Transcript Tema - Institutionen för socialt arbete

UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för socialt arbete
2014-01-13
Integration, migration och
interkulturella relationer 15 hp/ECTS
Studieguide
Integration, etnicitet och
interkulturella relationer i socialt
arbete
15 högskolepoäng
1
Välkommen till kursen Integration, etnicitet och interkulturella
relationer i socialt arbete, VT 2014.
I detta dokument finner du information om kursens innehåll, förväntade studieresultat, uppläggning och
examination.
Kursen är ett valbart fördjupningsmoment på socionomprogrammets 7:e termin samt en fristående kurs
på avancerad nivå.
Kursens innehåll
Kursen knyter an till aktuella sociala fenomen och svensk samt internationell forskning som
problematiserar migrations-, integrationsrelaterade frågor. I kursens problematiseringar av migration och
mångkultur tillämpas perspektiv på såväl individ- och strukturell nivå samt även globala och
transkulturella perspektiv där sociala processer och utsattheter i det svenska samhället betraktas som
sammanlänkande med internationella och globala processer. Olika situationer och målgrupper kommer
att beröras under kursens gång som t.ex. migrationen och dess konsekvenser av olika slag för olika
individer och ålderskategorier. T.ex. kommer kursen att illustrera migrationens konsekvenser för barns
och vuxnas hälsa, familjerelationer och relationer med omgivande samhället, medborgarskap och
rättigheter i samhället, inkludering i arbete, ekonomi och sociala sammanhang, risksituationer i form av
rasism och våld i nära relationer samt offentliga föreställningar och förhållningssätt till
migrationsrelaterade frågor. Tonvikt läggs även vid (etiska) förhållningssätt, professionellt bemötande
samt egen reflektion och självkännedom i det sociala arbete som bedrivs i ett alltmer mångetniskt och
mångkulturellt samhälle.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs förväntas studenten:
•
kunna kritiskt granska de möjligheter och problem som det mångkulturella samhället skapar,
•
ha kunskap om hur etnicitet, genus och klass samverkar i formandet av individers möjligheter till
eller hinder för, integration i det svenska samhället och kunna tillämpa ett intersektionellt
perspektiv i det sociala arbetets interventioner,
•
analysera migrationens följder på individ- och samhällsnivå i termer av flyktingskap, mänskliga
rättigheter, integration och segregation,
•
tillämpa sensitiva och kulturreflekterande metoder och förhållningssätt i socialt arbete med
familjer och individer,
•
kritiskt granska det sociala arbetets organisatoriska och rättsbaserade utgångspunkter.
Kursens uppläggning
I kursen varvas föreläsningar och studenternas fortlöpande arbete med individuella
presentationer/seminarier. Kursen bygger i stor utsträckning på studenters självständiga arbete och
fördjupningar av olika fenomen man själv tycker är intressanta och viktiga. Närvaron är obligatorisk vid
kursens samtliga seminarier. För studenter som inte har deltar i ett ordinarie examinerande studietillfällen
så ges ersättningsuppgifter alt. uppsamlingsseminarier.
Kursen är organiserad kring en föreläsningsserie som behandlar ett mindre antal övergripande teman.
Kursen avslutas med ett individuellt skriftligt paper och ett avslutande seminarium. Instruktioner för det
skriftliga paperet återfinns i studieguiden. Vid det avslutande seminariet presenteras och diskuteras de
2
individuella paperen genom studentvärdering. Det skriftliga paperet måste vara lärare och studenter
tillhanda senast 7/5. Instruktioner för studentvärdering publiceras på Cambro senare under terminen.
För de skriftliga seminarieuppgifterna respektive avslutande paper gäller följande formalia: Times New
Roman, typsnitt 12, 1 ½ radavstånd samt referenslista. För alla skriftliga inlämningsuppgifter gäller att
studenten hanterar källor i enlighet med akademisk tradition. (se särskild bilaga för vägledning).
Examination
Kursen examineras löpande genom aktivt
seminarieredogörelser, samt avslutande paper.
seminariedeltagande,
inlämning
av
skriftliga
Alla muntliga samt skriftliga examinationer ligger till grund för kursbetyget. För betyget Godkänd på
hela kursen krävs närvaro, godkända muntliga och skriftliga presentationer vid seminarierna, samt att
betyget Godkänd ges på det avslutande paperet.
