Transcript Nummer 2 2010

NR. 2.2010 35 KRONOR
TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM
TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN
Förebyggande tandvård
viktigt vid njursvikt
Kompetenscentrum
En framgångsrik modell
för patientutbildning
Bakterier påverkar
utvecklingen av
diabetisk njursjukdom
DIALÄSEN 2.2010
1
HEMBEHANDLING
- peritonealdialys såväl som hemhemodialys
Baxter Renal har engagemanget och resurserna, kompetensen och organisationen.
Vi hjälper vården att fördela resurserna när efterfrågan ökar och prognoserna blir verklighet.
Baxter ser fram emot att tillfredställa era önskemål och behov inom både PD, HemHD, assisterad PD och assisterad HemHD.
För mer information kontakta din Baxterrepresentant: Baxter Medical AB, www.baxter.se
11.2008
Med en gemensam organisation för PD och HD kan vi leverera optimal support och kvalitet.
INNEHÅLL
22
karin riikonen
Royne Thorman är tandläkare vid
medicinska folktandvården. I sin
avhandling har han visat att god
munvård bland annat kan minska
risken för hjärt-kärlsjukdom i
samband med kronisk njursvikt.
10 Positiva erfarenheter av trainee program för nya njursjuksköterskor
15 Per Åkes krönika: World Kidney Day visar vägen – tillsammans är vi
starkare
20
16 Royne Thorman: Förbättra möjligheterna till bra munhälsa hos njursjuka
20 Kan bakterier orsaka njursjukdom? I Helsingfors studeras underliggande
orsaker till varför diabetisk njursjukdom uppstår
23 Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening
26 Njurskolan – behövs den? Nya alternativ för patientundervisning kan
fungera bättre.
26
30 Alv J Skarbøvik i Norge: Hemodialysbehandlingens historia
32 Njurdagbok stärker egenvård och delaktighet
34 Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik Dialys: Läkare utan
gränser finns snabbt på plats hos drabbade
36 Dansk undersökning om olika sticktekniker vid accesspunktion
41 Nordiatrans: Rutiner överlever endast om de är viktiga och försvarbara
30
DIALÄSEN 2.2010
42 Kompetenscentrum: Stärk patienters och närståendes ställning i vården
46 Nytt informationshäfte med konkreta råd för transplanterade
3
Välj rätt fosfatbindare från början
48% av svenska dialyspatienter dör på grund av hjärt-kärlsjukdom. Det är sedan länge
känt att rubbningar i kalk-fosfatbalansen hos patienter med kronisk njurinsufficiens
stimulerar till utveckling av förkalkning av kärlen.1,2
Det går att fördröja eller undvika förkalkning av hjärta och kärl som annars leder till
för tidig död.2 Genom att välja Renagel® (sevelamer) får man en effektiv
fosfatbehandling utan risk för ackumulering av kalcium och metall i kroppen.3
Renagel har, enligt den senaste dokumentationen, beskrivits
som ett fördelaktigt val för nya dialyspatienter och kan
signifikant förlänga dessa patienters liv.2,4
www.renagel.com
Indikation: Renagel är indicerat för kontroll av hyperfosfatemi hos vuxna patienter som får hemodialys eller peritonealdialys.
Pris och förpackning: Filmdragerade tabletter 800 mg, 180 st 1828,50 kr. Produktresumé 2007-06-01. Px Förmån.
Referenser: 1. Aktiv uremivård i Sverige. SRAU 2006. 2. Block GA et al. Kidney International 2007; 71(5):438-41. 3. Plone MA et al.
Clin Pharmacokinet 2002; 41:517-23. 4. Block GA et al. Kidney international 2005; 68:1815-24. För ytterligare information se www.fass.se
Genzyme AB
Frösundaviks allé 15, 4
169 70 Solna
08-564 604 00
LEDARE
NR. 2.2010 35 KRONOR
INOM
TIDNINGEN FÖR PERSONAL
I NORDEN
N OCH NJURSJUKVÅRD
TRANSPLANTATIO
NUMMER 2.2010
rd
Förebyggande tandvå t
viktigt vid njursvik
Kompetenscentrum
En framgångsrik modell
för patientutbildning
Bakterier påverkar
utvecklingen av dom
diabetisk njursjuk
Omslagsbild:
JUERGEN BERGER / SCIENCE PHOTO LIBRARY
Bilden visar bakterien Pseudomonas aeruginosa
Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden sänds till
Transplantations- och njurmedicinska kliniker i Norden och medlemmar inom
föreningarna alternativt nätverken: Nordiatrans, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening, Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Transplantationsförening, Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik-dialys, norska nefrologer, Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin samt till övriga
intresserade inom professionen.
Dialäsen utkommer sex gånger per år med utgivningsveckor 6, 14, 22, 36,
44 och 51.
Upplaga: 3 300 exemplar (senaste TS kontroll 3 200 exemplar.)
Postadress: Tidningen Dialäsen, Getabocksvägen 4, 187 54 Täby, Sverige.
Tel/Fax: +46-8-510 515 00
E-post: [email protected]
Hemsida: www.dialasen.com
Ansvarig utgivare: Pia Lundström, [email protected]
Redaktionellt råd: Anna-Lena Byström, Ellinor Broms, Annette Lennerling
och Ulla Winge
Grafisk form: John Losciale, [email protected]
Redaktion: Anna-Lena Byström, [email protected]
Ellinor Broms, [email protected]
Karin Larsson, [email protected]
Annette Lennerling, [email protected]
Susanne Rydell, [email protected]
Ulla Winge, [email protected]
Illustration: Anna Svanfeldt
Tryckeri: Trydells Tryckeri AB, Laholm
Annonsering: Se www.dialasen.com eller www.sverigestidskrifter.se
Artikelförfattare och annonsör svarar för innehållet i publicerat material.
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända bidrag, dock utan att
förvanska innehållet i materialet. All redaktionell text och bild lagras elektroniskt för att kunna publiceras på Dialäsens hemsida www.dialasen.com.
Författare som ej accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip
publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. Tidningen Dialäsen ansvarar inte
för inskickat obeställt material.
Manusstopp för Dialäsen 3/2010 är den 16/4 med utgivning v 22. Manusstopp för 4/2010 är den 21/6 med utgivning v 36. Sänd din artikel skriven
i Word till: [email protected]. Komplettera gärna med fotografier som
sänds separat per post eller högupplösta digitala bilder med minst 300
dpi. Mer information finner du på www.dialasen.com »författaranvisningar«.
Adressändring: Medlemmar i Nordiatrans, SNF, STF, SNSF och MTF-D kontaktar respektive förening. Övriga läsare gör sin adressändring på
www.dialasen.com
Prenumerationsärenden: www.dialasen.com
Tel: +46-8-510 515 00. Kostnad för sex nummer år 2010 är 210 sek. Uppge
om du tillhör någon av ovan nämnda föreningar så erhåller du tidningen genom din förening.
ISSN: 1104-4616
DIALÄSEN 2.2010
PIA LUNDSTRÖM | ANSVARIG UTGIVARE
Vill vi så kan vi påverka
framtidens njursjukvård
Det är känt att om njursvikt upptäcks
i ett tidigt skede kan mycket göras för
att förhindra sjukdomsutvecklingen.
Men detta sker endast på ett fåtal platser i världen. Vanligast är att upptäckten sker om man själv vill som individ
– eller om man har egen kunskap, som
till exempel du har, som arbetar inom
njurmedicin och transplantation.
Vi med kunskap vet att vi inte vill bli njursjuka. För vi vet
vad njursvikt innebär för den som drabbas. Flertalet friska
människor har inte denna vetskap och kommer aldrig att få
det heller, om inte de eller deras anhöriga drabbas av sjukdom. Alternativet finns förstås och det är att vi som har kunskap ser till att på olika sätt sprida den.
Hur gör man det då? Jo, ett bra sätt är att gemensamt uppmärksamma Världsnjurdagen som inträffar varje år i mars.
I år genomfördes en världsomspännande hälsokampanj den
11 mars som satte fokus på våra livsviktiga organ njurarna
med temat »Njurskador vid diabetes och högt blodtryck kan
påverkas – om behandling sätts in tidigt«. Pressmeddelanden
i Sverige gick gemensamt ut från Svenska Njurförbundet,
Svensk Njurmedicinsk förening och Svensk Njurmedicinsk
Sjuksköterskeförening. Företag inom njurmedicin och transplantation gick också ut med pressmeddelanden för att uppmärksamma njurarnas betydelse och vikten av kännedom
om riskfaktorer. På olika platser genomfördes blodtryckstagning ute bland allmänheten. I nästkommande nummer av
Dialäsen presenteras några av de praktiska initiativen som
genomfördes under årets Världsnjurdag. Att göra allmänheten mer medveten om riskfaktorer till njursjukdom är ett utmärkt sätt att påverka framtidens njursjukvård.
Detta nummer speglar att mycket är på gång – enkla test
som kan upptäcka begynnande sjukdom, och forskning som
pågår för att hitta orsaker till uppkomst av njurskador. Och
hur kan vi som personal bäst stötta patienten att själv ta kommandot över sin sjukdom. Allt handlar om att minska uppkomst, bromsa utveckling av njursvikt eller att utföra och
förstå sin behandling på bästa sätt.
Pia Lundström
5
SE.CEL.0906.1
CellCept (mykofenolatmofetil) L04 AA06 (Rx, F). Baserat på produktresumé 2009-05-29.
Indikationer: Profylax mot akut transplantatavstötning efter njur-, hjärt- eller levertransplantation
i kombination med ciklosporin och kortikosteroider. Varningar och försiktighet: CellCept skall
inte användas under graviditet och är kontraindicerat vid amning. Förpackningar: CellCept finns
i tabletter 500 mg, kapslar 250 mg, pulver till oral suspension 200 mg/ml, samt som pulver till koncentrat till infusionsvätska 500 mg. För aktuella priser och ytterligare information, se www.fass.se.
NYHETER
Screening av proteinuri förutspår risk för njursvikt
Genom screening av protein i urinen kan man tidigt upptäcka om en person har ökad risk att utveckla njursvikt. Redan vid en mild proteinuri hos personer med normal njurfunktion kan man se ökade hälsorisker som till exempel
hjärtsjukdom.
Enligt forskarna vid University of Calgary i Alberta, Canada, är proteinuri en bättre parameter för att uppskatta en
hotande njursvikt än serumkreatinin som används idag, och
de rekommenderar att det ska ingå i framtida guidelines. I
slutet av sommaren 2011 räknar man med att de nya riktlinjerna ska vara klara i USA.
Studien är en observationsstudie och bygger på mätningar
av glomerulär filtrationshastighet (GFR) och proteinuri hos
en miljon vuxna medborgare i Alberta mellan år 2002 och
2007.
Personer som hade låg GFR och höga halter av protein i
urinen drabbades i större utsträckning av njursvikt, hjärtin-
farkt och död jämfört med dem med högre GFR och låg förekomst av proteinuri. Så var det även om GFR höll sig konstant men förekomsten av proteinurin ökade.
Personer med nästan normal GFR, men med hög proteinuri, hade också en högre risk för att utveckla njursvikt,
hjärtsjukdom och död än de som hade sämre GFR utan någon proteinuri.
Mängden protein i urinen tycks alltså vara mer korrelerat
till hotande njursvikt än GFR.
Bortsett de nya riktlinjerna för provtagning behövs nu fler
studier för att finna de bästa åtgärderna för att hjälpa personer som i screening visar sig ha proteiner i urinen.
Studien presenterades i Journal of American Medical Association den 3 februari 2010.
Källa: healthfinder.gov
Auxiliär leverbit skyddar mot avstötning
För patienter som bildar mycket antikroppar
mot andra människors celler är det svårt, ibland nästan omöjligt, att hitta en
njure för transplantation
som inte kommer att stötas bort. Antikroppar kan
bildas i samband med graviditeter, blodtransfusioner eller tidigare transplantationer. På Sahlgrenska
universitetssjukhuset har
en operationsmetod utvecklats där man samtidigt
som man transplanterar en
njure också transplanterar
en bit lever från samma donator. Leverbiten har visat
sig ha en skyddande effekt
mot avstötning. Njurtransplantation med så kallad auxiliär leverbit till patienter
med stor andel antikroppar
har använts sedan 2001 och
med bra resultat.
DIALÄSEN 2.2010
En avhandling av Madeleine Ingelsten har visat att
att den gen som bildar toleransenzymet IDO kraftigt
aktiveras i samband med
kombinerad njur- och levertransplantation. I studier på djur är det känt att
IDO skyddar fostret från att
stötas bort under en graviditet. Fostret har en kombination av moderns och
faderns vävnadstyper och
har därför celler som delvis är främmande för modern. Fostret måste alltså
skyddas från moderns immunförsvar under graviditeten. IDO kan produceras
bland annat av immunförsvarets dendritiska celler,
som styr balansen mellan
aktivering och nedreglering
av immunförsvaret. Dendritiska celler som producerar IDO kan skapa tolerans.
ritiska celler som aktiveras
i närvaro av IL-10 är mindre
benägna att aktivera immunförsvaret och man menar att de är toleransinducerande. Både IDO och IL-10
kan alltså ha betydelse för
leverns förmåga att skydda
njuren från avstötning vid
njurtransplantation med
auxiliär leverbit. Ökad kunskap om hur kroppen styr
immunförsvaret mot avstötning eller mot tolerans kan
vara till stor nytta för utvecklingen av nya läkemedel.
Källa: Sahlgrenska Akademin,
Göteborgs universitet
Madeleine Ingelsten
Den immunreglerande faktorn IL-10 produceras direkt
efter njurtransplantation
med auxiliär leverbit. Dend-
Avhandling 2010: Molecular mechanisms behind the liver-induced acceptance of renal grafts
in highly sensitized patients, av
Madeleine Ingelsten
7
NYHETER
Samband mellan inflammation
och diabetesretinopati
Retinopati, som beror på kärlförändringar
i ögats näthinna, är en av de mest fruktade
komplikationerna till diabetes. Det är den
tredje viktigaste orsaken till blindhet i industriländerna, trots att det idag finns en väletablerad behandling i form av laser.
I vissa fall blir inflammationen kronisk, vilket kan bero på
att vävnaden har skadats av en intensiv inflammatorisk reaktion, eller att skadliga faktorer av något skäl stannat kvar
i vävnaden.
Högt blodsocker leder till en reaktion i näthinnan och
skadliga komplex bildas. Bland annat bildas proppar i de
små blodkärlen, och vita blodkroppar fastnar. Vid diabetes
har de vita blodkropparna visat sig vara klumpigare och ha
en ökad vidhäftningsförmåga. Vid aktivering släpper de ut
fler giftiga produkter än annars.
Orsaken till diabetiska ögonskador är inte helt känd. Bra
kontroll på blodsocker och blodtryck minskar risken, men
det måste finnas även andra faktorer. En del diabetiker fortsätter att utveckla kärlförändringar, trots god blodsockerI Carin Gustavssons avhandling visade det sig att tre fakkontroll, medan andra nästan inte alls har några förändtorer var förhöjda i blodet från patienter med allvarlig retiringar.
nopati jämfört med patienter utan elEn hypotes är att det egentligen är
» Vid diabetes har de vita
ler med lindrigare skador. Faktorerna
en inflammation i näthinnan som orblodkropparna visat sig vara
var den inflammatoriska cytokinen TNFsakar förändringarna. Carin Gustavsklumpigare och ha en ökad
alfa och två molekyler som ansvarar
son, ögonläkare och forskare, har i en
vidhäftningsförmåga. Vid akför vidhäftning av vita blodkroppar till
avhandling tittat närmare på sambantivering släpper de ut fler gifkärlväggen. Sedan resultatet justerats
det mellan inflammation och skador
för andra kända riskfaktorer för ögonhos personer med olika grader av diabe- tiga produkter än annars. «
skador som ålder, diabetessjukdomens
tiska förändringar, samt i två olika dialängd, blodsockerkontroll, blodtryck, midjemått, kroppsbetiska djurmodeller.
massa och njurfunktion kvarstod TNF-alfa som en oberoende
markör för allvarlig ögonskada. TNF-alfa tycks ha en stark
Näthinnan är komplex med flera olika cellager och flera
koppling till retinopati, men rollen är komplicerad eftersom
olika typer av celler. Här pågår ett ständigt utbyte av inforden även kan ha en skyddande effekt.
mation mellan de olika cellerna. Ett fint nätverk står för
I en undersökning ströps blodflödet och framkallades syblodförsörjningen. Redan tidigt vid diabetes påverkas nätrebrits i näthinnan hos råtta. Syrebristen visade sig leda till
hinnans celler på ett sådant sätt att stora molekyler och
en kraftig ökning av flera inflammatoriska faktorer hos både
vätska från blodbanan kan sippra ut i näthinnan. Blodkärlen
icke-diabetiska och diabetiska djur. Alltså verkar även syrekan till slut inte förse näthinnan med syre och näring, och
brist i näthinnan framkalla en kraftig inflammatorisk reakförmågan att transportera bort slaggprodukter försämras.
tion.
