Transcript Integration och inkluderande tillväxt

Integration och inkluderande tillväxt
Summering av seminarier med Europeiska socialfonden 2013 & 2014
Regionerna Sydsverige– Västsverige– Stockholm
Produktion:
Gunilla Ivarsson, text & bild
Jacob Schultze, projektledning
Johanna Senneby, text & layout
Urban Print, tryck
För mer info besök www.spl.nu
Förord
Storstadsregion och integration – uppföljning av seminarier med Europeiska socialfonden
Europeiska socialfonden, ESF, har under många
år stött försök och utvecklingsarbete kring integration i Sverige. I hundratals projekt har kompetensökning och nya modeller använts för att
bryta utanförskapet för personer med utländsk
bakgrund.
Sammanställningen är gjord av processtödet
SPeL , strategisk påverkan och lärande. Vi har
tagit fasta på några inslag från seminarier och
diskussionsunderlag. Regionala socioekonomiska analyser och aktuella forskningsrapporter gav
också bränsle till diskussionen.
Under 2013 och början på 2014 genomfördes
en rad seminarier för att koppla resultat och erfarenheter från försöksverksamheten till regional
utveckling och tillväxt i storstadsregioner.
Seminarierna i Syd- och Västsverige föregicks av
arbete i nätverksform (Västsverige) samt inventering av projektresultat och intervjuer.
• ESF-projekten verkar i ett dynamiskt område.
Det finns en stor potential i inkluderande tillväxt. Ett exempel; Skåne-Blekinge har trots goda
förutsättningar såväl en sysselsättningsgrad som
en ekonomisk tillväxt som ligger lägre än riksgenomsnittet. Även produktiviteten i regionen är
lägre än i riket (Regional socio-ekonomisk analys)
Det här är en summering av förarbeten och
dokumentation från framförallt två konferenser
i Syd- och Västsverige, vidare ett par
frukostsemi-narier i Stockholm. Det är långtifrån
en heltäck-ande beskrivning av vad som görs
och diskute-ras inom integrationspolitiken,
snarare exempel på frågeställningar som väcks i
uppföljningen av projekten. Här har fokus
alltmer hamnat på pro-jektägaransvar,
implementering och regelverk.
• ”Sprätta stuprör”. Upprustning och miljöarbete i bostadsområden kan bli en integrationsmotor. Med makroekonomiska analyser och utvärderingar kan man tydliggöra vinster för de olika
aktörerna.
• Problemet förläggs gärna till de utsatta områdena, när det snarare handlar om hur samhällsystemen fungerar, skapar barriärer och stänger
ute. Utvecklingsarbete behöver uppmärksamma
utvecklingen av ett innanförskap. (Professor
Mikael Stigendal, Malmö Högskola)
• Samverkan, exempelvis Partnerskap Skåne, en
regional plattform för metodutveckling för nyanlända personers mottagande och inkludering
i skånskt samhällsliv. Länsstyrelsen är motorn,
med kommunerna, Arbetsförmedlingen, samt
övriga som är involverade i mottagandet.
• Delaktighet. Projekt Romsan– Är du rom? har
rönt stor uppmärksamhet med sin utställning på
Göteborgs stadsmuseum och sitt delaktighetsperspektiv. Projektet Newo Drom talar om ”Av
Romer – För Romer”, en modell som skulle kunna fungera för andra minoritetsgrupper. Underlag, analys och idéer tas fram bland deltagarna.
• Språksvaghet och behoven av att utveckla
SFI är ett tema som avhandlats under konferenserna. Nya metoder har implementerats i bl
a Stockholm, deltagarna har fått undervisning
både i modersmålet och svenska, samtidigt som
praktiska aktivitetet har lagts in.
Summeringen av seminarierna avslutas med
intervjuer med tre personer som har stor erfarenhet av, och olika infallsvinklar på integrationsarbete.
”TID är en utmaning, det krävs ett långsiktigt
samhällsekonomiskt synsätt för att lyckas.”
Anna Balkfors, huvudsekreterare för Malmökommissionen
”Jag tror att vi företagare måste våga pröva mer.
Det krävs ett genuint intresse, att man tycker
dessa frågor är viktiga. Och jag tror ärligt att
vi blir ett bättre företag om vi får en ökad förståelse för andra kulturer.” Carina Hanson, VD
Estrella AB, Angered
”Ordna mötesplatser. Lyssna på dem som ska
inkluderas. Se arbetet som dubbelriktat, det är
inte bara de nyanlända som ska lära sig. Deltagarna är intressanta och viktiga gäster som har
något att ge, inte okunniga bidragstagare som
inte kan språket.” Houda Zoubi, entreprenör
och debattör, Göteborg
Jacob Schulze och Gunilla Ivarsson, SPeL
Index
Del 1: Göteborg
s. 2- 6
Del 2: Eslöv
s. 7- 13
Del 3: Stockholm
s.15- 20
Del 4: Tre röster om inkluderande tillväxt
s. 21- 27
Bilaga 1: Exempel på integrationsprojekt i Västsverige
s. 29- 34
Bilaga 2: Exempel på integrationsprojekt Sydsverige
s. 35- 39
Del 1
Dokumentation från samverkansdag om inkluderande tillväxt i Göteborg 3 juni 2013
2
Den tredje juni 2013 bjöd ESF-rådet i Västsverige in till dialog om hur vi gemensamt kan arbeta för bättre integration av arbetslösa som
hamnat i utanförskap. Den samlade kunskapen och erfarenhetsutbytet ska förhoppningsvis leda till nya strategiska modeller och samverkansformer som kan prövas och vidareutvecklas för att komma längre i integrationsarbetet under den kommande programperioden.
Micael Nord, regionchef ESF-rådet i Västsverige
inledde med en kort introduktion om Socialfonden 2007 – 2013 med fokus på integration och
Socialfonden som en resurs.
(Micael Nords presentation finns som Bilaga 1 –
se bilderna 1-7 för inledningen)
Louise Stiernström, ESF-rådet i Västsverige uppmanade deltagarna knyta kontakter för att kanske hitta nya samverkansparter inför framtiden.
Louise beskrev att grupperna under dagen satts
samman för att blanda praktisk projekterfarenhet med chefserfarenhet från olika områden.
– Får vi inte med cheferna i det vi gör och
kommer fram till, får projektresultat inte fäste i
ordinarie verksamhet.
Fokuserade lyssnare under dialogdagen i Göteborg med tema
Integration Storstad. I förgrunden Micael Nord, Regionchef
Svenska ESF-rådet i Västsverige och Louise Stiernström, ESF-rådet i Västsverige och en av dialogdagens arrangörer.
Detta har vi gjort bra
t'PSUTBUUBSCFUFNFEJOEJWJEFOJGPLVT"UUBSCFUBNFENPUJWBUJPOPDITKÊMWLÊOTMBÊSDFOUSBMUPDI
skapar tilltro mellan alla inblandade.
t'SBNHÌOHFOMJHHFSJBUUMÊSBLÊOOBEFMUBHBSOBJQSPKFLUFOTPNJOEJWJEFSEFSBTCFIPWPDIGÚSVUTÊUUOJOHBS)ÊSIBSQSPKFLUFOPGUBTUÚSSFNÚKMJHIFUFSÊOUJMMFYFNQFM"SCFUTGÚSNFEMJOHFOJTJOB
traditionella arbetsformer.
t#ÚSKBNFEBUULPOUBLUBGÚSFUBHFOPDIJEFOUJmFSBEFSBTCFIPWPDIWJMLBKPCCTPNÊSUJMMHÊOHMJHB
– identifiera därefter lämpliga kandidater
t7ÌHBTBUTBQÌPTBOOPMJLBLPNCJOBUJPOFSUJMMFYFNQFMCPTUBETCPMBHBOTUÊMMFSBSCFUTGÚSNFEMBSF
t#ZHHWJEBSFQÌCFmOUMJHBTBNWFSLBOTTUSVLUVSFS)BFUUnFSOJWÌQFSTQFLUJWTUÊSLÊHBSTLBQFUPDI
EFMUBHBSJOnZUBOEFU
t%PLVNFOUFSBBSCFUTTÊUUFUPDIKPCCBJUFBNoEFUCMJSIÌMMCBSU
t1SPKFLUÊSJOHFUFHFOWÊSEFoEFUIBOEMBSPNFUUGÚSIÌMMOJOHTTÊUUNFEFOTUÊOEJHUQÌHÌFOEF
diskussion. Individens process ska stödjas, men inte ägas. Grunden är ömsesidigt förtroende.
t%FUTPNLSÊWTÊSFOMÊSBOEFPSHBOJTBUJPONFEBSCFUTGÚSNFEMJOHFOGZTJTLUQÌQMBUT'PLVTTLB
WBSBQÌJOEJWJEFOTFHFOLSBGU%FULSÊWT5*%
t+PCCBNFETUSVLUVSFSPDILPNQFUFOTTPNUJMMFYFNQFMJ10QSPKFLUFU3PNTBOEFUGVOHFSBS
även med andra minoriteter. Kunskap är nyckeln till framgång
t"UUTBNWFSLBNFEUSFEKFTFLUPSOÊSWJLUJHUNFOEFUIBOEMBSPDLTÌPNBUUEFMBNBLU
t"UUCSZUBTUSVLUVSFSLBOLPTUBQÌPDIHÚSJCMBOEBUUJNQMFNFOUFSJOHNPUBSCFUBT
t1PTJUJWBFSGBSFOIFUFSBWBUUBSCFUTGÚSNFEMJOHFOBOTUÊMMFS#SPCZHHBSFTPNTKÊMWBLPNNFSGSÌO
minoritetsgruppen.
t4FJOEJWJEFOTSFTVSTFSTPNFOUJMMHÌOHPDIFOLVOTLBQTLÊMMBNFOBOQBTTBJOTBUTFSOBTÌBUUBMMB
får innehåll efter sitt behov.
t4BNWFSLBNFMMBOSFHJPOBMPDITPDJBMGPOEFO
t4BNWFSLBONFMMBO4PDJBMGÚSWBMUOJOHPDI,VMUVSGÚSWBMUOJOHJQSPKFLUGÚS3PNFSoCÌEF10PDI
10
3
Panelen granskar
En panel med fem medverkande var inbjuden
för att granska och kommentera vad grupperna
LPNNJUGSBNUJMM1BOFMFOCFTUPEBW
Helene Blomberg, Halmstadfastigheter
Bengt Gunnarsson, Städcentralen
-FOOBSU,VSMCFSH"SCFUTGÚSNFEMJOHFO
4FOBEB-KVUJD&EVDUVT&7"QSPKFLUFU
+BO%BOJFMTLJ7VYFOVUCJMEOJOHTGÚSWBMUOJOHFO4'*
.PEFSBUPSO+BDPC4DIVM[F41F-CBEPNTZOpunkter på några av budskapen från den inledande gruppdiskussionen.
Samverkan med tredje sektorn och att dela
makten?
– I offentlig sektor är vi vana vid långa processer,
det civila samhället är bättre på korta processer.
Vi måste lära oss att förenkla, att kapa i beslutsprocessen genom t ex kortare och färre möten
och möten på andra ställen än de traditionella
(Helene Blomberg, Halmstadfastigheter)
o%FUmOOTNZDLFUBUUIÊNUBJUSFEKFTFLUPSO
7FNÊSUSFEKFTFLUPSO -FOOBSU,VSMCFSH"'
o+BHÊSTPNQSJWBUGÚSFUBHBSFPWBOWJEUSFEKF
sektorn, men utbytet måste vara ömsesidigt.
+BHUSPSBUUTPDJBMUBOTWBSCMJSFOWJLUJHGSÌHBJ
framtiden. Upphandlingskriterier kan utvecklas,
till exempel med att ta med kriterier som ger
Den kritiskt granskande panelen som bjudits in för att nagelfara resultaten av gruppdiskussionerna under dialogdagen om Integration i Göteborg i juni bestod av Helene Blomberg, Halmstadfastigheter AB, Bengt Gunnarsson, Städcentralen AB, Lennart Kurlberg,
Arbetsförmedlingen, Senada Ljutic, Eductus och Jan Danielski, Vuxenutbildningsförvaltningen Göteborgs Stad.
möjlighet att få betalt även för språkutbildning.
(Bengt Gunnarsson, Städcentralen)
o5SFEKFTFLUPSOKBNFOWJLBOJOUFHÚSBOÌHPU
VUBO"SCFUTGÚSNFEMJOHFOPDI4PDJBMGÚSWBMUOJOHen. Vi måste fördela makten så det blir en rättvis
process.