För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att samtliga uppgifter för seminarierna är godkända samt
att betyget Väl godkänd ges på det avslutande paperet och den muntliga presentationen som görs på det
avslutande seminariet.
Studenter som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för att uppnå högre betyg. Studenter som
inte blivit godkända vid ordinarie provtillfällen har rätt till förnyat provtillfälle, s.k. omprov senast tre
månader efter att resultat tillkännagivits, därefter i samband med ordinarie kurstillfälle. Student som inte
deltagit i obligatorisk och/eller examinerande arbete eller seminarium får en ersättningsuppgift. I de fall
detta inte är möjligt erbjuds studenten att delta i momentet vid nästa kurstillfälle.
Kursens teman och litteratur
Tema: Migration och utsatthet, transnationalism
Faist,Thomas, Margit Fauser and Eveline Reisenauer (2013) Transnational migration, kap 2.
Transnationality and social practices, Cambridge: Polity.
Khosravi, Shraham (2006). Territorialiserad mänsklighet: irreguljära migranter och de nakna
livet, Ingår i: Om välfärdens gränser och det villkorade medborgarskapet: SOU 2006:314. Paulina
de los reyes. Stockholm: Fritze.
Montes, Veronica (2013) "The Role of Emotions in the Construction of Masculinity: Guatemalan
Migrant Men, Transnational Migration, and Family Relations". Gender & Society Vol. 27 No. 4,
pp. 469-490.
Migrationsverket (2010) (se hemsidan för aktuell statistik om migration och uppehållstillstånd)
Olsson, Erik (red) (2007) Transnationella rum: diaspora, migration och transnationella
relationer. Boréa förlag. kap.1
O’Conell Davidson, Julia (2008). Trafficking, modern slavery and the human security agenda.
Human security journal. Volume 6, spring 2008, pp. 8-15.
Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010, kap 1, Transnationell migration; Kap 8 Papperslösa.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Vestin Sanna (2008). Barn utan papper - Jag vill bara landa. (kap. 7) Rädda barnen.
3
Tema: Migration och ohälsa/hälsa
Allwood, C-M & Johansson P (2009). Mänskliga möten over gränser – vård och social omsorg i
det mångkulturella samhället. Kap 1-4. Liber förlag.
Angel, Birgitta & Hjern, Anders. (2004). Att möta flyktingar. Kap 2, 3 och 4. 2:a upplagan.Lund:
Studentlitteratur.
Johnsdotter, Sara (2008) Kulturella aspekter av psykisk ohälsa, Kap. 6 ur: Östman M
(red).Migration och psykisk ohälsa. FoU rapport. Malmö Högskola. Hälsa och samhälle.
Roth, Göran (2006). Flyktingar allt sjukare i själen. Invandrare och minoriteter. No. 5: s. 5-8.
Wikström, Eva (2009). Health and migration when recieving resettled refugees from Sierra
Leone and Liberia. Ur: Bevelander P., Hagström M. & Rönnqvist S. Resettled and included?
Malmö University: Malmö institute for studies of migration, diversity and welfare.
http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/2043/9154/2/Resettled%20and%20Included%20MUEP.pdf
Tema: MR, grundläggande fri- och rättigheter, migrationsrätt, likhet inför
lagen
Grenhill, Malin & Ulfsparre, Christina (2007), Mänskliga rättigheter för alla och envar,
Stockholm: Norstedts Juridik. (valda delar)
Fördjupningslitteratur:
Introduktion till migrationsrätten (2007) I: Diesen, Christian, Prövning av Migrationsärenden.
Bevis 8, Stockholm: Nordstedts Juridik.
Wikrén, Gerhard & Sandesjö, Håkan (2010). Utlänningslagen med kommentarer. Stockholm:
Nordstedts Juridik
Fridström, Ingela; Sandell, Ulrika & Utne, Ingrid (2007). Migrationsprocessen - en hjälpreda för
offentliga biträden och andra yrkesverksamma jurister på utlänningsrättens område, Stockholm:
Thomson Fakta.