Lokal syrebrist och ansamling av giftiga produkter uppstår.
Vid sen retinopati fanns också tecken på att inflammatoDet leder till att nya sköra och lättblödande blodkärl bildas,
riska faktorer med särskild betydelse för de vita blodkropsom efterhand ombildas till bindväv i näthinnan istället.
parna ökade i samband med syrebrist. Kopplingen vid tidig
Inflammation är kroppens sätt att försvara sig mot skadretinopati var inte lika stark.
liga faktorer, och beroende på utlösande faktor triggas olika
Carin Gustavsson forskar på enheten för vaskulära diabeinflammatoriska reaktioner igång. Gemensamt för dem alla
teskomplikationer vid Lunds universitet i Malmö och henär ett ökat inflöde av vita blodkroppar och inflammatoriska
nes avhandling heter Inflammatory Mediators in Diabetic Retinofaktorer. Små proppar och blödningar uppstår, men vanlipathy.
gen upphör den inflammatoriska reaktionen och död vävnad och döda bakterier och vita blodkroppar transporteras
bort efter en tid.
Källa: diabetesportalen.se
8
DIALÄSEN 2.2010
Mihai Oltean studerar
metoder för att
skydda transplantat
från att skadas.
Njurtransplanterade svårt
sjuka av infektion i hjärnan
Nya metoder för bättre
organtransplantationer
Tarmen är det organ som
är svårast att transplantera
på grund av livshotande
komplikationer som uppkommer huvudsakligen till
följd av en skadad tarmslemhinna. Två olika metoder har hittats som kan
minska utvecklingen av
slemhinneskadan som uppkommer framför allt under
tiden organet måste förvaras, fram till transplantationen eller strax efter transplantationen. Studierna
utfördes i en tarmtransplantationsmodell på råtta. Den
ena metoden består av införseln av speciella lösningar i
tarmen. Med denna metod
fördröjs skadeutvecklingen
men den hindras inte helt.
Den andra metoden framkallar vissa skyddande proteiner i transplantatet, efter
att ett visst immundämpande läkemedel ges till organdonatorn innan organet
tas ut. Förutom att behandlingen visar en starkt skydDIALÄSEN 2.2010
dande effekt – transplantatet har en bättre struktur
och funktion efter att ha blivit inopererat i mottagaren
– upptäcktes att även mottagaren av sådana förbehandlade transplantat är mindre
påverkad av transplantationen jämfört med mottagare
av obehandlade transplantat. Även andra organ som
kan transplanteras, såsom
njurar och lever kan gynnas av förbehandling av donatorn.
Båda metoderna som
testades experimentellt
kan lätt överföras i klinisk
praxis. Dessa studier kan
leda till förbättrade resultat
av transplantationer, minskad komplikationsfrekvens
och bättre användning av
flera organ.
I en klinisk studie undersöktes om ett visst protein,
som visade sig öka i blodet
på patienter med skov av
inflammatorisk tarmsjukdom, kan användas som
avstötningsmarkör efter
tarmtransplantation. Där
upptäcktes att proteinet resistin ökar som förväntat,
men detta sker även i andra
sammanhang såsom vid allvarliga infektioner. Detta
begränsar det diagnostiska
värdet av resistin, men fyndet är mycket intressant
och kan leda till en bättre
förståelse av detta proteins egentliga roll i samband
med andra sjukdomar.
Sahlgrenska Universitetssjukhusets Transplantationscentrum är det enda
transplantationscentrum
i Norden, och ett av få i Europa, som utför tarmtransplantationer.
Studie av med dr: Mihai Oltean,
leg.läkare, avd för Kirurgi, Inst. för
Kliniska vetenskaper, SA-GU. [email protected]. Handledare professor Michael Olausson.
Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset
I USA har två njurtransplanterade blivit svårt
sjuka av infektion i hjärnan. Infektionen har överförts från donatorn och
var sannolikt orsaken till
donatorns död men den
diagnostiserades aldrig, läkarna trodde att det var en
autoimmun sjukdom. Två
andra patienter har transplanterats med organ från
samma donator men ingen
av dem har blivit sjuka. Tre
veckor efter njurtransplantationerna insjuknade hastigt, med bara några timmars mellanrum, de båda
njurtransplanterade patienterna med feber och
kramper. Ytterligare tester genomfördes på den avlidne donatorn och samma
infektion som hos patienterna påvisades. Infektionen orsakades av en
amöba, Balamuthia mandrillaris, som lever i jord
och i vatten. Bara 70 fall
av denna infektion har tidigare identifierats i USA,
nästan alla med dödlig utgång. Dessa två fall är de
första hos transplanterade. Infektioner överförda
via transplantat är sällsynta men det finns fall beskrivna där transplanterade fått West Nile virus
och rabies.
Källa: www.nytimes.com
9
Mikael Turesson
NYHETER
Trainee-program för
njursjuksköterskor
När tre nyutbildade sköterskor anställdes på
njuravdelningen i Växjö erbjöds de delta i ett
trainee-program för blivande njursköterskor.
Erfarenheterna hittills är enbart positiva.
Att dialyssjuksköterskor har en unik kompetens är det ingen
som ifrågasätter. Men njursjukvård är så mycket mer än dialys. På en njurmedicinsk vårdavdelning är de inneliggande
patienterna ofta komplicerade fall med svåra njursjukdomar,
akut eller kronisk njursvikt och andra internmedicinska
sjukdomar. Dessutom fungerar avdelningen ofta som ett nav
för den njurmedicinska vården i upptagningsområdet. Dit
ringer både patienter och andra vårdgivare dygnet runt och
alla årets dagar för att få råd och hjälp. Att arbeta som sköterska på en njuravdelning kräver både erfarenhet och stora
kunskaper, det vill säga en unik kompetens.
När de tre nyutbildade sjuksköterskorna började på den
njurmedicinska vårdavdelningen på Centrallasarettet i Växjö
hösten 2009 väcktes idén om ett traineeprogram för att bland
annat strukturera utbildningen. Ansvariga för programmet
blev Helen Ahlgren, sektionsansvarig sjuksköterska och Nils
Grefberg, njurläkare. Bägge undervisar på institutionen för
vårdvetenskap på Linnéuniversitetet i Växjö. Ett antal moment i utbildningen identifierades och diskuterades med
10
Trainee-sköterskorna Lisa Gustafsson, Tobias Ling och
Emelie Petersson med handledaren Helen Ahlgren.
trainee-sköterskorna – se rutan till höger. De olika momenten kunde delas in i gemensamma och enskilda.
De delar av utbildningen som genomfördes gemensamt bestod av fyra seminarier om cirka två timmar. Inför det inledande seminariet fick trainee-sköterskorna läsa in kapitlet
om njursjukdomar i den lärobok (Medicinboken, förlaget Liber) de använt under utbildningen. Seminariet leddes av Nils
Grefberg som gick igenom avsnitten i boken och betonade
vad som är viktigt att kunna för det praktiska arbetet som
njursjuksköterska.
Det andra seminariet handlade om njurmedicinsk omvårdnad och inför detta fick deltagarna läsa in en bok (Njursjukvård, Studentlitteratur) i ämnet. Seminariet leddes av Helen Ahlgren som har mångårig erfarenhet som sjuksköterska
inom olika delar av den njurmedicinska vården. De två återstående seminarierna bestod i att dietist och sjukgymnast
gick igenom sina respektive kunskapsområden med traineesköterskorna.
Ett av de individuella momenten var hospiteringen på dialysmottagningen. Inför detta fick trainee-sköterskorna en
lista med frågor de skulle kunna besvara efter besöket, till exempel vad torrvikt är och vilka kliniska tecken på övervätskning sjuksköterskan kan värdera.
DIALÄSEN 2.2010
FAKTA Trainee-programmet
Gemensamma moment:
Seminarium om
• Njurmedicinska sjukdomar
• Njurmedicinsk omvårdnad
• Nutrition
• Sjukgymnastik
Individuella moment:
• Hospitering på dialysmottagning
• Hospitering på PD-mottagning
• Hospitering på transplantationsmottagning
• Deltagande vid en njurtransplantation
• Deltagande vid operation av AV-fistel och/eller CVK-inläggning
Vad tycker trainee-sköterskorna?
Lisa Gustafsson tycker att traineeprogrammet har gjort att
hon känt sig välkommen till avdelningen. Njurmedicin är
en komplicerad vetenskap men givande, rolig och utvecklande. Programmet har gjort att man känner sig mer förberedd för det man möter i arbetet. Jag vet mer varför man utför åtgärder, och vågar ta fler egna beslut, säger Lisa som
också påpekar att det är lättare att samlas och diskutera i
grupp än att sitta ensam och läsa.
Emelie Petersson upplever att traineeprogrammet har varit ett bra initiativ för att öka förståelsen för njurmedicin
och ökar tryggheten i yrkesrollen som njursjuksköterska.
Jag är redan säkrare i min yrkesroll avslutar Emelie.
Tobias Ling anser att trainee-programmet är ett jättebra initiativ. Det har gett ökad förståelse för omvårdnaden
av njursjuka patienter eftersom det omfattar alla delar av
njurmedicinen. Patienterna är ofta komplexa och multisjuka och utan den kunskap trainee-programmet givit hade
vi inte kunnat ge lika professionell omvårdnad som vi gör
nu säger Tobias.
Trainee-programmet pågår under ett läsår och avslutas
därefter. Det enda problemet har varit att få tid till de olika
momenten. Trainee-sköterskorna har varit bundna av sina
tjänstgöringstider och det har inte alltid varit lätt att få
tid avsatt. Antalet moment i programmet (se rutan) skulle
kunna utökas, t ex med hospitering på en urologavdelning
för att lära mer om KAD och nefrostomier, men tiden blir
en begränsande faktor.
Målet för trainee-programmet har inte bara varit att
strukturera utbildningen. En lika viktig aspekt har varit
att trainee-sköterskorna ska inse vilken
unik kompetens som krävs för att vara
en bra njursjuksköterska och motiveras
för uppgiften.
Nils Grefberg, Överläkare, Njursektionen,
Medicinkliniken, Centrallasarettet Växjö.
DIALÄSEN 2.2010
Gör som mer än hälften av Sveriges
dialysavdelningar och använd Stop-Hemo,
blodstillande vadd vid avslut av hemodialys vid de tillfällen då blödningen är svår
att stoppa med sedvanligt avslutningsmaterial. Genom att påskynda koagulationen
uppnås en tidsvinst för både patient och
vårdpersonal. Ett fördelaktigt pris bidrar
dessutom till lägre vårdkostnader.
För information om användning
och verkningsmekanism besök
www.stophemo.se
Finns på apotek.
Furukullen AB · Box 24073 · 104 50 Stockholm
11
Zemplar nu
som
®
Nu introduceras Zemplar i ny beredningsform, kapsel 1 µg och 2 µg
Effektiv
Selektiv
Preventiv
SWE/108/27Apr2009
Indikationen omfattar CKD stadie 3, 4 och 5.
Zemplar kapsel är indicerat för profylax och behandling av sekundär
hyperparatyreoidism hos patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie
3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas
med hemodialys eller peritoneal dialys.
12
Zemplar Kapsel: (A11CC07): Receptbelagt läkemedel. Profylax och behandling av sekundär hyperparatyreoidism hos
patienter med kronisk njurinsufficiens, (Stadie 3 och 4) och patienter med kronisk njursvikt (Stadie 5), som behandlas
med hemodialys eller peritoneal dialys. Pris: För aktuellt pris se www.fass.se. Senaste översyn av produktresume
2007-12-14. För dosering, kontraindikationer, varningar och försiktighet samt övrig information se www.fass.se
• Abbott Scandinavia AB • Box 509, 169 29 SOLNA • telefon 08-546 567 00
DIALÄSEN 2.2010
NYHETER
Gen för FSGS
upptäckt
Nytt europeiskt
forskningsprojekt
om njursvikt
Kronisk njursvikt, som primärt orsakas av diabetes och
högt blodtryck, påverkar många människors liv i Europa.
Omkring tio procent av Europas befolkning det vill säga
cirka 50 miljoner är drabbade, de flesta i en tidig fas av njurvikt. Om njursviktssjukdomen diagnostiseras tidigt kan
man förebygga utvecklingen och möjligen undvika dialys
och transplantation. Ett nytt Europeiskt forskningsprojekt
kommer att startas i mars 2010 och ska pågå i fem år. Syftet
med projektet är att identifiera bättre strategier och nya behandlingsformer i ett tidigt skede av njursvikt för att förebygga för att förbättra livskvaliteten för patienterna.
Forskningsprojektet som kallas SysKid (Systems Biology
toward Novel Chronic Kidney Disease Diagnosis and Treatment) består av 25 forskningsgrupper från 15 olika länder
och finansieras med medel från europeiska unionens Framework Programme 7. SysKid är ett tvärprofessionellt projekt bestående av kliniker, statistiker, epidemiologer och molekylärforskare. Dessa ska arbeta med att undersöka och förstå
patofysiologin av kronisk njursvikt som i sin tur kan skapa
verktyg för att kunna identifiera riskpersoner och utveckla
nya behandlingsmetoder.
I Boston har forskare gjort en genetisk upptäckt som ger
nytt hopp för den svåra njursjukdomen fokal segmentell
skleros (FSGS). FSGS är den näst vanligaste orsaken till njursvikt hos barn som leder till behov av dialysbehandling och
njurtransplantation. Sjukdomen kan sedan återkomma i
transplantatet, ibland redan några timmar efter transplantationen. Det forskarna har upptäckt är olika mutationer i
genen INF2. Andra gener har tidigare kopplats till sjukdomen FSGS men forskarna i Boston hävdar att INF2 är ett viktigt fynd. Man menar att upptäckten också delvis kan belysa
varför sjukdomen FSGS uppkommer. Genen INF2 kodar om
ett protein som reglerar ämnet actin. Actin är ett protein
som är nödvändigt vid konstruktionen och uppbyggnaden
av celler. Både actin och INF2 finns i stora mängder i podocyterna, som är celler i njuren som filtrerar toxiner. Forskarna tror att orsaken till FSGS kan vara en sönderslitning
av podocyternas struktur och därmed också deras funktion.
Idag behandlas sjukdomen FSGS framförallt med sterioder, en behandling som bara är effektiv till en viss del. Kunskapen om underliggande orsaker till sjukdomen är begränsade och därför är också behandlingsmöjligheterna dåliga.
Forskarna hoppas att fortsatta vetenskapliga studier på
INF2 ska leda fram till kunskaper om hur FSGS uppkommer
och därmed bättre behandlingsmöjligheter.
Källa: www.alphagalileo.org, www.syskid.eu
Källa: http://zikkir.com/health
Reflektion kring dialys
Tänk att inre rening – i bokstavlig mening –
och försöker att spara på det som är bra.
faktiskt är möjlig att få!
Mätbara ämnen går an att hantera
Fast vi jobbar med de’ och dagligen ser de’
men kring allt det andra kan man fundera …
är det inte helt lätt att förstå.
När känslor och tankar helt blivit kemi
»Dialys« – det är rena grekiskan ju
kanske vi jobbar med HDterapi?
men ett påtagligt hantverk för oss här och nu.
Då går patienten hem med gladare min
Vi mäter och väger i stort och i smått,
sen vi korrigerat hans serotonin.
delar upp individen på ont och på gott.
anna svanfeldt
Vi sticker och kopplar och ställer in rätt.
Var behandling är skräddarsydd på sitt
sätt.
Det finns säkert mera att dialysera …
Medan forskningen pågår kan vi fantisera …
Som alltid är det som betyder mest
att man hittar den lösning som passar bäst.
Vi avlägsnar det som man inte vill
ha
Av Kerstin Johansson -09
13
NYHETER
Ny styrelse inom
Svensk Transplantationsförening
Svensk transplantationsförening
har som syfte att bland annat genom
anordnande av vetenskapliga möten
stödja och stimulera utvecklingen av
transplantation av främmande organ
och vävnader. Medlemmarna består av
läkare och annan medicinskt verksam
personal med kliniskt och vetenskapligt
Annika Tibell
intresse för transplantation. Företrädare för närstående verksamheter har möjlighet till associerat medlemskap. Svensk Transplantationsförening har ny
styrelse från och med 26 november 2009:
Ordförande: Annika Tibell, Transplantationskirurgiska kliniken, Karolinska
Universitetssjukhuset Huddinge. [email protected]
Sekreterare: Helene Andersson, Kliniken för Njurmedicin och Transplantation, Universitetssjukhuset MAS. [email protected]
Kassör: Bengt von Zur-Mühlen, Njurmedicinsektionen, Medicinkliniken,
Akademiska Sjukhuset. [email protected]
Ledamöter: Lars Bäckman, Sektionen för transplantation och leverkirurgi,
Akademiska sjukhuset. Christian Cahlin, Transplantationscentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Göran Dellgren, Transplantationscentrum,
Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Henrik Gjertsen, Transplantationskirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Marie OmnellPersson, Kliniken för Njurmedicin och Transplantation, Universitetssjukhuset MAS och Lars Wennberg, Transplantationskirurgiska Kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.
