Transcript Unga kvinnors psykiska hälsa Nya utmaningar Neurovetenskap ger

årgång 22 nummer 2 – maj 2014
www.skolkurator.nu
Nya utmaningar
I förra numret av Skolkuratorn fick vi inblick i arbetet med
asylsökande barn och ungdomar i den lilla kommunen
Norberg. Skellefteå kommun med cirka 70 000 invånare
möter andra utmaningar. Följ skolkurator Barbro Bjurman
i hennes vardag på sidan 3.
Neurovetenskap
ger nya
infallsvinklar
Kelly Tainton, tidigare rådgivare på
Utbildnings- och Kulturdepartementet
i frågor kring prestation och mångfald, ser
neurovetenskapen som kunskapsgrunden
i arbetet med likabehandling.
En självmedvetenhet om kön och etnicitet
dränerar vår energi och förmåga. Genom
att ha fokus på uppgiften, genom att eftersträva en syftesorientering, ökar våra
möjligheter att använda egna resurser och
att lyckas i studier och arbete.
Läs mera på sidan 4.
Vägledning för elevhälsan
Nu har den nya vägledningen för elevhälsan
publicerats. Vägledningen är ett kunskapsstöd.
Tanken är att man ska kunna slå upp den
information som behövs i ett visst sammanhang och
inte att vägledningen ska läsas från pärm till pärm.
I korthet innehåller vägledningen:
■
■
■
Utgångspunkter för elevhälsans uppdrag
Rådande regelverk
Beskrivning av arbetets innehåll och
arbetsuppgifter för elevhälsan
Skolverket och Socialstyrelsen har gemensamt tagit
fram vägledningen. Föreningens ordförande Yvonne
D Wester har ingått i referensgruppen. Se sidan 3.
Unga
kvinnors
psykiska hälsa
Gruppen unga vuxna och då speciellt tjejer mår allt
sämre psykiskt. Stress, press om framtid, utseende
och självförverkligande leder till ohälsa och känsla
av utanförskap. Vi behöver förstå vad som händer
och hitta motkrafter. En sådan var konferensen
Unga kvinnors psykiska hälsa angår oss alla den
28 april i Stockholm. Läs mer på sidan 6.
Ordförande har ordet
Myndigheters intresse för det
skolsociala perspektivet
De senaste månaderna har föreningen
blivit inbjuden och deltagit i olika
seminarier och möten för att ge ett psykosocialt och skolsocialt perspektiv i olika
frågor. Regeringskansliets inbjudan rörde
den nytillsatta utredningen om Trygghet
och studiero. På agendan för SKL –
Sveriges kommuner och landsting stod
Elevhälsan som första linjens psykiatri.
För Skolverket fanns Kvalitetsindikatorer
för elevhälsan och Övergångar mellan
olika skolformer på dagordningen.
Socialstyrelsen och Skolverket bjöd in till
en presentation av Vägledning för
elevhälsan.
Andra driver ”våra” frågor
Tillgång till skolkurator och elevhälsa
debatteras flitigt ur olika aspekter och av
olika aktörer. Här är några axplock;
BRIS skriver att det för barn och unga
som mår dåligt finns möjlighet till tidig
hjälp via elevhälsan, men att den är
underdimensionerad på många håll i
landet. De vill därför att ”kommunerna
ska säkerställa att det finns en närvarande
elevhälsa för alla de barn och unga som
behöver – på alla skolor”.
Skolkuratorn borde inte vara så sällsynt
är rubriken på en artikel i tidningen
Östran som jämför Sverige med vårt
grannland Finland där det finns reglerat i
lag både en max-väntetid för en elev att
få träffa en kurator och hur många elever
en kurator ska ha ansvarar för. Artikelförfattaren, Emöke Bokor, utmanar länets
kommuner; Vilka når upp till Finlands
nivå med maximalt 300 elever per
kurator?
Under parollen Laga välfärden!
hänvisar Akademikerförbundet SSR:s
ordförande till en rapport ifrån Rädda
Barnen, som menar att lärarnas tid för
pedagogiskt arbete äts upp av resursbrist
inom elevhälsan.
Friends har bjudit in föreningen för att
diskutera hur skolkuratorernas
arbetssituation ser ut idag och hur Friends
kan arbeta för att kuratorer ska få en ökad
möjlighet att genom hälsofrämjande och
förebyggande arbete motverka kränkningar och trakasserier i skolan.
På Akademikerförbundet SSR:s
Välfärdsvecka i Göteborg var Sara
Millberg inbjuden för att föreläsa om
Skolkuratorns uppdrag och praktik.
2 maj 2014
Arbetar vi med rätt saker?
Utöver föreningens ordinarie styrelsearbete
så är vi indelade i olika grupper för att bland
annat ta fram en medlemsenkät, två nya
vägledningsdokument och för att planera
föreningens medverkan i Almedalen som
kräver arenor där vi kan synas och debattera
”våra” frågor. I dagsläget är RFSU/RFSL
och Friends samarbetspartners.