Tema: Barn och migration
Bodegård, Göran (2004). Asylsökande flyktingbarn utvecklar livshotande funktionsbortfall.
Läkartidningen, Volym 101, Nr. 19, s. 1696-1699.
Lask, Bryan (2004) Pervasive refusal syndrome. Advances in psychiatric treatment. Vol. 10,pp.
153-159.
Rapport 2005:2, från nationella samordnaren för barn med uppgivenhetssyndrom. Asylsökande
barn med uppgivenhetssyndrom – kunskapsöversikt och kartläggning. Uppdaterad version.
Stockholm: Fritzes.
Hessle, Marie (2009). Ensamkommande men inte ensamma. Tioårsuppföljning av
ensamkommande asylsökande flyktingbarns livsvillkor och erfarenheter som unga vuxna i
Sverige. Pedadgogiska institutionen, Stockholms universitet. (valda delar)
4
Nilsson, Eva (2007). Children Crossing Borders: On Child Perspectives in the Swedish Aliens
Act and the Limits of Law) Ur: Gunnarsson Å., Svensson E-M & Davies M. Exploiting the limits
of law: Swedish feminism and the challenge to pessimism, Ashgate, Aldershot.
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:140158/FULLTEXT01.pdf
Fokus på kap. 3.2 och 4.6 samt kap. 5 ( prioritera slutsatserna i kap. 5).
Salonen, Tapio (2009). Barnfattigdom 2008, lång version. Rädda Barnen.
http://shop.rb.se/Product/Product.aspx?ItemId=5089593
Vestin Sanna (2008). Barn utan papper - Jag vill bara landa. Rädda barnen.
http://shop.rb.se/Product/Product.aspx?ItemId=5005914
Tema: Mångkulturalism och Integration (försörjning, arbetsmarknad, boende,
utbildning)
Mångkulturalism och integration:
Rainer Bauböck , Agnes Heller , Aristide R. Zolberg
The challenge of diversity : integration and pluralism in societies of immigration
Maria Carbin (2010) Mellan tystnad och tal :flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik, Stockholms
universitet. Statsvetenskapliga institutionen.
https://www.google.se/search?q=carbin+forsknings%C3%B6versikt+heder&ie=utf-8&oe=utf8&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefoxa&channel=np&source=hp&gws_rd=cr&ei=KPTPUtTdCYas4ATgBw
Joshua Cohen , Ulrika Jakobsson , Susan Moller Okin , Azizah Y. al-Hibri
Mångkulturalism - kvinnor i kläm?.
Schlytter Astrid (2004), Rätten att själv få välja. Studentlitteratur: Lund.
Socioekonomiskt utanförskap och inkludering; klass, försörjning, arbetsmarknad, boende och
utbildning
Andersson, Roger (2007). Boende och segregation. Kap. 7 ur: Peterson A & Hjerm M, red. Etnicitet.
Perspektiv på samhället. Malmö: Gleerups förlag.
Höglund, Sten (2008). Etnisk diskriminering i arbetslivet. Kap. 11 ur: Darvishpour M & Westin red.
Migration och etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Urban, Susanne (2008). Etnisk boendesegregation – en korsningsfråga. Kap. 12 ur: Darvishpour M &
Westin red. Migration och etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Schierup, Carl-Ulrik (2008). Migration, medborgarskap och social exkludering, ett europeiskt dilemma.
Kap. 5 ur: Darvishpour M & Westin C red. Migration och etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt
samhälle. Lund: Studentlitteratur.
5
Tema: Genus och etnisk representation
Bredström, Anna (2006). Maskulinitet och kamp om nationella arenor. Kap. 8 ur: de Los Reyes P.,
Molina I. & Mulinari D. Maktens (o)lika förklädnader. Kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige.
Stockholm: Atlas förlag
Brune, Ylva (2008). Bilden av invandrare i svenska nyhetsmedier. Kap. 14 ur: DarvishpourM. & Westin
C. (red). Migration och etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Darvishpour, Mehrdad (2008). Köns- och generationskonflikter inom invandrade familjer utifrån ett
intersektionellt perspektiv. Kap. 15 ur: Darvishpour M & Westin C (red). Migration och etnicitet.
