Transcript Rapport - Östergötlands museum

Rapport 2013:203
Antikvarisk medverkan
Medevi Brunn
Historiska rum
Medevi Brunn
Västra Ny socken
Motala kommun
Östergötlands län
Marie Hagsten
ÖSTERGÖTLANDS MUSEUM
AV D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I O C H B Y G G N A D S VÅ R D
Rapport 2013:203
Kulturhistorisk studie
Medevi Brunn
Historiska rum
Medevi Brunn
Västra Ny socken
Motala kommun
Östergötlands län
Marie Hagsten
Omslagsbilder
Framsida: Ytterdörren till Intendenten.
Baksida: Kollage av bilder från de aktuella byggnaderna.
ÖSTERGÖTLANDS MUSEUM
AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD
Box 232 • 581 02 Linköping • 013 - 23 03 00 • www.ostergotlandsmuseum.se
1
Medevi Brunn - Historiska rum
Innehåll
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6
Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Metod. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7
Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8
Kulturhistoriskt värde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9
Kort historik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10
Nedgång i beläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13
Personhistoria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13
Klassning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14
Möbler på Medevi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17
Möbler och inredningsstilar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19
Studiebesök i Dahlströmska gården i Vadstena. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23
Tapeter på Medevi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26
Björnbyggningen - beskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30
Förstugan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33
Rum 3, det första rummet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34
Rum 5, mittenrummet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36
Rum 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37
Vinden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38
Personer med anknytning till Björnbyggningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39
Björnbyggningen - åtgärdsförslag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41
Motivering till restaureringsförslaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41
Förstugan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41
Rum 3 och 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41
Rum 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45
Rum 6 och 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46
Ljungbyggningen - beskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48
Korridor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51
Rum 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54
Rum 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .56
Rum 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .59
Rum 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .60
Rum 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .62
Rum 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .63
Personer med anknytning till Ljungbyggningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .64
Ljungbyggningen - åtgärdsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .67
Motivering till restaureringsförslaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .67
Korridoren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .68
Rum 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .69
Rum 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .72
Sällskapsrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .72
Sovrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .74
2
Inledning
Intendenten - beskrivning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .76
Förstugan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .79
Rum 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .85
Rum 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .87
Fönster och dörrar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .88
Vinden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .89
Slutsats. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .92
Personer med anknytning till Intendenten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .92
Intendenten - åtgärdsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .94
Motivering till restaureringsförslag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .94
Förstugan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .94
Rum 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .96
Rum 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .99
Bondkastellet - beskrivning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .102
Korridoren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .104
Rummen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .106
Rum 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .106
Rum 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .107
Rum 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .107
Rum 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .108
Rum 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .108
Rum 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .109
Vinden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .109
Spisar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .110
Dörrar och fönster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .111
Personer med anknytning till Bondkastellet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .111
Bondkastellet - åtgärdsförslag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .113
Motivering till restaureringsförslag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .113
Korridor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .113
Rum 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .113
Rum 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .116
Källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .118
Produkter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .119
Tekniska uppgifter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .119
Bilaga 1. Inredning och rummens standard . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .120
3
Medevi Brunn - Historiska rum

4
Inledning
1451000
1452000
6506000
6505000
6504000
6504000
6505000
6506000
6507000
1450000
6507000
1449000
© Lantmäteriverket MS2008/06551
1449000
1450000
1451000
1452000
Utdrag ur digitala Fastighetskartan med Medevi Brunn markerat. Skala 1:20 000.
5
Medevi Brunn - Historiska rum
Inledning
Stiftelsen Medevi Brunnsmiljö har 2009 beviljats medel från Pro Suecia Foundation, 2011
från Claes och Greta Lagerfeldts stiftelse och 2012 från Ragnar Söderbergs stiftelse för
projektet Historiska Rum på Medevi Brunn. Arbetet har utförts av byggnadsantikvarie
Marie Hagsten vid Östergötlands museum.
Rapporten är upplagd i två delar. Den första delen innehåller historik om hur Medevi
brunns bebyggelse vuxit fram samt om det sociala klassningssystemet som inbegriper boendemiljöerna. Här finns en kort beskrivning om personhistoria och en genomgång av de
historiska möbelstilarna och generella beskrivningar av inredningsidealen. Vidare finns en
beskrivning från ett studiebesök i Dahlströmska gården i Vadstena – en miljö som har tjänat
som inspirationskälla för projektet. I en exposé presenteras tapeter från flera byggnader
i Medevi. Detta har varit ett bra underlag för att se vilka tapeter som har varit vanliga på
brunnen.
I den andra delen beskrivs undersökningen av byggnaderna Björn- och Ljungbyggningen
samt Bondkastellet och Intendenten. Här redovisas färgundersökning av snickerier, håltagning i väggarna och iakttagelser av äldre ytskikt. Här finns också en kort personhistorisk
presentation av en del personer som bott i de olika byggnaderna.
6506000
6506000
1451000
Björn
Ljung
Intendenten
Bondkastellet
© Lantmäteriverket MS2008/06551
1451000
Medevi Brunnsområde med de aktuella byggnaderna markerade. Skala 1:4000.
6
Inledning
I anslutning till varje byggnad presenteras förslag på åtgärder på hur rummen ska återskapas
med exempel på tapeter och målningsbehandling samt förslag på stilhistoriskt passande
möbler. Till åtgärdsförslaget finns en motivering.
Syfte
Syftet med projektet Historiska Rum är att få kunskapsunderlag hur rumsinteriörerna var
gestaltade under Brunnens olika tidsepoker. Syftet är också att föreslå tidsenliga möbler
och sätta in interiörerna i ett socialhistoriskt sammanhang genom att lyfta fram personer
som har anknytning till tiden och/eller de aktuella byggnaderna.
Mål
Målet är att med hjälp av renoverings- och möbleringsförslaget söka medel för att genomföra
föreslagna åtgärder så att rummen blir mer stilhistoriskt inredda, vilket kommer att bidra
till en större upplevelse att bo på Medevi brunn.
Metod
Medevi brunn har mer är 70 byggnader från 1600-, 1700- och 1800-talen. Med ett så stort
material behövdes en metod för att hitta några objekt att göra mer undersökande studier
på. Utgångspunkten i förstudien var att rummens inredningar skulle innehålla mycket av
äldre inredningsdetaljer för att en framtida renovering ska kunna utföras på ett resurssnålt och inte så omfattande sätt. En snabbinventering gjordes av byggnaderna Res, Lång,
Grå, Park, Grind, Björn, Ljung, Kungliga Kastellet, Nobis, Vobis, Wolfrathska, Enneska,
Intendenten och Bondkastellet samt Lasarettsbyggningarna. Viktig karaktärskapande inredning som eldstäder, golvmaterial, takmaterial, snickerier – som dörrar, foder, lister och
golvsocklar – samt väggbeklädnad listades. Varje inredning fick poäng efter hur mycket
som var bevarat. Maximalt kunde en inredning få 5 poäng. De inredningar som hade mest
äldre inredningsdetaljer bevarade var Ljungbyggningen, Kungliga kastellet, Nobis och
Vobis, Bondkastellet, Intendenten, Res- och Björnbyggningen samt Lasarettet. Ett annat
viktigt kriterium var att byggnaderna skulle representera de tre olika klasserna (se sid 14)
som byggnaderna var indelade i. Ljungbyggningen har varit indelad i alla tre klasserna.
Bondkastellet har varit 3 klassens hotell. Intendenten har varit 1 klassens hotell. Björnbyggningen har varit 1 och 2 klass. I diskussion med ansvarig för Hotellverksamheten och med
verksamhetsansvarig från Medevi Brunn kom vi fram till att Björn- och Ljungbyggningen
samt Intendenten och Bondkastellet skulle undersökas mer noggrant. Här beaktades synpunkter från Medevi Brunn och från Hotellet om att det är viktigt att prioritera rum som
ingår i hotellverksamheten. Fördelen är att det är många besökare som kommer att se och
uppleva de återskapade inredningarna i rummen. Nackdelen är att Kungliga Kastellet som
har den mest välbevarade interiören valdes bort. På samma grunder valdes Nobis, Vobis
och Lasarettsbyggnaderna bort.
Därefter startade undersökningen i de utvalda husen. Undersökningen gjordes vintern
2012-2013 för att inte störa under högsäsong när hotell och vandrarhem är belagt. Stor
hänsyn har också tagits till att rummen används i pågående verksamhet varför smärre och
försiktiga öppningar gjordes i väggarna för att inte skada befintliga ytskikt vilket skulle
påverka verksamheten på ett negativt sätt. Vägg- och färgundersökningar har lokaliserats
till ytor där det fanns befintliga skador och färgavskrap samt ytor bakom större möbler
och skåp eller bakom elradiatorer. Alla färger som anges är fastställda efter NCS – Natural
Color System. Alla rum har inte undersökts på samma sätt med att öppna upp i väggarnas
7
Medevi Brunn - Historiska rum
och takens ytskikt. Detta bedömdes att vara för resurskrävande i Ljungbyggningen med 10
rum och Intendenten med 4 ursprungliga sviter och i Bondkastellets 11 rum. På grund av
dessa begränsningar har inte förväntningarna riktigt infriats. Förhoppningen om att det kan
finnas äldre bevarade ytskikt i t ex Ljungbyggningen eller i rummen på Intendenten återstår.
Undersökningen har kompletterats med arkivstudier i Medevi Brunns arkiv som förvaras
på Landsarkivet i Vadstena samt intresseföreningen Medevi Brunns arkiv. Vidare har studier
gjorts i Östergötlands museums arkiv, Riksarkivet och Nordiska museets arkiv.
I Östergötlands museums arkiv fanns kopior på uppmätningsritningar av flertalet bostadshus utmed stora gången. Uppmätningarna är gjorda 1927 av Nordiska museet. I museets
arkiv finns en hel del foton från 1800-talets senare hälft på såväl personer som miljöer i
Medevi. En del foton är från den fotoateljé som fanns på Brunnen.
Nordiska Museet har en del interiörfoton och foton på möbler, alla tagna 1927-1928.
Dessa foton har varit värdefulla dokument för undersökningen.
Bakgrund
Byggnaderna och interiörerna är från olika tidsepoker och representerar olika sociala miljöer. Samma sak med möblerna, här finns allt från högklassiga stolar från 1700-talet med
stämplar från mästare i Stockholm till mer provinsiella arbeten och enkla förvaringsmöbler
från 1800-talet. Möbler som en gång var moderna blev sedan omoderna och slutligen antikviteter. Möblerna har även flyttats runt mellan husen under årens lopp och många möbler
har därför mist sin anknytning till rummen.