Stor ökning av
levande leverdonatorer
Över 15 000 personer väntar på en ny lever i USA. De senaste åren har antalet avlidna donatorer minskat och medianväntetiden för en ny lever var omkring 300 dagar. Fler
patienter än tidigare har också avlidit i väntan på en levertransplantation. Detta faktum har gjort att man inom transplantationsverksamheterna funderat på alternativa vägar
för att öka tillgången av levrar för transplantation.
Tidigare undersökningar har visat att patienter på leverväntelista har upplevt oro över den levande leverdonatorns
säkerhet och generell kunskapsbrist om organdonation något som lett till en motvilja att bland familj och vänner diskutera levertransplantation med levande donator. Fem
transplantationscentrum i New York ingick i en interventionsstudie där man satsade på utbildning. Utbildningsmaterialet som användes bestod i den här undersökningen
av en skriftlig information och en DVD och kallas »In their
own words the experieces of living liver donors« och finns
tillgängligt på www.nyclt.org/living_donor/. Resultatet av
studien visade att efter utbildning av patienterna på väntelistan ökade antalet utredningar av potentiella leverdonatorer med 74 procent och det blev 42 procent fler som fullföljde leverdonatorsutredningen och donerade en bit lever
för transplantation.
Källa: www.bio-medicine.org/medline-news
Reagensstickor i ny webbutik
Besök www.herbahealth.se
• Acid Test-Citrosteril mäter pH i dialysat
• Blodläcksticka
• RenalCheckPX- Dialox© (Peroxidtest)
• WaterCheck2- Klor (0,1mg/liter) kontroll efter RO.  
Krav i SLS.
• WaterSoft- Vattenhårdhet
Reagensstickorna förvaras i rumstemperatur. Enkelt handhavande.  
Analyserna ger svar inom 1/2 minut.
Reagensstickorna för klor, peroxid och citronsyra används för resttest  
efter desinfektion av dialysapparater och vattenrenare.
Blodläckstickan reagerar på hemoglobin 0,1 mg/dL och albumin  
10 mg/dL. Den detekterar blod och proteinläckage i dialysfiltret.
WaterSoft används för kontroll av avhärdare för RO.
Herbahealth, Norrholmsv. 250, 132 31 Saltsjö-Boo, Sverige
Tel: +46-8-715 75 05 Fax: +46-8-715 75 55 Mobil: +46-707-37 39 01
E-post: [email protected]
www.herbahealth.se
14
DIALÄSEN 2.2010
KRÖNIKA
PER ÅKE ZILLÉN | PATIENT
Starkare tillsammans
N
utsträckning genom livet, då riskerna för både diabetes
jursvikt och diabetes har ett långvarigt och
typ 2 och njursvikt ökar med stigande ålder. Det innebär
olyckligt förhållande till varandra. Drabbas man
en livsstil med bland annat en rimlig balans mellan enav diabetes är risken ganska stor att man drabbas
ergiintag och energiutgifter, sund kost, tolererbar belastäven av njursvikt. Ungefär 30% av dem med diabetes typ 1
ning av insulinsystemet, normalvikt, tobaksfrihet, regeloch mellan 10% och 40% av dem med diabetes typ 2 drabbunden fysisk träning. Med samma medel kan förstadier
bas på sikt även av terminal njursvikt, enligt World Kidtill diabetes typ 2 bromsas – antagligen tidiga stadier av
ney Day’s faktablad.
njursvikt också.
Diabetes och njursvikt har mycket gemensamt. Flera av
riskfaktorerna är till exempel desamma för de båda sjukdomarna. Bägge sjukdomarna är kroniska, effektiva boteen speciella njursviktskosten, som för njurmedel finns inte och bägge sjukdomarna utvecklar sig ofta
sviktiga utan diabetes kan dämpa symtomen,
långsamt, över många år.
bromsa progressionen och minska riskerna för
Vare sig diabetes eller njursvikt ger några tidiga symkomplikationer, är betydligt svårare – närmast omöjlig
tom, de är länge eller väldigt länge helt tysta och vi som
– att genomföra för njursviktiga individer med diabetes.
drabbas vet inte om att vi är sjuka.
Det är ytterligare ett starkt skäl för
Enda möjligheten att tidigt upptäcka » Att just risken för njursvikt
att bromsa och kontrollera diabetesbägge sjukdomarna är därför att testa skulle förmå människor att
sjukdomen.
sig trots att man känner sig helt frisk. satsa på en hälsofrämjande
Drabbas man ändå av diabetes, då
Detta sker sannolikt bara för dem livsstil är utomordentligt
måste målet vara att kontrollera disom har förmånen att delta i ett proabetesen så bra så att njurpåverkan
osannolikt. Men, tillsammans
gram för regelbundna hälsokontrolkan fördröjas och helst helt undvimed diabetes, högt blodtryck
ler. Känner man sig frisk söker man
kas. Detta kan vara svårt, men anses
och hjärtkärlsjukdom blir
inte primärvården – och primärvårinte omöjligt – en majoritet lyckas reargumenten för en hälsosam
den söker sällan till synes friska indidan med uppgiften. En 0-tolerans mot
livsstil fler och betydligt
vider för tester.
njursvikt för diabetiker har nämnts
starkare. «
För bägge sjukdomarna finns därsom en inte helt orealistisk vision.
för ett stort mörkertal. Av den halva
Av alla dessa skäl är det därför välmiljon svenskar, som antas ha diabetes, och den miljon
digt naturligt att temat för Världsnjurdagen 2010 är »njursvenskar, som sannolikt har någon grad av nedsatt njursvikt och diabetes«, vilket nära följer temat för Världsnjurfunktion är långt ifrån alla upptäckta och diagnosticerade.
dagen 2009 som var »njursvikt och högt blodtryck«.
Bägge sjukdomarna är också nära relaterade till förhöjt
Att just risken för njursvikt skulle förmå människor
blodtryck, som två miljoner svenskar anses ha, och med
att satsa på en hälsofrämjande livsstil är utomordentligt
de ännu allvarligare och ännu mer livshotande hjärtkärlosannolikt. Men, tillsammans med diabetes, högt blodsjukdomarna. Alla dessa sjukdomar påverkar och förstärtryck och hjärtkärlsjukdom blir argumenten för en hälsoker varandra och alla är tysta i tidiga stadier. I ett världssam livsstil fler och betydligt starkare. Starkare blir också
perspektiv ökar förekomsten av alla dessa sjukdomar, i
argumenten för mer förebyggande, fler tester för tidig
många regioner är ökningen dramatisk. I Sverige har föreupptäckt och mer tidig behandling
komsten av diabetes ökat med 40% sedan 80-talet.
World Kidney Day visar vägen – tillsammans är vi starVill man rejält minska riskerna för att få njursvikt bör
kare.
man undvika att få diabetes. Vill man försöka att helt undvika både diabetes typ 2 och njursvikt måste man satsa på
en sund livsstil, redan från tidig ålder – och sedan i ökande
Per Åke Zillén, [email protected]
D
DIALÄSEN 2.2010
15
Förebyggande tandvård kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom vid
kronisk njursvikt. Det är ett av flera skäl att på tidigt stadium ge munnen god vård och extra uppmärksamhet. Det visar Royne Thorman i sin
avhandling om munhälsa hos njursviktspatienter.
– Här gäller det att vara proaktiv, menar han. Och det bästa är att man
kan komma långt med enkla medel.
Mycket talar för
munnen
läkemedel man har eller om man äter proteinreducerad kost
Personer med kronisk njursvikt har ofta besvär med munsom innebär att man äter mycket kolhydrater, säger Royne.
torrhet, inflammationer och infektioner i munhålan. OrsaOm tandläkaren inte har tillräcklig kunskap om detta kan
kerna är många. Uremi ger en sämre smakupplevelse och gör
man få remiss till medicinska tandvården. Dit kan man för
munslemhinnan tunn. Det blir lätt en ond cirkel med sväljövrigt alltid få komma om man behöver.
ningsproblem, aptitlöshet och viktnedgång.
Ultrafiltration i samband med framförallt hemodialys gör
Munnen kallas kroppens spegel. Besvär i munhålan kan
att kroppen blir torr och sparar på utsöndringar, till exempel
till exempel tala för dålig dialyseffekt, och dålig munhälsa
drar salivkörtlarna ner på sin produktion av saliv. Långvarig
har i sin tur konsekvenser för njursvikten.
hemodialysbehandling, medicinering och nedsatt allmän– Det gäller att se till att patienten är väldialyserad, och statillstånd orsakar också ett sämre immunförsvar, med ökad
bil vätskemässigt för att undvika kraftiga ultrafiltrationer,
risk för infektioner av bakterier och svampar, både generellt
menar Royne.
och i munhålan. Svamp i munhålan späder på muntorrheten
Ett oförklarligt högt CRP kan ha sin förklaring i en tanmed ökad risk för karies som följd. Fler än var tredje njursjuk
dinfektion. En ständigt pågående låggrapatient lider av svampinfektion.
» Förebyggande mun-och tanddig inflammation kan utveckla så kallat
– Därför är det viktigt att behandla munvård redan i tidigt stadium av MIA-syndrom (malnutritions-, inflamtorrhet och att minska antalet infektioner
njursvikt kan bromsa upp
mations-, arterioskleros- syndrom). Här
i munhålan, säger Royne Thorman.
förloppet av hjärt-kärlsjukfinns en viktig koppling mellan munhälsa och hjärt-kärlsjukdom.
Kronisk njursvikt innebär en förhöjd dom. Men många patienter
Inför en transplantation är det nödrisk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom med en tidig njursvikt har
vändigt att tänderna är sanerade och att
jämfört med njurfriska. I sin avhandling också ofta en oral ohälsa. «
munhålan är frisk. Obehandlade tandhar Royne funnit att förebyggande munoch tandköttsinfektioner kan äventyra funktionen på den
och tandvård redan i tidigt stadium av njursvikt kan bromsa
transplanterade njuren genom att infektionerna belastar imupp förloppet av hjärt-kärlsjukdom. Men många patienter
munförsvaret negativt.
med en tidig njursvikt har också ofta en oral ohälsa.
– Kronisk sjukdom kan ta mycket både kraft och tid. Man
Om man behöver återskapa tänder bör man välja behandupphör kanske med sina vanliga rutiner, och slutar till exemlingsformer som minskar infektionsrisken. Implantat kan
pel att gå till tandläkaren, menar Royne. Sjukdomen innebär
till exempel vara jobbiga både att få och att sköta. Det finns
så stora förändringar att man helt enkelt inte orkar tänka på
alltid en infektionsrisk i samband med tandbehandling som
sina tänder också.
både patient och ansvarig behandlare skall vara medvetna
Det är förståeligt, men lite olyckligt. För det bästa är om
om. När man står inför större behandlingar som ska leda till
man fortsätter gå på regelbundna besök hos sin tandläkare
någon form av tandersättningar menar Royne också att man
och tandhygienist.
ska tänka sig för och välja den form av behandling och den
– Man bör berätta för tandläkaren om sitt hälsoläge. Vilket
konstruktion som är minst krånglig.
stadium av njursvikt man har, vilken behandling och vilka
16
DIALÄSEN 2.2010
Det är viktigt med daglig munvård och regelbundna besök
hos tandläkaren vid kronisk njursvikt. Hos den medicinska
folktandvården finns specialkunskaper om munvård i samband med olika sjukdomar. Här utförs ibland även avancerade tandbehandlingar under narkos, som på bilden.
DIALÄSEN 2.2010
17
» Det finns fortfarande mycket
man kan göra för att förbättra möjligheterna till en
bra munhälsa hos patienter
med njursjukdom. «
18
DIALÄSEN 2.2010
Muntorrhet kan avhjälpas genom att man tar saliversättande preparat före varje måltid. Det är syntetisk saliv som är
något trögflytande och smörjer munslemhinna och hals. Det
blir lättare att svälja, och dessutom smakar maten bättre.
Saliversättning kan med fördel även användas på natten
för att hålla munnen fuktig. Alla preparat som även innehåller fluor kan man få utskrivna och preparaten ingår därmed
i högkostnadskortet.
Det finns risk att muntorrhet blir en vana som man inte tänker på, det blir en del av normaltillståndet helt enkelt. Därför är det viktigt att vårdpersonal regelbundet ställer konkreta
frågor till patienten om besvär i munhålan och om munhygien.
På en del avdelningar och mottagningar finns en person
som är speciellt utbildad i och ansvarig för munvårdsfrågor,
och som kan hjälpa patienten med rätt hjälpmedel. Ibland
har man en särskild vagn med munvårdsartiklar.
– Det viktiga är att hitta rätt forum och rätt nivå för information till patienten, menar Royne. För en del räcker det
med information i grupp, medan andra behöver individuell
information och stöd att komma iväg till tandvården.
Royne menar att det delvis handlar om vilken betydelse
tänderna har för den enskilde.
– Betyder smaken något eller spelar det ingen roll? Tycker
man att det är viktigt med en fin mun, eller
finns det annat som är viktigare, eller finns
inte orken?
Royne har under stor del av sin yrkesverksamma tid arbetat som tandläkare inom Folktandvårdens medicinska tandvård. Det var i Karlstad
som han började intressera sig för njursjukas speciella problematik, och inledde ett samarbete med
en njurmedicinsk klinik. Som patient eller ansvarig behandlare kan okunskap lätt leda till
att man missar kopplingen mellan
tandhälsa och njursjukdom. En
ambition med avhandlingen är
att belysa ett område som med
all säkerhet behöver mer uppmärksamhet.
– Det finns fortfarande
mycket man kan göra för att förbättra möjligheterna till en bra
munhälsa hos patienter med njursjukdom, menar han.
I takt med att behandlingsmöjligheterna utvecklas blir överlevnaden bättre. Andelen
äldre patienter med större behov av hjälp blir fler.
DIALÄSEN 2.2010
Omvårdnaden måste följa den tekniska utvecklingen, så patienten inte bara överlever utan också får en så god livskvalitet som möjligt.
– Med små insatser kan man göra så mycket inom det här
området, menar Royne.
Munvård är en viktig del i omvårdnaden som ger patienten
en bättre tillvaro, och lindrar lidande. Dessutom är det lönsamt eftersom det på sikt minskar slutenvårdskostnaderna.
Och det ger förhoppningsvis på sikt mer
pengar till att arbeta med den så viktiga
förebyggande vården. Mer fokus på oral
hälsa och omvårdnad kan med all säkerhet också leda till ytterligare kliniska studier som ökar kunskapen om njursjuka
patienter.
Text Anna-Lena Byström foto Karin Riikonen
Fotnot: Royne Thorman är tandläkare och medicine doktor, och disputerade den 4 december 2009 vid Karolinska Institutet med avhandlingen »Oral Health in Patients with Chronic Kidney Disease«. Forskningen skedde i samarbete med Folktandvården och Karolinska
universitetssjukhuset.
FAKTA Munvård
Hur gör man?
• Inspektion av tänder och slemhinna.
• Rengör morgon och kväll med mjuk tandborste, fluortandkräm och
mellanrumsborstar.
• Speciell rengöring av implantat, broar och vid muntorrhet.
• Daglig rengöring av proteser.
• Undvik småätande, låt tänderna vila mellan måltiderna.
• Drick vatten istället för söta drycker.
• Kontakt med tandläkare vid behov.
Om du hjälper någon annan
• Var uppmärksam på smärtreaktioner, hål i tänderna, sår
och andra besvär.
• Tänk på att även den som saknar egna tänder behöver
munvård.
• Var lyhörd. Fråga hur det känns, och hur den du hjälper
vill ha det.
• Tvinga aldrig någon till munvård.
• Gör munvården till en behaglig stund.
Fakta är hämtat från Läkemedelsuniversitetet, som finns på www.
fass.se. Här finns en kostnadsfri webbutbildning (Äldre och läkemedelsbehandling) som ger kunskap om och konkreta råd kring munhålan och munvård för patienter och personal. Det behövs en inloggning, vilket man enkelt skaffar sig längst ner på sidan.
19
I ett finländskt riksomfattande projekt, det så kallade FinnDiane, studeras typ 1 diabetes och framförallt dess komplikationer såsom diabetisk njursjukdom. Ett forskarlag har
följt 477 patienter i sex år för att undersöka skadliga effekter av gramnegativa infektioner och diabetisk njursjukdom. Målet med forskningen är att hitta behandlingsalternativ
och att förklara underliggande orsaker till att komplikationer uppkommer. Mariann Nymark, som är doktorand från Helsingfors, beskriver här forskningen närmare.
Kan bakterier
orsaka
njursjukdom?
V
science photo library
år omgivning kryllar av bakterier. Vissa av bakterierna är nyttiga, medan andra kan vara hälsovådliga för människan. Vår tarm till exempel, bosätts
till största delen av nyttiga bakterier (1–1,5 kg både
Grampositiva och Gramnegativa bakterier). Dessa bakterier
har levt i symbios med oss genom människans historia. Tarmbakterierna bearbetar mat och födoämnen till enklare former, vilka kroppen kan uppta och använda till att producera
energi. Bakterier från omgivningen, som normalt inte finns i
kroppen, kan också börja kolonisera olika delar av kroppen.