Elevhälsan skapar helhet för eleven
Owe Ryås artikel finns nu att läsa i tidskriften Elevhälsa.
www.gothiafortbildning.se
Rektors roll som pedagogisk ledare
måste stärkas
Nu är det rektorernas arbetssituation som
ska utredas för att öka förutsättningarna för
förbättrade kunskapsresultat. Tidigare var
det lärarnas arbetssituation som utreddes
och som ledde till minskade krav på
dokumentation. Frågan är när det blir
elevhälsans tur att få sin arbetssituation
synad så att vi kan ges förutsättningar att
arbeta i enlighet med skollagens intentioner,
att genom hälsofrämjande och förebyggande
insatser bidra till elevers lärande och hälsa?
www.regeringen.se
Legitimation för kuratorer kräver
vidareutbildning
Kan man dra en parallell till skolkuratorns
teamarbete inom elevhälsan kring elever i
behov av särskilt stöd och sjukhuskuratorns
teamarbete kring en patient? Kan man dra
ytterligare en parallell mellan
kompetenskraven för att arbeta som
skolkurator och som sjukhuskurator?
Socialstyrelsens argument för en
legitimation för kuratorer inom hälso- och
sjukvård visar att det finns både likheter och
skillnader i dessa frågor. Målet med
legitimationen är ökad patient-säkerhet då
kuratorerna har behandlingsansvar och
skriver remisser, intyg och utlåtanden. Målet
är också att ge det sociala och psykosociala
arbetet i hälso- och sjukvården mer
utrymme för att ”säkra att sociala problem
inte får medicinska förklaringar utan att
patientens situation uppmärksammas och
behandlas i sin helhet”.
De kompetenskrav som ställs är att en
socionomexamen ger en god grund, men att
det också krävs fördjupade kunskaper i
socialt arbete inom hälso- och sjukvården
i form av en vidareutbildning på 30 högskolepoäng.
www.socialstyrelsen.se
Inom elevhälsan är kuratorn den enda
professionen som inte har krav på
utbildning för yrket något som en
vidareutbildning i skolsocialt arbete inom
ramen för socionomutbildningen skulle
kunna råda bot på.
Varje ny generation måste vinnas
för idén om alla människors
lika värde
Avslutningsvis så pekar regeringens nya
uppdrag till Skolverket – att genomföra
kunskapshöjande insatser om främlingsfientlighet och liknande former av intolerans i skolan – på aktualiteten i vår
konferens i oktober. Som skolkurator är
det ett naturligt område att arbeta inom
och det krävs att vi ständigt spetsar vår
kompetens för att kunna vara ett aktivt
stöd i lärarnas möte med eleverna i dessa
frågor.
www.regeringen.se
Ser fram emot Skolkuratorsdagarnas
föreläsningar. Hoppas vi ses där!
Yvonne D-W
Ordförande
Sveriges Skolkuratorers Förening
Nya utmaningar kräver ökad samverkan
På Balderskolan i Skellefteå tar man
emot cirka 190 nyanlända ungdomar
16-20 år under ett läsår. Det är ett
kontinuerligt intag vilket gör att det
i stort sett kommer någon ny elev
varje vecka. På skolan och
programmet Språkintroduktion har
Barbro Bjurman arbetat som
skolkurator de senaste tio åren.
Tillsammans har hon och arbetslaget
skaffat sig erfarenheter och byggt
upp rutiner.
– Elevhälsan träffas varje vecka och lärarna
kommer kontinuerligt och stämmer av enligt
ett rullande schema.
Hon försöker ha sin dörr öppen så mycket
som det går. Många frågor söker svar, inte
minst kring allt praktiskt som gäller CSN
och hur det svenska systemet fungerar med
Arbetsförmedling och Socialtjänst. Asylfrågorna står inte sällan i centrum och skapar
stor oro. Barbro upplever att de ungdomar
som kommer ensamma, cirka hälften av dem
skolan tar emot, får ett bättre omhändertagande än de som kommer med sina familjer.
– De ensamkommande ungdomarna
hamnar på något av våra boenden där det
finns mer stöd och kompetens medan de
som kommer med sina familjer får ta ett
större ansvar och pressen på föräldrarna att
komma ut i sysselsättning är stor. De mjukare värdena kommer ibland i andra hand.
BUP har en asylgrupp som tar emot
familjer som är inne i processen men ribban
är hög. De barnen som har det allra svårast,
som till exempel uppvisar apatiskt beteende,
kan erbjudas tid men övriga hänvisas till
första linjen som är vårdcentral och elevhälsa. Vuxna hänvisas till vuxenpsykiatrin
och Röda Korsets trauma- och behandlingscenter som även tar emot ungdomar.
Ungdomar tar stor plats och
det blir lätt missförstånd när
de sociala koderna skiljer
Balderskolan har anställt en kamratstödjare
som finns i korridorerna under skoldagen.
Salah, som behärskar persiska, har ett nära
samarbete med elevhälsan och är en stor
trygghet för ungdomarna när det ”krockar”
i korridorerna.
Barnen rotar sig
– Ungdomar tar stor plats och det blir lätt
missförstånd när de sociala koderna skiljer.
Vi behöver utbilda samtliga på vår likabehandlingsplan och hålla den ständigt aktuell.
En annan grupp som Barbro Bjurman
uppmärksammat är familjer som invandrat
från andra EU-länder. Föräldrarna får oftast
anställning i serviceyrken men det är inte
sällan tillfälliga eller osäkra jobb. För tillfället har hon kontakt med ett par ungdomar
där familjerna står i begrepp att tvingas
lämna landet.
– För de här unga människorna som rotat
sig i Sverige är tanken på att flytta ut ur landet svår. De vill inte tillbaka till situationen i
sitt hemland.