På 1970-talet förändrades mycket på Medevi. För första gången revs ytskikt och inredning
ut i många av husen. Det gjordes olämpliga renoveringar med tilläggsisoleringar. Fönster
byttes till moderna bågar, golven isolerades, höjdes och försågs med heltäckningsmatta.
Väggarna kläddes in med gips.
Allt för många inredningar i Medevi bär spår av 1970-talets renoveringsideal med nya
material med kort livslängd på bekostnad av äldre beprövade metoder och material. Denna
Trappuppgång i trapphuset i Intendenten, ombyggd under 1970-talet.
8
Inledning
Exempel på blandning av möbler i ett av rummen i Intendenten.
förflackning av rummens interiörer och blandning av möbler i kombination med en avsaknad
av personhistoria är bakgrunden till projektet Historiska rum, vars mål är att få tillbaka en
historisk helhet med stilriktiga interiörer i ett antal rum i kombination med möbler i samma
stil och där byggnaderna kan kopplas till historiska personer.
Kulturhistoriskt värde
De centrala delarna av Medevi Brunn förklarades som byggnadsminne 1966. 1986 begärde
Västra Ny hembygdsförening en utökning av byggnadsminnet Medevi Brunn så att byggnader tillhörande allmänna Lasarettet fick ett lagskydd. 1989 gjorde Länsstyrelsen i Östergötland
en utökning av byggnadsminnet så att det nu omfattar 70 byggnader.
De aktuella byggnaderna i den här studien omfattas av följande skyddsbestämmelser:
1.
2.
3.
4.
Byggnaderna får inte rivas eller till det yttre om- eller tillbyggas eller på annat sätt
förändras.
Beträffande Bondkastellet och Björnbyggningen får den befintliga rumsindelningen
inte förändras och ingrepp får inte göras i den fasta inredningen som snickerier,
spisar, kakelugnar samt ytskikt i golv, väggar och tak.
Området skall ägnas sådan vård och omsorg att byggnadsminnets karaktär och utseende inte förvanskas. Eventuell nybebyggelse inom detta område skall ske i samråd
med Länsstyrelsen.
Underhållsåtgärder på de byggnader som omfattas av byggnadsminnesförklaringen
skall utföras i samråd med Länsstyrelsen.
9
Medevi Brunn - Historiska rum
Kort historik
Upptäckten av det hälsosamma vattnet vid Medevi tillskrivs Urban Hjärne (1641-1724) som
var en av sin tids mest framstående vetenskapsmän. Han föddes i Nyen i den då svenska
provinsen Ingermanland och kom till Stockholm som flykting 1657. Han blev mannen på
modet och reste runt i Europa där han bl a besökte de kända kurorterna Spa och Aachen.
Han var såväl läkare som kemist och blev kunglig livmedicus och medlem i Collegium
Medicum som var föregångare till Medicinalstyrelsen och Socialstyrelsen. År 1689, ett år
efter sin upptäckt av källorna i Medevi, blev han adlad. Han var stridbar och engagerade
sig i många frågor men det är som upptäckare av Medevi Brunn han är mest känd. Han
verkade dessutom för att lägga ner häxprocesserna som drog genom landet.
Det hade länge pågått ett sökande i Sverige efter mineralkällor. Statsmakten ansåg att det
var slöseri med pengar om de välbeställda reste ner i Europa till de etablerade kurorterna.
Upptäckten av källorna på Medevi 1678 gjorde det möjligt att utveckla en svensk surbrunn
med sin speciella brunnskultur där socialt liv blandades med brunnsdrickning och läkning.
Källorna var kända redan under medeltiden och förhistorisk tid. Namnet Midhiawid
betyder offerplatsen i skogen och anknyter till källorna där man tidigare offrade. Efter
Medevis upptäckt som surbrunn formligen exploderade nya upptäckter av källor runt om
i landet, flera hundra tror man att det rörde sig om. Källorna låg på gården Stora Baggebys
ägor som tillhörde Medevi säteri vilket ägdes av riksrådet och generalguvernören över änkedrottningens livgeding Gustaf Soop, tillika lagman över Östergötland. Han lät förbättra
vägen till Medevi och byggde brunnshus.
1707 års karta visar att det då fanns åtskilliga byggnader och en tydligt reglerad plan med
en dominerande bred gång där byggnaderna grupperar sig på båda sidor om ett rektangulärt
torg. Stora Resbyggningen (11 på kartan) känns igen, den har till stor del samma rumsplan
som i dag med en genomgående korridor med rum på var sin sida. Björnbyggningen (15) är
på plats, Societetsbyggningen (19) som då omnämns som nybyggd och längst i öster Grind-
Utsnitt ur 1707 års karta. Björnbyggningens (15) planlösning med tre rum och en stor sal är utritad.
(LMS D140:41-1)
10
Inledning
byggningen (22). På norra sidan om stora gången finns Lilla Bullerbyggningen (5) (idag Park),
Småbyggningarna (4) (idag Grå) samt Tripp, Trapp och Trull (9) (idag Långbyggningen). De
senare är ditflyttade. Källaren under Kungliga Kastellet (21) är också byggd. På andra sidan
vägen i väster ligger Hospitalet (25), på samma plats som en av dagens lasarettsbyggnader;
Prästgården. En ansenlig del av husen är uppförda före 1707.
Gustav Soop efterträddes av sin son Mattias Soop och 1688 tog självaste änkedrottningen Hedvig Eleonora över ägarskapet. Sedan 1688 var Urban Hjärne brunnsläkare.
Änkedrottningen hade besökt brunnen redan 1679 och därefter varit en stark förespråkare
för verksamheten. Det var på hennes uttryckliga order som bebyggelsen fick sin strikta
placering i en barockplan där byggnaderna ligger på var sin sida utmed en bred gata som
öppnar sig mot ett torg. Hedvig Eleonora bidrog även med medel till att driva Hospitalet.
1694 blev Anna Maria Soop, syster till Mathias Soop, ägare till brunnen och vid hennes
död 1735 tog dottern Margareta Wachtmeister över. 1748 ärvdes anläggningen av hennes
son Carl Reinhold von Fersen. Notera att Medevi ägdes av kvinnor i 60 år. Under Anna
Maria Soops ägarskap byggdes Dalbyggningen. Under Margareta Wachtmeisters tid byggdes
en av lasarettsbyggningarna, den andra kan ha tillkommit lite senare under Carl Reinhold
von Fersens tid.
Släkten von Fersen har haft stor påverkan på brunnen både som ägare och med sitt inflytande i hovlivet och högadeln, vilka samlades på Medevi. Under Carl Reinholds tid uppfördes
1750 den ståtliga Stora Matsalen. Sannolikt byggdes Gamla Granskogsbyggningen som den
första enfamiljsbostaden för de som inte ville bo i hotellrummen. Under Carl Reinholds
tid drevs brunnen 1761-1781 av en arrendator, överste Fredrik Silverhjelm. Han lät bygga
Baronbyggningen (Silverhjelmska). På 1784 års karta finns ett Lakejrum upptaget vilket är
den lilla bostaden som i dag kallas för Guldhytten.
Mellan åren 1780 och 1796 ägde Mattias Odencrantz Medevi brunn. Under den perioden
skedde en stor nybyggnadsverksamhet. Han lät uppföra de båda tvillinghusen Nobis och
Vobis samt Torgbyggningen (Piperska Byggningen), Biljardbyggningen (Klockstapeln),
Bebyggelsens utbredning 1784. (LMM 05-vny-48c)
11
Medevi Brunn - Historiska rum
Schefferska och Wollfratska. Tvättstugan (idag keramikverkstad) kan vara från tiden före
1784 och är en av få bevarade servicehus. Kyrkan byggdes 1771 med medel som var insamlade från brunnsgästerna. Kyrkbyggningen tillkom på 1790-talet och omkring 1790 flyttades
en äldre byggnad från Ljungs säteri av riksrådet och Hattpartiets ledare Axel von Fersen d ä.
Mathias Odencrantz avled 1796 varvid dottern Ulla övertog ägarskapet fram till 1806. Hon
lät bygga Gamla Torgbyggningen och kanske också Doktorsbyggningen som lär vara byggd
på 1790-talet. Brunnskontoret byggdes 1801. Bergsslottet är byggt mellan 1803 och 1817.
Konteramiral Arvid Virgin ägde brunnen 1807-1821. År 1818 besökte Karl XIV Johan
brunnen och donerade medel till att bygga Kungliga Lasarettet som var till för soldater och
deras familjer. Lilla Resbyggningen byggdes efter 1817 och det nuvarande brunnshuset
uppfördes 1808. Göteborgsbyggningen är uppförd 1820. Även det kvadratiska Magasinet
(Bagarboden) kan vara från den tiden och efter 1817 byggdes brunnens minsta hus Enneska
och Nya Granskog. Arvid Virgin ägnade mycket arbete åt att förbättra jordbruket och var
en föregångsman när det gäller dränering och odling på mossmark.
När Virgin gick i konkurs drevs brunnen av några av hans kreditorer fram till 1829 när
Medevi Aktiebolag bildades. Under perioden 1831-1841 arrenderades brunnen av G F Mörner af Morlanda och hans hustru Augusta, som var dotter till Arvid Virgin. Ehrencronska
Byggningen uppfördes 1835 och två år senare byggdes Gymnastikhuset. Mellan åren 1851
och 1866 fanns en rad av underarrendatorer. Räntemästare Charles Emil Hedenstierna var
en av dom. Han blev senare ägare till brunnen för att återigen bli arrendator. Intendenten
byggdes 1855, där bodde brunnsläkaren och hade sin mottagning, övriga rum var hotell.
Under den här perioden byggdes också Bondkastellet och Apoteksbyggningen tillkom 1854.
Även Kägelbanan uppfördes under den här perioden.
År 1866 avskildes Medevi säteri från brunnen och 1873 bildades Medevi Nya Aktiebolag
vars namn ändrades till Medevi Brunn AB 1948. Det nya bolaget är ett familjebolag som
äger alla aktier. Stora Badhuset byggdes 1878 och Schweizeriet och de två paviljongerna
är från 1870-talet. Troligen uppfördes även Gamla och Nya Lasarettsbyggningen under
Utsnitt ur 1867 års karta. Kartan visar även Intendenten och Bondkastellet. (LMM 05-vny-105)
12
Inledning
1800-talets senare del, liksom Nya Torgbyggningen och Lilla Matsalen. De nu tegeltäckta
källöverbyggnaderna till Kamrer- och Amiralskällan byggdes på 1860-talet.