Vanligen förorsakar dessa inga problem, men hos människor
med ett immunsystem som inte fungerar normalt kan dessa
»opportunistiska bakterier« orsaka allvarliga infektioner. Patienter med diabetes och sålunda ett högt blodsocker, har visats vara mer benägna till bakterieinfektioner (luftvägs-, urinvägs-, hud- samt tarminfektioner) än icke-diabetiker (1). Vår
färska studie påvisar att Gramnegativa bakterieinfektioner
även kan påverka utvecklingen av diabetisk njursjukdom (2).
Gramnegativa bakterier, som lever utanför kroppen, betraktas främst som skadliga. Dessa skadliga bakterier kan
ändå kolonisera olika delar av kroppen. Parodontit, en inflammation av tandköttet, kan ofta observeras hos patienter
med diabetes och njursjukdom (3). Bakterieinfektioner förorsakar ofta denna sjukdom och obehandlad leder den till
att tänderna lossnar. Likaså pekar forskning mot att parodontit är förknippad med hjärt- och kärlsjukdomar. Lipopolysackarid (LPS) är en fettlöslig molekyl och en beståndsdel
av det yttre cellmembranet hos Gramnegativa bakterier. LPS
kan alltså användas som en indikator för Gramnegativa bakterieinfektioner. I kroppen kan en förhöjd halt av LPS leda till
en ökad inflammationsrisk. I djurmodeller har LPS dessutom
länge använts till att inducera njurskada (nefros).
DIALÄSEN 2.2010
På grund av den nära kopplingen mellan parodontit och
njursjukdom frågade vi oss, – Kan LPS bidra till utvecklingen
av diabetisk njursjukdom? För att svara på frågan undersökte
vi patienter som deltagit i FinnDiane studien. FinnDiane är
ett finländskt riksomfattande projekt med målsättningen
att undersöka typ 1 diabetes, med en betoning på komplikationer såsom diabetisk njursjukdom. Vår målsättning är att
finna behandlingsalternativ samt klargöra underliggande
orsaker till uppkomsten av komplikationer.
I vår forskning, gällande skadliga effekter av Gramnegativa
infektioner och diabetisk njursjukdom, följde vi 477 patienter i sex år. Under uppföljningstiden följde vi utvecklingen
av ny njursjukdom, samt om redan existerande njursjukdom
förvärrats. Njurstatus bedömdes i början och slutet av undersökningsperioden med hjälp av albuminutsöndring i urinen.
Normalt utsöndras detta äggviteämne endast i liten grad eller inte alls i urinen. Patienterna delades in i följande kategorier: normal albuminutsöndring (<30mg/24h), mikroalbuminuri (≥30<300mg/24h), makroalbuminuri (≥300mg/24h)
samt terminal njurinsufficiens (dialys eller njurtransplanta21
Vissa bakterier är nyttiga
för människan medan andra
kan vara skadliga.
tion). En patient, som under undersökningsperioden flyttade
från en kategori till en gravare, ansågs vara en som fortskridit (progredierat) gällande njursjukdom.
Patientproverna från början av studieperioden analyserades för LPS-aktivitet. Detta jämfördes med patientens njurstatus vid uppföljningstillfället (forstskridning/icke-fortskridning). Vår huvudupptäckt var att patienter som utvecklat
mikroalbuminuri, hade högre LPS-aktivitet än patienter som
vid uppföljningstidens slut fortsättningsvis hade normal albuminutsöndring. Detta betyder att en förhöjd LPS-aktivitet
är förknippad med utvecklingen av diabetisk njursjukdom.
Dessa patienter med högre LPS-aktivitet, som utvecklade
mikroalbumin uppvisade också drag av det metabola syndromet (sämre långtidssockerbalans – HbA1c), högre serum
triglycerider, lägre HDL-kolesterol och en högre insulinresistens) jämfört med de patienter som inte utvecklade mikroalbuminuri.
HDL-kolesterol antas vara huvudtransportören av LPS från
blodomloppet till levern för utsöndring. En låg HDL nivå lämnar därför mera LPS i cirkulationen, vilket orsakar inflam-
Referenser
1. Muller L, Gorter K, Hak E, Goudzwaard, Schellevis F, Hoepelman A,
Rutten G. Increased risk of common infections in patients with type
1 and type 2 diabetes mellitus. Clinical Infectious Diseases 2005;
41(3):281-8.
2. Nymark M, Pussinen PJ, Tuomainen AM, Forsblom C, Groop PH,
Lehto M; FinnDiane Study Group. Serum lipopolysaccharide activity
is associated with the progression of kidney disease in Finnish pa-
22
mation. Vi analyserade förhållandet mellan LPS och HDL och
jämförde detta med våra patienters njurstatus. Patienter som
utvecklat mikroalbuminuri hade ett större LPS/HDL förhållande vid studiens början jämfört med patienter som inte
progredierat. Anmärkningsvärt är att även patienter som
fortskridit från makroalbuminuri till terminal njurinsufficiens hade ett högre LPS/HDL förhållande än icke-fortskridare. Med andra ord är ett högt LPS/HDL förhållande sammanknippat med både tidig och sen progression.
Ett annat intressant fynd var att LPS korrelerade märkbart
med serumets triglycerider. Detta tyder på att tarmen kunde
vara en källa till LPS eftersom triglycerider upptas från tarmen till blodomloppet ur fetter vi äter. Förhållandet mellan
skadliga och nyttiga bakterier i tarmen kan förändras som
en följd av till exempel antibiotikakurer och på detta sätt
kunde tarmbakterierna vara ursprunget till det LPS vi mätte
i blodomloppet.
Det finns ingen faktor som ensam orsakar diabetisk njursjukdom. Vissa genvarianter kan ge anlag för sjukdomen,
men en utlösande faktor från omgivningen behövs för att
sjukdomen ska utbryta. I vår studie har vi visat att LPS molekyler från Gramnegativa bakterier kunde utgöra en dylik utlösande omgivningsfaktor. Så som djurstudier visat, kan LPS
bindas till celler i njurarna och orsaka skada (4). Detta kunde
potentiellt vara en av de mekanismer som leder till njursjukdom hos människan.
Vår studie var upplagd så att den inte kunde svara på en av
de viktigaste frågorna som uppkommit i samband med projektet, – Varifrån kommer LPS? Man kan också spekulera om
det skulle vara nyttigt att fästa mer uppmärksamhet vid behandlingen av bakterieinfektioner för att bromsa progressionen av njursjukdom. En intressant tanke är att kosten kunde
påverka LPS halten i blodet, eftersom korrelationen mellan
LPS och triglycerider är hög. Vi håller på att köra igång nya experiment som ytterligare klargör vilken
funktion LPS har i utvecklingen av diabetisk njursjukdom.
Text Mariann Nymark, doktorandstuderande,
FinnDiane, Folkhälsans forskningscentrum
Biomedicum Helsingfors, Finland.
tients with type 1 diabetes. Diabetes Care. 2009; 32(9):1689-93.
3. Nishimura F, Iwamoto Y, Soga Y. The periodontal host response
with diabetes. Periodontol 2000. 2007;43:245-53.
4. Wei C, Möller CC, Altintas MM, Li J, Schwarz K, Zacchigna S, Xie
L, Henger A, Schmid H, Rastaldi MP, Cowan P, Kretzler M, Parrilla R,
Bendayan M, Gupta V, Nikolic B, Kalluri R, Carmeliet P, Mundel P, Reiser J. Modification of kidney barrier function by the urokinase receptor. Nat Med. 2008; 14(1):55-63.
DIALÄSEN 2.2010
SNSF
MARIE NYKVIST | ORDFÖRANDE I SNSF
Vårmötet – frågorna hopar sig
N
i flera år strävat efter att tidigt hitta arrangörer och att be
är jag sitter och ska skriva min krönika i sludem planera i god tid så att programmet är klart när man
tet av februari så är det i en tid då i alla fall jag
ska anmäla sig. Det krockar med möjligheten att ge plats
är rätt trött. Känner att jag lätt håller mig kvar i
för föreläsare som inte anmäler sitt intresse nästan ett år
vedermödorna. I min förra krönika skrev jag om hur svårt
innan. Där har vi haft en svår nöt att knäcka. Vi har nu bedet kan vara att företräda alla olika medlemmar. Den här
slutat att i framtiden ska en del av programmet vara öppen
gången tänker jag illustrera hur knepigt det kan vara att
för sjuksköterskor. Det kan innebära att man vid anmälarrangera ett vårmöte. Tidigare har jag skrivit om vilket
ning inte säkert vet vad den delen kommer att innehålla
»mission impossible« det är gällande tiden och programannat än att det är presentation av sjuksköterskor som
met. Alla vill ha ett innehållsrikt program som täcker hela
själva anmält intresse. I övrigt ska programmet vara fastdet njurmedicinska området men vi ska börja sent, sluta
ställt. Det här är frågor många av er inte är så insatta i. För
tidigt och ha långa raster. Ni som varit med att arrangera
den som vill veta mer så har vi på hemsidan information
vet vad jag menar.
för arrangörer av vårmötet. Där kan ni
Det som är aktuellt för oss att dis» Det som är aktuellt för oss
läsa vad vi under fyra år skrivit för att
kutera nu är alla som inte vill betala
att diskutera nu är alla som
förtydliga vad som gäller i olika samavgiften för mötet. Många som förelämanhang. Tanken är att vi ska slippa
ser tror att man per automatik får vara inte vill betala avgiften för
att varje år diskutera samma frågor
med på mötet gratis. De av våra samar- mötet. Många som föreläser
och kanske bedöma dem olika berobetspartners som arrangerar parallella tror att man per automatik
får
vara
med
på
mötet
gratis. «
ende på hur styrelsen ser ut för tillfälsessioner vill gärna komma med gralet. Är det någon av er som har syntis osv osv. För föreningen och arrangpunkter på innehåll och upplägg så hör gärna av er.
örerna blir det svårt att få ihop. Förr om åren då det var goda
tider var det lätt att få sponsorer och det kunde ibland bli
ett bra överskott som var en bra inkomst för föreningen. Nun del föreningar har sitt årliga möte på samma
mera är det svårare att få sponsorer och många kliniker har
plats varje år och då är det styrelsens huvudsakliga
också svårt att hantera eventuella överskott. Därför försöker
uppgift att varje år arrangera mötet. I dagsläget är
vi att budgetera så att alla kostnader täcks in för att inte bedet inget vi i den nuvarande styrelsen funderar på men om
höva hantera för stora överskott. Visst kan man då tänka sig
det i framtiden blir svårare att hitta villiga arrangörer så
att budgetera för alla som vill komma utan att betala men
kanske frågan blir aktuell. Det vi däremot gör nu är att vi
det kommer att påverka avgiften för mötet. Det finns det väl
skriver ett längre avtal med en kongressbyrå för att få kontiegentligen utrymme för men det har också varit en medvenuitet och kunskap hos dem. Som vanligt finns det mycket
ten satsning att hålla en rimlig avgift för mötet.
man kan diskutera. Så hör gärna av er med synpunkter.
En annan diskuterad fråga är möjligheten för sjuksköterskor att få tid i programmet för presentationer. Vi har
Marie Nykvist, [email protected]
E
Bli medlem i SNSF
SNSF:S STIPENDIUM
Bli medlem i Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening.
Medlemsavgiften är för A-medlemmar (sjuksköterskor som
arbetar inom njursjukvården) och för B-medlemmar (övriga
intresserade) 200 SEK/år. Som medlem får man sitt eget
exemplar av tidningen Dialäsen.
• Avgiften sätts in på plusgirokonto 491 94 06-1
• Ange namn, adress, e-post, arbete t ex HD, PD,
avdelning eller mottagning samt yrkeskategori.
• Vid utebliven tidning eller ny adress kontakta Ewa Knutson,
e-post: [email protected]
Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförenings stipendium utlyses årligen. Medlem sedan minst två år kan söka stipendiet.
Stipendiesumman är 20 000 kronor
som kan fördelas på en eller flera sökande. Sista ansökningsdag är 1 april.
Stipendiet delas ut vid SNSF:s vårmöte. Stadgar och instruktioner för
ansökan finns på:
DIALÄSEN 2.2010
www.snsf.nu
23
SE-ARA-N-004-2008-APR-C
Aranesp® – FLEXIBEL dosering vid anemibehandling av predialys
Ny indikation
Aranesp® är godkänt för behandling av anemi hos både
små och stora barn.
Gustav III:s Boulevard 54, 169 27 Solna
08 - 695 11 00
www.amgen.se
patienter
En gång i månaden
Varannan vecka
En gång i veckan
Subkutant
Intravenöst
dosering
Aranesp® finns i ett brett sortiment som möjliggör
administrering en gång i veckan till en gång i månaden
vid underhållsbehandling av predialyspatienter.
Aranesps flexibilitet gör att anemibehandlingen lätt kan
anpassas till patienternas varierande behov.
Aranesp® (darbepoetin alfa) Rxs Indikationer: Behandling av symtomgivande anemi hos vuxna cancerpatienter med icke-myeloida maligniteter som behandlas med kemoterapi. Behandling av symtomgivande
anemi hos vuxna och barn med kronisk njursvikt (CRF). Förfyllda injektionssprutor 10-500 µg samt förfyllda
injektionspennor 20, 40, 60, 80, 100, 130, 150, 300 samt 500 µg.
Datum för översyn av produktresumén februari 2008
För fullständig information vid förskrivning, produktresumé och aktuella priser, se www.fass.se och www.lfn.se
25
Behövs
Njurskolan?
Njurskolor har funnits på svenska njurkliniker under många år – så även på Danderyds sjukhus. Med tiden upptäckte vi som arbetade med Njurskolan att det oftast blev en
envägskommunikation där personalen föreläste och deltagarna lyssnade tyst. Vi sökte
nya vägar för undervisningen och alternativa
gruppträffar för patienter och närstående utformades.
Hösten 2006 startade njurmedicinska kliniken vid Danderyds sjukhus ett projekt med en sjuksköterskemottagning,
en så kallad njursviktsmottagning inom ramen för den njurmedicinska mottagningsverksamheten. Syftet med projektet
var att erbjuda patienter och närstående besök hos en njursviktssjuksköterska för att ge möjlighet till ökad kunskap
och förståelse för sjukdom, vård och behandling. Målet var
att öka patientens egenvårdsförmåga för att hon/han skulle
kunna medverka till att bromsa njursvikten och bevara njurfunktionen. Som komplement till de individuella besöken
erbjöds gruppträffar. Vi har börjat se en rad mätbara medicinska förbättringar avseende Hb- och PTH- nivåer, kalk/fosfatbalansen samt en förbättrad blodtryckskontroll. Framför
allt visar enkätundersökningar att verksamheten fyller patientens önskemål om att känna sig informerade, kunniga i
vad de själva kan påverka i sin vård och att få möjlighet att
reflektera och diskutera runt njursviktsdiagnosen. Dessutom
berättar enkäterna om upplevelser av gott bemötande, trygghet och god tillgänglighet på mottagningen.
Njursviktsmottagning
Patientens medicinska och psykosociala behov och önskemål styr frekvensen av sjuksköterskebesök alternativt telefonkontakter. De två sjuksköterskor som deltar i verksamheten har egna telefoner och kan alltid nås direkt av patienter
och närstående. Vid de individuella besöken ges patienten
möjlighet att ställa frågor om sin njurfunktion, medicine26
ring och sin framtid. Påtagligt
många patienter har inte uppfattat att de själva kan påverka sin
hälsa och utvecklingen av sjukdomen. Det finns ett omfattande
behov av samtal kring kost, motion (till exempel FaR, fysisk aktivitet på recept), livsstil och läkemedelsanvändning. Samtalet
lägger också grunden till ett förtroendefullt samarbete mellan
vårdpersonal och patient, där patientens egna känslor och tankar
får ta plats. Patientens eget ansvar
lyfts fram och deras egna val respekteras. De ökade kunskaperna
om sjukdom och behandling kan
göra både patient och närstående
bättre rustade att hantera njursjukdomen i det dagliga livet.
Citat från en patientenkät
september 2009:
» De (sjuksköterskebesöken) har varit ett jättebra komplement till läkarbesöken. När jag
träffar sjuksköterskan
känner jag att jag vågar
fråga saker om min sjukdom. Det är också ofta
många frågor som dyker
upp efter ett läkarbesök,
dessa kan jag ta upp med
sjuksköterskan. «
DIALÄSEN 2.2010
anna svanfeldt
DIALÄSEN 2.2010
27
Gruppträffar
Tidigare hade kliniken en traditionell Njurskola med renodlade medicinska föreläsningar. De gruppträffar som nu erbjuds har formen av seminarier där patienterna styr innehållet. Det gör att patienten blir mer aktiv och förhoppningsvis
minns mer av vad som tagits upp i gruppen. Den rent medicinska undervisningen ges framförallt i samband med det
individuella sjuksköterskebesöket. Vår absoluta övertygelse
är att den medicinskt inriktade undervisningen och informationen måste kompletteras med omfattande och varierande möjligheter att belysa, samtala om och dela upplevelsen av livet med en kronisk sjukdom. Vid gruppträffarna kan
patienter och närstående delge varandra sina erfarenheter
och strategier för att leva med njursvikt. Vår erfarenhet är
att grupper i ungefär samma ålder och livssituation kan ge
större utbyte till patienter och närstående då de lättare kan
identifiera sig med varandra. Vi ser att det finns enorma outnyttjade resurser både hos patienter och närstående. Alla är
experter på sitt eget liv och den positiva kraften i att få ta del
av andras och att dela med sig av egna erfarenheter kan inte
överskattas.