Trots svåra och
komplexa frågor trivs
Barbro bra på skolan. Hon
beskriver jobbet som
spännande och slitsamt men
med omväxling. Ibland kan hon känna en
uppgivenhet över samhällets mottagandeprocess som kan vara både lång och hård.
Svårigheten att få bostad gör att många
familjer blir kvar i migrationsverkets
lägenheter och processen in i samhället
försenas. Hon möter ständigt nya
frågeställningar vilket gör att det inte går att
slå sig till ro.
För de här unga
människorna som rotat sig
i Sverige är tanken på att
flytta ut ur landet svår
– Jag tycker att jag har en trygghet i
arbetssituationen och vi har en bra rektor
som är insatt och intresserad av våra frågor.
Men det vore bra med mer utbildning kring
framför allt psykosocial problematik för
asylsökande och ökat nätverksarbete mellan
oss myndigheter.
Kommunen har planer på att ta emot yngre
ensamkommande barn i åldrarna 13-16 år.
Då ökar kraven på stöd och
omhändertagande ytterligare.
– Då behöver vi ha en ordentlig plan i
kuratorsgruppen och trycka på än mer stöd
kring frågor som psykisk ohälsa, lagstiftning
och kulturkompetens.
Malin Johansson
Ny vägledning för elevhälsan
Skolverket och Socialstyrelsen ger nu ut en
gemensam vägledning för att stärka elevhälsans arbete. Den vänder sig i första hand
till personal inom elevhälsan, rektorer, verksamhetschefer för elevhälsan samt vårdgivare, skolhuvudmän och beslutsfattare.
Vägledningen beskriver bland annat elevhälsans uppdrag, utgångspunkter, arbetssätt och
ansvar.
I vägledningen synliggörs respektive
ansvarsområde för de medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska
insatserna. Ett resonemang förs om
begreppet tillgång på elevhälsa och att
elevhälsan ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Elevhälsan ska användas som ett
verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och ska stödja elevernas
utveckling mot utbildningens mål. Vägledningen beskriver också hur elevhälsan kan
bidra till en hälsofrämjande skolutveckling
och undanröja hinder för elevers lärande.
SVERIGES SKOLKURATORERS FÖRENING
Elevhälsan har en viktig uppgift i arbetet om
särskilt stöd och bidra med en hög kvalitet
på det underlag som kan leda till beslut om
åtgärder. Vägledningen belyser hanteringen
av dokumentation, journaler och regelverket
kring sekretess.
– Hur man organiserar elevhälsan varierar
mycket över landet, och tanken är också att
det ska finnas utrymme för variationer så att
verksamheten kan anpassas efter lokala
förutsättningar. Samtidigt är det viktigt att
utgå från de nationella målen och att organisera arbetet på ett sätt som gör att det blir
möjligt att uppnå dessa. Det handlar bland
annat om att arbeta systematiskt och att hitta
fungerande rutiner och metoder för arbetet,
säger Johanna Freed, undervisningsråd på
Skolverket.
Vägledningen kan laddas ner från
Skolverkets hemsida.
Kjerstin Brandt
maj 2014
3
Neurovetenskapen
visar vägen
för arbete
med
likabehandling
Kelly Tainton är en av föreläsarna
under höstens fortbildningsdagar
i Uppsala. Med neurovetenskapen
som kunskapsbas arbetar Kelly med
diskriminering och mångfaldsfrågor
samt med utveckling av ledarskap
och individrelaterad prestation inom
utbildningsmiljö och näringsliv.
Ta bort fokus på kön och etnicitet! Det är
kortfattat neurovetenskapens svar på hur vi
ska arbeta med jämställdhet och etnicitet.
Fokusera på prestationen och funktionen.
Mångfaldsbegreppet handlar inte om vilken
hudfärg du har – du är inte ditt utseende.
Kelly betonar att vi har ett definitionsproblem för begreppet mångfald där vi lätt
hamnar i att tänka i länder, grupper, hudfärg,
kön. Att använda sig av generaliseringar och
stereotypiseringar är en del av en rasistisk
idé som inte gagnar likabehandling. Inget
land, ingen grupp har ett specifikt tänkesätt
eller ett specifikt sätt att vara på. Varje
människa har sina egna specifika
erfarenheter oavsett etnicitet och kön. Som
Kelly uttrycker de: ”Jag har bara mina egna
erfarenheter, inga rasmässiga.”
Att generalisera är naturligtvis mänskligt,
men vi måste ha kunskap om varför vi gör
det. För människans överlevnad måste
hjärnan förstå i varje stund vad som är viktigast, i hotfulla lägen är det en livsnödvändighet. Men rädsla och hot väcks också av en
känsla av underlägsenhet med generalisering
som följd gentemot sig själv eller mot andra.
4 maj 2014
”Jag är en som inte kan matte… jag är
svart… jag bor där eller där… det är det som
gör att jag inte behärskar det här?” ”Tiggare
är sådana…muslimer gör så och så…”
Självmedvetenheten finns som mekanism för
att skydda oss i hotfulla situationer men drar
igång försvarsmekanismer även vid subtila
signaler som anspelar på utseende, ursprung,
förmåga och så vidare. Om vi kan bidra till
att befria elever från självmedvetenhet och
träna dem i att bli uppgiftsorienterade så
används energin effektivt. Arbetet bör ske
med en progressiv princip, ett ständigt
understödjande av de kanske små framsteg
eleven gör i sitt skolarbete.