År 1914 byggdes Nya Lasarettspaviljongen. Matsalen på Lasarettsområdet liksom Rybodal
är från 1930 och Handelsboden uppfördes 1936.
Även under andra världskriget var Medevi Brunn öppen. Landstormens mannar var inkvarterade i Gymnastiken. Militären lät bygga ett luftbevakningstorn på en höjd i Medevi.
Östergötlands Läns Landsting tog över driften av Lasarettet 1949 och drev verksamheten
fram till 1982.
Nedgång i beläggning
Under 1800-talets senare del förändras brunnen beläggning och det kommer inte lika många
gäster som tidigare och det minskade särskilt bland första klassens gäster. Den dynamiske
brunnsintendenten Alfred Levertin beskrev i ett brev till styrelsen de dåliga förhållandena
vid brunnen, som enligt honom var orsaken till vikande beläggning. Det var det omoderna
och nedgångna badhuset, den dåliga mathållningen som berodde på dålig köksutrustning
med undermåliga ugnar och spisar, det fanns ej tillräckliga järngrytor. Små bord saknades
att äta vid i matsalen. Avsaknad av telegrafstation och behov av nya möbler i socitetslokalerna påtalades. För att råda bot på detta tyckte Levertin att styrelsen skulle ”plocka ihop
de värdefulla och antika möbler som här och var finns vilket skulle för Medevis ålder
betecknande och för dess styresmän smak hedrande.” Han lyfte också frågan om parkens
skötsel, att den måste vårdas för att ej förfalla. Han hade en radikal idé om att lasarettshjonen skulle utföra trädgårdsskötseln i parken.
Personhistoria
I många skrifter och böcker om Medevi finns beskrivningar om de kungligheter som har
bott på Medevi.
-
1687 änkedrottning Hedvig Eleonora stödde projektet med att anlägga en surbrunn
och ägde brunnen under åren 1688-1694.
1712 Konung Stanislaus av Polen.
1722 Kung Fredrik och Drottning Ulrika Eleonora.
1770 Prins Fredrik Adolf.
1783 Prinsessan Sofia Albertina.
1793 Hedvig Elisabet Charlotta.
1798 var Kung Gustav den IV Adolf på Medevi för sin hälsas skull och bodde då i
Ljungbyggningen som var det finaste huset.
1818 var Konung Karl XIV Johan här.
Runt kungligheterna följde deras adliga uppvaktning, rikets främsta ämbetsmän som vistades
vid Medevi några veckor. När de förnämsta herrskapen var här var medelklassen tvungna
att inrymmas i torp och gårdar i omgivningen och den talrika herrskapsbetjäningen fick bo
i tält på området. Brunnsgäster kom även från andra länder i Europa, de flesta utländska
gäster kom dock från Norden.
Fredrik Axel von Fersen d ä, (1719-1794), var ägare till Ljungs säteri m fl. Han flyttade sin
gamla huvudbyggning Ljungbyggningen till Medevi omkring 1789 för att ha ett ställe att
bo på när han kom för att dricka brunn och diskutera politik med sina meningsfränder i
Hattpartiet. Hattarna hade sitt säte på Medevi medan Mössorna höll till på Loka Brunn.
13
Medevi Brunn - Historiska rum
Carl von Linné var här flera gånger på sina resor genom Sverige. Den 3 augusti 1741 bodde
han här. ”Medevi brunn låg på en angenämn ort, här voro hela gator av hus uppbyggda
för gäster, som där drucko brunn. Här voro vackra alléer och ett makalöst vatten. Denna
är den äldsta surbrunn i Sverige och otvivelaktigt ännu den bästa.”
Georg Carl von Döbeln vistades på Medevi 1792.
Jöns Jacob Berzelius var brunnsläkare på Medevi 1799-1800. Listan kan göras lång över
namnkunniga och kända personer som vistades på Medevi.
Flera källor anger personer som har bott på brunnen. I Post och Inrikes tidning, sedan 1760
Inrikes Tidningar, publicerades namn på de brunnsgäster som hade anlänt till Medevi för
en termins vistelse. Några axplock från 1790-talet: Fru Riks-Rådinnan Friherrinnan Sparre,
Major Stedt med fru, Trompetaren Molander, Inspectoren Norrman med son, General
Lieutenanten och Commendeuren Pauli. Det stora flertalet är ståndspersoner men det finns
också personer ur andra stånd såsom magister, pastor, sergeant, trumpetare, doktor och
inspektor. De senare kan indelas i präst- respektive borgarståndet. Problemet är att man vet
inte var dessa personer hade sin hemvist och därmed kan de inte hittas på ett enkelt sätt.
Google-sökningar har gjorts på några namn utan att hitta rätt personer. I stora släkter går
samma namn i flera släktled varför det har varit svårt att pricka in rätt person.
En annan källa till kunskap om de boende är gåvoboken. Här antecknades skänkta medel
till fattigkassan. Allmänna lasarettets ”uslingar” var helt beroende av gåvor från de betalande
gästerna. I gåvoboken fördes noggranna uppgifter om hur mycket de betalande gästerna
skänkte till de fattiga vid Lasarettet. Namn och summa protokollfördes. Här kan man se
svart på vitt hur mycket varje ståndperson skänkte. Flertalet gäster bodde en termin. I listan
finns ibland angivet t ex Baron Netterstedt för 4 dagars vistelse. Då behövde inte övriga
gäster undra varför Baron Netterstedt inte gav så mycket till fattigkassan.
År 1803 gav Grevinnan Bielke med dotter 10 rd. Några rader längre ner kan man läsa att
Brukspatron Westerberg med Fru gav 12 rd. Inte heller i gåvoboken finns någon hemvist
angiven varför det var svårt att hitta dessa personer.
På nästa sida finns utdrag ur brevväxling från Mauritz Vallintin till Medevi Brunn angående bokning av rum inför en sommarvistelse i slutet av 1800-talet. Breven berättar mycket
om de välbärgades gästernas krav på komfort. I kapitlet om Möbler och inredning berättas
mer om arsenik i tapeter.
Klassning
Förmodligen har klassningen av byggnaderna funnits under lång tid men det finns inte beskrivet i några handlingar från 1700-talet. Men tänker man på att gästgiverier och värdshus
hade gästrum med olika standard och inredning som varierade och kostade olika så har
klassningen funnits som en spegling av de olika samhällsklasserna.
Klassningen av husen och rummen verkar ha varierat över tid. När inredningen blev
sliten och omodern ändrades klassningen neråt. Detta fungerade även omvänt. Nobis och
Vobis från 1780-talet var nyrenoverade 1898 och möblerades med nya möbler. De nyrenoverade rummen marknadsfördes som de trevligaste rummen på Medevi. Klassningen
var inget konstigt och fungerade inte exkluderande. Alla samhällsgrupper kunde komma
till Medevi, även de fattigaste i samhället som inkvarterades i Allmänna lasarettet på andra
14
Inledning
Medevi Brunn
Genom doktor Levertin har jag fått uppgift om 4 rum i en byggnad och 2 rum i
en annan.
Frågar nu, ligger dessa byggnader intill varandra? Är det många som bo uti?
Jag önskar 2 rum med 2 sängar, ett rum stort med 4 sängar annat med 2 sängar.
1 rum till att dagligen uppehålla sig i samt ett för 2 domnestiker.
Finns uti bostäderna kök?
Kan man få varmt vatten eller ska det hämtas på annat ställe och är det långt bort
ifrån bostaden? Har man friskt källvatten intill bostaden eller bringas det dit ? Är
sängarna breda och goda. Sängkläder samt skall man hava linne med sig och finns
det sådant ? Ligger bostaden intill restaurangen samt är det under botten?
Högaktningsfullt Mauritz Vallentin
Kamrer herr Bernhard Schmidt, Medevi
Jag har bestämt mig för Kastellet de 4 rummen samt dessutom de 2 på undre eller
öfre våningen. 10 sängar de bästa ni kan anskaffa och antagas att möbleringen för
övrigt är ordentlig.
Det finns väl soffor uti i en del av rummen. Vill bedja eder godhet låta undersöka
rummen funnes giftiga tapeter att de sitter under de synliga och det är lika farligt.
Likaså om det finns rullgardiner och att dessa ej är giftiga. Finnes klosett uti lägenheten eller är det utomhus och några intill bostaden?
Högaktningsfullt Mauritz Vallintin
Två av Mauritz Vallintins brev till Medevi Brunn.
15
Medevi Brunn - Historiska rum
sidan vägen. De övriga köpte boende efter ekonomiska möjligheter vilket oftast hängde
samman med social klass. Det fanns möjligheter till att laga sin egen mat. Det fanns tidigare
separata kök och under många hus var det källare där gästerna kunde förvara mat. Särskilt
bönder lär ha utnyttjat möjligheten att bo lite bättre och idka självhushållning. Det fanns
tre matsalar i klass 1-3.
Klassning, utdrag ur en handling daterad 1878 från Medevi arkiv.
Bondkastellet
3 klass
Intendenten
1 klass nr 9 A, nr 8 B nr 7 C
Kastellet (troligen Kungliga)
1 klass
Lilla Bullerbyggningen
2 och 3 klass
Ljungbyggningen
1, 2 och 3 klass
Långbyggningen
2 och 3 klass
Nobis
1 klass
Piperska
1 klass B C
Schefferska
1 och 2 klass
Stora Res
3 klass
Vobis
1 klass 1 väster och 2 väster
2 klass 1 öster, 2 öster
Wästra betjäntbyggningen
3 klass
Wolfratska
1 och 2 klass
Gamla kallbadhuset
3 klass
Klassning från Det Gamla och Nya Medevi av A Levertin 1898 (skrift)
Beskrivning av bostäderna.
Stora Res
3 klass
Lång
Från 2 och 3 trappan omändrade till 1 klass.
Göteborg
2 klass.
Park f d Bullerbyggningen är restaurerad till 1 klass
Grå
2 klass
Stora Matsalen
1 klassens matsal
Piperska och Torg
1 klass restaurerade och försedda
med nya möbler och järnsängar.
Ljung 1798 bodde här Gustav den IV Adolf. Nu 2 klassens rum.