– I offentlig sektor är vi vana vid långa
processer, det civila samhället är bättre på
korta processer. Vi måste lära oss att förenkla, att kapa i beslutsprocessen, säger
Helene Blomberg.
Anställa Brobyggare från minoritetsgrupper
på Arbetsförmedlingen?
o+BFOCSBJEÏ,BOWBSBOZUUJHUCÌEFJOÌUPSHBnisationen och utåt. Kloka företag har redan
fattat att affären ligger här.. (Helene Blomberg,
Halmstadfastigheter)
o%FUÊSGOFOUJMMGÊMMJHMÚTOJOH#SPCZHHBSFCPSEF
egentligen finnas i ordinarie personal. Bron måste ha fästa i båda ändar. (LenOBSU,VSMCFSH"'
– Har man folk från olika grupper i personalen
ökar trovärdigheten. (Bengt
Gunnarsson, Städcentralen)
4
Ökad inkludering genom språk
1SPKFLUMFEBSF)FMFOB)ÚMFSNBO-ÊOTTUZSFMTFOJ
Skåne berättade via telefon om den regionala
överenskommelse som finns i Skåne om samverkan kring utveckling av etablering för asylsöLBOEFnZLUJOHBSPDIBOESBJOWBOESBSF1BSUFSOB
är bland andra Länsstyrelsen, Försäkringskassan,
"SCFUTGÚSNFEMJOHFO.JHSBUJPOTWFSLFUPDIFO
rad kommuner. Identifierade områden för samWFSLBOÊSBSCFUFCPFOEFIÊMTBPDITQSÌL%FU
har resulterat i en innovativ plattform för samverkan och utveckling av ett inkluderande mottagande för att alla som kommer till Skåne ska
ha möjlighet att vara delaktiga. Några regionala
GSÌHPSJ4LÌOFÊS6UCJMEOJOHNPUBSCFUFJEÏburen sektor som en aktiv part och Integration
på landsbygd. Lena Hölerman underströk att
samverkan blir enklare om det finns en formell
SFHJPOBMÚWFSFOTLPNNFMTFJCPUUFO%FUIBOEMBS
också om insikten att arbetet är tidskrävande.
?
Några regionala frågor i Skåne är:
Utbildning mot arbete, idéburen
sektor som en aktiv part och Integration på landsbygd.
Potentialer för tillväxt och sammanhållning
Mikael Stigendal, professor Malmö Högskola,
redogjorde i en filmad intervju för några av
slutsatserna i en studie av storstadsinsatser inom
regionalfondsprogrammen för
Stockholm, Västsverige och Skåne-Blekinge.
%FUIBOEMBSCMBOEBOOBUPNTBNCBOEFONFMMBO
ÚLBEUJMMWÊYUPDIÚLBEJOUFHSBUJPO5SFWJLUJHB
QVOLUFSGÚSGSBNHÌOHÊS
t5BWBSBQÌEFSFTVSTFSGPMLSFEBOIBS
t,PNCJOFSBWJOTUESJWFOUJMMWÊYUNFECFIPWTESJven tillväxt – investera i människors möjligheter,
JOUFCBSBJQSPCMFNFO%FmOJFSBUJMMWÊYUQÌPMJLB
sätt, tillväxt kan också handla om de mjuka
värdena.
t4BUTBQÌLPMMFLUJWFNQPXFSNFOUTPDJBMTBNmanhållning.
I diskussionen framfördes bland annat vikten av
att inför den nya programperioden och de programskrivningar som pågår länka bättre mellan
4PDJBMGPOEFOPDI3FHJPOBMGPOEFO
Vad behöver vi göra annorlunda för
att arbeta ännu bättre med inkluderande tillväxt?
%BHFOTBOESBHSVQQEJTLVTTJPOUPHTJLUFQÌ
framtiden och grupperna uppmanades komma
fram till konkreta förslag till vad som mer behövs för framgångsrikt integrationsarbete. Såhär
prioriterade deltagarna de förslag som grupperOBQSFTFOUFSBEF
9*
t5BNFEEFNEFUCFSÚSJQMBOFSJOHFOEFUHFS
förståelse för olika verkligheter.
7*
t.BONÌTUFBSCFUBNFECÌEFJOEJWJEPDITUSVLtur för att lyckas med förändring
6*
t"SCFUBNFEBUUGÚSÊOESBBUUJUZEFS
t*NQMFNFOUFSBMÊSBOEFGSÌOQSPKFLUUJMMPSEJOBSJF
verksamhet kontinuerligt under projekttiden.
t(ÚSEFUNÚKMJHUBUUBSCFUBNFETPDJBMJOLMVEFring som första steg mot hållbar tillväxt.
5*
t%FUCFIÚWT*OUFHSBUJPOTQSPKFLUGÚSTWFOTLBS
kulturkompetens saknas, dubbelriktat lärande
behövs.
t½LBEFLSBWQÌJNQMFNFOUFSJOHTBSCFUF4UBSLBre ägare som tar sitt ansvar.
5
3*
Bitte Lydén,
Region Halland, en av
deltagarna i
Dialogdagen
om Integrationsarbetet i
Socialfondsprojekt
t*NQMFNFOUFSBQSPKFLUSFTVMUBUNFECFmOUMJHB
resurser.
t½QQOBGÚSCSFEBSFHSVQQFSBWQSPKFLUÊHBSF
t½LBLVOTLBQFOPNGÚSFUBHFOTSPMMPDIWJOTUFS
NFETPDJBMUUÊOLBOEF$43
t'ÚSBOLSJOHJOOBOQSPKFLUTUBSUÊSFOGÚSVUTÊUUning för implementering.
2*
t#MJCÊUUSFQÌBUULPQQMBJIPQBSCFUTTÚLBOEF
med arbetsgivare.
tw4UBGFUUQJOOFwÚWFSGÚSJOHBWTÌLBMMBEUZTU
kunskap.
t'MZUUBGPLVTUJMMTUSVLUVSFSPDINBKPSJUFUTTBNhället.
1*
t.JOESFBENJOJTUSBUJPOPDIGPLVTQÌSFTVMUBU
t4UÚSSFLPNNVOBMUBOTWBSGÚSBUUBMMBIBSFO
bostad. Bryt den fysiska segregationen.
t6OEFSMÊUUBESJGUFOBWBSCFUTJOUFHSFSBEFTPDJBMB
företag, genom exempelvis visst bibehållet stöd,
t ex coachning under vägen.
t,WBMJUFUGSBNGÚSLWBOUJUFUÊWFOJVUWÊSEFSJOHBS
t,PNNVOFOLBOPDICÚSUBÚLBUBOTWBSGÚSBUU
stärka civilsamhället och skapa större delaktighet (faktisk och upplevd).
t4FÚWFSmOBOTJFSJOHTPDITUZSGPSNFSTÌBUUEF
bättre gynnar samverkan och långsiktighet.
t"LUJWUÊHBSTLBQGÚSBUUTÊLFSTUÊMMBJNQMFNFOtering.
Nedanstående förslag presenterades också,
men prioriterades inte av deltagarna:
t5BTPDJBMIÊOTZOWJEVQQIBOEMJOH7JLBOMÊSB
oss av andra EU-länder.
t5JEJHBJOTBUTFSGÚSOZBOMÊOEBJOOBOQBTTJWJTFringen slår till.
t%FOJEFFMMBTFLUPSOÊSFUULPNQMFNFOUGÚS
alla de som inte kan ge arbetsmarknaden 100
procent.
t1SBUBNFSPNNJTTUBHPDIMÊSBWEFN&UUwÊSMJHUwTFNJOBSJVNPNwXPSTUDBTFwLBOTLF
t.ÌMPDISFTVMUBUJOEJLBUPSFSTPNJOOFGBUUBS
även kvalitativa aspekter.
t+PCCBNFEJNQMFNFOUFSJOHVOEFSIFMBQSP
KFLUUJEFO%FMUBJ"15JPSEJOBSJFWFSLTBNIFUFO
t,VOTLBQPDINFOUPSFSUJMMOZBQSPKFLUMFEBSF
och projektekonomer. Föra vidare kunskaper.
4LSJWBJOwnFYJCJMJUFUwJTBNBSCFUTGPSNFSJBOTÚkan.
t6OEWJLBUUNFEmOBOTJFSBNFEGÚSTÚSKOJOHTstöd.
t4MÊQQTUÊEFSOBGSJBoNÚKMJHHÚSnFSGPOETJOWFTUFSJOHBS
t#MZUVOHBQSPKFLUoNFOGKÊEFSMÊUUJNQMFNFOUFring.
t0LPOWFOUJPOFMMBTBNBSCFUTQBSUOFSTJQSPKFLU
t.ÚKMJHHÚSJOnZUBOEFPDIGÚSBOLSJOHQÌBMMB
nivåer.
6
Panelen granskar
Även dessa prioriterade förslag nagelfors av den inbjudna panelen under ledning av moderatorn Jacob Schulze, SPeL:
– Förslagen på väggen känns som en mager grund för en ny programpeSJPE+BHLÊOOFSJOHFUSJLUJHU8084LVMMFÚOTLBBUUEFUGBOOTNFSUJEGÚS
brainstorming, inte bara för och med oss som är insatta i projektvärlden,
utan med andra grupper som har erfarenheter av annat slag som kan bygHBTJIPQNFEWÌSBUJMMOÌHPUOZUUPDIGSÊTDIU+BHWJMMIBJOTQFMGSÌOCFSÚSEB
Företag, media och marknadsförare är andra intressanta aktörer för att
hitta andra vägar att skapa alternativa projekt med annat innehåll.
(Lennart Kurlberg, Arbetsförmedlingen)
o+BHÊSCFTWJLFOÚWFSBUUEFUWBSTÌMJUFSFTQPOTQÌGÚSTMBHFUwXPSTU
DBTFwoBUUUBGSBNNJTTUBHFOPDIMÊSBBWEFN%FUCÊTUBTÊUUFUBUU
OÌNÌOHBNFEFSGBSFOIFUFSÊSBUUBOWÊOEBmMNPDIGÌUJEJ57'ÚSslagen på väggen handlar alltför mycket om strukturer.
(Jan Danielski, Vuxenutbildningen)
o.ÌOHBBWGÚSTMBHFOIBSWJTFUUGÚSVU%FULSÊWTNFSOZUÊOLBOEF%FUTPN
sticker ut och är lite mer ovanligt är punkten om integrationsprojekt för
svenskar, exempelvis som den romska utställningen som är en del av komQFUFOTVUWFDLMJOHTQSPKFLUFU3PNTBO4ÌEBOUTLBWJIBNZDLFUNFSBW.FO
tyvärr tror jag det är ett svårarbetat område.
(Helene Blomberg, Halmstadfastigheter)
o+BHIÌMMFSNFEEFUCFIÚWFSLPNNBJOOZBBLUÚSFSTPNGÌSTUÚSSFVUSZNNF4NÌQSJWBUBGÚSFUBHUJMMFYFNQFM
Småföretag behöver kunskaper om till exempel vad socialt tänkande kan ge för konkurrensfördelar. UtlysningBSOBCFIÚWFSHÚSBTQÌBOOBUTÊUUGÚSBUUJOUFTUÊOHBVUFEFTTBBLUÚSFS1SPKFLUWÊSMEFOÊSGÚSLPNQMFYPDIIBS
PGUBFUULSÌOHMJHUTQSÌL7JUBMBSKVPNJOUFHSFSJOHPDIJOLMVEFSJOHoJOUFPNVUFTUÊOHOJOH5BNFEEFCFSÚSEBJ
QMBOFSJOHFO½QQOBVQQGÚSOZBBLUÚSFSoEFNWJQSBUBUPNIFMBUJEFOJEBHoWBSÊSEF 7BEUZDLFSEF 1SPKFLten nu är för lika.
(Bengt Gunnarsson, Städcentralen)
o*NQMFNFOUFSJOHFO5BDL
WBSFBUUWJJ&7"QSPKFLUFU
IBS"'QÌQMBUTJWÌSBMPLBler är modellen redan i drift.
Sedan tror jag mycket på
att arbeta med attitydförändring. Sociala medier har
en stor potential som bör
utnyttjas bättre, inte bara
på svenska språket. I sociala
medier kan även deltagarna möta andra på sitt eget
språk, hitta problemlösningar och gemenskap med
andra i liknande situationer.