Identitetsparametrar gör att du förlorar problemlösande resurser. Värdefull energi går åt
för att aktivera försvarsregioner i hjärnan.
Du får ökad puls, ökat blodtryck, kortisolnivåerna höja – alla försvar drar igång.
Kelly Tainton samarbetar med forskare på
Karolinska Institutet och KTH.
Uppmärksamhetsforskning visar på hur
starkt hjärnan påverkas av identitetsfaktorer
som kopplas till kön och identitet. Kvinnor
skriver sämre på matteprov om deras kön
blivit uppmärksammat i samband med
provet, vita män gör sämre ifrån sig om de
före provet läst i fejkade forskningsartiklar
att asiater har bättre matematisk förmåga.
Vita basketproffs hoppar lägre under en
riggad match där ett antal långa, vältränade
svarta basketspelare kommer in i matchen,
fast deras egen upplevelse är att de spelat
bättre då. ”Det senaste hjärnan fått höra och
se tänker den är viktigt.”
Fokus ska vara på syftet, på funktion och
process, vi måste arbeta oss bort från ett
självmedvetet identitetstänkande. Elever gör
vinster med hälsa, minne och
inlärningsförmåga om de får träna sin hjärna
i att vara syftesorienterad.
Kunskap om hur vi fungerar som
biologiska varelser kan ge en gemensam
plattform för hur vi kan möta de utmaningar
och problem som skolan ställs inför. Vi
måste först få kunskap om hur vi som biologiska varelser agerar och förstå
problematiken innan vi sätter in metoder för
att lösa problemen. Quick-fix fungerar inte.
Neurovetenskapen visar hur så kallad
taskorientation och empowerment eliminerar
rasismens tradition och skapar jämställda
villkor i skola och på arbetsmarknad. Vårt
ansvar som skolkuratorer är att stärka en
kultur som andas bekräftelse av positiva prestationer, till skillnad från en pedagogik som
präglas av personlig, privat bekräftelse. En
saklig förstärkning aktiverar delar av hjärnan
så att du kan klara matten bättre, även om du
inte är en mattebegåvning. Positiva
förväntningar på elever och en progressiv
förstärkning av deras enskilda prestationer
bortkopplat från identitet, kön eller sociokulturell bakgrund, ger utrymme för elever att
utveckla självförtroende och självkänsla och
att lyckas med sina studier. Vi lever för att
lära oss något nytt. Människan är inte, hon
blir till i det hon gör.
Kjerstin Brandt
Kosttillskott –
en marknad som exploderar
När ungdomar får frågan vilken typ av
träning de håller på med blir svaret ofta ”på
gym”. Livet på gymmet har blivit en del av
ungdomars livsstil. Lika självklart som att gå
på gymmet är det för ett växande antal att
använda sig av kosttillskott. Under en
ANDT-dag för alla gymnasielärare i Kalmar,
där bland andra Johan Öhman från
Norrbottens Idrottsförbund deltog som
föreläsare, hörde vi att den vanligaste
gymrörelsen är att skaka flaskan med
proteinpulver…
Kosttillskott är allt som inte är vanlig mat.
Det vill säga allehanda vitaminpiller,
proteinpulver, Omega 3 och andra produkter
som lanseras för det ”gymmande” folket.
Tillskott som ska göra dig snyggare,
smalare, större, attraktivare, friskare…!?
Kosttillskotten säljs i vanliga butiker,
hälsokostaffärer och inte minst av webbbutiker på nätet.
Riksidrottsförbundets rekommendationer
säger: RF avråder från bruk av kosttillskott,
annat än på rent medicinska grunder. Det
finns inget vetenskapligt stöd för att
idrottsutövare med normal kosthållning har
behov av extra kosttillskott.
Trots att det finns många brister i våra
matvanor visar kostundersökningar att de
allra flesta får i sig tillräckligt med vitaminer
och mineraler genom den naturliga maten.
Det kan finnas anledning att ibland i vårt
solfattiga land tillföra D-vitamin. I övrigt är
det barn, gravida och äldre som kan behöva
någon typ av kosttillskott.
Ändå är kosttillskottsmarknaden en
marknad som fullkomligt exploderar och i
Sverige omsätter branschen flera miljarder
varje år och marknaden bara växer och
växer. Varför kan vi fråga oss. Förmodligen
finns en del av svaret i att vi har ett mycket
kroppsfixerat samhälle. Livsproblem ska ha
quick-fix-lösningar, vi har ett medikaliserat
samhälle där vi tror att mycket kan lösas
med piller. Vi ”luras” att tro att vi behöver
kosttillskott för att må bra och för att vara på
den säkra sidan. Dessutom är branschen
extremt aggressiv i sin marknadsföring och
verksamheten är ytterst lukrativ. Användare
lovordar produkternas förträfflighet på nätet.
Ingen kontroll
Det finns ingen myndighet som systematiskt
förhandsgranskar kosttillskott – det är upp
till varje kommun att sköta tillsynen. Skulle
en kommun efter kontroll inte tillåta
försäljning av en vara gäller förbudet endast
i den egna kommunen. Det finns heller inga
krav på tillverkarna att de ska anmäla sina
produkter till Livsmedelsverket och inget
godkännande av verket behövs. Det är
tillverkarnas ansvar att produkterna är säkra
men ingen kontrollerar att lagstiftningen
följs.