Nya Torg
1 klass
Biljarden innehåller rakstuga och frisersalong med ingång från stora gången. På
baksidan är det 3 klassens matsal. Biljard på övervåningen.
Nobis och Vobis är de mest eftertraktade bostäderna, nyrestaurerade in och utvändigt.
Intendenten 1855
1 klassens rum. Väl möblerad
Bondkastellet
3 klassens hotell.
Det nuvarande värdshuset var tidigare andra klassens matsal men omkring 1940 upphörde
andra klassens matsal och de båda matsalarna fick samma standard. Tredje klassens matsal
hade tagits bort tidigare.
16
Inledning
Möbler på Medevi
Stiftelsen Medevi Brunnsmiljö grundades 1992. Stiftelsens primära uppgift är ”att förvärva
och underhålla möbler och andra inventarier som skall kvarbli på Medevi och där hållas
tillgängliga för allmänhet och forskare.”
Inköp av möbler och inventarier har skett ända sedan stiftelsen grundades. Fram till
2012-12-31 har stiftelsen köpt in möbler för 2 799 151 kronor. Medel att köpa in för och
att underhålla inköpta möbler för söks från olika stiftelser och fonder. Ursprungligen bidrog IKEA med en ansenlig summa pengar mot att de fick kopiera Medevimöbler att ha
till försäljning. Hittills har drygt 1 100 (1 131 stycken) möbler och inventarier köpts in från
17 byggnader på Medevi.
Möbelinköpen har huvudsakligen skett byggnad för byggnad varför en stor variation i
möbelbeståndet har erhållits. Somliga möbler kan vara Stockholmsarbeten medan andra är
tillverkade av någon lokal möbelsnickare.
Möblerna är registrerade i Östergötlands museums föremålsdatabas SOFIE, ett databasprogram som används av museer och föreningar. Programmet kan hantera föremålssamlingar och fotografiska bilder.
På Medevi finns mängder med möbler från olika stilar och tidsperioder allt från senbarock
till mer funktionella lasarettsmöbler från 1920-talet. Inköpen av möblerna är kopplade till
ägarbyten och större förändringar i driften av Medevi Brunn.
De äldsta möblerna är från senbarocken i början av 1700-talet och består av karmstolar,
en högklassig byrå med uppsats med lådor samt de enkla stegestolarna med ostoppad sits.
Ett stort antal möbler är från 1700-talets senare hälft i rokokostil. Här finns högkvalitativa
stoppade stolar, främst karmstolar, med skuren dekor av både fransk och engelsk/holländsk
typ som är Stockholmsarbeten och stämplade med snickarämbetets stämpel. Från denna tid
finns också ett antal trågsoffor. Ett stort antal rokokostolar är tillverkade hos någon lokal
snickare och har stor provinsiell charm.
Från den gustavianska perioden finns stolar med spjälknippen och oval rygg samt ett antal
nollgallerstolar, de senare tillverkade i Lindome. Från perioden finns badkarssoffor, speglar
och små nätta bord med kannelyrer. De finaste möblerna är tillverkade och signerade av
Carl Johan Wadström (1758-1816).
Windsorstolen är så karaktäristisk för Medevi så att den även går under namnet Medevistolen. Det är en avancerad pinnstol som är behagligt formad efter kroppen. Stolarna är
tillverkade i slutet av 1790-talet och är svart- eller vitmålade med förgylld dekor.
Från Karl Johan-tid finns flera sammanhållna möblemang i polerad björk. Dessa köptes
bl a in till Intendentbyggningen 1855.
Efter bolagiseringen 1873 målades många av de antika 1700-talsmöblerna vita med
förgylld dekor.
Det saknades bekväma mjuka sittmöbler. I slutet av 1800-talet köps det in ett stort antal
möbler, främst stoppade soffor i nyrokokostil.
Det är många provinsiella arbeten som imponerar. Ett stort antal speglar är tillverkade
av en spegelmakare och glasmästare Edvard Ohlin i Vadstena. Han var verksam åren 18501870. Flertalet speglar är i nyrokoko men några har kvardröjande drag av empire. Från hans
verkstad kom också ett stort antal lådspeglar. Han signerade sina speglar E Ohlin Vadstena.
Från sekelskiftet 1900 kommer en stor uppsättning möbler i nygotisk stil som kallas
för Fantasi och är tillverkade i Tidaholm. Möbeln var populär på sin tid, Selma Lagerlöf
köpte den till sitt Mårbacka. En stor uppsättning vitmålade lavoarer och byråer köptes in
i början av 1900-talet. Vid samma tid införskaffades ett stort antal funktionella spjälstolar
och pinnstolar till lasarettet.
17
Medevi Brunn - Historiska rum
I en förteckning från 1820 finns alla inventarier tillhörande hälsobrunnen upptagna. Här
återges bara sådant som har med husens inredning att göra.
59 sängar med sparlakan.
148 Sängställen med väv eller sadelgjordsbottnar.
109 Sängställen med träbottnar.
16 Nattkommoder
74 Tvättfat med kannor av porslin och 72 nattpottor av porslin.
77 Dricksglas och 74 karaffer.
8 Större speglar och 14 mindre speglar.
188 Bättre bord och 166 sämre bord.
39 Ländstolar och 40 soffor.
67 Dragkistor.
17 Nattstolar med stenkrukor.
12 Fotpallar.
5 Skänkskåp.
199 Rullgardiner och 60 enkla nättelduksgardiner samt
68 grövre nätteduksgardiner och 85 par gardiner.
De slutsatser man kan dra av detta är att 59 sängar hade sparlakan, vilket innebär draperier
som kan dras för runt sängen. Dessa sängar bör ha tillhört första klass där också de 148
sängarna med väv- eller sadelgjordsbotten hör hemma. Förmodligen var nattkommoder
en nymodighet eftersom det bara fanns 16 st, medan det fanns ca 70 tvättfat med kannor
och lika många pottor, alla är attiraljer som hör hemma i en kommod. Antalet speglar är
förvånansvärt få. Ännu är speglar en dyrbarhet och förbehållna de finaste rummen. En annan reflektion man kan göra är att gardiner eller rullgardiner måste ha varit förekommande
i alla uthyrda rum.
Innan de engelska järnsängarna köptes in på Medevi, vilket troligen inte skedde förrän
vid 1800-talets slut, så vilade gästerna i enkla låga polerade björksängar.
I von Dübens Medevi Helsobrunn och Bad från 1867 står att ”det inre erbjuder nutidens
komfort, till största delen nya möbler”. I Levertins Det Gamla och Nya Medevi från 1898
beskrivs att nya järnsängar har köpts in till Piper och Torgbyggningen och nya möbler.
Bevarad säng med sparlakan. Foto NM 1927.
18
Säng med gavlar med knoppar. Foto NM 1927.
Inledning
Möbler och inredningsstilar
Barocken ca 1660-1720
Barocken kännetecknas av rik svulstig ornamentik och mörka träslag. Stora tunga möbler
med förvaringsskåp, bockbord och länsstolar ofta med överdrivet svarvade balusterformer
eller spiralsvarvade former. Stoppade möbler förekommer, tidigare hade man en lös dyna
på träsitsen. Ornamenten var akantusrankor och snäckor i högrelief. Väggarna var klädda
med gyllenläder, träboaserade i ek eller annars hängde man gobelänger på väggarna. Taken
som bestod av synliga bjälkar målningsdekorerades.
Senbarocken ca 1720-1750, sammanfaller med Fredrik I:s tid (1720-1751)
Stilen är en övergång från barocken till rokokon och är stramare än tidigare. Under den
här perioden slår byrån, sekretären och skrivbordet igenom och blir vanliga. I salen står det
stora salsskåpet med svarvade fötter och utbyggt krön. Rummen hade en målad fotpanel.
Väggdekorationen varierade. Det förekom stofttapeter med ett mönster gjort av yllestoft
i klara färger. Tapeter av mindre pappersark tillverkade av lump och syddes ihop till våder
eller klistrades på timmerväggen. Mer exklusivt var oljemålade vävtapeter vilka även kunde
vara behandlade med vax. Taken var vackert dekorerade eller putsade. Inspirationskällan var
Frankrike för överklassen och den engelska och holländska stilen för det mer borgliga skiktet.
Mindre spelbord har böjda ben vid sargen. Stolarna blir lite bekvämare och ryggen är
böjd, formad efter kroppen. Stolarna har raka ryggbrickor, ibland med flätad rottingsits,
benen är förstärkta med ett svarvat kryss. Det var sällsynt med soffor men om de förekom
var de sammanbyggda av tre stolar.
Stolpsängar består av en enkel trästomme och botten som ram med fyra stolpar samt en
ram för upphängning av sänghimmel.
Rokokon ca 1750-1775
Den stora förändringen i inredningen får tillskrivas kakelugnen som introduceras genom
Fabian Wredes och Carl Johan Cronstedts utveckling 1767. Rummen blir varmare och
trivsammare men också renare varför det blev mer tacksamt att inreda med ljusa kulörer.
Rokokon kännetecknas av lekfull elegans där inredningen skulle bidra till att skapa ett intimt
rum där den bekväma samvaron stod i centrum, i kontrast till barockens tunga representativitet. Det var det franska hovet och aristokratin som var stilbildande. Mycket starka färger
med rosa, ljusblått, grönt och gult förekommer i inredningen. Fotpanelen ersätts med en slät
bröstning eller väggpanel med ramverk och fyllningar. Väggarna ovanför panelen bestod av
linneväv som målades med oljefärg eller lumppapp som var hopsydd till större våder eller
papper klistrad på en tjockare papp. I enklare miljöer var pappersarken klistrade direkt på
timret. Timret kunde också vara putsat så att väggen blev helt slät för att sedan dekoreras.
Det förekom målning på fri hand och schablonmålningar som gav ett upprepande mönster.
I enkla utrymmen förekom stänkmålning och schablonmålning. Ornamenten på modet var
rocialle och musslan. Den asymmetriska dekoren är det som är helt nytt för stilen. Allt är
mjukt och böljande. Man vurmar för naturen och det exotiska med inspiration från Kina
och Asien. Möbler för umgänge med spelbord och små avställningsbord för de moderna
umgängesdryckerna te, choklad och kaffe förekommer. Möblerna var lätta och praktiska
så att man kunde fälla ihop dem för att lätt röja golvet om man ville dansa. Stolarna har
svängda ben och skurna ornament. Klädseln var läder eller blom- och djurmönstrad textil.