Perspektiv på ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Peterson Abby & Ålund Aleksandra (2007). Ungdomar och identitet. Kap 10. ur Peterson A & Hjerm M,
red. Etnicitet. Perspektiv på samhället. Malmö: Gleerups förlag.
Tema: Etnisk sensitivitet och kulturkompetens
Bender, Kimberly, Negi, Nalini & Fowler N. Dawnovise (2010). Exploring the relationship
between self-awareness and students commitment and understanding of culturally responsive
social work practice. Journal of ethnic & cultural diversity in social work. No. 19, pp. 34-53
Križ, Katrin & Skivenes Marit (2010). We have very different positions on some issues: how
child welfare workers in Norway and England bridge cultural differences when communicating
with ethnic minority families. European journal of social work. Vol. 13, No 1, pp. 3-18.
Pringle, Keith (2010). Swedish welfare responses to ethnicity: the case of children and their
families. European journal of social work. Vol 13. No 1. pp. 19-34.
Williams, Charlotte & Soydan, Haluk (2005). When and how does ethnicity matter? A cross
national study of social work responses to ethnicity in child protection cases. British journal of
social work. No. 35, pp 901-920.
6
Bilaga 1.
Instruktioner till Redovisningsseminarier (30/1, 23/4, 24/4)
Vid de s.k. redovisningsseminarierna skall varje student välja ut subteman (i förhållande till de
övergripande temana) att fördjupa sig i, söka valfria källor bland litteraturen till temat och förbereda en
muntlig samt skriftlig redogörelse. Varje student skall vid kursens inledning genomföra minst en
individuell muntlig presentation vid något av ovanstående seminarietillfällena men samtliga studenter
skall vid samtliga tillfällen lämna in en skriftlig redogörelse kring ett subtema som anknyter till de
övergripande tematiseringarna. De övergripande teman som studenterna skall fördjupa sig kring framgår i
punktform nedan. Till dessa övergripande teman ges förslag på möjliga fördjupnings- (sub-)tema, men
det är fullt möjligt att göra alternativa fördjupningsval som knyter an till de övergripande temana;
migrationsmönster och social utsatthet/ Hälsa och migration, Integration, Socioekonomiskt
utanförskap/inkludering, Genus, etnicitet & representation
Instruktioner till varje redovisningsseminarium (ca 1 A4 sida per sub-seminarietema):
•
Välj ut en fråga/subtema som anknyter till det övergripande temat (för varje seminarietilfälle)
•
Sök och välj ut en artikel (så dagsaktuell som möjligt) i dagspress som diskuterar/illustrerar
temat du valt.
o
•
Beskriv kortfattat ståndpunkter/infallsvinklar/framställningar som görs i artikeln. Förhåll
dig (kritiskt om nödvändigt) till den mediala framställningen av frågan.
Välj ut relevant (som belyser temat du valt) forskningslitteratur från kursen (om det saknas
kurslitteratur söker du egen litteratur t.ex. en vetenskaplig artikel, avhandlingar, rapporter).
o
Utifrån den vetenskapliga litteraturen formulerar du något kortfattat exempel på hur man
angripit frågan i den vetenskapliga litteraturen och kommenterar detta kortfattat. (t.ex.
finns/saknas viktiga infallsvinklar/belysningar för det sociala arbetet kopplat till temat du
valt)
o
kortfattat gör du en skriftlig (och beredd på en muntlig) motivering till varför subtemat är
viktigt/angeläget/intressant för socialt arbete etc.
•
Vid varje seminarietillfälle lämnas dina textredogörelser för ditt utvalda subtema, dina
kommentarer tsm. med en kopia av den tidningsartikel du val ut.
•
Vid varje seminarietillfälle (av de ovanstående 3) är samtliga studenter beredda på en muntlig
kort framställning (alla ska ha gjort minst en muntlig framställning under de 3
seminarietillfällena).
7
Bilaga 2.
Instruktioner till seminariet om Bauböcks modell för integration 28/3
Eva Wikström
Institutionen för socialt arbete
[email protected]
Samtliga studenter:
•
•
•
Läs Bauböcks text om integration (pdf-filen hittar du på kursen hemsida på Cambro )
Sök och välj ut en artikel (så dagsaktuell som möjligt) i dagspress som berör möjligheter
och/eller hinder i mötet mellan immigranter och det svenska samhället.