Ett dopinglabb i staden Köln i Tyskland
undersökte 634 kosttillskott. Cirka 15
procent av dessa innehöll dopingklassade
substanser. Malmö stad fann i en
undersökning av varor från hälsokostbutiker
och liknande att 21 av 85 varor borde vare
läkemedelsklassade och 71 procent av varorna var felmärkta. Livmedelsverket granskade
(2011) 43 kosttillskott från 8 svenskspråkiga
webbsidor och substanser med kända biverkningar påvisades i 28 av de 43 produkterna.
Marknaden galopperar. En nylanserad så
kallad prestationshöjare, som en i
gymkretsar välkänd webbfirma lanserade,
gick på två veckor upp som nummer 13 av
Sveriges mest sålda produkter i konkurrens
med surfplattor och mobiler.
Kunskap om kosttillskott måste spridas.
Kjerstin Brandt
Livbojen - psykisk hälsa för barn och unga
I Region Värmland pågår utvecklingsarbetet
Nya perspektiv där olika utmaningar lyfts
fram som gemensamma för landstinget och
kommunerna. Inom ramen för Nya
Perspektiv, med utmaningen psykisk hälsa,
har en samverkansmodell tagits fram och
fått namnet Livbojen. Syftet med Livbojen
är att öka samverkan mellan landsting och
kommuner för att öka den psykiska hälsan
hos barn och ungdomar. Livbojen är en situationsanpassad modell, där behovet styr
innehållet. Barn- och ungdomspsykiatri,
skola och socialtjänst behöver finna en
gemensam förståelse för vilka uppgifter som
är viktiga och hur de kan lösas. Genom samverkan ges större möjlighet att ta tillvara på
de insatser som syftar till att öka den psykiska hälsan. Barns och ungdomars behov
behöver synas. Varje barn och ungdom ska
synliggöras och visas hänsyn till som person
och få ett igenkännande i sin livssituation.
Livbojen erbjuder:
■ Kontinuerliga samverkansträffar för ett
långsiktigt arbete. Samverkansteam
bildas med aktörer från barn- och
ungdomspsykiatrin, skola och socialSVERIGES SKOLKURATORERS FÖRENING
tjänst som har kunskap och erfarenhet
av barns behov, förmåga och utveckling
■ Föreläsningar
■ Utbildning i första hjälpen till psykisk
hälsa, MHFA. Utbildningen bygger i
korthet på att känna igen och ingripa
vid psykisk ohälsa, ge bekräftelse,
uppmuntra till att söka professionell
hjälp samt att uppmuntra användandet
av självhjälpsstrategier.
Kunskaper om första hjälpen vid akut
kroppsskada och i hjärtlungräddning har
bidragit till att folk i allmänhet vet en hel del
om kroppsliga sjukdomar och åkommor, och
använder dessa kunskaper för att rädda liv.
Kunskapsnivån är emellertid låg när det gäller psykiska sjukdomar och bidrar till den
fördömande och nedvärderande attityd
gentemot psykisk sjukdom som ofta
förekommer. Vanliga fördomar är att
personer med psykisk sjukdom är farliga,
galna och oberäkneliga och att det inte finns
adekvat behandling för psykiska besvär vid
nuläget. Därför händer det att man undviker
att uppmärksamma när någon har psykiska
problem eller undviker att söka hjälp för
sina egna. Oförståelse hindrar ofta den drabbade från att söka hjälp i tid och att söka rätt
sorts hjälp.
Utbildningens mål
”Mental Health First Aid”, som utvecklats
i Australien, på svenska benämnt ”Första
hjälpen vid psykisk ohälsa”, är ett
utbildningsprogram avsett för allmänheten.
Tanken bakom utbildningsprogrammet är
snarlik den vid fysisk första hjälpenutbildning: att ge kursdeltagaren sådana kunskaper som tillåter denne att rycka in och ge
en första hjälp tills den drabbade fått professionell hjälp. Avsikten är även att sprida
kunskap om psykisk ohälsa och sjukdom för
att på så sätt minska fördomar och
stigmatisering. Med tanke på hur vanligt det
är med psykisk sjukdom är det större
sannolikhet att träffa på en person med
psykiska besvär än att hamna i en situation
där man får användning av sina kunskaper i
fysisk livräddning.
Ragnhild Vogt
maj 2014
5
Lyssnande läker psykisk ohälsa
Samhället har bråttom. Vi har för höga
krav, inte minst när vi tittar in i våra egna
speglar. Detta är ett par av orsakerna till
att unga kvinnors psykiska hälsa bara blir
sämre och att många i åldersgruppen 1524 upplever att de går en dyster framtid
till mötes. På sin konferens Unga
kvinnors psykiska hälsa den 28 april
i Stockholm gav Riksförbundet för social
och mental hälsa både kunskap och
motvikt.
Vad innebär det
att vara människa?
Är det farligt att må dåligt?
Bilderna i fotoutställningen
”Som ingen annan” är nakna
och utlämnande.
Ullakarin Nyberg
– Livsmålen är för otydliga idag. Man ska
förverkliga sig själv men vad innebär det
egentligen?
