.
2.
En samlad redovisning av de under året
utlagda olika mängderna och i avfallet
uppmätta halter av totalt extraherbara
ämnen (olja) skall tillsammans med
uppmätta oljehalter i grundvattnet
redovisas i årsrapporten enligt
28
Bilaga 3
kontrollprogram.
I månadsrapporten enligt kontrollprogram
skall för aktuell månad upplysas om vilka
mängder avfall som lagts på tippen. För
det fall förhöjda halter i grundvattnet uppmäts skall omgående kompletterande
analys genomföras och Länsstyrelsen
kontaktas.
3.
Analys av halten totalt extraherbara
ämnen (olja) skall göras halvårsvis i
respektive av det uppströms- och
nedströmsbelägna grundvattenröret. Prov
tas samtidigt i båda rör vid provtagningstillfällena.
4.
Bolaget skall ha löpande kontroll över
tippen och tillse att denna är stängd för allmänheten, att invallningen är intakt och att
grundvattenrören är tillgängliga för provtagning.
1996-06-05 – Förlängt utnyttjande av intern tipp
Länsstyrelsen godtar att Borealis AB fram till och
med utgången av år 1997 deponerar s k
inertavfall på den iordningställda tippen vid
Ostronviken. Därefter skall deponeringen
upphöra.
Borealis AB skall i god tid före utgången av år
1997 meddela Länsstyrelsen vilket/vilka
alternativ till deponeringen man valt.
Kontroll och redovisning skall fortsätta
som hittills så länge deponeringen pågår.
1995-12-07 – Läcksökning vid Borealis AB i
Stenungsund
Länsstyrelsen beslutar med stöd av 20 och 43 §§
miljöskyddslagen att Borealis AB, såvida ej annat
sägs nedan eller i bifogad bilaga, skall bedriva
och redovisa resultatet av läcksökning avseende
flyktiga organiska ämnen i minst den omfattning
och på sådant sätt som bolaget angett eller åtagit
sig i sitt förslag till läcksökning daterat 1995-0712.
Länsstyrelsen beslutar därutöver särskilt följande:
A. Läcksökning skall bedrivas dels som ett basprogram med
fastställd frekvens på undersökningarna enligt nedan, dels
som undersökningar vid särskilt motiverade tillfällen:
29
Läcksökning
genomförd (se sid
15).
Ja
Bilaga 3
A1. Läcksökningens basprogram omfattar två
kalenderhalvårsvisa fullständiga undersökningar av
processområde, tankar, bergrum och sfärer, facklor och de
inom området befintliga in- och utlastningsenheterna. För
rörstråk och motsvarande utrustning med få läckagekällor per
ytenhet kan inom basprogrammet en årlig
läcksökningsomgång anses tillfyllest. Tidsintervallet mellan de
båda läcksökningarna skall vara minst fyra månader och
högst åtta månader.
A2. Utöver basprogrammet, skall läcksökning genomföras vid
särskilt motiverade tillfällen då läckagenivån av olika
anledningar kan antas vara eller har blivit förhöjd. Här avses i
första hand tillfällen efter uppstart eller liknande på varje
anläggning eller anläggningsdel som varit stopp eller på
annat sätt har utsatts för betydande variationer ifråga om
tryck, temperatur och/eller annan i samband med
läckageuppkomst betydande driftsparameter. Denna typ av
läcksökning med efter följande tätningsåtgärder genomförs
oberoende av om inverkan på anläggningen enligt ovan varit
planerad eller oplanerad och så snart möjligt efter det att
"normala" driftsförhållanden upprättats.
B. Metodik mm. vid läcksökning:
Läcksökningen inom basprogrammet – och då framförallt vad
gäller själva kontrollen av halterna vid de potentiella
läckagepunkterna – skall genomföras vid lämplig väderlek
och i enlighet med den metodik och med de definitioner som
anges i bilaga 1. Så långt möjligt bör läcksökningen vid de
särskilt motiverade tillfällena under punkt A2 ovan också
genomföras vid lämplig väderlek. De interna rutiner och den
organisation som används inom företaget för läcksökningen
skall vara så tydliga att genomförandet i princip kan anses
personoberoende.
C. Ett datorbaserat uppföljningssystem skall finnas där varje
funnen läcka skall identifieras med en unik beteckning och
som gör det möjligt att dels utföra nödvändiga åtgärder på ett
effektivt sätt, dels få ut de redovisningar som specificeras
under D.
D. Redovisning av läcksökningen och utvärderingen av
denna skall ske enligt följande:
D1: Redovisning av de i basprogrammet ingående
kalenderhalvårsvisa läcksökningsomgångarna bör ske senast
1 februari nästföljande år. Redovisningen skall för de båda
tillfällena avse läckagesituationen före respektive efter det att
tätningsåtgärder vidtagits samt omfatta en redogörelse för
antalet arbetsorder som utfärdats i samband med
läcksökningen. Redovisning skall göras uppdelad på minst de
delområden i vilken verksamhetsområdet varit indelat enligt
tidigare genomförda läcksökningar och en uppdelning skall
därutöver göras på olika utrustningstyper. Varje
redovisningstillfälle bör också kompletteras med bolagets
30
Bilaga 3
egna kommentarer och slutsatser av den redovisade
läcksökningsomgången.
D2. Övriga läcksökningsomgångar, dvs de som genomförs
vid särskilt motiverade tillfällen redovisas normalt inte. Vid
större ingrepp som uppstart efter anläggningsstopp skall dock
redovisning ske i påföljande månadsrapport.
31
Bilaga 3
2006-04-05 Försiktighetsmått och åtgärder enligt
förordning om översyn av vissa miljöfarliga
verksamheter SFS 2004:989
Länsstyrelsens beslut
Länsstyrelsen förelägger Borealis AB, org.nr 5560786633, att vidta följande försiktighetsmått och åtgärder
vid bolagets krackeranläggning på fastigheten
Stenung 17:6, 17;7, 4:177, 5:104 Stenungsunds
kommun, med stöd av 26 kap 9 § miljöbalken och 4
§ förordning om översyn av vissa miljöfarliga
verksamheter, SFS 2004:989.
Avfall
 Åtgärder skall fortlöpande vidtas för att minimera
mängden avfall som uppkommer i verksamheten. Avfallet skall sorteras och i första hand
återvinnas. Avfallet, inbegripet farligt avfall, skall
förvaras och hanteras på sådant sätt att
eventuellt läckage kan samlas upp och så att
damning, spridning av avfall eller andra
olägenheter inom området undviks. Vid förvaring
utomhus skall avfall som kan ge upphov till
förorening vara skyddat från nederbörd.
Ja
Rutiner för
avfallshantering
finns, mängder
följs upp varje
månad. Interna
mål finns.
Upphörande och återställande
 Om verksamheten i sin helhet eller i någon del
av denna upphör skall detta i god tid före
nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten.
Kemikalier och farligt avfall skall då tas omhand
av företag som har tillstånd till det.
2008-01-07 Tillstånd till utsläpp av CO2
Länsstyrelsen meddelar Borealis AB (org nr 5560786633) nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt
lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter vid
Borealis AB, Krackeranläggningen på fastigheten
Stenung 17:6, Stenungsunds kommun.
Detta tillstånd ersätter tidigare tillstånd meddelat
2004-12-21, diarienummer 563-57291-2004.
Tillståndsnummer SE-14-563-57291-2004 bibehålls
dock.
Villkor för tillståndet
1. Utsläpp av koldioxid skall övervakas i enlighet
med vad som anges i anmälan och i enlighet med
ansökan om tillstånd meddelat 2004-12-21.
Byte skall ske till en övervakningsmetod med
lägre osäkerhet om det är tekniskt möjligt och inte
leder till orimliga kostnader.
Byte av övervakningsmetod skall ske när fel i
övervakningsmetoden har upptäckts.
32
CO2 utsläppen
för 2012 har
verifierats av
DNV och
rapporterats i
Naturvårdsverke
ts ECO-2 samt
SUS.
Ja
Bilaga 3
2. En utsläppsrapport skall årligen lämnas till
Naturvårdsverket.
3. Årligen senast den 30 april skall utsläppsrätter
överlämnas för annullering motsvarande de
sammanlagda utsläppen av fossil koldioxid från
anläggningen under föregående år.
Vattendomar
1969-10-24
Ovanstående tre vattendomar ger Vattenfall,
industrierna och kommunen rätt att ta ut sammanlagt
11 Mm3/år ur Stora Hällungen. Genom flera avtal är
denna mängd fördelad mellan ovanstående parter.
Vattenförbrukningen var 1,9
Mm3
Dessutom har
0,38 Mm3
matarvatten
köpts in från
vattenfall
Ja
Finns länsor
tillgängliga vid
behov.
Ja
Inga andra
råvaror än nafta,
etan, propan
eller butan har
använts under
2012.
Ja
1978-12-21 – Ändring av föreskrift om länsor
"Det åligger sökanden att utlägga länsor runt de
fartyg vid vilka lastning och lossning sker i hamnen i
alla de fall då lastning och lossning sker av andra
produkter än gasol och gasbensin."
Vattendomstolen förordnar vidare att bolaget på land
i hamnanläggningen skall förvara länsor i
beredskapssyfte att användas för det fall det vid
lastning och lossning av gasol och gasbensin
förekommer spill av annat slag än av dessa ämnen.
Minst en gång om året skall bolaget i samråd med
brandchefen i Stenungsunds kommun kontrollera
funktionsdugligheten hos de på land förvarade
länsorna.
Regeringsbeslut
1982-05-27 – Utökad råvarubas
För den tillståndsgivna verksamheten får som
alternativa råvaror till nafta användas etan, propan
och butan eller andra med avseende på processoch miljöskyddsförhållanden likartade råvaror.
Bolaget skall före användning av annan råvara än
nafta, etan, propan och butan anmäla detta till
Länsstyrelsen i Göteborg- och Bohuslän för prövning
om användningen av råvaran ifråga omfattas av
tillståndet. Om Länsstyrelsen kan godkänna råvaruanvändningen skall frågan avgöras av länsstyrelsen.
I annat fall skall Länsstyrelsen hänskjuta frågan till
koncessionsnämnden för miljöskydd för avgörande.
33
Bilaga 4
1.
SAMMANFATTNING – KONTROLLPROGRAM
Kontrollprogrammet fastlades i beslut av Länsstyrelsen 2002-09-24.
1.1
Kontroll och rapportering
1.1.1
Miljödagbok
Bokföring av incidenter, driftstörningar mm, rapporteras månadsvis.
1.1.2
Besiktning
Periodisk besiktning av oberoende specialist. Omfattning efter överenskommelse
med LST. Dubbelkontroll i samband med besiktning. Årlig genomgång med LST.
1.1.3
Egenkontroll
Enligt specifikation nedan. Utöver denna skall farligt avfall redovisas beträffande
årlig "produktion" samt lagernoteringar. Rapportering i årsrapport.
34
Bilaga 4
2.
KONTROLLPROGRAM
2.1
Råvaruförbrukning / produktion
Omfattning Provställe Parametrar Provtyp
Krackugnar
Hela anläggningen
Gasol
ETBE
Hela
anläggningen
2.2
Råvaruförbrukning
Kemikalieförbrukning
Utlastat
Produktion
Eten
Propen
Biprodukter
Elförbrukning
Råvattenförbrukning
Frekvens Flödes- eller
Redovisning
mängduppgift
Kontinuer- ton/mån
Månadsrapport
ligt
mängd/år
Årsrapport
1 gång/år
-”-”-
ton/år
ton/år
ton/år
Årsrapport
Årsrapport
Årsrapport
GWh
m3
Årsrapport
Årsrapport
Utsläpp till luft
Omfattning Provställe Parametrar Provtyp
Pannor och Bränngas Bränsleugnar
till ugnar
förbrukning
och pannor Energiförbrukning
Pannor/
RökgasNOx
ugnar, kanal
facklor
CO2
Pannor
Bränngas Värmevärde
och ugnar till ugnar
på bränslet
Pannor
Bränngas Svavelhalt
och ugnar till ugnar
Facklorna
Facklad
mängd
Frekvens
Flödes- eller
Redovisning
mängduppgift
Kontinuerligt ton/mån
Månadsrapport
TJ/år
Årsrapport
Flödesmätare
Flödesmätare
Analysator Kontinuerligt ton/mån
Beräkning
mg NOx/MJ
Beräkning 1/mån
ton/år
Stickprov 3/vecka
MJ/kg
Stickprov
wt-ppm
vid misstänkt
genombrott
FlödesKontinuerligt ton/mån
mätare/beräkton/år
ningar
Beräkning
tim/mån
Oförbränt
kolväte
Tid sotande
Hela anSF6Kolväte till
Stickprov 10 delmätn/läggningen mätning + luften
år
beräkning
Extrapannor
SO2-utsläpp Beräkning Vid T/A
Krackugnar/
Stoftutsläpp Beräkning
facklor
Krackugnar Stoftavskilj Stoftutsläpp StoftVarje udda
mätning
år
35
Månadsrapport
Årsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Årsrapport
Månadsrapport
ton/år
Årsrapport
ton/år
ton/år
Årsrapport
Årsrapport
% avskiljt
Separat rapport
Bilaga 4
2.3
Utsläpp till vatten
Avloppsvatten
Omfattning
Provställe
Filter 2660
Filter 2660
Pond +
kylvatten 2-4
Inlopp filter
Utlopp filter
Utlopp pond
resp
kylvatten
BET
Sedimenteringsbassäng, utlopp
BET
BET inlopp
Stripperanlägg Utlopp
ning
stripper
Pond
Utlopp pond
Pond
Utlopp pond
Kylvatten 1-4
Kylvatten 2-3 Kylvattenkanal utlopp
Kylvatten 4
D-983 x
utlopp
Kylvatten 1-4 Inlopp
kylvatten
Kylvatten 1-4 Utlopp
kylvatten
Kylvatten 1-4 utlopp
kylvatten
Hela
Utlopp pond
anläggningen
BET
BET utlopp
Parametrar
Flöde
Oljehalt
Olja, utsläpp
mängd
Provtyp
Frekvens
Flödes- eller
mängduppgift
Kontinuerligt
m3/h
1/dygn
g/m3
Kontinuerligt
ton/mån
resp 1/dygn
Fenol
Stickprov
Dygnsprov
resp
stickprov
Dygnsprov
Flöde
Kolväte
Stickprov
Stickprov
1/dygn
1/dygn
COD
BOD7
Flöde
Oljehalt
Dygnsprov
Dygnsprov
Oljehalt
Redovisning
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
g/m3
Månadsrapport
kg/mån
m3/h
g/m3
Månadsrapport
Månadsrapport
Stickprov
1/tertial
1/tertial
Kontinuerligt
1/dygn
g/m3
g/m3
m3/h
g/m3
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Stickprov
3/vecka
g/m3
Månadsrapport
Kontinuerligt
Temp
Kontinuerligt
C
Månadsrapport
Temp
Kontinuerligt
C
Månadsrapport
Utloppshastig- Stickprov
het
tot-N
Stickprov
1/månad
m/s
1/vecka
ton/år
Avvikelser
rapporteras
Månadsrapport
tot-P
Stickprov
1/vecka
ton/år
Månadsrapport
Parametrar
Provtyp
Frekvens
Stickprov
1/år
Grundvatten
Omfattning
Provställe
Grundvatten i
mark
- TO 1-4
- Södra
tippen
- G1 - G7
Grundvatten i
berg
Nivå
temperatur
pH
Konduktivitet
Tot.
extraherbart
- Ostronviken Nivå
1-2
Tot.
extraherbart
UC-901
Nivå
UC-903
Tot.
extraherbart
UC-961
Metanol
Flödes- eller
mängduppgift
m
C
Redovisning
Årsrapport
ms/m
3
g/m
Stickprov
1/år
m
3
g/m
Årsrapport
Stickprov
1/år
m
3
g/m
Årsrapport
Stickprov
1/år
g/m3
Årsrapport
36
Bilaga 4
2.4
Buller
Omfattning
Provställe
Parametrar
Provtyp
Frekvens
Buller vid
stopp av
anläggningen
Buller vid
normaldrift
Närliggande
bostadsområde
Närliggande
bostadsområde
Anläggningen
Ekvivalent
ljudnivå
Stickprov
Ekvivalent
ljudnivå
Stickprov
Bullerkartläggning
2.5
Ljudeffekt
1/2 år
dB(A)
Ingår i omgivningskontrollen
Vid större
förändring
dB(A)
Speciell rapport
Årsrapport
Avfall
Omfattning
Provställe
Parametrar
Farligt avfall
Uttransporterat
Övrigt avfall
Uttransporterat
2.6
Redovisning
1/4-5 år
Flödes- eller
mängduppgift
dB(A)
Provtyp
Frekvens
Flödes- eller
mängduppgift
ton/år
ton/år
Redovisning
Årsrapport
Årsrapport
Sludge farming
Omfattning
Provställe
Sludgefarming Yta A-C
området
Sludgefarming Yta A - C
området
Parametrar
Provtyp
Frekvens
Mineralolja
Tot extraherbart
TS-halt
pH
N, P, K
pH
tot extraherbart
Stickprov
på jord
0-30
Vart 3e år
med början
2002
Flödes- eller
mängduppgift
mg/kg
mg/kg
Redovisning
Årsrapport
%
cm
mg/100 g
Grundvatte Vart 3e år
n
med början
Stickprov 2002
37
Årsrapport
mg/kg
Bilaga 5
Råvaruförbrukning 2012 (ton/mån)
Ugnar
Mån
Jan
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Totalt
Nafta
Etan
Propan
Butan
Off-gas
Totalt
23208
29766
36955
17026
18888
20644
21211
11993
34424
36989
56678
51782
359563
28835
28143
31548
31789
33673
27460
27739
19818
21524
29238
31132
28905
339805
12028
12517
28128
24465
41410
16438
9441
11678
11909
5708
1297
4761
179778
33091
34937
15410
21541
12909
21502
37907
29423
19324
28711
16538
22518
293810
543
418
371
92
835
666
855
662
138
410
733
1122
6845
97705
105781
112412
94913
107715
86710
97152
73574
87318
101056
106378
109088
1179801
ETBE-anläggningen
Mån
Jan
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Totalt
Etanol
1767
1545
1549
1060
683
1019
1325
800
1051
1457
1572
1338
15168
38
Bilaga 6
Kemikalieförbrukning 2012
Handelsnamn
Actrene
Amberjet/Dowex Maraton
Ammoniak
Bensin, blyfri
Betzearborn AS 1002
Diesel
Ecoflock/Klaraid
Epicor
Ethanox 4740
Etylmerkaptan
Iso-propanol
Natriumhydroxid
Närsalt
Petroflo 20Y600
Petroflo 21Y621
Petroflo 22Y4250d
Purate
Smörjfetter/smörjoljor
Solvent 40
Svavelsyra
Zetag
Sammansättning
Alkylbensener
Användning
Antifouling
Anjonbytare
Ammoniak
pH-justering
Interna fordon
Vattenbehandling
Stationära motorer
Aluminiumhydroxiklorid
Flockning av råvatten
Katjonbytarpolymer
Katjonbytare
Butyl-fenylendiamin, butylfenoler Inhibitor i ETBE
Etylmerkaptan
Svavelkälla/ Luktämne
2-propanol
Pumptätningar
Luttorn/Jonbytare
Diammoniumvätefosfat
Tillsats i BET
Hydroxylaminsulfat
Aldolkondensationsinhibitor
Etanolamin
Korrosionsinhibitor
propandiamin
Emulsionsbrytare
Kylvattenbehandling
Mineralojor
Smörjning
Alkaner/Cykloalkaner
Avfettning underhåll
Kylvattenbehandling
Copolymer akrylatsalt/akrylamid Flockning Fil-2660
39
Slutdestination
Produkt
Avfall
Avlopp
Omvandlas
Avlopp
Omvandlas
Avlopp
Produkt
Produkt
Luft
Spentlut/Avlopp
Avfall/ Avlopp
Produkt
Omvandlas/avlopp
m3
11.5
5.4
4.7
12
t
7.8
50.3
34
0.6
0.82
16.6
0.39
1750
3.05
37
29
3.36
Avlopp
Avfall
Avfall
Avlopp
Avfall
5.4
38.4
0.6
6.8
4.5
Bilaga 7
KRACKERANLÄGGNINGEN
Farligt Avfall 2012
Avfallstyp
EWC
Ursprung
Ton
Transport
Mottagare
Olja,koks
168.5
StenaRecycling
SR Prod. Halmstad
Oljegropen
Vatten,sand,olja
97.4
StenaRecycling
Stena, Gbg
886.2
StenaRecycling
Stena, Gbg
0.0
StenaRecycling
Stena, Gbg
StenaRecycling
Stena, Gbg
Koksolja
050105
Koksfilter
Oljesediment
050106
Innehåll
Svavelolja
070108
TK-919
Aromatiska
kolväten
Kolstoft från
stoftavskiljare
990205
Krackugnar
Kol, tungmetaller
Kemikalierester
190903
Lab
Div. kemikalier
Sludge
130403
Slop - Båtar
Olja
52.4
StenaRecycling
Stena, Gbg / Sts
Spillolja
Filter / BET Slam
130403
Underhåll
Smörjolja
13.0
StenaRecycling
130503
Fil - 2660 / BET
Slam, olja
372.9
StenaRecycling
Stena, Gbg
Hässleholm Miljö
AB
190905
Matarvattenrening
Organisk polymer
12.8
StenaRecycling
Stena, Gbg
Gastorkning
Molekylsikt Al,Na, K, Si
26.6
StenaRecycling
Entropi sanerings
AB
Varierande
lösningsmedel,
absol,olja, tomfat
10.7
StenaRecycling
Stena, Ggb
0.8
StenaRecycling
Stena, Sts
Jonbytaremassa
Torkmedel
Div. oljehaltigt
avfall i fat
050199
050105
Batterier
200133
Hela Fabriken
Tungmetaller,
syra
Lysrör,
kvicksilverlampor
200121
Hela Fabriken
Kvicksilver.
1.2
StenaRecycling
Stena, Sts
Glykol
161001
Kylsystem
Etylenglykol,
vatten
0.3
StenaRecycling
Stena, Gbg
Övrigt
flera
33.0
StenaRecycling
Hela Fabriken
TOTALT
40
1676
Bilaga 8
KRACKERANLÄGGNINGEN
INDUSTRIAVFALL 2012
FÖRBRÄNNING
Typ och Ursprung
Sammansättning
EWC
Mängd,
ton
Mottagare
Brännbart avfall
Plast,Trä, Kartong
191210
101
Avfall från matsal
Papper,plast,matrester
200301
10
Totalt
Ragnsells
SRAB
111
DEPONI
Typ och Ursprung
Asbest
Sammansättning
EWC
Mängd,
ton
Mottagare
Asbest
170601
2
Ragnsells
Blästersand
Metallslagg+ metall/färgrester
120117
26
Ragnsells
Schaktmassor
Sand, sten, grus
170504
16
Ragnsells
Ej brännbart avfall
Isolering, gips, blandmaterial
200301
128
Totalt
Renova-Tagene
172
ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR
Typ och Ursprung
Sammansättning
EWC
Well
Well-papp
150101
Glas
Glas
150107
Mängd,
ton
Totalt
Mottagare
7
Ragnsells
0
Svensk Glasåtervinning
7
ÅTERVINNING AV ÖVRIGT MATERIAL
Typ och Ursprung
Sammansättning
EWC
Mängd,
ton
Mottagare
Papper
Kontorspapper
150101
4
Ragnsells
Trä
Trä
150103
39
Ragnsells
Blandskrot
Järn m.m.
160117
119
Ragnsells
Mässing och koppar
160118
0
Ragnsells
Rostfritt skrot
160118
89
Ragnsells
160118
2
Ragnsells
Aluminiumskrot
Aluminium
Kabelskrot
koppar
170411
2
Ragnsells
EE-skrot
Datorer mm
160213
9
Kvalificerad mottagare
Totalt
264
Totalt alla kategorier
554
41
Bilaga 9
Miljödagbok 2012
Januari

