Transcript RÖRLIGA BLADET - Museum för Rörligt Kustartilleri

RÖRLIGA BLADET
Nr 2 – 2011
MUS EI FÖ RE NING E N FÖ R RÖRLI GT K US T ARTI LL E RI
Vår adress
Omslagsbilden
KA 2 Museiföreningen för
Rörligt Kustartilleri
Marinbasen
Box 527
371 23 KARLSKRONA
Överste Carl-Gustav Ahlborn, KA 2:s
regementschef 1907 – 1914.
Avled den 15 maj 1932.
Innehåll
Adressändringar
Del 2 av: Öv Jean-Carols Danckwardt
Kungsholmens historia.
Vid adressändring glöm inte att vi behöver
den för att nå Dig med Rörliga Bladet m m
Gåvor
Redaktion och ansvarig utgivare
Redaktör: Sigvard Bengtsson
Vi uppskattar om Du hjälper föreningen
med Ditt medlemskap, men behöver all
ekonomisk hjälp och tackar i förhand för
eventuell gåva.
Att vara medlem
Vill Du bli medlem eller veta om vår
förening, ring Sigvard Bengtsson
0455/33 60 20 eller Hans Willebrand
0480/33056
Medlemsavgifter
Vi har mycket humana medlemsavgifter:
- Årsavgift
20:- Ständig medlem
200:Vi uppskattar om Du hjälper föreningen
med Ditt medlemskap, men behöver all
ekonomisk hjälp och tackar i förhand för
eventuell gåva
För att vi skall veta vem som betalt in
pengar vill vi att Du meddelar namn och
adress
Hans Willebrand tfn 0480 / 33056 eller
Sigvard Bengtsson tfn 0455 / 33 60 20
Inbetalning av medlemsavgifter
Föreningen har öppnat ett bankkonto där
medlemsavgifter samt eventuella gåvor
kan sättas in.
Clearingnr = 6741 (Handelsbanken)
Kontonummer = 152 252 088
Adress: KA 2 Museiförening för Rörligt
Kustartilleri
C/o Hans Willebrand
Gräsgärde 4327
338 96 Ljungbyholm
Meddelanden
Kamratträffarna på Militärhemmet i
Karlskrona fortsätter under 2011 med
följande dagar, som är första tisdagen i
varje månad. kl 0930
2 augusti, 6 september, 4 oktober, 4
november, 6 december
Väl mött till kamratlig samvaro
Mus ee t
Öppettider:
Se: ka 2. se
Kungsholms fort
— en 300-årig kustartilleritradition
Jean-Carlos Danckwardt
Del 2
Den 19.juli 1819 antecknades i
kastellets journal: "Kl 1/2 6 em
a n kom till Kungsholmen H.M.
Konungen och H.K.H. Kronprinsen
med svit, varvid saluterades med 32
skott av de grövre kanonerna, 2 24pundiga provskott med enkelt skarpt
av rundkula lossades. Kl 7 s k e d d e
avfärden till staden, då även
s a l u terades med 32 skott". S a m m a å r
fick Bagge sitt avsked med
överstelöjtnants heder och
värdighet. Han hade då varit
kommendant i 21 år").
Så korn f r e d s å r med obetydliga
anslag till kartellens underhåll.
1 8 2 0 v a r f ä s t n i n g e n m yc k e t
förfallen. Detta år beslöt Kungl
M a j : t o m b yg g n a d e n l i g t e n p l a n ,
som gick ut på att Kun gsholms
fästning, som namnet nu blev,
skulle bli huvudinloppets vik tigaste anläggning i stället för
Drottningskär.
Kungsholmen
skulle ha en bemanning av 1100 1200 man samt 400 pjäser").
Arbetena igångsattes följande år.
Genom Kbr den 19.februari 1831
anslogs ett belopp av 35.000 Rdr
per år under fem år. (Bild 12)
Detta beslut förlängdes sedan för
5 eller 3 år i taget fram t o m
1849. Fleråriga försvarsbeslut
fanns redan på denna tid och gav
stadga åt planeringen.
