Transcript hist_1800tal_intro_b

1800-talet, introduktion (1)
1800-talet, introduktion
Ungefär mellan Wienkongressen 1815 och Första
världskriget 1914
(s. 145-208, 220-240)
Vilka är de stora frågorna?
Övergången från jordbruks- till industrisamhälle
ett sätt att svara: olika processer
1800-talet, introduktion (2)
Den agrara revolutionen
- Hur?
- organisation (Sverige: laga skifte, storskifte; England: enclosures)
- växelbruk
- avel/förädling
- nyodling
- Alltså: ökad effektivitet, produktivitet och areal
- Konsekvenser?
- befolkningsökning
- befolkningsöverskott?
1800-talet, introduktion (3)
Den demografiska transitionen
- Födelsetal
- osäkerhet, försörjning
- anpassning, ekonomi
- Sker i många länder (Sverige,
1800-talet), men inte alla
- Moderna exempel?
- Dödstal
- krig, svält, pest
- ”freden, vaccinen, potäterna”
Resultat: snabbt växande
befolkning
1800-talet, introduktion (4)
Migration
- Vart skall alla ta vägen?
- USA, 35 milj.
- Dominions, 10 milj.
- Latinamerika, 15 milj.
- Migration inom kontinenter
- Ursprungsbefolkningen?
1800-talet, introduktion (5)
Migration
- Bara i Europa?
- Transatlantisk slavhandel
totalt ca 11 milj., ca 3 på 1800-talet
- Slavhandel till Mellanöstern:
totalt ca 6 milj.
- Asien
- Indiska kontraktsarbetare
- Kinesisk migration till Sydostasien
- Kinesiska kontraktsarbetare
1800-talet, introduktion (6)
Migration
- Varför flytta?
- Push-faktorer
- Pull-faktorer
- Vilka faktorer var viktigast?
- Push (Frankrike)?
- Vilka är viktigast idag?
1800-talet, introduktion (7)
Urbanisering
-Migration inom länder till städerna
-Konsekvenser?
- Slum, politisk oro
- Boulevardsystemet (Baron Haussmann)
1800-talet, introduktion (8)
Industrialisering
Vad skall alla göra i städerna?
- Arbete inom industrin
- Den (första) industriella revolutionen
- från 1700-talet i Storbritannien
- övergång till fossila bränslen (stenkol)
- ångmaskiner
- järn- och textilindustri
- fabrikssystemet
1800-talet, introduktion (9)
Fabrikssystemets införande
-Hur skedde produktionen tidigare?
- i städer
- skråväsendet (mästare, gesäller, lärlingar)
- på landet
- förlagssystemet (jordfattiga och köpmän)
-För/nackdelar?
- flexibel tidsanvändning och arbetsintensitet
- hela produkter
1800-talet, introduktion (10)
Fabrikssystemets införande
Satirisk vers, England, 1639:
You know Munday is Sundayes brother;
Tuesday is such another;
Wednesday you must go to Church and pray;
Thursday is half holiday;
On Friday it is too late to begin to spin;
The Saturday is half-holiday agen.”
”An Old Potter,” England, 1800talets mitt:
”Man hade alltid morgnar och nätter
av veckans sista dagar, och på dem
litade man för att uppväga vad man
tidigare under veckan försummat.”
1800-talet, introduktion (11)
Fabrikssystemets införande
- Äldre arbetsorganisationen ersätts av fabrikssystemet
- fasta tider, långa arbetsdagar, klockans rytm
- okvalificerad arbetskraft, enformigt, enskilda moment
- farlig arbetsmiljö
- effektivt
- Vilket arbetssystem är ”bäst”?
- Hur ser arbetsmarknaden ut idag?
1800-talet, introduktion (12)
Industrialisering, fortsättning
- Den (andra) industriella revolutionen
- från sent 1800-tal i hela Västvärlden
- Tyskland (och USA) i framkant, England halkar efter
- forskning och utveckling
- kol > olja; järn > stål; ångmaskin > motorer
- kemisk industri (konstgödsel, färgämnen, sprängmedel)
- elektrisk industri (belysning, spårvagnar, maskiner)
- fabrikssystemet utvecklas: taylorism, fordism
1800-talet, introduktion (13)
Kommunikationsrevolutionen
- England, 1700-tal: kanaler, vägar (turnpikes)
- (Första) industriella revolutionen: järnvägar, ångbåtar
- Suezkanalen 1869, Panamakanalen 1914
- Telegraf 1837, telefon 1876, radio 1896
- Kemisk pappersframställning, nya tryckpressar, tidningar och en ny
offentlighet
- (Andra) industriella revolutionen: spårvagnar, bilism (cyklar)
- Globalisering?
