Transcript Hej allihopa! Socialnämnden var mycket nöjd med arbetet kring

Från:
Skickat:
Till:
Ämne:
Bifogade filer:
Abramson Mats <[email protected]>
den 29 augusti 2013 10:14
[email protected]; Augustinsson Annilla; Bengt Norlander;
'[email protected]'; Brith-Inger Brandström; Tiger Per-Olof; Pia
Jonsson IPF
Socialpsykiatrins framtida boendeformer och boendeinsatser
Socialpsykiatrins framtida boendeformer och boendeinsatser slutrapport .doc
Flagga:
Har meddelandeflagga
Hej allihopa!
Socialnämnden var mycket nöjd med arbetet kring rapporten om socialpsykiatrins framtida
boendeformer och boendeinsatser (se bifogad fil)
och tog igår beslut om att utifrån punkt 3 i rapporten uppdra till förvaltningen att utreda vidare
vilka förslag till åtgärder och förändringar
som behöver vidtas och sedan återkomma till nämnden med detta samt med en ekonomisk
kalkyl och införandeplan..
Så nu sitter jag och planerar för hur vi praktisk ska gå vidare för att förhoppningsvis kunna
realisera och göra ”verkstad” av
rapportens intentioner.
Jag kommer framöver att kalla er till en första information kring.det fortsatta arbetet.
Med vänlig hälsning
Mats Abramson
utredare
Socialtjänsten, Sundsvalls kommun
[email protected]
mobil: 073-2751416
Socialtjänsten
Strategienheten
Maj 2013
Socialpsykiatrins framtida
boendeformer och boendeinsatser
för personer ≥ 18 år med psykiska- och/eller
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
SLUTRAPPORT
Titel:
Socialpsykiatrins framtida boendeformer och boendeinsatser
för personer ≥ 18 år med psykiska- och/eller
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Delprojekt:
Beställare:
Version:
Helene Ersson
0.1
Datum:
Skriven av:
Mats Abramson
Godkänd av:
Styrgruppen
2013-03-13
Datum:
2013-05-31
Projektwebbplats:
2
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ...................................................................................................................................... 5
Bakgrund .......................................................................................................................................................... 5
Effektmål.......................................................................................................................................................... 6
Projektmål ....................................................................................................................................................... 6
2. ORGANISATION OCH METOD ................................................................................................... 7
3. UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG .................................................. 8
4. BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE (FÖRSLAG) ................................................................... 9
Boendeformer .................................................................................................................................................. 9
Syftet ............................................................................................................................................................... 9
Biståndsbeslut ................................................................................................................................................ 10
Hyreskontrakt ................................................................................................................................................ 10
Geografiska områden ..................................................................................................................................... 10
Gemensamhetslokal....................................................................................................................................... 10
Akutlägenheter .............................................................................................................................................. 11
5. BOENDEINSATSER (FÖRSLAG) ............................................................................................. 12
Målgruppernas behov .................................................................................................................................... 12
Det individuella stödet ................................................................................................................................... 12
Mål och syfte.................................................................................................................................................. 12
Avgiftsfritt individstöd ................................................................................................................................... 13
Biståndsbeslut ................................................................................................................................................ 13
6. ARBETSGRUPPENS SLUTSATSER ......................................................................................... 14
3
Version
0.1
0.2
0.3
0.4
0.5
0.6
0.7
Datum
2013-03-13
2013-04-17
2013-04-19
2013-05-02
2013-05-15
2013-05-20
2013-05-21
Status och eventuell förändringsorsak
Första version av arbetsrapport
Andra version av arbetsrapport
Tredje version av arbetsrapport
Fjärde version av arbetsrapport
Femte version av arbetsrapport
Sjätte version av arbetsrapport
Sjunde version av arbetsrapport
Utfärdare
Mats Abramson
Mats Abramson
Mats Abramson
Mats Abramson
Mats Abramson
Mats Abramson
Mats Abramson
¨
4
1. Inledning
Bakgrund
I Sundsvalls kommuns socialpsykiatri finns idag 64 lägenheter fördelade på fyra särskilda
boenden, jämlikt benämningen gruppboende. Dessa boenden är:




Hammarvägen 39 beläget i Sundsbruk. Här finns 18 lägenheter förlagda i tre
våningsplan och boendet är bemannat dygnet runt.