Ullakarin Nyberg, psykiater vid Norra
Stockholms psykiatri och suicidforskare vid
Karolinska institutet, har teorier kring varför vi
mår sämre än tidigare. Så illa att en del överväger
att ta sina liv. Hon nämner bristen på normer och
socialt sammanhang som luckor i tillvaron och att
vi pratar för litet om existentiella frågor. Att inte
prata om synen på livet och vad som händer efter
det öppnar för spekulation. Åsikter som florerar
på nätet blir viktiga och får fäste.
– Lyssnandet är den svåraste konsten och vi
behöver fler forum att mötas. Forum som
förmedlar hopp, optimism, helande och integration
snarare än dödslängtan och ett bättre liv efter
detta. Just känslan av att vara ensam och utlämnad
gör att människan tvivlar på att det går att hitta en
lösning i detta livet.
Bristen på möjligheter att få hjälp via möten och
samtal ser hon som ett stort bekymmer. I vår
kultur är den vertikala tilliten stor och vi sätter vår
tro till professionella hjälpare före vårt horisontella nätverk med släkt och vänner. Något som gör
en del besvikna när de inte kommer intill i vårdapparaten eller inte blir hjälpta snabbt nog. Ett
mellanting kan vara att söka sig till människor
Trygg i skolan
Mot bakgrund av att alltfler skolhuvudmän och lärarpersonal efterfrågar
strategier mot mobbning anordnade
Kompetensteamet i april en konferens
som behandlade ämnet grundligt.
Carolina Dyrefors Grufman, BEO vid
skolinspektionen, sammanfattade BEO:s
uppdrag att ta emot och utreda anmälningar
och kränkande behandling enligt 6 kap i
skollagen och lyfte rektors anmälningsplikt till
skolhuvudmannen, gäller sedan 1 juni 2011.
Skyndsamhetskravet är starkt, kort rapport bör
inkomma samma dag, utredning får komma
senare, se 6 kap 10§ skollagen. Det viktiga är
att skolan ser till att få stopp på kränkningarna.
6 maj 2014
med liknande problematik. Känslan av att vara
annorlunda kan normaliseras i gruppen och man
kan ta itu med utanförskapet gemensamt och
minska ”minoritetsstressen”. Grupperna ”Egalia”
och ”Transit” fungerar som fritidshäng och stöd
för unga HBTQ-personer.
– Att unga människor inom HBTQ-området har
färre förebilder, i större utsträckning råkar ut för
våld och annat dåligt bemötande leder till sämre
psykisk hälsa.
Lisa Ericson, projektledare för RFSL, säger att
trygga mötesplatser där man kan få vara sig själv
och utveckla sin person är oerhört viktiga för den
psykiska hälsan. Att kunna möta en äldre HBTQperson med erfarenheter av en liknande situation
är då mycket värdefullt.
Just utanförskap kombinerat med psykisk smärta
av varierande slag kan leda till suicidförsök. Men
det finns oftast möjlighet att bryta tanken om man
lyckas hitta rätt ingång i rätt tid.
– Livsviljan är konstant medan viljan att dö är
tillfällig, säger Ullakarin Nyberg och tillägger att
möjligheten att formulera sig kring sitt lidande
ofta är livräddande.
Paulina Tarabczynska skildrar sitt eget psykiska
illamående genom en fotoutställning. Hon spenderade två månaders vardagsliv tillsammans med
fotografen Ida Knudsen och resultatet blev projektet ”Som ingen annan”, en serie självutlämnande
bilder om ett vardagsliv i turbulens. Hon funderar
kring gränsen mellan psykisk hälsa och ohälsa.
Finns det egentligen en sådan gräns och vem
bestämmer om den?
– Samhället vill inte se gruppen som mår dåligt.
Det behövs tålamod, flexibilitet och tilltro till oss
och att vi får testa våra egna gränser.
Malin Johansson
Tips på användbara sidor:
nationellasjalvskadeprojektet.se rsmh.se shedo.se
atstorning.se friskfri.se ungdomar.se
”Vi kan inte säga att vi har gjort allt, vi
måste få stopp!” BEO har
rådgivningstelefon för elever, föräldrar och
skolor tre dagar varje vecka, tel. 08586 080 00.
Lisbeth Pipping, författare, tog vid och
beskrev den grundläggande faktorn:
engagerad och duktig skolpersonal som gör
att vi får trygga klasser och mindre mobbning. Lisbeth betonar att mobbning inte är
ett individrelaterat problem utan en viproblematik. ”Tänk på mobbning som på
brand – vi har brandlarm och utrymningsplaner, anslå i varje klassrum en akutplan
vid mobbning precis som vid brand!” När
någon på skolan får veta att ett barn känner
sig mobbat – inom 24 timmar ska skolans
trygghetsteam ha mobiliserats, alla lärare
informerats, prat med utsatt elev och föräldrarna genomförts, allt väl dokumenterat.
Lisbet hänvisar till
Skolverkets Allmänna
råd – det ger utmärkt
vägledning.
Christina Nilsson
Padilla skolkurator,
redogör för
Rättviksskolans arbete
med likabehandling
och visar filmen
Likabehandling – Hur
vi gör det, ett samarbete med BEO Lars
Arrehnius. Grunden
för ett lyckat
Christina Padilla
likabehandlingsarbete
är att få med eleverna eftersom de har
specifik kunskap om vad som försiggår i
skolan. Christina berättar om skolans
Likabehandlingsråd - för allas lika värde.