Karmstolar utan benkryss blir vanliga. Trågsoffan med sidostöd gör nu sitt intåg i möbelsortimentet. Den kraftigt buktiga byrån på svängda ben är typisk för rokokon med rutfaner
och brännförgyllda beslag.
19
Medevi Brunn - Historiska rum
Speglarna är rektangulära med avrundade hörn upptill och med rik ornamentik upp- och
nertill. Sängen liknar den under senbarocken men den placeras med långsidan mot väggen.
Resesängen förekom även om den var stationär. Man kunde plocka isär alla delarna.
Gustavianska stilen ca 1775-1810
(Stilen kallas även Louis-seize stilen efter Ludvig XVI av Frankrike)
Den gustavianska stilen har sitt ursprung i Frankrike som en reaktion på den överlastade
rokokostilen. De då nyupptäckta fynden i Pompeji och Herculanum blev en förebild. Man
beundrade den klassiska enkelheten och stramheten i antikens formvärld och hyste en förkärlek för äkta material som natursten. Det var raka linjer och stram symmetri. Kolonner och
pilastrar samt festonger och akantusdekor blev nya antikinspirerade element i inredningen.
Inredningssnickerierna målades ofta i ljusgrått. Dörröverstycken kunde vara målade i grått,
s k grisaille- teknik. Marmorimitation på väggar blev nu särskilt vanlig. Den gjordes med
limfärg på lerklining eller papper. I mer påkostade salonger hade man linneväv som målades
med oljefärg. Våderna syddes ihop eller vändspikades. Både väv- och papperstapeter sattes
på ramar vilket gjorde att det var ganska lätt att flytta med sig tapeterna. Många gånger när
tapeter blev omoderna flyttades de till ett mindre representativt rum eller till en flygel. För
att åstadkomma en tapetrulle limmades ett 20-tal ark ihop. Papper var en hantverksmässig
produkt gjord på textillump som finfördelades till en massa. Under 1700-talet och början
av 1800-talet var pappret ljusgrått och grovt, men de importerade franska tapeterna trycktes
på ett ljust gulvitt papper.
I Sverige kom stilen att kallas för den Gustavianska eftersom Gustav III var stilens
tillskyndare. Han var själv i Versailles och blev inspirerad 1771. De svenska arkitekterna
vistades i olika omgångar i Frankrike och värvade hantverkare till Sverige för ombyggnad av
de kungliga slotten. Adeln i Sverige inspirerades och det nya modet spreds till herresätena
ute i landet. Stockholm var centrum för möbeltillverkning under hela 1700-talet och fram
till 1847 när skråväsendet avskaffades. Systemet utövade kontroll på möbeltillverkning och
hantverkare som möbelsnickare, målare och spegelmakare m fl.
Möblerna blev stramare, benen gjordes raka och avsmalnande på stolar och bord samt
försågs med kannelyrer. Stolarna stoppades och försågs med oval ryggbricka. De målades
ljusgrå och hade sits av läder eller tyg av tagel. Under den här perioden introduceras Windsorstolen med sina enkla svarvade pinnar som är formade efter ryggen. Trågsoffan ersattes
av den eleganta badkarssoffan med raka ben och ibland har den spjälor i ryggstycket. Små
konsolbord blir moderna, ofta i kombination med en spegel. Speglarna är fortfarande rektangulära men har medaljonger, urnor, lagergirlanger, voluter och pärlstavar som ornament.
Sängen blir nu en utdragbar säng och får dekorerade gavlar men har kvar sin sänghimmel.
Sengustavianska stilen ca 1784-1810
Stilen signalerar en övergång till empiren men kom att få ett eget uttryck. Det var inte bara
franskt som var förebild inom möbler och inredning, även Holland och England påverkade.
Mahogny blir det moderna träslaget kombinerat med enkla mässingslister och beslag. Gjutna
ornament i möblerna blir vanliga. Badkarssoffan blir rak och förses med spjälor. Möblerna
blir mer bekväma och får en mer rundad form i baljfåtöljen och den mjukt rundade ryggen
i sullastolen.
Empiren ca 1810-1850
Från att tidigare ha varit inspirerade av antiken kopierade man under empiren det antika formspråket. Polerad mahogny med förgyllda beslag är karaktäristiskt för stilen. Man tillverkar
hela möblemang i samma stil och klädsel. Sofforna blir större och högre. Färgerna är klara
20
Inledning
och starka. Chiffongén är tidens nya möbel. Det nya formspråket karaktäriseras av sfinxer,
gripar, delfiner, lyror och solfjädersformade bladverk. På väggarna sitter panoramatapeter
i gråskala eller i starka färger som visar exotiska platser eller antika scener. Dessa tapeter
importerades från frankrike. Såväl tapeter som möbelklädsel var randiga. En förkärlek för
marmor och porfyr märks. I Sverige sammanfaller stilen med när den blivande Karl XIV
Johan kommer till Sverige 1810.
Karl Johan-stilen är en mer folkligt borgerlig variant av empiren. I Tyskland kallas stilen
för Biedermeierstil som kan översättas med Svenssonstil. Nu användes svenska träslag
som björk, alm och körsbär. Särskilt de ljusa björkmöblerna förknippas med Karl Johanstilen. Divanbord på en kolonnformad fot tillverkas mycket. De populära björkmöblerna
tillverkades en bra bit in på 1800-talets andra halva. Stolarnas bakre ben är svängda utåt.
Ryggbrickan är svängd, formad efter kroppen eller bärs upp av två stolpar. Speglarna blir
större och högre och tillverkas av mahogny eller bronsimitation. De kan vara förgyllda och
vara försedda med marmorskiva.
Sängarna är utdragbara med dekorerade gavlar. Sängen placeras återigen med huvudet mot
väggen. Randigt är fortfarande modernt, liksom dekorativa breda tapetbårder. Konstfullt
uppsatta gardiner, oftast i vitt, ger ett ombonat intryck. Under senempiren upplöses lite av
stramheten och ryggbrickorna får mer svällande växtformer. Mässingsbeslagen ersätts av
benknoppar. Trafalgarstolen blir populär runt 1800-talets mitt. På 1800-talet blir de tryckta
papperstaperna vanliga. På industriutställningen i Paris 1839 visades tillverkning av tapeter
på rulle. Detta fick stor betydelse för den industriellt tillverkade tapeten även i Sverige. Dessa
kom att ligga på en bredd av 47 cm. Det träbaserade papperet kommer först på 1850-talet
i Sverige och flera träsliperier etableras runt om i landet. I slutet av 1800-talet var Fiskeby
pappersbruk den största tillverkaren av papper i Sverige. Norrköpings tapetfabrik köpte
papper av Fiskeby men etablerade sedan en egen tillverkning i Ljusfors.
Det finns tapeter som imiterar siden. Blad och ornament förses med streck så att de ska
skimra och se mer levande ut. Under 1800-talets första hälft blir den blå färgen mycket
populär. Tidigare hade blått tillverkats av lapis lazuli, som var en mineral och pigmentet
som kallas för ultramarin var mycket dyrbart. På 1820-talet började man tillverka pigmentet
på syntetisk väg och det blev både billigt och vanligt.
Karl Johan-stilen och nyrokoko förekommer samtidigt i inredningssammanhang. Runt
1800-talets mitt blandar man arsenik i färgen för att göra den färgbeständig. Det var främst
den gröna kulören, men även grå och ren purpur kunde vara utblandad med arsenik. 1876
förbjöds tapeter med arsenik. In på 1890-talet stämplade Kåbergs i Stockholm sina tapeter
med att de var arsenikfria.
Nystilarna ca 1850-1900
Under Eklekticismen, eller nystilarna, växlade modet för inredningar och möbler i snabbare
takt och man tog stildrag från äldre epoker.
Nygotiken har inte gjort större spår i de svenska hemmen. Medan nyrokokon blev en
naturlig fortsättning på Karl Johan-stilen. Mahogny var fortfarande vanligt i inredningen.
Framförallt är det mörka möbler och mycket fransar och stora mönster som även går igen
på både väggar och golv. Under 1800-talets senare hälft blir sittmöblerna mer stoppade
och har inte längre så tydlig plats för stildetaljer.
De praktiska linoleummattorna blir nu vanliga med kraftigt mönster i mättade kulörer.
Tillsammans med påkostade och frikostiga gardinuppsättningar blir hemmen mörka och
överlastade. Även nygustavianska möbler förekommer men blir inte lika älskade som
nyrenässansens där många tunga salsskåp och inredningar tillverkades. Nystilarnas utbredning sker tack vare ett växande borgligt skikt som tar till sig den överlastade inredningen.
21
Medevi Brunn - Historiska rum
Tapeterna var mörka och stormönstrade. Även taken var dekorerade med streckdragningar
och schabloner. Kakelugnarna blir mörkglaserade. Snickerierna målades i mörk träimitation
såsom, mahogny, ek och björk. Dörrarna målades i flera kulörer ofta i olika bruna kulörer
med inslag av lila.
På 1850-talet finns tapeter med meandermönster med marmorering som bakgrund samt
kvaderstenar.
På 1870-talet är medaljongtapeter moderna liksom tapeter med träimitation, ofta ekimitation. Medaljongtapeterna är populära även under 1880-talet då de inspireras av orienten.
På 1890-talet inspireras tapeter och inredning av renässansen.
Limfärgstapeter trycktes ända in på 1900-talet. Limfärgstrycket gav en vacker yta men
tapeten var känslig för vatten och kunde inte torkas av. I slutet av 1800-talet när de hygieniska aspekterna vinner insikt fernissas tapeter främst i hallar, förstugor och kök. Men
tapeter trycktes även i oljefärg vilket gjorde dem avtorkningsbara.
Jugend ca 1890-1920
Stilen är en motreaktion mot de tidigare historicerande nystilarna som blickade tillbaka
i tiden. Stilen kännetecknas av mycket naturalistiska former ur växtriket med organiskt
slingrande ornament. På Medevi finns stilen mest representerad i form av tapeter från tiden.
Inredning generellt
Stilhistoria och mode i all ära men många gånger fanns det en eftersläpning stilmässigt. Man
bytte möbler och ytskikt när man hade råd. Tack vare konservatism och eftersläpningar så
har många möbler överlevt fram till i dag.
