Transcript rörliga bladet - Museum för Rörligt Kustartilleri

RÖRLIGA BLADET
Nr 3 – 2011
MUS EI FÖ RE NING E N FÖ R RÖRLI GT K US T ARTI LL E RI
Vår adress
KA 2 Museiföreningen för
Rörligt Kustartilleri
Marinbasen
Box 527
371 23 KARLSKRONA
Adressändringar
Vid adressändring glöm inte att vi behöver
den för att nå Dig med Rörliga Bladet m m
Redaktion och ansvarig utgivare
Redaktör: Sigvard Bengtsson
Att vara medlem
Vill Du bli medlem eller veta om vår
förening, ring Sigvard Bengtsson
0455/33 60 20 eller Hans Willebrand
0480/33056
Medlemsavgifter
Vi har mycket humana medlemsavgifter:
- Årsavgift
20:- Ständig medlem
200:Vi uppskattar om Du hjälper föreningen
med Ditt medlemskap, men behöver all
ekonomisk hjälp och tackar i förhand för
eventuell gåva
För att vi skall veta vem som betalt in
pengar vill vi att Du meddelar namn och
adress
Hans Willebrand tfn 0480 / 33056 eller
Sigvard Bengtsson tfn 0455 / 33 60 20
Inbetalning av medlemsavgifter
Föreningen har öppnat ett bankkonto där
medlemsavgifter samt eventuella gåvor
kan sättas in.
Clearingnr = 6741 (Handelsbanken)
Kontonummer = 152 252 088
Adress: KA 2 Museiförening för Rörligt
Kustartilleri
C/o Hans Willebrand
Gräsgärde 4327
338 96 Ljungbyholm
Omslagsbilden
Överste Sam Torsten Bolling, KA 2:s
regementschef 1914 - 1924.
Avled den 13 maj 1941.
Innehåll
Del 3 av: Öv Jean-Carols Danckwardt
Kungsholmens historia.
Gåvor
Vi uppskattar om Du hjälper föreningen
med Ditt medlemskap, men behöver all
ekonomisk hjälp och tackar i förhand för
eventuell gåva.
Meddelanden
Kamratträffarna på Militärhemmet i
Karlskrona fortsätter under 2011 med
följande dagar, som är första tisdagen i
varje månad. kl 0930
6 september, 4 oktober, 4 november,
6 december
Väl mött till kamratlig samvaro
Mus ee t
Öppettider:
Se: ka 2. se
Kungsholms fort
— en 300-årig kustartilleritradition
Jean-Carlos Danckwardt
Del 3
Samtidigt börjar förberedelserna
för de elektriska minorna i
inloppet. Detta år tas också
b e s t yc k n i n g e n p å D r o t t n i n g s k ä r
bort.
1891 medgavs för första gången att
telegrafförbindelsen mellan
Kungsholmen och flottans polisvakt i
Karlskrona fick användas för
privattelegram mot avgift.
För den 1.oktober 1893 finns
a n t e c k n a t i f ä s t n i n ge n s j o u r n a l :
Kl 7.30 fm inställde sig allt å
Kungsholmen tjänstgörande befäl
och underbefäl, klädde i släpdräkt, i kommendantsexpeditionen för att närvara vid överlämnandet av kommendantsbefattningen å sjöbefästningarna
till överstelöjtnanten i
Carlskrona artillerikår och
Riddaren m m A.F. Centervall.Samtidigt med flaggans hissande
kl 8 fm saluterades kommendanten med 7 skott, varvid fästningens fredsbesättning av matros-,
eldare- och hantverks- samt
båtsmanskompanierna och
manskap tillhörande Carlskrona
artillerikår, klädde enligt nr 7,
voro uppställda på inre borggården för månadsmönstring"26).
Därmed började kustartilleriepoken i fästningens historia.
På 1890-talet och omkring
sekelskiftet förstärktes och
moderniserades fästningen eller
Kungsholms fort, som den kom
a t t k a l l a s u n d e r d e t n ya s e k l e t .