Ingen framgång i tillgång till skolkurator
Allt fler barn och unga lider av
psykisk ohälsa. Tidiga sociala
insatser ökar möjligheten för elever
med sociala problem att tillgodogöra
sig undervisningen och forskningen
visar att den enskilt viktigaste
faktorn för barns och ungas framtid
hälsa är att klara skolan.
Under ”Välfärdsveckan” som inföll vecka
15, anordnade Akademikerförbundet SSR ett
lunchseminarium i Göteborg under temat
”Tillgång till elevhälsa – om skolan, bristen
på skolkuratorer och elevers framtid”. Det
finns ett tydligt samband mellan psykisk
ohälsa, försämrade skolresultat och senare
utslagning i livet. Genom ändringen i skollagen 2011 förstärktes skolans hälsofrämjande
och förebyggande uppdrag. Alla elever ska
ges tillgång till elevhälsans olika
professioner. Det har dock inte anställts fler
skolkuratorer och konsekvensen har blivit
fler elever per skolkurator. I dag har
skolkuratorn mellan 300 och 1300 elever att
ansvara för. Då finns varken möjlighet att ge
de elever som behöver kontakt tid eller
utrymme att bedriva förebyggande arbete.
Akademikerförbundet SSR har nyligen
genomfört två undersökningar gällande
tillgång till skolkurator och de visar bland
annat att cirka 90 % av rektorerna tycker att
skolkuratorns roll är viktig. Vidare vill över
hälften öka kuratorsfunktionens
arbetstimmar vilket vore bra eftersom var
tionde elev skulle vilja besöka sin kurator
oftare om det var möjligt.
Att lägga tid på presentation av sig själv
och vad kuratorn arbetar med behöver
förbättras då elevernas kännedom om detta
generellt är låg.
Ett forum där eleverna får kunskap om sina
rättigheter och skyldigheter och tar aktiv del
i skolans likabehandlingsarbete.
Likabehandling kan tas upp vid uppstart av
läsåret. Likväl som vi har friluftsdagar kan
vi ha likabehandlinsdagar återkommande
varje år. Rättviksskolans film hittar man på
skolinspektionens hemsida med sökorden –
Film om likabehandling.
Johanna Olofsson berättade om Friends
kartläggningsverktyg med återkoppling till
skolan och som beskriver framtida fokusområden för skolan, kompetensutvecklingsbehov, vad behöver åtgärdas omgående och
vilka delar som ska in i likabehandlingsplanen. Johanna tog också upp vikten av att
förebygga kränkningar på nätet.
Eva-Christina Jönsson, specialpedagog,
beskrev vikten av ett tydligt och strukturerat
ledarskap som skapar den trygghet och
SVERIGES SKOLKURATORERS FÖRENING
I landet råder stora skillnader gällande
tillgång på skolkurator. Ingela Fondin,
Sveriges Skolledarförbund, beskriver att i
vissa kommuner bestämmer den politiska
ledningen att rektorerna inte får lov att
anställa kuratorer och psykologer, man följer
helt enkelt inte kap 2 10§ i skollagen. Det
blir också uppenbart att det råder stor brist
på kunskap hos skolhuvudmän och politiker
om skolkuratorns kompetens och
möjligheter att bidra i det hälsofrämjande
och förebyggande arbetet.
Göteborgskuratorerna beskriver en
allvarlig situation med stora svårigheter att
nå fram till rektorer och kommunpolitiker.
Hanna Alexandersson, Utbildningsnämnden
Göteborgs Stad, lovade ett möte med
kommunpolitikerna för stadens kuratorer för
att fånga upp bristerna som bland annat
handlar om hur kuratorerna är organiserade,
att det saknas samordning och
omvärldsbevakning gällande aktuell
forskning, lagstiftning och
professionsutveckling samt att skolkuratorer
helt saknas i förskolan och på låg och
mellanstadiet.
Skolkuratorernas kompetens måste
tydliggöras och tas tillvara.
Akademikerförbundet SSR kräver att
■ Alla skolor ska ha en skolkurator på
plats
■ Alla elever ska kunna träffa sin kurator
vid akuta behov
■ Kuratorns elevunderlag måste begränsas
■ Varje kommun utreder hur elevers
tillgång till skolkurator i realiteten
säkerställs
■ En åtgärdsplan ska upprättas med
nulägesbeskrivningar där antalet
skolkuratorer och kuratorns
elevunderlag framgår
trivsel som motverkar anonymitet och
mobbning. Tre ledord i arbetet är: samsyn,
helhet och systematik där helheten innebär
att pedagogen bär eleven med sin omsorg
hela dagen även när hen tar in annan kompetens från exempelvis elevhälsoteamet.
Björn Lindell, författare, avslutade konferensen med axplock ur sin mångåriga
erfarenhet av värdegrundsarbete. Björn betonade vikten av förebyggande strategier :
”Innan det har hänt ska vi prata om de jobbiga sakerna!” Det är kvalitetssäkring. För att
sammanfatta Björn: ”Att sätta en gräns är
inte att vinna en konflikt, våga reagera!”
Dagarna var oerhört innehållsrika och
sprängfylld av goda strategier för ett aktivt
och engagerat mobbningsförebyggande arbete med levande likabehandlingsplaner.