Det kom således att dröja ända in
på 1850-talet, innan dessa om fattande arbeten var helt avsluta de. Under denna period användes
arbetskompanier, uppsatta genom
u t n yt t j a n d e a v t i l l a l l m ä n t a r b e t e
dömda personer, s k försvarslösa
eller lösdrivare, vari även ingick
sådana som avtjänat straffar bete
eller fängelsestraff.
Arbetskompanierna hade på 1840talet givits en fast organisation
genom bildandet av kronoarbets kåren 1842. Dessa arbetskompanier vållade kommendanten
m yc k e t b e k ym m e r e n l i g t
bevarade order och skriftväxling.
Säkerheten vid skarpskjutningar
var vid denna tid inte särskilt
god, vilket framgår av följande
notis från 13.febr 1850: "Vid
skjutning från staden med 6½
tums svår bombkanon, laddning
18 pund och skottlinjen väster
om Getskär, rullade 5 bomb kanonkulor på isen förbi
Godmorgon och Kholmens
Donjon, in i Finskan bland vilka
särdeles 2 med den fart, att om
de träffat fästningsverken, de
troligen därå kunnat göra skada, i
s yn n e r h e t o m d e v i d u p p s t u d s ningen händelsevis inkommit
genom embrasurer; hälst den
sista kulan, som gick i land vid
Li n j V I I, ä n n u h a d e d e n k r a f t , a t t
hon där tog en tväravvikning och
uppstudsade till flera famnars
höjd. En annan träffade
Godmorgon och uppstudsade över
klippan samt nedföll först om kring 15 famnar därifrån på isen,
varefter hon fortsatte rul lningen
in i Finskan"20).
S k yd d s f r å g o r n a f ö r k a n o n b e t j ä n i n g e n b e k ym r a d e r e d a n 1 8 4 8 d å v a r a n d e k o m m e n d a n t e n . In t e
minst gällde detta bemanningarna
på kaponjären, den i inloppet
utstickande kanonställningen. Om
i n t e n å g o t s k yd d a n o r d n a d e s
befarade kommendanten att bemanningen skulle lämna sina
p j ä s e r , n ä r f a r t yg f ö r s ö k t e
f o r c e r a i n l o p p e t . In t e t p r o b l e m ä r
s å l e d e s n yt t . V å r a b e k ym m e r i d a g
a t t s k a f f a s k yd d m o t b e k ä m p n i n g
är bara en länk i en månghundra årig utvecklingskedja av vapen
o c h s k yd d s m e d e l .
Enligt ett kungligt brev 17.april
1 8 5 0 ö v e r f l yt t a s b e f ä s t n i n g s anläggningarna och ansvaret för
deras underhåll vid Karlskrona
från Befälhavande Amiralen till
Krigskollegium. Häri ingick för utom Kungsholmen och Drott ningskär även Hästholmen,
befästningarna vid Djupasund,
Bollösund, på Getskär, Elle nabben, Kungshall, Pantar holmens vallar, Hvita Krog
(Vämö) och sjölinjen kring
varvet.
Neutralitetsvakten under Krim kriget 1854-1855 orsakade såväl
särskilda rustningar på Kungs holms fästning som förstärknin g
av garnisonen med bl a soldater
ur marinregementet och ett
detachement ur Wendes artilleri regemente, så att besättningen
uppgick till c:a 300 man.
Krigsbesättningen skulle enligt
förslag uppgå till 1620 man utom
befäl, och eftersom på Kungs holmen endast kunde inkvarteras
c:a 900 man, föreslogs uppföran d e t a v n ya b yg g n a d e r . S å s k e d d e
d o c k i n t e . N ya k u l u g n a r b yg g d e s
liksom de bombfasta krut kapell,
av vilka tre alltjämt finns kvar.
B e s t yc k n i n g e n f ö r s t ä r k t e s .
