Transcript Ladda ner pdf

vuxna
med psykisk ohälsa
Att göra studiesituationen tillgänglig för
Utgivna skrifter i denna serie:
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa (2010).
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning.
Information om stödinsatser (omarbetad upplaga 2009).
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD (2008).
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autism eller Aspergers syndrom (2008).
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning (2007).
Vid förfrågan kan skrifterna tas fram i alternativa format som till exempel talbok, punktskrift eller lättläst.
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa.
Ansvarig på SPSM: Kristina Yetkin.
Referensgrupp internt på SPSM: Thord Bäckman, Elisabeth Eliasson Roos, Gun Nilsson, Leif Näfver, Eva Valtersson.
Referensgrupp externt: Jonas Andersson från RSMH; Marie-Louise Armand från NSPH; Ola Balke från Handisam; Kristina Kleinert från
Schizofreniförbundet; Mårten Gerle från Socialstyrelsen, samt Eva Sandberg och Helene Lundberg från Svenska OCD-förbundet/Ananke.
Redaktör och text: Annika Wallin, Blira Konsult AB.
Grafisk form: Plan 2.
Illustration: Li Rosén Zobec, illli.
Tryck: Edita.
Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och kan hämtas som pdf-dokument
på myndighetens webbplats: www.spsm.se eller beställas från: [email protected]
ISBN: 978-91-28-00332-2 (tryckt version), 978-91-28-00335-3 (pdf-version).
Beställningsnummer: 00332
Förord
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
ska verka för att alla barn, elever och vuxen­
studerande med funktionsnedsättning får till­
gång till en likvärdig utbildning av god kvalitet.
Myndighetens övergripande uppdrag är att alla
ska få möjlighet att nå målen för sina studier och
för sin utbildning.
SPSM kan ge olika stöd till huvudmän för
grundskola, gymnasieskola och det offentliga
skolväsendet för vuxna (komvux, särvux och
sfi). Myndighetens rådgivare ger specialpedago­
giskt stöd och kan förmedla kunskap om peda­
gogiska konsekvenser av olika funktionsnedsätt­
ningar. Dessutom kan myndigheten utveckla,
anpassa och framställa läromedel utifrån olika
behov samt erbjuda kompetensutveckling i form
av kurser och konferenser. Till folkhögskolor
samt universitet och högskolor fördelar SPSM
statsbidrag som bland annat ska möjliggöra för
anordnarna att göra utbildningarna tillgängliga
för studerande med funktionsnedsättning.
Det har visat sig att personer med psykisk
ohälsa ofta har lägre utbildningsnivå än befolk­
ningen i övrigt. Den här skriften presenterar
tillgänglighets­lösningar som kan öka möjlig­
heterna till studier för personer med psykisk
ohälsa. Läsaren får också möta några lärare och
studerande som berättar om sina erfarenheter på
området.
Skriften vänder sig främst till anordnare av
utbildning för vuxna, politiker, skol­ledare, lärare
och studie- och yrkesväg­ledare. Förhoppningen
är att skriften ska bidra till att fler vuxna med
psykisk ohälsa ska kunna studera och utbilda sig
utifrån sina intressen och förutsättningar.
Redaktör har varit Annika Wallin, Blira
Konsult AB. Kristina Yetkin, som arbetar med
vuxenutbildning, har varit ansvarig på SPSM.
Specialpedagogiska skolmyndigheten november 2010.
Leif Näfver
Chef för Statsbidragsavdelningen
Denna skrift kan med fördel läsas tillsammans med Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Information
om stödinsatser som gavs ut av SPSM år 2009. Den innehåller övergripande information om lagar och regler på området utbildning för vuxna
samt information om olika stödinsatser och vem som har ansvar för dem.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa 3
Innehåll
Förord......................................................................................... 3
Utbildning är viktigt.................................................................... 5
Om psykisk ohälsa...................................................................... 6
Neuropsykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa....................... 10
Att skapa en bra studiesituation................................................ 11
Delaktighet i studiesituationen.................................................. 15
Utbildning för vuxna................................................................. 17
Intervjuer:
Det verkar ju så enkelt för alla andra........................................ 20
Distansstudier ger större flexibilitet........................................... 22
Undervisning som bjuder in alla sinnen..................................... 24
Studier som väg till återhämtning.............................................. 26
Tips på kontakter...................................................................... 28
Litteraturtips............................................................................. 30
Tack.......................................................................................... 31
4 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa
Utbildning är viktigt
Utbildning kan bidra till att en person uppnår
ökad delaktig­het i samhället. Genom studier
och utbildning kan människor utvecklas, få
nya erfaren­heter och kunskaper och stärka sin
identitet i samspel med andra. Utbildning är
också en viktig förutsättning för att få arbete och
lön. Social­styrelsens rapport Alltjämt ojämlikt!
(2010) visar att personer med funktionsned­
sättning, som grupp räknat, har lägre utbild­
ningsnivå än befolkningen i övrigt. Skillnaden
består framför allt i att en lägre andel fortsätter
till vidare studier efter gymnasiet. I den grupp
där flest personer med psykisk funktionsned­
sättning ingår, är det vanligt att man endast
har gått i grundskolan. Denna grupp har också
sämst ekonomi och störst utanförskap på arbets­
marknaden.
Vuxenstudier för alla
Vuxen­studier handlar ofta om att komplettera
tidigare utbildningar eller om att utbilda sig
i ett nytt yrke. Men också om att ta till vara
begåvning och bygga vidare på intressen och
kun­skaper. Att få möjlighet att studera som
vuxen kan vara en andra chans om utbildnings­
anordnaren erbjuder en god studiesituation i
form av ett bra bemötande, tillgänglighet och
individuella lösningar.
Kunskap och utbildning ger individen makt
och frihet att göra sina egna livsval. Att fler vux­
na med funktionsnedsättning får möjlighet att
studera är viktigt även ur ett samhälls­perspektiv.
Mångfald berikar och är positivt för alla. Genom
att skapa en utbildnings­miljö som är tillgänglig
för alla erbjuds samtliga studerande erfarenhets­
utbyten, utvecklande möten och nya perspektiv.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa 5
Om psykisk ohälsa
I den här skriften används det vida begreppet
psykisk ohälsa som omfattar upplevda psykiska
besvär. En del av besvären kan ha diagnostise­
rats inom vården. Inom psykisk ohälsa ryms till
exempel allmän nedstämd­het, stress och oro men
också svårare symtom som tvångstankar och
självskadebeteende.
Psykisk funktionsnedsättning
Som en följd av psykisk ohälsa kan man ha en
nedsättning av den psykiska funktions­för­mågan.
Det kan till exempel yttra sig som svårighe­
ter med koncentration, att hantera stress, att
planera sin tid eller att komma ihåg. Då säger
man att personen har en psykisk funktions­ned­
sättning. Graden av funktions­ned­sättning kan
variera stort mellan olika individer även om de
har samma diagnos.
Överlappande diagnoser
Det är ganska vanligt att personer med psy­
kisk ohälsa har flera olika svårigheter samti­
digt. Gränserna mellan de olika till­stånden kan
vara flytande. Till exempel kan en person med
tvångs­syndrom även ha depression och en eller
flera neuro­psykiatriska diagnoser. (Se sidan 10
för mer information om vanliga över­lappande
neuropsy­kiatriska diagnoser.)
Orsak och verkan kan också vara svåra att
reda ut. En depression kan utlösa en psykos och
vice versa. En depression kan föra med sig ångest
som kan innefatta självskadebeteenden. Psykisk
ohälsa är alltså ett komplext område och det
finns inga universal­lösningar varken i studie­
situationen eller i livet i övrigt. Därför är det vik­
tigt att alltid utgå från varje enskild studerande
och hitta lösningar som passar för just honom
eller henne.
Depression
En depression kan påverka tankar, känslor,
beteende och även det fysiska välbefinnandet.
Personer med depression upplever nedstämdhet,
nedsatt intresse och minskad livsglädje. Det är
också vanligt med sömnproblem, viktändring,
brist på energi, skuldkänslor, sämre minne,
minskad koncentrations- och tankeförmåga samt
obeslutsamhet. Depression brukar delas in i lind­
rig, medelsvår och svår depression. Vid lindrig
depression klarar man fortfarande av att studera
eller arbeta. Det gör man inte vid medelsvår och
svår depression.
Beroendesjukdomar
Personer med psykisk ohälsa har i högre grad
än befolkningen i övrigt, beroendesjukdomar
och missbruk.