Sara Millberg
■ Varje kommun inrättar en plan för att
utöka antalet skolkuratorer
■ Regeringen bör se elevernas förbättrade
psykiska hälsa som en avgörande faktor
för att höja elevernas prestationer i skolan
■ Regeringen förtydligar lagens ”tillgång
till” och förbättrar påtryckningsmedlen
mot de kommuner som inte tar
skollagen på allvar.
Undertecknad vill också tillägga att
skolkuratorer behöver bli bättre på att
precisera sin spetskompetens – socialt arbete
och psykosocialt förändringsarbete och
vilken betydelse dessa kompetenser har för
skolans kvalitetssäkring av uppdraget
Kunskap – Fostran - Hälsa.
Skolkuratorns medverkan i det
systematiska kvalitetsarbetet måste
struktureras och systematiseras samt tydligt
framgå i elevhälsans verksamhetsplan och
bifogas skolans kvalitetsrapport årligen.
Sara Ronningstam Millberg
Övre raden Titti F, Heike Erkers
Nedre raden Hanna Alexandersson,
Ingela Fondin och Sara Millberg
En tidning för
Sveriges Skolkuratorers förening
ISSN 1400-5565
Ansvarig utgivare
Yvonne D-Wester
Redaktion
Kjerstin Brandt, Malin Johansson
Design & Layout
John Garrett Short, JGS Media, Östersund
[email protected]
Skolkuratorn utkommer fyra gånger om året.
Annonspris 13:- /spalt mm
Redaktionens adress
Skolkuratorn / Kjerstin Brandt
Stagneliusskolan
Box 824, 391 21 Kalmar
[email protected]
Medlemskansli
Catarina Göransson Malmgren
Olsbovägen 10, 265 31 Åstorp
[email protected]
maj 2014
7
Vid felaktig adress, var god klipp ut denna remsa, skriv rätt eller ny adress och sänd till:
Sveriges Skolkuratorers förening, Olsbovägen 10, 265 31 Åstorp
I väntans
tider...
Jag har kommit att älska väntrum. Kanske
inte väntrummen i sig, även om det visst finns
en hel del trevliga platser att tillbringa en stund
på. Det är själva tiden jag vill åt. Den där härligt
obokade tiden som man inte kan göra något
annat på än just vänta. Det har till och med gått
så långt att jag, som tidigare ofta varit ute i sista
minuten, startat i god tid bara för att få sitta
där en stund extra och göra ingenting alls.
Sedan jag började notera mitt ökade intresse för
väntande har jag också blivit mer observant
både på min omgivning och på mina tankar. Det
senaste väntrummet jag spenderade tid i var på
banken. De har en skön skinnsoffa som man kan
sjunka ner i och därifrån har jag koll över
aktiviteten i kassorna. Människor kommer,
trycker fram en nummerlapp och står och trampar och tittar på klockan. Rusar fram för att få
sitt ärende utfört när deras nummer visas på
displayen. På väggen hänger några flyttfåglar i
keramik. Något jag missat tidigare eftersom jag
aldrig haft tid att varken provsitta soffan eller
se på konsten. Jag motarbetar impulsen att
gripa telefonen och kolla mejlen. Varför måste
man vara så effektiv hela tiden så det känns
konstigt att bara få sitta och inget göra. Jag
noterar att jag behöver träna mer på att bara
vara. När banktjänstemannen kommer blir jag
litet besviken. Jag som boat in mig i skinnsoffan
tillsammans med flyttfåglarna och börjat
slappna av så smått. Är litet frestad att säga att
hon kan ta en annan kund före så jag får sitta
kvar och förundras över nuet och alla stressade
människor runt mig. När jag reser mig för att
följa med in och planera min ekonomi slår det
mig att nästa vecka får jag en ny chans. Då är
det blodgivningen som gäller och där ska jag
vara i god tid. De har också en skön blå soffa och
där får man både kaffe, mackor i plast och en
present som tack för hjälpen. Jag längtar
nästan….
Malin Johansson
Senaste nytt om
Internationella skolkuratorskonferensen i Ulaan Bataar
Den sjätte internationella skolkuratorskonferensen i Mongoliet kommer
att fokusera på Child Friendly Schools. Nu har inbjudan kommit att
lämna in förslag på föreläsningsämne till konferensledningen.
Föreläsningsförslagen ska vara i linje med något eller några av konferensens ämnen, vilka är:
■ Positivt relationsklimat: att skapa positiva relationer i skolor
■ Barnens trygghet: skapa trygghet för alla barn
■ Barnens delaktighet: möjliggöra barnens delaktighet i sin egen
utveckling i skolan
■ Samarbete: samordna familjers engagemang och stöd för deras
barn
Förslagen ska vara insända till konferensledningen senast den
1 september 2014.
http://www.isswc.massw.org
Mer och uppdaterad information hittar ni på Sveriges Skolkuratorers
Förenings hemsida.
Maria Malmgren
Medlem i föreningen ?
Sveriges Skolkuratorers förening är en yrkesförening för kuratorer inom alla
skolformer och verkar för utveckling av skolkuratorsyrket mm. Som
medlem får du information genom vår tidskrift Skolkuratorn,
genom hemsidan och per mail.
Medlemsavgift 300:-/per läsår
För ytterligare information, material och
anmälningsblankett gå in på vår hemsida
www.skolkurator.nu eller kontakta
Catarina Göransson Malmgren,
[email protected], Olsbovägen 10, 265 31 Åstorp.