Under ca en vecka hade man lägre produktion på anläggningen på grund ett
underhållsarbete. När utrustningen togs i drift igen på kvällen den 20 januari
facklades det liter mer än vid stabil drift. En något ökad fackling är normalt i
samband med idrifttaganden och uppstarter.

2011 års deklaration av NOx utsläppen från ångpannorna är inlämnad till
Naturvårdsverket.
Februari

Under natten till den 15 februari fick man ett brott på en matningsledning vilket
ledde till ett läckage av 5 ton SCN vilket ansamlades i en rörgrav.
Räddningstjänsten tillkallades och man lade ett skumtäcke över vätskan för att
minska risken för luktstörning. Sanering skedde genom slamsugning i rörgrav och
avloppsbrunnar. Spillet nådde inte utanför krackerns område eller havet.
Mars

Den 5.e mars ledde ett instrumentfel till att en ventil i 40 bars ångsystemet stängde
och man kunde inte längre leverera ånga till polyetenanläggningen som fick
stoppa. Detta i sin tur innebar att krackeranläggningen inte kunde leverera eten
som istället fick facklas av under några timmar innan produktionen kunde sänkas
och delar av polyetenanläggningen kunde återstartas. Facklingen var sotande i ca
30 sekunder under inledningen av händelsen.

Schaktarbeten har under månaden genomförts i primärfraktioneringsarean.
Analyssvar från den första omgången schaktmassor visar på låga halter av
föroreningar och endast ett något förhöjt pH som troligtvis beror på kalk från
betongplattan som legat ovanpå massorna.
April





Rapporter från utredningen om läckage av SCN på krackeranläggningen den 15
februari skickades in under april.
Schaktarbeten har under månaden genomförts i primärfraktioneringsarean.
Analyssvar från den andra omgången schaktmassor visar på låga halter av
föroreningar under gränsvärdena för känslig markanvändning och bedömningen är
att massorna kan återanvändas.
På grund av ett handhavandefel leddes en mindre mängd aromater till avlopp
under ca 3 timmar. Baserat på uppmätta halter i utgående vatten beräknas den
utsläppta mängden aromater till ca 50 kilo.
Under mars och april har NOx mätarna på tre av ugnarna, G, V och X, bytts ut.
Under de dagar bytet genomfördes har man inte haft någon mätning av NOx.
Beräkning för denna period har gjorts med tidigare använd schablon för mätbortfall
som baseras på tillförd energi i ugnen. Beräkningarna och de nya mätningarna
överlappar varandra något vilket ger en mindre överskattning av mängden NOx.
Under månaden påbörjades uppgraderingen av panna B där kapaciteten kommer
utökas och låg-NOx brännare installeras.
42
Bilaga 9
Maj




På grund av minskad matning till ugnarna den 14 maj uppstod en störning i
bränngassystemet. Händelsen medförde fackling i båda facklorna under några
timmar. En mycket kort stund var den sotande (ca 1,5 minut).
Arbetet med renovering och uppgradering av panna B påbörjades under maj, i
projektet ingår bland annat att installera nya låg NOx brännare och ny NOx
analysator
Inom ramen för omgivningskontroll har Borealis tillsammans med övrig
kemiindustri, Vattenfall och kommunens reningsverk Strävliden genomfört en
musselstudie i Stenungsunds recipienten. Studien omfattade analys av
musslornas stressnivå till följd av exponering av miljöföroreningar, samt kemiska
analyser. Totalt studerades musslor från nio olika platser, varav flera påvisade en
hög stressnivå. De kemiska analyserna visade på låga halter av metaller och TBT.
I en punkt påvisades höga halter av PCB i musslorna.
I maj påbörjades en bullerkartläggning på Stora Askerön till följd av tidigare
inkomna klagomål. Studien genomförs av kemiföretagen och Vattenfall
gemensamt och kommer pågå under tre månader.
Juni



Under juni påbörjades utbytet av de sista NOx mätarna för ugnarna A-F och panna
A-C. Sedan tidigare är mätarna för G, V och X ugnarna bytta.
Uppgraderingen av panna B har fortsatt under månaden.
På grund av två instrumentfel saknas två dygnsprover från FIL-2660 ut och T2401
utlopp (23:e och 24:e juni). Det finns inga indikationer på att man skulle haft
förhöjda halter under dessa dygn och inga driftstörningar har rapporterarts från
fabriken. Åtgärder är vidtagna för att problemet inte skall upprepas, bland annat
information till utförarna om att prover skall sparas tills att analysresultaten är
utvärderade.
Juli



B-pannan startades efter renovering och uppgradering med bl.a. nya låg NOx
brännare.
En SCN (Steam Crack Naphta) tank (TK-909) togs ur drift för besiktning och byte
av taktätningar (TK-909). Inga luktproblem uppstod eller klagomål inkom till följd av
ett modifierat arbetssätt genom att nyttja specialgjorda manluckor monterade på
tanken och via dessa tömma kvarvarande SCN till vårt ordinarie slutna
dräneringssystem.
En kartläggning av bullersituationen på Stora Askerön påbörjades genom att en
kontinuerlig bullermätare placerades ut. Utredningen genomförs av Müller-BBM
och finansieras gemensamt av samtliga kemiska industrier och Vattenfall.
Mätningen kommer att pågå under ca tre månader när även aktiviteter inom
produktionsanläggningarna och hamnarna registreras.
43
Bilaga 9
Augusti




Ett åskoväder den 2 augusti orsakade kortvariga bortfall av elleveransen till
krackern vilket ledde till störningar i produktionen när mycket utrustning stoppade.
Störningen ledde till att produkter fick facklas under kvällen och periodvis var
denna fackling sotande. Totalt sett hade man sotade fackling i ca 65 minuter under
kvällen och en minut tidigt på morgonen den 3 augusti. Utredning av händelsen
pågår.
Den pump som tillsätter ”purate” i försöksanläggningen för test av ny
kylvattenkemikalie stoppade på kvällen den 11 augusti. Detta medförde att
reaktionen mellan ”purate” och svavelsyra uteblev och ca 430 kg extra svavelsyra
släpptes ut i kylvattensystemet oreagerad. På grund av havsvattnets buffrande
kapacitet innebar detta inte någon förändring i pH-värdet. Även ett laboratorietest
genomfördes med havsvatten och samma dosering av svavelsyra för att verifiera
detta. Ytterligare larm har installerats för att snabbare upptäcka ett fel i doseringen
av kylvattenkemikalierna. Dock fungerade inte larmet som det skulle den 22:e
augusti när ”purate” pumpen återigen stannade. Den här gången doserades 22 kg
extra svavelsyra innan felet upptäcktes. Utredning av de båda händelserna pågår.
På grund av ett maskinfel på huvudkompressorn på eftermiddagen den 21 augusti
tvingades man att stoppa produktionen och ta ner anläggningen. Under
nedtagningen hade man kraftig fackling som var sotande i ca 5 timmar och 13
minuter. Efter byte av kompressormotorn påbörjades starten av krackern igen
kvällen den 31 augusti. Utredning av händelsen pågår.
Efter den första fulla månaden med drift på panna B efter renoveringen kan man
konstatera att utsläppen av NOx från pannan (mg NOx per tillförd MWh) minskat
med ca 60 % jämfört med tidigare.
September






Uppstarten av anläggningen, efter elmotorbytet på huvudkompressorn, påbörjades
natten till den första september och var avslutad den 4/9. I samband med en
uppstart förekommer alltid fackling och totalt var enbart ca 4 minuter sotande. Vid
en uppstart uppkommer mer slopolja och till följd av att en av sloptankarna var ur
drift för besiktning lagrades en del av slopoljan temporärt i en avfallsbassäng. Den
3/9 orsakade denna lagring luktstörning utanför anläggningen. Åtgärder vidtogs
och slopoljan togs omhand externt av avfallsbolag.
En kraftig strömdipp i Vattenfalls nät tidigt på morgonen den 20 september
orsakade att flera utrustningar stoppade, vilket bidrog till en driftstörning som ledde
till fackling under några timmar på morgonen. Uppskattningsvis var ca 30 sekunder
sotande.
Kvällen den 25 september orsakade en störning i acetylenreaktorn fackling av
produkt under några timmar. Facklingen var inte sotande.
I samband med sugning av vatten från ett fartyg i Havden den 20/9 började det
brinna i slamsugningsbilens kompressor. Branden orsakades av överhettning av
olja som läckte från aktuell kompressor. Räddningstjänsten utkallades, men
branden kunde släckas av bilens förare och personal i hamnen.
Den 28/9 uppstod en läcka på en värmeväxlare tillhörande turboalternatorn och
smörjolja hamnade i reningsanläggningen där det omhändertogs med länsor och
slamsugning.
Flödesmätaren från API har varit ur funktion under månaden. En uppskattning av
vattenflödet har gjorts. Mätaren är nu åtgärdad.
44
Bilaga 9
Oktober

Under oktober har man haft en lugn drift utan störningar på krackeranläggningen.
November