Utbildningsanordnaren bör kunna hänvisa
den studerande till lämplig professionell
kontakt inom hälso- och sjukvården om det
behövs. Ofta kan den lokala vårdcentralen
vara en bra första kontakt.
6 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa
Bipolär sjukdom är en depressionssjukdom som
tidigare kallades för manodepressiv sjukdom.
En person med bipolär sjukdom har ofta kraf­
tiga känslomässiga svängningar mellan att vara
nedstämd och att befinna sig i ett uppskruvat
maniskt tillstånd. Ofta finns symtom­fria perioder
däremellan. I en manisk period kan personen gå
på högvarv, känna extrem upprymdhet och ha
svårt att koncentrera sig på det som ska göras.
Vid ett depressivt skov kan personen känna sig
tom, värdelös och nedstämd. Dygnsrytm och
sömn störs och personen kan bli oföretagsam
och långsam. Både depressiva och maniska pe­
rioder kan utlösas av stress.
Utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom kallas ibland för utbränd­
het och kan drabba personer som har utsatts för
kraftig stress under en längre tid. En person med
utmattningssyndrom kan ha såväl fysiska som
psykiska symtom. Det kan till exempel handla
om värk i kroppen, koncentrations­svårigheter,
påverkan på minnet, nedstämdhet, ångest, yrsel
och nedsatt prestationsförmåga.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa 7
Ätstörningar och andra
självskadebeteenden
Självskadebeteende innebär att personen medvetet
skadar den egna kroppen för att uthärda en mycket
stark själslig smärta. En självskada kan verka lug­
nande och fungera som ett sätt att straffa sig själv
eller som ett sätt att uttrycka känslor. Varje person
med självskadebeteende har sina egna förklaringar
till varför han eller hon skadar sig själva och vilken
funktion beteendet fyller. Många försöker dölja sitt
beteende för omvärlden, samtidigt som det ofta
finns en stark önskan att bli sedd och förstådd. Per­
soner med långvarigt självskadebeteende kan ofta
ha sociala problem, bära på en ständig ångest och
uppleva en känsla av hopplöshet.
Självskadebeteende är inte en egen diagnos utan
uppträder vanligtvis tillsammans med till exempel
ångestproblematik eller depressionssjukdomar.
En ätstörning innebär att en person under lägre
tid försöker kontrollera sin vikt och/eller äter på
ett sådant sätt att den fysiska hälsan, och den
sociala samvaron med andra, påverkas negativt.
Ätstörningen kan ta sig uttryck som hetsätning el­
ler självsvält ofta i kombination med självframkal­
lade kräkningar och ett överdrivet motionerande
för att gå ned i vikt. Personer med ätstörningar
kan ha såväl undervikt som övervikt men de flesta
är normal­viktiga. Det går inte att se på en person
om han eller hon har en ätstörning. Gränsdrag­
ningen mellan olika ätstörningsdiagnoser är svår.
En och samma person kan växla mellan olika
diagnoser under olika perioder.
Tvångssyndrom, PTSD och andra
ångestsyndrom
Tvångssyndrom, även kallad OCD (Obsessive
Compulsive Disorder) omfattar tvångs­tankar och
ritualer. Tillståndet är vanligt men skamkänslor
gör att personer med tvångs­syndrom ofta gör
allt för att dölja sina ritualer. Tvångstankarna är
ofrivilliga, återkom­mande och ihållande impulser,
tankar eller fantasier. Dessa upplevs som jagfräm­
mande, meningslösa och orsakar kraftig ångest,
äckel eller oro. Exempel på tvångstankar är:
tänk om jag inte låst dörren, tänk om det börjar
brinna eller tänk om jag får AIDS. Ritualer, som
även kallas tvångs­handlingar, kan vara upprepad
kontroll av lampor, spis eller intensiv handtvätt.
Det kan också vara mentala, osynliga ritualer som
att räkna, rabbla ramsor eller undvika situationer
som framkallar tvångsimpulserna. Personer med
tvångssyndrom utför ritualerna för att dämpa
ångesten.
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) innebär
att man återupplever en mycket svår händelse
som till exempel misshandel, sexuella övergrepp,
olyckor och krigssituationer. Det kan bland annat
leda till överdriven vaksamhet som gör personen
onormalt lätt­skrämd och lättirriterad. Personer
med PTSD kan få omotiverade vredesutbrott,
koncentrationssvårigheter och problem med
sömnen.
8 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa
Social fobi innebär att man är rädd för hur andra
människor kommer att bedöma den man är och
vad man gör. Ångesten kan till exempel komma
om man ska tala inför grupp, tala med aukto­
ritetspersoner eller äta tillsammans med andra
människor.
Paniksyndrom innebär attacker av plötslig hjärt­
klappning, andnöd, svettning och yrsel. Agorafobi
(torgskräck) hänger ofta samman med panikat­
tacker och innebär att man undviker platser som
är svåra att lämna om man skulle få en panikat­
tack där.
Typiskt för generaliserad ångest är ihållande och
överdriven ångest och oro. Ångesten och oron
upplevs som okontrollerbar och kretsar kring
familj, skola, kamratkontakter och liknande. Så
småningom kan ångesten leda till att man får
svårt att sova, blir lättirriterad och undviker att
lämna hemmet. Man kan vara rädd för att bli
lämnad (separationsrädsla) eller vara rädd för
mörker. Kroppsliga symtom som till exempel
magont och muskelvärk är vanligt.
Schizofreni och andra psykoser
Psykos är ett allvarligt psykiskt tillstånd då en
person upplever att gränsen mellan honom eller
henne själv och omgivningen är oklar. Det kan
till exempel vara svårt att skilja egna tankar från
sådant som andra personer säger till en. Man kan
höra röster och ha tvångstankar som kan vara
plågsamma. Ofta har psykotiska personer sömn­
rubbningar, kraftiga humörsvängningar och äter
dåligt. Under en pågående psykos kan personen
oftast inte arbeta eller studera.
Schizofreni är en psykossjukdom som oftast inne­
bär att man har förändrad verklighetsupp­fattning,
vanföreställningar och hörselhallucinationer. Det
är också vanligt att personer med schizofreni
grubblar över livet på ett deprimerat och ångest­
fyllt sätt under en längre tid. Många upplever
brist på vilja, kan ha osammanhängande tal, ha
oförklarliga känsloutbrott och sova dåligt. Den
som har schizofreni orkar oftast inte arbeta eller
studera i vanlig utsträckning.
Den som vill läsa mer om psykisk ohälsa kan hitta
litteraturtips på sidan 30 i denna skrift.
Nationella Hjälplinjen
Om en studerande befinner sig i en svår livssituation finns det stöd och hjälp att få. Nationella Hjälplinjen
tar emot samtal från människor i kris eller från närstående. De som svarar har erfarenhet av, och utbildning i, att stödja människor som mår dåligt. Man ringer kostnadsfritt och anonymt. Tel 020-22 00 60.
Det går också att ställa frågor skriftligt direkt på hemsidan www.nationellahjalplinjen.se
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa 9
Neuropsykiatriska diagnoser
och psykisk ohälsa
En del diagnoser inom spektrumet psykisk ohälsa förekommer relativt ofta tillsammans med neuropsykiatriska
diagnoser. Det är till exempel vanligare än i resten av befolkningen att personer med neuropsykiatriska diagnoser som Aspergers syndrom, autism, ADHD/ADD/DAMP eller Tourettes syndrom även har till exempel depression,
tvångssyndrom eller andra ångestsyndrom.
Autism
Tourettes syndrom
Autism är en medfödd funktionsnedsättning där symtomen brukar delas in i tre huvudgrupper:
Nedsatt förmåga till ömsesidigt socialt samspel.
Nedsatt förmåga till ömsesidig kommunikation.
Begränsning i beteenden, intressen och aktiviteter.
Tourettes syndrom visar sig genom tics, det vill säga
återkommande ofrivilliga rörelser och läten. Ibland
kan dessa undertryckas genom hård kontroll när man
är bland andra människor, men ofta är det omöjligt
särskilt vid stress eller avslappning. Det är vanligt att
personer med Tourettes syndrom också har ADHD och
tvångssyndrom (OCD).
Aspergers syndrom
Aspergers syndrom ingår i samma diagnosfamilj som
autism, atypisk autism och disintegrativ störning. Diagnoserna brukar sammanfattas som ”autismspektrumtillstånd” eller ”autism och autismliknande tillstånd”.
Aspergers syndrom är en form av autism utan utvecklingsstörning.