(Senada Ljutic, Eductus)
Del 2
Dokumentation från samverkansdag om inkluderande tillväxt i Eslöv 3 september 2013
8
Den 3 september 2013 bjöd ESF-rådet i Sydsverige tillsammans med processtödet SPeL in till dialog om hur vi gemensamt kan arbeta för
inkluderande tillväxt och bättre integration av arbetslösa som hamnat i utanförskap. Närmare 70 inbjudna från projekt, myndigheter och
regionala aktörer medverkade. Resultatet av dagen blev bland annat en rad prioriterade förslag som kan bidra till nya strategiska modeller och arbetssätt att pröva och vidareutveckla för att komma längre i integrationsarbetet under den kommande programperioden.
Förslagen tog avstamp i de erfarenheter som gjorts i arbetet med inkluderande tillväxt under den gångna programperioden.
Andreas Larsson, regionchef ESF-rådet i Sydsve- Potentialer för tillväxt och sammanrige inledde med att slå fast att inkluderande till- hållning
växt är ett centralt begrepp för ESF-rådet, både
Mikael Stigendal, professor vid Malmö Högunder den snart avslutade programperioden och skola, beskrev i en filmad intervju sambanden
i den kommande. Han redovisade resultat och
mellan ökad tillväxt och integration. Slutsatserna
framgångsfaktorer för det Socialfonden hittills
drogs i en studie av storstadsinsatser inom regiåstadkommit. Viktiga resultat för ökad inkludeonalfondsprogrammen för Stockholm, Göteborg
ring är t ex att det skapas mötesplatser, att inse
och Skåne-Blekinge. Viktiga framgångsfaktorer
att det går att ställa krav vid upphandlingar och är bland andra, enligt Stigendal:
att vid kompetens- och organisationsutveckling måste fokus ligga på strukturer och makt.
Andreas Larsson lyfte också fram att resultaten
• Kombinera vinstdriven tillväxt med
visar att enstaka utbildningsinsatser har liten
behovsdriven tillväxt. Investera i
effekt, medan insatser som ifrågasätter normer,
människors möjligheter, inte bara i
attityder och värderingar kan förändra.
problemen
Han påminde om att det fortfarande finns
återstående medel att ansöka om när det gäller
• Definiera tillväxt på olika sätt, tillväxt
uppgraderingar, förstudier och implementekan också handla om de mjuka värdena
ringsprojekt.
• Ta vara på de resurser människor
redan har
• Satsa på kollektiv empowerment/
social sammanhållning
Genom att kombinera de olika typerna av
tillväxt skapas drivkraft och den behovsdrivna
tillväxten kan göras mer proaktiv.
I diskussionen efter intervjun framfördes att sociala företag borde kunna utvecklas mer för att
stötta till exempel kollektiv empowerment.
En kortversion av Potentialer för tillväxt och sammanhållning (rapport 0152) – Studie av storstadsinsatserna inom
Regionalfondsprogrammen för Stockholm, Västsverige
och Skåne-Blekinge utgiven av Tillväxtverket skickades ut
till deltagarna för seminariet i Eslöv 3 september
Lena Rogeland, SPeLs projektledare väl förberedd inför dagen
om inkluderande tillväxt
9
Sprätta stuprören –
en systeminnovation
Rom San och Newo Drom –
Projekterfarenheter från Västsverige
Diskussionerna i mindre grupper fick skjuts av
Bjarne Stenquists berättelse om Bygga om-dialogen – ett pågående projekt i Malmö stad och
dess analyserande del MIL (Metod Information
Lärande). Bostadsområdet Lindängen behöver
rustas upp, både när det gäller standard och
energiförsörjning. En genomförd upprustning
skulle innebära hyreshöjningar i sådan storlek
att många inte kan bo kvar. Om detta investeringsbehov delvis kan lösas genom att ett antal
av de många arbetslösa i Lindängen flyttas från
permanent offentlig försörjning till egen försörjning uppstår en samhällsekonomisk vinst. Men
det behövs komplicerade makroekonomiska
analyser och socioekonomiska utvärderingar
för att tydliggöra vinsterna för olika inblandade
aktörer och finansiärer. Det sättet att arbeta kan
ses som en systeminnovation – eller, med Bjarne
Stenquists ord, att sprätta stuprör. Och detta har
en tydlig koppling till EU 2020-strategin som siktar på smart, hållbar och inkluderande tillväxt.
Susan Lotzke och Bagir Kwiek jobbar med två
västsvenska ESF-projekt med fokus på romers
situation. PO2-projektet Newo Drom (En ny väg)
har den genomgående röda tråden ”av romer
– för romer”. Initiativtagaren och projektledaren Bagir Kwiek menade att det blev en framgångsfaktor att deltagarna själva fick identifiera
de problem de själva inte kunnat lösa och att
det inte handlade om att ändra hela samhället
utan att man i projektet istället satsade på att
romerna ska starta egna företag. En modell som
använts i Newo Drom projektet är så kallade
kulturtolkar eller brobyggare, anställda vid AF.
Deras roll är att skapa förtroende och ge kunskap både åt deltagande romer och åt handläggare vid AF och andra myndigheter. Kulturtolkar
lämpar sig också för andra minoritetsgrupper.
Projekt Rom San – Är du rom är ett PO1-projekt
som drivs av Kulturförvaltningen i Göteborgs
Stad. Ett projektresultat är en utställning om
romernas historia och flera böcker.
– Det är första gången romer själva fått vara
med och berätta sin historia, det innebär mycket
lärande på vägen. Det finns en ömsesidig misstro att jobba med, sa Bagir Kwiek.
Hittills har 140 000 personer sett utställningen och till invigningen i vintras väntades 1000
Bagir Kwiek och Susanne Lotzke berättar om sina erfarenheter
av att arbeta med projekt om Romer i Göteborg
personer – men det kom nära 5000. Förutom
utställningen på Göteborg Stadsmuseum har
PO1- projektet Rom San också utbildat anställda
vid kommunala förvaltningar, hittills ca 1000
personer. Under en halvdag har deltagarna, som
i vardagen också jobbar med eller har kontakt
med romer fått lära sig mer om romers bakgrund och historia.
Båda roma-projekten säger sig ha hittat bra
och aktiva samverkansparter i Göteborgs Stad.
Arbetet har också kopplats till det pågående
arbetet med en nationell strategi för romer, i
den processen har Göteborg blivit en prioriterad
kommun.
10
Erfarenheter från Sydsvenska
ESF-projekt
Azad Jonczyk, Åstorps Kommun och Projekt
Integration genom arbete, Sara Belin, Merit
Utbildning AB, Projekt Föräldralediga, Helena
Hölerman, Länsstyrelsen Skåne, Projekt Inkludering genom språk och Madeleine Tham, Svenska
ESF-rådet region Syd delade med sig av erfarenheter från arbetet med Socialfondsprojekt inom
integrationsområdet i Sydsverige.
Helena Hölerman, vars projekt handlade om
den strukturella samordningen inom SFI, sade
sig vara mest intresserad av att finna hållbara
samverkanskontakter som ger möjlighet till implementering av projektresultat, att hitta samordningsmöjligheter regionalt inom yrkesinriktad
SFI:
– Vi har inte implementerat alla resultat, men
bäddat bra. Länsstyrelsen, Region Skåne med
flera går vidare nu i höst med regionalt styrda
SFI-utbildningar som har hela Skåne som upptagningsområde, sa Helena Hölerman.
Sara Belin från Projekt Föräldralediga beskrev
hur projektet kunnat ta tag i en målgrupp som
tidigare varit svår eller omöjlig att nå, nämligen
föräldralediga som inte kunnat fullfölja sin SFI.
– Vi har lätt att få implementering av metoderna
Snack i Eslövs vackra medborgarhus inför ESF-rådets konferens om Inkluderande tillväxt. Goran Sehovac från Arbetsförmedlingens
Stabsledning till vänster.
”hemmavid” eftersom vi är ett utbildningsföretag, däremot är det svårare att nå samverkan
med andra aktörer, som dessutom har olika
uppdrag. Men Malmö stad är på väg att upphandla verksamheter som liknar vår.
På frågan om att våga starta projekt som kan
misslyckas men där man kan lära även av det
svarade Azad Jonczyk att Projekt Integrering
genom arbete utvecklas under hela projekttiden
och att en nyckelfaktor för framgång är förankringen hos politikerna
Flera underströk vikten av aktivt projektägarskap, inte minst eftersom man som projektledare ofta har individfokus, men missar strukturerna.
Några viktiga punkter att beakta inför en kommande projektstart eller ansökan:
- förankra bättre hos samverkansparterna
- se till att få ett ekonomiskt bindande avtal med
samverkansparter
- ha mer fokus på strategisk samverkan. Lyft
utvecklingsdelar till en högre, regional nivå
En rapport med erfarenheter från 5 socialfondsprojekt
i Sydsverige med fokus på integration skickades ut till
deltagarna för konferensen i Eslöv.
11
Vilka bollar behöver vi rulla vidare
för mer inkluderande tillväxt?
Utgångspunkten för att i mindre grupper vaska
fram och prioritera olika förslag till att i framtiden jobba för en mer inkluderande tillväxt,
minskad segregation och ökad social sammanhållning söktes i svar på frågor som:
?
Vad behövs mer av?
Vad behövs mindre av?
Vad ska vi sluta göra?
Vad ska vi börja göra?
Vad ska vi göra annorlunda?
Vad behöver skapas?
De flesta förslag som presenterades kan ordnas
in under rubrikerna:
!
Större medverkan från näringslivet
Ökad och hållbar samverkan
Attitydförändringar
Socioekonomisk analys
Såhär prioriterade deltagarna de förslag som
grupperna kom fram till:
18* NÄRINGSLIVET
- engagera näringslivet (10 pl)
- anlita näringslivet (5 pl)
- rätt incitament för näringslivets medverkan (3
pl)
17* SAMVERKAN
- skapa tydlig struktur för samverkan föreningar-näringsliv-myndigheter (8 pl)
- utveckla samarbete/samverkan mellan arbetsliv
och utbildning (2 pl)
- blixtsnabb validering i samverkan: efterfrågan /
arbetsmarknad/ utbildning (2 pl)
- ökad kunskap för bättre samverkan (1 pl)
- krav på väl förankrade tvärsektoriella partnerskap – PENTAHELIX - (akademi/näringsliv/idéburen sektor/offentlig förvaltning/engagerade
medborgare) (4 pl)
15* ATTITYD
- Attitydförändring genom individernas delaktighet (3 pl)
- Öka medvetenheten om rådande värderingar
för att kunna utmana dem (2 pl)
- Arbeta med attitydförändring (4 pl)
- Vidga innanförskapet (6 pl)
12* MAKROEKONOMI
SOCIOEKONOMISK ANALYS
- kombination av makroekonomiska åtgärder
och individuella insatser (10 pl)
- mer och bättre socioekonomisk analys ger
bättre resultat (2 pl)
9* INKLUDERA MÅLGRUPPEN
- inkludera målgruppen från början till slut (8 pl)
- individen i fokus – se möjligheter hellre än
hinder (1 pl)
ÖVRIGA FÖRSLAG
- integration av projektet i verksamheten och
tidigt i projektplaneringen
- utökat stöd till ”icke-ansökningsproffs” (3 pl)
- KULTUR-verktyg för att minska segregation (3
pl)
- Utveckla sociala företag som alternativ/övergångsarbetsmarknad (5 pl)
- Stärka sociala kapitalet genom diverse aktiviteter (mötesplatser, föreningar) (1pl)
- Det måste finnas riskkapital som ESF fördelar
(1pl)
- Fler utbildningsmöjligheter för vuxna med utbildningsbidrag (1pl)
- Case-management (1 pl)
- Tydlig målgruppsrepresentation i verksamheten
- Struktur av kärnverksamheten
- Tydligare koppling mellan ESF och ERUF
12
Panelen ville ha mer från näringslivet och tredje sektorn
Sedan deltagarna gruppvis arbetat fram och prioriterat de viktigaste framgångsfaktorerna för att åstadkomma en inkluderande tillväxt
framöver var det den inbjudna panelens tur att kritiskt granska förslagen och komma med egna inspel:
– Idag har jag fått väldigt tydliga signaler om att näringslivet måste
delta mer i arbetet med inkluderande tillväxt. Även om företagen
funnits med tidigare så kan deras roll stärkas och de kan bidra med
mer, till exempel praktikplatser och mötesplatser.