Under november har man haft en lugn drift utan störningar på
krackeranläggningen.
Den 23 november skickades ansökan om förnyat tillstånd enligt miljöbalken för
krackeranläggningen till mark och miljödomstolen.
December
 På kvällen den 31 december bröt en brand ut i en av fyra quencholjepumpar i
krackerns primärfraktioneringsarea. Räddningstjänsten tillkallades och branden var
under kontroll cirka 15 minuter efter att den brutit ut. Anläggningen stoppades.
Länsstyrelsen genomförde ett tillsynsbesök innan beslut om återstart av
anläggningen. En redovisning av genomförda åtgärder har också skickats till
länsstyrelsen. Separat utredningsrapport kommer att skickas till länsstyrelsen när
denna är klar. Återstarten av anläggningen påbörjades den 5 januari.
 I övrigt har driften varit lugn och stabil under månaden.
45
Bilaga 10
UTSLÄPP VIA AVLOPPSVATTENSTRÖMMAR 2012
STRIPPER
BET
FILTER
PONDEN
MÅNAD
HC,g/m3
Flöde,m3/h Fenol,g/m3 Fenol,kg
Fosfat (kg)
Olja,g/m3
Flöde,m3/h Olja,ton
Kväve,kg
COD,g/m3 BOD,g/m3 Flöde,m3/h
Januari
0.05
98
0.02
1.5
11
0.6
259
0.13
638
41
343
Februari
0.07
110
0.02
1.5
115
0.5
271
0.15
536
59
6
350
Mars
0.43
115
0.02
1.6
79
0.5
282
0.19
479
67
382
April
0.06
105
0.02
1.5
50
0.6
272
0.2
866
39
388
Maj
0.05
112
0.02
1.5
29
0.6
264
0.22
587
15
1.5
376
Juni
0.06
93
0.02
1.3
37
0.6
226
0.14
477
45
3
331
Juli
0.07
100
0.02
1.5
8
0.6
252
0.14
516
31
365
Augusti
0.16
107
0.02
1.6
42
0.6
314
0.16
577
44
431
September
0.09
100
0.03
2.2
11
1.3
271
0.19
495
230
98
382
Oktober
0.09
101
0.02
1.5
8
0.7
238
0.16
160
58
353
November
0.12
102
0.02
1.5
60
1.1
275
0.25
305
36
4
385
December
0.05
98
0.02
1.5
45
1
237
0.19
325
37
312
0.11
103
0.02
19
495
0.73
263
2.12
5961
59
23
367
SUM/MEDEL
UTSLÄPP VIA KYLVATTNET
KAT. 1
KATEGORI 2+3
UTSLÄPP TILL FJORDEN
KATEGORI 4
EFFL. LINE
MÅNAD
Flöde,m3/h Olja,g/m3
Flöde,m3/h Olja,g/m3
Flöde,m3/h
Olja,ton
Januari
5376
0.5
1187
0.5
347
0.7
Februari
4740
0.5
1139
0.5
350
0.7
Mars
5741
0.5
1145
0.5
350
0.8
April
6666
0.5
1040
0.5
360
0.7
Maj
8792
0.5
1053
0.5
355
0.8
Juni
9310
0.5
1167
0.5
334
0.7
Juli
9740
0.5
1268
0.5
353
0.7
Augusti
9635
0.5
683
0.5
363
0.5
September
9607
0.5
1130
0.5
356
0.7
Oktober
9002
0.7
1064
0.5
347
0.8
November
7499
1.1
906
0.5
351
1.1
December
5965
0.5
1007
0.5
365
0.7
7673
0.6
1066
0.5
353
8.880
SUM/MEDEL
46
COD,kg/dygn
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
SUM/MEDEL
338
496
614
363
135
357
272
455
2109
491
333
277
520
Bilaga 11
Grundvattenprovtagning Markbrunnar Krackern 2012
Provställe
Kond.
mS/m
Extr.
alifat
Extr.
arom.
Temp, C
pH
2012-09-11
16.1
7.4
54.4
<1
<1
G4
2012-08-22
14.4
6.2
28.9
<1
<1
G5
2012-08-23
14.7
7.1
30.6
<1
<1
G1
Datum
Metanol
Nivå, m
G2
G3
borttagen
inget
prov
G6
G7
2012-09-11
15.2
7.4
14.1
<1
<1
TO1
2012-08-22
15.8
TO2
2012-08-23
18.7
7.2
731
<1
<1
6.9
47.8
<1
<1
TO3
2012-08-24
20.9
7.0
652
<1
<1
TO4
Tippen
2012-08-25
20.3
7.0
205
<1
<1
2012-08-26
13.4
7.5
49.8
<1
<1
Ostronv. Ö
2012-09-04
0.5
UC-901/1
2012-09-05
<0.5
1.6
UC-901/2
2012-09-04
<0.5
4.4
UC-901/3
2012-09-05
<0.5
6
UC-901/4
2012-09-05
<0.5
11.5
2012-09-04
0.5
0.8
2.2
Ostronv. V
borttagen
UC-903/1
UC-903/2
UC-903/14
UC-903/17
UC-961/1
<1
UC-961/2x
<1
5
UC-961/3
<1
0.3
47
0
Bilaga 12
Kolväteutsläpp till luften 2012
1.
SPÅRGASMÄTNINGAR
Utsläpp kg/h. Antal mätningar/område inom parentes.
OMRÅDE
Onsite(3)
SHP/ETBE(0)
Tankomr.(2)
UC-961(1)
UC-731/32(2)
UC-904(1)
Lastramp (1)
TOTALT
ETAN
2,9
ETEN
19,2
1,3
–
1,7
–
–
–
4,2
–
–
18,8
PROPAN
5,5
1,2
0,1
2,4
0,9
1,6
11,7
PROPEN
6,8
C4
0,5
0,9 *
C5+
0,5
0,2 *
1,4
0,7
1,3
0,3
8,5
* Mätvärden från tidigare år.
Totalsumman ovan motsvarar, ett årsutsläpp av
2.
414 ton
BERÄKNADE UTSLÄPP
De delar som ej täcks av ovanstående utgår från rapporten "Beräkning av
kolväteutsläpp från SPAB, maj 1991"samt revisioner maj 1994, december 2006.
UTSLÄPPSKÄLLA Ton/år
Tankar
Lastning/Lossning
Förbränning
Ventar
Div. Operationer
API/BET/Oljegrop
Metan
TOTALT
3.
17,5
3,8
10,0
0,6
2,1
4,2
29,0
67,1
UTSLÄPP I SAMBAND MED
DRIFTSTÖRNINGAR, OPLANERADE HÄNDELSER M.M
TOTALT KOLVÄTEUTSLÄPP INKL. DRIFTSTÖRNINGAR
67 ton
31 ton
512 ton
48
C2-C5+
35,4
1,1
5,5
0,4
2,4
0,9
1,6
47,3
Bilaga 13
Sammanställning av miljörapportdata Krackern 1991-2012
Energi-/bränsleförbrukning
Förbränning
ton
Energivärde i bränsle TJ
Elförbrukning
GWh
Fackling totalt
ton
Fackling bränngas
ton
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
170410 183606 172516 200249 208134 221128 222542 226255 139818 211692 248449 266792 236595 275300 275700 270350 268491 244793 202870 267236 257381 243130
9100
9700
8950
10400
11000
11400
11530
11750
7175
10840
13455
14569
12779
15237
15519
15242
15118
14051
11531
15259
14902
13903
200
290
263
289
300
306
306
310
197
310
391
404
365
420
422
419
422
385
294
347
338
362
3300
6520
4410
3350
3940
2170
5470
3450
1718
20900
3700
2887
7712
2408
4706
7173
4676
4134
9496
7434
5835
6541
3960
2700
3160
1660
2930
2739
1208
3154
1081
985
3156
2092
3057
3804
2464
2197
2881
961
1213
1247
1195
Råvaror och produkter
Råvaruförbrukning
kton
913
985
856
1048
1133
1174
1161
1168
664
953
1243
1308
1200
1422
1410
1337
1344
1185
959
1330
1234
Etenproduktion
kton
337
357
326
379
395
397
398
406
230
333
521
560
486
597
611
608
622
565
435
598
590
561
Propenproduktion
kton
166
173
157
187
204
218
205
212
119
200
196
201
177
216
209
197
200
174
132
197
179
176
VOC
ton
1153
855
970
807
665
677
666
573
418
942
757
686
749
743
661
483
586
486
684
585
552
512
NOx
ton
584
541
426
483
511
476
379
344
207
373
406
411
399
410
420
418
404
366
349
410
383
339
SO2
ton
<1
<1
3
<1
<1
<1
<1
<1
5
<1
<1
<1
0.7
<1
0.03
<1
<1
<1
<1
<1
<1
<1
CO2
kton
495
460
532
558
586
596
600
375
633
644
686
623
704
700
693
678
616
536
686
650
621
Sot
ton
15
13
1.5
1.5
<1
2
<1
<1
71
20
<1
7.5
<1
7
18
3
7
20
38
<1
42
Stoft
ton
46
42
43
44
44
44
25
3
5
5
5
4
5
5
5
5
5
5
5
5
5
2.7
2
2
3
1.8
1.7
1.8
2
2.7
2.9
3.4
4.9
11
10.6
12.1
9.3
9.0
13.5
10.9
9.22
8.88
Utsläpp till luften
Utsläpp till vatten
Olja
ton
2.1
Fenol
kg
67
47
42
40
39
35
21
19
20
92
26
48
36
38
62
22
30
20
26
24
41
18.7
Totalt N
ton
5
4.7
3.2
3.3
4.4
4.8
3.1
3.2
5.1
4.7
6.6
3.4
4.6
6.5
6.3
5.8
5.2
5.9
6.6
5.4
8.4
5.96
Total P
kg
480
250
210
220
85
83
81
450
640
1300
2100
1100
320
830
920
950
679
919
767
1100
680
495
>6
>/=43
142
53
5.6
10
12
13
11
6
90
21
22
11
17
12
21
21
21
28
10
4.26
1166
399
1233
583
537
494
998
380
771
794
1341
1975
1935
2272
2068
1745
1727
1781
2342
1719
1445
1676
623
717
878
464
324
1708
1033
474
398
370
611
475
564
602
606
1002
526
446
554
COD/BOD-kvot
Avfall
Farligt avfall
ton
Övrigt avfall
ton
49
RAPPORT II
Borealis AB
Polyetenanläggningen
MILJÖRAPPORT 2012
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sida
A.
GRUNDDEL
Administrativa uppgifter .................................................................. 1
B.
TEXTDEL
Beskrivning av verksamheten ......................................................... 2
– Verksamhetens organisation .......................................................... 2
– Lokalisering .................................................................................... 2
– Planförhållande .............................................................................. 2
– Recipientförhållanden ..................................................................... 2
– Drift- och produktionsbeskrivning ................................................... 3
– Beskrivning av reningsanläggningar .............................................. 6
Gällande föreskrifter och beslut ..................................................... 8
– Beslut av Miljödomstolen ................................................................ 8
– Pågående tillståndsfrågor ............................................................... 8
– Beslut av länsstyrelsen .................................................................... 8
– Kontrollprogram och kontrollföreskrifter ......................................... 8
– Omgivningskontroll ......................................................................... 9
Drift och produktionsförhållanden ............................................... 10
– Förändringar i produktion och processer ...................................... 10
– Energi-, bränsle och råvattenförbrukning ..................................... 10
– Produktion .................................................................................... 10
– Förbrukning av råvaror, kemiska ämnen och produkter ............... 11
– Fackling ......................................................................................... 11
– Hantering av avfall, restprodukter m m ........................................ 12
– Störningar i driften av produktionsanläggningar ........................... 12
– Reningsanläggningar – driftförhållanden ...................................... 12
Kontrollresultat ................................................................................ 13
– Funktion hos mätutrustningar samt åtgärder för kvalitetssäkring . 13
– Utsläppskontroll och utsläpp ........................................................ 13
– Buller ............................................................................................. 15
– Markmiljö ...................................................................................... 16
– Besiktningar .................................................................................. 16
C.
EMISSIONSDEKLARATION ............................................................ 17
MILJÖRAPPORT 2012
Bilagor
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
Översiktskarta
Situationsplan Polyetenanläggningen
Flödesschema Polyetenanläggningen
Flödesschema vattenreningssystem
Gällande villkor, föreskrifter m m
Sammanfattning av kontrollprogram
Råvaru- och kemikalieförbrukning
Farligt avfall
Industriavfall
Miljödagbok
Analys av vatten i Stenunge å och dagvattenutlopp
Analys av metallhalter och TOC dagvatten och industriavloppsvatten
Analys av grundvatten
Sammanställning av miljörapportdata
MILJÖRAPPORT 2012
A
GRUNDDEL
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Platsnamn
Plats-nr
Huvudman
Postadress
Telefon
Kontaktperson
Kommun och län
Borealis Polyetenanläggningen
1415-1112
Borealis AB
444 86 Stenungsund
0303-86000
Marie-Louise Johansson
Stenungsund, Västra Götalands län
Tillstånd enligt ML Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen Dom 2007-12-07 (M 2292-06)
Tillsynsmyndighet:
Länsstyrelsen i Västra Götalands län,
Miljöskydddsenheten
Kod enligt FMH (1998:899
och 2007:674) MB kap 9
Kod enligt NFS 2006:9 bil. 1
24.10A
4aviii
Miljöledningssystem
ISO 14001
Fastighetsbeteckning
Organisationsnummer
ÅKER 1:10
556078-6633
Denna rapport inges