ADHD, ADD och DAMP
ADHD/ADD/DAMP innebär alla att personen har en
uppmärksamhetsstörning.
ADHD står för Attention-Deficit Hyperactivity Disorder
och innebär uppmärksamhetsstörning i kombination
med hyperaktivitet och impulsivitet.
ADD står för Attention Deficit Disorder och innebär
en uppmärksamhetsstörning utan hyperaktivitet men
ibland med impulsivitet.
Att göra stud
iesituationen
med
tillgänglig för
ADHD
DAMP står för Deficits in Attention, Motor Control
and Perception. Diagnosen inbegriper uppmärksamhetstörning i kombination med problem med motorik
och perception.
vuxna
tillgänglig
iesituationen
Att göra stud
tism eller
vuxna med au
ndrom
Aspergers sy
för
Den som vill veta mer om hur man kan göra studiesituationen tillgänglig
för vuxna med neuropsykiatriska diagnoser kan läsa SPSM:s skrifter
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD (2008) och
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autism eller
Aspergers syndrom (2008).
10 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa
Att skapa en bra studiesituation
En bra studiesituation för personer med psykisk
ohälsa innebär ofta:
• Att den studerandes behov och möjligheter
sätts i fokus.
• Att den studerande är delaktig i besluten om
vilket stöd som behövs.
• Synliggörande av de studerande.
• Tydlighet och struktur.
• Möjlighet till vila och återhämtning.
• Tillgång till kognitivt stöd i form av minnes­
stöd, planering och påminnelser.
Nedan följer exempel på stödinsatser som kan
öka tillgängligheten för vuxna med psykisk
ohälsa i studiesituationen.
Skapa gott klimat
Det är vanligt att personer med psykisk ohälsa
har ökad känslighet och kan känna sig osäkra
och ha låg självkänsla. En del har upplevt mobb­
ning och utan­förskap i grund­skola och gymna­
sium. För att bygga upp den studerandes själv­
känsla kan läraren ge stöd genom att synliggöra
alla studerande. Men detta måste ske på den
studerandes villkor. För en person med social
fobi kan det vara mycket ansträngande att stå
i centrum och att vänta på sin tur att få frågan
till exempel. I grupper där det finns en eller flera
studerande med psykisk ohälsa är det extra vik­
tigt att åstadkomma ett gott klimat i studiesitua­
tionen. Alla ska få utrymme och möta varandra
med respekt och hänsyn.
Tydlighet och struktur
För att undvika osäkerhet och missförstånd är
det bra med tydliga instruktioner. En person
med låg självkänsla vågar kanske inte fråga om
sådant som han eller hon inte förstår. Instruktio­
nerna får gärna vara kortfattade med anvisning­
ar steg för steg. Hur ska uppgiften göras? Vilka
sidor ska läsas? När är uppgiften slut? Det är bra
att ge instruktionerna i både tal och skrift.
Stöd i planering kan också vara viktigt. Som
till exempel att få hjälp att notera datum för när
olika uppgifter ska vara klara och i vilken ord­
ning de ska göras. Annars kan den studerande
uppleva studierna som oöverstigliga och den
som har dålig självkänsla kan tänka att ”det här
kommer jag aldrig att klara”.
Det är viktigt att hålla de tider som står på
schemat och ta paus på utsatt klockslag. Kon­
centrationen är begränsad och man kan vara
helt inställd på att orka precis till mållinjen då
lektionen tar slut.
Om den studerande upplever att stressen blir
för stark och kanske är på väg in i ett nytt skov
i sin sjukdom kan det vara viktigt att få hjälp att
prioritera vad man inte behöver göra.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa 11
Mentor eller stödperson
Den ökade känsligheten hos personer med
psykisk ohälsa leder lätt till missuppfattningar
och osäkerhet. Ett ord eller tonfall kan oavsikt­
ligt såra och det som var menat som ett skämt
kan uppfattas som en elakhet. Därför kan det
vara bra om den studerande har en mentor eller
stödperson att vända sig till efter lektionen, vid
skoldagens slut eller vid andra tillfällen när det
behövs. Med mentorn eller stödpersonen kan
den studerande ventilera sina funderingar: Var
personen sur eller inte? Finns det någon annan
möjlig tolkning av situationen? På samma sätt
kan mentorn hjälpa till om det uppstår konflik­
ter eller annat som skapar ångest. En mentor
eller stödperson kan också fungera som stöd i
perioder när studierna känns tunga och hjälpa
till att prioritera, peppa och skapa struktur.
För att kunna ge ett bra stöd måste mentorn
eller stödpersonen ha relevanta kunskaper inom
områdena mänskliga relationer och psykisk ohälsa.
Men skolans ansvar och kompetens är att få
studiesituationen att fungera och inte att ge terapi.
Utbild­nings­anordnaren bör kunna hänvisa till
professionellt samtalsstöd när sådana behov finns.
Ofta behöver den studerande en sådan kontakt
där han eller hon kan diskutera mer djupgående
frågor och prata om till exempel medicinering.
Trötthet och koncentrationssvårigheter
Psykisk ohälsa och behandlingen av den kan
påverka minnet så att personen har svårt att ta in
och komma ihåg information. Ohälsan, liksom
biverkan av läkemedelsbehandling eller annan
12 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa
behandling, kan även leda till att man upplever
trötthet och koncentrationssvårigheter. Därför
kan den studerande behöva extra tid och möjlig­
het att repetera många gånger. Det är också bra
om undervisningen är omväxlande och innehål­
ler pauser. Om studierna blir för monotona kan
tankarna glida iväg. När den studerande fastnar i
grubblerier missar han eller hon delar av lektions­
innehållet. Att få anteckningshjälp eller att spela
in lektionen kan vara en lösning i vissa samman­
hang.
Tröttheten kan också bero på att dygnsryt­
men är påverkad. Många med psykisk ohälsa äter
sömntabletter och kan därför ha svårt att vakna.
Andra vaknar tidigt av ångest och kan inte somna
om. För en del kan sömnen vara en flykt från det
som känns motigt och tungt.
Tröttheten kan vara konstant under dagen
eller komma plötsligt efter en stunds aktivitet
eller koncentration. Detta gör att uthålligheten
i studiearbetet kan bli nedsatt. Den studerande
kan därför behöva förlängd tid för inläsning av
studiematerial. Vid stark trötthet kan det vara
nödvändigt med en långsammare studietakt eller
studier på deltid. En del studerande med psykisk
ohälsa vill ha tillgång till avskilda platser för vila
och återhämtning.
Kognitivt stöd
Strukturstöd, planeringsstöd och påminnelser
kan vara värdefullt för personer med psykisk
ohälsa. Sådana funktioner kan finnas i en hand­
dator, en mobiltelefon eller i särskilda hjälp­
medel. Stöden hjälper bland annat till att hålla
reda på: Var ska jag vara? När ska jag vara där?
Vad ska jag ha med mig? Vad har vi kommit
överens om? Många behöver även någon form
av visuellt planeringsstöd som till exempel ett
schema på väggen. Vissa kan ha stöd av att spela
in lektionerna och att få studiematerial inläst
som talbok.
Grupparbeten
Personer med psykisk ohälsa har generellt sett
högre frånvaro än andra studerande. Det kan
skapa irritation vid grupparbeten om en person
ofta uteblir. Därför kan det vara en fördel att ha
gruppaktiviteter som avslutas under pågående
lektion och låta längre arbeten ske individuellt.
Vid gruppövningar är det bra om instruktioner­
na är tydliga. En person som känner osäkerhet
kan ha svårt att driva arbetet framåt om det inte
klart framgår vem som ska göra vad. För perso­
ner med social fobi kan gruppövningar innebära
en stor ansträngning och kan behöva ersättas
med andra arbetsformer.
Självstudier
För en del personer med psykisk ohälsa kan
självstudier vara en bra lösning. För andra som
har svårt att skapa struktur kan det vara oö­
verstigligt att uppamma energi och kraft för
att genomföra studierna på egen hand. En del
upplever också att de behöver någon som ”tar
tag i dem” eftersom grubblerierna tar över när
de sitter själva. Även vid självstudier ska utbild­
ningsanordnaren erbjuda bra stöd utifrån den
studerandes behov.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa 13
Särskilda studiegrupper
Studiesituationen kan arrangeras på olika sätt.
I alla sammanhang gäller det att skapa en grupp
där samtliga studerande kan komma till sin rätt.