Då förlängdes den redan av Eric
Dahlbergh projekterade stenjeteen, så att den fick sin
nuvarande sträckning framför
l i n j e IV . D e t o r r a g r a v a r n a
framför linje VIII, IX och I övervälvdes för att bereda plats för bl
a "infanterivalven". Rester av
denna grav utgör idag de s k
l j u s g å r d a r n a p å l i n j e V I I I o c h IX
o c h d e t n u m e r a i g e n f yl l d a
"polisbatteriet".
D u b b e l k a p o n j ä r e n i b r yt n i n g e n
m e l l a n l i n j e IX o c h I ö v e r t ä c k t e s
helt. Dess inre är idag inrett bl a
t i l l p u t s r u m . T r o l i ge n f ö r s v a r e t s
vackraste putsrum.
En ny bestyckningsplan för sjöbefästningarna vid Karlskrona hade fastställts 1891. Den innebar bl a förstärkning med ett 24 cm batteri om tre
pjäser i självsänkande vallavettage,
som beviljats av 1890 års riksdag.
Vidare upptog den ett nytt 57 mm
batteri på linje III för flankering av
minlinjen i Kungsdjupet. I planen
ingick också en s t r å l k a s t a r e p å
Kungsholmen.
Sålunda ersattes 27 cm kanonerna på
linje I och IX med tre 24 cm kanoner
M/90 av engelsk tillverkning i självsänkande vallavettage (bild 30). Linje
VIII bestyckades med tre 15 cm
kanoner M/89-02 (bild 31) och 1910
dessutom med tre 24 cm kanoner
M/76, vilka ers a t t e 1 7 c m k a n o nerna och de äldre 24 cm kanonerna. 17 cm kanonerna på linje
VII fick som ersättare åtta 8 cm
kanoner M/83. I sköldvallen
framför linje III anlades, främst
f ö r s k yd d a v m i n l i n j e r n a , d e t s k
snabbeldsbatteriet, bestående av
t r e 5 7 m m kanoner M/F i höj- och
sänkbara torn, en konstruktion som i
våra dagar väl uppfyller många
skyddskrav (bild 32-33). För flankering av linjerna och frontal eld vid
närförsvar hade redan under 1880talet karronaderna börjat ersättas med
25 mm två- och fyrpipiga samt 12 mm
tiopipiga kulsprutor. Samma var
förhållandet med ryggförsvarets 7
tums bombkanoner på linje V och
V I.
Den 20.oktober 1891 anmodades
varvschefen att enligt överkommendantens närmare föreskrifter låta ta
bort tre 27 cm kanoner på linje I och
XI samt därefter låta uppsätta de tre
från Armstrong levererade 24 cm
kanonerna med självsänkande vallavettage. Först i slutet av 1893 var dessa
arbeten avslutade. Samtidigt
färdigställdes 57 mm snabbeldsbatteriet på linje III. Planer förelåg att
bygga både en ny befälsbyggnad och
ett ekonomihus ungefär där nuvarande m a r k e t e n t e r i e t ä r b e l ä g e t
(bild 34).
Den 5.oktober 1897 besöktes
Kungsholmen av Oskar II som då uttryckte sin belåtenhet med de goda
skjutresultatet som uppnåddes vid
skjutövningarna. Följande år
besöktes fortet av ett antal riksdagsmän och även dessa uttryckte sin
beundran över det "enastående
resultat" som då uppnåddes.
1897 års befästningskommitté
föreslog en avsevärd förstärkning
av artilleriet på Kungsholmen
som i princip fastställdes av 1899
års riksdag. Avsteg gjordes
emellertid från dessa planer och
av besparingsskäl avsågs i stället
a r t i l l e r i p j ä s e r f r å n ä l d r e f a r t yg
för bl a Kungsholmen. Sjöbefästningarna utanför Karlskrona sammanfördes 1899 till Karlskrona
fästning och Kungsholmen
återfick då den organisatoriska
benämningen Kungsholms fort.