dels i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport NFS 2006:9

dels i enlighet med av Länsstyrelsen fastlagt kontrollprogram 2002-09-24.
Således utgör rapporten både miljörapport och årsrapport.
1
MILJÖRAPPORT 2012
B
TEXTDEL
BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN
Verksamhetens organisation
Polyetenanläggningen utgör tillsammans med krackeranläggningen i Stenungsund
Borealis AB.
Inom polyetenanläggningen finns PE/MH-funktionen som omfattar dels produktion och dels
hantering av färdig polyeten. I högtrycksfabrikerna, lågtrycksfabrikerna samt Borstaranläggningen (PE3) tillverkas polyeten i olika processer. Materialhanteringen (MH) hanterar
färdig produkt och ombesörjer uttransport till kunder. Inom fabriksområdets östra delar togs
en ny högtrycksfabrik, LD5, i drift under våren 2010. Funktionscheferna för PE och MH har
linjeansvar för bland annat yttre miljö och till funktionerna finns knutet två samordnare av
Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMS-coacher).
Samordningen av yttre miljöfrågor för hela företaget hanteras inom den gemensamma
stabsfunktionen för Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMS).
Lokalisering
Borealis Polyetenanläggning är belägen i östra delen av Stenungsunds industriområde,
omedelbart norr om Industrivägen och mellan norra och södra grenen av Stenunge å.
Söder om Industrivägen finns närmast ett område för småindustri och därefter bostäder, de
närmast belägna ca 400 m från företagets södra staket. I väster ligger Borealis
Krackeranläggning och i norr en fastighet som företaget äger, men för närvarande ej nyttjar. I
öster ligger Holms gård och områden för småindustri. Nordost om anläggningen, på Borealis
fastighet, ligger också Bränningen, brandövningsanläggningen, som drivs gemensamt av
processindustrin. Denna verksamhet står under tillsyn av kommunen och rapporteras
separat. Se vidare kartan bilaga 1.
Planförhållande
Nuvarande detaljplan för Polyetenanläggningen fastställdes av kommunfullmäktige den 17
september 2007, vilken föranleddes av att bolaget begärde en planändring p.g.a. utbyggnad
av en ny högtrycksfabrik i östra delen av detaljplaneområdet.
Recipientförhållanden
Dagvatten från fabriksområdet avleds efter avskiljning av partiklar och kontroll till den norra
grenen av Stenunge å. Några hundra meter nedströms förenas den med åns södra gren och
efter ca 1,5 km mynnar ån i Stenungsundet i norra delen av samhället. Stenunge å utgör ett
viktigt reproduktionsområde för havsöring.
Processavloppsvatten från fabriksområdet avleds efter rening och kontroll till en ledning till
Ineos AB:s anläggning, där det späds i detta företags utgående kylvattenström (havsvatten).
Spädningen är mycket stor.
2
MILJÖRAPPORT 2012
Både detta kylvatten och Stenunge å mynnar i Askeröfjorden. Denna fjord och de
angränsande Hakefjorden och Halsefjorden har en mycket komplex men generellt sett god
vattenomsättning. Hydrografiska beräkningar och mätningar visar att vattenutbytet sker på ca
3 dygn. Den mest gynnsamma perioden för vattenutbyte är sommarhalvåret.
Restströmmen är nordgående. Omfattande undersökningar under hela industriepoken har
visat att belastningen från industriutsläppen och det kommunala utsläppet givit upphov till en
viss lokal försämring av närområdets fauna och flora, detta gäller speciellt i den inre östliga
delen, Jordhammarsviken.
Spridningen av luftutsläppen i Stenungsund styrs till stor del av de lokala vindförhållandena
som uppstår till följd av kustläget och områdets topografi. Den något övervägande vindriktningen är västlig till sydvästlig, men vintertid kan nordliga och ostliga vindar vara vanliga. Vid
inversion förekommer ofta en utventilering av luften från industrierna ut över Hakefjorden.
Stenungsundsregionen är på likartat sätt som övriga Västsverige påverkat av utsläpp, till stor
del från utländska källor.
Drift- och produktionsbeskrivning
Verksamheten består av tillverkning av polyeten från huvudråvaran eten. Vid tillverkningen
används även co-monomerer och tillsatsmedel.
Polyetenet tillverkas i fem fabriksenheter – den gamla högtrycksfabriken (HT), de två
lågtrycksfabrikerna och en med Borstarteknologi (LT1, LT2 och PE3), samt den nya
högtrycksfabriken LD5. Se fabriksplan bilaga 2.
Inom verksamheten förekommer även en omfattande materialhantering bestående av
lagring, förpackning och leverans av färdig polyeten. Vidare finns på området också laboratorier, lokaler för underhålls- och anläggningsverksamhet, förråd samt ett antal kontorsbyggnader.
Huvudråvaran eten tas kontinuerligt som gas av ca 20 bars tryck i rörledning från de i
Stenungsund belägna leverantörerna; Borealis Krackeranläggning och etenterminalen.
Etenet används direkt, dvs. utan egentlig mellanlagring, i processen.
Övriga råvaror och hjälpkemikalier importeras satsvis och mellanlagras i tankar eller förrådsbyggnader.
Råvattnet till fabrikerna tas från sjön Hällungen belägen ca 7 km nordöst om anläggningen
via en för Stenungsundsindustrierna gemensam råvattenledning.
Inom Materialhanteringen lagras och förpackas polyetenet för leverans i bulkbilar om
ca 25 ton, i en tons förpackningar eller 25 kg plastsäckar. Allt material lämnar anläggningen
per bil, men betydande delar transporteras sedan vidare på båt/färja eller järnväg.
Driften vid fabrikerna är kontinuerlig med 3-skiftsarbete och dagtidsarbete. Översynsstopp
sker genom att en i taget av fabriksenheterna tas ur drift under erforderlig tid ungefär vart 3:e
år.
3
MILJÖRAPPORT 2012
Processbeskrivning för högtrycksfabriken
Tillverkning av polyeten enligt högtrycksprocessen kan uppdelas i tre huvudsteg:
– gasrening
– reaktorer
– bearbetning
Inom den äldre högtrycksfabriken HT finns tre reaktorer (R1, R3 och R4). Inledningsvis
komprimeras det gasformiga etenet till ca 35 bar. Därefter kondenseras etenet och förs till en
bufferttank. Efter nedkylning till ca -30°C och tryckhöjning till ca 100 bar, förs etenet till reaktorns högtryckspumpar, där trycket höjs till ca 2300 bar. I reaktorn polymeriseras en del av
etenet till polyeten vid ca 300°C. Vid polymerisationen frigörs stora värmemängder. Denna
energi används bl.a. till produktion av ånga.
Producerat polyeten uppsamlas i en produktmottagare, där det separeras från oreagerad gas
och förs till en extruder där pelletering och nedkylning sker. Materialet kan härefter överföras
till bearbetningsanläggningen eller lagras i silor.
Den del av etenet som inte har polymeriserats returneras till gasreningen för kylning,
kondensering och rening i destillationskolonner, och förs därefter ånyo till reaktorn.
Som kylmedium i gasreningens kylsystem användes propen. Kylsystemet består huvudsakligen av lagertank, flashtankar, värmeväxlare, kompressorer och luftkylda kondensorer.
Det producerade polyetenet modifieras genom inblandning av olika tillsatsmedel i bearbetningsanläggningen. Även polyeten tillverkat på lågtrycksfabriken bearbetas i viss utsträckning här. Bashartset matas via vågar tillsammans med de olika tillsatsmedlen till en intensivblandare. Med hjälp av en efterföljande extruder och pelleteringsutrustning omvandlas det
smälta plastmaterialet från intensivblandaren till en pelleterad produkt. Denna produkt transporteras pneumatiskt till blandningssilor, i vilka en slutgiltig homogenisering av produkten
utförs.
Till HT-fabriken hör också en ångcentral med två ångpannor, tryckluftcentral och reningsanläggningar för inkommande och utgående vattenströmmar.
Den nya högtrycksanläggningen LD5 bygger på samma tillverkningsprincip som den
nuvarande, men med vissa skillnader i processen. Etenet komprimeras till 270 bar
(primärkompressor), tillsammans med recirkulerad eten från processen. Efter tillsats av
propen och co-monomer höjs trycket stegvis till ca 2800 bar i en hyperkompressor.
Råvaran förvärms sedan med högtrycksånga innan den förs in i reaktorn. Organiska
peroxider används för att initiera polymerisationen. I reaktorn polymeriserar eten tillsammans
med co-monomer och propen till polyeten.
Efter reaktorn kyls polymer och oreagerad monomer, och därefter separeras polymeren ut.
Eten från avskiljningen kyls och leds tillbaka till primär- respektive sekundärkompressorn.
Tyngre komponenter såsom oreagerade co-monomerer och lösningsmedel från peroxiderna
avskiljs i samband med nedkylning och används som bränsle i pannor eller skickas för
destruktion.
4
MILJÖRAPPORT 2012
Polyetensmältan leds därefter vidare för bearbetning och extrudering. Därefter torkas
polyetenet och avgasas innan det går till produktlager. Avgasningsströmmen leds till en
oxidationsenhet där den förbränns.
Processbeskrivning för lågtrycksfabriken
Tillverkning av polyeten enligt lågtrycksprocessen kan uppdelas i tre huvudsteg:
– gasrening
– polymerisation
– bearbetning
Polyetenet tillverkas genom polymerisation av etengas i en s.k. fluidiserad bädd. Genom
inblandning av relativt små mängder av andra gaser såsom buten och väte i etengasen
modifieras den tillverkade produkten, vars egenskaper därvid kan anpassas till skilda
användningsområden.
De använda katalysatorerna är extremt känsliga för föroreningar i de reagerande gaserna,
varför dessa måste undergå vissa reningssteg. Rening och komprimering av råvarorna utförs
i särskilda gasreningsanläggningar. Varje råvara har separata reningslinjer.
Från gasreningen leds råvaran vidare till separata reaktorsystem, vardera bestående av en
vertikal, cylindrisk gasfasreaktor försedd med ett externt cirkulationssystem. I detta system
ingår kylare samt en enstegs turbokompressor. Råvaran tillförs cirkulationssystemet tillsammans med den cirkulerande gasströmmen (oreagerad gas) till reaktorn. Tillsats av
katalysator sker via en separat matningsanordning.
I reaktorn polymeriseras gasen till fast polyeten i närvaro av den mycket aktiva katalysatorn
vid ett maximalt tryck av 21 bar och en maximal temperatur av 110oC. Oreagerad gas avgår
från reaktorn och föres via cirkulationssystemet tillsammans med ny gas åter till reaktorn.
Vid polymerisationsreaktionen frigörs stora mängder värme, vilken upptas av den cirkulerande gasströmmen och bortförs i de i systemet ingående kylarna.
Polyetenet lämnar reaktorerna i form av ett pulver och transporteras via pneumatiska transportsystem för lagring i silor.
Samtliga säkerhetsventiler och nedblåsningsventiler på tryckkärl och rörledningar innehållande kolväten är anslutna till fackelsystemet och gasen förbränns i facklan.
Bashartset transporteras vidare från silorna med pneumatiska transportsystem till en bearbetningsanläggning i stort utformad som den i HT-fabriken.
Processbeskrivning för PE3
Tillverkningen i Borstarprocessen kan uppdelas i följande steg:
– förbehandling
– loop-reaktor
– gasfasreaktor
– gasåtervinning
– bearbetning
5
MILJÖRAPPORT 2012
Huvudråvaran eten behandlas i ett gasreningssteg gemensamt med LT-fabriken. Som comonomer används buten. Vätgas används som reaktionsterminator och propan fungerar
som suspensions- och kylmedium i loop-reaktorn.
Katalysatorn i processen består av en silika eller magnesiumbaserad katalysator av Zieglertyp. Som co-katalysator används aluminiumalkyl-föreningar.
Loop-reaktorn består av en cirkulerande krets, som i sig består av två steg, en förpolymerisationskrets och huvudkretsen. Försteget är till för att aktivera katalysatorn. I loop-reaktorn är
trycket ca 65 bar och temperaturen som högst ca 90C, vilket gör att propanet förekommer i
superkritiskt tillstånd. Cirkulationen i reaktorn upprätthålls med intern pumpning. Avtappning
sker kontinuerligt av bildad polymer och oreagerade gaser som leds till gasåtervinningen.
I gasfasreaktorn slutförs polymerisationen. Trycket är här ca 20 bar och temperaturen
ca 90C. Efter reaktorn går produkten till en avgasningstank där oreagerade gaser avskiljs.
Till skillnad från LT-fabrikens gasfasreaktorer innehåller den nya processen propan, som
måste återvinnas i ett särskilt returgassteg.
En omfattande del av processen är återvinning av oreagerad råvara och propan. Mellan
reaktorstegen dras gasfasen av i en avgasningsbehållare (flash tank). I ett antal steg
separeras propan från övriga lätta kolväten, co-monomer och tunga kolväten.
Det avgasade polyetenet (basharts) går till en separat bearbetningslinje där polyetenpulvret
tillsammans med tillsatsmedel extruderas till pellets som efter torkning och siktning överförs
till färdiglager.
Se vidare bifogat processchema, bilaga 3.
Beskrivning av reningsanläggningar
Reningsanläggning för avloppsvatten
Inom fabriksområdet finns tre separata avloppssystem för sanitärt-, dag- och industriavloppsvatten.
Sanitärt avloppsvatten leds via det kommunala ledningsnätet till kommunens reningsverk.
Till det sanitära avloppet är toaletter, tvättrum och andra hygienanläggningar anslutna. Dessutom leds avloppet från Innovation Center (R-lab) samt lab-byggnaderna K-lab och F-lab till
detta nät.
Dagvattenavloppet samlar upp regn- och spillvatten från vägar, asfalterade ytor och andra
ställen utomhus inom anläggningen, där avloppsvattnet är fritt från oljor och organiska
ämnen. Från lågtrycksfabrikerna leds dagvattnet först till polyetenavskiljare för avskiljning av
fluff (lågtrycksfabrikernas basharts). I dagvattenbrunnarna finns silkorgar för att avskilja
pellets och andra grövre föroreningar. I utjämningsbassängen sedimenterar sand och andra
tyngre partiklar medan polyeten flyter upp till ytan och avskiljes. Från utjämningsbassängen
leds dagvattnet till Stenunge å, den norra grenen.
Industriavloppssystemet samlar upp regn-, spill- och spolvatten från alla processområden.
Vattnet leds till ett reningsverk med s.k. API-avskiljare som arbetar med sjunk- och flytseparering. Med denna metod avskiljs vätskor som är olösliga i vatten samt polyeten. Avloppsvattnet förs sedan till en utjämningsbassäng, varefter det leds i kulvert till havet
(Askeröfjorden) efter spädning med Ineos AB:s kylvatten.
6
MILJÖRAPPORT 2012
Se förenklat flödesschema vattenreningssystem enl. bilaga 4.
Dag- och industriavloppsvattnets TOC-halt mäts kontinuerligt liksom dagvattnets pH-värde.
Reningsanläggningar för luft
Stoftavskiljning av i första hand polyetendamm sker i ett stort antal stoftavskiljare bestående
av filter eller cykloner.
7
MILJÖRAPPORT 2012
GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT
Beslut av Miljödomstolen
Företagets verksamhet regleras av Miljödomstolens deldom (M2292-06) 2007-12-07. Fyra
villkorspunkter överklagades, varav en gällande bullernivåer omformulerades 2009 och
gällande kemikalievillkor (villkor D3 och D4) och etenutsläpp (C3) avskrevs av Mark- och
miljödomstolen 2011. Samtliga nu gällande villkor redovisas i bilaga 5.
Pågående tillståndsfrågor
I Miljödomstolens beslut 2007 ingick dessutom åtta prövotidsutredningar gällande (A)
möjlighet att begränsa vattenförbrukningen, (B) kartläggning av industriavloppsvatten med
avseende risk för påverkan på recipienten, (C) möjligheter för att reducera föroreningsinnehållet i dagvattnet, (D) möjligheter att begränsa utsläpp av kolväten till luft, (E) möjliga
energihushållningsåtgärder, (F) möjliga åtgärder för att reducera buller från verksamheten
ned mot kraven som ställs vid nyetablering av industri, (G) behov av och möjlig utformning av
brandvattendepå, samt (H) möjliga åtgärder för att ta hand om förorenat släckvatten från
brand i råvarulagren.
Inom ramen för prövotidsutredning G har en brandvattendepå byggts och tagit i drift under
2012. Inom denna utredning har det tillkommit ett krav på ytterligare kapacitet på
omhändertagande av 2000 m3 släckvatten, vilket utreds för närvarande. När det gäller
prövotidsutredning H har dammar för omhändertagande av släckvatten i anslutning till
råvarulagren byggts och utredningen har färdigställts.
Prövotidsutredningarna A till F rapporterades till Mark- och miljödomstolen den 29 juni 2012
och inom vissa av utredningarna pågår kompletterande studier.
Beslut av Länsstyrelsen m.fl.
Under 2012 meddelades nytt tillstånd till utsläpp av växthusgaser för handelsperioden 20132020.
Övriga gällande beslut som tidigare har fattats av Länsstyrelsen redovisas i bilaga 5.
Kontrollprogram och kontrollföreskrifter
Den senaste versionen av Kontrollprogrammet fastställdes av Länsstyrelsen 2002-09-24.
Se bilaga 6. Ett nytt förslag på kontrollprogram har skickades till Länsstyrelsen under 2012,
men inte antagits ännu.
8
MILJÖRAPPORT 2012
Omgivningskontroll
Omgivningskontrollen utförs enligt ett ramprogram, som Länsstyrelsen fastställer. Huvuddelen av kontrollen ingår i den samordnade miljöövervakningen för länet.
Kustvattenkontrollen administreras av Bohuskustens Vattenvårdsförbund, där företaget är
medlem. Senaste provtagningar genomförda under 2011 håller på att utvärderas och
sammanställas av SGU. Under 2012 utfördes en utökad recipient kontroll i Askeröfjorden
(musselstudie) av Marine Monitoring på uppdrag av kemiföretagen, Vattenfall och VAenheten vid Stenungsunds kommun. Studie genomfördes med anledning av avvikelser hos
Tånglake i havet utanför Stenungsund.
I tillägg till dessa program ovan genomför och bekostar Stenungsundsindustrierna en del
andra undersökningar såsom spridningsberäkningar, mätningar av luftföroreningar,
bottenfotografering, lavundersökning samt bullerutredningar. Under 2012 genomfördes en