Till exempel vittnar många personer med schi­
zofreni om att de har svårt att ta initiativ och att
göra sig hörda. De blir därför ofta förbigångna
av personer som är snabbare och har lättare att
ta plats. Följden kan bli att personer med schizo­
freni tystnar, drar sig undan och blir inåtvända.
En del personer med psykisk ohälsa före­
drar att studera tillsammans med andra som har
liknande erfarenheter. Detta för att få trygghet,
acceptans och möjlighet att utvecklas på sina
villkor. Andra studerande upplever att sådana
särlösningar bidrar till en känsla av utanförskap,
exkludering och stigmatisering.
Det finns inga formella hinder för att, uti­
från behov, kombinera studier i särskilda mindre
studiegrupper med studier i större grupper.
Information till omgivningen
Erfarenheter har visat att ju bättre informerad
omgivningen är om den studerandes svårigheter,
desto bättre bemött blir han eller hon. Givet­
vis är det den studerande själv som avgör vilka
som ska få information och vem som ska lämna
information om hans eller hennes problematik.
Lärarna behöver inte få veta vilken diagnos som
den studerande har. Informationen kan handla
om vilka svårigheter som den studerande upple­
ver och vilka typer av pedagogiskt stöd som han
eller hon vill ha.
Tips till utbildningsanordnaren:
Handledning till lärare
Lärare som möter studerande med psykisk
ohälsa kan behöva stöd i arbetet med att skapa en bra studiesituation. Läraren kan också
behöva stöd för att kunna hantera de svårigheter som kan uppstå i mötet med människor
som har stora problem. Därför kan det vara en
god idé att anlita en professionell handledare
som har kunskap om psykisk ohälsa. Genom
handledning kan läraren få ökad kompetens
och kontinuerlig vägledning. Handledning
kan ges i grupp eller individuellt.
Skapa skyddsnät
Om den studerande börjar må sämre kan
utbildningsanordnaren behöva kontaktuppgifter till någon anhörig, en vän eller professionell samtalskontakt som kan stötta den
studerande och agera skyddsnät. Fråga därför
i början av varje termin om den studerande
vill lämna sådana kontaktuppgifter. Ta också
reda på i vilka situationer som den studerande
tycker att det är okej att utbildningsanordnaren kontaktar de här personerna.
14 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa
Delaktighet i studiesituationen
För att den studerande ska känna sig accepte­
rad och delaktig måste han eller hon bjudas in i
planeringen av sina studier. En studieplan och
individuellt stöd ska därför utformas tillsam­
mans med den studerande och utgå från hans
eller hennes önskemål samt de krav som finns för
att nå målet för studierna. Den studerande och
utbildningsanordnaren bör skapa en ömsesidig
dialog kring de här frågorna.
Utgå från möjligheter och erfarenheter
När man pratar om en funktionsnedsättning kan
det hända att man fokuserar på det som är nega­
tivt och svårt för personen. Sådana beskrivningar
kan upplevas som stigmatiserande av den som
själv har funktionsnedsättningen. I samtal om
hur studiesituationen kan göras tillgänglig är det
viktigare att utgå från personens styrkor, förmågor
och möjligheter. Uppmärksamma det friska hos
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa 15
varje individ och utveckla de sidorna, fokusera
inte på svagheterna. Till exempel kan man basera
ett sådant samtal på den här typen av frågor:
• När lär du dig bäst?
• Hur är det en bra dag? Vad är möjligt att
åstadkomma då?
• Hur är en mindre bra dag? Vad gör du då?
• När behöver du stöd?
• Hur har du gjort tidigare i liknande situationer?
• Vilket stöd tror du skulle fungera för dig nu?
• Vad i övrigt vill du att vi ska känna till?
Möte på den studerandes villkor
Det är viktigt att skapa goda förutsättningar
för samtalet. Den studerande måste bjudas in
till ett möte på hans eller hennes villkor. Utbild­
ningsanordnaren bör därför diskutera med den
studerande vilka som ska vara med på mötet. En
del vill träffa en person åt gången, andra tycker
att det är praktiskt att prata med flera samtidigt.
Det är också viktigt att fundera på var mötet ska
äga rum. Kanske på skolan eller på annan plats
som den studerande önskar. Fråga om han eller
hon vill ta med en stödperson. Ta reda på om den
studerande behöver veta hur man tar sig till mö­
tet (resväg), hur lokalerna ser ut och hur lång tid
mötet ska pågå. Fråga också om den studerande
behöver bli påmind om mötet, och i så fall hur.
Samsyn och struktur
Klargör tillsammans varför ni har mötet och vad
ni vill uppnå. Bestäm er sedan gemensamt för vad
som är viktigast att hinna med. Det kan vara bra
att redan inledningsvis boka en tid för fler möten
om ni inte hinner eller orkar med allt på en gång.
Ge information i mindre portioner och ta en
sak i taget. Våga fråga och lyssna på svaren.
Ofta blir samtalet mer konkret om man utgår
från de krav som finns för att nå målet med stu­
dierna. Sedan kan man bena ut vilka delmål som
finns, vilket stöd utbildningsanordnaren kan er­
bjuda och vem som är ansvarig för att ge stödet.
En del kan uppleva sådan stress under mö­
tet att de glömmer vad som sagts. Därför är det
viktigt att hitta en lämplig form av dokumenta­
tion. Det kan till exempel vara anteckningar eller
diktafon. Som avslutning kan det vara bra att
återberätta tillsammans så att det blir klart att
man uppfattat mötet på samma sätt.
Kom ihåg att förutsättningarna kan ändras.
Funktionsnedsättningar kan innebära olika stora
hinder i olika perioder. Därför kan samtal om
stöd i studiesituationen behövas flera gånger
under studietiden.
16 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa
Utbildning för vuxna
Utbildning för vuxna i Sverige omfattar det of­
fentliga skolväsendet för vuxna med kommunal
vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervis­
ning för invandrare (sfi); folkbildningen med
kurser vid folkhögskolor och studieförbund;
högskole- och universitetsutbildningar; arbets­
marknadspolitiska program (arbetsmarknadsut­
bildning); utbildningar inom Yrkeshögskolan
och utbildningar som bedrivs i privat regi.
Alla som arbetar med studier och utbildning
för vuxna behöver kunskap om vilka stöd som
finns och om de lagar och regler som gäller för
att möjliggöra studier för personer med funk­
tionsnedsättning. Utbildningsanordnare inom
alla utbildningsformer måste också erbjuda en
tillgänglig miljö. Tillgänglighet gäller såväl de fy­
siska förhållandena som kommunikation, infor­
mation och den studiesociala miljön. Läs mer om
detta i SPSM:s skrift Att göra studiesituationen
tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning.
Information om stödinsatser (2009).
Nedan presenteras de olika utbildningsformer
för vuxna som finns idag (2010) i Sverige.
Vuxenutbildning för utvecklingsstörda
Utbildningen vänder sig till vuxna med
utvecklings­störning, förvärvade hjärnskador,
autism eller autism­liknande tillstånd. Utbildning
inom särvux ska motsvara grundsärskolan eller
gymnasiesärskolans nationella och specialut­
formade program. Undervisningen ska utgå från
deltagarnas förutsättningar och tidigare utbild­
ning.
Kommunal vuxenutbildning
Kommunal vuxenutbildning (komvux) ska ge
kunskaper motsvarande grundskolan eller gym­
nasieskolans nationella program. Utbildning på
komvux ska utgå från den enskildes förutsätt­
ningar och alla studerande ska få en individuell
studieplan. Verksamheten ska präglas av flexibi­
litet i tid och rum.
Svenskundervisning för invandrare
Svenskundervisning för invandrare (sfi) ska ge
grundläggande kunskaper i det svenska språket.
Undervisningen ska därmed ge språkliga redskap
för kommunikation och aktivt deltagande i var­
dag, studier, arbete och fritid. Vuxna invandrare
som inte kan läsa eller skriva ska få möjlighet att
lära sig det. En person med utvecklingsstörning
Nya bestämmelser i vuxenutbildningen 2012
Målet för kommunal vuxenutbildning är att
vuxna ska få stöd och stimulans i sitt lärande.
Utgångspunkten ska vara den enskildes behov
och förutsättningar och att den som har fått
minst utbildning ska prioriteras.
Källa: Utmaningar för skolan – Den nya skol­
lagen och de nya reformerna. Skolverket 2010.