Växthusstigen beläget i Sidsjöområdet. Här finns 17 lägenheter och boendet är
bemannat dygnet runt.
Finstavägen beläget i Sundsbruk. Här finns 9 lägenheter och boendet är bemannat
dygnet runt.
Midälvavägen beläget i Nacksta. Här finns 20 lägenheter och boendet är bemannat
dygnet runt. Boendets lägenheter är lokaliserade i trapphus och personalen utgår från
ett intilliggande hus.
Omsättningen inom socialpsykiatrins boendeplatser är idag låg vilket bidrar till att det i nuläget
saknas boendeplatser för verksamhetsområdets målgrupper. Socialtjänsten tvingas därför
erbjuda personer som har rätt till insatsen bostad med särskild service boendeplatser utanför
Sundsvalls kommun. Antalet ansökningar om bostad med särskild service har också ökat de
sista två åren. Under 2012 har ca 10 boendebeslut fått verksställas utanför kommunen vilket bl.a
har medfört oskäligt höga kostnader.
Insatsen boendestöd beviljas idag enligt 4 kap. 1§, SoL, för personer > 18 år som bor i ordinärt
boende. Det individuella stödet är inte begränsat till bostaden utan kan även omfatta aktiviteter
utanför boendet. Personalgruppen arbetar utifrån ett rehabiliterande och habiliterande arbetssätt
och i huvudsak mellan kl. 8-17 vardagar, men även kvällar och helger utifrån kundernas behov.
Målgrupperna för det individuella stödet kan bl.a vara personer med:




psykiska funktionsnedsättningar och/eller
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och/eller
missbruk och/eller
utvecklingsstörning
De boendeformer och boendeinsatser som idag finns inom Sundsvalls kommuns socialpsykiatri
bedöms inte vara utformade på ett sätt som i tillräckligt stor utsträckning tillgodoser
målgruppernas behov. Utifrån ovanstående är det nödvändigt att titta framåt och utveckla dessa
insatser.
5
Effektmål
Att framtida boendeformer och boendeinsatser enligt SoL skapar förutsättningar för att
personer ≥ 18 år med psykiska- och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan
leva ett så självständigt och oberoende liv som möjligt och att aktivt kunna delta i samhällslivet.
Att framtida boendeinsatser i större utsträckning möjliggör för personer inom målgrupperna att
bo kvar i sitt ordinära boende.
Att interna och externa aktörer/verksamheter i större utsträckning samverkar och samordnar
sina insatser kring personer med psykiska- och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar,
vilket är värdeskapande för den enskilde och bidrar till ett mer effektivt resursutnyttjande av
samhällets kompetenser och resurser.
Projektmål
Projektledaren fick i december 2012 uppdraget att ta fram förslag på vilka framtida
boendeformer och boendeinsatser som socialpsykiatrin skulle kunna erbjuda målgrupperna för
att på ett mer tillfredställande sätt kunna tillgodose deras behov. Slutrapporten ska redovisas för
styrgruppen innan 2013-05-31.
6
2. Organisation och metod
Projektledaren formade arbetsgruppen som tillsammans bestämde referensgruppens
sammansättning. Arbetsgruppen och projektledaren har träffats var 14:e dag inom sina ordinarie
arbetstider. Arbetsgruppen har utifrån projektmålet diskuterat sig fram till de förslag som ligger
till grund för denna rapport. I sina diskussioner har arbetsgruppen inte tagit hänsyn till några
ekonomiska eller organisatoriska begränsningar. Arbetsgruppen har även hört sig för med ett
flertal andra kommuner inom och utom länet om hur dessa har organiserat och hanterat frågan
kring olika boendeformer och boendeinsatser. Arbetsgruppen har också tagit del av olika
publicerade skrifter som berör boendeformer och boendeinsatser för målgrupperna.