Pjäsvandringar av kalksten
ersattes med sådana av gråsten.
En skjutvarning från 1854 visar
att även denna verksamhet har
förändrats ganska litet på 125 år.
"26 juli 1854. Fr o m 7.aug till
månadens slut kommer skarp skjutning med kanon att verk ställas från Kungsholms fästning
S linjer och Kaponjä ren och
komma, när denna skarpskjutning
verkställes, röda flaggor att
hissas från Kholms och Drskärs
flaggstänger samt från Kholms S
verk, vilka flaggor för bliva
blåsande så länge skjutningen för
dagen pågår, ävensom ett löst
skott att lossas från Kholmen en
timma före skjutningens början;
blivande skottlinjerna från de
södra linjerna i riktning mot
Aspösten samt Aspö S udde och
från Kaponjären utåt stora far vattnet. (Under sept även med
g l ö d j a d e k u l o r ; b l ye r t s a n t ) " .
Samma år kan man konstatera att
bemanningen till viss del utgick
ur Marinregementet som bildats
1845 ur Sjöartilleriregementet.
Tillståndet på fortets kanoner var 1855
inte det bästa. Med undantag för 60 st
nya 7-punds bombkanoner var resten
av äldre modeller m e d s l i t n a
fänghål. Av Kungsho lmens 293
kanoner var 170 apterade
med uppsättningsinstrument och
103 hade bara sikte och korn.
Kanonerna var av varierande
modeller, t ex Aschlings,
Ehrensvärds, Tornquists och av
dansk modell. Härtill kom 11
karronader och 9 mörsare av
äldre modeller.
En i trä utförd modell av
Kungsholms fort, tillhörig
Armémuseum, visar fästningens
utseende i början av 1860 -talet.
(Bild 13) Modellen som f n
förvaras i muséet på Kungs h o l m e n , v i s a r d e yt t r e m u r linjernas sträckning på
Kungsholms fästning. Modellen
ger en totalvy från öster. Norra
redutten hängde nu helt samman
med den övriga delen av fäst ningen. Fronterna hade blivit
linjer — linje I-XII.
Tourbastionen på nordöstra
fronten var borta liksom norra
bastionen. En från linje II
utskjutande öppen kaponjär h ade
t i l l k o m m i t . P å l i n j e I - I I I, V , V I
och XII var pjäserna uppställda
bakom bröstmur i baktill öppna
halvcirkelvalv.
På linje VII-X, som nedtill
innehöll täckta valv, sköt
pjäserna från öppen vallgång
ö v e r b r ö s t v ä r n — p å l i n j e IX
dock genom embrasy rer i
b r ö s t m u r e n . Li n j e I V o c h X I h a d e
ett nedre täckt batteri och ett
övre på öppen vallgång.
Y t t e r m u r a r , k i n d s t yc k e n t i l l
e m b r a s yr e r , p i v å s t e n a r o c h
plattformar med vandringar var
av huggen gråsten, under det att
övrigt murverk var av finhuggen
kalksten. På vallgatorna längs
linje I och II hade planterats
kastanjer och innanför dem längs
vallgatans inre kant lindar. En av
kastanjerna står alltjämt kvar på
fältvallen framför nuvarande
l i n j e IX .
Bild 14 visar stora kruthuset
uppfört i gråsten i form av ett T.
D e n s yd v ä s t r a f l yg e l n n ä m n s s o m
f ä r d i g 1 7 3 6 . Lä n g a n m o t v a l l gatan blev färdig 1848, men först
1849 kunde huset tas i bruk för
förvaring av krut. Bakom krut huset och i linje VII ses en
k a s e m a t t b yg g n a d m e d p r o v i a n t valven (för närvarande
brandbod).
På 1870-talet ordnades i denna
k a s e m a t t b yg g n a d e n k yr k a , s o m
försågs med altare, predikstol
och bänkar. Plats fanns för 400
personer, varav 60 stående. Dit
hade öborna på Tjurkö tillträde.