Citat från enkät från gruppträffarna »Livet pågår« september 2009:
» Dessa (träffar) har hjälpt mig och min
sambo oerhört mycket. Inga andra människor än vi som har samma diagnos kan förstå
varandra. Det känns väldigt tryggt och skönt
att ha lärt känna andra i samma sits, detta
gör det hela mycket lättare. Vi är nästan i
samma ålder, vilket är väldigt viktigt. Dessa
träffar fungerar även som en › självhjälpande
parterapi ‹. Det känns som relationen med
min sambo blir bättre efter dessa träffar.
Andra patienter kan komma med bra tips
och berätta saker som gör att man vågar
prova saker som man annars skulle ha ratat.
Det är så lätt att sätta upp hinder: › jag har ju
min njursjukdom, så det går inte.‹ «
» … som anhörig oerhört värdefullt att träffa
andra i samma åldersgrupp och situation…
distans till sjukdomen och hjälper en att
hålla en › sund ‹ relation till den. «
» … och att min livskamrat också fått detta
är utmärkt. Flera mycket viktiga beslut i
hur jag ska tackla min sjukdom har jag fått
mod att ta tack vare denna fantastiska
grupp. «
Patienten som expert
Vi vill gärna slå ett slag för att lyfta fram patientens expertkunskap i att leva med kronisk njursvikt och samtidigt tona
ner sjukvårdens kunskapsfokus på medicinska fakta. Självklart är den medicinska kunskapen viktig och den är betydlig mer tillgänglig i dag än tidigare. Det finns bra pedagogiskt utformad skriftlig och webbaserad patientinformation.
På de flesta njurmedicinska kliniker i Sverige finns det njursviktskoordinatorer/sjuksköterskor som kan ge information
och undervisning. Däremot saknas alltför ofta fortfarande
tillräckligt utrymme för samtal runt vad som ibland kallas
de mjuka aspekterna, det vill säga hur det är att leva med kronisk sjukdom. Många njursviktssjuksköterskor har fått positiva omdömen om de traditionella njurskolorna, och påfallande ofta har fikastunden lyfts fram i utvärderingarna. Då
gavs tillfälle till spontana samtal och erfarenhetsutbyte som
ofta nämndes som den största behållningen för både patienter och närstående. Så systrar och bröder – låt oss våga släppa
traditionella föreläsningar och ta vara på patientens egna resurser!
Text: Monica Rådström och
Inger Olsson, njursviktssjuksköterskor, Danderyds sjukhus
AB, Stockholm. E-post:
[email protected] ,
[email protected]
Boka in Dialäsens Chefsdagar 2010!
Du sjuksköterska med chefsbefattning inom njurmedicin
och medlemskap inom Svensk
Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening: Boka in Dialäsens
Chefsdagar på Rånäs Slott den
29–30 september.
Marika Skärvik: Det personliga
ledarskapet
Marika har varit verksam operativ chef
sedan slutet av 80-talet. 2005 blev hon vald
till Årets Chef och finns omnämnd 2009
och 2010 som en av de 125 mäktigaste kvinnorna i Svenskt Näringsliv. Hon har varit
aktiv mentor sedan 10 år tillbaka och sitter
idag i ett flertal olika styrelser.
Ullabrith Fridell: Lusten att leda mig själv
och andra
Ullabrith är företagsledare och konsult med
lång erfarenhet av chefs-, ledar- och organisationsutveckling. Hon anlitas både inom
privat och offentlig sektor och har gedigna
kunskaper om svensk hälso- och sjukvård.
Anmälan gör du i mitten av april på
www.dialasen.com
– vi ses!
FöR ANEMi viD NJuRSJukDoM HoS vuxNA
Enkel
doser ng
Effektiv underhållsbehandling en gång per
månad håller Hb-värden stabila
Halveringstid för Erytropoes stimulerande läkemedel 3, 4, 5, 6
97,5 % av patienterna uppnår sitt mål-Hb vid korrigering och
bibehåller stabila Hb-värden vid underhållsbehandling en gång
per månad1. Månadsdosering med MIRCERA förenklar för både
läkare och patient genom att det blir signifikant färre dosjusteringar
än med andra ESL2. En ytterligare förenkling är att alla patienter i
underhållsbehandling klarar sig med 12 injektionstillfällen per år.
darbepoetin SC
alfa IV 21
MIRCERA
139
SC
134
IV
73
epoetin beta SC 13-28
IV 4-12
epoetin alfa SC
24
IV 5
0
24
48
72
96
Halveringstid i timmar
120
144
En dosering. En månads stabilt Hb.
Vid underhållsbehandling
Rekombinant humant erytropoietin B03X A03 (Rx, F). Produktresumé uppdaterad 2009-04-07. Indikationer: Behandling av vuxna med symtomatisk anemi associerad med kronisk njursjukdom.
Säkerhet och effekt av behandling med MIRCERA vid andra indikationer har inte fastställts. Det kan förekomma blodtrycksstegring som kan behandlas med läkemedel. Därför rekommenderas
kontroll av blodtrycket, särskilt i inledningsfasen. För mer information och priser se www.fass.se. Roche AB, Tel 08-726 12 00, www.mircera.se. För läkare med medicinska frågor: 020-76 24 32.
1. Macdougall et al, Clin J Am Soc Nephrol 2008;3:337-47. 2. J Mann et al, ERA-EDTA 2008; poster SP369 3. www.fass.se. 4. Aranesp® Summary of Product Characteristics. Amgen 2006. 5. NeoRecormon® Summary of Product
Characteristics. F. Hoffmann-La Roche Ltd, 2007. 6. Eprex® Summary of Product Characteristics. Janssen-Cilag. 2006.
SE.MIR.0912;01
Alv J Skarbøvik sammen med Albert Leslie (Les) Babb i Ålesund
1980. Ålesund begynte
med bicarbonat-dialyse
i 1980. De lånte og modifiserte en Drake-Willock maskin, men måtte
gi opp. Det ble altfor tidkrevende.
Hemodialyse­
behandlingens historie
Fra begynnelsen til nåtidens opplegg
Å erstatte nyrenes funksjon med ekstern apparatur, har opptatt leger i nesten 100 år.
Den første skriftlige beretning jeg har kunnet finne, stammer fra Abel, Rowntree og
Turner fra 1913–1914.
Etter dette var det lenge stille, like til annen verdenskrig,
med muskelskader og myoglobinproduserte tilfeller av akutt
nyresvikt. Willem Pim Kolff i Nederland publiserte sine erfaringer i 1944. Etter krigen var mange sentra i sving med å
finne løsninger på dette problemet for eksempel Nils Alwall i
Lund, John P. Merrill i Boston, Fredrik Kiil i Oslo, Claus Brun i
København og ikke minst Belding H. Scribner i Seattle.
Et av de viktigste problemene var å få til en kontakt med pasientens blodsystem som kunne fungere over tid. Nils Alwalls
forsøk på kaniner brukte gummi og glass til shunt mellom
arterien og venen. Dette systemet koagulerte omgående, og
han måtte gi opp. På slutten av 1950-tallet eksperimenterte
Scribner med teflon som viste seg å være betydelig mer vevsv30
ennlig og kunne ligge på plass over lengre tid uten at blodet
koagulerte. Teflon er stivt og irriterte derfor karene slik at
man måtte skifte kar relativt ofte. På dette punkt kom ingeniøren Wayne Quinton ham til hjelp og foreslo å sette inn et
silikonsegment i shunten for å gjøre den mer elastisk. Dette
viste seg å holde stikk, og de første pasientene i et langtidsopplegg kunne starte behandling i 1959–60.
Det andre problemet var å konstruere et kunstig nyre som
ville fungere. Skeggs-Leonards prototyp kom på markedet i
1949, og modifikasjoner av dette nyret var faktisk i bruk fram
til 1960. I 1955 kom Kolff med sin twin coil disposable. I desember 1957 og framover til 1962 arbeidet Fredrik Kiil med
dette problemet, både i Oslo og under hans opphold ved flere
institusjoner i USA. Hans ide med platenyrer med cuprofankonvolutter ble godt mottatt og ble bearbeidet mange steder
i verden. En slik versjon var i bruk i Seattle tidlig på 1960-tallet. I 1966 kom Lipps med sin hulfibervariant som Cordis-Dow
satte i produksjon. Disse to variantene, Kiil-typen og hulfiberDIALÄSEN 2.2010
typen, har vært i bruk til denne dag.
Det tredje problemet var dialysevæsken og proporsjoneringssystemene som skulle levere dialysevæsken til dialysatorene. Her knyttet
Scribner kontakt med en ingeniør i
toppklasse, Albert Leslie Babb. Fra begynnelsen av 1963 utviklet disse to
et unikt samarbeid like fram til årtusenskiftet. Babb konstruerte systemet som skulle levere dialysevæsken
til pasientene, og via diverse utregninger fant han også fram til proporsjonen 34:1, altså en del salter
mot 34 deler vann. Denne oppdagelsen har også holdt seg til i dag. De første årene satset en på bicarbonat som
anion, men etter kort tid ble dette forlatt på grunn av saltets ustabilitet og
arbeidskrevende opplegg. Mion foreslo i 1964 å bruke acetat i stedet,
siden dette metaboliseres til bicarbonat i pasienten. Dette var faktisk
i bruk like til Novello publiserte sin
artikkel om acetatintoleranse i 1976.
Denne satte fart i utviklingen av en
dialysevæske som pasientene kunne
tolerere bedre enn den gamle. Disse
arbeidene endte med Ulrich Graefes
artikkel i 1978 om å ta i bruk bicarbonat igjen som anion. Dette slo igjennom internasjonalt, og etter cirka
1980 ble dette tatt i bruk overalt.
Det er interessant å lese om professor Scribners første pasient, Clyde Shields. Han ble tatt i
behandling i 1960 og levde i 11 år på dialyse til han døde
av et hjerteinfarct i 1971. Han hadde malign hypertoni til
å begynne med. Etter intens ultrafiltrasjon ble hans ekstracellulære rom tømt for overskuddsvæske, og blodtrykket ble
normalisert for resten av hans tid i dialyse. Den gang fantes
det ikke effektive antihypertensiva. Pasienten fortalte etter
en tid at det føltes som å gå på puter. Han hadde begynnende
FAKTA Ålesund
Ålesund var det første sykehus i Norge som fikk bicarbonat-modulen
fra Gambro i 1981. Alv J Skarbøvik deltok i innføringen av bicarbonatdialyse på Sahlgrenska i 1983 etter invitasjon fra professor Mattias
Aurell og holdt foredrag om dette på Riksstämman 1983.
Ålesund (idag Sentralsykehuset for Møre og Romsdal i Ålesund)
startet haemodialys ved sykehuset høsten 1971, som ett av de første
sykehus i Norge og har nå tre satelitt-avdelinger.
DIALÄSEN 2.2010
neuropati, og denne forsvant da dialysetidene ble forlenget.
Han fikk flere kuler rundt i kroppen, disse viste seg å være
calciumnedslag. Scribner visste at pasienter med ulcussykdom som brukte antacida, ofte hadde svært lave fosfatnivåer
i blodet. Siden pasientens fosfatnivå i blodet var svært høyt,
prøvde han antacida på mr. Shields. Fosfatnivået gikk ned, og
kulene hans smeltet vekk. Han var klar over at han på mange
måter var en pionerpasient, og han hadde et ideelt samarbeid
med teamet rundt seg hele tiden.
Tidlig på 1970-tallet ble en klar over at nyrenes restfunksjon kunne ha stor betydning for dialyseoppleggene. Hadde
pasients nyrer en restfunksjon av noe betydning, ville ikke
neuropati inntreffe. De begynte å måle rest-clearance, og var
denne under 2,5 til 3,0, trengtes betydelig mer dialyse for å
unngå neuropati.
Professor Babb lanserte sin dialysis-index, der en kunne beregne dialysetiden ut fra restfunksjon og pasientens høyde og
vekt. Senere, og på samme grunnlag, lanserte han sin square
meter–hour hypothesis, og senere sin middle molecule hypothesis. Denne ga opphav til mye forskning, og i 1980 ble det
avholdt et to-dagers møte i Avignon som bare hadde middle
molecules på agendaen. Omtrent samtidig kom Frank Gotch
med sin Kt/V hypotese, der urea og dets distribusjonsvolum
i kroppen blir brukt til dialysekvantitering. Dette er vel den
metoden som er mest i bruk i dag.
På 1970-tallet ble en også klar over mangelen på D-vitamin
hos nyresviktpasienter, også den supprimerende virkningen
D-vitamin kan ha på parathyreoideafunksjonen. Nyresviktanemien har alltid opptatt nyrelegene.
I 1984 publiserte Joe Eschbach sine forsøk med erythropoietin, og industrien satte umiddelbart i gang med å framstille
dette kommersielt. Det er vel få nyresviktpasienter i dag som
er nevneverdig plaget av anemi, noe som var en svøpe i tidligere tider. De senere år er en også blitt klar over amyloidosens
avhengighet av årene i dialyse, og av beta-2-microglobulinets
betydning i denne sammenheng. Også den aksellererende arteriosclerose disse pasientene opplever.
Professor Per Fauchald skrev en artikkel i LNT-Nytt no.
4, 1992, der han gikk inn i behandlingsoppleggene i detalj.
Jeg vil henvise til denne. Der er mye mer en hadde kunnet
komme inn på, for eksempel osteodystrofien ved nyresvikt,
aluminiumsproblemene og vannrensing men plassen begrenser dette.
Text Alv J Skarbøvik, tidligere seksjonsoverlege i nefrologi ved medisinsk avdeling, Sentralsykehuset for Møre og Romsdal i Ålesund,
og tjeneste som senior renal fellow i 1977 i Seattle. E-post: [email protected] Texten har vært
publisert tidligere i det norske nyre-pasient magasinet, LNT-nytt no 1, 2009.
31
Njurdagboken.se – en kunskapskälla för
både njursviktiga och anhöriga.
Njurdagbok stärker
egenvård och delaktighet
Dagbok för dig som har njursvikt är en kunskapskälla och stöd för patienter med njursvikt och deras närstående. Nu har en femte
vidareutvecklad version kommit ut, denna
gång både i pappersform och på webben.
Vården av patienter med kronisk njursvikt pågår vanligtvis
under lång tid och bygger i stor utsträckning på patientens
medverkan. För patienten är kunskap om sjukdomen och delaktighet i vårdbeslut viktiga delar för att förstå sin situation
och klara av den egenvård som krävs.
Patientens lärande har stor betydelse för anpassningen till
sjukdomen och utgör en viktig del i behandlingen (1,2). Ett
omvårdnadsmål är således att stödja patientens egenvård
och förmåga att hantera sin hälsa och sjukdom, motivera och
uppmuntra patienten till ökad sjukdomsrelaterad kunskap,
handlingsförmåga och självförtroende samt bättre kontroll
över sin livssituation (3,4).
Den första upplagan av undervisningsmaterialet Dagbok
för dig som har njursvikt (fortsättningsvis benämnd Njurdagboken) gavs ut 2005 (5). Det var resultatet av ett samarbetsprojekt mellan Njurmedicinska mottagningen vid Universitetssjukhuset i Linköping och Karolinska Universitetssjukhuset
i Solna. Till grund låg även gruppdiskussioner med sjuksköterskor verksamma inom njurmedicinsk vård samt en fokusgruppintervju. I fokusgruppen deltog patienter med olika
grad av njursvikt.
32
Syftet med Njurdagboken är att:
• Ge patienten och närstående ökade kunskaper, råd och
tips om njursvikt.
• Underlätta patientens egenvård och uppmuntra patienten till att vara delaktig i sin vård.
• Bidra med kunskaper som kan underlätta för patienten
att leva med kronisk njursvikt.
Njurdagboken innehåller information om bland annat
njurarnas funktioner och sjukdomar, vad som händer när
njurarna sviktar, prover och provsvar, läkemedel, läkemedelseffekter, olika hälsoaspekter och symtom med specifika
egenvårdstips, kost, fysisk aktivitet, behandlingsalternativ
vid mycket låg njursvikt (olika dialysformer, transplantation). Dessutom finns information om Njurförbundet, ordlista och litteratur- och webbtips.
