Transcript Når far utøver vold- et generasjonsperspektiv; - hvem er han?

Når far utøver vold- et generasjonsperspektiv;
- hvem er han?
- barnas opplevelser
- ungdommens uttrykk
Per Hellevik – sosiolog, stipendiat- NKVTS
Bente Lømo –psykologspesialist, forsker III- NKVTS
Carolina Øverlien – Fil Dr., forsker II- NKVTS
Ingunn Rangul Askeland – psykolog, forsker III- NKVTS
Tre ulike perspektiv
I. Voksen –
Menn som bruker vold
I.
Barnet –
Barns forståelse av far som utøver vold
I.
UngdommenUngdoms voldsutsatthet i en digital hverdag
Jeg vil ikke bli som min far –
menn som bruker vold
Psykolog/ forsker Ingunn Rangul Askeland
Psykologspesialist / forsker Bente Lømo
Kontekst
• Alternativ til Vold –
behandlingssenter, vold i familien
• Alternativ til Vold Terapi - studien
Utvalg
•
•
•
•
•
•
192 menn
Alder 35, 8 år (gj.snitt)
86,5 % etnisk norsk tilhørighet
76,5 % gift/ samboende
70,8 % arbeid/ studier
76,6 % har barn
Mennenes forhold til barna
•
•
•
•
4.7 % ikke kontakt
8.3 % sporadisk kontakt
60.4 % regelmessig kontakt
4.2 % voksne barn, flyttet ut
Vold mot partner (N = 192)
100
78,1
90
80
70
55,7
60
50
40
68,6
37
30
20
10
0
2,10
Vold mot barn (N = 192)
100
90
80
70
60
50
40
30
17,2
20
10
0
1,6
20,8
21,9
0,00
Mennenes traumer i oppveksten
100
90
80
70
61,8
60
50
49,2
48,4
40
30
20
10
3,7
4,7
0
følelesemessig følelsesmessig
fysisk
forsømmelse
overgrep
mishandling
seksuell
sexual abuse
trakassering
Psykiatriske diagnoser hos mennene (N=184) *N=151
31,5
18,5
21,2
20,1
15,8
14,1
11,4
9,3
11
8,2
4,3
5,4
2,2
2,7
1,6
0
Barn utsatt for multiple traumatiske
erfaringer i familien:
«…..usually meet criteria for numerous clinical
diagnosis, none of which captures the complexity
of their biological, emotional and cognitive
problems»
(Streeck-Fischer & van der Kolk, 2000)
Å leve med vold i familien er vold og
omsorgssvikt mot barn.
«Fordi som sagt faren min hadde jo et veldig
vanskelig forhold til sin far som var alkoholiker
og sånn. Og når jeg da har hatt det til min far,
så det er ingenting i hele verden jeg er mer redd
for enn å føre det videre til min datter, eller
fremtidige barn. Det er den største frykten jeg
har tror jeg. Det er ikke noe som er viktigere enn
det».
Møte med menn som bruker vold
partner
utøver
far
utsatt
Rapport fra ATVT-prosjektet
www.nkvts.no
http://www.nkvts.no/biblioteket/Publikasjoner/Kjennetegn-hos-mennsom-har-oppsokt-Alternativ-til-vold-(ATV)-for-vold-i-nære-relasjoner.pdf
[email protected]
[email protected]
Den sovende løven –
barns forståelse av far som utøver vold
Carolina Øverlien, Fil Dr, Forsker II
Tre ulike perspektiv
I.
Voksen –
Menn som bruker vold
I. Barnet –
Barns forståelse av far som utøver vold
I.
UngdommenUngdoms voldsutsatthet i en digital hverdag
Barns strategier – barns motstånd
Førmål:
belysa situationen för barn som upplever våld i
hemmet, deras handlingsstrategier innan, under
och efter våldsepisoden, och hur dessa handlingar
kan förstås.
Metod:
Djup intervjuer med 25 barn och unga (8-20 år)
som bor eller har bott på krisesenter.
Barns erfaringer fra livet på krisesenter.
En landsomfattende studie om flukten, oppholdet
og forestillinger om fremtiden.
Carolina Øverlien
Marit Jacobsen
Are Evang
www.nkvts.no
Vilken förståelse har barn av fäder
som utövar våld mot deras mödrar?
Alla informanter är barn som bor/bott på
krisesenter.