bullerkartläggning på Stora Askerön finansierad av kemiföretagen och Vattenfall. Den
kontinuerliga mätningen av bullernivåerna utfördes under knappt tre månader samtidigt som
boende på ön registrerade bullerstörningsnivån. Kartläggningen visade att boende störs vid
svaga, ostliga vindar och att den ekvivalenta ljudnivån vid dessa tillfällen var 41-42 dB(A)
beroende på om det var något fartyg i hamnarna eller ej.
När det gäller bullernivåer i samhället har kemiföretagen tillsammans med kommunen
tidigare tagit fram en sammanställning. I kartläggningen ingår samtliga industrier, vägar och
järnvägen. Resultatet finns i digital form och tillgängligt på kommunens hemsida.
Under 2012 gjordes en miljömedicinsk bedömning av emissioner av eten till luft i
Stenungsund av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbets- och miljömedicin. Studien
konstaterade att den ökning av etenhalter under 2010 till följd av utsläppen i samband med
idrifttagandet och starten av LD5 fabriken har en försumbar hälsorisk.
Enligt kontrollprogrammet ska en bottenfauna undersökning genomföras i Stenunge å vid två
lokaler (uppströms och nedströms dagvatten utloppet) vart tredje år. Denna undersökning
genomfördes av Medins Biologi AB i april 2012. Utvärderingen var svår, eftersom ett
bäverdämme nedströms de båda provtagningslokalerna dämde upp vattnet, vilket gjorde det
stillastående. Dämmet innebär också att dagvattenutsläppet troligtvis även påverkat lokalen
uppströms utsläppspunkten. Det kan vara anledningen till att man inte kan se någon skillnad
på de olika lokalerna när det gäller påverkan på bottenfaunan. Inför nästa provtagning bör de
övervägas om provtagningsplatserna ska ändras för få två likvärdiga lokaler där den ena inte
är påverkad av dagvattnet. Båda lokalerna hyste försurningskänsliga arter så förhållandena
bedömdes vara nära neutrala. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder så bedöms
lokalerna ha en hög status när det gäller näringsämnen, medan statusen bedöms som
måttlig när konsultens expertbedömning, med förekomst av indikatorarter vägs in.
9
MILJÖRAPPORT 2012
DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN
Förändringar i produktion och processer
Produktionen under 2012 var 544 kton polyeten vilket är en högre produktion än 2011 (531
kton). Att produktionen varit högre under 2012 beror främst på ett allt högre
kapacitetsutnyttjande på LD5 samt en högre produktion på PE3 fabriken.
Energi-, bränsle- och råvattenförbrukning
Bränslen enligt tabell 1 nedan har under året använts i anläggningens ångcentral för
framställning av ånga till processen. Vid reaktorkylning i högtrycksfabriken genereras dessutom lågtrycksånga som används både som processånga och för uppvärmning.
Tabell 1
Bränsleförbrukning i ångcentralen
Bränsle
Eldningsolja
Polyolja, MEK och IPA
Eten
Propen
Värmevärde MJ/kg
42,5
39,4
47,2
45,8
Svavelhalt %
0,05
<0,1
<0,1
<0,1
Förbrukning Ton
4458
713
104
31
I ångcentralen finns 2 st. ångpannor, panna 3 och panna 4. Utsläppen till följd av
energiproduktion redovisas under rubriken utsläpp till luften sid. 11 samt i sammanställning
bilaga 14.
Elförbrukningen uppgick under året till 558,5 GWh, vilket är en lägre förbrukning än året
innan. Bolaget är med i ”Program för energieffektivisering” och arbetar kontinuerligt med att
reducera energiförbrukningen.
Råvatten tas från sjön Hällungen och uttaget var sammanlagt 1,5 Mm3 under året.
Produktion
Produktionen i form av tillverkad basharts fördelade sig på fabriksenheterna enligt tabell 2
nedan.
Tabell 2
Fabrik
HT
LT
PE3
LD5
Totalt
Tillverkad mängd basharts
kton
94
91
184
175
544
Se även sammanställning för åren 1991-2012, bilaga 14.
10
MILJÖRAPPORT 2012
Förbrukning av råvaror, kemiska ämnen och produkter
Se tabell bilaga 7 samt sammanställning för åren 1991-2012, bilaga 14. Förbrukningen av
råvaror (eten, propen, co-monomer) och tillsatsmedel har varit högre än föregående år.
Borealis arbetar kontinuerligt med att ersätta kemikalier som befaras medföra risker för
människors hälsa eller miljö och har tagit fram en mer omfattande lista över förbjudna och
begränsade ämnen. Denna lista ersätter den tidigare publicerade "svarta listan" över
kemikalier som inte får användas i företagets processer och produkter. Listan omfattar nu
även sådana ämnen som ska fasas ut från produktionsprocesser och ska bytas ut i våra
produkter så fort ett alternativ finns tillgängligt. Listan kommer att uppdateras regelbundet allt
eftersom regleringar tillkommer och andra alternativ blir tillgängliga. Listan med aktuella
ämnen kan nås via vår hemsida (http://www.borealisgroup.com/about/corporatecitizenship/product-stewardship/banned-substances/).
Köldmedia
CFC förekommer inte längre i kylsystemen och alla nyinstallationer och ombyggnader utförs
med HFC som kylmedium. Det finns 102 st. kylanläggningar där mängden installerad
köldmedia överstiger 3 kg. Inga anläggningar har skrotats. Totalt har 243 kg HFC fyllts på
under året och 12,5 kg tagits om hand. I tabell 5 nedan redovisas mängden av respektive
köldmedia som aktuella enheter innehåller.
Tabell 3
HCFC
HFC
Mängd och typ av köldmedia i aktuella 102 kylaggregat.
Installerad köldmediemängd, kg
74
1332
Den totala köldmediemängden avser kylanläggningar där installerad köldmedia mängd
överstiger 3 kg.
Fackling
Facklade mängder i respektive fackla (inkl. gas till pilotbrännare) är sammanställd i tabell 4
nedan. Tidigare var fackelströmmarna från LD5 separerade från fackelströmmarna från
LT/PE3 fabriken men sedan hösten 2012 är de båda fackelstammarna ihopkopplade för att
få en ökad kapacitet i fackelsystemet och för att minska antalet fall med sotande fackling.
Sedan våren 2012 skickas vid stabil produktion så kallad purgegas från LD5 till krackern för
återanvändning istället för att facklas. Purgegasen dras av kontinuerligt från processen för att
undvika att föroreningar och inerta ämnen ackumuleras i processen.
Tabell 4
Fabrik
LT1
LT2/PE3
LD5
Totalt
Facklad mängd från respektive fabrik
Ton
794
1388
3526
5708
11
MILJÖRAPPORT 2012
Hantering av avfall, restprodukter m.m.
Uppkomna avfallsmängder samt omhändertagande av dessa redovisas i bilagorna 8 och 9.
Mängderna av industriavfall har ökat under året, medan en liten minskning skett av mängden
farligt avfall. Bolaget arbetar aktivt med att sortera ut avfallsslag som kan återanvändas eller
användas för energiproduktion.
Störningar i driften av produktionsanläggningar
Driftsstörningar och andra händelser har successivt rapporterats i månadsrapporterna.
Driften av högtrycksfabriken LD5 har ytterligare stabiliserats under 2012 med högre
produktion och färre oplanerade stopp.
På grund av ett instrumentfel på krackern den 5 mars stoppades leveransen av
högtrycksånga från krackern till polyetenanläggningen. Detta innebar att HT och LT/PE3
fabrikerna fick stoppa och eten fick facklas av och på grund av ångbrist var facklingen
sotande i ca 2,5 timme, vilket ledde till fem klagomål.
På kvällen den 15 augusti upptäcktes gnistbildning i en öppnad rörgrav i anslutning till
ångcentralen. Nödlarmet drogs, eftersom rörgraven var inom ett område klassat som
brandfarligt. Gnistorna kom från en belysningskabel som grävts av tidigare under dagen,
trots att åtgärder vidtagits för att säkerställa att gnistor inte skulle kunna uppstå.
Gnistbildningen upphörde efter 30 minuter. Fabriken behövde inte stoppas.
En sammanställning av miljödagboken finns i bilaga 10.
Reningsanläggningar – driftförhållanden
Reningsanläggningarna för avloppsvatten och luft har under året fungerat utan nämnvärda
driftstörningar. Riktvärdet för TOC har innehållits under samtliga månader. Sedan i maj 2011
rapporteras endast Borealis bidrag till mängden TOC. En ny TOC-mätare installerades i
januari 2012, som mäter med kortare intervall och har högre driftsäkerhet.
12
MILJÖRAPPORT 2012
KONTROLLRESULTAT
Funktion hos mätutrustningar samt åtgärder för kvalitetssäkring
Mätare som är viktiga för att uppfylla kontrollprogrammet kalibreras och kontrolleras enligt
schema i s.k. F/U- (Förebyggande Underhåll) program. Mätare som är kopplade till
beräkningar av CO2-utsläpp kontrolleras av en särskild verifieringsman
TOC-instrumentet är placerat i en separat byggnad och mätningarna utförs, dels på industriavloppsvattnet, dels på dagvattnet. Dessa mätningar sker kontinuerligt med växelvisa analyser på respektive vatten. Mätvärdena registreras i en dator och via ett larmsystem erhålls
en varningssignal om TOC-halten överskrider inställda interna gränsvärden. Jämförande
kontroll av TOC har utförts av ett externt laboratorium, se bilaga 12.
Utsläppskontroll och utsläpp
Inom ramen för gällande kontrollprogram lämnas nedanstående redovisning för året.
Se även sammanställning för åren 1991-2012, bilaga 14
Utsläpp till luft
Polyetenanläggningens utsläpp till luft utgörs främst av flyktiga kolväten från
processutrustning, CO2 och NOx från förbränning i pannorna, RTO-enheten och facklorna.
Nedanstående tabell 5 är en sammanställning av kolväteutsläppen i ton/år. Angivna mängder
baserar sig på mätningar och beräkningar av punktutsläpp, materialbalanser samt utsläppsfaktorer för enskilda typer av utrustning.
Tabell 5 Sammanställning av kolväteutsläppen ton/år
Eten
Propen
Övriga VOC
Totalt
HT
139
56
LD5
174
LT1
79
LT2
48
PE3
54
195
174
79
48
33
87
TOTALT
494
56
33
583
Verksamheten har en provisorisk föreskrift att utsläppen av kolväten (VOC) från
verksamheten, exklusive utsläppen från facklorna, får vid varje tillfälle som riktvärde inte
överstiga 700 ton för senaste tolvmånadersperiod. Av den totala mängden VOC på 583 ton
utgör oförbränt från facklorna 127 ton VOC och resterande del 456 ton. Av dessa 456 ton
härrör 174 ton utsläpp från LD5, varav största delen av utsläppen skett vid oplanerade stopp.
De diffusa utsläppen från LD5 fabriken har varit låga (knappt 46 ton).
Kompletterande mätningar av kolväteutsläppen har gjorts med SOF-metoden (Solar
Occultation Flux) under totalt 9 dagar under 2012. Den totala emissionen av eten från hela
anläggningen blev i medeltal 113 kg/h, vilket motsvarar 993 kg/år (366 dagar). Exkluderas
facklingen från genomförda mätningar blir de totala utsläppen 49 kg/h eller 430 ton per år.
Den gamla högtrycksanläggningens etenemissioner stod för ca 15 % (16.9 kg/h) av totala
etenemissionerna. Detta innebär en halvering av utsläppen jämfört med tidigare år, till största
delen beroende på att fabriken körs allt mindre. Den nya högtrycksfabriken LD5:s
etenemissioner utgjorde ca 11 % (13,5 kg/h). Facklorna stod för mer än 50 % (64 kg/h eller
13
MILJÖRAPPORT 2012
562 ton) av den totala emissionen. Emissionsnivåerna av eten var lägre än tidigare år.
Resultatet visas i nedanstående tabell 6 med motsvarande värden enligt kvantifieringen ovan
inlagda för jämförelse.
Tabell 6 Kolväteutsläpp bestämda med SOF-metoden samt beräknade (ton/år)
Källa
HT
LT/PE3
LD5
Facklor
Summa
SOF
148
165
118
562
993
Eten
Beräkn.
139
72
156
127
494
Propen
SOF
39
39
Beräkn.
56
56
Propan
SOF
Beräkn.
111
34
111
34
Summa
SOF
Beräkn.
187
196
276
105
118
156
562
127
1143
583
SOF-mätningarna visar på en god överensstämmelse med beräknade utsläpp från
processutrustningen i stort, men betydligt högre utsläpp från fackling. Vid jämförelse av
resultaten finns det några aspekter som bör beaktas. Mätningarna är stickprov även om ett
antal mätningar gjorts på varje område. Uppskalningen till årston inrymmer därför en
osäkerhet. En annan osäkerhetsfaktor är att mätningarna utförts nära källorna vilket kan
överskatta värdet.
Läcksökning
Samtliga areor/sektioner inom LT/PE3 fabrikerna, HT fabriken och LD5 har kontrollerats och
läcksökts under 2012. Läcksökning utförs regelbundet enligt rutiner som är fastlagda av
Länsstyrelsen på alla potentiella läckagepunkter där diffusa utsläpp kan förekomma. Målet är
att utföra läcksökningen 2 ggr/år. Inom LT/PE3 fabrikerna har 11013 punkter kontrollerats.
Antalet funna läckor var 61, alla utom 6 har åtgärdats. Inom LD5 och HT fabriken har en IR
kamera använts för läcksökningen minst två gånger på all utrustning. På HT fann man 54
läckor och 49 av dessa är åtgärdade. På LD 5 har totalt har 29 läckor hittats varav 25
stycken åtgärdats.
Sammanfattning
Nedanstående tabell 7 är en sammanställning av utsläppen till luften under året.
Tabell 7 Utsläpp till luft under 2012 av VOC, NOx, SO2 samt CO2 (ton)
Parameter
VOC
NOx
SO2
CO2
Ton
583
34,8
8,9
36 621
14
MILJÖRAPPORT 2012
Utsläpp till vatten
I tabell 8 nedan visas utsläppen till vatten via industriavlopp respektive dagvatten.
Mängderna är beräknade från uppmätta halter och flöden, angivna som brutto och således ej
frånräknade vattnets naturliga innehåll av de aktuella ämnena, undantaget TOC. I april 2011
meddelade miljödomstolen en ändring i villkoret avseende utsläpp av TOC där avdrag för
TOC i råvattnet får göras. Inga månadsmedelvärden har överskridit riktvärdet på 1000 kg.
Tabell 8 Utsläpp till vatten under 2012
IA
7,3
13,3
6,6
5,3
71
2,63
24
882
461
2210
TOC, medelvärde råvatten g/m3
TOC, medelvärde brutto
g/m3
TOC, medelvärde netto
g/m3
TOC,
ton
COD, medelvärde g/m3
BOD, medelvärde g/m3
COD/BOD
N total, mängd
kg
P total, mängd
kg
Flöde, medelvärde m3/dygn
Dagvatten
9,1
4,8
612
30
1467
Resultat från provtagning vid dagvattenutsläppet i Stenunge Å redovisas i bilaga 11.
Förbrukning av matar- och kylvattenkemikalier redovisas i bilaga 7.
Buller
Genomförda bulleråtgärder har bidragit till lägre ljudnivåer och att villkorsnivåerna
underskrids under 2012. Ekvivalent ljudnivå i ordinarie mätpunkt nr 11 i Söbackenområdet
samt ytterligare två extrapunkter har mätts månadsvis kvällstid med resultat enligt
nedanstående tabell 9. Pkt A är vid adressen V. Söbacken 1 och pkt B är vid
Västergårdsvägen, norra änden.
Tabell 9 Uppmätta ljudnivåer vid Söbacken och Västergårdsvägen.
Månad
Januari
Februari
Mars
Maj
Juni
Juli
Augusti
Augusti
September
Oktober
November
December
Årsmedel:
Dag
30
28
27
9
4
3
1
26
27
30
27
27
Pkt 11
50
49
50
50
49
50
49
49
50
50
50
50
49,7
Pkt A
45
44
46
45
46
44
44
44
45
48
46
46
45,4
Pkt B
47
45
47
45
47
46
45
46
46
47
47
47
46.2
Vind
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Villkor: Max 50 dB(A)
Inga mätningar har överskridit riktvärdet på 50 dB(A).
15
MILJÖRAPPORT 2012
Utifrån diskussion med Länsstyrelsen har det beslutats att immisionsbullermätning ska ske
två gånger per år av en extern part för att verifiera att villkoret följs. Under 2012 har
immisionsmätning genomförts av Müller BBM vid två tillfällen nattetid och vid två platser
(Söbackevägen 33 och Hasselgatan 7). Resultaten från genomförda mätningar redovisas i
tabell 10 nedan.
Tabell 10 Uppmätta ekvivalenta ljudnivåer nattetid vid Söbacken 33 och Hasselgatan 7.
2012-09-23
2012-12-07
Söbacken 33
46
45
Hasselgatan 7
49
46
Genomförda immisionsbullermätningar visar på ekvivalenta bullernivåer under villkoret på 50
dB(A) till skillnad från tidigare år. Anledningen till de lägre bullernivåerna är att ett antal
åtgärder genomförts för att minska bullerpåverkan. Ytterligare åtgärder för att nå ner till den
bullernivå som krävs efter att HT-fabriken stängs, utreds för närvarande.
Markmiljö
Provtagning för att kontrollera ett område med lokalt förhöjda oljehalter i marken inom HTfabriken har genomförts enligt gällande kontrollprogram och en sammanställning av
resultaten finns i bilaga 13.
Ett antal grävningar har genomförts inom fabriksområdet under 2012 och vid misstanke om
markföroreningar har en anmälan gjorts till länsstyrelsen innan grävningen påbörjats. Om
markföroreningar påträffats vid grävning har länsstyrelsen omgående meddelats och
jordprover tagits för analys samt lagrats i täta containrar inför omhändertagandet.
Besiktningar
Som en del av deltagande i program för energieffektivisering (PFE) har årlig revision av
energiledningssystemet genomförts av extern revisor.
I enlighet med kraven för handel med utsläppsrätter, har en verifiering av systemen för
övervakning och rapportering av CO2-utsläppen gjorts.
16
MILJÖRAPPORT 2012
C
EMISSIONSDEKLARATION
Borealis polyetenanläggning (1415-1112) Verksamhetskod 24.16-1
Uppgifterna avser året 2012
1.
Produktion
Polyetenanläggningens tillstånd är baserat på polyetenproduktionen. Tillåten årsproduktion är 750 kt och under 2012
uppgick produktionen till 544 kt.
2.
Utsläppstabeller
I enlighet med NFS 2006:9 och EG nr 166/2006 har i tabell 11 nedan listats de parametrar som är relevanta för
verksamheten. För vissa av parametrarna underskrids tröskelvärdet. Inkommande vattenhalter har ej frånräknats förutom när
det gäller TOC där halten i inkommande råvatten räknats av från utsläppt TOC via industriavloppet.
Tabell11 Parametrar relevanta för verksamheten vid polyetenanläggningen
CASnr
Parkod
CO2
HFC
NMVOC
NOX
N-tot
Parameternamn
Koldioxid
Enhet
Fluorkolväten
Flyktiga organiska
ämnen, halogenerade och icke
halogenerade
Kväveoxider, som
kvävedioxid
Kväve och kväveföreningar, som N
kg/år
t/år
Användn./ Vatten
Tillverkn.
t/år
t/år
t/år
Luft
Produkt Avfall KvantiStatus/Kommentar
fiering
36621
C
Beräknas från bränslet.
Under tröskelvärdet
230,5
C
583
M/C
34,8
1,49
17
M
M
Under tröskelvärdet
MILJÖRAPPORT 2012
CASnr
Parkod
OljaOPALCH
OljaTEX-ALC
OljaTEXARC
P-tot
S-tot
TOC
7440666 Zn
Parameternamn
Olja – Opolära