Den 1 juli 2012 utmönstras förkortningen särvux
och utbildningen byter namn till särskild utbildning för vuxna. Samtidigt utmönstras förkortningen sfi och utbildningen byter namn till
utbildning i svenska för invandrare.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa 17
Folkbildningen har som uppdrag att göra
sin verksamhet tillgänglig
Folkbildningen, dit landets folkhögskolor och
studieförbund räknas, har som ett av sina
uppdrag att göra sin verksamhet tillgänglig för
personer med funktionsnedsättning. Detta markeras bland annat genom att folkhögskolor har
möjlighet att ansöka om extra statsbidrag, från
Folkbildningsrådet och Specialpedagogiska skolmyndigheten, för insatser för den må­lgruppen.
Det kan till exempel handla om merkostnader
för ökade pedagogiska insatser, tolk (för döva,
personer med hörselskada, vuxendövhet eller
dövblindhet) eller stödperson, anpassning av
skolans tekniska utrustning och anpassning
av läromedel.
har möjlighet att studera sfi inom särvux. Sfi ska
vara förberedande för vidare studier. Inom vissa
kommuner finns möjligheter, för akademiker och
särskilda yrkesgrupper, till sfi i snabbare eller
individuell studietakt.
Folkhögskola
Folkhögskole­studier är ofta ämnesövergripande
och bedrivs i projektform med utgångspunkt i
deltagarnas behov, förkunskaper och erfaren­
heter. Till skillnad från andra skolformer är
folkhögskolor inte bundna av centralt fastställda
läroplaner. Varje folkhögskola bestämmer själv
över sin verksamhet och profil. I Sverige finns
150 folkhögskolor. Av dessa drivs 108 av folk­
rörelser, organisationer och stödföreningar, 41
drivs av landsting och regioner och en av kom­
munal huvudman.
18 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa
Studieförbund
Studieförbundens verksamheter utgår från del­
tagarnas erfarenheter, behov och förkunskaper.
Utöver studie­cirklar bedriver studieför­bunden
även en betydande kulturverksamhet, bland an­
nat i de över 250 kommuner som saknar statliga
kulturinstitutioner. I Sverige finns tio statsbi­
dragsberättigade studieförbund.
Högskolan
Utbildning på högskolan innebär högre efter­
gymnasiala studier. Sammanlagt finns det drygt
50 högskolor, universitet och enskilda utbild­
ningsanordnare som ger akademisk utbildning i
Sverige. Universitetens och högskolornas hu­
vudsakliga uppgifter är att bedriva utbildning
och forskarutbildning samt samverka med det
omgivande samhället. En stor del av den statligt
finansierade forskningen sker vid universiteten
och högskolorna.
Arbetsmarknadsutbildning
Arbetsmarknadsutbildning ges vid de kurser som
Arbetsförmedlingen upphandlar av olika utbild­
ningsanordnare som till exempel utbildnings­
företag eller högskolan. Utbildningen ska leda
till arbete och är oftast yrkesinriktad.
Utbildningar inom Yrkeshögskolan
Yrkeshögskolan samlar en rad eftergymnasiala
utbildningar som regleras i en gemensam lag. Ut­
bildningarna inrättas utifrån arbetsmarknadens
behov.
Privata utbildningar
Det finns även eftergymnasiala utbildningar som
bedrivs i privat regi av till exempel utbildnings­
företag eller stiftelser. Flera av dem finansieras
genom att den studerande betalar en avgift.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa 19
I NTER VJU
Det verkar ju så enkelt för alla andra
Richard Hallgren är 26 år och har under sin skoltid brottats med koncentrationssvårigheter,
ätstörningar och ångest. För ett par år sedan gjorde han ett uppriktigt försök att studera på
folkhögskola men det gick inte så bra. Han hade behövt stöd men visste inte hur han skulle
be om hjälp.
Redan på sin första skoldag kände Richard Hall­
gren att ”skolan är nog ingenting för mig”. Den
känslan har hängt i sedan dess. Skolan har aldrig
känts relevant.
– Det var mest en slump som gjorde att jag
valde byggprogrammet på gymnasiet. Det var
skittråkigt. Jag trivdes varken med ämnena eller
med folket i klassen. Egentligen borde jag nog ha
hoppat av, säger Richard.
Men han stannade och gick ut gymnasiet med
godkänt endast i två av kärnämnena.
– Jag har alltid haft problem med ångest och
svårt att fokusera på lektionerna. Jag har lätt att
glida iväg och tänka på annat istället, säger
Richard.
Flerårigt matmissbruk
Under det sista året på gymnasiet utvecklade
Richard en ätstörning som han brottas med fort­
farande.
– Jag äter helt enkelt för mycket och speciellt
när jag känner mig nere. När jag får ångest över­
konsumerar jag läsk och skräpmat.
Dagen efter mår han dåligt för att han har för­
stört för sig själv igen.
– Mitt matmissbruk har gjort att jag är miss­
nöjd med mitt yttre. Jag går runt och har ångest
över det och över att jag inte har råd att köpa
snygga kläder. Det påverkar bland annat min rela­
tion till tjejer, säger han.
Taggad inför studierna
Efter gymnasiet följde en period av arbetslöshet
och Richard fick en allvarlig depression efter några
år. Under den perioden orkade han knappt laga
mat och låg bara hemma i soffan och tittade på
film. Men när han tagit sig ur depressionen kom
en vändpunkt.
– Min pappa hade just dött och jag kände att
det var dags att starta om. Jag ville göra något av
mitt liv. Därför sökte jag till en folkhögskola och
kom in på allmän linje. Då var jag väldigt taggad
och ville verkligen plugga, säger Richard.
Trots hög motivation fick han ingen ordning på
studierna. Framför allt hade han svårt att få kläm
på vad han förväntades göra.
– Antingen var det lärarna som var otydliga
eller också berodde det på mig – att jag rörde ihop
det. Jag lyssnar dåligt och hade nog behövt spela
in det som lärarna sa för att kunna höra på det ef­
teråt och skriva ned punkt för punkt vad jag skulle
göra, säger han.
Känslan av att inte hänga med gnagde och på
mattelektionerna drabbades han av panikattacker
ett antal gånger.
20 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa
– Plötsligt kunde jag inte sitta kvar. Jag fick gå
ut och sätta mig i uppehållsrummet. Efteråt kom
läraren och klagade på mig och sa att jag inte bara
kunde lämna lektionerna så där. Han frågade ald­
rig varför jag gick eller hur jag mådde. Folk tror
ofta att jag gör sådana där saker för att jag skiter i
allting. Det är jag så trött på för så är det inte! Jag
ville verkligen plugga där på folkhögskolan.
Drar sig undan
Richard säger att han har ganska dålig självkänsla
och eftersom han inte är nöjd med sitt yttre drar
han sig undan socialt.
– Jag kan inte säga att jag har social fobi. För
jag har inte problem med att prata med folk egent­
ligen. Däremot gillar jag inte situationer där jag
kan känna mig granskad. Till exempel är jag oftast
tyst i klassrummet. Jag är rädd för att bli påhop­
pad och kritiserad om jag säger något.
Studierna på folkhögskolan gick överhuvudta­
get inte i den riktning som Richard ville. Han sköt
upp saker, lämnade inte in sina uppgifter i tid och
högen med ogjorda läxor växte.
– Jag kände att jag inte hade fått något stöd av
lärarna. Å andra sidan bad jag heller aldrig om
hjälp. Jag skämdes över att jag inte orkade fokuse­
ra. Att jag inte hängde med eller kunde lyssna. Det
verkar ju så enkelt för alla andra, säger Richard.
Behöver någon att vända sig till
Richard Hallgren tror att han skulle behöva
studera i ”små steg” som han uttrycker det. Det
fungerar inte att sätta en deadline om två veckor
och be honom att jobba på till dess.
– Jag skulle behöva stämma av med en lärare
ungefär varannan dag och få veta att jag är på rätt
väg. Ångesten skulle nog minska om jag kände att
jag hade koll och att det gick bra, säger Richard.
Han behöver också omedelbart stöd när han
mår dåligt.
– Jag kan känna hopplöshet inför framtiden el­
ler inför mig själv, eller också krisar någon relation
och då får jag ångest. När sådant händer behöver
jag snacka med någon direkt. Jag vill helst inte
vänta – inte ens några timmar. Jag kan inte låtsas
som att problemet inte existerar och fokusera på
annat.
Vill skriva novell och självbiografi
Richard har provat att gå i terapi men tyckte inte
att det gav så mycket. Han har även sökt stöd hos
ACoA – Adult Children of Alcoholics – som är en
sammanslutning för personer som har växt upp i
dysfunktionella familjer. Inte heller där hittade han
det han tycker sig behöva. På inrådan från en vän
tog han kontakt med öppenvårdspsykiatrin för att
ta reda på om hans grundproblematik kan bero på
en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Utred­
ningen har precis påbörjats.