Det var först genom 1942 års
försvarsbeslut som fästningen
och därmed även Kungsholms
f o r t u n d e r s t ä l l d e s d e n n ya
organisationen Blekinge
kustartilleriförsvar.
I och med att generalmajoren
Centervall år 1902 tillträtt
befattningen som chef för
kustartilleriet började han med
kraft att driva materielfrågorna,
som han ansåg ha vanskötts under
e n f ö l j d a v å r . In t e e n s d e
modernaste pjäserna bl a 24 cm
kanonerna samt 15 cm kanonerna
u p p f yl l d e k r a v e n p å v e r k a n m o t
m o d e r n a ö r l o g s f a r t yg . G e n o m
modernare pansargranater och
högre laddning skulle dessa
svagheter kunna minskas. Flera
av 15 cm pjäserna på
Kungsholmen utgjorde arvegods
f r å n f l o t t a n . La v e t t a g e n v a r
olämpliga för snabbskjutning och
s k yd d e t d å l i g t m e d s å b e g r ä n s a t
stridsvärde att de inte ens var
användbara ombord på de äldsta
pansarbåtarna. Men till huvudartilleri på Kungsholmen
d u g d e d e t yd l i g e n . M a n k a n
förstå att Centervall
reagerade2').
sekretesslagarna som resulterade
i en fällande dom. På detta sätt
oskadliggjordes en inom vissa
kretsar besvärlig
kustartilleriofficer).
24 cm kanonerna på
Kungsholmen hade för låg
eldhastighet - 8 minuter per salva
- och mekanismerna gick så trögt
att de måste öppnas med spakar.
Centervall ville införa en ny 17
cm kanon med hög
utgångshastighet.
Marinförvaltningen delade inte
Centervall! å s i k t e r p å e n d e l
punkter och framhöll att medel
i n t e k u n d e e r h å l l a : förrän tidigast
1908. Ce n t e r v a l l s k r i t i s k a
rapporter blev anledning till en
anmälan för brott mot
Det skulle dröja ganska länge
innan kustartilleriet fick modern
och effektiv materiel konstruerad
direkt för sina ändamål.
1903 togs en s k gniststation i
bruk på Kungsholmen. Dessa
s t a t i o ner hade st o r a o c h o m f a t t a n d e
antennanläggningar men hade
m yc k e t b e g r ä n s a d r ä c k v i d d . Å r
1 9 0 9 f l yt t a d e s g n i s t s t a t i o n e n t i l l
varvet.
Omkring 1902 utgjordes
K u n g s h o l m e n s b e s t yc k n i n g a v
pjäser m m enligt tabell nedan.
B e s t yc k n i n g p å K u n g s h o l m e n o m k r i n g 1 9 0 2 2 9 )
Batteri
B e s t yc k n i n g
G r u p p e r i n g ( Li n j e )
K 1 4 ( K 1 ) 3 - 2 4 c m k a n m / 9 0 i s j ä l v s V I Li n j e I— I X
K 15, 16, 18 8-15 cm kan m/89-02
Li n j e I, V I I I , IX ( K 2 , 3 , 5 )
K 1 7 ( K 4 ) 4 - 2 5 m m f yr p i p i g a k s p m / 7 7 P o l i s b a t t , l i n j e I— I X
K a p o n j 1 , 8 4 - 2 5 m m f yr p i p i g a k s p m / 7 7 Li n j e I— I X ( K 6 , 7 )
K 19
3-24 cm kan m/69 i VI
Li n j e V I I I
K 20, 21 8-8 cm kan m/83 i hjl
Li n j e V I I ( K 9 , 1 0 )
Kaponj 7 2-25 mm tvåpipiga ksp m/84
Li n j e V I I I
K 2 2 , 2 3 6 - 2 5 m m f yr p i p i g a k s p m / 7 7
Li n j e V , V I ( K 1 2 , 1 3 )
K 24 (K 14) 3-27 cm kan m/76 i VI
Li n j e IV
K 2 5 ( K 1 5 ) 3 - 5 7 m m k a n m / F i h ö j s : - t o r n Li n j e I I I — IV
K 26 (K 16) 4-27 cm kan m/69 i ksml
Pansardonj
Kaponj 3 2-25 mm tvåpipiga ksp m/84
Linje II ( K 1 8 )
Kaponj 4 2-12 mm tiopipiga ksp m/75
Li n j e I I I — IV
Vid sekelskiftet fanns på Kungsholmen
två ångslupar, Kungsholmen I och II.