Tillsammans med representanter från arbetsgruppen har projektledaren träffat referensgruppen
vid tre tillfällen och inhämtat synpunkter och förslag på uppdraget. Projektledaren har träffat
styrgruppen vid fyra tillfällen, rapporterat och stämt av uppdraget samt informerat om
arbetsgången.
Beställare: Helene Ersson, chef strategienheten
Styrgrupp: Helene Ersson, chef strategienheten
Anne Christine Burman, chef handläggningsenheten
Maria Holknekt, affärsområdeschef Stöd och Omsorg
Mikael Lindberg, affärsområdeschef Stöd och behandling
Projektledare: Mats Abramsson, strategienheten
Arbetsgrupp: Majvor Thorin, handläggningsenheten
Johanna Wikström, strategienheten
Elisabeth Juneblad, boendechef socialpsykiatrin
Gisela Lindborg, boendestöd
Referensgrupp: Anita Edström, Autism & Aspergerförbundet
Björn Hoffman, RSMH
Bengt Norlander, Attention
Pia Jonsson, IPF
Britt-Inger Brandström, FUB
Elisabeth Jonsson, boendesamordnare socialpsykiatri och LSS
Annika Lidberg, boendechef socialpsykiatrin
P-O Tiger, personligt ombud
Annilla Augustinsson, anhörigcenter
Katarina Wasell, områdeschef resultatområde neuropsykiatri
Yvonne Wallin, hörselskadades riksförbund
7
3. Utgångspunkter för arbetsgruppens förslag
Arbetsgruppen har arbetat fram sina förslag utifrån följande utgångspunkter, att:
1. många personer inom målgrupperna skulle klara av att bo i ett ordinärt boende om
boendeinsatserna kring personen var mer flexibla, hade större kontinuitet och om den
enskilde hade en högre tillgänglighet och närhet till personal och andra människor,
2. personer med psykiska- och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha olika
behov av stöd och insatser utifrån sina funktionsnedsättningar,
3. personer med psykiska- och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, utöver sin
funktionsnedsättning, även kan vara i behov av stöd och hjälp i sociala frågor såsom
med missbruksproblem, kriminalitet, bostadslöshet, försörjningsstöd eller annat.
4. människor i så hög utsträckning som möjligt måste ges möjligheten att, utifrån sina
förutsättningar, leva ett så självständigt och oberoende liv som möjligt och att aktivt
delta i samhällslivet.
8
4. Bostad med särskild service (förslag)
Socialpsykiatrin ska framöver kunna erbjuda alternativa boendeformer för de personer som av
olika anledningar inte kan bo i ett ordinärt boende, men vars behov inte tillgodoses genom de
boendeformer som idag finns. Människor med funktionsnedsättningar, psykiska liksom
neuropsykiatriska, har olika behov av stöd och hjälp inom ramen för insatsen bostad med
särskild service. Socialpsykiatrin behöver därför ha ett mer flexibelt utbud av boendeformer än
vad som erbjuds idag. Ett bredare utbud av boendeformer ger också den enskilde större
möjligheter till utveckling inom ramen för boendeinsatsen.
Boendeformer
Förslaget innebär att det framöver inom socialpsykiatrin ska finnas två ”nivåer” av
boendeformer att erbjuda målgruppen:
1. Gruppboende
2. Serviceboende
Med gruppboende avses ett hus med en fysiskt avgränsad lokal bestående av ett antal
lägenheter, gemensamhetsutrymmen för matlagning, måltider och gemenskap i direkt
anslutning till lägenheterna och med personal kontinuerligt vistandes i lokalen, tillgängliga
dygnet runt.
Med serviceboende avses antingen:
a) ett antal lägenheter samlade i ett trapphus, integrerade i det befintliga bostadsbeståndet.
I trapphuset bor endast personer från målgrupperna. Önskvärt är att personer med och
utan missbruksproblematik inte bor i samma trapphus, eller
b) enstaka lägenheter integrerade i det befintliga bostadsbeståndet, nära eller en bit ifrån
varandra.
Personalen finns i en gemensamhetslokal i anslutning till serviceboendet med möjlighet till
individuellt stöd dygnet runt utifrån behov.