En icke-representativ grupp!
• Ambivalens
• Den oberäkneliga fadern
• Strävan efter mening
Ambivalens
I litteraturen framgår ofta att barn kan ha
ambivalenta känslor till sina
våldsutövande fäder, och sträva med att
passa ihop bilden av ’den goda fadern’
med ’den onda fadern’ (Buckley et al., 2007;
Källström Cater, 2007, 2004).
- Kärlek/närhet/omsorg/stöd
- Lojalitet
- Biologiska barn kan sällan välja bort
sina fäder
Frånvaro av ambivalens hos många
barn på krisesenter, speciellt tydligt
bland barnen som lever i ett
‘våldsvälde’
• Simon, 13 år
En gång när vi åkte bil så sträckte pappa bak
handen och jag höll den en stund
• Nazima, 12 år
-
-
Har du några positiva minnen från pappa,
gjorde ni något koseligt i hop någon gång…
Paus
Nej
Den oberäkneliga fadern
Erik, 14 år
Erik: Men så var det sånn der sovende løve eller hva
det nå heter.
Intervjuer: Sovende løve, var det det du sa?
Erik: Ja, jeg husker ikke helt hva det heter jeg, men
det er et uttrykk for at det er ikke alltid, plutselig så
kommer det et utbrudd.
Intervjuer: Ja, ok, skjønner.
Erik: Så det var jo sånn hele tiden en konstant frykt
for at det skulle skje noe, da.
Intervjuer: Ja, hvordan var det?
Erik: Det var jo, det tok jo på litt å hele tiden gå og
være litt på vakt for når er neste gang han kommer til
å gå amok liksom.
Strävan efter mening
• Fadern/styvfaderns
religion/kultur/etniska bakgrund
• Faderns alkohol/narkotika missbruk
• Faderns egna våldsupplevelser
(‘motvillig aggressor’)
• Nina, 17 år, förklarar att faderns ”konflikter” med
modern har att göra med att de kommer från olika
kulturella bakgrunder och att han inte är van vid
”norska kvinnor” och deras sätt att vara.
• Isabell, 18 år, förklarar att hennes muslimske
styvfaders våldsutövande är relaterat till att han
inte har respekt för någon som inte är muslim och
att han har förväntningar på kvinnor och deras
beteende som hon och hennes mor inte lever upp
till.
• Nouri, 14 år, förstår inte att pappan kan rättfärdiga
sitt våld med sin religion (islam) när Nouri menar
att det inte står något i Koranen om att män får slå
kvinnor och barn
Hanne: Det var så att vi skulle fira jul, och så bjöd pappa
bara sin familj och inte mammas familj, och då blev
mamma lite sur, för hon ville ha med sin familj på
julafton, och så blev pappa sur, och så började de bråka.
Så blev mamma så arg att hon packade några kläder, och
så skulle vi til mormor och morfar, pappa ville inte att vi
skulle åka, så slog han mamma, og da började jag och
(lillasyster) bli jätterädda och började gråta för vi ville inte
se mamma och pappa bråka. Vi började gråta för vi blev
jätterädda, och då började pappa gråta, för han ville
egentligen inte slå mamma, men han blev bara så sur, för
när han var liten så har han också upplevt våld, för
pappas pappa höll på att döda min farmor, och det är
därför han blir väldig, väldig, väldig arg när han blir arg
liksom. Han kan bli lite liksom galen, men han menar inte
att göra det, han menade inte att slå mamma, tror jag, och
så blev mamma ledsen, och så åkte vi till mormor och
morfar. Men jag blev väldig ledsen för jag ville inte åka
ifrån pappa.
Avsaknad av mening
Tre ulike perspektiv
I.
Voksen –
Menn som bruker vold
I.
Barnet –
Barns forståelse av far som utøver vold
I. UngdommenUngdoms voldsutsatthet i en digital hverdag
Ungdoms voldsutsatthet i en
digital hverdag
Per Hellevik
Stipendiat
Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress
Innhold i denne presentasjonen
•
•
•
Barn og unges bruk av digitale medier
Online og offline
Digital aggresjon
–
–
•
•
Hva med ungdom som har vokst opp i voldelige hjem?
Utsatthet på nye arenaer?