Det fasta minförsvaret medförde två
ångkranpråmar i boet, tre
bevakningsbåtar (f d stångtorpedbåtar) och en minkabelbåt vid n a m n
Lägg-ut.
1908 uppfördes norra befälshuset på
gamla kommendantshusets ("Röda
stugan") grund. 1960 moderniserades
denna byggnad fulls t ä n d i g t o c h
u p p f yl l e r n u m e r a d a g e n s k r a v p å
förläggningsstandard.
1911 uppfördes marketenteribyggnaden. Även denna har renover a t s
invändigt under 1970-talet.
Under och emellan de båda
världskrigen utfördes vissa förstärknings- och bestyckningsarbeten. I
samband därmed slopades pansarbatteriet 1915, varigenom plats
bereddes för en minstation (tändstation) och verkstäder. 27 cm
kanonerna på linje IV och 24 cm kanonerna på linje VIII (utom en som
numera är museiföremål) skrotades
ner 1929. Samma blev förhållandet
1935 med 24 cm kanonerna p å l i n j e
I X o c h I.
Dessa eldrör togs tillvara under
2.världskriget och förekom långt i n
på 1950-talet i 24 cm batterier på
annan plats. Samma år borttogs
fem 15 cm kanoner på linje VIII
o c h IX . R e d a n u n d e r f ö r s t a v ä r l d s
kriget hade 8 cm kanonerna på linje
VII överförts till Karlskrona fästnings
rörliga bestyckning. Snabbeldsbatteriet
nedlades under andra världskriget och
ersattes av ett i täckt värn uppställt 57
mm batteri, vars kanoner numera
utgör ett salutbatteri placerat framför
sign a l s t a t i o n e n .
1935 uppfördes förläggningsbaracken
- den s k gula baracken, som nu är
grårosa- på platsen framför linje VII.
Denna byggnad k o m m e r a t t
renoveras under 1980/81 och
därefter åter användas föl
förläggningsändamål. Den gula
färgen kommer då antagligen att
återställas.
Under andra världskriget uppfördes i
parken en förläggningsbarack och en
fritidsbarack. Då och under de
närmast följande åren utvidgades den
på södra verken befintliga måldepån.
Även här genomförs nu moderniseringsarbeten. I början av 1950-talet
renoverades logementen i linje VIII
och ändrades till lokaler för
Kungsholms forts museums samlingar.
Dessa samlingar hade tack vare ett
energiskt arbete av kaptenen Håkan
Mohr (fortchef 1947-1953)
ihopb r a g t s o c h o r d n a t s p r o v i s o r i s k t i m a r k e t e n t e r i b yg g n a d e n .
H ö s t e n 1 9 5 5 b ö r j a d e m yc k e t
o m f a t t a n d e o m b yg g n a d s - o c h
r e n o v e r i n g s a r b e t e n i s yf t e a t t
göra Kungsholms fort till en
tidsenlig förläggnings- och
övningsplats. I den gamla
kraftcentralen i linje VIII inr ym d e s d ä r v i d e t t m o d e r n t
s t o r k ö k o c h i d e n ga m l a
sjukavdelningens valv skapades
"världens vackraste soldatmatsal". Efter över 15 års dagligt
bruk är denna matsal så gott som
helt utan åverkan och spår av 1
0 0 0 - t a l s v ä r n p l i k t i ga s d a g l i g a
användning av lokal och möbler i n g . E t t g o t t b e t yg å t
förbandsandan och den inre
disciplinen inom förbandet!
Förtjänsten av de förnämliga
renoveringsarbetena tillkommer
till stor del fortifikationsförvaltningens dåvarande chefsarkitekt greve Rudolf Cronstedt.
