Transcript Luftsäcksinflammation

Kalkoners välmående
i extrema förhållanden
Dr Jérôme NOIRAULT
I Finland är väderförhållanden mycket
tuffa.
På vintern är det väldigt kallt och torrt och
på sommaren är det varmt.
Att sköta ventilationen är svårt utan att
slösa energi: hålla temperaturen vintertid
och kontrollera dammet sommartid.
Det här klimatet och fåglarnas
goda tillväxt skapar två slags
problem.
 Luftsäcksinflammation
 Bröstbensbursit och (bröst)”knapp”.
Luftsäcksinflammation
Damm, ammoniak och temperaturen i kalkonhallen
leder tillsammans till det här problemet.
Vid luftsäcksinflammation fylls lungorna och
luftsäckarna av vätska.
Insjuknade tuppar flämtar och kan ofta dö
plötsligt (hög dödlighet nära slaktålder).
 Luftsäcksinflammationer kontaminerar
slaktprocessen ->kasseringar-> förluster för
producenten och slakteriet.
Problem i samband med
luftsäcksinflammation
Problem i samband med luftsäcksinflammation
Hjärta
Lungor
Förtjocknad luftsäck
Inflammationssekret
Problem i samband med luftsäcksinflammation
Sekret
i kroppshålighet (ca 1 l)
Bröstbensbursit- & “Knapp”problem
 Dålig skötsel, underlaget i dåligt skick, hög
tillväxttäthet, benproblem, snabb tillväxt och svag
fjäderbildning i bröstområdet ökar känsligheten för
bröstbensbursit sommartid.
När tupparna ligger mycket växer risken för
bröstbensbursit då bröstet skaver mot underlaget.
 Förlust för producent och slakteri – vid slakt
ökar antalet kasserade fåglar.
Bröstbensbursit- & “Knapp”problem
Bröstbensbursit- & “Knapp”problem
Fibrin (fästen)
Blodigt sekret
Avlagring torrämnen
Förbindelse till bröstbenet
Tillväxttäthet
Uppfödning med individtäthet och kilotäthet per
uppfödningskvadrat.
LÄNSI-KALKKUNAs produktionssätt är
uppfödningsfas och flyttning
första
Tuppar och hönor (9 – 10 st./m2) föruppföds på
samma plats 3 – 7 veckor
Efter det uppföds tuppar och hönor separat med
samma individtäthet.
Uppfödningstäthet
Tuppar och hönor föds upp på samma gård
Normalt finns det 52 % tuppar (av hämtade
individer) .
Individtäthet
= fåglar st./ m2
Vikt/m2
=individ*vikt
Vikt/m2
Från 52 kg till 63kg
70
Tupp mål
Tupp +10%
Höna mål
Höna +10%
60
Kg/m2)
50
40
30
20
10
0
1
2 3
4
5
6 7
8
9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19
IÅlder (veckor)
Uppfödningstäthet
Maksimitäthet per kvadrat är 45 – 50 kg för
höna och tupp.
Med Länsi-Kalkkunas uppfödningssystem vid
14 veckors ålder är uppfödningstätheten ca 60 kg
/ kvadrat för tuppar och 40 kg/kvadrat för hönor.
 På grund av den här orsaken är risken för
dåligt underlag och dålig luftkvalitet större hos
tuppar.
Vikt/m2
70
Tupp +10%
Hos tupp 60% av utrymmet
Höna +10%
Hos höna 40% av utrymmet
Weight/sqm (kg)
60
Från 47 kg till 52kg
50
40
30
20
10
0
1
2 3
4
5
6 7
8
9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19
Age (wks)
Uppfödningstäthet
Genom att ge tuppen 60% av golvutrymmet
efter flytten stannar vikten mellan 45 och 50 kg
per kvadrat vilket är målvikt per kvadrat när
hönorna går till slakt vecka14
För att uppnå denna täthet ges tupparna vid
sju veckors ålder eget utrymme samt 20 % av
hönornas utrymme.
När utrymmet utnyttjas bättre kan risken för
sjukdomar minska. Totalpartiets största värde
finns i tupparna.
Varför ligger fåglarna så mycket?