alifatiska kolväten
Olja – Totalt
extraherbara
alifatiska ämnen
Olja – Totalt
extraherbara
aromatiska ämnen
Fosfor och fosforföreningar, som P
Svavel och svavelföreningar, som S
Enhet
Kol organiskt, totalt
Zink och zinkföreningar, som Zn
t/år
kg/år
Användn./ Vatten
Tillverkn.
Luft
kg/år
Produkt Avfall KvantiStatus/Kommentar
fiering
M
Under detektionsgränsen
kg/år
C
Under detektionsgränsen
kg/år
M
Under detektionsgränsen
kg/år
491
t/år
10,1
126
M
8,9
C
<0,01
M
M/C
18
Under tröskelvärdet
Under tröskelvärdet
Förekommer i tillsatsmedel.
Bilaga 1
19
Bilaga 2
LD5
LT2/PE3
LT1
HT
20
Bilaga 3
FÖRENKLAT FLÖDESSCHEMA POLYETENANLÄGGNINGEN
Eten
LT UNIMODALT
Destillation
Destillation
Katalysator
Avgasning
LOOPREAKTOR
Separation
GASFASREAKTOR
GASFASREAKTOR
Katalysator
Comonomer,
hjälpkemikalier
TUBREAKTOR
LT BIMODALT
Avgasning
HT
Produktseparation
Comonomer, vätgas
Tillsatsmedel
Polyolja
BEARBETNING
BEARBETNING
BEARBETNING
180.000 ton
PACKNING
LAGRING
500.000 ton
=komprimering
KUND
=kylning/värmning
21
Bilaga 4
22
Bilaga 5
Gällande villkor, föreskrifter m.m. - Polyeten
Inledning
Denna sammanställning omfattar beslut i mark- och miljödomstolen, länsstyrelsebeslut
samt beslut från Naturvårdsverket som har aktualitet. Beträffande länsstyrelsebesluten
begränsar sig dessa till tiden efter 1981 när flera av de ännu gällande villkoren fastlades.
De flesta länsstyrelsebesluten avser anmälningar av processförändringar
och utbyggnader och har i flertalet fallen inte medfört ytterligare villkor. Dock är de
uppgifter om miljöförhållanden som uppgivits i den tillhörande anmälan att betrakta som
bindande.
Domar i mark- och miljödomstolen
2007-12-07 (M 2292-06)
A. Tillstånd
Miljödomstolen, som godkänner den till ansökan fogade
miljökonsekvensbeskrivningen, lämnar Borealis Aktiebolag tillstånd enligt miljöbalken
(1998:808) till nuvarande och utökad verksamhet vid bolagets polyetenfabrik i
Stenungsund intill en högsta årlig produktion av 750 000 ton polyeten samt rätt att
utföra för den ansökta verksamheten erforderliga anläggningar och installationer.
Miljödomstolen återkallar det tillstånd till verksamheten vid polyetenanläggningen i
Stenungsund som Borealis AB erhöll i dom den 6 augusti 1999 och förordnar att nu
meddelat tillstånd ska ersätta det tidigare tillståndet och gälla omedelbart.
Villkor
Utfall 2012
B. Uppskjutna frågor
Miljödomstolen uppskjuter enligt 22 kap. 27 §
miljöbalken avgörandet av vilka slutliga villkor
som ska gälla i fråga om vattenförbrukning,
utsläpp av processavlopps-, kyl- och
dagvatten, utsläpp till luften av kolväten,
energihushållning, buller, depå för brandvatten
samt omhändertagande av förorenat
släckvatten. Utredningarna ska utföras i
samråd med tillsynsmyndigheten och Tekniska
myndighetsnämnden i Stenungsund samt, i
fråga om punkterna G och H,
räddningstjänsten i Stenungsund. Resultatet
av utredningarna, inkluderande tekniska
beskrivningar av möjliga åtgärder, miljö- och
kostnadsmässiga effekter samt förslag till
eventuella åtgärder med tidplaner jämte
förslag till slutliga villkor ska, i fråga om
punkterna G och H ovan, ges in till domstolen
före utgången av år 2008 och i fråga om
23
Uppfylls
villkoret
Ja
Bilaga 5
övriga punkter senast den 30 juni 2012.
Om inte något annat framgår av detta beslut
skall verksamheten – inbegripet åtgärder för att
minska vatten- och luftföroreningar, avfall och
andra störningar för omgivningen – bedrivas i
huvudsak i överensstämmelse med vad bolaget
har uppgett eller åtagit sig i ärendet.
Möjligheterna att begränsa
vattenförbrukningen inom verksamheten och
att därigenom bidra till förbättrade
tappningsförhållanden i Bratteforsån.
Inlämnad
Ja
Inlämnad
Ja
C. Hur föroreningsinnehållet i dagvattnet kan
minskas och hur störningar i Stenunge å p.g.a.
dagvattenutsläpp kan motverkas.
Inlämnad
Ja
D. Möjligheterna att begränsa utsläppen av
kolväten till luft från bolagets samlade verksamhet på platsen inklusive facklingen.
Inlämnad
Ja
E.
Möjliga energihushållningsåtgärder i den
samlade verksamheten (med undantag från
åtgärder som är avgränsade till enbart den nya
högtrycksfabriken).
Inlämnad
Ja
F.
Bullerpåverkan (ekvivalent och momentant)
från verksamheten under dygnets olika tider
och möjligheter att innehålla vad som i
Naturvårdsverkets skrift Externt industribuller allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983)
anges för nyetablering av industri. Möjliga
åtgärder ska redovisas stegvis ner mot
Inlämnad
Ja
A.
B.
En kartläggning av industriavloppsvattnet med
avseende på risk för påverkan på recipienten.
Kartläggningen ska omfatta en genomgång av
vilka kemiska ämnen från verksamheten som
kan förekomma i avloppsvattnet, en kemisk
och biologisk karaktärisering av vattnet jämte
en bedömning, med utgångspunkt från
resultaten härav, av påverkan och effekter i
recipienten. Utredningen ska ligga till grund för
förslag till ev. ytterligare skyddsåtgärder
såsom kemikalieutbyte eller reningsåtgärder
samt till slutliga villkor för de parametrar som
bör regleras. Om hittillsvarande
recipientundersökningar inte svarar mot den
påverkan som kan förväntas av utsläpp från
verksamheten ska bolaget föreslå
kompletteringar av recipientkontrollen i dessa
avseenden.
24
Bilaga 5
utredningsmålet.
G
Behov av och möjlig utformning av en depå för
brandvatten inklusive pumpar och
ledningssystem.
H. Möjliga åtgärder för att ta hand om förorenat
släckvatten från brand i råvarulagren.
C. Provisoriska föreskrifter
Brandvattendepå Ja
togs i drift 2012.
Kvarstår fråga om
omhändertagande
av 2000 m3
slackvatten.
Projekt klart.
Ja
Inga
överskridanden,
totalt 5,4 ton och
inga månadsmedelvärden över
1000 kg, se bilaga
11.
VOC utsläppen
från verksamheten exkl.
facklorna var 456
ton. (se sid 13).
Ja
1.
Utsläppet av organisk substans med det
industriella avloppsvattnet, mätt som TOC, får
efter avdrag för halten TOC i råvattnet inte
överstiga 10 ton/år (gränsvärde). Utsläppet får
som riktvärde1) och månadsmedelvärde inte
heller överstiga 1 000 kg.
2.
Utsläppet av kolväten (VOC) från
verksamheten, exklusive utsläppen från
facklorna, får vid varje tillfälle som riktvärde1)
inte överstiga 700 ton för senaste
tolvmånadersperiod.
4.
Bolaget skall med lämplig detektionsutrustning
återkommande spåra läckage av kolväten från
ventiler, flänsförband, pumpar och övrig
processutrustning och andra läckagepunkter
m.m. samt i samråd med tillsynsmyndigheten
snarast vidta de reparationer, kompletteringar,
utbyten och annat som kan krävas med
anledning av upptäckt läckage.
Läcksökning har
genomförts och
redovisas i
årsrapporten (se
sid 14).
Ja
5.
Samtliga reaktorer vid verksamheten ska
dämpas så att den maximala ljudnivån vid
blåsning (rejects) inte överstiger 65 dB(A)
utomhus vid bostäder.
Nej
6.
I fråga om bullerstörningar ska följande gälla.
a) före det att den nya HT-fabriken (LD5) tagits
i bruk:
Buller från verksamheten ska begränsas så att
den som riktvärde1) inte ger upphov till högre
ljudnivåer utomhus vid bostäder utanför
industriområdet än följande:
Ljudnivån vid
rejects från LD5’s
reaktor
överskrider 65
dB(A).
Åtgärdsutredning
pågår.
Se tabell 9 och 10
ovan.
Mätt internt 12 ggr
och externt vid två
tillfällen under
2012. Medelvärde
på 49,7 dB(A).
Externmätningar
gjorda av Müller
BBM (högsta
Dagtid vardagar kl 07-18
Ekvivalent
60 dB (A)
25
Ja
Ja
Bilaga 5
Kvällstid kl 18-22
Sön- och helgdagar kl 07-18
Nattetid kl 22-07
55 dB (A)
55 dB (A)
50 dB (A)
värde på 49
dB(A).
Om bullret från verksamheten innehåller
impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska
ovanstående ekvivalenta ljudnivåer sänkas
med 5 dB(A)- enheter. Nattetid får momentanvärden ej överstiga 65 dB(A).
b) sedan den nya HT-fabriken (LD5) tagits i
bruk och den gamla stängts:
Buller från verksamheten ska begränsas så att
den som riktvärde1) inte ger upphov till högre
ljudnivåer utomhus vid bostäder utanför
industriområdet än följande:
Dagtid vardagar kl 07-18
Kvällstid kl 18-22
Sön- och helgdagar kl 07-18
Nattetid kl 22-07
Ekvivalent
55 dB (A)
50 dB (A)
50 dB (A)
45 dB (A)
Om bullret från verksamheten innehåller
impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska
ovanstående ekvivalenta ljudnivåer sänkas
med 5 dB(A)- enheter. Nattetid får momentanvärden ej överstiga 60 dB(A).
D. Slutliga villkor
1. Verksamheten - inbegripet åtgärder för att
minska vatten- och luftföroreningar och andra
störningar till omgivningen - ska bedrivas i
huvudsaklig överensstämmelse med vad
bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet såvida
annat inte framgår av detta beslut.
2.
Utsläppet av kväveoxider (NOX) från
anläggningen får som riktvärde1) inte överstiga
50 ton/år omräknat till kvävedioxid (NO2).
26
Ja
NOx utsläppen
var 35 ton.
Ja
Bilaga 5
Ja
Åtgärder ska fortlöpande vidtas för att
minimera mängden avfall som uppkommer i
verksamheten. Avfallet ska sorteras och i
första hand återvinnas. Avfallet, inbegripet
farligt avfall, ska förvaras och hanteras på
sådant sätt att eventuellt läckage kan samlas
upp och så att damning, spridning av avfall
eller andra olägenheter inom området undviks.
Vid förvaring utomhus ska avfall som kan ge
upphov till förorening vara skyddat från
nederbörd.
Sorterar, följer
upp och går
igenom avfallsmängder med
drift.
6.
Om verksamheten i sin helhet eller i någon del
av denna upphör eller om byggnader eller
anläggningar avses rivas eller ny mark inom
verksamhetsområdet avses bebyggas ska
detta anmälas till tillsynsmyndigheten senast
sex veckor före den planerade åtgärden.
Anmälan ska föranleda överväganden om
behov av efterbehandlingsåtgärder.
Ingen verksamhet
har upphört under
året.
Ja
7.
Bolaget ska senast sex månader efter det att
den nya HT-fabriken (LD5) tagits i drift, till
tillsynsmyndigheten, ge in förslag till reviderat
kontrollprogram. Programmet ska bl.a. ange
hur verksamheten ska kontrolleras med
avseende på mätmetod, mätfrekvens och
utvärderingsmetod.
Ett förslag på
reviderat
kontrollprogram
har lämnats in.
Ja
5.
Utökat med en
tredje container
för bättre
separering av
plastavfall för
återvinning.
Delegation
Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap 25 §
Inga ytterligare
tredje stycket miljöbalken åt
villkor har
tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare föreskrivits.
villkor som kan erfordras avseende
efterbehandling.
Beslut från Länsstyrelsen
1995-12-07 – Läcksökning vid Borealis AB i
Stenungsund
Länsstyrelsen beslutar med stöd av 20 och 43
§§ miljöskyddslagen att Borealis AB, såvida ej
annat sägs nedan eller i bifogad bilaga, skall
bedriva och redovisa resultatet av läcksökning
avseende flyktiga organiska ämnen i minst den
omfattning och på sådant sätt som bolaget
angett eller åtagit sig i sitt förslag till läcksökning
daterat 1995-07-12. Länsstyrelsen beslutar
därutöver särskilt följande:
27
Läcksökning är
genomförd inom
både HT, LT/PE3
och LD5 (se sid.
14).
Ja
Ja
Bilaga 5
A. Läcksökning skall bedrivas dels som ett
basprogram med fastställd frekvens på
undersökningarna enligt nedan, dels som
undersökningar vid särskilt motiverade tillfällen:
A1. Läcksökningens basprogram omfattar två
kalenderhalvårsvisa fullständiga undersökningar
av processområde, tankar, bergrum och sfärer,
facklor och de inom området befintliga in- och
utlastningsenheterna. För rörstråk och
motsvarande utrustning med få läckagekällor
per ytenhet kan inom basprogrammet en årlig
läcksökningsomgång anses tillfyllest.
Tidsintervallet mellan de båda läcksökningarna
skall vara minst fyra månader och högst åtta
månader.
A2. Utöver basprogrammet, skall läcksökning
genomföras vid särskilt motiverade tillfällen då
läckagenivån av olika anledningar kan antas
vara eller har blivit förhöjd. Här avses i första
hand tillfällen efter uppstart eller liknande på
varje anläggning eller anläggningsdel som varit
stopp eller på annat sätt har utsatts för
betydande variationer ifråga om tryck,
temperatur och/eller annan i samband med
läckageuppkomst betydande driftsparameter.
Denna typ av läcksökning med efter följande
tätningsåtgärder genomförs oberoende av om
inverkan på anläggningen enligt ovan varit
planerad eller oplanerad och så snart möjligt
efter det att "normala" driftsförhållanden
upprättats.
B. Metodik mm. vid läcksökning:
Läcksökningen inom basprogrammet – och då
framförallt vad gäller själva kontrollen av
halterna vid de potentiella läckagepunkterna –
skall genomföras vid lämplig väderlek och i
enlighet med den metodik och med de
definitioner som anges i bilaga 1. Så långt
möjligt bör läcksökningen vid de särskilt
motiverade tillfällena under punkt A2 ovan
också genomföras vid lämplig väderlek. De
interna rutiner och den organisation som
används inom företaget för läcksökningen skall
vara så tydliga att genomförandet i princip kan
anses personoberoende.
C. Ett datorbaserat uppföljningssystem skall
finnas där varje funnen läcka skall identifieras
med en unik beteckning och som gör det möjligt
att dels utföra nödvändiga åtgärder på ett
effektivt sätt, dels få ut de redovisningar som
28
Bilaga 5
specificeras under D.
D. Redovisning av läcksökningen och
utvärderingen av denna skall ske enligt följande:
D1: Redovisning av de i basprogrammet
ingående kalenderhalvårsvisa läcksökningsomgångarna bör ske senast 1 februari nästföljande
år.
Redovisningen skall för de båda tillfällena avse
läckagesituationen före respektive efter det att
tätningsåtgärder vidtagits samt omfatta en
redogörelse för antalet arbetsorder som
utfärdats i samband med läcksökningen.
Redovisning skall göras uppdelad på minst de
delområden i vilken verksamhetsområdet varit
indelat enligt tidigare genomförda läcksökningar
och en uppdelning skall därutöver göras på
olika utrustningstyper. Varje redovisningstillfälle
bör också kompletteras med bolagets egna
kommentarer och slutsatser av den redovisade
läcksökningsomgången.
D2. Övriga läcksökningsomgångar, dvs de som
genomförs vid särskilt motiverade tillfällen
redovisas normalt inte. Vid större ingrepp som
uppstart efter anläggningsstopp skall dock
redovisning ske i påföljande månadsrapport.
Ja
2010-03-15 –Tillstånd enligt förordningen
(2008:245) om kemiska produkter och
biotekniska organismer
Länsstyrelsen lämnar Borealis AB tillstånd till
överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter.
Detta tillstånd gäller tills vidare dock längst till
och med den 16 mars 2014.
Detta beslut har fattats med stöd av 11 § och 7
§ 2 p, förordningen (2008:245) om kemiska
produkter och biotekniska organismer.
2008-01-15 Tillstånd till utsläpp av CO2
Länsstyrelsen meddelar Borealis AB (org nr
556078-6633) nytt tillstånd till utsläpp av
koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel
med utsläppsrätter för Polyetenanläggningen på
fastigheten Åker 1:10, Stenungsunds kommun.
Detta tillstånd ersätter tidigare tillstånd meddelat
2005-12-16, diarienr 567-56055-2005.
29
Utsläpp under
2012 har
verifierats och
rapporterats till
NV och SUS.
Ja
Bilaga 5
Tillståndsnummer SE-14-563-57290-2004
bibehålls dock.
Villkor för tillståndet
1a. Om inte annat framgår av villkor 1b och 1c
skall utsläpp av koldioxid övervakas i
enlighet med vad som anges i
tillståndsansökan (diarienr 563-572902004).
1b. Den högsta övervakningsnivån 4a för
aktivitetsdata avseende bränngas skall
användas, i enlighet med anmälan daterad
2005-10-21.
1c. Fackling skall övervakas i enlighet med
anmälan daterad 2007-12-19.
Byte skall ske till en övervakningsmetod
med lägre osäkerhet om det är tekniskt
möjligt och inte leder till orimliga kostnader.
Byte av övervakningsmetod skall ske när
fel i övervakningsmetoden har upptäckts.
2.
En utsläppsrapport skall årligen lämnas till
Naturvårdsverket.
3.
Årligen senast den 30 april skall
utsläppsrätter överlämnas för annullering
motsvarande de sammanlagda utsläppen
av fossil koldioxid från anläggningen under
föregående år.
1)
Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för
tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas.
30
Bilaga 6
1.
SAMMANFATTNING – KONTROLLPROGRAM
Kontrollprogrammet fastlades i beslut av Länsstyrelsen 2002-09-24.
1.1
Kontroll och rapportering
1.1.1
Miljödagbok
Bokföring av incidenter, driftstörningar mm, rapporteras månadsvis.
1.1.2
Besiktning
Periodisk besiktning av oberoende specialist. Omfattning efter överenskommelse
med LST. Dubbelkontroll i samband med besiktning. Årlig genomgång med LST.
1.1.3
Egenkontroll
Enligt specifikation nedan. Rapportering månadsvis samt årsrapport.
31
Bilaga 6
KONTROLLPROGRAM
2.1
Råvaruförbrukning / produktion
Omfattning Provställe Parametrar Provtyp
Producerad
basharts
per
fabriksenhet
Råvaruförbrukning
HT, LT,
PE3
Mätning/
beräkning
Hela
anläggningen
Kemikalie- Hela
förbrukning anläggningen
Eten, propen Mätning/
övriga Coberäkning
monomerer
Tillsatsmedel, hjälpkemikalier
mm
Elförbrukning
Råvattenförbrukning
2.2
Frekvens Flödes- eller
Redovisning
mängduppgift
ton/mån
Månadsrapport
1 gång/år
-”-
ton/år
Muntligt
ton/år
Årsrapport/
Muntligt
GWH
Årsrapport
m3
Årsrapport
Utsläpp till luft
Omfattning Provställe Parametrar Provtyp
Totalt
kolväteutsläpp
Fackling
Rökgaser
HT, LT1,
LT2
Eten, propen
övriga
kolväten
LT1 fackla Facklad
LT2 fackla mängd inkl
pilotbrännare
Ångpannor SO2
NOX
LT1, LT2 NOX
facklor
CO2
32
Mätning/
beräkning
Beräkning
Frekvens
Flödes- eller
Redovisning
mängduppgift
ton/år
Årsrapport
ton/mån