–
–
–
•
Definisjon av digital aggresjon
Eksempler på digital aggresjon
Tradisjonell og digital mobbing
Seksuelt misbruk «online» og «offline»
Tradisjonell og digital kjærestevold
Oppsummering
Barn og unges bruk av digitale
medier
•
All ungdom mellom 15 og 16 år har mobiltelefon.
–
98 % av de mellom 12 og 14 år har mobiltelefon.
•
Av de mellom 9 og 19 år, bruker 80 % i gjennomsnitt 109
minutter på internett hver dag.
•
Dagens nyfødte vil ha sin første erfaring med internett i
løpet av sitt første leveår.
Online og offline
•
Grensene mellom «online» og «offline» blir stadig
vanskeligere å definere.
•
Det er stor overlapp mellom ungdoms sosiale nettverk,
online og offline.
–
•
Det er viktig for dem å opprettholde og videreutvikle deres sosiale
relasjoner gjennom bruk av digitale medier.
Vi må likevel kunne differensiere mellom de to arenaene.
–
Kanskje spesielt i tilknytning til forskning.
Digital aggresjon
Definisjon av digital aggresjon
•
“Intentional harm delivered by the use of electronic
means to a person or a group of people irrespective of
their age, who perceice(s) such acts as offensive,
derogatory, harmful or unwanted.” (Grigg, 2010: 152).
•
Det finnes svært mange definisjoner på digital
aggresjon.
–
Det brukes også en rekke forskjellige begreper for å beskrive
samme fenomen.
Eksempler på digital aggresjon
•
Digital mobbing
–
•
Digital seksuell trakassering
–
–
•
Den «mest kjente» formen for digital aggresjon.
Aktualisert gjennom dokumentaren «Män som näthator kvinnor».
Påfølgende debatt i Norge og Sverige.
Digital kjærestevold
–
Fokus for STIR-prosjektet (Safeguarding Teenage Intimate
Relationships).
Hva med ungdom som har vokst
opp i voldelige hjem?
Offline og online henger sammen
•
Det er funnet sammenheng mellom det å utsettes for
aggresjon fra familien, og det å utøve digital aggresjon
(Kellerman et al., 2013).
–
•
Denne sammenhengen ble klart mindre hvis den utsatte hadde
støttende venner.
Et dårlig familiemiljø øker risikoen for å være involvert i
digital aggresjon, både som utøver og offer.
Utsatthet på nye arenaer?
Tradisjonell og digital mobbing
•
Tradisjonell og digital mobbing henger i stor grad
sammen.
–
Studier har funnet en overlapp på mellom 55 % og 90 %
(Livingstone, Haddon, Görzig, og Ólafsson (2011); Olweus, 2013).
•
Manglende støtte fra foreldre øker sannsynligheten for å
være involvert i digital mobbing.
•
Også rusproblemer, manglende støtte fra venner og
utøvelse av vold i skolen, øker sannsynlighet for å være
involvert i digital mobbing.
Seksuelt misbruk «online» og «offline»
•
Ungdom bruker digitale medier og internett til å teste ut
og forstå grenser tilknyttet kropp og seksualitet.
•
Studier har vist at ungdom som har opplevd seksuelt
misbruk offline, i større grad enn andre er utsatte for
seksuelt misbruk online (Wolak, Finkelhor, Mitchell &
Ybarra, 2008; Noll, Shenk, Barnes & Putnam, 2009).
Tradisjonell og digital kjærestevold
•
Det er funnet stor grad av overlapp mellom tradisjonell
og digital kjærestevold (Hinduja & Patchin, 2011; Zweig
et al. 2013).
•
Mellom 10 % og 25 % av ungdom har opplevd digital
kjærestevold (Hinduja & Patchin, 2011; Zweig, Dank,
Yahner & Lachman, 2013).
•
Ungdom som har vokst opp i voldelige hjem, har økt
sannsynlighet for å være i voldelige kjæresteforhold
(Jouriles et al. 2011)
Oppsummering
•
Vi vet lite hvilke utfordringer voldsutsatte barn og
ungdommer står overfor i deres bruk av digitale medier.
•
Vi vet likevel at ungdom som er utsatt offline, har en økt
risiko for å være utsatt online.
•
Det er derfor viktig at vi ikke anser ungdoms atferd og
erfaringer online, som noe separat fra det offline.
•
Utsatthet gjelder på alle arenaer.
Takk for oppmerksomheten!