U p p f a r t e r n a t i l l v a l l g å n g e n s yn s
på ömse sidor. I linje VII låg
närmast donjonen ett kasemat t v a l v f r å n f ö r e g å e n d e b yg g n a d s period. Det begagnades som
portvalv till en proviantlastn i n g s b r yg g a u t a n f ö r l i n j e V I I . I
b r yt n i n g e n t i l l l i n j e V I I I s yn s
upptill en bonett med krutdurk
och nedtill latrinvalvet. Öster om
stora kruthuset låg befälshuset
(senare kallat Östra befälshuset),
troligen uppfört 1822 och 1856
s a m m a n b yg g t m e d e t t k o k h u s .
Från detta och parallellt med
linje VIII växte innanför
vallgatan två rader popplar. Östra
befälshuset revs 1979, eftersom
en renovering skulle blivit alltför
d yr b a r . H ä r i g e n o m h a r l i n j e V I I I
kommit mer till sin fördel.
Kommendantshuset (uppfört
1736), som inte finns på model len, låg där det nuvarande Norra
befälshuset ligger. Slätten, där
nu parken är anlagd, tjänade som
uppställnings- och exercisplats.
Invid vallgatan längs linje II låg
två krutkapell. Det norra av dem
är alltjämt friliggande. Det södra
l i g g e r n u i n t ä c k t i r yg g v a l l e n
bakom vad som kallas pansar batteriet.
Bild 15 visar norra redutten, det
kraftigaste av fästningens båda
slutvärn. Den var helt samman b yg g d m e d d e n ö v r i g a d e l e n a v
fästningen. Man ser linje III med
s i n a e m b r a s yr e r , l i n j e IV m e d
den än idag befintliga appareljen
samt undre och övre batteri, linje
V med "demilune- eller halvmånebatteriet" med bankett för
s k yt t a r ö v e r s t o c h e n l ä g r e a v s a t s
f ö r a n d r a l e d e t s s k yt t a r ( b i l d 1 6 17). Båthamnen, linje VI med
s a m m a b yg g n a d s s ä t t s o m l i n j e V ,
donjonen och corps de gardet
med slutningsmuren bildar det
slutvärn, som norra redutten var
avsett som. Här skulle den sista
striden föras. Vi ser också
silverpopplarna, av vilka några
ännu står kvar, krutkapellet
från 1853-1854 samt det
bombfasta kokhuset, som
innehöll bl a en destilleringsapparat. Allt med undantag för
l i n j e I I I o c h IV s e r u t u n g e f ä r
som idag.
Norra redutten med sina
arkitektoniskt sett framstående
b yg g n a d s v e r k - h a m n e n ,
donjonen och corps de gardet
med slutningsmuren - planerades
av Baltzar Cronstrand och utför des till större delen under led ning av Gustaf Elis Cronstrand,
bröder och fortifikations befälhavare i Karlskrona efter
varandra. Man kan nog säga att
Baltzar var arkitekten och Elis
b yg g m ä s t a r e n . B yg g n a d s å r e n l å g
mellan 1831 och 1843.
Hamnen (bild 18-19), som i sin
nuvarande form tillkom under
åren 1831-1838 tillslöts med en
yt t r e p o r t o c h e n i n r e g r i n d . Ä n d a
in på 1890-talet stängdes den
varje kväll och öppnades varje
morgon på särskild hornsignal "portsignalen".
Porten manövrerades därmed med
kättingar, som löpte genom hål i
m u r v e r k e t . D e t t a v a r t yd l i g e n e t t
slavgöra, ty folket hade till
signalen satt orden: "Stäng den
porten, rackarn, stäng den varje
k v ä l l " . In f a r t e n b e s t r ö k s a v t v å
18pundiga kanoner från en
bankett och hamnen i övrigt med
handvapeneld genom krenåer.