(Rozalia Weiz, Näringsliv, Region Skåne)
– För mig innebär ett inkluderande arbetssätt att låta så många olika perspektiv som
möjligt vara med, i relation till tillväxt kanske man får se det på ett annat sätt. Framöver är det viktigt att ta reda på hur ESF kan vara en resurs i det fortsatta arbetet att bli
mer effektiv, viktigt är också att framöver koppla ihop arbetet i de olika strukturfonderna, som Socialfonden och ERUF. Jag tilltalas också av det makroekonomiska synsättet,
den holistiska analysen, ohälsa är t ex ett stort hinder för framgångsrik inkludering. Att
arbeta med attitydförändringar och bemötandefrågor är också mycket viktigt.
(Katarina Carlzén, Länsstyrelsen Skåne)
– Jag prioriterar två bollar att rulla vidare. Samverkan, kanske speciellt med föreningslivet är mycket viktigt. En annan faktor är effektmål för att kunna anpassa
språkutbildning till arbetslivets behov. Ett område att uppmärksamma är de svårigheter som lätt uppstår i implementeringsfas när de som jobbat med projektet inte
är anställda hos mottagaren, utan försvinner bort med sina erfarenheter när projektet är slut. Ytterligare en komplikation för framgångsrik implementering är de
krångliga upphandlingsregler som nu finns.
(Rebecca Bichis, Jobb Malmö)
13
Katarina Carlzén, Länsstyrelsen Skåne, Goran Sehovac, AF Stabsledning, Rebecca Bichis, Malmö Stad, Christian Råberg, ESF-rådet
och Rozalia Weiz, Region Skåne utgjorde panelen som nagelfor förslag från eftermiddagens gruppdiskussioner, men som också hade
egna inspel.
– Jag såg inte så mycket nytt i de förslag
som kom fram i grupperna. Däremot
är metoderna som testas här i Malmö,
i projektet med Lindängen intressanta. Att använda det makroekonomiska
perspektivet och den socioekonomiska
analysen, vi måste se utbildning som en
social investering – det är avgörande för
framgångsrikt integrationsarbete! Kanske behöver också ESF-rådets insatser
ligga på en högre riskkapitalnivå.
(Christian Råberg, Svenska ESF-rådet)
– Många av de här diskussionerna för
vi också i vardagen, mest intressant är
att vi alla har olika glasögon och hur vi
jämkar ihop dem med våra olika uppdrag. Jag vill gärna ta diskussionen HUR
vi ska göra istället för att fortsätta prata
om VAD vi vill åstadkomma. Vågar vi
utmana, se det annorlunda? Till exempel
vilken skillnad ”icke-proffs” skulle göra
för ansökningar? Jag vill ta bollen om
att samverka och inte bara tänka projekt
utan mer fundera på vilken skillnad vi vill
åstadkomma. Kopplingen till näringslivet
framöver är också central.
(Goran Sehovac, AF Stabsledning)
Del 3
Artiklar från seminarier om inkluderande tillväxt i Stockholm 2013 & 2014
16
I Stockholm har två seminarier på tema Storstadsintegration anordnats av SPeL. Ett av dem gick under rubriken Språk och jobb är nyckeln till integration, och hölls i september 2013. Moderatorn Clara Lindblom, Tema
integration i arbetslivet, ledde ett samtal mellan Christer Hallerby, regeringens SFI-utredare, Andreas Bergström, tankesmedjan Fores och Maria Guldbrandsson, mentor, Mahad Ibrahim modersmålsstödjare och Leonora Lippig-Singewald, samordnare, de tre sistnämnda från socialfondsprojektet Etablering Stockholm.
Det andra Stockholmsseminariet gick under rubriken ”Utrikes födda akademiker på arbetsmarknaden” och
hölls i februari 2014. Medverkade i seminariet gjorde Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, Elin Landell, tidigare regeringens särskilda utredare vid AKKA-utredningen och nu departementsråd vid Arbetsmarknadsdepartementet, Andreas Bergström, tankesmedjan Fores samt Ajlan Fekovic, projektledare vid
Arbetsförmedlingen. Clara Lindblom, Tema Integration i arbetslivet, modererade.
17
Börja på modersmålet är rätt väg
Antalet som inte kan läsa och skriva på sitt modersmål, ökar i Sverige. Och även om forskningen kan visa framgångsrika metoder
för att arbeta med gruppen, räcker resurserna sällan till. Samtidigt är språk den enskilt viktigaste faktorn för lyckad integration.
– SFI, svenska för invandrare, är inte utvecklat
för den grupp som inte kan läsa och skriva,
säger Leonora Lippig Singewald, projektledare
för ett av Etablering Stockholms delprojekt, Rätt
steg, som arbetar med att förkorta vägen till
arbete eller vidare studier för den grupp som
kommer till Sverige utan att kunna läsa eller
skriva på sitt modersmål.
Det är en grupp som växer och Etablering
Stockholms projektägare Stockholms stad såg
hur den ofta hamnade mellan stolarna. Leonora
Lippig- Singewald menar att problembilden är
komplex. Bland annat skulle de SFI-lärare som
arbetar med gruppen behöva bli bättre på läsoch skrivinlärning för vuxna.
– Det finns heller inte så mycket kunskap om
hur man arbetar med denna grupp. Men, den
forskning som finns pekar på att om man ska
lära sig läsa och skriva så bör man börja på sitt
modersmål, säger hon.
De enorma resurser som krävs för att arbeta på
detta sätt, gör att få skolor i Sverige har den
möjligheten.
uppnå dessa har de modersmålsstöd, och lärarna verkar även som mentorer och vägledare.
– På Järvafältet där skolan har sitt upptagningsGenom ESF-projektet Etablering Stockholm kun- område har somalisktalande personer varit den
de Leonora Lippig- Singewald och den skola hon största språkgruppen med dessa behov, så vi
började med att fokusera på dem. Det finns ingarbetat på sedan 2007, SFI Västerort, utveckla
et mervärde i att fokusera på en etnisk grupp,
kompletterande metoder för att snabba på vägen till arbete för elever som går SFI:s studieväg det är utbildningsbehovet och språkutvecklingen
1. De har mellan noll och fem års skolgång från i sig som har varit viktig. Nu har vi fått förlängt
till december 2013 och har även modersmålshemlandet.
stödjare på tigrinja och arabiska, säger hon.
– Vi arbetar framförallt kommunikativt och är
ett komplement till SFI med inriktning mot prak- Kvinnor i majoritet
tiskt vardags- och arbetsliv i språkinlärningen.
Fyra femtedelar av projektdeltagarna är kvinnor,
Vi har fokus på individen och tydliga mål som
alltså de som sällan får utbildning i sitt hemland.
underlättar undervisningen när eleverna befin60 procent kunde varken skriva eller läsa på
ner sig på olika nivåer, säger hon.
sitt modersmål då de började på SFI. Att denna
grupp inte lär sig svenska får inte bara samhälleKommunikativ kompetens i svenska, att kunna
liga konsekvenser.
berätta om sina färdigheter för arbetsgivare i CV
och intervju samt att ha grundläggande data– Vuxna invandrare som inte lär sig språket kan
kunskap är några av målen. Till sin hjälp för att
förlita sig på att deras barn tolkar och får ett
Kortare väg till arbete
18
– Om vi hade jobbat på svenska hade det varit
svårt att ha ett innehåll mot hälsa, samhälls- och
arbetsliv, eftersom man som nyanländ inte har
orden att beskriva vad man vill och behöver på
det nya språket. Genom att jobba med termerna på svenska och på modersmålet parallellt
kopplar vi innehållet till deras egna behov, säger
Leonora Lippig- Singewald.
– Det har varit ett framgångsrikt projekt, nu arbetar vi vidare
med att implementera det i ordinarie verksamhet. Att arbeta praktiskt som komplement till SFI gynnar både individ och
samhälle, men att jobba i samverkande team med en mindre
elevgrupp och en extra modersmålslärare kostar pengar, söger
projektledare Leonora Lippig- Singewald.
ansvar de inte ska behöva ta. Det blir lite av en
upp- och nervänd värld, föräldrarna förlorar
auktoritet och det blir svårare för dem att vägleda barnen, ge dem tips om utbildningsmöjligheter och ta del av information från skolan, myndigheter och samhället utan att ha en tolk.
Svenska och modersmål parallellt
För att korta vägen till arbete, jobbar projektet
med att koppla samman SFI med samhälle och
arbetsmarknad. Med hjälp av modersmålsstödjare kan de diskutera djupare vad deltagarna anser sig behöva för att komma snabbare framåt.
Projektet arbetar i mindre grupper om 15 och
har nära dubbelt så många utbildningstimmar
som en vanlig SFI-klass.
– Det är en väldigt lång dag om man är studieovan. Därför blandar vi upp det teoretiska med
praktiska aktiviteter som studiebesök och friskvårdsaktiviteter.
När deltagarna har kommit upp på kommunikativ nivå, och är redo att gå vidare från SFI a till b,
får de möjlighet att göra praktik tre halva dagar
i veckan, som numera arrangeras i samverkan
med Stockholms stad och Enheten för språkstöd. SFI-studierna fortsätter parallellt.
– De kommer tillbaka med frågor och saker som
de behöver kunna för att klara sitt jobb och får
skriftliga uppgifter där de får reflektera över vad
de lärt sig på praktikplatsen.
Kvalitet måste få kosta
Under projektets två första år hade 81 personer
varit inskrivna och inskrivningstiden hade nästan
halverats i jämförelse med riksgenomsnittet.
Utöver detta hade bland annat 12 gått vidare
till arbete och 15 till SFI c- nivå, varav fyra gick
vidare till yrkesförberedande kurser. Dessutom
har åtta, av de totalt 13 i Stockholms stad, fått
SFI-bonus för att ha klarat både a- och b-nivån
inom ett år.
– Det har varit ett framgångsrikt projekt, nu
arbetar vi vidare med att implementera det i
ordinarie verksamhet. Att arbeta praktiskt som
komplement till SFI gynnar både individ och
samhälle, men att jobba i samverkande team
med en mindre elevgrupp och en extra modersmålslärare kostar pengar.
Leonora Lippig- Singewald tror ändå att detta är
framtiden sätt att arbeta.
– Nuförtiden handlar allt om pris. De som pressat priserna mest vinner upphandlingarna och
tjänster kostar bara mindre och mindre, men
ingen granskar kvaliteten. Vi måste vända denna
båt, i synnerhet denna grupp måste få adekvata målgruppsanpassade insatser tidigt, annars
riskerar det att kosta mer i framtiden, säger hon.
19
Inte ett jobb– rätt jobb
Fem miljoner kronor kostar det Sverige att producera en ingenjör. Samtidigt finns
hög kompetens hos många invandrade akademiker som inte får kvalificerade jobb.
Hur denna grupp lättare ska få rätt jobb, diskuterades på ett seminarium om integration i storstadsregionerna.
– Jag tror inte på några stora förändringar. Vi
har bra insatser, men vi använder dem inte på
rätt sätt. Samtidigt skriker arbetsgivare efter
bättre kompetens och den finns, men de är
dåliga på att ta in utländska akademiker, säger
Ajlan Fekovic som under tre år lett socialfondsprojektet Nationell matching som ägs av Arbetsförmedlingen.
Under ett seminarium om integration i Sveriges
storstadsregioner diskuterade han och bland
andra Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på
TCO, vilka strukturella hinder som finns för att
akademiker med utländsk examen lättare ska
få jobb. Och inte bara ett jobb, utan rätt jobb.
Roger Mörtvik håller med om att arbetsgivarna
behöver bättra sig.
– Jag tycker att många arbetsgivare är dåliga
på att rekrytera, om de hade en mer kompetensbaserad rekryteringsprocess skulle mycket
av diskrimineringen försvinna. Jag tror också att
utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken kan
göra mycket för att förenkla för akademiker
med utländsk bakgrund att komma in, säger
han.
Okunskap hos arbetsgivare
Mediantiden för en person med utländsk bakgrund och examen att komma ut i arbete är fem
till tio år. Universitet- och högskoleverket har
länge haft ansvar för att göra utlåtanden av deras examensbevis, men ett det räcker sällan till
för att få kvalificerat jobb. På Arbetsförmedlingen finns inte heller särskilda insatser för att
hjälpa denna grupp. Projektet Nationell matchning har arbetat med individuell kartläggning,
vägledning och matchning för att förkorta tiden.
– Först och främst får bara 50 procent ett utlåtande av sin examen. Men frågan är sedan hur
beviset ska få ett värde på arbetsmarknaden. Vi
har jobbat med att komplettera utlåtandet med
en bedömning av yrkeskompetens tillsammans
Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO. Foto: Fjärde
AP-fonden.
med arbetsgivare, säger Ajlan Fekovic.