– Jag vet inte vad som kommer att hända fram­
över. Just nu är jag arbetslös men vill passa på att
förverkliga en dröm – att skriva en science fiction
novell och en självbiografi. Jag har upptäckt att jag
faktiskt gillar att skriva, säger Richard Hallgren.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa 21
I NTER VJU
Distansstudier ger större flexibilitet
Iris Landar är 20 år och har haft tvångstankar och ritualer sedan femårsåldern. Tvånget har
präglat hennes skoltid och hindrar henne från att utnyttja hela sin kapacitet. Idag läser hon
på distans på komvux för att bli klar med sin gymnasieutbildning.
– Flera av mina tvång handlar om symmetri och
jämvikt. När jag skriver måste bokstäverna vara
exakt lika höga och lika tjocka. Jag kan behöva
skriva om massor av gånger innan det blir helt
perfekt. Det stjäl tid från själva uppgiften, säger
Iris.
När hon gick på gymnasiet kunde hon tappa
fokus i klassrummet om någon suddade ut text på
tavlan på ett slarvigt sätt.
– Om läraren bara suddade ut halva meningen
störde det mig så mycket att jag inte kunde kon­
centra mig på något annat.
Svårt att komma i tid
Under sin skoltid har Iris haft svårt att prestera på
lektionerna och att komma i tid.
– Jag har problem med dygnsrytmen. I pe­
rioder kan jag ha svårt att somna på grund av
tvångstankar eller för att jag måste gå upp och
göra något som jag inte har hunnit med under da­
gen. När jag gick på gymnasiet kunde jag vara så
trött på morgnarna att jag somnade i hallen och
blev liggande där i några timmar, säger Iris.
Hon kan också fastna i tvång när det är dags
att gå iväg.
– Jag kan få för mig att måste lägga in ett visst
antal låtar på min mp3­spelare. Trots att jag vet
att det är helt ologiskt kan jag inte gå hemifrån
förrän jag har gjort det och då kommer jag för
sent.
Hög frånvaro i skolan
Iris gick estetisk linje med inriktning mot bild och
form på en gymnasieskola i Stockholms innerstad.
– Jag trivdes på skolan och trots att jag verkli­
gen ville gå dit så kom jag inte iväg.
Med jämna mellanrum blev Iris och hennes
mamma kallade till möten med rektor och skol­
sköterska för att prata om den höga frånvaron.
– De såg min stora trötthet och kom på att jag
kunde gå till skolsyster och vila när jag behövde.
Men det löste inte mina problem i grunden. Jag
tyckte också att de pratade över huvudet på mig
som om jag vore ett litet barn, säger Iris.
Distansstudier ger ökad flexibilitet
Under gymnasietiden blev Iris utredd och fick
diagnosen tvångssyndrom/ocd. Men situationen
i skolan blev inte bättre. När hon gick tredje året
på gymnasiet hade hon bara slutbetyg i ett par
kurser och så hög frånvaro att skolan uppmanade
henne att hoppa av.
– Det kändes som ett stort misslyckande.
För att få mer flexibilitet började Iris studera på
distans. Först gick hon ett år på korrespondens­
gymnasium och numera läser hon på komvux.
22 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa
– Distansstudierna gör att jag inte behöver
passa tider och att jag kan jobba tills jag är klar.
För mig tar det tid att komma in i det jag gör. Det
beror nog på att jag, precis som många andra med
tvång, känner att allt måste bli perfekt och då blir
det jobbigt att ta sig an en uppgift. Därför har det
varit jättesvårt för mig att byta lektion och ämnen
hela tiden.
När Iris väl har fått upp farten kan hon skriva
en hel uppsats i ett svep och när hon presterar får
hon ofta höga betyg.
– Jag har alltid fått höra att ”du kan om du
bara vill”. Men det är inte så enkelt. Jag vill verk­
ligen jättemycket men det finns saker som hindrar
mig. Min förmåga är ojämn och det har folk svårt
att förstå.
Lägre studietakt
Det händer att Iris får perioder av mycket svåra
tvångstankar som kan leda till depression.
– Jag var deprimerad ett tag i våras. Då sov jag
väldigt mycket. Tvångstankarna tog all energi så
jag orkade ingenting annat.
När det hände föreslog hennes kontakt på
komvux vuxenteam att hon skulle gå ned i studie­
takt och läsa på mellan 50 och 75 procent.
– Det är otroligt frustrerande. Jag har fortfa­
rande hälften av mina gymnasiekurser kvar och
skulle vilja läsa på 200 procent för att bli färdig
någon gång! Men jag har insett att det inte går. Jag
har perioder då jag presterar bra och sedan kom­
mer perioder då jag inte kan prestera någonting.
Skulle vilja ha en mentor
Iris har bra kontakt med sin rektor på komvux.
Om det kommer en sämre period kan rektorn ge
dispens och skjuta upp slutdatumet för den kurs
som Iris håller på med. Hon har också kontakt
med en kvinna på vuxenteamet som hjälper henne
att planera studierna.
– Hon är bra men vår kontakt är varken
särskilt tät eller personlig. Jag märker att de som
jobbar på vuxenteamet är överbelastade. Om jag
fick önska skulle jag ha en mentor på skolan som
verkligen lärde känna mig och som kunde se just
mina behov. Jag skulle också vilja ha möjlighet att
få lärarstöd på mer flexibla tider.
Planerar att studera vidare
Idag bor Iris i en lägenhet tillsammans med sin
mamma men om en månad flyttar hon till Umeå
för att kunna bo tillsammans med pojkvännen
som kommit in på läkarlinjen där.
– Vi har varit tillsammans i flera år och vill
prova på att bo ihop. Men jag kommer att åka
hem till Stockholm ganska ofta eftersom jag ska
fortsätta att gå i terapi här. Och snart ska jag även
påbörja en neuropsykiatrisk utredning.
Just nu är Iris helt fokuserad på att bli klar
med gymnasiestudierna. Därefter skulle hon vilja
plugga filmregi.
– Men det tar ju sådan tid. Tänk om jag kunde
lägga all den energi som går åt till mina tvång på
mina studier istället. Då skulle jag ha varit klar
med gymnasiet för länge sedan, säger Iris Landar.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa 23
I NTER VJU
Undervisning som bjuder in alla sinnen
Ann Skyllinger och Sanna Lagerqvist är specialpedagoger och arbetar på Lärvux Stockholm.
De har skapat ett nytt arbetssätt för en grupp studerande som läser svenskundervisning för
invandrare inom grundsärvux. Flera i gruppen har psykisk ohälsa och har svårt att nå kursmålen. Nu får de mer tid, tydligare fokus och fler vägar in i språket.
Lärvux i Stockholm har nyligen flyttat in i nya
lokaler på Södermalm. Även namnet är nytt.
– Förut hette vi Särvux men nu har vi bytt
namn till Lärvux. Vi följer fortfarande läropla­
nen för vuxenutbildning för utvecklingsstörda
men vill komma ifrån fokuset på ”sär” som kan
kännas negativt. Många av dem som studerar
här vill vara så vanliga som möjligt och tycker
att det känns bättre att gå till Lärvux än till Sär­
vux, säger Sanna Lagerqvist.
kombination med bristfälligt språk drabbar det
inlärningen. Ann och Sanna har undan för un­
dan märkt att deras traditionella arbetssätt inte
räckte till för den här gruppen studerande.
– Vi kände frustration över att det gick så
otroligt långsamt framåt med språket och in­
såg att vi behövde förändra undervisningen. Vi
behövde mer tid med de studerande, en tydligare
struktur och vi behövde hitta sätt för att närma
oss språket med alla sinnen, säger Sanna.
Behövde nya arbetssätt
Ann Skyllinger och Sanna Lagerqvist arbe­
tar med en grupp på tio studerande som läser
svenska för invandrare inom särvux. Flera per­
soner i den här gruppen har både en utvecklings­
störning och psykisk ohälsa.
– Ibland kan det vara svårt att veta vad som
är vad. Några har med sig trauman från sina
hemländer och i gruppen finns studerande med
depression och ont i kroppen till exempel. De
har till stor del svårigheter som liknar PTSD –
posttraumatiskt stressyndrom – även om ingen
har fått den diagnosen, säger Ann.