Möblering under 1700-talet och 1800-talets första hälft i de flesta mindre herrgårdar och
borgliga hem präglades av enkelhet. I förstugor förvarades ved, det fanns ett bord och en
stol samt ett klädskåp. I salen var möblerna placerade på ett flexibelt sätt utmed väggarna
så att man enkelt kunde placera ut möblerna i rummet vid fest. Slagbordet var en flexibel
möbel som tog liten plats men när det fälldes upp fick många plats runt bordet. De små
fällborden med kvadratisk eller oval skiva fälldes också ner när de inte användes. Salen
innehöll ett stort antal stolar, de var klädda med läder eller tyg av tagel som var slitstarka.
Ett större skänkskåp för att förvara husgeråd fanns också. Väggarna var klädda med en
bröstpanel av trä, slät eller med ramverk och fyllningar som avslutades med en list. Därovan kunde väggen vara putsad och dekorerad med en limfärgsmålning direkt på putsen,
eller så satt en nubbad lumppapp som var målad med limfärg. Rummet kunde ha en tryckt
schablon- eller stänkdekorerad tapet. Stänkmålning var ofta vanlig i förstugor eller enklare
rum. Det var ett enkelt sätt att dölja smuts. Under empiren förekommer mer sofistikerade
stänkmålning i form av stenimitation av porfyr i mer representativa utrymmen. I salen
lever den öppna spisen kvar längre än i de övriga rummen. Spisen utgjorde en stor del av
belysningen och det satt spegel- eller mässingslampetter på väggarna vilka reflekterade ljuset.
Salen utgjorde matsalen i huset medan förmaket var ett sällskapsrum med mer bekväma
stoppade möbler, mattor och kuddar. Under empiren ändras rummets beteckning till salong.
Här fanns tidens främsta statusmöbel; spegeln, som under 1700-talet var förgylld. I mindre
bostäder var sängkammaren ett sällskapsrum. Byrå hörde till möbleringen. Fanns det ett
kabinett så stod där ett skrivbord med en skrivbordsstol men det kunde även vara placerad
i sovrummet. Sängen var omgärdad av textilier som kunde dras för på natten så att man
höll värmen. Golven var av furu och obehandlade s k skurgolv. I salen kunde golvet vara
lagt med en fris runt rummet.
22
Inledning
Det var bara i de mest exklusiva miljöerna man hade parkettgolv, stucktak, sidentapeter,
importerade möbler och målade dörröverstycken.
Av de som kom till Medevi var en del vana vid den lite enkla rustika miljön medan de
som rörde sig vid det kungliga hovet var vana vid något helt annat. Medevi kan ha betraktats
som något enkelt och pittoreskt. Troligen var brunnsgästerna mer avkopplade och inställda
på umgänge och brunnskurer än boendekomfort.
Studiebesök i Dahlströmska gården i Vadstena
Dahlströmska gården är ursprungligen från 1700-talet med mangård, stall, ladugårdar, magasin och uthus. Norra byggningen utgjorde den gamla mangårdsbyggningen. På 1830-talet
utvidgades Vadstena hospital, som har anor i medeltiden, till att omfatta gården som nu
bebyggdes med det som i dag utgör södra flygeln. Här inrymdes ”vansinniga personer
ur överklassen”. Tanken var att inredningen skulle vara modern och ståndsmässig så att
patienterna skulle känna igen sig i sin egen miljö. Patienterna hade sin egen uppassning
med sig och omfattade 1:a klassens manskön. Rummen har olika utformning beroende på
att det var olika grad av sinnessjuka personer som bodde här. Rummen är välbevarade,
kakelugnar finns kvar och flera lager tapet- och målningsbehandling speglar rådande mode
under nästan 200 år. I vissa rum har elva lager tapeter hittats. Från den äldsta tiden finns
schablonmålningar. Rummen är olika men återskapade efter de ytskikt som skrapats fram.
Snickerierna är målade med linoljefärg och taken med limfärg. I en del rum finns framskrapade originalskikt som det är möjligt att ta del av. Övriga tapeter och ytskikt är gjorda
med nya kopior efter original.
Sedan 2009 är Dahlströmska gården med de två hospitalslängorna tillgängliga för gäster
i den rum- och frukostverksamhet som nu bedrivs här. Rummens inredning representerar
olika tidsepoker. Frukostrummet har originalmålningar från 1920-talet. Byggnaderna är
byggnadsminne och är nu möblerade med möbler från tiden. Rummen har järnsängar,
kommoder, sängbord och stolar i en sammanhållen stil. Moderna installationer döljs på ett
varsamt sätt. Elcentralen döljs i en kopia av ett skåp från 1800-talets mitt. Elledningar är
varsamt dragna och strömbrytare är kopior av äldre installationer. Brandkrav med stängningsmekanism på dörrarna till rummen är löst på ett varsamt sätt så att det inte är störande
i den känsliga miljön. Samma sak gäller utrymningsvägar.
Dahlströmska gården utgör ett levande exempel på hur en kulturhistorisk miljö kan bli
ett attraktivt övernattningsalternativ. Rummen är bokade hela sommaren såväl som vår och
höst. Dahlströmska gården förenar en kulturhistoriskt värdefull miljö med moderna krav
på restaurangkök, ventilation och brandskydd utan att ge avkall på den kulturhistoriska
upplevelsen och förståelsen för den unika boendemiljön.
I början av mars 2013 gjordes ett studiebesök på gården och en av ägarna, Kajsa Langeby, visade oss runt i de båda husen och berättade om verksamheten. Alla som jobbar på
Medevi brunn var välkomna att delta i studiebesöket och Maja Rahm var den som deltog.
Dahlströmska gården är uppmärksammat i media för den kulturhistoriskt välbevarade miljön
och kan verkligen tjäna som inspirationskälla för Medevi brunn.
Läs mer om gården på www.dahlstromskagarden.se
23
Medevi Brunn - Historiska rum
Dahlströmska gården, Vadstena.
Kakelugn och tapet från 1800-talets senare hälft.
24
Hall på övervåningen i Norra flygeln.
Inledning
Dörrstängningsmekanism.
Rum med järnsängar och tidstypiska tapeter.
Rum med schablontryckta tapeter enligt förlaga
till vänster i bild. Skåp som döljer elcentral.
Rum med tidsenliga möbler och tapeter. Hink av
zinkplåt som papperskorg.
Rum med möbler och tapeter från 1800-talets
slut.
Tapetprover som tjänat som förlagor för restaureringen och är tillgängliga för besökare.
25
Medevi Brunn - Historiska rum
Tapeter på Medevi
Eftersom undersökningen är begränsad till fyra byggnader kändes det angeläget att även
studera tapeter och inredning i andra av brunnens byggnader. En stor källa till kunskap om
äldre ytskikt är Kungliga Kastellet. En byggnad som ej hyrs ut, utan används som samlingsal
för brunnsorkestern och därför inte har genomgått några moderniseringar. Eftersom huset
inte har renoverats finns här många lager tapeter bevarade. I vindsutrymmen finns också
tapetrester. På 1800-talet var alla utrymmen utnyttjade, inte minst när många gäster hade sin
betjäning med. Även om vindsrummen användes för betjäningen så var de också tapetserade.
Generellt verkar det som att Medevi inte fick tryckta tapeter förrän på 1850-60-talen.
Dessförinnan var det schablontryck i limfärgsteknik som var enkla och inte skiljde sig från
en bondgård eller stadsgård.
Synen på möbler och modernt och omodernt förändras över tid. Von Düben skriver
1867 om rummens möblering att ”det inre erbjuder nutidens komfort, till största delen
nya möbler”. 1867 är under nystilarnas tid då modeväxlingarna var snabba. Det var också
en tid när industrialismen tar fart och inredning blir industriella produkter. Det var viktigt
att locka med det nya moderna. Å andra sidan kan man läsa i en broschyr över Medevi från
1921 att ”flertalet rum prydas af antika möblemanger”.
I Alfred Levertins skrift Det Gamla och Nya Medevi från 1898 lyfter han särskilt fram
Nobis och Vobis som då är nyrestaurerade in- och utvändigt.
Kungliga Kastellet, dörr vindsvåning med flera
tapetlager.
26
Samma dörr, medaljongtapet i blått på ofärgat
papper.
Inledning
Samma dörr, tapet med tredimensionellt mönster
vilket går tillbaka på det antika formspråket.
Vanlig tapet i förstugor.
Samma dörr, tapet med rosa tryck på vitt papper.
Kungliga Kastellet, tapet i grått, nyrokoko,
1800-talets senare hälft.
Kungliga Kastellet, två lager av stänkmålning.
Kungliga Kastellet, marmorering i grått.
Kungliga Kastellet, schablonmålning.
27
Medevi Brunn - Historiska rum
Vobis, schablontryck under tapet från 1800-talets
slut.
Vobis, mönstrad tapet och tapet med ekådring i
garderob från 1800-talets slut, tidigare bostadsrum.
Societeten, blommönster i vitt och brunt på grön Societeten, medaljonger i vitt på rosa botten.
botten.
Societeten, marmorering i grått på tjock
lumppapp.
28
Societeten, schablontryck i gråblått på ljus botten.
Inledning
Intendenten, rödbrunblommig tapet på gul
botten i ett vindsrum.
Intendenten, blommönstrad tapet i gråblått i ett
vindsrum.
Piperska byggningen, schablontryck i blått på
ljusgrå botten.
Kungliga Kastellet, tapet med romber i grått på
vit botten.
29
Medevi Brunn - Historiska rum
Björnbyggningen - beskrivning
Björnbyggningen ska ha flyttats hit 1693 från Björna gård. Den hade då en sal och tre
kammare samt förstuga. Björnbyggningens planlösning syns på 1707 års karta (se sid 8).
Samma planlösning finns också omtalad i Hedin 1803 vilket tyder på att planlösningen är
oförändrad fram tills dess. Rum 3 och 5 ligger på den södra långsidan som tidigare utgjorde
husets sal. När salen delades är obekant. Byggnaden förlängdes på var sin gavelsida någon
gång efter 1817 men före 1866. Varje tillbyggnad innehöll två kammare på var sida. När
tillbyggnaderna tillkom på 1800-talet måste taket ha byggts om eftersom alla taksparrarna
har samma bearbetning av timret och samma dimensioner. Man kan ju undra varför man
återskapar ett så ålderdomligt tak. Även om tillbyggnaden gjordes strax efter 1817 var
takformen omodern.
Ännu 1867 hade byggnaden kvar sina
äldre lägre fönster. Dessa byttes i slutet av
1800-talet till höga fönster med tre spröjsade
rutor i varje båge. De nuvarande bågarna
är moderna och kopplade men har samma
spröjsindelning.
