Transcript Abstract - Kulturkompensation

 2014-06-06
Kulturmiljökompensation
- en sammanställning av FoU-insatser
Magnus Rönn
[email protected]
KTH/Arkitektur
Abstract
Detta konferenspaper är en kunskapssammanställning. Syftet är att presentera och diskutera
sättet att förstå kompensation vid exploatering i kulturmiljöer. Sammanställningen utgår från
tre avgränsningar. Det är, för det första, svenska erfarenheter som står i centrum för kunskapsintresset. Konferenspapret vill redovisa en aktuell bild av samtidens syn på kulturmiljökompensation. En andra avgränsning är inriktningen mot kommunala planeringsprocesser som
utmynnar i detaljplaner. Här finns en förhandlingsorienterad planeringspraktik. Den tredje avgränsningen ligger i urval av dokument. Det är främst forskningsprojekt och utredningar som
belyser kulturmiljökompensation som behandlas. Ekologisk kompensation och krav på ersättning för skador på naturen ingår inte kunskapssammanställningen. FoU-insatserna på området
domineras dock av ekologisk kompensation. Det är ett problem. Kulturmiljökompensation har
inte mött samma kunskapsintresse hos centrala myndigheter, kommuner, företag och universitet. Kunskapsutvecklingen framträder som asymmetrisk. Metoder som tagits fram för att beskriva, analyser, mäta och rekonstruera ekologiska funktioner i landskapet kan inte överföras
till kulturmiljökompensation. Konferenspapret visar också att det finns ett stort behov av kunskapsuppbyggnad som behandlar hur skadade kulturmiljövärden kan repareras.
Det är kompensation vid planering och byggande i kulturmiljöer som står i centrum för kunskapsintresset. Utifrån denna utgångspunkt har sökandet efter relevant dokument delats in följande fyra nivåer:
• Råd och rekommendationer från centrala och regionala myndigheter; Riksantikvarieämbetet, Boverket, Naturvårdsverket och länsstyrelse.
• Kommunala policydokument; kulturmiljöprogram, bevarandeprogram mm.
• Kompensation i planprojekt, Planeringsunderlag som MKB-utredningar, konsultrapporter
och utredningar framtagning till specifika planprocesser i kommuner.
• FoU-rapporter; examenarbeten forskningsrapporter utgivna av högskolor och universitet
inklusive böcker och kapital skrivna av forskare.
Behovet av kunskapssammanställningar bara ökar. Enligt Jarl Backman (2008) är forskningsöversikten numera det mesta citerade och refererade vetenskapliga dokumenten. Nya akademiska ämnen, inriktningar och forskningsresultat leder till ständigt växande kunskapsmassan
och nya behov översikter. Göran Wallén (1996) lyfter fram specialiseringen i den vetenskapliga kunskapsproduktionen som en bakomliggande drivkraft. Principen är enkel och tydlig: Ju
flera vetenskapliga texter som produceras desto större behov av forskningsöversikten. Kunskapsintegration och systematiska kunskapssammanställningar är ett sätt att hantera specialiseringen. Det är en tidstypisk problematik gemensam för kulturmiljön, som inbegriper flera
akademiska ämnen från arkeologi och etnologi till konstvetenskap, arkitektur och samhällsplanering. Konferenspapret ingår i ett kunskapsmässigt spänningsfält med fokus på FoUinsatser som tar upp kompensation vid exploatering i kulturmiljöer. Målgruppen för kunskapssammanställningen är näringsliv, offentliga myndigheter och akademi. Nyckelbegreppet
är kulturmiljökompensation. Ramen för diskussion är detaljplaneprocessen.
Nyckelbegrepp: Kompensation, kulturmiljö, detaljplan, exploatering