Syftet
Syftet med de olika boendeformerna är att varje person ska få det boende som denne behöver
utifrån sina behov. Personen måste också ges möjlighet att utifrån sina behov kunna flytta
mellan de olika boendenivåerna samt från dessa boendeformer till ett ordinärt boende.
9
Biståndsbeslut
För att få bo i en bostad med särskild service måste den enskilde, eller dess företrädare, göra en
ansökan och få ett beviljat biståndsbeslut. I samband med att en person beviljas bostad med
särskild service ska personens syfte med boendet framgå av biståndsbeslutet.
Biståndsbeslutet kan innehålla ett förbehåll som gör den fortsatta giltigheten av beslutet
beroende av en omprövning, till exempel att den enskilde inte längre har behov av insatsen.
Ett annat förbehåll avser tidsbegränsning av beslutet. Det kan till exempel vara lämpligt att
tidsbegränsa ett beslut om det kan förutses att den enskildes behov av insatsen varierar över tid.
I vissa fall kan det förutses att någon förändring av behovet inom överskådlig tid inte finns och
då bör beslutet inte tidsbegränsas. Socialnämnden har alltid ett uppföljningsansvar och vid ett
tidsbegränsat beslut ska en uppföljning ske i god tid. Om ett nytt beslut ska fattas ska det tas ett
nytt beslut i god tid innan det tidigare beslutet upphör att gälla.
Det är även viktigt att personalen i verksamheten anmäler till biståndshandläggaren om behovet
av insatsen förändras så att en omprövning av beslutet kan göras.
Hyreskontrakt
Personen hyr lägenheten i andra hand av kommunen. Det är behovet av bostad med särskild
service som ska styra personens rätt att hyra lägenheten och därmed inträder ingen
besittningsrätt. Om det är lämpligt och möjligt skulle en servicebostad, enligt punkt b ovan,
senare kunna övertas av personen som en ordinär lägenhet med 1:a hands kontrakt. Detta
förutsätter att socialpsykiatrin kontinuerligt kan tillföras nya lägenheter.
Geografiska områden
Framtida servicebostäder kan antingen ligga inom ett avgränsat geografiskt område, med
anknytning till något av socialpsykiatrins idag befintliga boenden, eller startas
upp i ett annat geografiskt område. (behov kan finnas av flera geografiska områden)
Det är viktigt att det i nära anslutning till boendeformerna finns tillgång till kollektivtrafik
och livsmedelsaffärer.
Gemensamhetslokal
Inom det avgränsade geografiska området ska det finnas en gemensamhetslokal.
Servicebostäder och gemensamhetslokal bör ligga i nära anslutning till varandra för att uppfylla
kravet på målgruppernas behov av närhet och lättillgänglighet. Den som har ett serviceboende
ska kunna gå till denna gemensamhetslokal för att vid behov kunna träffa och prata med
personal eller med andra boende. I gemensamhetslokalen planeras inga särskilda aktiviteter
bedrivas av personalen.
10
Akutlägenheter
Inom ramen för socialtjänstens insatser bör det finnas ett antal ”akutlägenheter”.
Syftet med dessa lägenheter är att ha en beredskap för att det vid vissa situationer bedöms
finnas tillfälliga behov av ett ”akutboende” under en mycket begränsad tidsperiod.
Det ska finnas ett biståndsbeslut för denna form av ”akutboende” och det är av yttersta vikt att
det ihop med biståndsbeslutet finns en plan för hur personens framtida boende och eventuella
boendeinsatser ska lösas. Bostadslöshet får inte utgöra grund för plats i ”akutboendet”.
Boendeinsatserna i dessa lägenheter kan utföras av ett ”boendeteam” i form av individuellt stöd.
Utifrån syftet med ”akutlägenheterna” bör dessa vara färdigmöblerade.