I 1848 års syn över byggnadernas renoveringsbehov omtalas att Björnbyggningen
är reveterad. ”Rappningen flerstädes affalen
och behöver bättras. Trappan upprätas och
iståndsättes. Golfven i 3:e rum tätas och
omdrevas.Tapetsering och målning i 3:e rum Träsnitt ur boken Medevi Helsobrunn (von Düben
bättras. Panelen drefves i ett rum.” Här får 1867) visar att Björnbyggningen hade små rutor.
vi veta att tre rum tapetseras om 1848. Den
30
Björnbyggningen - beskrivning
Skiss från 1800-talets slut.
Uppmätningsritning över Björnbyggningen utförd av Nordiska museet
1928.
Ritning över hur huset är disponerat i dag.
31
Medevi Brunn - Historiska rum
panelen som drevas kan inte gärna vara spontad pärlspontpanel eftersom den inte behöver
drevas. Det kan möjligen vara en väggpanel eller bröstning som åsyftas men den brukar
vara så pass tät att den inte behöver drevas. Mest troligt är att det rör sig om takbrädor. I
vindsbjälklaget finns en fyllning som fungerar som isolering. Från denna fyllningen, som i
det här fallet består av mossa, torv, barr och löv, ramlar mindre partiklar mellan springorna
vilket säkert var en olägenhet för brunnsgästerna.
Foto från ”Det Gamla Medevi” (Näsström 1928) som visar ett av rummen i
Björnbyggningen.
De tillbyggda rummen på gavlarna har öppen spis och en kakelugn. Den senare är utförd
i en modell som var vanlig under senare delen av 1800-talet.
I den äldre delen kommer man via en öppen veranda till en förstuga. Golvet är belagt
med en mönstrad plastmatta. Väggar och tak är inklädda med bred pärlspontpanel. I sydvästra hörnet finns ett utrymme som också är inklätt med panel för en varmvattenberedare.
I taket finns en lucka till vinden. Från
förstugan finns tre dörrar till de övriga
rummen och sviterna.
Mellan rum 3 och 5 finns toalett och
dusch till varje rum. Detta är tillskapat
genom att mellanväggen är flyttad så
att ett utrymme har skapats för dessa
funktioner. Samma lösning finns även i
rum 6 och 7 som är en svit om två rum.
Mellan de båda rummen finns liknande
utrymme för toalett och dusch. Den bärande timmerväggen är kvar och sedan
har man gjort ytterligare en vägg.
Kakelugnsöverstycke i Björnbyggningen.
32
Björnbyggningen - beskrivning
Förstugan
Väggarna och taket är klädda med pärlspontpanel ca 11-12 cm bred. Där varmvattenberedaren är inrymd finns en nyare vägg och här är pärlsponten ca 10 cm bred. Golvet består
av en plastmatta. En lucka finns ner till grunden. Under plastmattan finns ett trägolv av
ca 11,5 cm breda spontade brädor, av samma typ som i rum 6 och det är troligen samma
golv i rum 3.
Mycket skräp i grunden, ingen obehaglig lukt.
Färgundersökning
Väggar: Under nuvarande ljusgrå finns brun 5020-Y30R och innerst vitaktigt spackel eller
grund.
Profilerad taklist: Under vit rollad plastfärg finns grå 6010-Y30R fast gråare.
Pärlspontpanel i taket: Under vit rollad plastfärg finns gulbeige 2010-Y20R.
Fö
FFörstugan,
golvet
l under
d
plastmattan.
Förstugan, profilerad
taklist mellan väggens
och takets pärlspontpaneler.
33
Medevi Brunn - Historiska rum
Rum 3, det första rummet
Taket har en pärlspontpanel som är målad med en vit tjock modern färg. Profilerad taklist,
vitmålad. Putsade väggar som är tapetserade med en blommig tapet. Håltagning bakom
elementet på norra väggen: Små bitar tapet, två lager. Kalkbruk, reveteringspinnar, timmer.
Heltäckningsmatta i båda rummen. Vid kakelugnen i det inre rummet ligger heltäckningsmatta på spånskiva och under finns ett brädgolv ca 11,5 cm brett. Kakelugnar från slutet
av 1800-talet, runda, vita med dekorerat överstycke.
Golvlist i anslutning till kakelugnen i det inre rummet tillverkad av tätvuxit virke, enkel
med en svulstig profil 13,5 cm hög.
Foder, lister och dörrar är från 1800-talets senare del.
Färgundersökning
Golvlist: Befintlig vit över gråbrun 4005-Y20R.
Dörr mellan rummen i 3:an: Ram - nuvarande turkos täcker ljusgrått 2502-B, brun 4005Y20R fast gråare, ockragul 2030-Y30R och innerst mellangrå 3502-B. Fyllning - nuvarande
vitaktig över en vitare, brun 4010-Y30R, vitaktigt, guldockra 2030-Y20R och innerst mellangrå 3502-B. Foder - nuvarande vitaktigt över brunbeige 4010-Y30R.
Dörrkarm ut mot korridoren: Nuvarande vitaktigt täcker en grå mellan 4502-B och 5502-B
Denna färgsättning finns på alla foder i Björnbyggningen.
Håltagning på norra väggen i rum 3. Kalkbruk närmast timret och små
tapetfragment.
34
Björnbyggningen - beskrivning
Fönsterfoder
Dörrfoder
Dörrfoder, fönsterfoder och golvlist
avritade. De uppvisar likheter
med foder som var moderna under
1800-talets senare hälft. Skala 1:2.
Golvlist
Rum 3, en svit om två rum, med kakelugnen i
det första rummet.
35
Medevi Brunn - Historiska rum
Rum 5, mittenrummet
Taket har en pärlspontpanel som är målad med en vit tjock modern färg. Profilerad taklist,
vitmålad. Väggarna är putsade och tapetserade med en blommig tapet. Golvet består av
smala brädor av gran, strukna med en modern lack. Troligen har golven haft mönstrade
linoleummattor. Dörren in till toaletten har enkel halvfransk fyllning.
Färgundersökning
F d garderobsdörr, nu dörr in till toaletten: Under befintlig kulör finns en mörkgrå kulör,
mellan 5502-B och 6502-B.
Rum 5. Dörr till f d garderob som nu innehåller
dusch och toalett.
Rum 5 med kakelugn.
36
Björnbyggningen - beskrivning
Rum 6
Det är en svit om två rum. Taket har en pärlspontpanel som är målad med en vit tjock modern färg. Profilerad taklist, vitmålad. Putsade väggar som är tapetserade med en blommig
tapet. Golvet består av breda golvbrädor, lackade med en modern lack. Kakelugnar från
slutet av 1800-talet, runda vita med dekorerat överstycke.
Håltagning i det inre rummet, i sydöstra hörnet bakom en lös garderob. Ljusgult bruk med
inslag av halm. Timret omålat och inga spår av tapeter. I hörnet slutar timret och en stående
timmerstock är synlig som dock saknar gåt eller svärd. Putsen sitter på reveteringspinnar.
Rum 6. Håltagning i sydöstra hörnet.
Knuten mellan den ursprungliga byggnaden
och tillbyggnaden i öster syns i öppningen.
Rum 6. En bit av bruk med inblandning av
halm
37
Medevi Brunn - Historiska rum
Vinden
Hela vinden är isolerad med mineralull. I mitten står en tvåbent murstock och på var sida
i ytterkant finns två murstockar till de tillbyggda rummen. En mycket kraftig stock försedd
med järnband ligger mellan den mittre murstockens två ben. Sparrtak med hanbjälkar.
Takteglet ligger på ett underlag av maskinhyvlade stickor. Takstolarna är alla handhuggna
och tappade, ingen skillnad i bearbetning av timret i den äldsta mittdelen jämfört med
tillbyggnaderna. Taket är sänkt i samband med pärlspontsinredningen. Det har varit 20 cm
högre och det limfärgsmålade brädtaket ligger kvar med en fyllning av torv.
Vinden med östra murstocken.
Äldre taknivå med limfärgsmålat brädtak.
38
Björnbyggningen - beskrivning
Personer med anknytning till Björnbyggningen
Det finns uppgifter om att Charles Emile Fredrik Hedenstierna både ägde och arrenderade
brunnen. Han hade inflytande över driften av Medevi Brunn under nästan 10 år, mellan
1864 och 1873. Det finns flera fotografier på olika medlemmar av familjen Hedenstierna i
Östergötlands museums arkiv. Det verkar som att släkten ofta samlades på Medevi Brunn.
Carl Johan Gustafsson var disponent från Mjölby och bodde i Björnbyggningen omkring
1890. Han representerar en av många välbärgade gäster som sökte sig till brunnen både för
att söka bot för sina krämpor men också för att få lite förströelse.
Charles Emile Fredrik Hedenstierna (1808-1880)
Lanträntmästare Charles Emile tog över arrendet av Medevi från Augusta Mörner 1860-1864.
Han försökte genast sälja Baggeby gård, där Medevi ligger, men det var ont om spekulanter
i det dåliga ekonomiska läge som rådde. Risken fanns till och med att hälsobrunnen skulle
upphöra.
Försök gjordes för att få till stånd en ny ägarkonstellation och drivande var sannolikt
brunnsmästaren Arvid Becklin vars tjänst gått i arv i släkten i mer än 100 år. Charles Emile
hade gett Arvid Becklin och ytterligare en person fullmakt att hitta en köpare.
Det verkar som om Charles Emile var mycket angelägen om att köpet skulle bli av. Han
kunde inte ens vänta på bolagsbildningen så en av bolagsmännen, Anders-Petter Larsson,
fick själv godkänna köpeavtalet och skriva under det den 3 juli 1873. Den 1 september 1873
blev Medevi Nya Aktiebolag den nya ägaren.
Charles Emile var född i Jönköping och periodvis skriven i Mariestad. Han gifte sig
1843 vid 35 års ålder med 23-åriga Christina Sophia Charlotta Northman. De fick två
döttrar och en son som alla finns med på familjefotografiet från Medevi sommaren 1866.
Arrendet behölls inom släkten när det 1864 övergick från Charles Emile till hans svärson
löjtnanten C Fock.
Hedenstiernska släktens möte i Medevi 15/7 1866.
Charles Emile markerad.
39
Medevi Brunn - Historiska rum
Carl Johan Gustafsson (1827-1894)
Född som ende sonen till en framgångsrik kvarnägare i Mjölby kom han att utveckla företaget och bli sin tids mest framgångsrika och företagsamma man i staden.