Välj en uppgift (av de 3 nedanstående) och förbered en muntlig redogörelse utifrån den valda
uppgiften.
•
Berätta muntligt vilka ståndpunkter/infallsvinklar/framställningar som finns i artikeln.
•
Under seminariet ska alla visa ett aktivt deltagande.
Uppgift 1:
• Sök och välj ut en artikel som illustrerar/beskriver huruvida det svenska samhällets tre
nyckelinstitutioner är i (o)balans i förhållande till varandra och huruvida dessa har
(o)tydliga gränser mellan sig. Du kan välja en artikel som belyser gränsen mellan 2
(t.ex. familj- stat eller stat- marknad eller familj- marknad) eller samtliga tre
nyckelinstitutioner (stat, marknad, familj).
• Vad innebär denna (o)balans och/eller (o)tydlighet för individens integrationsprocess i
samhället?
Uppgift 2:
• Sök och välj ut en artikel som berör det civila samhällets roll (som komplement till de
tre nyckelinstitutionerna) i individens integrationsprocess!
Uppgift 3:
• Sök och välj ut en artikel som beskriver och/eller exemplifierar någon eller några av
de olika anpassningsstrategier som Bauböck talar om. Med utgångspunkt i Bauböcks
resonemang kring de olika anpassningsstrategierna diskutera sedan eventuella
konsekvenser, risker och möjligheter med den/de strategi/er som artikeln belyser!
8
Bilaga 3.
Eva Wikström, Faten Nouf,
Institutionen för socialt arbete
Umeå Universitet
Introduktion till inslag om etnisk sensitivitet och kulturkompetens, 14/5
Temat problematiserar socialarbetarens professionalism i ett arbete som bedrivs i ett mångetniskt
och mångkulturellt samhälle. Bl.a. problematiserar vi vad etniskt sensitiva perspektiv kan
innebära i klientarbete. Vi tillämpar alltid (avsiktliga/oavsiktliga) sk. problemperspektiv i det
sociala arbetet, men hur gör vi detta på ett etniskt och kulturkompetent sätt? Agerar vi i
föreställning om kulturneutralitet och vad innebär i så fall detta för mötet, förståelsen och
biståndet till klientgrupper med olika etniska och kulturella bakgrunder? Omvänt, hur tillämpar vi
ett kultur- och etniskt medvetet socialt arbete utan att riskera att överbetona kultur eller etnicitet i
olika situationer? Ett led i att agera mer medvetet och professionellt är att utveckla sig själv som
den bästa tillgången i att förstå andras situationer och problematik.
Vem är du? Kan tyckas vara en simpel fråga men motsvaras oftast av komplexa svar – har du
t.ex. reflekterat över dina kulturella och etniska rötter och hur kunskapen om dessa kan vara en
tillgång i det sociala arbetet? Hur kan din bakgrund i t.ex. ett annat land/erfarenheter av
migration/förföljelse/religiös bakgrund/kulturell grupp/språklig minoritet vara en tillgång i det
sociala klientarbetet? Men, kanske anser du att du inte har någon särskild etnicitet eller kulturell
tillhörighet? Kanske anser du att du aldrig har migrerat och därför inte har några särskilda
migrationserfarenheter som kan läggas till förståelsen av din identitet? Men har du då funderat
över vad du som t.ex. svensk/majoritets/vit/medelklass representerar i mötet med individer som
har olika bakgrunder? Och hur tänker du om din egen position och vad du representerar? Är du
privilegierad, den som är ”på andra sidan” i relation till dem med problematiska livssituationer?
I artikeln Bender, Negi & Fowler (2010) Exploring the relationship between selfawarness,
diskuteras självmedvetenhet och kulturell responsivitet hos socialarbetarstudenter och betydelsen
av etniska och kulturella rötter ges en vid innebörd. Alla har en bakgrund i ”rötter och rutter” och
kan därför sätta in sin identitet i en kulturell och historiskt kontext. Har inte just du migrerat med
din familj så kanske dina föräldrar har det, eller deras föräldrar? Har inte du migrerat från ett
annat land så kanske du migrerat inom landet? Kanske har du eller dina föräldrar/far-morföräldrar,
gjort kulturella ”resor” där man konfronterats med andra sedvänjor, språk eller klasstillhörigheter.