1800-talet, introduktion (14)
Social omvandling
- Vilka samhällsgrupper fanns tidigare?
- adel, präster, borgare och bönder, 1:a, 2:a och 3:e ståndet
- Vilka nya samhällsgrupper uppstår?
- arbetarklass, proletärer
- medelklass (fabriksägare, men också advokater, journalister, lärare osv.)
- Skillnad mellan stånd/klass? Hur betraktar vi samhället?
- stånd: ärftligt, statiskt, kollektiv, plikter, gudagivet
- klass: mer rörligt
1800-talet, introduktion (15)
Politisk omvandling
- Hur ser de nya grupperna på sig själva och samhället?
- de moderna ideologierna
- konservatism (präster, adel)
- liberalism (medelklass)
- marxism/socialism (arbetarklass)
- nationalism, nationalstaten
- Konflikter mellan klasser och stånd, gammalt och nytt
- bönder?
1800-talet, introduktion (16)
Nationalismen och nationalstaten
- Är nationalismen ny?
- massrörelse
- ett folk, en stat
-Varför just på 1800-talet?
- industrins behov av större marknader?
- de styrandes försök att gömma sociala konflikter?
1800-talet, introduktion (17)
Nationalismen och nationalstaten
- Olika nationalistiska traditioner
- revolution mot det gamla,
medborgaranda, författning (USA)
- nationalromantik, ”Blut und Boden,”
kulturarv (Tyskland)
- Vilken slags nationalism fanns/finns i Sverige?
- Vilken är ”bäst” ur ett demokratiskt perspektiv?
1800-talet, introduktion (18)
Nationalismen och nationalstaten
- Hur byggs den moderna nationalstaten?
- kultur (dikter, (national)sånger, måleri och film)
- nationalspråk i skolan
- symboler och flaggor
- betoning av traditioner (midsommar) och kulturarv (Skansen)
- vill skapa vi-känsla inom nationen
- Hur identifierade man sig tidigare?
- stånd, religion, yrke, landskap
1800-talet, introduktion (19)
Nationalismen och nationalstaten
- Att bygga en nation
- Järnvägsstationer
- Fängelser
- Läroverk
- Logement
- Vattentorn
- osv.
1800-talet, introduktion (20)
Nationalismen
- Vad får ”ett folk, en stat” för politiska konsekvenser?
- Italiens enande 1861 (Garibaldi & Cavour)
- Tysklands enande 1871 (Bismarck)
- Splittring i Osmanska riket (Balkan, Arabvärlden)
- Splittring i Österrike (Balkan, Ungern)
- Splittring i Ryssland (Polen, Finland)
- Splittring i Sverige (Norge)
1800-talet, introduktion (21)
Imperialismen
- Afrikas delning, Berlinkonferensen (1884-1885)
- Sydostasien, Kina
- Varför just nu?
- Industrialiseringen? (Kapital, marknader, råvaror, protektionism…)
- Ideologier? (Nationalism, kristen mission, socialdarwinism, rasism…)
- Möjlighet? (Mediciner, transporter, militärmakt…)
1800-talet, introduktion (22)
Demokratisering
- Konventikelplakatets upphävande 1858
- Kommunalreform 1862
- Skråväsendet avskaffas 1864
- Ståndsriksdagen avskaffas 1866
- Landsting 1871
- Värnplikt 1901
- Rösträtt 1919/1921
- Andra länder?
1800-talet, introduktion (23)
Kvinnors emancipation, utbildning
- Tidig debattör, C. J. L. Almqvist, Det går an, 1838
- Lika arvsrätt 1845
- Ogifta kvinnor kan bli myndiga 1863
- Näringsfrihet 1864
- Kvinnlig rösträtt 1919/1921
- Folkskolan 1842
1800-talet, introduktion (24)
Sammanfattning
Imperialism
Demokratisering
Den agrara revolutionen
Nationalstaten
Den demografiska transitionen
Befolkningsökning
Migration
Utbildning
Nya ideologier
Urbanisering
Nya samhällsgrupper
Vad är orsak?
Vad är verkan?
Ömsesidig förstärkning,
positiv spiral
Industrialisering
Fabrikssystemet
Emancipation
Kommunikationsrevolutionen