I ett särskilt avsnitt kan patienten på egen hand eller tillsammans med sjuksköterskan arbeta preventivt med bland annat
hälsofrämjande faktorer, motivation, livsstil och beteendeför-
» I ett särskilt avsnitt kan patienten på egen
hand eller tillsammans med sjuksköterskan
arbeta preventivt med bland annat hälsofrämjande faktorer, motivation, livsstil och
beteendeförändring. «
DIALÄSEN 2.2010
ändring. Här kan man notera, följa och ha kontroll på olika
hälsoparametrar, som blodtryck, vikt, BMI, provsvar, läkemedel, kostordinationer, motionsprogram och träningsdagbok.
Det finns även mallar och utrymme för att formulera mål för
beteendeförändring, fördelar och nackdelar med befintlig och
ändrad livsstil (s.k. motivationsbalans) samt att skriva reflektioner och anteckningar, vilket uppmuntras och kan utgöra
underlag vid hälsosamtalen på njurmedicinska kliniken.
Njurdagboken distribueras genom ett läkemedelsföretag
till samtliga intresserade kliniker i Sverige, som arbetar med
denna patientgrupp. En utvärdering av Njurdagbokens användning och innehåll genomfördes 2006. Frågeformulär besvarades av 26 patienter vid njurmedicinska mottagningen
på Karolinska universitetssjukhuset samt 32 sjuksköterskor
verksamma vid njurmedicinska mottagningar i Sverige (6).
Denna kan läsas i sin helhet i Vård i Norden nr. 3, 2008. Utvärderingen visade att materialet bedömdes vara ett användbart och praktiskt verktyg framförallt för patientens lärandeprocess, delaktighet och beteendeförändring, men även för
att underlätta närståendes delaktighet. Sammanfattningsvis
framkom av utvärderingen att Njurdagboken:
• Används i hög grad i hemmet av såväl patienter som närstående
• Lämpar sig väl vid gruppundervisning
• Bidrar till att befrämja delaktighet, egenvård, sjukdomsrelaterade kunskaper och samarbetet
mellan patient och sjuksköterska.
Text av Agneta Pagels, leg. sjuksköterska,
fil.mag. vårdpedagogik. Njurmedicinska mottagningen Karolinska Universitetssjukhuset i
Solna. [email protected]
Referenser
1. Klang Söderkvist, B., (red.) 2001. Patientundervisning. Lund.
Studentlitteratur.
2. Björvell, H., Engström, B. Kvalitetsindikatorer för patientundervisning. I Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad (2001) Svensk
Sjuksköterskeförening och Gothia.
3. Orem, D. 1995. Nursing. Concepts of Practice. 5th Ed. Mosby
Year Book Inc., St Louis, Missouri.
4. Socialstyrelsen. 2005. Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. www.socialstyrelsen.se. Art.nr:2005-105-1
5. Melander, S., Pagels, A., Eriksson, A., Wång, M., Magnusson, A.
2005. Dagbok för dig som har njursvikt. Patientundervisningsmaterial. ISBN 91-631-7992-X. Roche AB.
6. Pagels, A., Wång, M., Magnusson, A., Eriksson, A., Melander,
S. 2008. Patientdagbok vid kronisk sjukdom – utvärdering av
ett verktyg i vård och egenvård. Vård i Norden 3/2008. No.89
Vol.28;49-52
DIALÄSEN 2.2010
PÅ GÅNG
Nya möten? E-posta: [email protected]
 Gelinsymposiet 9 april 2010, Göteborg, Sverige.
www.njurkonferens.se
 Nationella Njurkonferensen 9–10 april 2010, Göteborg, Sverige.
www.njurkonferens.se
 E LPAT Ethical, Legal and Psychosocial Aspects of Organ Transplantation, 18–21 april 2010, Rotterdam, Holland. www.elpat.org
 American Transplant Congress, 1–5 maj 2010, San Diego, USA.
www.atcmeeting.org
 Njurmedicinskt Vårmöte 2–4 maj 2010, Kalmar, Sverige.
www.varmotet2010.se
 ANNA 2–5 maj 2010, San Antonio Texas, USA.
www.annanurse.org
 Congress of The Scandinavian Transplantation Society, 19–21
maj 2010, Helsingfors, Finland www.confedent.fi/sts2010
 Säkerhet i vården, 20–21 maj 2010, Stockholm, Sverige.
www.npsc.se
 E RA-EDTA Congress 25–28 juni 2010, Munchen, Tyskland.
www.era-edta.org/
 International Congress of The Transplantation Society, 15–19
augusti 2010, Vancover, Kanada www.transplantation2010.org
 European Organ Donation Congress 24–26 september 2010,
Cardiff, UK. www.etco.org
 Dialäsens Chefsdagar 29–30 september 2010, Rånäs Slott,
Rimbo. www.dialasen.com
 International Transplant Nurses Society 28–30 oktober, 2010,
Minneapolis, Minnesota, USA. www.itns.org
 American Society of Nephrology 16–21 november 2010,
Denver, Colorado, USA. www.asn-online.org
 World Transplant Games 18–25 juni 2011, Göteborg.
www.wtg2011.com
 International Transplant Nurses Society 15–17 september
2011, Göteborg, Sverige. www.itns.org
 American Society of Nephrology 18–13 november 2011,
Philadelphia, Pennsylvania. USA. www.asn-online.org
 ITNS European Symposium 18–19 juni, 2010, Berlin, Germany.
www.itns.org/
 E DTNA/ERCA 18–21 September 2010, Dublin, Irland.
www.edtna-erca-dublin2010.com
 Vascular Access Society, 5–7 Maj 2011, Istanbul, Turkiet.
www.vas2011.org
 I LTS 22–25 juni 2011, Valencia, Spanien. www.ilts.org
 International Pediatric Transplant Association 25–28 juni,
2011, Montreal, Canada www.iptaonline.org/6thcongress
 E RA-EDTA 23–26 juni 2011, Prag, Tjeckoslovakien. www.era-edta.
org/
 E SOT 4–7 september 2011, Glasgow, Skottland. www.esot.org
 American Society of Nephrology 30 oktober–4 november 2012,
San Diego, CA. www.asn-online.org/
 E SOT, European Society for Organ Transplantation, 14–18
september 2013, Göteborg.
 World Transplant Congress 2014, San Francisco, USA.
www.a-s-t.org/
33
MTF-D
GUNNAR MALMSTRÖM
Läkare utan gränser
hos jordbävningsdrabbade
H
är hemma i Sverige klagar vi på den snörika vinDe flesta av våra maskiner är 7–10 år gamla. De maskiner vi
tern. Men det är ju ett litet problem. Nu har det
köpt de senaste fyra åren skriver vi av i snabbare takt. Uninträffat två jordbävningar på kort tid och den
der januari-februari i år har vi färdigställt testprotokoll.
senaste i Chile. Det finns ett europeiskt team med bland
Löwenströmska sjukhusets dialys samt ny mottagning i
annat dialyspersonal som snabbt reser till jordbävningsNorrtälje ingår i upphandlingen. Det är mycket logistik
områden. Vid alla jordbävningar blir många människor
som skall fungera under utvärderingen. Den nya dialysen
drabbade av Crush syndrom. De drabbade kan få dödligt
med 10 platser byggs i Norrtälje och blir en sattelitmothöga kaliumnivåer i blodet. Jag har saxat en rapport från
tagning till Danderyds sjukhus AB. Mottagningen byggs
EDTNA-ERCA News:
på ett gammalt militärområde i en ka»Dialys på Haiti efter jordbäv- » Det finns ett europeiskt
sern och skall invigas i januari 2011.
ningen: Läkare utan gränser fick igång team med bland annat dialysNär jag var på EDTNA-ERCA kongresdialysbehandling den 18 januari. De personal som snabbt reser till
sen i Hamburg i höstas visade ett tyskt
lyckades starta upp den raserade di- jordbävningsområden. Vid
företag en ny typ av dialyspelare. De
alysavdelningen på huvudsjukhuset alla jordbävningar blir många
kan mer beskrivas som dialysstubbar.
människor
drabbade
av
Crush
i Port-au-Prince efter 36 timmars reDialysstubben sitter på en ledad arm
parationer av vattenledningar och el- syndrom. De drabbade kan få
som försörjer dialysapparaten med el,
försörjning. Läkare utan gränser be- dödligt höga kaliumnivåer i
vatten, avlopp och centralkoncentrat.
handlade 20 patienter med Crush blodet. «
Armen fästs på väggen bakom sängen
syndrom de första dagarna efter jordeller stolen och stubben kan vinklas
bävningen. Crush syndrom uppstår då patienterna hamfram på den sidan som dialysapparaten står. Fördelen är
nar under rasmassor och får krossade muskler och stora
att man slipper slangar om ligger på golvet och samlar
sårskador. Det bildas då mer toxiner än vad njurarna klara
smuts. Även avloppslangen kopplas till dialysstubben. Vi
av att filtrera bort. De som får dialysbehandling snabbt
diskuterar nu med en svensk återförsäljare om eventuell
brukar få tillbaks sin normala njurfunktion efter 24–48
installation av »stubben« på vår nya dialysmottagning i
timmar«. Det var Läkare utan gränsers nefrolog Stefaan
Norrtälje.
Maddens som rapporterade från Haiti.
Nästa EDTNA-ERCA kongress är i Dublin den 18–21 september: www.edtnaerca.org. Förbered dig redan nu – jag
hoppas många kan delta!
enous Needle Dislodgment (VND) innebär att
vennålen lossnar under dialys, och är en av de
största riskerna vid dialysbehandling. Dr. Hans
Text Gunnar Malmström, ordförande i MTF-D
Pollaschegg uttalar sig på EDTNA-ERCA diskussionsforum:
[email protected]
»Ventryckslarm är inte säkra, men de är accepterade i dialysstandarden. Vill man ha ett säkrare larm skall man
välja ett externt larm. Flera företag arbetar med larm inteVill du bli medlem i MTF-D?
grerade i dialysmaskinen, men det är inte troligt att dessa
Betala då medlemsavgiften 300 sek/år till vår moderförlarm kommer ut på marknaden inom den närmaste framening MTF och anmäl dig därefter via e-post till vår medtiden«.
lemsregistrator. Medlemskapet innebär att man får ett brett
kontaktnät med ­»dialysingenjörer« i Sverige.
rbetet med funktionsupphandlig av dialys på
Dessutom får du tidningen Dialäsen och Dagens Medicin.
Danderyds sjukhus AB pågår. Vi startade tester av
Se mer information om att
dialysapparater och dialystillbehör i mars och plabli medlem: www.mtf.nu
nen är att vi ska byta ut alla gamla dialysapparater i höst.
V
a
34
DIALÄSEN 2.2010
Digital Center AB
Peritonealdialys
Miljömärkta peritonealdialysprodukter
Fresenius Medical Cares engångsmaterial för PD-produkter har certifierats
av miljömärket Svanen.
RD
IC ECOL A
Svanen är världens största organisation
inom miljömärkning.
398001
Fresenius Medical Care Sverige AB . Djupdalsvägen 24, S-192 51 Sollentuna . Tel +46 (0)8-594 77 600 . Fax +46 (0)8-594 77 620
Epost [email protected]
B
EL
NO
Detta innebär att produkterna uppfyller kraven i den mest
omfattande miljömärkningen i världen.
Stikketeknikker
En undersøgelse hos
hæmodialysepatienter 2008
I 2007 lavede SI-Adgangsveje en landsdækkende undersøgelse om adgangsveje og kanyleringsteknik (1). Denne undersøgelse resulterede i et ønske om at afdække ligheder
og forskelle ved knaphulsteknik i relation
til øvrige kanyleringsteknikker. Vi valgte at
koncentrere undersøgelsen til de afdelinger,
gruppens medlemmer repræsenterede, nemlig
Rigshospitalet, Herlev, Nykøbing Falster, Fredericia, Hjørring, Holstebro og Skejby.
36
Til undersøgelsen udarbejdede vi et spørgeskema, der skulle
udfyldes ved seks hæmodialysebehandlinger. Det indeholdt
spørgsmål om køn, alder, kanyleringsteknik, kanyletype, antal kanyleringsforsøg, tidsforbrug ved kanylering, smertevurdering og hæmostasetid. Desuden blev der også spurgt
til problemstillinger som ansug, højt venetryk, hæmatomer,
aneurismer, infektion og sivning under HD.
Sidstnævnte spørgsmål havde desværre en lavere svarprocent. Da vi også var interesserede i at vide, i hvor høj grad
personalet oplevede problemer med at finde knaphulskanaDIALÄSEN 2.2010
Figur 1: Stikketeknik fordeling
Figur 3: Kanyleringsteknikkers tidsforbrug (min)
Figur 2: Teknik fordeling for Skarp kanylering
Fig. 3 Tidsforbrug
Der blev ikke fundet større forskelle i tidsforbruget ved de tre
teknikker, i gennemsnit anvendtes 4,44 minutter ved knaphulsteknik, 4,36 minutter ved rebstigeteknik og 4,69 minutter ved arealteknik. Der skal dog lægges i gennemsnit to minutter til sårskorpefjernelse ved knaphulsteknikken.
Det er vores opfattelse, at mange sygeplejersker og patienter synes, det tager længere tid at anvende knaphulskanylering. Undersøgelsen understøttede ikke umiddelbart denne
opfattelse.. Undersøgelsen viste flere tilfælde med et ekstremt
tidsforbrug ved arealteknik i forhold til de andre teknikker.
len og knaphulshullet i fistelvenen blev der også spurgt til
dette.
Der deltog 423 patienter i undersøgelsen. De var i alderen
21 til 91 år, i gennemsnit, 63,3 år. Der var 133 kvinder og 278
mænd, 12 med ukendt køn.
Fig. 1 Stikketeknikfordeling
Af upgørelsen ses at arealtekniken var stadig hyppig anvendt.
Knaphulsteknikken er dog i stærk fremmarch; i skrivende
stund er det 1. valg af stikketeknik på nogle afdelinger i Danmark, mens andre afdelinger kun anvender knaphulskanylering i mindre grad. Rebstigeteknikken udgjorde knap 1/3 af
alle kanyleringer.
Figur 2. Teknik fordeling for skarp kanylering
Vi fandt 16 patienter, hvor der blev stukket med skarpe kanyler i allerede etablerede knaphuller (fig. 2). Dette undrede os
meget. Ved problemer med et knaphul skal der stikkes med
skarp i passende afstand fra knaphullet. Der er øget risiko for
at ridse karret, lave »one-site« – itis på karret og hermed også
øget risiko for komplikationer i form af sivblødning og infektion ved at stikke med skarp i et etableret knaphul. (5,6)
DIALÄSEN 2.2010
Figur 4. Smerteniveau
Der var ofte flere personer til at anlægge stumpe kanyler.
Selvom knaphulskanylering kun udgjorde cirka 1/3 i kanyleringsteknikfordelingen, udgjorde behovet for hjælp til kanylering næsten halvdelen af de kanyleringer, hvor der var
behov for mere end éen person til at kanylere.
Talmaterialet i undersøgelsen viste, at der var 6,4 procent
risiko for omkanylering ved skarp kanylering. Tilsvarende
var der 25 procent risiko for omkanylering ved stump kanylering.
Undersøgelsen viste, at cirka 80 procent opfattede kanylering forbundet med lette smerter uanset teknik. Der var flest
patienter, der opfattede arealkanylering meget smertefuld.
Patienter med knaphulsteknik scorede generelt den laveste
smerteangivelse.
Komprimeringstid
Vi fandt den største gruppe med kortest komprimeringstid
ved knaphulsteknikken. Det undrer os, at komprimeringstiden var forholdsvis længere ved rebstigeteknik i forhold til
arealteknik. Gruppen har ingen umiddelbar forklaring på
dette.
37
Figur 4: Smerteniveau A-siden
Smerteniveau V-siden
Figur 5: Komplikationer
Komplikationer
Ansug
Vi fandt generelt få problemer med ansug, men i gruppen
hvor der blev anvendt skarp kanylering var der patienter
der havde ansugsproblemer gentagne gange, hvor dette ikke
kunne genfindes i gruppen med stump kanylering. Resultaterne tyder på, at den stumpe kanyle placeres et »godt« sted i
venen med lille risiko for ansug. Ved ansug sker der en irritation af intima med deraf følgende komplikationer og mindre
blodflow pga ansug vil medføre en ringere dialyse.
Højt venetryk
Undersøgelsen viste også her generelt få problemer med venetryk 50 mm Hg højere end sædvanligt.
Resultaterne tyder på, at den stumpe kanyle er placeret et
sted i venen med lille risiko for højt venetryk. Ved rebstigeteknik udnyttes hele venen, også de steder den måske er lidt
38
snæver eller »snor« sig, hvilket kan give højere venetryk og irritation af intima. Hvis det højere venetryk også her giver anledning til at reducere blodflowet, er der igen risiko for en
ringere dialyse.
Hæmatom
Det er indlysende, at der er større risiko for at lave et hæmatom med en skarp kanyle end en stump. Dette kan ske
ved anlæggelse af kanylen og ved eventuell rettelse af placering. Ved hæmatom sker der ligeledes skader på intima med
risiko for efterfølgende komplikationer. Efterfølgende kanyleringer vanskeliggøres ligeledes og ofte er disse forbundet med flere smerter for patienten, idet de blå mærker gør
ondt og tillige ser» grimme« ud.