Man kan undra hur man kunde tro
att fienden skulle komma på
tanken att ta sig in i båthamnen,
där han skulle utsättas för en
förödande korseld från 50 -talet
handvapen och två kanoner? En
dunkel taktisk tanke men vackert
h a r d e t b l i v i t s o m b yg g n a d s konstverk och det får vi tacka
formgivaren för.
D o n j o n e n ( b i l d 2 0 - 2 1 ) b yg g d e s
under åren 1831-1840 och hade i
sina tre våningar under på den
tiden bombfasta valv plats för 31
kanoner samt på taket plattformar
f ö r 1 1 k a n o n e r . B e s t yc k n i n g e n
avsågs främst för behärskande av
Tjurkö. Yttermurarna är av grå sten, innermuren mot borggår den
av finhuggen kalksten med
undantag av gråstenen i botten våningens pilastrar.
Takplattformen och dess bröst värn täcks av kalkstensplattor.
Takvalvets tjocklek är 1,2 m.
s k e p p e t K o n u n g C a r l X IV 1 8 2 2 " .
Urverket till tornklockan har
n yl i g e n r e s t a u r e r a t s o c h v i s a r n u
åter rätt forttid.
D a g e n s t r ä ö v e r b yg g n a d t i l l k o m
redan på 1840-talet på grund av
a t t m a n a n t a g l i g e n m i s s l yc k a d e s
med att täta takplattformen mot
regn.
Corps de gardet uppfördes 1841 1 8 4 2 a v k a l k s t e n ( b i l d 2 2 ) . B yg g naden innehöll vakt- och arrest-
l o k a l e r o c h v a r b e s t yc k a d m e d 3
karronader, som sköt genom
k r e n å e r f r å n b a n k e t t e r ovanför
portvalvet. P å t a k e t a v m i t t p a r t i e t
rider alltjämt en trälanternin,
som uppbär fästningens två
skeppsklockor. Den ena av dessa
b ä r i n s k r i p t i o n e n " Lo v i s a U l r i c a
1746" och den andra "Örlogs -
Slutningsmuren är också uppförd
av kalksten. Den bildade till sammans med corps de gardet en
s a m m a n h ä n g a n d e r yg g l i n j e - d e n
var på den tiden inte genom bruten av den nuvarande infarten
från vallgatan längs linje VII.
Krenåer medgav handvapeneld i
två våningar och med karronader
på upphöjda banketter kunde
vallgångarna längs linje VII och
I I b e s t r yk a s .
P å b i l d 2 3 s yn s l i n j e I I ( u p p f ö r d
på gammal grund 1821 -1830) med
sina halvcirkelvalv för pjäserna.
Li n j e I I I h a d e l i k a d a n a m e n
o c k s å e n b a n k e t t f ö r s k yt t a r
ö v e r s t . Li n j e IV o c h l i n j e V m e d
sitt undre och övre batteri
framgår också. Elden från linje
I I I o c h IV k u n d e r i k t a s i n t e b a r a
m o t i n l o p p e t u t a n ä v e n b e s t r yk a
stranden. På motsvarande sätt
beströks stranden framför lin je
VII från donjonens inre flank.
Bild 24 är en litografi från 1856.
S o m s yn s h a d e d o n j o n e n r e d a n d å
f å t t s i t t s k yd d s t a k . N å g o n k a j
fanns inte framför linje VII, utan
f a r t yg o c h b å t a r l a d e t i l l d i r e k t
vid stranden. En enkel anlossades
n ä m l i g e n b yg g n a d s m a t e r i e l o c h
de många tunga förnödenheterna
t i l l f ä s t n i n g e n . I l i n j e IX l å g e t t
antal förrådsvalv.