Dessa arbeten pågick under 1960och 70-talen och har medfört att
Kungsholms fort kommer att kunna
utnyttjas som åretruntförläggning för
spärrbataljonen ur KA 2. Ett
principbeslut härom fattades av
riksdagen i juni 1979. Som en följd av
detta kommer ytterligare
renoveringar att genomföras
under 1980-talet.
Kungsholms fort torde vara unikt i världen.
I 300 år har fortet varit kontinuerligt
bemannat och rustat och den nuvarande
fortchefen, spärrbataljonschefen ur KA 2,
är den 58:e i en obruten följd av
kommendanter. Det har väl inte alltid varit
ett av de bästa befälen i marinen, men idag
är det nog utan tvekan ett av de finaste
bataljonsbefälen i hela vårt ärorika försvar.
Inriktningen för framtiden är att utveckla
Kungsholmen till ett levande centrum för
modern kustartilleriutbildning samtidigt
som ett 300-årigt kulturarv vårdas och
bevaras för kommande generationer.
Källor (inom parentes anges beteckning i not)
Nådig underrättelse om Artilleriet till Land och Siös, David Grundell Carls-Crona den 12.Martii 1705
Kongl Ant Archiv
Fortifikationens historia del III—VI. Ludvig Munthe m fl Stockholm 1911 (F.H.) Författningssamling för
Kongl Maj:ts Flotta del I—IX. S W Gunther. Hernösand 1854 (FKMF)
Sjökastellens historia A Christensson. Stencilband vid BK/Fo 15 (S.H.)
Flottans förläggning till Karlskrona. Gustaf Clemendsson. Gebers 1938
Anders Fredrik Centervall. Kustartilleriets skapare. Birger Åsard. Uppsala 1962 (AFC)
Kungl Kustartilleriet 1902-1952. Allan Cyrus. Stockholm 1952 (KA)
Pressklipp Blekinge Läns tidning (Blekinge läns museum)
Anteckningar av generalmajor Alf Nyman
Artillerireglementen
Krigsarkivets handlingar och ritningar
Material vid Marinmuseet Karlskrona
Material vid museet Kungsholms fort
Illustrerad Svensk Sjökrigshistoria. Gunnar Unger. Bonniers 1923 (ISH)
Av hugenotternas stam. Senta Centervall. Stockholm 1936
Amiralitetskollegiets historia 1—III. Malmö 1950-1977
Sjökrigsmateriel och skeppsbyggnad. Hj Börjesson
Svenska flottans historia II-111. Malmö 1943-45
Tidskrift i sjöväsendet (före 1902)
Tidskrift för kustartilleriet
Täv ling nr 1
Rörliga Bladet vill bredda sitt innehåll och kanske förhoppningsvis få en
än bättre kontakt med sin läsekrets.
Anteckna Dina svar på våra kluriga frågor och därmed testar dig själv på
h u r m yc k e t D u m i n n s f r å n d i n t j ä n s t .
De rätta svaren kommer i nästa nummer av Rörliga Bladet
A l l a f r å g o r n a h a r v i s s a n k n yt n i n g t i l l v å r t M u s e u m f ö r R ö r l i g t
Kustartilleri på Aspö, men är inte alltid ett föremål. Det kan vara både
något man gör eller någon annan klurighet.
.
1. Vad är en kolett?
a) Stekspade
b) Uniformsrock
c) Mindre kanon
2. Var finns plus- och minuskol?
a) I strålkastaren b) I kokbussen
c) I smidesässjan
3.
Vad gör man när man tattunerar?
a) Ritar på kroppen b) Trevar efter något
mätratt
c) Mäter in ett mål med
4.
V a d ä r b e s t r u k n a s t yc k e t ?
a ) A n r ä t t a d k ö t t b i t b ) In o l j a t k a n o n r ö r c ) O m r å d e t b a k o m m å l e t
5.
V a d b e t yd e r l a v e t t p å f r a n s k a
a) disktrasa
b) Örfil
c) kanonlavett