Bedömningen visar vilka som har vad som
krävs för ett visst arbete, och vilka som behöver
kompletteringar för att de ska vara gångbara på
arbetsmarknaden– de kan få en kortare arbetsmarknadsutbildning inom arbetsförmedlingens
utbud. Ajlan Fekovic tror ändå att det största
hindret ligger i arbetsgivarnas okunskap.
– 90 procent av de arbetsgivare vi har haft kontakt med visste inte ens vad ett utlåtande var.
Och när vi frågade de arbetsgivare som hjälpte
oss med bedömningar, svarade många att de
20
var osäkra på om de utländska examina kunde
ses som likvärdiga de svenska, trots att ett utlåtande fanns.
Rätt jobb
Ett annat stort hinder är att gruppen enligt
arbetsförmedlingens regelverk i första hand ska
ha ett jobb, inte nödvändigtvis rätt jobb. Roger
Mörtvik från TCO menar att de måste få längre
tid på sig att hitta ett jobb som motsvarar deras
kompetens.
– Som systemet ser ut idag innebär det en resursförlust för Sverige och landets företag. Men,
det gör det också svårare för individen att få ett
annat jobb, alla erfarenheter pekar på att de
inte klättrar i organisationerna, säger han.
Att få kontakt med arbetsförmedlingen snabbt
och kombinera en kompletterande utbildning
med exempelvis praktik, har visat sig vara starka
framgångsfaktorer.
– En person som jobbat fyra år på Mac Donalds
har tappat mycket av sin kompetens, frånvaro
från arbetsmarknaden är väldigt stigmatiserande. Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken
måste se till att det finns utbildning för dessa
personer, som en kortutbildning där de kan läsa
in det de saknar för att bli exempelvis lärare,
säger Roger Mörtvik.
Varierar mellan branscher
Hur svårt det är för utländska akademiker att få
ett jobb som matchar deras kompetens, beror
även till stor del på vilken bransch de ska slå sig
in på. Det är exempelvis lättare att komma in i
vårdbranschen än inom industri och teknik.
Paradoxalt, menar Roger Mörtvik.
– Inom industrin behövs folk som pratar andra
språk än svenska och inom vårdyrken krävs
väldigt goda språkkunskaper. Jag tror att det i
slutändan handlar mycket om traditioner, industrin har en lång tradition av arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrken, men vägen till
de kvalificerade jobben har länge varit stängd,
säger han.
En annan anledning är att många vårdyrken
kräver legitimation med formaliserade krav, som
lättare kan matchas mot en konkret kompetens.
I vårdbranschen finns också många kvinnor och
kvinnliga chefer– en miljö som ofta är mindre
diskriminerande.
– De demografiska utmaningarna visar en alarmerande brist på kompetens och här är invandrade akademiker en otrolig möjlighet. Jag tror
att vi behöver fler arbetsmarknadsutbildningar,
vi kan inte låta folk vänta, säger Roger Mörtvik.
Ajlan Fekovic håller med och menar att detta i
kombination med mer individualiserade bedömningar från arbetsförmedlingens håll, kan råda
bot på en del av problematiken.
– Utländska akademiker ses ofta som en homogen grupp. Skillnaden mellan arbetsförmedlingens vanliga insatser och denna är att vi har
träffat alla en och en, gjort enskilda bedömningar och försökt matcha dem mot ett kvalificerat
arbete. Av de 549 personer som gått genom
projektet har cirka 43 procent fått ett jobb inom
sitt yrke, säger han.
Del 4
Tre röster om inkluderande tillväxt
22
Synpunkt: Houda Zoubi
Vid dialogdagarna om inkluderande
tillväxt i Göteborg och Malmö 2013
var det tydligt att deltagarna efterlyste nya aktörer och bredare engagemang inför den kommande programperiodens projekt och aktiviteter
inom området integration och inkluderande tillväxt. Var finns företagen?
Var finns de som berörs, förutom som
projektdeltagare? Och var finns helhetssynen som krävs för framgång?
Houda Zoubi kom till Sverige från Syrien under tidigt 80-tal och beskriver sig själv
som för-eningsmänniska, entreprenör och brobyggare. Nu jobbar hon inte enbart
med sin egen resebyråverksamhet, utan är också engagerad som informatör som
förmedlar till exempel samhällsorientering till nyanlända.
Houda Zoubi. Foto: Gunilla Ivarsson
23
”Det ska finnas en meningsfullhet i möten och aktiviteter. Av egen erfarenhet vet jag att
oväntade effekter ofta uppstår vid erfarenhetsutbyten. Mitt eget nätverkande har till exempel lett till att jag kunnat vara med och skapa gemensamma projekt mellan Sverige och
arabvärlden.”
Det finns så många missuppfattningar att sortera ut berättar Houda Zoubi:
– Jag kan vända den misstänksamhet många
känner mot myndigheterna till något positivt.
Eftersom jag själv har gjort resan från nyanländ
till etablerad i det svenska samhället så har jag
de praktiska erfarenheterna och vet hur man
använder redskapen som erbjuds för att nå egen
framgång. Det är viktigt att få förebilder, och att
inte bara lyssna på dem som misslyckats. Det är
också viktigt att få kunskap om hur den svenska
demokratin och friheten har vuxit fram, att det
är något svenskar byggt upp och betalat för under många år. Det är metoder och rutiner som
inte finns i till exempel arabvärlden
flesta som kommer till Sverige talar engelska till
exempel.
– Kommunikation är a och o, den måste utvecklas till en dialog som leder till något verkligt
– nätverkande och samarbeten. Det ska finnas
en meningsfullhet i möten och aktiviteter. Av
egen erfarenhet vet jag att oväntade effekter
ofta uppstår vid erfarenhetsutbyten. Mitt eget
nätverkande har till exempel lett till att jag kunnat vara med och skapa gemensamma projekt
mellan Sverige och arabvärlden. Jag har också
engagerat mig i det svenska föreningslivet, det
har lärt mig mycket, pushat mig och skapat värdefulla kontakter.
Varför går det så dåligt med integrationen?
Men hur kan vi då bli bättre på inkluderande
– Svenskar litar fortfarande inte på invandrare,
tillväxt?
–Det räcker inte med SFI, samhällsorientering
och olika projekt – vi måste skapa mötesplatser, arenor för dialog och ömsesidigt lärande.
Språket behöver inte vara ett problem, de allra
här finns en mur som måste rivas. Det finns kvar
fördomsfulla attityder och dåligt bemötande.
Det har blivit bättre, men fortfarande handlar
det om att individerna, både svenskar och de
nyanlända, ska vara nyfikna på varandra, hänga
på, våga göra fel.
Vad ska den som funderar på att starta projekt för
inkluderande tillväxt tänka på för att lyckas?
–Kontakta målgruppen, de som berörs. Till exempel Internationella företagarföreningen, då
får man med de som kan problemet och har
egen erfarenhet redan från start. Där finns kontakter, företagare som lyckats och kan vara goda
förebilder.
Houda Zoubi summerar:
– Ordna mötesplatser. Lyssna på dem som ska
inkluderas. Se arbetet som dubbelriktat, det är
inte bara de nyanlända som ska lära sig. Och
jobba med attityder. Alla måste känna sig välkomna till ett möte eller en aktivitet. Deltagarna
är intressanta och viktiga gäster som har något
att ge, inte okunniga bidragstagare som inte
kan språket
24
Synpunkt: Anna Balkfors
Anna Balkfors är utvecklingsstrateg i Malmö Stad och var huvudsekreterare för Malmökommissionen– en grupp forskare och sakkunniga med uppgift att ta fram vetenskapliga rekommendationer på hur skillnader i hälsa ska kunna minska i Malmö.
Malmökommissionen jobbade utifrån förutsättningen att hållbar utveckling är starkt beroende
av jämlikhet i hälsa – kopplingen mellan stora
skillnader i livsvillkor som inkomst, utbildning,
boendemiljö, arbetsvillkor och hälsa är tydlig
och påverkar all inkludering negativt, var utgångspunkten.
Kommissionen var politiskt oberoende och arbetade på kommunstyrelsens uppdrag för att
undersöka hur man kan arbeta kommunalt för
att minska dessa skillnader, beskriver Anna Balkfors. Hon tillägger att förändringar behövs också
på andra nivåer, regionalt och nationellt, vilket
kommissionen också lyfte fram.
Anna Balkfors. Foto: Leif Johansson
I mars 2013 kom kommissionens slutrapport
och förslag och dessa tröskas nu igenom kommunens olika beslutsnivåer. De två övergripande
rekommendationerna för att minska skillnader i
hälsa och för att nå inkluderande tillväxt är:
– att etablera en social investeringspolitik som
kan utjämna skillnader i levnadsvillkor och göra
samhällssystemet mer jämlikt
– att förändra och demokratisera de processer
som samhällssystemen ingår i genom att skapa
jämlika samarbeten mellan forskare och praktiker, alltså intressenter som förvaltning, föreningsliv och näringsliv.
Malmökommissionen levererade inte bara två
rekommendationer, utan presenterade också 24
mål och 72 förslag på konkreta åtgärder inom
olika samhällsområden som barn och ungas
villkor, boendemiljö, utbildning, inkomster och
arbete, hälso- och sjukvård och förändrade processer.
Mot bakgrund av erfarenheterna från arbetet
med Malmökommissionen – hur kan arbetet
med inkluderande tillväxt generellt och inom till
25
exempel socialfondsprojekt bli mer framgångsrikt?
– TID är en utmaning, det krävs ett långsiktigt
samhällsekonomiskt synsätt för att lyckas, säjer
Anna Balkfors. Det är vad kommissionen beskriver som socialt investeringsperspektiv. Det krävs
”Till exempel ESF-rådet som
förvaltande myndighet kan
fundera kring vad som är
framgångsfaktorer för inkluderande tillväxt och sedan
ge stöd till sådana.”
ett holistiskt perspektiv som kan vara svårt att
ha i enskilda projekt. Det övergripande synsättet
borde tillämpas redan innan enskilda projekt får
stöd eller sätter igång. Till exempel ESF-rådet
som förvaltande myndighet kan fundera kring
vad som är framgångsfaktorer för inkluderande
tillväxt och sedan ge stöd till sådana. Att kunna svara på frågan vad som kan ge långsiktiga
effekter är en viktig ingång, där kanske inte en
enskild projektägare sitter inne med svaren.
– Att sedan, när olika insatser bedöms våga vara
innovativ och pröva nytt är också viktigt. Här
behövs hjälp av aktörer som är bra på uppfölj-
ning och utvärdering – projektägarna behöver
stöd i hur man kan tänka och räkna. Att göra
samhällsekonomiska analyser och utvärderingar
kräver annan expertkompetens än den som entreprenörer eller projektägare sitter på, fortsätter
Anna Balkfors , och pekar på erfarenheterna i
malmökommissionen av att det breda synsättet
är viktigt – det kanske är andra aktörer än de
som gör konkreta insatser som på sikt främjar förändring på andra områden. Till exempel
ger satsningar i förskolan, barn bättre hälsa på
lång sikt. Det handlar om att få in ett socialt
investeringstänkande i kommunala budgetar.
Satsningar på hälsa och välfärd ska ses som
investeringar, inte som kostnader i ettåriga budgetperspektiv, då blir det svårt att hitta framkomliga vägar.
Ett annat exempel Anna Balkfors och kommissionen lyfter fram är Yalla-trappan. Från början,
2006, ett socialfondsprojekt i Rosengård i Malmö för kvinnor i utanförskap. Nu är Yalla-trappan ett socialt företag och kvinnokooperativ
som drivs av en ideell förening i Rosengård. Det
finns 14 anställda, verksamheten går ihop och
utgörs av kafé, catering, syateljé och konferensservice bland annat. Det tar lång tid att se vinsten i kronor och ören. En vinst med Yalla-trappan är en låg sjukfrånvaro. Här, säger Anna
Balkfors – ser man att tillväxt inte bara är kronor
och ören, utan välbefinnande och hälsa. Men
också en vunnen vinst i minskad kostnad för
sjukfrånvaro.
Vägen till framgång med inkluderande tillväxt
är att inse att det tar tid, måste omfatta både
projekt och struktur och inte minst att inkludera
de som berörs, säjer Anna Balkfors. Hon pekar
också på det vetenskapliga perspektivet och att
alla samhällssektorer måste involveras.
26
Synpunkt: Carina Hanson
Hur engagerar sig företaget idag för att bidra till inkluderande tillväxt?