En bonett i hörnet till linje X
innehöll en krutdurk. Under
bröstvärnet på linje X låg ett
g a l l e r i f ö r s k yt t a r . I h ö r n e n a v
den närmast liggande flanken av
linje XI fanns cirkelvandringar
f ö r t v å k a n o n e r . B e s t r yk n i n g e n
av Bubbeskär och Tjurkö södra
strand skedde således från både
l i n j e X o c h X I. S i s t n ä m n d a l i n j e
hade liksom linje IV ett övre och
ett undre batteri. Mitt bakom
uppfarten till linjen låg et t
k r u t k a p e l l . G e n o m e m b r a s yr e r i
l i n j e X I I: s h a l v c i r k e l v a l v
b e s t r ö k s l i n j e I, s o m v a r
b e s t yc k a d m e d f ä s t n i n g e n s
kraftigaste och modernaste artil leri: 27 st 7 tums bombkanoner
o c h 2 3 s t 2 4 - p u n d i g a k a n o n e r . In n a n f ö r l i n j e I s yn s e t t k r u t k a p e l l .
1 8 5 9 u t g j o r d e s b e s t yc k n i n g e n p å
Kungsholms fästning av:
60 st
7 tums bombkanoner
20 "
36-pundiga kanoner av
Aschlings modell
105 "
24-pundiga kanoner av
Aschlings och dansk modell
83 "
18-pundiga kanoner av
Ehrensvärds och Tornquists
modeller
5 "
6-pundiga kanoner
11 "
18-pundiga karronader
9 "
60-pundiga mörsare av
Ehrensvärds modell
alltså tillsammans 293 pjäser.
B o m b s ä k e r t u t r ym m e f a n n s f ö r
900 man.
Artilleriets kraftiga utveckling
vid 1800-talets mitt
kännetecknades bl a av övergång
till refflade kanoner. Det ta gav
k r i g s f a r t yg e n e t t ö v e r t a g ö v e r
fästningar med murverk.
S a m t i d i g t m i n s k a d e s f a r t yg e n s
sårbarhet genom pansarbekläd nad. Erfarenheterna från nord amerikanska inbördeskriget
visade värdet av hinder och
sjöminor vid inloppsförsvar. Allt
detta medförde en omfattande
o s t b yg g n a d e n l i g t e n b e f ä s t n i n g s plan av 1873, som modifierades
1875. Arbetena pågick under åren
1873-79 och då de avslutades,
hade fästningens mot söder vända
fronter givits sträckningar, som
de har än idag. Jordvallar ersatte
e l l e r s k yd d a d e m u r v e r k e n d ä r o c h
på andra fronter, som ansågs vara
särskilt utsatta. Ur fortifikatorisk
s yn p u n k t t i l l ä m p a d e s v i d o m b yg g n a d e n k a p o n j ä r s ys t e m e t , s o m
vid denna tid efterträtt de
flerhundraåriga bastion - och
t e n a l j s ys t e m e n . O c h s å d e t i n t e
minst viktiga; den refflade
bakladdningskanonen, gjorde nu
sitt intåg på Kungsholmen.
Genom nämnda 1875 års befästningsplan bestämdes också att en
stenförsänkning skulle anläggas i
Södra inloppet mellan Kungsholmen och Drottningskär. På grund
a v i n l o p p e t s b e t yd a n d e b r e d d o c h
djup (80 fot) blev kostnader och
a r b e t s i n s a t s m yc k e t s t o r a . S t e n
för försänkningens västra arm
bröts i stenbrottet vid Aspö mad,
fördes på "lokomotivbana" till en
b r yg g a o m e d e l b a r t s ö d e r o m
Drottningskär och lastades där i
pråmar med öppningsbara
b o t t n a r . Lo k o m o t i v e t , s o m h e t t e
" F r yk s t a d " , v a r d e t n ä s t ä l d s t a
s v e n s k b yg g d a ( 1 8 5 5 ) o c h f i n n s
numera i Järnvägsmuseet i
Stockholm. Försänkningens öst ra
a r m f yl l d e s m e d s t e n f r å n T j u r k ö ,
som fördes på "hästbana" - även
den med räls - över en bro till
Finskan.