Kanske finns där anpassning, umbäranden upplevelser av diskriminering alternativt stolthet,
kulturella och språkliga tillgångar? Kanske finns identiteter (kulturella, religiösa eller sexuella)
som det tigits om eller hemlighållits för att inte riskera förföljelse eller utanförskap? Kanske finns
i din familjehistoria (dina rötter) kamp för rättigheter, eller språklig och kulturell utövning?
Kanske finns flykt från fattigdom och ur en begränsande klasstillhörighet? Sådana inslag i din
släkt influerar din historia (dina rötter och rutter) och därmed din identitet. Medvetenhet om dina
rötter kan utgöra en tillgång i det sociala arbetet. Det kan göra att du förstår dig själv men också
andra bättre. Många har begränsad vetskap om sina rötter i dessa nämnda avseenden och på vilket
sätt dessa kan vara en tillgång (eller begränsning) i att känna igen klienters situationer, liera sig
med dem och överskrida eventuella etniska, kulturella- eller sociala barriärer.
•
•
Läs Bender et. al. (2010), Exploring the relationship between self-awareness and student
commitment
Om möjligt - intervjua/fråga äldre släktingar om dina/deras ”rötter” och ”rutter”.
Reflektera:
• identifierar du dig med en etnisk identitet (vilken, och varför?)
• vad känner du till om dina/ din familjs etniska rötter – (hur) inverkar detta på din etniska
identifikation?
9
o Reflektera över hur din etniska bakgrund och/eller identifikation kan vara en
tillgång i det sociala arbetet (alternativt begränsning)?
• Välj ut någon aspekt av din identifikation som du tycker är särskilt
viktig/intressant/betydelsefull för din identitet och yrkesroll (det behöver inte vara
(enbart) etnicitet).
Skriv uppgiften i ”jagform” men var anonym, omfattning ca. en ½ A4-sida.
• Samtliga lämnar i Faten eller Evas postfack.
•
Den väljs några av reflektionerna ut och följs upp i seminarieform med syftet att lära oss
mer om hur vår medvetenhet om etnisk identitet kan användas i socialt arbete.
Lycka till!
Eva & Faten
1
Bilaga 4.
Instruktioner till seminarium Likhet inför lagen
19/2
Introduktion
Olika undersökningar visar att människor behandlas olika och att det sker på osakliga grunder vilket är
problematiskt av många olika skäl, bl.a. mot bakgrund av bestämmelsen i 1 kap. 9 §
regeringsformen (RF), där det anges att domstolar och förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör
uppgifter inom den offentliga förvaltningen, i sin verksamhet, ska beakta allas likhet inför lagen samt
iaktta saklighet och opartiskhet. I seminariet problematiseras rätten och principen om likhet inför
lagen med utgångspunkt i ett köns- och etnicitetsperspektiv. Seminariet består av två uppgifter, en
redovisningsuppgift, där diskrimineringsbegreppet behandlas, och en diskussionsuppgift, där
lagstiftning som verktyg för att komma till rätta med diskriminering eller åstadkomma
jämlikhet/jämställdhet problematiseras. Alla ska förbereda sig inför seminariet genom att läsa
nedanstående texter, men även andra kunskapskällor kan behöva inhämtas för att ni ska kunna lösa
uppgifterna. Förarbetena söker ni via de vanliga rättsdatabaserna, förslagsvis på regeringens hemsida,
http://www.lagrummet.se/. Freidenvalls rapport och Magnussons artikel bifogas även som pdf-filer.
Prop. 2007/08:59 Ett starkare skydd mot diskriminering, s. 1-8, 96-108, 161-171, 486-492.
Bet. 2007/08:AU7 Ett starkare skydd mot diskriminering, s. 1-2, 48-53.
SOU 2006:79 Integrationens svarta bok. Agenda för jämlikhet och social sammanhållning.