Sivning
Der er færre tilfælde med sivning ved stump kanylering.
DIALÄSEN 2.2010
Der kan være flere årsager hertil. Det mest sandsynlige er,
at skarp kanylering foretages i forstukne områder, hvor huden er tynd og arret, som for exempel ved aneurysmer. Ligeledes kan der opstå sivning, hvis knaphul kanyleres med skarp
kanyle – herved laves »one-site-itis« på selve karret. Det kan
bløde meget ved siden af kanylen og det føles ubehageligt
for patienten. Derfor er det vigtigt at undgå. Vi anbefaler, at
knaphuller KUN stikkes med stump kanyle.
Blødning efter hæmostase
Undersøgelsen viste, at blødning efter hæmostase ikke var noget stort problem hverken for gruppen med skarp eller stump
kanylering. Der var heller ingen i grupperne, der havde problemet mere end én gang.
Infektion
Der er i undersøgelsen konstateret éen infektion ved stump
kanylering og ingen ved skarp kanylering. Det er vores opfattelse fra klinikken, at der er et stigende antal infektioner ved
stump kanylering siden undersøgelsen blev lavet. Der kan
være flere årsager hertil: der anlægges flere knaphuller end
tidligere, der stikkes med skarp kanyle i knaphullet, desin-
DIALÄSEN 2.2010
fektion før kanylering er ikke optimal. Korrekt desinfektion
er essentiel i forbindelse med knaphulsteknik (5).
Aneurysme
Vi har valgt ikke at angivet noget resultatet for forekomst af
aneurysmer. Formuleringen i spørgeskemaet har været for
upræcis med hensikt till årsag og placering af aneurysmet. Vi
har derfor ikke kunnet anvende disse oplysninger i forhold
til forskelle/ligheder ved knaphulskanylering contra andre
kanyleringsteknikker.
Problemer med at finde kanalen og hullet i vene
Opgørelsen viste, at mere end en fjerdedel havde problemer
med at finde kanalen ved stump knaphulskanylering. Dette
vidner om at knaphulsteknikken ikke er let og ligetil. Den
kræver en anden teknik, tålmodighed og oplæring.
Ligeledes kan vi konstatere, at det var mindst ligeså svært
at finde hullet i venen ved stump knaphulskanylering. Der
var problemer mindst éen gang ved knap halvdelen af alle
knaphulskanyleringer.
For både kanalproblemerne samt problemer med at finde
knaphullet i venen viste det sig, at det var problemer, der
39
havde en høj gentagelses procent. For begge problemers vedkomne lå den på 61%.
Sammanfattning
Formålet med denne undersøgelse var at se på forskelle/ligheder ved stump knaphulskanylering i forhold til øvrige kanyleringsteknikker. Alle spørgeskemaer blev desværre ikke
udfyldt fuldstændigt, så vi kan ikke uddrage nogen evidens
af undersøgelsen.
Vi mener dog, resultaterne giver et fingerpeg i retning
af stump knaphulskanylering som den rette og mest skånsomme kanyleringsteknik. I dag anlægges der flere og flere
A/V-fistler. Mange af disse fistler etableres med vanskelige kanyleringsforhold, hvor knaphulskanylering kan være den
eneste mulighed.
Undersøgelsen blev udført på et tidspunkt, hvor knaphulskanylering endnu ikke var så udbredt i Danmark. Der er sket
meget på dette område siden da.
Referencer
1. Karadgangsveje og stikketeknik – undersøgelse hos hæmodialysepatienter juni 2007. SI-Adgangsveje, september 2008.
2. The salvage of aneurysmal fistulae utilizing a modified buttonhole
cannulation technique and multiple cannulators, Marticorena et al.,
Hemodialysis International 2006, 10.
3. European best practice guidelines. www.oxfordjournals.org. Guideline 4-Role of Nurses and staff in access management.
4. Tony Goovaerts, foredrag, Temadag SIG Adgangsveje »Erfaringer
med knaphuls-Teknik« Fredericia, DK, 25. marts 2009.
5. Buttonhole needling of hemodialysis arteriovenous fistulae re-
40
Udfordringen er fortsat at finde en teknik til etablering
af velfungernede knaphuller. Der foretages for tiden forskellige initiativer rundt omkring med henblik herpå (6,8). Det
optimale vil være en enkelt person til etablering og kanylering. Dette er oftest umuligt i en travl hæmodialyseafdeling.
I stedet må der sættes focus på gennemført dokumentation
og oplæring af kolleger. I oplæringen er det udover teknikken utrolig vigtigt at tale om de psykologiske aspekter omkring kanylering. Det er ikke et nederlag eller tegn på manglende egenskaber at bede om hjælp ved kanyleringen. Det er
tværtimod bevis på udvist omsorg for patienten og dennes
adgangsvej
Vi kunne desværre ikke uddrage nogen konklusioner omkring aneurysmer af undersøgelsen. Det er tidligere beskrevet, at knaphulskanylering reducerer aneurysmedannelse
(2). Dette er vigtig både for patientens udseende og for at reducere risiko for stenosedannelse i A/V-fistlen.
Patientens udseende i forbindelse med aneurysmer er måske et lidt overset problem. Således er det ikke noget, vi har
spurgt til i undersøgelsen. Vi er efterfølgende blevet opmærksomme på dette problem og mener, det bør øge interessen og
indsatsen for knaphulskanylering.
Text Af SI-gruppe Adgangsveje, FS Nefro, Danmark.
På gruppens vegne: Nete Hauge Mortensen, [email protected]
Foto Gunnar Malmström
SPRÅKRUTA
Forår = vår
Adgangsvej = kärltillgång, access
Ansug = artärsug
Hyppig = ofta
Karret = kärlet
Gentagne gange = upprepade gånger
Forskelle = skillnader
Utfordring = utmaning
Travl = jobbig, stressig
sults in less complications and interventions compared to the ropeladder technique. Magda v. Loon et al., NDT, september 2009
6. Implementing the buttonhole method using the biohole peg in a
busy dialysis unit: A report of the development of current practice.
Jennie King, Journal of Renal Care, vol. 35, Issue 4, nov. 2009
7. The Buttonhole Technique for Arteriovenous Fistula Cannulation,
Lynda K. Ball, Nephrology Nursing Journal, May-June 2006
8. A simple method to create buttonhole cannulation tracks in a
busy hemodialysis unit, Marticorena et al, Hemodialysis International
2009, 13; 316-321.
DIALÄSEN 2.2010
NORDIATRANS
MADELEINE NILSSON | ORDFÖRANDE I NORDIATRANS
Den magiska deadlinen
V
ad är det med deadlines egentligen? Är det bara
jag som ibland sitter och plötsligt kommer på – åh,
herregud – och därefter några väl valda ord som
inte lämpar sig att skriva här med innebörden att varför
är det likadant varenda gång? Nej, jag tänkte väl det – jag
är i gott sällskap! Jag brukar kunna hålla mina deadlines,
men visst skulle det vara skönt att ha lite mer marginaler,
så man slipper stresspåslaget. Fast egentligen tror jag att
det är mänskligt att vara ute i sista stund. Sätter jag inte
en deadline för Nordiatrans styrelse när jag önskar svar på
mina mail, då är svarsfrekvensen milt uttryckt ganska varierande. Givetvis upplevs pressen att hålla en deadline
olika, inte minst beroende på vad det är man ska åstadkomma. Personligen kan jag drabbas av total skrivkramp
och har inte någon som helst aning om hur eller om vad jag
ska skriva. Är det riktigt illa övergår hur- och vadfrågorna
till VARFÖR? Det finns säkert många strategier att bemästra sin skrivarångest. Jag har en strategi som jag tycker funkar rätt bra. Promenera! Och många promenader blir det.
D
et är alltid väldigt trevligt att arbeta med att
förbereda Nordiatrans-kongresserna, trots att arbetet innehåller väldigt många deadlines. Styrelsen är ju, som bekant för er som läser denna sida, inne i en
fas där i princip allt som kan sägas vara »som vanligt« ifrågasätts av oss och endast överlever om vi finner att det är
viktigt och försvarbart. Därför är det förstås vår förhoppning att kongressen 2011 ska innehålla något ytterligare
nytt och fräscht. Vi har ett år på oss att jobba på det. Du
kan följa utvecklingen på vår hemsida www.nordiatrans.
org. Nästa år äger kongressen rum i Finland. Helsingfors
Nyfiken på Nordiatrans?
Nordiatrans är en nordisk förening som strävar efter att öka
kunskapen om vården av de njursjuka. Föreningen vill stimulera till utveckling, verka för ett utbyte av erfarenheter och ett
ökat samarbete mellan personal inom njurmedicin, dialys och
transplantation. Föreningen är öppen för alla som är intresserade av vården inom njurmedicin, dialys och transplantation. www.nordiatrans.org
Vill du bli medlem i Nordiatrans? Det blir du genom att
betala in medlemsavgiften till ditt lands kassör. Och har du
frågor är Du välkommen att skicka ett mail till;
DIALÄSEN 2.2010
– here we come! Man skulle egentligen kunna skriva; Helsingfors – here we come – again! För så är det. Tänk att
det gått fyra år sedan vi förra gången arrangerade Nordiatrans kongress i Helsingfors. Känns som igår. Hur som helst
är det dags att återvända med kongressen dit nästa år och
som vanligt vecka 10. Denna tidpunkt behåller vi. Annars
blir det ingen ordning, här är det bra med en rutin. Vår förhoppning, vi är medvetna om att det är ett väldigt högt
ställt mål, är att man på avdelningarna runt om i Norden
tidigt ska diskutera: »Vilkas tur är det i år att åka till Nordia­
trans-kongressen?«. Och att antalet deltagare på så sätt ska
öka. Ska vi närma oss det målet får kongressen komma med
en regelbundenhet likt julafton kommer varje år.
N
ågot som inte kommer varje år är världskongresser. I varje fall inte i Sverige och inte för sjuksköterskor som har ett intresse för transplantation. Men
nu händer det. International Transplant Nurses Society
(ITNS) har beslutat att lägga sin världskongress 2011 i Göteborg. Samarbetspartner är Nordiatrans. Temat är: Pride,
passion and possibilities. Mer information kommer senare.
Är du nyfiken på ITNS så kan du gå in på www.itns.org.
Önskar Er alla en trevlig och skön vår – och så en sak till.
Glöm inte Nordiatrans deadlines.
Tyvärr kan jag inte skriva några datum för deadlines
just nu – de ska nämligen revideras.
Madeleine Nilsson, ordförande i Nordiatrans
[email protected]
Kongressinformation och anmälan: www.nordiatrans.org
www.nordiatrans2010.dk
Sverige: Karin Blomander Källsholm, [email protected]. Postgiro: 88 57 68-2. Avgift 1 år: 175 kronor
(SEK). Avgift 3 år: 400 kronor (SEK)
Finland: Brita Krogerus, [email protected]. Postgiro: 80
00 14-204 61 72. Avgift 1 år: 20 Euro. Avgift 3 år: 45 Euro
Norge: Berit Skog, [email protected]. Postgiro: 0530-272
12 72. Avgift 1 år: 175 kronor (NOK). Avgift 3 år: 400 kronor
(NOK)
Danmark: Charlotte Larsen, [email protected]
Nordea reg.nr 0381 kontonr 438309. Avgift 1 år: 175 kronor
(DKK). Avgift 3 år: 400 kronor (DKK)
41
Kompetenscentrum för patient- och närståendeutbildning i Västra Götalandsregionen (KC) erbjuder sjukvården en utbildning till ”patientutbildare”. Det övergripande syftet med verksamheten är att stärka patienters
och närståendes ställning i vården. Personer som lever med långvariga
sjukdomar eller deras närstående ska erbjudas kunskap för att kunna
leva sina liv med bästa möjliga hälsa och livskvalitet. På njurmedicin,
Sahlgrenska sjukhuset, började vi i höstas arbeta enligt den här utbildningsmodellen. Här berättar Ann Ragnarson och Pia Nordström från KC
om den. Personal och patienter berättar om hur det var.
Vad gör patienten
i patientutbildningen?
Kompetenscentrums utbildningsmodell har sina rötter i
Norge. Modellen utgår från att kvaliteten på patient- eller
närståendeutbildningarna ökar när patienter, närstående eller brukarorganisationer har inflytande över innehållet. Utbildningen planeras och leds gemensamt av en erfaren patient eller närstående och en person som är anställd inom
vården. I modellen kallas dessa stöd- respektive resursperson.
De har olika typer av kunskap – stödpersonen har kunskap
om att leva med en sjukdom/funktionsnedsättning eller som
närstående, resurspersonen har medicinsk faktakunskap.
Dessa olika kunskaper kompletterar varandra och ger utbildningen en bredd som kommer deltagarna till godo. I utbildningen har dessa kunskaper lika stort värde. Enligt modellen
är det också varje enskild grupps deltagare som bestämmer
innehållet i utbildningen för att den ska motsvara just deras behov. Ofta har stöd- och resurspersonerna, tillsammans
med gruppens deltagare, själva de kunskaper som behövs i
gruppen. Om det behövs bjuds experter inom olika områden
in så att deltagarna får möjlighet att ställa frågor direkt till
en läkare, dietist, sjukgymnast eller någon annan profession.
För att kunna arbeta enligt modellen och bli stöd- eller resursperson, går erfarna patienter, närstående och vårdpersonal
en utbildning till utbildare i KC:s regi.
Ett sätt att arbeta med ledningssystemet »God vård«, särskilt ur aspekterna »kunskapsbaserad och ändamålsenlig«,
»patientfokuserad« och »effektiv« hälso- och sjukvård är att
arbeta enligt Kompetenscentrums modell. Modellen ligger
väl i linje med det som framhålls inom de olika områdena
42
till exempel då det gäller: »Kunskap krävs om kommunikation och
bemötande samt kunskaper om enskilda patienters förståelse, önskemål och förväntningar som inhämtas genom dialog med patienterna. Patienterna ska involveras i arbetet med kunskapsbildning
och kunskapsspridning. Även synsättet att »Patienten är expert på
sin egen situation, men är beroende av andras kompetens, resurser
och beslut vid ohälsa, sjukdom och skada« är något som modellen
i sig själv inrymmer. I God Vård fastslås också att »Med effektiv
hälso- och sjukvård avses tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt
för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och
ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna.»
Ellinor, resursperson
1993 startade jag den första Njurskolan på Sahlgrenska sjukhuset. Mitt intresse för patientutbildning väcktes när jag
arbetade på hemodialysavdelningen och upplevde att
många patienter kom nya
till behandlingen utan att
egentligen ha en aning om
vad det handlade om. Det
var inte ovanligt att få frågan
»hur många gånger måste jag
komma innan jag blir frisk?»
Njurskolan blev en fantastiskt givande verksamhet,
uppskattad av patienter, när- Ellinor Broms
DIALÄSEN 2.2010
Johan Bergmark/nordic photos
stående och även den personal som deltog som föreläsare.
Just det, som föreläsare. Personalen berättade om sjukdom
och behandling och gruppen lyssnade. Visst fanns det tid för
frågor, men inte i den utsträckning grupperna önskade, fikapausen räckte aldrig till.
För några år sedan hörde jag i ett helt annat sammanhang
om den norska modellen för patientutbildning och blev intresserad. Därför blev jag glad när jag fick höra om KC i vår
egen region. Våren 2009 deltog jag tillsammans med två patienter med njursvikt i en av KC:s utbildningar. Efter det har
vi avslutat den första egna gruppen med unga njursjuka, en
grupp med äldre träffas snart för sista gången. Den största
utmaningen i rollen som resursperson, som jag ser det, är
att vara tyst. Det är inte min uppgift att tala om »hur det är«
eller »hur man ska göra«, inte förrän jag blir ombedd att berätta eller förklara något. Expert på »hur det är« är stödpersonen. Resursperson och stödperson leder och för samtalet i
gruppen framåt tillsammans. För detta krävs en total och aktiv närvaro under mötet. Till skillnad från »vanliga« njurskolor slipper man en massa planeringsarbete i förväg. Det spar
DIALÄSEN 2.2010
tid. Allt som görs i förväg är att bestämma tid och plats för
första mötet. Resten bestäms av gruppen och får lösas på vägen. Jag hade funderingar på om vi verkligen skulle få med
de ämnen jag som personal tycker att patienten behöver få insikt i. Det visade sig att grupperna önskade i stort sett samma
ämnen som jag, men vinklade från ett annat håll än i Njurskolan. När patienterna bestämmer blir det större fokus på
hur man lever med sin sjukdom, i stället för faktainformation om sjukdom och behandling. För mig kändes det också
stort att få lyssna till alla de berättelser från vardagen som
delades i grupperna. Det kändes som om jag var en i gruppen
i stället för att stå bredvid som lärare och vårdpersonal. Nya
begrepp myntades, tips om hur man fixar fritid, mat, mediciner och fester haglade. Vad sägs om en Baileys med fosfatbindare på lördag?