F ö r d e s s a t r a n s o p r t e r Li k s o m
transporternaav jord och sten till
vallarna genombröts murarna på
flera ställen. Bron revs först
1880. I Carlskrona Weckoblad
för den 11.mars 1874 står det:
"Södra eller d.s.k. Stora inloppet
(Aspösund), vilket varit s egelbart
mellan Kungsholmens och
Drottningskärs fästningar, blir
under innevarande år och fram deles ej till hela dess bredd
trafikabelt. Från såväl Kungsholmen som Drottningskär äro
u t f yl l n i n g a r g j o r d a , h v a r s k r ö n
ligga endast 6 fot under vatten-
yt a n v i d m e d e l v a t t e n . D e n m e l l a n
d e s s a u t f yl l n i n g a r s e g e l b a r a
rännan, hvars djup är c. 80 fot,
har en bredd av 1 000 å 1 200
fot"23).
Bild 26 visar Kungsholms
fästning enligt den 1875
modifierade planen. På bilden är
fästningens konturer enligt 1820
års plan angivna med
punktstreckade linjer. Av planen
framgår att linje VII och VII
förstärktes och försågs med
kraftiga håltraverser,
innehållande hand magasin för
a m m u n i t i o n . D e b e s t yc k a d e s m e d
bl a 17 cm kanon M 69 och 24 cm
kan M/69. I linje VII upptogs det
nuvarande portval vet.
Li n j e IX , s ö d r a v e r k e n m e d l i n j e
X—XII, linje I och västra bastio
nen revs vid den stora
o m b yg g n a d e n 1 8 7 3 - 7 9 . D e
e r s a t t e s m e d d n ya l i n j e r n a IX
o c h I, s o m t i l l s a m m a n s m e d d e n
förstärkta linje VII alltjämt
bildar fästningens södra front.
Under dessa linjer anlade
bombfasta förläggnings -, förrådsm fl valv, som genom trappor för
bands med håltraverserna på
vallgångarna. Från en
helkaponjär flan kerades de torra
g r a v a r n a f r a m f ö r l i n j e V I I I.
Kaponjärerna förd karronader i
öppna jordbröstvärn p å taket och
skulle föra mitraljö ser (d v s
kulsprutor) i
flankeringsgallerierna. På
linjernas vallgånga uppställdes
p a n s a r b r yt a n d e p j ä s e r , 2 4 c m
kanoner M/69 (bild 27) De torra
g r a v a r n a s e s k a r p m u r a r s k yd d a d e s
framför linje I och VII av
sköldvallar (contregarde) med
ännu befintliga lågt belägna galle
rier för flankering av stranden
med eld från karronader. Borton
s k ö l d v a l l e n f r a m f ö r l i n j e IX
sluttade fältvallen (glacisen)
liksom de gör än idag.
I l i n j e I: s v ä s t r a b r yt p u n k t
anlades en ny linje II, som
b i l d a d e e n s k yd d a n d e " o v i l l o n "
f ö r d e t n ya p a n s a r b a t t e r i e t , ä v e n
k a l l a t p a n s a r d o n j o n e n , m e d f yr a
27 cm kanoner M/69 i pansrad
kasematt, beläget på gamla linje
II, som nu benämnes linje III.
Denna linje flankerades av eld
från karronader i ett galleri under
l i n j e I I. D e n g a m l a k a p o n j ä r e n
revs.
Li n j e I I I ( b i l d 2 8 ) f o r t s a t t e s a v
d e n n ya n l a g d a l i n j e IV , d ä r t r e
27 cm kanoner M/76 (bild 29)
uppställdes på vallgången.
Utanför den gamla bröstmuren på
linje III anlades en sköldvall
(contre-garde), som fortsatte
f r a m f ö r l i n j e IV . I b r yt n i n g e n
m e l l a n l i n j e I I I o c h IV b yg g d e s
en kaponjär för flankering av den
t o r r a g r a v e n f r a m f ö r l i n j e IV .