Beräkning 
 Kontinuer-  ton/år mg/MJ
Mätning

Beräkning  ligt
ton/år
Beräkning
Månadsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Bilaga 6
2.3
Utsläpp till vatten
Avloppsvatten
Omfattning
Provställe Parametrar
Reningsanläggning
Industriavlopp Utlopp IAbassäng
Dagvatten
Recipient
Grundvatten
Provtyp
Frekvens
Driftstopp
Flöde
TOC
COD
BOD
N
P
Tungmetaller
Utlopp till
Flöde
Stenunge Å TOC
N
P
Utlopp samt i Temperatur
Stenunge Å Färgtal
före och efter Grumlighet
utsläppspH
punkter
BOD7
COD
O2
O2-mättnad
Susp. ämnen
Konduktivitet
Tot extraherb.
Opolära kolvät.
Tot fosfor
Tungmetaller
Stenunge Å Bottenfauna
Flödesmät.
Analysator
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Flödesmät.
Analysator
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Fauna
inventering
HT-fabriken Nivå
Stickprov
hål 6, 13, 14 Temperatur
Stickprov
pH
Stickprov
Konduktivitet Stickprov
Tot extraherb. Stickprov
Opolära kolvät. Stickprov
33
Kontinue.
Kontinue.
3/år
3/år
1/mån
1/mån
3/år
1/dygn
Kontinue.
1/mån
1/mån
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
Vart 3:e år
från 1997
1/år
1/år
1/år
1/år
1/år
1/år
Flödes- eller
mängduppgift Redovisning
tim/dygn
Månadsrapport
m3 /dygn
3
g/m ton/mån
g/m3
3
g/m
ton/år
ton/år
kg/år
m3 /dygn
3
g/m ton/mån
ton/år
ton/år
ºC
Pt, g/m3
Tu
Månadsrapport
Månadsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Årsrapport
Särskild rapport
3
g/m
g/m3
g/m3
%
g/m3
mS/m
3
g/m
g/m3
g/m3
kg/år
m
ºC
mS/m
g/m3
g/m3
Årsrapport
Bilaga 6
2.4
Buller
Omfattning
Provställe
Parametrar Provtyp
Buller vid
Söbacken
stopp av fabrik
Stickprov
Vid stopp
dB(A)
Årsrapport
Buller vid
normaldrift
Stickprov
2/år
dB(A)
Årsrapport
Bullerkartläggning
2.5
Ekvivalent
ljudnivå
oktavbandsanalys
Söbacken
Ekvivalent
ljudnivå
oktavbandsanalys
Anläggningen Ljudnivå/
ljudeffekt
Flödes- eller
Frekvens mängduppgift Redovisning
1/år
Vid större
Förändring
Speciell rapport
Avfall
Flödes- eller
Frekvens mängduppgift
Omfattning
Provställe
Parametrar
Provtyp
Farligt avfall
Per avfallstyp
Borttransporterade
mängder
Vägs
ton/år
Årsrapport
Övrigt avfall
Per avfallstyp
Borttransporterade
mängder
Vägs
ton/år
Årsrapport
34
Redovisning
Bilaga 7
Råvaru- och Kemikalieförbrukning 2012
Huvudgrupp
Namn
Huvudmonomer Eten
Co-monomerer Butylakrylat
Buten
Propen
Hexen
Oktadien
Silan
Katalysator
Katalysator LT/PE3
Ex. antioxidanter, stabilisatorer
Additiver
Organiska peroxider
Kimrök
Masterbach
PE-tillsatser (bl.a. färg)
Hjälpkemikalier Hydrogen
Nitrogen
Pentan
Propen
Propan
IPA
Isopar H
MEK
PAL
Övriga processkemikalier
Oljor
Smörjolja, hydraulolja mm
Vattenkemikalier Biosperse 250/48L
Enviroplus 1503
Natriumhypoklorit
Perfomax
Drewbrom TA
Nalco 1806
Drew 14-127
Drew 39
Natriumbikarbonat
Övrigt
Diesel
Sammansättning
C2H4
1-Buten
C3H6
1-Hexen
Vinyl-trimetoxy-silan och
Hexadecyl trimethoxysilane
Redovisas vid muntlig genomgång
Redovisas vid muntlig genomgång
Redovisas vid muntlig genomgång
Carbon black
Redovisas vid muntlig genomgång
H2
N2
C5H12
C3H6
C3H8
Isopropanol
C9-C12 Isoalkaner
Metyl-etyl-keton
propanal
Diverse
Mineraloljor, syntetiska oljor
Kathon kopparnitrat
Fosfinokarboxylsyra, KOH, polyfosfat
NaClO 12-15% i H2O
natriumhydroxid
natriumbromid
2-aminoetanol
CAS 55566-30-8
Ytaktivt ämne, propylenglykol, oleinsyra
Natriumbikarbonat
35
Polyetenanläggningen
Anvädning
Råvara
Råvara
Råvara
Råvara
Råvara
Råvara
Slutdestination
Produkt
Produkt
Produkt
Produkt
Produkt
Produkt
Råvara
Katalysator
Tillstats i polyeten
Tvärbindande ämne i PE
Tillstats i polyeten
Tillstats i polyeten
Reaktionshjälpmedel
Inertgas
Lösningsmedel
Kylmedium i HT fabriken
Diluent
Lösningsmedel
Lösningsmedel
Lösningsmedel
Kedjeöverförare
Inhibitor, antistatmedel mm
Smörjning mm
Biocid i kylvatten
Biocid i kylvatten
Biocid i kylvatten
Biocid i kylvatten
Biocid i kylvatten
Biocid i kylvatten
Biocid i kylvatten
Biocid i kylvatten
Halkbekämpning
Drivmedel, truckar mm
Produkt
Produkt
Produkt
Produkt
Produkt
Produkt
Produkt/fackla
Luft
Fackling
Förbränning panna/fackla
Fackling/bränngas
Förbränning i panna
Förbränning i panna
Förbränning i panna
Produkt
Avfall
Avlopp
Avlopp
Avlopp
Avlopp
Avlopp
Avlopp
Avlopp
Avlopp
Avlopp
Förbränning
ton
547494.3
474.682
4030.4
1727.9
836.1
390.959
767.813
167
1568
1882
13690
1680
111.421
44757.89 kNm3
157
509.588
5528.2
62.8
165.4
499.072
17
11.9
107 m3
1.2
29.7
78.5
4.5
40
4.1
0
0
5.4
175 m3
Bilaga 8
Farligt Avfall 2012
POLYETENANLÄGGNINGEN
Avfallstyp
EWCkod
Ursprung
Innehåll
Processreningsverk
070211
Reningsverk
Olja,vatten
Ton
55
Transport
Mottagare
StenaRecycling
Stena, Gbg
Silanolja
070204
HT/LD5
Kolväte
688
StenaRecycling
Stena, Gbg
Plastolja
070204
HT/LD5
Olja,MEK
105
StenaRecycling
Vatten/olja-emulsion
120109
HT-fabriken
Olja, vatten
1168
StenaRecycling
Stena, Gbg
Stena,
Gbg/Halmstad
Spillolja
130208
Underhåll
Smörjolja, diesel
63.3
StenaRecycling
Stena, Gbg
Laboratorier
Laboratoriekemikalier
0.6
StenaRecycling
Stena, Gbg
Katalysator.mm
25.2
StenaRecycling
SAKAB
10.5
StenaRecycling
Stena, Gbg
SAKAB
Lab-kemikalierester
flera
Katalysator- och
tillsattsmedelsrester
060405
LT
Polyetenvax
070208
HT/LD5
070208
HT - BA,
HT - PEX
LD5
Org. peroxider
3.6
StenaRecycling
Hela Fabriken
lösningsmedel,
absol,olja, tomfat
5.7
StenaRecycling
Peroxider
Diverse avfall i fat
flera
Batterier
160600
Hela Fabriken
Bly,Ni, Cd, Ag
0.5
StenaRecycling
Stena, Sts
Lysrör/Hg-lampor
200121
Hela Fabriken
4.0
StenaRecycling
Stena, Sts
Förorenat vatten
(process och fackelvatten)
070208
Hela Fabriken
Kvicksilver
Vatten med rester
av organiska
ämnen
70.1
StenaRecycling
Stena, Gbg
Oljekontaminerad jord
170503
Hela Fabriken
Grus med oljespill
17.7
StenaRecycling
Vårgårda kommun
Stena, Gbg
Lösningsmedel
flera
Främst PE3
Övrigt
flera
Hela Fabriken
36
118.7
StenaRecycling
Vitvaror, etc
46.9
StenaRecycling
Summa
2383
Bilaga 9
POLYETENANLÄGGNINGEN
INDUSTRIAVFALL 2012
FÖRBRÄNNING
Typ och Ursprung
Sammansättning
EWC
Mängd
ton
Mottagare
Brännbart avfall
Plast,Trä, Kartong
191210
658.84
Ragnsells
Plastdunkar
Plast
150102
2.72
Ragnsells
Fiberfat
Papp
150101
0.00
Ragnsells
Avfall från matsal
Papper,plast,matrester
200301
20.47
Totalt
Renova-Sävenäs
682
DEPONI
Typ och Ursprung
Sammansättning
EWC
Mängd
ton
Mottagare
Asbest
Asbest
170601
0.00
Ragnsells
Ej brännbart avfall
Isolering, gips, blandmaterial
200301
394.88
Ragnsells
Kimrök
Carbon black
160304
15.76
Ragnsells
Schaktmassor
Jord, grus
170504
106.96
Ragnsells
518
ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR
Typ och Ursprung
Sammansättning
EWC
Mängd
ton
Glas
Glas
150107
0.00
Wellpapp
Papp
150101
150.04
Totalt
Mottagare
Sv. Glasåtervinning
Ragnsells
150
ÅTERVINNING AV ÖVRIGT MATERIAL
Typ och Ursprung
Papper
Sammansättning
Kontorspapper
EWC
Mängd
ton
150101
17.21
Mottagare
Ragnsells
Trä, masonit
Trä, träfiber
150103
180.40
Flis till energiproduktion
Blandskrot
Fe,Al,Cu,mässing
160117
169.36
Gotthard, Skrotfrag.
Aluminium-skrot
Aluminium
160118
0.00
Gotthard, Skrotfrag.
160118
0.00
Gotthard, Skrotfrag.
Rostfritt metallskrot
Fe
160118
2.00
Gotthard, Skrotfrag.
EE-skrot
Datorer mm
160213
9.95
Kvalificerad mottagare
Kabelskrot
Koppar, aluminium, polyeten
170411
57.79
Skrotfrag
Plast
polyeten
150102
154.02
Ragnsells
Mässing och koppar
Totalt
591
Totalt alla kategorier
1940
37
Bilaga 10
Miljödagbok 2012
Januari
 En ny TOC mätare installerades under månaden. Det nya instrumentet mäter
med kortare intervall och har högre driftsäkerhet vilket innebär en lägre risk för
utsläpp av föroreningar till framför allt Stenunge å.  2011 års deklaration av NOx utsläppen från ångpannorna är inlämnad till
Naturvårdsverket.
Februari
 Under februari månad har man haft driftsproblem på RTO enheten på LD 5.
Orsaker har varit ventiler som frusit. För att åtgärda problemet har man
installerat tracing på 3 ventiler, ändrat larmgränser och infört tydligare
instruktioner till driftoperatörerna om kontroll av RTO:n. Mars
 På grund av ett instrumentfel den 5 mars stängde en ventil i 40 bars
ångsystemet på krackern vilket innebar att man inte kunde leverera någon ånga
till polyetenanläggningen. Detta gjorde att HT och LT/PE3 fick stoppa och under
nedtagningen av fabrikerna fick eten facklas av utan tillräckligt med ånga för att
undvika sotning. Totalt sett hade man sotande fackling under ca två och en halv
timme. LD 5 fabriken var stopp vid tillfället.  Fem klagomål på fackling inkom i samband med händelsen den 5:e mars.  Den 20 mars fick man ett utsläpp av hetolja från en mixer på semiconlinjerna.
Ca 200 liter olja rann ut i industriavloppet men kunde tas om hand i
reningsverket. Oljan är inte klassad som miljö eller hälsoskadlig. April



LD5 fabriken har haft 2 ESD:er (Emergency Shut Down) under månaden.
o Vid det första tillfället natten till den 2 april var orsaken felande
tryckmätningar på reaktorn. Reaktorn har tre oberoende tryckmätningar
och då inbördes differenser mellan tryckmätningarna överstiger 250
barg aktiveras ESD1. Orsaken till avvikelserna i tryck berodde på
polymer som fastnat mellan processen och instrumenteringen.
o Vid det andra tillfället natten till den 5 april orsakade hög nivå i
högtrycksproduktmottagaren en automatisk aktivering av ESD 1. En
trolig orsak är en restriktion i processen som medförde att materialflödet
ej kunde hålla undan och därmed medförde en nivåuppbygnad i kärlet.
Felsökning via trender av processignaler har visat att restriktionen är
lokaliserat till cirka 15 meter rörledning. På denna rörledning är en ventil
placerad. Rörledningen ingår i högtryckssystemet och underhållsjobbet
blev omfattande. Rörledningen kontrollerades och ventilen byttes.
Under april testades purgegasenheten på LD 5 och under maj kommer man att
påbörja att skicka purgegas till krackern. Detta innebär att ca ett ton eten per
timme kan återvinnas på krackern istället för att facklas.
Utredning om händelsen den 5 mars där stopp av ångleveransen från krackern
till polyeten med sotande fackling som följd skickades till berörda myndigheter
under april.
38
Bilaga 10