11
5. Boendeinsatser (förslag)
Målgruppernas behov
Många personer inom målgrupperna behöver till exempel hjälp och stöd med praktiska saker i
och utanför hemmet, med att planera och strukturera upp sin vardag eller med att bli påminda
om saker för att få vardagen att fungera. De kan också behöva hjälp med att kontakta olika
myndigheter och/eller andra människor, eller behöva skydd för sitt eget beteende. Som tidigare
nämnts kan personer inom målgrupperna förutom sin funktionsnedsättning även vara i behov av
stöd och hjälp kring till exempel missbruksproblem, försörjningsstöd, kriminalitet eller
bostadslöshet.
Under senare år har socialtjänsten kunnat urskilja ytterligare behov som anges som grund för
ansökan om bostad med särskild service. Några exempel på sådana behov är att personen:



känner sig ensam,
känner sig otrygg,
upplever sig isolerad i sin nuvarande (egna) bostad och att det vid behov är svårt att nå
personal och/eller andra människor.
Behoven och förutsättningarna hos många personer inom målgrupperna är olikartade, komplexa
och snabbt varierande över tid. Detta innebär att stödet till målgrupperna också behöver vara
flexibelt, lättillgängligt, präglas av kontinuitet, finnas nära den enskilde och vara tillgängligt
dygnet runt. Stödet behöver ges av personal som har ett förhållningssätt och kompetensen att
möta dessa personer utifrån deras behov och förutsättningar, samt arbetar utifrån målet och
syftet med insatsen.
Det individuella stödet
Det individuella behovet av stöd, enligt biståndsbeslut 4 kap. 1 § SoL, bör utvecklas inom
ramen för bostad med särskild service och ordinärt boende. Detta kan bl.a göras genom att
ett s.k ”boendeteam” av personal kan ge den enskilde möjlighet till ett socialt, pedagogiskt,
praktiskt och mobilt1 stöd dygnet runt. Möjligheten att använda sig av ny teknik bör beaktas
i utvecklingen av det individuella stödet. Det individuella stödet är inte begränsat till bostaden
utan kan även omfatta aktiviteter utanför boendet. I det individuella stödet ingår ett uppsökande,
motiverande och förebyggande arbete.
Mål och syfte
Syftet och målet med individuellt stöd är att underlätta och stärka den enskildes förmåga att
själv hantera sin vardag och möjliggöra för personen att leva ett så självständigt och oberoende
liv som möjligt och att aktivt delta i samhällslivet.
1
Med mobilt stöd avses händelsestyrda insatser som utförs utan förekommande biståndsbeslut eller
planering, t.ex snabbt uppkomna behov och/eller där förutsättningarna för personen snabbt har förändrats.
12
Avgiftsfritt individstöd
På uppdrag av socialtjänstens ledningsgrupp föreslås att insatsen boendestöd byter namn till
individstöd då detta namn på ett mer allsidigt sätt beskriver det stöd som ges. Även föreslås att
ett biståndsbeslut om insatsen individstöd, enligt 4 kap. 1§, SoL, blir avgiftsfritt. Detta med
anledning av att många personer inom målgrupperna avsäger sig, eller motsätter sig insatsen då
det är förenat med en avgift.
Biståndsbeslut
För att få insatser i form av individuellt stöd måste den enskilde, eller dess företrädare, göra en
ansökan och få ett beviljat biståndsbeslut. Ihop med biståndsbeslutet ska det tillsammans med
den enskilde upprättas en genomförandeplan om vilka insatser som ska utföras, hur dessa ska
utföras, samt den enskildes mål och syfte med insatserna.
Då målgruppernas behov kan vara komplexa och snabbt varierande över tid behöver
biståndsbesluten vara utformade på ett sådant sätt att personalen får förutsättningar att ge
ett varierat individuellt stöd över tid.
Biståndsbeslutet ska kontinuerligt följas upp av biståndshandläggaren och kan, beroende på det
enskilda ärendet, vara tidsbegränsat. Det är även viktigt att personalen i verksamheten anmäler
till biståndshandläggaren om behovet av individuellt stöd förändras så att en omprövning av
beslutet kan göras.
13
6. Arbetsgruppens slutsatser
En av utgångspunkterna för arbetsgruppens förslag har varit att alla människor i så hög
utsträckning som möjligt måste ges möjlighet att i första hand bo kvar i sitt ordinära boende
och få leva ett så självständigt, oberoende och aktivt liv som möjligt.