Carina Hanson är VD för Estrella som har
haft sin snacksfabrik i Angered i nordöstra Göteborg sen 1983 och huvudkontoret flyttade dit från Stockholm för 2 år
sen. I arbetskraftsbristens 1980-tal
satsade Estrella på anpassning till olika
religioners högtider, engagerade sig i de
anställdas familjer, ordnade undervisning
i svensk kultur och i svenska språket. Och
den mångkulturella profilen finns kvar
bland de anställda – idag finns över 20
nationaliteter representerade bland de
knappt 200 anställda.
– Jag tycker det ska märkas att vi finns i närområdet, vi har dels engagerat oss som sponsorer
till två idrottsklubbar, fotbollslaget Angered United för tjejer och handbollslaget Wasaiterna för
killar. Nu har vi precis inlett ett nytt projekt – en
fadderverksamhet riktad till ekonomiprogrammet på Angeredsgymnasiet. Vi vill ge eleverna
där möjlighet att uppleva hur till exempel ekonomi, marknadskunskap och redovisning tillämpas i verkligheten. Tanken är att vi ska ses fyra
gånger per år. Detta ser jag som en tvåvägskommunikation– det handlar lika mycket om att våra
medarbetare ska träffa de här eleverna, som att
de kommer till oss. Då når man en integration i
två riktningar, nödvändigt för att lyckas. Jag och
övriga chefer här ställer upp med vår tid och vår
kunskap – men vi får jättemycket tillbaka, jag
lovar!
Carina Hanson, VD Estrella i Agnered. Foto: Pressbild
27
Hur kan näringslivet bli bättre på att bidra till Vad fungerar och vad fungerar inte när det
Menar du att det är insikter som saknas hos
inkluderande tillväxt framöver?
gäller engagemang för inkluderande tillväxt? arbetsgivare?
– Det handlar om att involvera sig i området där
man verkar, om det som här i Angered, är ett
mångkulturellt område. Som vi gör i fadderprojektet med Angeredsgymnasiet till exempel. Om
de som jobbar här på Estrella träffar människor
från andra kulturer så blir man van, det måste
vara påverkan och förändring från båda håll –
det är så man får tillväxt.
– Jag är också engagerad i att miljön runt företaget ska vara trygg, vi har 24-timmarsdrift, de
som jobbar här måste kunna känna sig trygga
på väg till och från arbetet. Nyligen skrev jag en
debattartikel i ämnet tillsammans med en kommunpolitiker som besökte oss.
–Ett mycket viktigt krav är att den man anställer
klarar språket man arbetar på, i vårt fall svenska.
Man måste kunna både läsa och förstå instruktioner, annars är man en säkerhetsrisk, speciellt
när man jobbar i produktionen. Jag tror det är
viktigt att de unga får höra det från andra än
sina föräldrar, då tar det skruv.
–Jag tror att vi företagare måste våga pröva mer.
Det krävs ett genuint intresse, att man tycker
dessa frågor är viktiga. Och jag tror ärligt att vi
blir ett bättre företag om vi får en ökad förståelse för andra kulturer. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och vår målgrupp, många av våra
köpare är del i andra kulturer. Om vi inte förstår
dem, lär vi inte känna vår målgrupp.
–Ibland kanske man tittar lite för nära sig själv.
Det krävs lite mod att försöka, att våga satsa.
Det här samarbetet med Angeredsgymnasiet
till exempel, det gör vi inte bara för att vara en
”good guy” – vi tror ju att det kommer att berika både företaget och gymnasieeleverna. Och
när det gäller stödet till idrottsföreningarna så
menar jag att är man ungdom i Angered då ska
man märka att företaget som finns här stöttar
den verksamheten.
”–Jag tror att vi företagare måste våga pröva mer. Det krävs ett genuint intresse, att man
tycker dessa frågor är viktiga. Och jag tror ärligt att vi blir ett bättre företag om vi får en
ökad förståelse för andra kulturer.”
Bilagor
Exempel på integrationsprojekt i Västsverige & Sydsverige
30
Bilaga 1: Exempel på integrationsprojekt i Västsverige
Bazar Göteborg
Projekt är tydligt inriktat mot entreprenörskap
och skall bidra till att öka näringsverksamheten
bland utrikes födda arbetslösa i framförallt de
nordöstra stadsdelarna i Göteborg. Bazar är ett
projekt som samverkar med liknande projekt i
Malmö och Eskilstuna.
Projektperiod: 2011-09-01-2014-06-30/ Avslutat i förtid pga för få deltagare
Projektägare: Göteborgs Stad
Samverkanspartner: Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten, Migrationsverket, Göteborgs Stad,
Vuxenutbildningen, Eductus, Folkuniversitetet,
Almi, IFS, Lorega, Coompanion.
Antal deltagare: 45 kvinnor, 30 Män
ESF-stöd: 6 961 129
Resultat: 16 deltagare gick vidare i studier
Kontakt: Jan Danielski, [email protected]
ESF-samordnare: Olga Krkic
Partnerskap Dialog & Samverkan för hållbar
utveckling
Projekt syftar till utveckling av metoder för att
erbjuda stöd till arbetslösa individer att komma
till arbetslivet samt att utveckla strukturer för att
skapa hållbar tillväxt. Primär målgrupp är arbets-
lösa individer mellan 19-64 år med olika etniska
tillhörigheter.
Projektperiod: 2011-08-01-2014-06-30
Projektägare: Göteborgs Stad
Samverkanspartner: Backaplan fastighetsägare,
Delta, FCH: Norra Älvstrandens företagsförening
Antal deltagare: 250 kvinnor 350 män
ESF-stöd: 19 818 476
Resultat: Pågående
Kontakt: Füsun Uzuner, tel- 031-3667611,
[email protected]
ESF-samordnare: Olga Krkic
MOSAIK
Målgruppen är arbetslösa personer med utländsk bakgrund som har erfarenhet av omsorg
inom familjen och föräldrar som är i behov av
stöd. I projektet skapas as ett nytt yrke som
samhället har behov av - föräldrastödjare.
Projektperiod: 2011-06-01-2013-05-31
Projektägare: Partille kommun
Samverkanspartner: Social och Arbetsförvaltning
och Vård och Omsorgsförvaltning, samt i samråd med Arbetsförmedlingen (AF) och Försäkringskassan (FK). Ytterligare samarbete och samverkan kommer dessa förvaltningar att ha med
Mödravårdscentralen (MVC), Barnavårdscentra-
ler (BVC), Partilles Barn- o utbildningsförvaltning
(BUF), Gymnasieförvaltningen samt Kultur och
Fritidsförvaltningen.
Antal deltagare: 45 kvinnor 15 män
ESF-stöd: 2 576 334
Kontakt: Kerstin Tell, [email protected]
ESF-samordnare: Olga Krkic
Världssäljaren
Projektet har som målsättning att vidareutveckla
invandrares erfarenheter och kompetenser inom
områdena försäljning samt marknadsföring i syfte bli anställningsbara inom områdena och på så
vis bli resurser i företag och organisationer avseende att möta befintliga, nya och tillkommande
konsumentgrupper i det svenska samhället.
Projektperiod: 2010-08-16-2012-08-15
Projektägare: Göteborg stad
Samverkanspartner: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, SDF Östa Göteborg, Polisen, SDF
Lärjedalen
Antal deltagare: 60 kvinnor 60 Män
ESF-stöd: 7 652 354
Resultat: Av de som fullföljt utbildningen, har 80
% nått sitt mål. 42 %, har skaffat jobb, 17 %
här igång med att starta eget och 21 % har gått
vidare till utbildning. Således är det endast 20 %
som har återförts till Arbetsförmedlingen.
31
Kontakt: Jan Danielski, tel. 031-3683091,
[email protected]
ESF-samordnare: Thomas Ljungberg
Rom san- är du rom?
Projektmål: Deltagarna i projektet har fått en
ökad kunskap om romer och deras kultur och
fått möjlighet att konfrontera sina fördomar vilket bidrar till minskad diskriminering av romer i
deltagarnas yrkesutövning. Övergripande mål:
Minskad diskriminering av romer i samhället.
Bättre bemötande gentemot romer av personer
i sina yrkesroller. Ökat deltagande av romer på
arbetsmarknaden. Stärkt självkänsla hos romer.
Ökad kontakt och minskat främlingskap mellan
den romska gruppen och majoritetssamhället.
Ökad kunskap om romers situation och historia.
Projektperiod: 2012-02-01- 2014-02-01
Projektägare: Göteborgs stad
Samverkanspartner: Göteborgs stadsmuseum
planerar att i samverkan med Kulturförvaltning
ens personalchef anordna angivna platser kring
kompetensfrämjande åtgärder. Detta inom kul
turförvaltningen och Göteborgs stad.
Antal deltagare: 500 kvinnor 500 män
ESF-stöd: 10 394 619
Kontakt: Maria Forneheim, tel. 031-3683656,
[email protected]
ESF-samordnare: Louise Stiernström
Newo Drom (En ny väg)
Utgångspunkten i detta pilotprojekt är att romers kompetens och behov sätts i första rummet. Utifrån den kompetens inom affärsmannaskap, försäljning, handel och hantverk som
många romer redan besitter strävar projektet
”Newo Drom” att främst öka företagandet, skapa fler arbetstillfällen, förhindra utanförskap och
skapa en bättre framtid för unga romer.
Projektperiod: 2012-01-16 -2013-12-31
Projektägare: Göteborgs Stad
Samverkanspartner: Göteborgs stad, SDF Östra
Göteborg - projektägare, Föreningen Romer f
ör kulturell utveckling, Sensus Västra Sverige,
Företagarna i Göteborg
Antal deltagare: 24 kvinnor 24 män
ESF-stöd: 1 443 628
Kontakt: Susanne Lotzke, susanne.lotzke@ssbd.
se
ESF-samordnare: Louise Stiernström
Vägen till arbete
Vägen till Arbete vänder sig till arbetssökande
med utomnordisk bakgrund boende i Trollhättan. Många av deltagarna kommer att vara födda i Somalia.
Projektperiod: 2012-02-01-2014-03-31
Projektägare: Trollhättan Stad
Samverkanspartner: Arbetsförmedlingen, social
tjänsten, Alla föreningen, konsumenthandled-
ning i kommunen.
Antal deltagare: 54 kvinnor 66 män
ESF-stöd: 6 546 474
Kontakt: Susanne Meah, [email protected]
ESF-samordnare:Eva-Lena Ekman
Kedjan
Projektet Kedjan har som mål att öka möjligheten till egen försörjning för boende på Hässleholmen. Projektet ingår som en del av det urbana utvecklingsarbetet i Borås stad, Hässleringen.
Målgruppen utgörs av vuxna med olika former
av samhällsstöd, samt unga som riskerar att
hamna i bidragsberoende. Projektet består av ett
antal delprojekt som erbjuder möjlighet för individuella lösningar. Inom delprojektet Ingången
sker en kartläggning och planering i samverkan
mellan olika samverkanspartners, som resulterar
i individuella handlingsplaner.
Projektperiod: 2008-09-01-2012-12-31. Projektet uppgraderades.
Projektägare: Borås stad
Samverkanspartner: AB Bostäder, Arbetsf
örmedlingen, Bedömningsteamet Sol
hem, BrämHulta företagarförening, Dagfolhög
skolan Hässleholmen, Högskolan i Borås,
Försäkringskassan, Lotsen
Kontakt: Eva Andersson, tel. 033-357962,
[email protected]
ESF-samordnare: Cüneyt Karabulut
32
Projekt hundra!
Projekt Hundra! syftar till att matcha det rekryteringsbehov som finns i företagen, i Bergsjön,
Kortedala och övriga Göteborg, med det arbetskraftsutbud som finns i projektets målgrupp,
arbetslösa försörjningsstödstagare i stadsdelarna Bergsjön och Kortedala. Projektdeltagarna i
målgruppen ska på så vis närma sig arbetsmarknaden. Detta ska göras genom en strukturerad
samverkan med företagen i stadsdelarna och
i övriga Göteborg via samarbete i bland annat
företagarföreningar.
Projektperiod: 2010-04-01-2013-03-31
Projektägare: Göteborgs Stad
Samverkanspartner: Företagarföreningarna i
Bergsjön och Gamlestaden/Marieholm
(GMI), Arbetsförmedlingen.
Antal deltagare: 100 kvinnor och 100 män,
utfall totalt 298 deltagare.
ESF-stöd: 6 241 617
Resultat: 157 personer fått ett arbete via projektet. 53 %.
Kontakt: Josefine Schultz, tel. 031-3654097,
[email protected]
ESF-samordnare: Eva-Lena Ekman
Idé - I dialog för Egenmakt
Projektet vill stärka den sociala dimensionen i
de identifierade områdena, Frölunda, Högsbo.