Skill
Ålder Längd -nad
cm
cm
vecka
1
3.5
12
20
16.5
22
22.6
2.6
Tillv./
dag
mm
2.1
0.3
Benen växer otroligt snabbt under några
veckor:: 471% under de första 11 veckorna.
Varför ligger fåglarna så mycket?
Tillväxthastigheten är sjufaldig under de första
11 veckorna jämfört med tillväxthastigheten
under de följande 10 veckorna (veckorna 12-22)
På grund av den här orsaken kan benfel uppstå
under veckorna 1-12 och fåglarna är på grund av den
snabba tillväxten trötta och ligger mycket (jämför
med barns behov av sömn och växtväxtvärk)
Fåglarna producerar den största delen av
fukten i uppfödningshallen
 För varje foderkilo som
fågeln äter dricker den ca 2 kg
vatten.
 2/3 av det här vattnet
hamnar i underlaget och
luften.
 För att avlägsna fukten
måste inneluften
med luft utifrån.
ersättas
Det är viktigt att hitta en bra balans mellan
ventilation och fuktighet
 Torrt och hårt botten: Bröstbensbursit (friction) och
luftsäcksinflammation (risk p.g.a. damm) kan
förekomma
Mjukt och vått underlag, problem i fotsulor
(pododermatitis) och bröstbensbursit (brännskada
orsakad av ammoniak) kan förekomma
På grund av den här orsaken är ventilation och
sprinklersystem viktiga för att kontrollera fukten,
dammet och ammoniakhalten
God luftkvalitet
En utmaning för uppfödare är att undvika för liten
ventilation som höjer ammoniakhalten och undvika för
kraftig ventilation som gör att det dammar (av foder,
fjädrar och torkad gödsel)
God luftkvalitet betyder för kalkoner mindre än 20
ppm ammoniak och 5 mg/m3 damm på den höjd som
fåglarna befinner sig I och för att undvika
luftsäcksinflammation (kalkoner kan tåla damm upp
till 8 mg/m3 om fåglarna inte är stressade av
ammoniak, för hög temperatur eller sjukdomar i
andningsorgan).
Bra underlag
 Det är en utmaning för uppfödaren att undvika för
svag ventilation som ger vått underlag (ammoniak) och
för kraftig ventilation som ger ett vått och hårt
underlag
 Den relativa fuktigheten i uppfödningshallen kan
höjas genom att sänka temperaturen eller genom att
öka fuktigheten med sprinklers. När luftens relativa
fuktighet hålls mellan 60-70% och underlagets
fuktighet mellan 35-40%, hålls dammängden under
kontroll och bottnen mjuk.
Underlaget
Stövelspår (5 cm djupt)
Skorpbildning
Torrt och hårt underlag
Underlaget
När underlaget är vått tillsätt kutter
 När underlaget bildar en skorpa, ta bort den del
som hårdnat och tillsätt mera kutter.
 När underlaget är torrt och hårt ska mera kutter
tillsättas
 För att kalkonen ska ha ett bra och mjukt underlag
under hela uppfödningen ska kutter tillsättas och
tillsättas om igen så att underlaget hålls bra.
Möjligheter att kontrollera ventilationen
Med en cirkulationsluftfläkt är det möjligt att öka
luftcirkulationen i uppfödningshallen men inte
luftväxlingen utifrån in till uppfödningshallen
 På vintern med luftintag direkt ovanför underlaget
(på sidoväggarna) är det mycket kallare än på andra
platser i uppfödnignshallen. Den kalla luften är tyngre
än den varma luften och kall luft sjunker ner på
golvet.
Kalkoner vill undvika kalla sidoväggar vintertid.
När luftintag, värmerör och ofta också sprinklers finns
på de här sidoväggarna är det viktigt att luften på de
här platserna blandas om väl.