Trauman kan leda till blockeringar och i
Tydlig inramning
I sitt sökande efter nya arbetsformer kom Ann
och Sanna i kontakt med ett nordiskt nätverk
som använder metoder från Synergaia i Dan­
mark. Synergaia har länge arbetat med perso­
ner med PTSD­liknande problematik. Ann och
Sanna lät sig inspireras av deras erfarenheter.
– Vi har till exempel skapat en tydligare in­
ramning av undervisningen. Varje dag inleds och
avslutas på samma sätt för att de studerande ska
känna igen sig, säger Sanna.
Början och slut markeras med en lugn form
av musik som kallas MusiCure. Sådan musik
finns ännu inte att få tag på i någon svensk butik
men kan köpas på apotek i Danmark och Norge.
24 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa
Musiken spelas i ett mellantonläge med lågmälda
nyanser och ett långsamt tempo.
– Musiken ska inte väcka starka känslor men
bidra till avslappning och välbefinnande. Syftet
är att de studerande ska lämna allt annat och
landa här och nu, säger Ann.
En annan viktig förändring är att de stude­
rande får mer undervisning än tidigare.
– Vi ses totalt nio timmar fördelat på tre
dagar. Det är mycket för vår målgrupp, säger
Sanna.
Skapande språk på schemat
Undervisningen tar numera sin utgångspunkt i
frågorna Vem är du? och Vad kan du?.
– Det här är ett nytt fokus som hjälper oss
lärare att hålla en röd tråd. De studerande har i
regel en rad misslyckanden bakom sig och ett bra
sätt att nå fram till dem är att utgå från deras
intressen och deras starka sidor, säger Ann.
Det viktigaste har dock varit att hitta fler
vägar till språket och därför står det nya ämnet
Skapande språk på schemat en dag i veckan. Un­
dervisningen ges av personer från en utbildning
för uttryckande konst. På de lektionerna kan de
studerande arbeta med olika uttryck som musik,
sång, dans, rörelse, målning och teater.
– Vi ville ge de studerande fler uttrycksformer
och hitta trådar till det friska. På de här lektio­
nerna är man något mer än sitt bristfälliga talade
språk, säger Sanna.
Hon och Ann har redan märkt positiva effek­
ter i form av en större öppenhet i gruppen och
mer samtal mellan eleverna, både på svenska och
på hemspråken.
Drop-in varje morgon
Sanna Lagerqvist berättar att den största svå­
righeten är att få det praktiska att fungera. De
studerande har ibland svårt att planera sin tid
och kan råka boka sjukgymnastbesök eller annat
på lektionstid.
– Många har också svårt med tidsupp­
fattningen och orienteringen. Det kan vara en
konsekvens av såväl utvecklingsstörning som
av trauman och blockeringar. Följden blir att
de inte kommer i tid eller inte hittar hit. För att
minska stressen har Ann och Sanna infört trettio
minuters drop­in varje morgon då det är okej att
dyka upp.
– Det här skapar ett tillåtande klimat och har
fallit väl ut. Våra studerande andas ut när de vet
att de har lite marginaler, säger Ann Skyllinger.
Och när de studerande väl är på plats är
motivationen hög.
– De har en stor längtan efter ”skola” och
vill lära sig. Vi tänkte att vi skulle ha en soffa här
inne så att de kan ta rast när de behöver. Men
de vill inte ta några raster! Jag tror att de sover
dagen efter istället, säger Sanna Lagerqvist och
skrattar.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa 25
I NTER VJU
Studier som väg till återhämtning
Hagabergs folkhögskola ger kursen Livskunskap sedan 15 år tillbaka. Målet är att deltagarna
ska kunna använda studierna som en väg till återhämtning från psykisk ohälsa. Kursföreståndaren Eva Persson berättar om kursupplägget och ambitionen att skapa en gemensam
växtplats.
Hagabergs folkhögskola ligger i ett lugnt område i
Södertälje. Skolans park ståtar just nu i höstfärger.
Den här soliga förmiddagen har Eva Persson och
deltagarna på kursen Livskunskap gjort en träd­
vandring i parken som en del i projektet ”Naturen
som kraftkälla”.
– Våra kursdeltagare har väldigt olika studie­
bakgrund. En del har endast gått grundskolan
medan andra har studerat på högskola. För att
få en nivå som passar alla ligger studierna på
allmänbildningsnivå. Den här lektionen har vi
studerat trädarter, säger Eva Persson.
Under förmiddagen har kursdeltagarna valt
varsitt träd och ska formulera frågor om det.
Frågorna kan till exempel gälla vad trädet an­
vänds till i industrin, om trädslaget förekommer
ofta i lyrik och diktning eller hur dess geografiska
utbredning ser ut. Kreativa inslag, som dikt och
bildskapande, läggs också in i arbetet.
– Genom att göra så här kan deltagarna för­
djupa sig i något som de är intresserade av utifrån
sina förutsättningar, säger Eva Persson.
Möjlighet till återhämtning
På Hagabergs folkhögskola finns två kurser som
vänder sig till personer med erfarenhet av psykisk
ohälsa. Den ena är kursen Livskunskap som går
tre dagar i veckan. Den andra är Skaparkursen
som går två dagar i veckan.
– Båda kurserna ges på deltid för att delta­
garna ska orka med. Många behöver dessutom
lediga dagar för att hinna besöka samtalskontakt,
arbetsterapeut eller sjukgymnast, säger Eva.
Livskunskapskursernas främsta mål är att ge­
nom studier ge möjlighet till återhämtning. Syftet
är också att deltagarna ska få ökad social kompe­
tens, lust att söka kunskap, uttrycka sig kreativt
och stärka sin självkänsla bland annat. Det före­
kommer inga prov eller läxor och deltagarna läser
inte in några behörigheter. Istället handlar det
om att uppnå personliga mål som varje deltagare
formulerar i början av terminen. De personliga
målen är kopplade till kursens mål och kan vara
mycket konkreta. Det handlar om att fundera
över vad som bidrar till ens återhämtning och
utveckling, och att genomföra sådana aktiviteter.
– Till exempel kan man ha som mål att våga
vara ordförande på ett klassforum. Alla deltagare
för loggbok kring de personliga målen och vi har
regelbundna avstämningar under terminen, säger
Eva Persson.
26 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa
Omväxling och variation
Man kan gå Livskunskapskursen under fyra
terminer och gamla och nya deltagare blandas
i gruppen. Varje termin står skapande, svenska,
musik och friskvård på schemat. Men för att
de som går flera terminer inte ska behöva läsa
samma sak om och om igen varvas också andra
ämnen – som till exempel historia, psykologi och
samhälle – över terminerna.
Lektionerna är mellan sextio och nittio minu­
ter långa och deltagarna får omväxlande samtala
i smågrupper, reflektera själva och söka kunskap i
litteratur, datasalen eller i parken.
Antagningen är viktig
En förutsättning för att kursen ska bli bra är
att gruppen fungerar. Därför lägger lärarna ned
mycket kraft på antagningen.
– Vi börjar med att bjuda in till gruppträff
där vi ger övergripande information om kursen.
Då kan vi samtidigt se hur de sökande fungerar
tillsammans. Därefter genomförs enskilda inter­
vjuer och det är enda gången som vi frågar om
den sökandes sjukdomshistoria. Vi behöver veta
om det finns tillräckligt stöd för att kunna genom­
föra studierna. Den sökande måste också ha rätt
drivkrafter. Han eller hon ska själv vilja gå den
här kursen och inte vara hitskickad av en förälder
eller en terapeut.
En växplats för det friska
Alla som vill studera på kursen måste ha en pro­
fessionell samtalskontakt utanför skolan.
– I början av terminen markerar vi tydligt att
kursen ska vara en växplats. Detta är en pedago­
gisk verksamhet där man odlar sina friska sidor.
Vi bedriver inte terapi.
Kursdeltagarna skapar ett slags trivselregler
och diskuterar hur den psykiska miljön ska utfor­
mas för att vara kreativ och utvecklande. Lärarna
betonar också att närvaron är A och O. Ändå kan
det förekomma att endast tio av 15 deltagare är
på plats.
– Våra deltagare har högre frånvaro än andra
eftersom de inte alltid mår så bra. Men vi stäl­
ler kravet att man ska ha en närvaro på minst 70
procent för att få kursintyg. Det gäller att skapa
en balans där vi har förståelse men ändå visar att
vi räknar med de här personerna.
Motivation att gå vidare
Förhoppningen är att kursen ska ge deltagarna
motivation att gå vidare. När studierna är avslu­
tade finns till exempel möjligheten att söka vidare
till allmän kurs på Hagabergs folkhögskola. En
del gör det och några söker vidare till högskola
eller börjar arbetsträna inom sina gamla yrken.