Även inom ramen för bostad med särskild service måste människor, i högre grad än idag, ges
möjlighet att leva ett så självständigt, oberoende och aktivt liv som möjligt. Om det även ska
vara möjligt för målgrupperna i denna rapport ställs det höga krav på det stöd och på de insatser
som ska ges. Därför tror arbetsgruppen att en ökad satsning på servicebostäder tillsammans med
förslaget beträffande ”boendeteamets” arbetssätt skulle bidra till en sådan utveckling.
Nuvarande behov av servicebostäder uppskattas till ca 10-15 stycken. Detta grundas på de
boendebeslut som under 2012 fått verkställas utanför kommunen (10 st), de boendebeslut
som idag inte är verkställda (2 st), samt de personer som uppskattas kunna ”flytta ut” från
befintliga gruppboenden (5 st). Därtill kommer förslaget på ett antal ”akutlägenheter”.
För att möjliggöra och underlätta framtida in- och utflyttningar krävs tydliga biståndsbeslut och
planer, regelbundna uppföljningar, och ett gemensamt arbets- och förhållningssätt, utifrån den
enskildes behov och förutsättningar samt utifrån målet och syftet med insatserna. Då det är
behovet av bostad med särskild service som ska styra personens rätt att hyra lägenheten inträder
ingen besittningsrätt.
Rapporten har på en övergripande nivå lagt fram förslag på vilka framtida boendeformer och
boendeinsatser som socialpsykiatrin skulle kunna erbjuda målgrupperna för att på ett mer
tillfredställande sätt kunna tillgodose deras behov.
Framöver måste dessa förslag, var för sig och tillsammans, utredas vidare med avseende på
bland annat utformning, organisation, arbetsprocesser, ekonomiska och personella resurser,
kompetensförsörjning m.m.
Arbetsgruppen har tillsammans med styrgruppen uppmärksammat några punkter som initialt
måste hanteras för att förslagen i denna rapport ska kunna realiseras och uppfylla det
individuella behovet av stöd, så att socialpsykiatrins framtida boendeformer och boendeinsatser
får en långsiktig hållbarhet:
1. Någon enhet, funktion, befattning inom socialtjänsten, måste "äga" och ansvara för att
frågan kring målgruppens boendeformer och boendeinsatser arbetas med över tid.
2. För att servicebostäder ska finnas att tillgå för socialpsykiatrin över tid, måste det finnas
en "arena", ett forum, där representanter från socialpsykiatrin och olika bostadsbolag i
Sundsvalls kommun kontinuerligt träffas för att bygga upp ett gemensamt arbetssätt
kring målgruppernas behov av boenden.
3. Oavsett framtida tillgång på servicebostäder anser arbetsgruppen att det är angeläget att
påbörja utvecklingsarbetet gällande ”boendeteamets” arbetssätt.
4. Att insatsen boendestöd ändrar namn till individstöd. Skälet till detta är att behovet hos
den enskilde av individuellt stöd inte alltid är avgränsat till boendet utan även omfattar
ett behov av individuellt stöd utanför bostaden.
14
5. Att ett biståndsbeslut om insatsen individstöd, enligt 4 kap. 1§, SoL, blir avgiftsfritt.
Anledningen till förslaget är att personal inom flera av förvaltningens verksamheter har
uppmärksammat att en betydande del av personerna inom målgrupperna, trots behovet
av individuellt stöd, avsäger sig, eller motsätter sig insatsen då det är förenat med en
avgift. Då det i Sundsvalls kommun inte finns några biståndsinsatser jämförbara med
individstöd innebär detta att personerna inom målgrupperna, med behov av individuellt
stöd i sin vardag, inte får den hjälp de behöver. Detta är inte förenligt med lagstiftarnas
intentioner, socialtjänstens uppdrag, eller utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.
6. Om förslaget gällande boendeformer och boendeinsatser accepteras och planeras
genomföras, föreslår arbetsgruppen att det påbörjas som ett pilotprojekt, i en liten skala
under en begränsad tidsperiod.
15