Lundby. Projektet riktar sig huvudsakligen till
kvinnor med utländsbakgrund mellan 16-64 år.
Övergripande målet är att kvinnorna ska närma
sig den ordinarie arbetsmarknaden och skapa
en meningsfull sysselsättning. Deltagarna ska
motiveras till vidare sysselsättning, studier eller
arbete.
Antal deltagare: 108 kvinnor
ESF-stöd: 5 724 426
Resultat: Framgår inte i slutrapporten
Kontakt: Carina Larusson tel. 031-13 61 75,
[email protected]
ESF-samordnare: Cüneyt Karabulut
Projektperiod: 2011-09-01-2014-06-30
Projektägare: Göteborgs Stad
Samverkanspartner:Inga
Antal deltagare: 300 kvinnor
ESF-stöd: 3 273 760
Resultat: Pågående
Kontakt: Petra Dahl tel. 031-366 20 67, petra.
[email protected]
ESF-samordnare: Cüneyt Karabulut
Kvinnokraft
Målgruppen somaliska kvinnor ska genom olika
utbildningsinsatser närma sig arbetsmarknaden.
Basprocessen för jobb
Syftet med projektet är att förbättra möjligheterna för kvinnor med utländsk bakgrund
att komma in på arbetsmarknaden. Man ska
utveckla en metod där man arbetar tätt tillsammans och bygger en kedja med basprocessen
som grund och med individens behov och förutsättningar i fokus för att lotsa in varje deltagare i
sysselsättning.
Projektperiod: 2011-08-15-2014-06-30. Avslutat i förtid pga få deltagare
Projektägare: ResursCentra för jämställd tillväxt
Samverkanspartner: Inga
Projektperiod: 2011-04-01 - 2014-03-31
Projektägare: Göteborgs Stad
Samverkanspartner: Stadsdelsförvaltningarna
Kortedala och Gunnared tillsammans
med Arbetsförmedlingen i Gamlestaden och
Angered samt frivilliga organisationerna
Somaliska utvecklingsgruppen och Kulturforum
svenska etno.
Antal deltagare: 126 kvinnor
ESF-stöd: 6 565 839
Kontakt: Maria Nyberg, maria.nyberg@ostra.
goteborg.se
ESF-samordnare: Thomas Ljungberg
Det goda livet
Syftet är att ta tillvara invandrarkvinnornas informella kompetens genom att ta del av deras livserfarenheter och skapa utbildningsmöjlighet och
arbetslivsmöjligheter för dem som i sin tur ge-
33
nerar ett livslångt lärande, jämlikhet och engagemang. Under en längre process bygger vi upp
kvinnors självinsikt, självbild och självförtroende
utifrån vars och ens individuella förutsättningar.
Syftet med en verksamhet med empowerment
i fokus är också att påverka kvinnornas hälsotal
i positiv bemärkelse, något som också kommer
att ha betydelse för deras närmaste omgivning,
som familj, släkt och vänner.
Projektperiod: 2012-01-01- 2014-06-30
Projektägare: ABF Syd Halland
Samverkanspartner: Inga
Antal deltagare: 50 kvinnor
ESF-stöd: 5 101 857
Resultat: Pågående
Kontakt: Kristina Norrman, kristina.norrman@
abf.se
ESF-samordnare: Thomas Ljungberg
Triss
Målgruppen är unga med låg utbildningsnivå
som riskerar att fastna i långvarigt biståndsberoende. Triss använder en unik kombination av
folkhögskolemetodik, personlig utveckling och
individuell psykoterapi för att höja utbildningsnivån och rusta deltagarna inför vidare studier och
arbetsliv.
Projektperiod: 2010-04-01-2013-12-31
Projektägare: Ljungskile Folkhögskola
Samverkanspartner: Sankt Lukasföreningen i
Göteborg, Socialtjänsten vid Lärjedalens
stadsdelsförvaltning, Folkhögskolan i Angered
Antal deltagare: 80 kvinnor 80 män
ESF-stöd: 7 223 814
Kontakt: Ann-Kristin Falkeby, ann-kristin.falkeby.
[email protected]
ESF-samordnare: Cüneyt Karabulut
Kompanjonen
Att stärka, utbilda och engagera 120 individer
i entreprenörskap så att de kan delta i/starta
sociala företag, kooperativ, föreningar, resursstöd och därmed minska arbetslösheten främst
i Sjuhärad och V Götaland. Målgrupp är främst
funktionshindrade, ungdomar, personer med
utländsk bakgrund.
Projektperiod: 2010-04-01- 2013-03-31
Projektägare: Coompanion Sjuhärad
Samverkanspartner: Arbetsförmedlingen i Mark
och Borås, Arbetsmarknadsenheter i
kommunerna. Avser kommunerna Borås, Mark,
Svenljunga, Herrljunga, Bollebygd och
Vårgårda.
Antal deltagare: 60 kvinnor 60 män
ESF-stöd: 4 011 562
Resultat: 5 kooperativa företag eller ideella föreningar startas som ett resultat av
projektet. Ett av dessa företag kommer att vara
ett resursföretag för andra sociala
företag i Sjuhärad. Detta företag levererar
service som t ex ekonomi, redovisning, personaltjänster. Projektet resulterade i att 3 ekonomiska
föreningar och 2 ideella föreningar har startats.
Handledning sker dessutom av befintliga kooperativ, 1 ekonomisk förening samt 1 ideell förening. Ett tänkt resursföretag i form av en
ekonomisk förening startades sent i projektet.
Dock har detta ännu inte fyllts med
innehåll.
Kontakt: Tina Andreasson, tina.andreasson@
companion.se
ESF-samordnare: Olga Krkic
Matchning Fyrbodal
Syftet är att förstärka individens kontakt med
arbetsmarknaden. Denna förstärks genom vägledning, kortare utbildningsinsatser, validering,
arbetspraktik och arbetsträning. Att identifiera,
utveckla och genomföra matchningsaktiviteter
som leder till ökat utflöde ur Jobb- och utvecklingsgarantins FAS 2. Att utveckla metoder som
innebär ökade möjligheter till arbete för målgruppen. Att utveckla vägledningsfunktionen
inom Folkuniversitetets jobbcoachning/jobbmatchning.
Projektperiod: 2012-01-01-2014-06-30
Projektägare: Folkuniversitetet, Trollhättan
Samverkanspartner: Arbetsförmedlingarna i
Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Lysekil
34
kommer att vara både en samverkanspartner
och en offentlig medfinansiär. Arbetsmarknadsenheten på Trollhättans stad kommer att
vara både en samverkanspartner och en offentlig medfinansiär. Högskolan Väst kommer att
vara både en samverkanspartner och en offentlig medfinansiär. Fyrbodals kommunalförbund
och Trollhättans Folkhögskola
Antal deltagare: 142 kvinnor 142 män
ESF-stöd: 8 675 182
Resultat: Pågående
Kontakt: Karl Järvela,PL, JoakimOlausson,PL
Marcus Hallberg,PÄ, karl.jarvela@folkuniversitet.
se, [email protected], Marcus.
[email protected]
ESF-samordnare: Louise Stiernström
EVA Etablering via arbete
Projektet syftar till att genom samverkan med
samhällsfunktioner, utbildningsaktörer samt
myndigheter skapa förutsättning för individen
att uppnå varaktig förändring på individnivå och
självförsörjning. Projektet vill skapa ett Målet
är att föra varje deltagare i projektet närmare
arbetsmarknaden genom ökad vilja till deltagande, en höjd kompetensnivå och ökad attraktionskraft på arbetsmarknaden. Efter avslutat
projekt skall deltagaren, i de fall de ej gått vidare
till självförsörjning, ha en tydlig handlingsplan
för överlämning till samverkande myndighet och
på så sätt kunna undvika eventuell tillbakagång
i insatssystemet. Deltagaren skall genom projektets samverkan med marknaden få förbättrade
möjligheter att ta steget till självförsörjning.
Fundament för stödjande insatser där individen
får möjlighet till kompetensutveckling, målformulering samt vägledning och stöd.
Projektperiod: 2012-02-15- 2014-06-30
Projektägare: AcadeMedia Eductus
Samverkanspartner: Arbetsförmedlingen Göteborg och Göteborgs Stad (SDF Angered samt
SDF Nordost).
Antal deltagare: 100 kvinnor 100 män
ESF-stöd: 20 055 895
Resultat: Pågående
Kontakt: Senada Ljutic, senada.ljutic@eductus.
se ESF-samordnare: Louise Stiernström
35
Bilaga 2: Exempel på integrationsprojekt i Sydsverige
Samverkan utan gränser
”Samverkan utan gränser” är en fortsättning
på det tidigare ”SUSA projektet”.
Hässleholms
beskrivning lyder: ”Ett projekt för målgruppen
långtidsarbetslösa som på grund av psykisk
ohälsa har svårt att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden samt långtidsarbetslösa invandrare. Genom projektet ska målgruppens behov
och förutsättningar kartläggas, metoder för
samverkan mellan berörda offentliga och privata
aktörer ska utvecklas samt forum för kunskapsöverföring och kunskapsutbyte i lärandeprocesser ska presenteras. Genom individanpassade
insatser och aktiviteter för självutveckling, hälsa,
praktik och lärande samt en aktiv utslussning
ska målgruppen ges förutsättningar för att ta sig
in på den reguljära arbetsmarknaden eller etablera en annan form av aktiv sysselsättning”.
I
SUSA jobbade man med KBT, Mindfulness,
Coaching, cleverboard och alfabetisering parat
med orienteringsutbildningar, praktik och svenska. I ”Samverkan utan gränser ”vidareutvecklar
man metoderna och implementerar dem i samverkan i sjukvården, primärvården, psyk rehabilitering , SFI och andra kommunala verksamheter
i de 7 samverkande kommunerna i Skåne NO.
Projektperiod: 120201 – 14-06-30
ESF-stöd: 9.838.495 kronor
Projektägare: Hässleholms kommun
Kontaktperson: Margareta Håkansson, [email protected]
Jobbzoonen
I jobbzonen är arbetsgivarna med från dag
ett för att utforma innehållet i projektets olika
branschzoner. I en branschzon får deltagarna branschinriktat stöd, t ex i vårdzonen eller transportzonen, för att nå målet arbete. I
branschzonen finns även rekryteringspooler där
deltagaren är på plats hos arbetsgivaren flera
dagar i veckan för att etablera sig på arbetsplatsen eller få feedback vad just hon/han behöver
utveckla för att kunna få jobb där. Deltagaren
kommer att ha stora påverkansmöjligheter för
att forma vägen mot målet och utveckla/skapa metoder. Målgruppen är människor med
invandrarbakgrund i Malmö/Trelleborg/Burlöv
utifrån bakgrunden att denna målgrupp drabbas
särskilt hårt av utanförskapet. Det förväntade
resultat är dels att deltagarna i projektet ska
närma sig arbete, men också skapa nya metoder för målgruppen som kan integreras i andra
verksamheter. Huvudsakliga samverkanspartners
är nämnda kommuner och de lokala Arbetsförmedlingskontoren.
Projektperiod: 120102 – 140630
ESF-stöd: 8.973.969 kronor
Projektägare: Merit Utbildning AB
Kontaktperson: Hilding Åkerman, [email protected]
Integration genom arbete
Projektet är ett samverkansprojekt mellan fyra
Nord Västskånska kommuner, Arbetsförmedlingen, företagarföreningar och arbetsgivare som
syftar till att med hjälp av en mångfald av insatser integrera kommunernas flyktingar i arbetslivet och det svenska samhället inom en period
på sex månader. Förprojekteringen visade bland
annat på följande behov:
- Det finns ett behov av att effektivisera och
förkorta flyktingens tid i olika åtgärder för att
effektivt slussa dessa vidare mot arbete och förhindra passivisering.
- Det finns ett behov av att bättre tillgodose
flyktingarnas medhavda yrkeskompetens.
- Det
finns ett behov av att socialt och ekonomsikt
integrera flyktingarna så att de väljer att permanent och långsiktigt bo kvar i kommunerna och
därmed bistå med både yrkeskompetens och
ekonomisk drivkraft för dels kommunen men
även för kommunens företagare. Detta leder
vidare till ett minskat tryck främst för större stä-
36
der såsom Malmö, Landskrona och Helsingborg
men även andra invandrartäta kommuner i och
med att kommunens flyktingar väljer att stanna
kvar.
- Det finns ett behov att informera och samverka om regeringens lagda integrationspaket.