Slutbetänkande av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, s. 9-23, 194-225.
Rapport 6, Riksdagen ur ett genusperspektiv, Utdrag ur Riksdagen i en ny tid, bilaga 5, Sex rapporter
till 2002 års riksdagskommitté, 2005-12-07, s. av Lenita Freidenvall, 217-231, 244-269.
Jämställdhet i många olika versioner – mönster i den politiska retoriken för jämställdhet i svenskt
1990-tal, av Eva Magnusson, s. 1-19 Uppgift 1
Studenter vars efternamn börjar på bokstaven A, C, E osv. ska redovisa vad som enligt
Diskrimineringslagen (2008:567) avses med direkt diskriminering, medan studenter vars efternamn
börjar på bokstaven B, D, F osv. ska redovisa vad som enligt lagen avses med indirekt diskriminering.
Alla studenter ska fundera över de perspektiv som ligger till grund för lagstiftningen och om dessa kan
sägas
överensstämma med eller likna någon eller några av de perspektiv
(eller ”jämställdhetsversioner”) som beskrivs i Magnussons artikel. Alla studenter ska också utifrån
Hirdmans genussystem (”isärhållandets princip” och ”den manliga normens primat”) i rapporten av
Freidenvall, fundera över likheter och skillnader mellan diskriminering grundad på kön och
diskriminering grundad på etnicitet.
Uppgift 2
Alla studenter ska fundera över möjligheterna att med lagstiftningens hjälp komma till rätta med
diskriminering samt åstadkomma jämlikhet/jämställdhet. Vilka för- och nackdelar finns? Finns det
gränser för vad lagstiftning bör användas till? Är t.ex. kvotering ett rimligt och acceptabelt medel för att
uppnå jämlikhet/jämställdhet? I uppgiften ingår också att förbereda argument för och emot lagstiftning
om kvotering. Studenter vars efternamn börjar på bokstaven A, C, E osv. har till uppgift att argumentera
för lagstiftning om kvotering, medan studenter vars efternamn börjar på B, D, F osv. har till uppgift att
argumentera mot lagstiftning om kvotering.
Lycka till! Eva Nilsson
1
Bilaga 5.
Instruktioner till seminarium: Implementering/Rättighetskonflikter 23/4
Eva Nilsson
Juridiskt forum
Introduktion
FN:s Wiendeklaration från 1993 har FN understrukit de mänskliga rättigheternas universella verkan och
vikten av att de olika rättigheterna ses som delar av samma helhet (att ingen rättighet kan ses isolerad,
utan att de är odelbara och ömsesidiga). Olika rättigheter kan dock komma i konflikt med varandra, t.ex.
barns och kvinnors rättigheter och religiösa/kulturella rättigheter. Ibland framgår det av det
internationella instrumentet eller nationell lagstiftning hur olika intressekonflikter skall lösas, ofta inte.
Seminariet har formen av ett case-seminarium där olika rättighetskonflikter behandlas. Till detta
seminarium finns inga texthänvisningar, utan det är meningen att ni ska förbereda er inför seminariet
genom att själva identifiera och inhämta de kunskapskällor som behövs för att lösa uppgifterna (lag,
förarbeten, rättspraxis och doktrin samt relevant internationellt material etc.).
Uppgift 1
Arbetsförmedlingen hänvisade under hösten 2005 en man till ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Under tiden han genomförde programmet var mannen berättigad till ekonomisk ersättning. I syfte att
erhålla praktik, som ingick som ett moment i programmet, anordnades under våren 2006 ett möte med
ett företag. Vid mötet avböjde mannen att ta företagets kvinnliga representant i hand med hänvisning till
sin religion. En tid efter mötet beslutade Arbetsförmedlingen att återkalla mannens anvisning till
programmet med motiveringen att han genom sitt agerande vid mötet medverkat till att han inte
erbjudits praktikplats. Arbetsförmedlingens åtgärd innebar även att mannen förlorade rätten till
ekonomisk ersättning. Vilka problem kan ni se i fallet och hur skulle ni lösa dessa problem, med
utgångspunkt i de rättsliga verktyg som finns på området. Under seminariet redovisar någon eller några
studenter sina slutsatser. I samband med seminariet bestäms vilka som redovisar.