Peter, stödperson
Tillsammans med Ellinor var jag stödperson i den första grupp
som använde sig av denna metod på Sahlgrenska. Vi ledde en
grupp med yngre personer (18-32 år). Jag är själv strax över
43
» Det var ganska jobbigt efter vissa träffar då vi tagit upp viktiga ämnen som berör, men samtidigt är jag övertygad om att det är viktigt att
kunna prata om dessa saker i en miljö där alla har förståelse för och
kan relatera till din situation. «
30 och känner att mycket skiljer
oss yngre från äldre med njurproblem. Vi hoppades skapa en
grupp där vi kunde lära oss ifrån
varandras erfarenheter kring att
vara ung och njursjuk. Då gruppen träffades första gången valde
vi att träffas på ett ställe utanför
sjukhusmiljön för att lätta upp
stämningen och göra det mindre »sjukt« och mer »normalt«. Vi
hade de första träffarna på mitt
kontor men hamnade till slut av
Peter Carstedt
praktiska skäl på sjukhuset. På
första träffen presenterade vi KC:s modell. Vi lade störst fokus
på att alla i gruppen presenterade sig själva innan vi tillsammans bestämde vad vi ville prata om. Vi pratade fritt om vad
vi tyckte var viktigt och avslutade första mötet med att gruppera de ämnen vi berört i sex olika teman. Vi valde också tema
till nästa träff och kände att vi skulle träffas relativt snart (en
vecka senare) för att »komma ihåg« varandra.
Varje möte började med en »check in«, då alla i rummet fick
berätta vad de hade på hjärtat. Alla fick därmed chansen att
säga vad de ville få ut av dagen och om det var något speciellt
vi borde prata om. Varje möte skulle också avslutas med en
»check out«, då alla fick berätta vad de tyckte om dagen. Det
lyckades vi inte alltid med. Vi märkte att det var oerhört viktigt att verkligen ha en »check out« vid varje tillfälle då det ibland varit väldigt känslosamma diskussioner.
Under samtliga träffar balanserade vi mellan struktur och
kultur, det vill säga ett klimat där vi kunde föra en fri dialog
men samtidigt ta upp de ämnen vi tidigare bestämt var viktiga för oss. För att få till den rätta atmosfären i gruppen försökte vi hålla strukturen till ett minimum. Detta fungerade
ofta bra, men var ibland frustrerande då samtalen drev iväg
till andra ämnen. Som stödperson försökte jag dela med mig
av mina egna erfarenheter av att vara njursjuk i 10 år och på
det viset få de övriga i gruppen att prata om sina erfarenheter.
Eftersom alla i gruppen har olika problem med sina njurar,
olika mediciner och förhållningsregler, visade det sig viktigt
att inte fokusera alltför mycket på detaljer eller lösningar.
44
Men det var mycket givande att få höra de andras erfarenheter kring vården och hur de lever sina liv på bästa sätt.
Vi kände igen varandras beskrivningar av situationer, symptom, och känslor. Detta är ett viktigt syfte i sig självt. Samtalen hjälpte mig att identifiera nya och förhoppningsvis bättre
frågor som jag kunde ta upp med min läkare eller vårdpersonal beroende på min specifika situation.
Innan gruppen hade haft alla inplanerade träffar fick jag
besked om att jag skulle få göra min njurtransplantation. Jag
var tyvärr inte med på de sista träffarna men jag tycker själv
att jag var bättre förberedd inför transplantationen än jag varit om jag inte haft dessa träffar. Det var ganska jobbigt efter
vissa träffar då vi tagit upp viktiga ämnen som berör, men
samtidigt är jag övertygad om att det är viktigt att kunna
prata om dessa saker i en miljö där alla har förståelse för och
kan relatera till din situation. Jag har även gått den mer traditionella Njurskolan och jag tycker att det här formatet passade mig bättre. Främst för att det blev mycket mer personligt och för att man lärde sig så mycket av de övriga i gruppen.
Det blev tydligare fokus på hela människan eftersom vi pratade mycket om hur det är att leva med njursvikt istället för
att prata om symptomlösning.
Linda, kursdeltagare
I februari 2009 fick jag diagnosen IgA-nefrit. Clearance-mätningen visade på nio procents njurfunktion. Jag fick omedelbart kontakt med njursviktskoordinatorn samtidigt som
transplantation fördes på tal. På sommaren fick jag frågan
om jag ville delta i en grupp som skulle starta till hösten. Mitt
spontana svar var givetvis att jag var intresserad, men jag visste egentligen inte vad jag tackade ja till. Jag tänkte bara att
det kunde vara trevligt att träffa andra personer i samma situation då jag hade fått många existentiella funderingar efter att jag fick min diagnos.
När gruppen träffades första gången var det en fantastisk
upplevelse. Det var en uppsluppen stämning och alla delade
med sig av sina olika diagnoser och erfarenheter som följer
med detta. Det var så oerhört skönt och bekräftande att höra
att andra hade samma eller liknande funderingar som jag
själv. Njurgruppen har gett upphov till nya vänner och en
grupp av det här slaget är ett ypperligt forum för att dela med
sig av jobbiga saker till personer som faktiskt förstår.
DIALÄSEN 2.2010
» Det faktum att vi i gruppen var i majoritet och var de
som hade bjudit in gav en känsla av att man som patient
inte var i det underläge som man ibland kan känna i mötet
med sjukvården. «
Ellinor och Peter informerade om att det fanns för möjligheter att bjuda in gäster till våra sammankomster och det
ledde till en brainstorming kring vad vi ville ha för information. Just detta att vi i gruppen kunde bestämma innehållet
var mycket värdefullt. Det gav en känsla av att få tillbaka lite
makt över sitt liv, att inte helt och hållet vara tvungen att anpassa sig efter vad sjukvården har att ge. Eftersom det inte var
någon som stod och föreläste kändes det som om vi alla var på
samma nivå. Det var nästan så att man glömde att Ellinor inte
var »en av oss«. Det var mer diskussioner än utbildning samtidigt som vi lärde oss jättemycket av varandra. Upplägget med
en resursperson som kunde förklara eller förtydliga varför
man gör på ett visst sätt i sjukvården, när den typen av frågor
uppstod, var bra samtidigt som hon också hade möjlighet att
bjuda in gäster tack vare sina kontakter i sjukvården. Att som
grupp få träffa inbjudna gäster som var experter inom olika
områden var mycket givande. Det faktum att vi i gruppen
var i majoritet och var de som hade bjudit in gav en känsla
av att man som
patient inte var
i det underläge
som man ibland
kan känna i mötet med sjukvården. Om inte jag
vågade ställa någon fråga var det
garanterat någon
Linda Persson
annan i gruppen
som gjorde det.
Att bjuda in andra njursjuka som gick i dialys eller var transplanterade gav mycket större förståelse för vad det innebär
i praktiken än när man får information om dialys och transplantation från sjukvården. Det var bra att höra dem berätta
och min situation kändes mindre skrämmande när jag förstod att det faktiskt går att leva ett gott liv. Även om sjukvården säkert har förmedlat detta blir det mycket mera trovärdigt om det är självupplevt. Informationsutbytet mellan
deltagarna var bra men ibland frustrerande. Anledningen till
att det kunde vara frustrerande var att vi ofta hade fått motstridig information från våra läkare. Men genom att det uppdagades fick vi alla bättre förutsättningar för att ställa rätt
DIALÄSEN 2.2010
frågor vid nästa läkarbesök.
Njurgruppen har på det hela taget varit en positiv upplevelse, men det finns några saker som kan vara bra att tänka på
inför framtida grupper. När vi hade inbjudna gäster försvann
lite av gruppkänslan som vi fick direkt efter första träffen.
När man går med i en grupp startar det också en process hos
var och en av gruppdeltagarna. Det är nog viktigt att gruppen
får tillräckligt med egen tid för att få utrymme för reflektion.
Kanske behöver man träffas fler gånger? En i gruppen valde
efter ett par möten att inte fortsätta och det skapade en del
funderingar om varför och hur personen mådde. För processens gång känns det viktigt att man följs åt hela vägen. Tyvärr
hann vi inte vid alla träffarna med den avslutande reflektionen, det saknade jag. Den är viktig när man går ut från mötet och är ensam med sina tankar.
Nu i efterhand kan jag också konstatera att när jag låg inne
för transplantation var det oerhört trygghetsskapande att jag
kände igen en del personal och kände några patienter från
min tid i njurgruppen.
Nya grupper
Vår samlade erfarenhet säger oss att detta är en framgångsrik modell för patientutbildning. Delaktighet och inflytande
ökar patientens motivation och leder sannolikt till bättre behandling och bättre hälsa. Flera stöd- och resurspersoner vid
njurmedicin och transplantationscentrum på Sahlgrenska
Universitetssjukhuset har under det gångna året utbildat sig.
Utbildningar för närstående, peritonealdialyspatienter och
för njurtransplanterade planeras. Vår vision är att skapa ett
nätverk av utbildare så att man enkelt kan starta en ny utbildningsgrupp när som helst i sjukdomsförloppet där det finns
ett behov. Mer information om modellen hittar du på
www.vgregion.se/kompetenscentrum .
Text: Peter Carstedt och Linda Persson, njurtransplanterade, Anne
Ragnarson och Pia Nordström, utbildningssamordnare på Kompetenscentrum för patient- och närståendeutbildning i Västra Götalandsregionen, Ellinor Broms, njursviktskoordinator, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
E-post: [email protected], linda.persson.vgregion@gmail.
com , [email protected] , [email protected] och
[email protected]
45
Nyt informationshæfte:
Livet med en ny nyre
Nu er der klar besked og konkrete råd at hente i et nyt informationshæfte »Livet med en
ny nyre,« som henvender sig til
nyretransplanterede patienter
og deres pårørende.
Bag hæftet står ti sygeplejersker fra de fire
hospitaler, der udfører nyretransplantationer i Danmark, nemlig Rigshospitalet,
Herlev Hospital, Odense Universitetshospital og Århus Universitetshospital, Skejby.
Det er første gang, sygeplejerskerne har
samarbejdet på tværs af de fire transplantationsafdelinger om et fælles materiale
til gavn for patienterne. Sygeplejerskerne,
som arbejder med nyretransplanterede patienter, hører under Dansk Sygeplejeråds
faglige selskab FS16.
– Vi oplever i vores hverdag at få mange
SIG TX præsenterer deres nyeste projekt »Livet med en ny nyre«. Fra venstre: Tove
henvendelser fra patienter, der er blevet
Jensen, Pia Lauenborg, Birte Rasmussen, Gitte Würtz Madsen og Gitte Jørgensen.
udskrevet efter en nyretransplantation,
og vi har manglet et opslagsværk, patienterne kunne få med
hvordan de skal agere i forskellige situationer. Et af budskahjem, og som kan give svar på mange af spørgsmålene, siger
berne er, at patienterne skal huske at tage deres medicin, for
Pia Lauenborg, der er transplantationssygeplejerske ved Årvi ved, at det kan være et problem for nogle patienter at tage
hus Universitetshospital, Skejby.
medicinen på faste tidspunkter hver dag, forklarer Pia Lauenborg.
Informationshæftet blev officielt præsenteret på en teNyretransplanterede har ofte været gennem et længere
madag den 10. november, hvor 52 sygeplejersker var samlet
sygdomsforløb, og en transplantation giver øget livskvalitet
til en temadag om nyretransplantationer. Bag temadagen
og frihed. Men livet bliver ikke helt som før, forklarer sygepstod SIG Transplantation, en gruppe for sygeplejersker som
lejerske Gitte Jørgensen.
arbejder med nyretransplantation.
– Selvom patienterne har fået en ny nyre, så er der medicin
Samarbejdet på tværs af afdelinger fra fire hospitaler om
og kontroller, siger Gitte Jørgensen.
det fælles materiale har været en øjenåbner for sygeplejersMellem 150 og 200 danskere får hvert år en ny nyre, og ankerne.
tallet af nyretransplantationer ser ud til at være stigende. I
– Vi har fået vendt mange ting, og vi kan undre os over, at
2008 blev 196 transplanteret – det højes­te antal nogensinde.
vi gør det så forskelligt. Der er mange emner, hvor der ikke er
»Livet med en ny nyre« findes både i en trykt udgave,
videnskabelig evidens for en særlig fremgangsmåde, og det
som transplantationsafdelingerne kan udlevere til nyhar givet anledning til mange gode diskussioner undervejs,
retransplanterede patienter, ligesom det kan downsiger Pia Lauenborg.
loades på afdelingernes hjemmesider, for eksempel:
www.skejby.dk/afdelinger/nyremedicinsk+afdeling+c/
»Livet med en ny nyre« omhandler både lægefaglige emner
behandling+og+unders%C3%B8gelse
som afstødning, den medicinske behandling og infektioner.
Men hæftet har også fokus på de lidt mere bløde emner, som
For yderligere information:
godt kan drukne i patienternes udskrivningssamtaler. For ekSygeplejerske Gitte Würtz Madsen
sempel gode kostvaner, samliv og sociale forhold.
Nefrologisk ambulatorium, Rigshospitalet, DK
– Vi vil gerne give patienterne tryghed og informere om,
[email protected]
46
DIALÄSEN 2.2010
Din transplantationspatient har fått ett nytt liv. Ett
nytt liv, som innebär betydligt mer än att bara vara
en patient, som skall komma ihåg att ta sin medicin.
Kort sagt, att leva livet! En förenklad dosregim kan
innebära att göra vardagen lite mindre komplicerad
och livet en smula lättare!1
Gör det lätt för din patient!
Advagraf: Kalcineurinhämmare, ATC kod L04AD02, hårda depotkapslar innehållande 0,5 mg, 1 mg och 5 mg takrolimus. Indikationer: Profylax mot transplantatavstötning hos vuxna njur- och levertransplantationspatienter.
Behandling av transplantatavstötning som är resistent mot behandling med andra immunsuppressiva läkemedel hos vuxna patienter. Kontraindikationer: Överkänslighet mot takrolimus eller andra makrolider eller mot något
hjälpämne. Varningar och försiktighet: Samtidig behandling med ciklosporin och takrolimus bör undvikas och försiktighet bör iakttas när takrolimus ges till patienter som tidigare behandlats med ciklosporin. Vänsterkammarhypertrofi
och/eller septumhypertrofi, vilket rapporterats som kardiomyopati, har rapporterats i sällsynta fall hos patienter som behandlats med takrolimus och kan därför även uppträda med Advagraf. Takrolimus kan förlänga QT-intervallet
och försiktighet bör iakttas hos patienter med verifierat eller misstänkt medfött långt QT-syndrom. EBV-associerade lymfoproliferativa sjukdomar har rapporterats hos patienter i samband med behandling med takrolimus.
Exponering för solljus och UV-ljus bör begränsas på grund av den möjliga risken för maligna hudförändringar. Liksom för andra potenta immunsuppressiva substanser är risken för sekundär cancer okänd. Interaktioner med andra
läkemedel och övriga interaktioner: Samtidig användning av läkemedel eller växtbaserade läkemedel som är kända för att hämma eller inducera CYP3A4 kan påverka metabolismen av takrolimus och därmed öka eller minska
blodkoncentrationerna av takrolimus. Samtidig användning av takrolimus och läkemedel som är kända för att vara nefrotoxiska eller neurotoxiska kan förstärka dessa effekter. Eftersom takrolimusbehandling kan ge hyperkalemi,
eller förstärka redan förekommande hyperkalemi bör högt intag av kalium och kaliumsparande diuretika undvikas. Graviditet, kategori C: Takrolimus passerar över placenta. Begränsad information från mottagare av transplantat
visar inte på någon ökad risk för skadliga påverkan på utvecklingen eller utfallet av graviditeter under takrolimusbehandling. Amning, grupp III: Takrolimus utsöndras i bröstmjölk. Eftersom skadliga effekter på den nyfödde inte
kan uteslutas, bör kvinnor inte amma när de får Advagraf. Status: Rx Pris/Förmånsupplysningar: Advagraf 0,5 mg 50 depotkapslar: 924 SEK. Advagraf 1 mg 50 depotkapslar: 1 434 SEK. Advagraf 5 mg 50 depotkapslar: 6 599
SEK Ingår i läkemedelsförmånen. Innehavare av godkännande för försäljning: Astellas Pharma Europe B.V., Elisabethhof 19, NL-2353 EW Leiderdorp, Nederländerna. Texten är baserad på produktresumé daterad 2008-08-22.
För ytterligare information, se www.fass.se Ref 1: Ichimaru, N et al: Treatment Adherence in Renal Transplant Recipients: A Questionnaire Survey on Immunosupressant; Transpl Proc. 2008, Vol 40, No.5, 1362-1365
Astellas Pharma AB, Medeon Science Park, 205 12 Malmö, Tel 040 650 15 00, Fax 040 650 15 01, E-post [email protected]
ADV- 0 9 0 071
Louise har fått en ny njure
– och en ny kärlek
Artis – Advanced Simplicity
Only five buttons to master the entire system
www.gambro.se
HCEN5510_3 ©2009.12. Gambro Lundia AB
Posttidning B
Avs: Dialäsen AB, Getabocksvägen 4
S-187 54 Täby, Sweden