Projektperiod: 090115 – 130331
ESF-stöd: 12.464.585 kronor
Projektägare: Åstorps kommun
Kontaktperson: Azad [email protected]
Framtid i fokus
”Framtid i Fokus – ett Tvillingprojekt i Samarbete mellan Malmö och Göteborg” ägdes och
drevs av Arbete & Utbildning, SDF Rosengård,
Malmö Stad. Projektet utgjorde ett av fem
delprojekt inom huvudprojektet ”I Arbetsmarknadens Utkant”.
Syfte med projektet var att
genom individuellt utformade stöd-, utbildnings- och arbetsplatsförlagda verksamheter,
samt genom samverkansinsatser med ett parallellgående tvillingprojekt med stadsdelarna
Bergsjön och Kortedela i Göteborg, bidra till
ökade möjligheter för 60 st långtidsarbetslösa
försörjningsstödstagare som är boende i området Herrgården i stadsdelen Rosengård, att ta
sig ut på arbetsmarknaden. Projektet var delvis
en föregångare till ”Hyllie i Förändring”.
Projektperiod: 080701 – 100630
ESF-stöd: 4.797.459 kronor
Projektägare: Malmö stad
Kontaktperson: Mats Johansson, [email protected] Tel: 040 - 341000
Hyllie i förändring
”Projekt Hyllie i förändring var ett samverkansprojekt vars syfte var att främst långtidsarbetslösa inskrivna på AIC Hyllie, AIC Södra Innerstaden, AIC Rosengård, övriga AIC i Malmö och
från andra kommuner i Skåne skulle komma i
arbete direkt eller via praktik/arbetsträning och/
eller utbildning”.
Ett rekryteringsprojekt med
CSR-perspektiv. Projektet är avslutat men man
har implementerat modellen på så vis att staden
har anställt rekryterare som jobbar med att via
CSR-diskussioner med företagen sänka gränserna för de som har svårt att ta sig in.
Projektperiod: 090115 – 100630
ESF-stöd: 19.999.808 kronor
Projektägare: Malmö stad
Kontaktperson: Mats Johansson, mats.johansson@malmo,se
Föräldralediga
Bland nyanlända invandrare är många i barnafödande åldrar, så ofta avbryter man sin introduktion gång på gång för att vara föräldraledig. Ett
alltför vanligt scenario är att en föräldraledig
efter föräldraledigheten är tillbaka på ruta ett:
Han, eller oftast hon, har glömt en del av sin
svenska och tappat studieteknik och självförtroende. Han/hon måste kanske köa till ny plats i
introduktionsverksamheten, börja om på en ny
skola och anpassa sig till den nya situationen att
vara studerande förälder med barn i förskolan.
Redan upparbetade kontakter med arbetsmarknaden i form av praktikplatser etc har fallit i
glömska och måste tas om igen. Ofta följs en
föräldraledighetsperiod ganska snart av nästa,
och situationen med tillfälliga studier kan pågå
under lång tid utan röd tråd och utan framtidsplanering. I värsta fall blir studierna snarare
ett sätt att försörja sig än en väg mot arbete.
Personerna kan då passiviseras som bidragstagare, vilket resulterar i ett förstärkt utanförskap
och ett längre och djupare beroende av samhällets stöd. Projektet består efter en inledande
rekryteringsfas av två huvudsakliga aktiviteter
(framtidsplanering och insatser för att stärka
föräldrarollen och hälsan). Parallellt med detta
bedrivs barnverksamhet som möjliggör att de
föräldralediga deltar.
Projektet ska fånga upp
personer i utanförskap och erbjuda individanpassade lösningar för att de ska närma sig och
etablera sig på arbetsmarknaden. Projektet ska
utveckla nya möjligheter för personer som står
långt från arbetsmarknaden att, parallellt med
föräldraledighet, hålla kontakt med sin framtidsplanering och fortsätta utvecklas språkligt. Det
ska motivera och stödja deltagarna i att skapa
37
sig en situation där de kan både arbeta och vara
föräldrar.
Projektperiod: 090817 – 131231
ESF-stöd: 8.700.356 kronor
Projektägare: Merit utbildning AB
Kontaktperson: Petra Hammar, petra.hammar@
meritutbildning.com
New City
Den första målgruppen var ungdomar, de flesta
första eller andra generationens invandrare, som
med hjälp av unga coacher fick stöd i att bryta
sitt utanförskap.
Den andra målgruppen var beslutsfattare (politiker, chefer, styrelseledarmöter,
styrgrupper mfl) som arbetar för unga utanför.
Den tredje målgruppen var New Citys partnerskap, de som inom respektive organisation arbetar med unga utanför, samt deras nätverk.
Projektperiod: 090115 – 111231
ESF-stöd: 4.659.900 kronor
Projektägare: Drömmarnas hus
Kontaktperson: Lone Lindström, [email protected]
Tel: 040 - 311580
VIS
Projekt VIS II, var ett mångfalds- och jämställdhetsprojekt som Polismyndigheten i Skåne drev
för att öka möjligheten för unga kvinnor och
män med annan etnisk eller kulturell bakgrund
att få ett arbete. Polismyndigheten i Skåne ville
främja vardagsintegrationen genom att tillsammans med strategiskt utvalda samverkanspartners ge unga arbetssökande med utomnordisk
bakgrund en god chans till ett framtida yrke
inom Polisen eller förbättra möjligheterna till en
anställning hos någon av sina strategiskt utvalda
samarbetspartners.
Projektidén byggde på att mångfalden är en
nutida och framtida fråga som är avgörande
för Polisens förmåga att förebygga brott och
öka tryggheten i samhället. För att ge större
legitimitet bör polisens sammansättning vara
representativ för samhället.
Polismyndigheten
ska öka integrationen och pröva nya former av
lärande. Även Polisens egna kunskaper, attityder
och bemötande är avgörande och var därför en
viktig del i projektet.
Projektperiod: 090901 – 101231
ESF-stöd: 5.312.312 kronor
Projektägare: Polisen
Kontaktperson: Elisabeth Torrisi
Trapphuset Rosengård
Trapphuset Rosengård var ett uppföljande
projekt till Trappan som bedrevs under förra
programperioden. Trapphuset vände sig till personer boende i stadsdelen med bristande språkkunskaper, ingen utbildning och mycket liten
tidigare arbetslivserfarenhet och behövde därför
kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser under längre sammanhängande perioder.
projektet var inriktat på att erbjuda deltagarna
en verksamhet som fungerade som utbildningsverkstad och empowermentstation för entreprenörskap, samarbete och kooperativ utveckling.
(Yalla-trappan som föregick detta är nu ett arbetsintegrerat kooperativ).
Projektperiod: 08-0501 – 100430
ESF-stöd: 3.705.764 kronor
Projektägare: ABK konsult
Kontaktperson: Christina Merker Siesjö, [email protected]
Somalien Information Business Center
Projektets syfte är grundandet av ett regionalt
somaliskt informations- och kunskapscenter
syftar till att tillvarata somaliers entreprenörskap
och drivkrafter och frångå en tillvaro i utanförskap mot egen försörjning i form av egenföretagande eller anställning. Det somaliska
informations- och kunskapscentret ska verka
för att stärka kompetensen kring mångfald i
samverkande organisationer för att höja dessas
mottagandekapacitet samtidigt som enskilda
individer ur målgruppen tillhandahålls rätt verktyg genom handledning och stöd av etablerade
somalier.
38
Projektperiod: 120301 – 140630
ESF-stöd: 1.889.827 kronor
Projektägare: Herbert Felix Institutet
Kontakt: Ingemar Jeppsson, ingemar.jeppsson@
eslov.se
Ökad integration genom språk
I ansökan skrev man: ”I samband med den nya
etableringsreformen, där Arbetsförmedlingen
får det största ansvaret för nyanländas etablering, finns det goda skäl för berörda parter i
Skåne att utnyttja den kommande tre-årsperioden till att dels organisera sig regionalt med
intentionen att säkra pågående utvecklingsarbete och erkänt effektiva metoder men också
vidareutveckla utifrån konstaterade brister och
hinder i systemet. En sådan brist är en reell och
tydlig koppling till näringsliv och praktik/arbetsmarknad. En annan brist är praktiska svårigheter att öva på den svenska man faktiskt lär sig.
Ytterligare problem och utvecklingsområden
är metoder för alla de som av olika skäl faller
utanför ”ordinarie” system: exempelvis personer som är korttidsutbildade, analfabeter, som
på grund av trauma eller psykiska besvär har
svårigheter att delta i introduktion, eller kvinnor
som under långa sammanhängande perioder är
föräldralediga ”.
Projektperiod: 101018 – 130630
ESF-stöd: 3.334.273 kronor
Projektägare: Länsstyrelsen Kontaktperson: Helena Hölerman, helena.hölerman@lansstyrelsen.
se .
Räddningstjänstens läringsutbildning
”Räddningstjänstens lärlingsutbildning” var ett
projektet för att utveckla en hållbar modell för
ungas etablering på arbetsmarknaden. Förprojekteringen gjorts genom tidigare projekt ”En
integrerad räddningstjänst”.
Till den nationella utbildningen till brandman
(SMO) ansöker få eller inga ungdomar som är
arbetslösa kvinnor och/eller ungdomar som har
flerspråkig- och kulturkompetens och/eller som
är funktionshindrade. Detta beror i hög grad
på att räddningstjänsten av ungdomarna inte
ses som en möjlig arbetsgivare. Det beror också
på att räddningstjänsten traditionellt inte har
erfarenhet av de medarbetare som är projektets
målgrupp. Projektets syfte vat att öppna en dörr
för dessa ungdomar till räddningstjänsten och
motsvarande organisationer som arbetsgivare.
Syftet var vidare att förbereda och föra ungdomarna till den nationella utbildningen (SMO) där
lärlingsutbildningen kan tillgodoräknas genom
validering. I ansökan skrev man: ”Räddningstjänstens organisation och sammansättning av
ledare och medarbetare måste spegla det samhälle som vi ska serva. Räddningstjänstens nya
uppdrag innebär att förebygga och eliminera
risker för människor och egendom. För att vi
ska bli framgångsrikare måste vi öka kommunikationen och ständigt ha en bred kontaktyta
med befolkningen och företag som är våra
kunder. Självklart måste vi i den kommunikationen företrädas av medarbetare som delar sina
erfarenheter med våra kunder.” Parallellt med
lärlingsutbildningen bedrevs också ett projekt
inom Programområde 1 för de redan anställda
som handlade om likabehandling dvs attityder
och värderingar kopplat till de olika diskrimineringsgrunderna.
Projektperiod: 110401 – 121231
ESF-stöd: 3.734.300 kronor
Kontaktperson: Gunilla Jansson, [email protected] Tel: 040 – 5404801
Myllan
Projektet bygger på en EU-finansierad förstudie
i vilken Malmö kommun undersökt möjligheten
att etablera ett multietniskt handelscentrum i
syfte att skapa arbetstillfällen. Förstudien visade
att det fanns ett stort intresse för att etablera
en sådan Bazar, både från blivande kunder och
från personer som vill bli företagare. Förstudien
visade också att merparten av de arbetslösa som
visat intresse av att bedriva affärsverksamhet i
Bazaren behöver stöd och utbildning för att nå
sitt mål. Projektets syfte är att rusta dessa personer till att bli etablerade på arbetsmarknaden, i
39
första hand som egna företagare i Bazaren.
Tillsammans med samarbetspartnerna ska projektet försöka hitta lösningar på tre utmaningar
som har identifierats under förstudien. 1. Finansieringsproblematiken. I denna fråga kommer
projektet att samarbeta med Microfinansinstitutet och JAK-banken för att hitta lösningar som
gör det möjligt även för personer utan eget
kapital att starta företag. 2. Myndigheter och
strukturer. I denna fråga kommer projektet att
samarbeta med de starta-eget-organisationer
som är verksamma i Malmö. Almi/IFS är i detta
sammanhang extra viktiga som samarbetspartner eftersom de har flerspråkig personal och
är specialiserade på att hjälpa invandrare som
vill starta företag. 3. Tvingat entreprenörskap.
Projektet behöver kunna erbjuda alternativa
vägar till arbetsmarknadsetablering för personer
som satsar på företagande av nödtvång. Viktigt
att personalen tidigt upptäcker dessa personer
och att projektet tillhandahåller stöd för dessa
personer att hitta en anställning i stället för att
satsa på ett misslyckat entreprenörskap.
Projektperiod: 111101 – 140630
ESF-stöd: 12.141.249 kronor
Kontaktperson: Eva Rosengren , eva.rosengren@
malmo.se