– Alla går inte vidare till jobb eller studier men
vi vet att kursen är uppskattad och ger resultat.
För många har det viktigaste varit att komma in i
ett socialt sammanhang och få rutiner i vardagen
igen, säger Eva Persson.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa 27
Tips på kontakter
Autism- och Aspergerförbundet
Bellmansgatan 30
118 47 Stockholm
tel 08-702 05 80
www.autism.se
Handisam
Arenavägen 63
121 77 Johanneshov
tel 08-600 84 00
www.handisam.se
Barn- och elevombudet
Box 23069
104 35 Stockholm
tel 08-586 08 000
www.skolinspektionen.se/beo
Hjälpmedelsinstitutet
Box 510
162 15 Vällingby
tel 08-620 17 00
www.hi.se
Diskrimineringsombudsmannen
Box 3686
103 59 Stockholm
tel 08-120 20 700
www.do.se
Jourhavande medmänniska
c/o Olaus Petrikyrka
Armfeldtsgatan 2
115 34 Stockholm
tel kansli 08-10 10 04
journummer 08-702 16 80 (kl. 21.00 - 06.00)
www.jourhavande-medmanniska.com
Folkbildningsrådet
Box 380 74
100 64 Stockholm
tel 08-412 48 00
www.folkbildning.se
Föreningen Balans Sverige
(depression, bipolär sjukdom)
Vårdvägen 3
112 35 Stockholm
tel 08-618 13 33
www.foreningenbalans.se
Handikappförbunden
(Paraplyorganisation för handikapporganisationer)
Box 1386
172 27 Sundbyberg
tel 08-546 404 00
www.handikappförbunden.se
Nationella Hjälplinjen
Box 121 51
102 24 Stockholm
tel 020-22 00 60 (kl 13.00-22.00 alla dagar)
www.hjalplinjen.se
NSPH – Nationell Samverkan
för Psykisk Hälsa
Förmansvägen 2
117 43 Stockholm
tel 08-709 22 60
www.nsph.se
28 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa
Riksförbundet Attention
(neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD,
Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och OCD)
Förmansvägen 2
117 43 Stockholm tel 08-709 22 60
www.attention-riks.se
Riksföreningen Anorexi/Bulimi-Kontakt
Nybrogatan 66
114 41 Stockholm
tel 08-20 72 14
www.abkontakt.se
RSMH – Riksförbundet för Social och Mental Hälsa
(psykisk ohälsa)
Instrumentvägen 10
126 53 Hägersten
tel 08-772 33 60
www.rsmh.se
Schizofreniförbundet
(schizofreni, psykoser)
Hantverkargatan 3G 112 21 Stockholm
tel 08-545 559 80
www.schizofreniforbundet.se
SHEDO
(självskadebeteende, ätstörningar)
[email protected]
www.shedo.org
Socialstyrelsen
106 30 Stockholm
tel 075-247 30 00
www.socialstyrelsen.se
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Box 1100
871 29 Härnösand
tel 010-473 50 00
www.spsm.se
Statens folkhälsoinstitut
Forskarens väg 3
831 40 Östersund
tel 063-19 96 00
www.fhi.se
Svenska Nätverket DubbelDiagnoser
(alkohol- och drogmissbruk
med samtidig psykisk ohälsa)
www.sn-dd.se
Svenska OCD-förbundet/Ananke
(tvångssyndrom)
Svalövsvägen 1
121 53 Johanneshov
tel 08-628 30 30
www.ocdforbundet.se
Skolverket
106 20 Stockholm
tel 08-527 332 00
www.skolverket.se
åss – svenska ångestsyndromsällskapet
Mellangatan 1
413 01 Göteborg
tel 031-13 81 20
www.angest.se/riks/
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa 29
Litteraturtips
Alphonce, E (2008). Ta tillbaka makten över ditt liv – en
väg till återhämtning efter kriser och psykisk sjukdom.
Tredje upplagan. RSMH. Kan beställas på www.rsmh.se
Bejerot, S (2002). Tvångssyndrom/OCD. Nycklar på
bordet. Cura.
Coleman, R (1999). Återhämtning – ett främmande
begrepp. Kan beställas på www.rsmh.se
Eliasson Roos, E (2010). Att möta annanheten.1:
i och utanför litteraturen. BTJ förlag.
Eliasson Roos, E (2010). Att möta annanheten.2:
kommenterade boktips om att leva med funktionsnedsättning. BTJ förlag.
Engman, T (2003). Varför psykiskt sjuk?
Kan beställas på www.rsmh.se
Engman, T (2003). Bemötande vid psykisk ohälsa.
Kan beställas på www.rsmh.se
Fellinger, L (2009). Annorlundheter. Artéa Förlag.
(bipolär sjukdom)
Fändriks, L (red.) (2008), Ung och galen? Berättelser ur
verkligheten. RUS Riksförbundet Ungdom för Social hälsa.
Murray, L A (2008) Den svarta hunden. Brombergs.
(ångest och depression)
Lagercrantz, Caroline (2004). Malva. Forum.
(ätstörning/bulimi). Romanen är slutsåld men kan
lånas på bibliotek, hc.
Författare: Nordlund, Christer (2004). Ångest: om
orsaker, uttryck och vägen bort från den…
Förlag Christer Nordlund.
Psykisk ohälsa – attityder, kunskap, beteende.
En befolkningsundersökning. Kan hämtas i pdf-format
på www.handisam.se
Schizofreniförbundet, (2006). Novellsamling: Så är det
att leva med schizofreni.
Socialstyrelsen/Sisus, (2006). Möjligheter till högre
studier. En guide för studenter med psykiska och neuropsykiatriska funktionshinder. Kan hämtas som pdf-dokument på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats: www.spsm.se eller beställas från [email protected]
Thoris, L (2007). Glasväggen eller Hur jag löste gåtan.
B4Press. (schizofreni)
Greenberg, M (2000). Den dagen min dotter
blev galen. Månpocket. (manisk psykos)
Topor, A (2004). Vad hjälper? Vägar till återhämtning
från svåra psykiska problem. Natur & Kultur.
Kan beställas på www.rsmh.se
Heberlein, A (2008). Jag vill inte dö, jag vill bara
inte leva. Weyler Förlag. (bipolär sjukdom)
Åkerman, S (2009). För att överleva. Natur & Kultur.
(självskadebeteende)
Hert, M, Magiels, G, Thys, E, (2003). Hjärnchipsets
hemlighet. En självguide för dig som drabbas av en
psykos. EPO.
På Handisams webbplats www.handisam.se kan man
ladda ned FN:s konvention om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning. Konventionen kan också beställas i flera olika format som är tillgängliga för personer
med funktionsnedsättning.
Johansson, S (2007) Bron blev inte slutet. Atremi.
(bipolär sjukdom)
30 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa
Tack
Tack till följande personer som delat med
sig av kunskap och erfarenheter och/eller
lämnat värdefulla synpunkter på några av
texterna i skriften:
Thérèse Eriksson och Dorota Peczak, SHEDO.
Majvor Hansson, studieansvarig RSMH.
Eva Persson, Hagabergs folkhögskola.
Annika Sköld Landberg, RSMH i Jönköpings län.
Monica Rydén, Hjälpmedelsinstitutet.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa 31
Den här skriften handlar om hur utbildningsanordnare kan göra studiesituationen tillgänglig
för vuxna med psykisk ohälsa. Skriften innehåller tips och exempel från kommunal vuxen­
utbildning och folkhögskolor som har studerande med sådana diagnoser.
Skriften vänder sig till anordnare av vuxenutbildning – främst rektorer och lärare.
Andra målgrupper är politiker, beslutsfattare och handläggare av olika stöd.
Budskapet i skriften är att möjligheter till vuxenutbildning ska finnas för alla
– inklusive personer med psykisk ohälsa.
Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för statens samlade stöd i specialpedagogiska
frågor. Myndigheten ger råd och stöd till skolhuvudmän i deras ansvar för en likvärdig
utbildning för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning, främjar tillgången på
läromedel för dessa samt driver specialskolor för vissa elevgrupper. Myndigheten fördelar
också bidrag till vissa utbildningsanordnare och till vuxna med funktionsnedsättning för vissa
korta studier.
ISBN: 978-91-28-00332-2 (tryckt)
978-91-28-00335-3 (pdf)
Best. nr:00332
www.spsm.se