Den 2 april skickades kompletteringar till mål nr M 3188-11 ”Borealis AB med
ansökan om förlängd tid för anläggande av brandvattendepå m.m. vid bolagets
polyetenanläggning i Stenungsund” till Mark och miljödomstolen.
Maj
 Den 2 maj startades leveranserna av purge gas från LD 5 till krackern. Detta
innebär en återvinning av ca 1 ton eten per timme vid drift och därmed även en
motsvarande minskning av fackling av gas från LD 5.
 Analysen av de schaktmassor som uppstått vid grävarbeten kring ångcentralen
och HT:s kyltorn visade endast på mycket låga halter av alifater (C16-C35) klart
under riktvärdet för känslig markanvändning. Massorna planeras att tas
omhand på Järnblästens deponi, som har tillstånd för denna typ av massor.
 På grund av de ökade utsläppen av VOC som följd av de många ESD:erna från
LD 5 under uppstartsåret 2010 har det genomförts en spridningsberäkning för
industrins bidrag till etenhalterna i Stenungsund. Utifrån spridningsberäkningen
har sedan Västra Götalands Regionens miljömedicinska centrum gjort en
bedömning om huruvida det ökade utsläppet av eten påverkat cancerrisken i
Stenungsund. Resultatet visar att det inte föreligger någon förhöjd cancerrisk.
 En beräkning av buller baserad på mätningar gjorda efter genomförda
bulleråtgärder visar att åtgärderna gett effekt. I dagsläget beräknas bullret till
47-49 dB(A) vilket är under nuvarande villkor på 50 dB(A) i de fyra
mätpunkterna. Efter stopp av HT beräknas bullret till 45-46 dB(A).
 Inom ramen för omgivningskontroll har Borealis tillsammans med övrig
kemiindustri, Vattenfall och kommunens reningsverk Strävliden genomfört en
musselstudie i Stenungsunds recipienten. Studien omfattade analys av
musslornas stressnivå till följd av exponering av miljöföroreningar, samt
kemiska analyser. Totalt studerades musslor från nio olika platser, varav flera
påvisade en hög stressnivå. De kemiska analyserna visade på låga halter av
metaller och TBT. I en punkt påvisades höga halter av PCB i musslorna.
Juni


Utvärderingen av den bottenfaunaundersökning som genomfördes i Stenunge å
i april blev klar i juni. Utvärderingen var svår då ett bäverdämme nedströms de
båda provtagningslokalerna dämde upp vattnet vilket gjorde det stillastående.
Dämmet innebär också att dagvattenutsläppet troligtvis även påverkat lokalen
uppströms utsläppspunkten. Det kan vara anledningen till att man inte kan se
någon skillnad på de olika lokalerna när det gäller påverkan på bottenfaunan.
Inför nästa provtagning bör de övervägas om provtagningsplatserna bör ändras
för få två likvärdiga lokaler där den ena inte är påverkad av dagvattnet. Båda
lokalerna hyste försurningskänsliga arter så förhållandena bedömdes vara nära
neutrala. Enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder så bedöms lokalerna ha
en hög status när det gäller näringsämnen medans i konsultens
expertbedömning där förekomst av indikatorarter vägs in bedöms statusen som
måttlig.
Den 29 juni skickades redovisning av prövotider A-F från PE:s tillstånd till
domstolen.
Juli

Samtliga fabriker har haft en stabil drift under månaden.
39
Bilaga 10
Augusti
 LD5 fabriken har haft en ESD (Emergency Shut Down) under månaden.
o ESD:en den 2 augusti berodde på en strömdipp orsakad av ett
åskoväder. Strömdippen gjorde att en stor kompressor stoppade vilket
automatiskt aktiverar säkerhetsprogrammet ESD 1. Ett projekt för att
minimera risken för stopp vid åska pågår sedan tidigare.
 Klockan 21:15 på kvällen den 15 augusti upptäcktes gnistbildning från en
rörgrav inom ångcentralens område. Driften drog nödlarm och
nödlägescentralen bemannades, eftersom rörgraven var belägen inom ett
område som klassas som brandfarligt. Gnistorna visade sig komma från en
belysningskabel som tidigare på dagen grävts av, trots att åtgärder vidtagits av
elektriker för att säkerställa att gnistor inte skulle kunna uppstå. Gnistbildningen
upphörde efter ca 30 minuter. Området är utrustat med fasta gasvarnare och
inga gasläckor fanns i området. Vid 23-tiden blåstes faran över och
räddningstjänsten lämnade området. Det förelåg ingen fara för allmänheten vid
händelsen.
 Kvällen den 15 augusti hade man kortare perioder av sotande fackling på grund
av ett oplanerat stopp på PE3 fabriken.
 På grund av det oplanerade stoppet på krackeranläggningen den 21 augusti
hade man osäkerheter i leveranserna av eten och ånga till
polyetenanläggningen. Detta medförde att LT/PE3 fabrikerna och LD 5 fabriken
fick stoppas. I samband med stoppet hade man sotande fackling i några
minuter. Man valde därefter att tidigarelägga ett planerat underhållsstopp på LD
5 fabriken vilken planeras att starta igen i mitten av september. LT/PE3
fabrikerna startades successivt under de närmsta dagarna efter stoppet.
 På grund av ett brott på returoljeledningen från panna 3 rann ca 100 liter
brännolja ut på marken. Läckan upptäcktes vid rondering. Gruset grävdes upp,
placerades i täta containrar och provtogs enligt våra rutiner. Avvaktar för
närvarande analyssvar. Ledningen används inte innan den utbytt och
tillverkning av ny ledning pågår. September
 Den 24/9 orsakade ett sönderfall i LD5’s reaktor att det automatiska
säkerhetssystemet (ESD) aktiverades. Fabriken återstartades den 27
september.
 Driften på den övriga anläggningen har varit normal. Oktober
 LD5 fabriken har haft två ESD:er under månaden.
o Den 23 oktober klockan 21:30 stoppades fabriken. Orsaken till stoppet
var extruderingsproblem, vilket medförde att polymerproduktionen ej
kunde pelleteras och transporteras vidare till silos. En del följdfel
medförde att en ESD1 aktiverades istället för ett normalt kontrollerat
stopp.
o Den 31 oktober klockan 05.50 aktiverades fabrikens säkerhetsprogram
ESD1 återigen. Orsaken vid detta tillfälle var att en tryckmätning i
reaktorn ej reagerade på tryckfluktuationer. En sannolik förklaring är att
plast tätat kanalen mellan processen och mätningen. Den felande
tryckmätningen byttes ut. Detsamma gjordes med övriga tryckmätare i
reaktorn i förebyggande syfte.
40
Bilaga 10


Både HT och LT/PE3 fabrikerna har under månaden haft omfattande
underhållsstopp, nedtagning och återstart av fabrikerna gick enligt plan och
kunde genomföras utan störningar för omgivningen.
Under oktober genomfördes ihopkopplingen av de två facklorna på
polyetenanläggningen. Syftet med åtgärden är att minska sotande fackling i
samband med stopp av LD5-fabriken. Vid ett stopp kan nu gasen fördelas på
två facklor istället för att förbrännas i endast en fackla som tidigare. Åtgärden
ökar den sotfria kapaciteten i fackelsystemet betydligt. November
 LD5 fabriken har haft en ESD under månaden. Den 9 november utlöstes en
ESD på grund av för lågt tryck i fabrikens hydrauloljesystem. Orsaken var en
säkerhetsventil som fungerade otillfredsställande. Efter byte av ventilen kunde
fabriken återstartas.
 I övrigt har driften på anläggningen varit stabil. December


LD5 fabriken har haft en ESD under månaden. Den 5 december utlöstes en
ESD på grund av högt differenstryck över hyperkompressorns andra
kompressorsteg. I övrigt har driften på anläggningen varit stabil.
41
Bilaga 11
Analyser av vatten i Stenunge å och dagvattenutloppet 2012
Proven är tagna och analyserade av AIControl
Parameter
Temperatur vid provtagning
Färg
Turbiditet
Konduktivitet
Syre
Syremättnad
Suspenderad substans
COD(Cr)
BOD7
Fosfor totalt, P
pH
Totalt extr alifat ämnen
Totalt extr aromat. ämnen
Opolära alifatiska kolväten
Opolära aromatiska kolväten
Kadmium
Koppar
Nickel
Krom
Bly
Zink
Enhet
oC
FNU
mS/m
mg/l
%
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
Uppström
19-apr
Utlopp
6.6
20
9
25
10.2
83.2
<5
<30
<3
0.023
7.7
<1
<1
<1
<1
0.24
4
4.1
1.3
0.37
19
5.9
20
5
52.6
7.7
61.7
<5
32
8.1
0.03
7.3
<1
<1
<1
<1
<0.02
6.7
2.4
0.79
0.39
77
42
Nedström Uppström
6.2
20
6.3
29.7
9.8
79.1
<5
<30
<3
0.014
7.9
<1
<1
<1
<1
<0.02
2.1
3.4
0.8
0.28
22
15.8
35
14
56.2
8.6
86.9
7.4
<30
<3
0.055
7.7
<1
<1
<1
<1
0.12
13
4.7
0.62
16
20
11-aug
Utlopp
18.8
30
5.9
29.4
7.2
77.3
7.6
31
<3
0.082
7.3
<1
<1
<1
<1
<0.02
8.7
1.3
1.0
0.69
68
Nedström Uppström
16.8
35
8.9
32.4
8.0
82.6
5.3
<30
<3
0.043
7.6
<1
<1
<1
<1
0.063
5.2
3.9
<0.5
3.3
59
9.2
40
7.8
19.1
11.0
95.7
<5
<30
<3
0.019
7.5
<1
<1
<1
<1
0.065
1.7
4.0
0.58
0.41
12
14-nov
Utlopp
Nedström
10.7
20
12
26.4
9.4
84.7
7.8
<30
5.0
0.12
7.3
<1
<1
<1
<1
0.089
5.3
1.7
1.4
2.1
230
9.6
40
7.7
19.8
10.5
92.2
<5
<30
<3
0.033
7.5
<1
<1
<1
<1
0.039
3.0
4.1
1.1
1.4
42
Bilaga 11
Analys av flöden och TOC i industriavlopp
Kontinuerlig mätning
INDUSTRIAVLOPPSVATTEN
Flöde
TOC
TOC
TOC
dygnsmdlv dygnsmdlv
Råvatten
m3/d
g/m3
kg
g/m3
JANUARI
2403
10.6
792
9.65
FEBRUARI
2267
5.4
380
MARS
1881
8.1
474
APRIL
2286
10.0
MAJ
2182
JUNI
TOC diff
TOC
Borealis
bidrag
kg
1.0
90.8
5.4
379.8
7.43
0.7
41.1
709
7.43
2.6
177.3
16.7
1127
7.65
9.0
609.4
1994
15.3
944
7.46
7.8
467.2
JULI
2108
13.3
868
6.88
6.4
418.2
AUGUSTI
2177
20.1
1356
6.50
13.6
917.2
SEPTEMBER
1957
14.40
874
6.50
7.9
463.8
OKTOBER
2409
18.1
1351
7.11
11.0
820.4
NOVEMBER
2153
18.2
1213
6.96
11.2
724.2
DECEMBER
2705
9.9
828
6.96
2.91
244.0
ÅTD
2210
13.3
10914
7.3
6.6
5353
För januari har ett medelvärde av mätningarna utförda under apr till aug 2011 använts.
På grund av problem med mätare rapporteras mängd utan avdraget råvatten i feb.
43
Bilaga 12
Analys av metallhalter samt jämförande mätning av TOC
Dagvattenavlopp
Parameter
Enhet
Temp.
TOC instr
TOC
Pb
Cd
Cu
Cr
Ni
Zn
C
mg/l
mg/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
19apr
12,0
7.2
22aug
14nov
27.8
13.3
9.74
9.29
6.2
6.4
se bilaga 11
se bilaga 11
se bilaga 11
se bilaga 11
se bilaga 11
se bilaga 11
Industrivattenavlopp
Parameter
Enhet
Temp.
BOD7
COD(Cr)
TOC instr
TOC
Opolära alifatiska kolväten
Totalt extr aromat. ämnen
Pb
Cd
Cu
Cr
Ni
Zn
C
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
44
19apr
22aug
14nov
28.5
<3
<30
24,8
9.4
<1
<1
0.31
0.16
5.1
1.1
1.2
28
30
3.4
130
51.08
41
<1
<1
0.62
0.054
7.3
0.87
1.3
79
26.5
3.0
68
24.13
20
<1
<1
0.44
0.042
5.8
0.87
2.0
110
Bilaga 13
Analys av grundvatten Polyetenanläggningen 2012
Proven är tagna och analyserade av Alcontrol
Provtagningsplats
Provtagningsdatum
Temperatur vid
provtagning
pH
Konduktivitet
Totalt extr alifat ämnen
Totalt extr aromat ämnen
Hål 6
2012-08-22
Hål 13
Inget prov
19.9
7.3
36
7.0 mg/l
<1,0 mg/l
Hål 14A
2012-08-22
19.5
7.5
231
<1,0 mg/l
<1,0 mg/l
45
Bilaga 14
Sammanställning av miljörapportdata 1991-2012
ÅR
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010 2011 2012
Energi- o.
Bränsleförbr.
Eldningsolja
to n
6652
5515
4849
5100
5205
5063
3557
1376
3289
2171
3935
2086
2156
1762
1252
1296
1572
1159
3865
Polyolja
to n
740
1052
1049
1126
1022
1152
995
957
1685
1213
1250
1075
1177
1204
903
1027
740
599
1647
786
666
713
1622
2421
2076
2441
2360
0
0
0
0
0
0
0
0
Offgas PE3
Bränngas
4159 5252
1573
3209
1903
2345
161
296
347
0
0
0
0
0
0
0
4458
GWh
357
358
362
382
366
373
389
367
376
373
405
398
420
461
462
455
449
417
415
536
567 558.5
Polyeten
(basharts)
Råvaror och
kem ikalier
Eten
kto n
354
360
370
403
379
398
418
376
402
372
402
401
448
534
556
554
531
449
438
501
531
544
kto n
351
365
364
396
350
390
410
369
394
366
397
393
443
529
539
544
520
444
430
507
534
548
Propen
to n
123
163
125
127
150
152
163
110
163
150
148
95
116
97
110
157
132
132
117
312
127
125
Sammonomerer
to n
10532 10532 12844 14109 13504 15850 16000 13000 15309 13049 14116 13027 14285 16060 17638 17125 13075
8570
9035
7940 8129
7460
Tillsatsmedel
to n
4303
6366
2227 5935
3540
Masterbatch
to n
Elförbrukning
Produktion
1891
1532
6726
7104
8606
7650
7600
7400
4948
11461 11601 10468 10865 10253 11656 12000 14000 13863
46
4831
9501
8366
8752
9223
9788
8501
7657
7604 10897
6424
4617 17700 26310 23324 26073 17343 12581 16903 4016 15370
Bilaga 14
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010 2011 2012
Utsläpp till luft
Eten
to n
762
774
737
755
735
717
794
695
727
595
916
747
788
929
804
895
534
434
649
1047
607
494
Propen
to n
121
97
66
49
78
64
131
46
85
120
76
45
66
42
67
62
89
90
77
65
45
56
Kolväten totalt
to n
909
875
801
804
813
851
999
806
862
767
1079
887
961
1079
981
1010
1030
721
772
1154
692
583
Svaveldioxid
to n
16
10
10
10
29
10
7
3
7
4
7
4
4,5
3,4
2,5
2,5
3,1
2,3
7,7
8,3 10,2
8,9
Kväveoxider
to n
46
32
27
29
31
28
22
19
22
20
31
25
31
36
35
33
27
14
20
30
37
35
Koldioxid
kto n
37
36
38
39
34
41
34
51
42
53
57
35
50
40
21
26
36
41
40
Kolvätefackling
to n
4188
4502
4615
5350
5400
5900
5820
5630
6235
8330 10500 13100 10195 11990 10853
4887
3740
5884 6172
5708
Utsläpp till
vatten
TOC,
industriavlopp *)
Avfall
to n
3,0
3,2
3,6
3,6
3,6
3,2
3,4
3,8
5,4
6,9
6,9
4,9
5,9
6,7
4,3
3,8
3,2
6,1
8,1
Farligt avfall
to n
552
717
617
781
523
635
690
1091
1232
1650
1476
1890
2278
2528
2314
Övrigt avfall
to n
3053
3133
3162
3066
2945
2679
2918
2385
1568
1695
1886
2020
1945
2232
2200
5311 10700
*) Ny TOC-mätning fr o m 1999, nytt villkor fr o m maj 2011 där TOC i inkommande råvatten räknas av
47
9,7
5,1
5,4
2412
2620 2802
2383
1837
1966 2362
1940