Bra luftcirkulation
Dålig luftcirkulation
Bra luftcirkulation
Minimiventilation
18°C
21°C
24°C
27°C
29°C
32°C
Nödvändig minimiventilation för
Nödvändig minimiventilation för
kontroll av fukten i uppfödningshallen
kontroll av koldioxid
och som grundar sig på
vattenkonsumtion och innetemperatur
Möjligheter att kontrollera ventilationen
Cirkulationsfläkt kan testas (20 000m3/h) upphängd
i taket på en meters höjd
 Avståndet mellan två fläktar borde vara högst 12
meter (testa först också med 24 meters avstånd). 8
cirkulationsfläktar per utrymme för att åstadkomma
en bra cirkulation
Montera cirkulationspumparna nära ytterväggarna (1
m) i 80 graders vinkel i förhållande till golvet. Vinkeln
hjälper till att “lyfta” den varma luften från golvet till
taket och minskar temperaturskillnaderna vid
inloppsöppningarna.
Möjligheter att kontrollera ventilation
Sommartid kan cirkulationsfläktarnas riktning bytas på
den ena sidan och få till stånd tunnelventilation med en
extra fläkt vid ytter/gavelväggen.
Möjligheter att kontrollera ventilation
På sommaren kan tunnelventilation användas för att få till
stånd en nedkylande effekt (nedkylande luftström)
Möjligheter att påverka fåglarnas aktivitet
och bröstbensbursit
För att kontrollera det snabba tillväxtskedet
(veckorna 6-12) kan man försöka påverka fåglarnas
aktivitet
Vanligtvis varar den mörka tiden under dessa veckor
8-10 timmar.
 Man kan försöka förkorta den mörka tiden under
dessa veckor med en timme per vecka för att öka
aktiviteten (7 veckor: 14 timmar ljus/10 timmar
mörker; 10 veckor: 17 ljus/7 mörker. (Newberry, R, C.
1992. Influence of Increasing Photoperiod and Toe
Clipping on Breast Buttons of Turkeys. Poultry
Science. 71 : 1471–1479)
Möjligheter att påverka fåglars fjäderdräkt
och bröstbensbursit
 Bra fjäderdräkt på bröstet kan uppnås med näring
Hela vete- och havrekorn används 2 % från ca v. 6
till en nivå på 25 % v. 15.
 En del tuppar ligger tyvärr mycket i den här åldern
 Bland annat kan man försöka bestämma
totalmängden B-vitamiiner (B8, B12, B5 och B3-PP),
likaså tillsätta metionin, cystein och spårämnen när
man börjar utfodra med spannmål. De här är
nödvändiga för hudhälsan och fjäderskrudens
utveckling..
Utfodringsrekommendationer
AgeIn Weeks
Table C9. Recommended
Vitamin and Mineral
Supplement Specifications
Nutrient
Units
per
kg
feed
0-4
5-12
13 kill
Vitamin A
i.u
15000
10000
Vitamin D3
i.u.
5000
Vitamin E
mg
Vitamin K
Age In Weeks
Table C9. Recommended
Vitamin and Mineral
Supplement Specifications
Nutrient
Units
per
kg
feed
0-4
5-12
13 kill
8000
Biotin
μg
300
300
200
3000
2000
Choline Chloride
mg
400
150
100
100
80
50
Vitamin B12
μg
20
20
20
mg
5
3
3
Iodine
mg
2
2
2
Folic Acid
mg
3
2
2
Selenium
μg
200
200
200
Nicotinic Acid
mg
75
50
40
Pantothenic Acid
mg
25
15
15
Copper
mg
20
20
20
Riboflavin B2
mg
8
6
6
Iron
mg
50
20
20
Thiamine B1
mg
5
1
1
Manganese
mg
120
100
100
Pyridoxine B6
mg
7
5
3
Zinc
mg
100
70
70
Growing
Growing
Slutsatser 1
Reglera fuktigheten i första hand med
ventilationen, övergå sedan till att kontrollera
mängden ammoniak och damm och först sedan till
att reglera temperaturen. Vanligen vill vi på grund
av kostnaderna göra det här i omvänd ordning
Kom inåg att luftkvaliteten är viktigare än
temperaturen i uppfödningshallen.
Fuktighet, ammoniak och damm kan kontrolleras
endast genom tillräcklig ventilation och
luftcirkulation
Slutsatser 2
Fotfel, luftsäcksinflammationer och
bröstbensbursit-problem som beror på vått
eller torrt underlag, ammoniak och damm är
de viktigaste ekonomiska faktorerna viktigare än el- och uppvärmningskostnader.
Det allra viktigaste är att
använda rätt system på
rätt plats under rätt årstid.
Tack!