Det var, står det i
o m b yg g n a d s p l a n e n , e l d e n f r å n d e
p a n s a r b r yt a n d e k a n o n e r n a p å
l i n j e IV i f ö r e n i n g m e d d e t
traditoruppställda pan -
sarbatteriet, som skulle "hindra
försänkningsöppningens for cering samt uppfiskningen av
blivande undervattensminor".
F ö r a t t s k yd d a r yg g s i d o r n a a v
l i n j e IX o c h I s a m t a v d e t v i k t i g a
pansarbatteriet för artillerield
från Tjurkö, anlades de södra och
v ä s t r a r yg g v a l l a r n a .
För att stärka stormfriheten
framför fästningens södra front
drogs den del av stenjeteen, som
från Bubbeskär sträcker sig till
d e n n u v a r a n d e " v ä s t r a b r yg g a n " i
stort enligt den skiss, som Eric
Dahlbergh gjorde redan 1680.
1885 fick fästni ngen sina två
första avståndsmätare, båda av
den danske artillerikaptenen
M a d s e n s s ys t e m . S a m m a å r u p p ställdes de första strålkastarna f r ä m s t a v s e d d a f ö r b e l ys n i n g a v
minlinjerna. De kallades för
" d yn a m o e l e k t r i s k a l ys a p p a r a t e r "
och var 50 cm av Siemens o ch
Halskes fabrikat med modellår
188324). Den ena, som var fast,
fick sin plats nedanför linje II
m e d l ys m a s k i n e n i n n e i d e s s
rande "västra bryggan" i stort enligt
den skiss, som Eric Dahlbergh g j o r d e
redan 1680.
1885 fick fästningen sina två
första avståndsmätare, båda av
den danske artillerikaptenen
M a d s e n s s ys t e m . S a m m a å r
uppställdes de första strålkas tarna - främst avsedda för
b e l ys n i n g a v m i n l i n j e r n a . D e
k a l l a d e s f ö r " d yn a m o e l e k t r i s k a
l ys a p p a r a t e r " o c h v a r 5 0 c m a v
Siemens och Halskes fabrikat
med modellår 188324). Den ena,
som var fast, fick sin plats
nedanför linje II med
l ys m a s k i n e n i n n e i d e s s
f l a n k e r i n g s g a l l e r i . Den andra, som
var flyttbar, kunde ges skydd i n å g o t
a v v a l v e n i l i n j e IV .
tornet skulle förbättras genom en
jordvall vid dess fot samt
pansarplåtar upp till en höjd med
c e n t r a l p o s t e n . D e t t a s k yd d k o m
dock aldrig till utför ande.
Dessbättre kan vi säga idag.
1886 togs den Statens
m e t e o r o l o g i s k - h yd r o g r a f i s k a
anstalt tillhöriga vattenhöjdmätningsstationen (vattenpegel)
med registrerande ap parat i bruk.
Bild 30
N ys s n ä m n d a å r u p p g j o r d e s e n
"beskjutningsplan", genom vilken
stridsledningen för första gången
s a t t e s i s ys t e m 2 5 ). D e t t a i n n e b a r ,
att för "artilleribefälhavaren"
skulle finnas en "centralpost"
överst i donjonens södra torn
med avståndsmätningsinstrument
och pejlskiva samt
telefonförbindelse med linjerna,
där telefon med ringverk skulle
uppsättas i traverserna. Förutom
fri sikt över aktuella vattenområ den, delar av Tjurkö och Aspö
samt linjerna på Kungsholmen
erbjöd centralposten fördelen
med närhet till kommendantens
krigsuppehållsplats i donjonens
b o t t e n v å n i n g . S k yd d e t a v s ö d r a
Den fungerar ännu idag och man
kan numera ringa en automatisk
telefonsvarare som talar om
aktuellt vattenstånd. Tele fonnumret är 0455/461 20 för den
som är intresserad.
Tekniken har nu börjat göra sitt
intåg och 1877 nedlades
jordkabel på Kungsholmen för
stridsledningens telefonförbin delser