Uppgift 2
Under förra hösten var det ett inslag på TV4-nyheterna om Alia Khalifa som studerade till barnskötare
och som bar Niqab. Hennes klädsel var ett problem, menade skolans personal. Aila är nu klar med sin
utbildning och har blivit kallad till en anställningsintervju där hon får frågan om hennes klädsel kommer
att innebära några problem i arbetet. Vilka problem kan ni se och hur skulle ni med lite "kreativitet och
finess", som en handläggare vid Diskrimineringsombudsmannen, DO, uttryckte det i nyhetsinslaget,
kunna lösa dessa problem, med utgångspunkt i de rättsliga verktyg som finns på området. Under
seminariet redovisar någon eller några studenter sina slutsatser. I samband med seminariet bestäms
vilka som redovisar.
Lycka till!
Eva Nilsson
Sida 12
Bilaga 6.
Instruktioner till Avslutande paper (inlämning 7/5)
Avslutande examination utgörs av ett individuellt skrivet paper och ett avslutande
examinationsseminarium. Uppgiften innebär att studenten efter eget val fördjupar sig i en fråga
med anknytning till de fenomen/problemområden som berörts under kursen. I uppgiften ingår
att skriva ett paper om minst 7 max 1 A4 sidor som värderas av en kamrat som förbereder en
presentation av ditt paper.
Paper (skriftlig examination)
Uppgiften går ut på att studenter fördjupar sin kunskap om ett specifikt område. Paperet ska
innehålla en beskrivning av problemområdet (fenomenet/målgruppen/utsattheten) och en
argumentation om varför det är en aktuell fråga att uppmärksamma, vad för kunskap som finns
om ämnet i befintlig forskning. Varje paper ska oberoende ämnesval innefatta en granskning av
hur ämnet visar på möjligheter eller problem som det mångkulturella samhället skapar, analys
av hur man kan förstå det valda fenomenets uppkomst på samhälls- såväl som på individnivå
och därtill knyta an till för ämnesvalet relevanta begrepp (t.ex. flyktingskap, mänskliga
rättigheter, integration, segregation, mångfald, exklusion), ett kritiskt granskande resonemang
om den välfärdsstatliga rollen och det sociala arbetets roll för att möjliggöra alternativt hindra
inkludering och individens rättigheter eller hälsa och välmående.
• Beskrivning av ämnet/målgruppen/fenomenet du valt att studera, t.ex. utbredning,
karaktär, eller andra relevanta fakta.
•
Paperet ska förankras i både aktuell internationell och nationell forskning på området;
•
Med hjälp av forskning/teori analysera varför det studerade fenomenet/målgruppens
situation förekommer.
o Använd vetenskapliga begrepp för detta, t.ex. flyktingskap, mänskliga
rättigheter, rasism, integration och segregation etc.,
(om relevant) beskrivning och problematisering av policynivån (vilka politiska
reformer/välfärdsstatliga regelverk/insatser/ rättigheter/lagar som finns)
En reflektion över önskvärda förhållningssätt i en tänkt social praktik och en
självreflektion över den egna professionella utvecklingsprocessen.
•
•
När det gäller paperets form ska det likna en vetenskaplig artikel som ska innehålla följande
delar:
• En bakgrundsbeskrivning som sätter din forskningsfråga i ett sammanhang samtidigt som den
tydliggör kopplingen till socialt arbete
• Tydligt avgränsade syfte och frågeställningar
• En kortfattad beskrivning av hur du gått tillväga
• En kortfattad genomgång av kunskapsläget
• En kortfattad beskrivning av ev. teoretiska perspektiv och/eller begrepp
• En tydlig och sammanhängande redovisning och analys av resultatet
• En diskussion om framkomna resultat, förankrad i tidigare forskning och/eller valda
teoretiska perspektiv/begrepp
• Den röda tråden ska genomsyra paperet som helhet.
Paperets omfattning skall vara minst 7, max 10 A4 sidor (times new roman p. 12, 1 ½
radavstånd), skrivet i enlighet med vedertagen akademisk formalia vad gäller referenser,
framställning etc.
Sida 13
Sida 14