Han började sin bana med att arbeta på Nybble, som var en större gård som familjen ägde
i Väderstad. Först omkring 1860, drygt 30 år gammal, övertog han hela verksamheten som
innehöll Nygårds och Bondgårds kvarnar med tillhörande jordbruk samt gården Nybble.
Kvarnrörelsen utvecklades och han lät uppföra nya byggnader. Nygården fick en ny stor
mangårdsbyggning där han bodde själv. Han byggde även ett stort magasin och ytterligare
byggnader på fastigheterna. Nygården ligger vid den gamla genomfarten till Skänninge
nära Svartån.
Carl Johan lät bolagisera sitt imperium 1876 under namnet Mjölby
Ströms Kvarnbolag. Som många andra framgångsrika män var han
engagerad i den kommunala verksamheten. Han var ordförande i
kommunalnämnden och verksam i taxeringskommittén, ordförande
i brandstodskommittén, ledamot i prästlöneregleringskommittén och
statistikförare för jordbruket. På grund av sin flitiga byggnadsverksamhet blev han 1866 även vald till sockenbyggmästare. Självklart
var Carl Johan även engagerad i kyrkans verksamhet och var under
många år kyrkvärd.
På grund av hälsoskäl överlät han 1891 bolaget till sönerna Carl
och Gustaf. Carl Johan Gustafsson är i skrift omskriven som en
respekterad och driftig person men som lär ha varit mest förtjust i
jordbruk och särskilt skogsbruk. Det berättas att han ogärna ville
hugga ner de många ståtliga furor som växte i hans skogar. Det var
i början av 1890-talet som han fanns inskriven i liggaren i rum 8-9
i Björnbyggningen. Hälsan sviktade och han sökte bot och lindring
Carl Johan Gustafsson
med hjälp av det hälsosamma vattnet vid Medevi Brunn.
C J Gustafssons hus Nygården i Mjölby.
40
Björnbyggningen - åtgärdsförslag
Björnbyggningen - åtgärdsförslag
Motivering till restaureringsförslaget
Björnbyggningen är ett av de äldsta husen på Medevi, hitflyttat i slutet av 1600-talet. Några
spår från den tiden återfinns inte. Byggnaden har fått sin karaktär efter ombyggnader vid
1800-talets senare del. Kakelugnarna är från 1800-talets senare del och väggarna är putsade
i alla rum. Golven är från samma tid liksom snickerier som foder, lister och dörrar. Förstugans snickerier är troligen också från samma tid. Därför förfaller det naturligt att inrikta
sig på det sena 1800-talets inredning. I förstugan får panelen i taket sitta kvar eftersom det
blir en helhet med väggar och tak med panel.
I listan över klassning av byggnadernas standard finns inte Björnbyggningen med, men
mycket tyder på att den har till hört klass 1. Förslaget utgår från detta vid val av möbler
och inredning.
Förstugan
Plastmattan avlägsnas. Golvet slipas, betsas och fernissas, se även rum 3-4. Tak och väggar är inklädda med pärlspontpanel som får vara kvar. Panelen på väggarna är bredare och
kan vara från slutet av 1800-talet. Panelen i taket är av samma utförande som panelen i
bostadsrummen som är tillkommen efter 1927. Här i förstugan passar pärlspontpanelen in
och är praktisk och lättskött.
Kulörer: Panel i taket: Gulbeige 2010-Y20R.
Taklist: Grå 6010-Y30R.
Panel på väggarna: Brun 5020-Y30R.
Rum 3 och 4
Rum 3 och 4 är en svit om två rum med kakelugn i varje rum. Båda rummen har heltäckningsmatta. Tapeterna är klistrade direkt på putsen och lossnar från sitt underlag. Alla
snickerier är målade med tjock vit modern färg som gör att snickeriernas profiler är igenmålade och inte så synliga.
Golv
Riv bort heltäckningsmattan i båda rummen och slipa golvet, som är ett smalt grangolv.
Troligen har golvet varit täckt med mönstrade linoleummattor. Golvet betsas brunt med
Herdins bets. Därefter strykes golvet tunt två gånger med golvfernissa Le Tonkinois.
Tak
Taket är klätt med pärlspontpanel med en profilerad list. Panelen har tillkommit efter 1927.
Taklisten avlägsnas hel och sparas. Taket pappspännes med takpapp och patenteras med
en mager linoljefärg och målas med limfärg. Antingen färdig cellulosalimfärg från Engvall
& Claessons eller limfärg tillredd av benlim. Taklisten ersätts med en snedställd bräda som
makuleras och limfärgsmålas.
Väggar
Det monterade IKEA-skåpet tas bort och ersätts med en byrå och en knoppbräda på väggen. Flera knoppbrädor finns bl a på vinden till Intendenten.
Väggarna är putsade och målade. Tapeterna sitter direkt på putsen och släpper från
underlaget. Tapeterna tas bort och all lös färg skrapas bort. Sugande ytor förlimmas med
41
Medevi Brunn - Historiska rum
pärllim. Väggarna makuleras med tidningsmakulatur med början vid golvsockeln. Som
klister används veteklister Hernia expert. Tidningsmakulatur ger en bra yta för tapetsering
och daterar dessutom tapetseringen inför framtiden. Väggarna tapetseras med tapeter från
omkring 1800-talets slut, t ex Theorins konditori.
Snickerier
Snickerier som dörrar, foder, fönsterbågar och karmar skrapas rena från moderna tjocka
färgskikt. Värmepistol kan användas. Ytorna behöver inte vara trärena. Det är viktigt att
spara historiska färgskikt till eftervärlden.
Kulörer: Golvlist målas i gråbrun 4005-Y20R. Fönster och omfattningar målas i brungrå
4010-Y30R. Dörrar målas ockragula 2030-Y20R.
Gardiner
Gardiner har en miljöskapande effekt för rummens inredning. Från 1800-talets mitt fram till början av 1900-talet
var denna enkla uppsättning vanlig i många sociala miljöer
och passar bra när man har lite högre fönster. Lämpliga att
använda till de fina kornischer som finns på Medevi. Ett löst
omtag med band som fästs i en enkel krok. Förekommer
både mönstrade, enfärgade och med tunt vitt bomulltyg.
Möbler
Förslag på gardinuppBjörnbyggningen har varit klass 1 och bör då haft en stilfull sättning (ur Så renoveras
möblering. Järnsängar fanns det gott om på Medevi i slutet torp och gårdar, 2011).
av 1800-talet. De var bekväma med sina resårmadrasser
och hygieniska, lätta att torka av. Alfred Levertin uppmärksammade brunnen på de antika
möblerna och att de var en tillgång. Därför kan det här kännas rätt att blanda möbler från
sent 1800-tal med några möbler från 1700-talet.
Extrasängar plockas bort och ersätts med hopfällbara extrasängar som kan användas
vid behov. Dessa skulle kunna förvaras i förstugan i ett tillskapat utrymme med hjälp av
draperi som kan dras för.
Alla IKEA-garderober plockas bort. På väggarna sätts knoppbrädor, en i sovrummet
och en vid dörren ut mot förstugan.
Tapet Theorins konditori från Lim &
Handtryck, från 1890.
42
Tapet Theorins konditori från Lim &
Handtryck, från 1890.
Björnbyggningen - åtgärdsförslag
Träsnitt, kopparstick och oljetryck från sent 1800-tal är inte särskilt dyra och skulle göra det
mer ombonat på rummen, liksom växter i fönstren och enstaka prydnadssaker. Litografier
från Medevi skulle enkelt kunna kopieras och sättas upp på väggarna.
I stället för dukar som oftast är allt för moderna men som ska skydda borden från fläckar,
vilket är behjärtansvärt, kan dessa ersättas med underlägg.
Rum 3, sovrum
I rummet föreslås en fanerad byrå med lådspegel. En stoppad nyrokokosoffa och ett bonat
björkbord samt två Karl Johan-stolar. Det var inte ovanligt att man kombinerade nyrokoko
med Karl Johan-stilen efter som de tidsmässigt ligger nära varandra. Järnsängarna var både
bekväma och hygieniska. Två sängbord placeras på var sin sida om sängarna.
Byrå och pigtittare från 1800-talets senare del
samt soffa och bord i bonad björk från samma
period står redan står i rummet.
Två Karl Johanstolar.
Exempel på järnsäng.
Sängbord placeras vid sängarna.
43
Medevi Brunn - Historiska rum
Rum 4, sällskapsrum
Det gustavianska bordet placeras vid fönstret med två vita Medevistolar på var sin sida. Spegel
och soffa i nyrokoko. Bord från 1800-talets senare hälft placeras framför soffan. De fina
franska rokokostolarna får vara kvar i rummet, då de har klätts om i samma tyg som soffan.
Soffan, spegeln och det lilla bordet blir kvar i rummet liksom de stoppade stolarna.
Windsorstolar, som också kallas
Medevistolar.
44
Bord från 1800-talets senare del.
Björnbyggningen - åtgärdsförslag
Rum 5
Golv
Golvet har smala golvbrädor som är lackade.
Slipa bort den moderna lacken, eftersträva en finslipad yta. Se rum 3-4, samma behandling.
Tak
Samma behandling som i rum 3-4.
Väggar
Samma behandling som i rum 3-4.
Tapeter
Väggarna tapetseras med tapeter från omkring 1800-talets slut, t ex Hällestrand.
Snickerier
Samma behandling som i rum 3-4.
Gardiner
Samma som i rum 3-4.
Tapet Hällestrand från Lim & Handtryck, från
1890.
Möbler
Rum 5 består av ett rum varför man måste
få plats med såväl sängar som en sittplats.
Järnsängar med små sängbord. En byrå i
mahognyfanér. En stoppad soffa från sent
1800-tal med tillhörande bord, två stolar i
Karl Johan-stil och en spegel i nyrokoko.
Soffa från 1800-talets slut.
Byrå.
45
Medevi Brunn - Historiska rum
Rum 6 och 7
Ytterligare en svit om två rum där det inre rummet, rum 6, fungerar som sovrum och det yttre
som sällskapsrum.
Golv
Golvet är ett smalt trägolv och behandlat med
modern plastlack.
Samma behandling som i rum 3-4.
Tak
Samma behandling som i rum 3-4.
Väggar
Samma behandling som i rum 3-4.
Tapet Hovdala blomma från Lim &
Handtryck, från 1890.
Tapeter
Väggarna tapetseras med tapeter från omkring
1800-talets slut, t ex Hovdala blomma i rum 6
och t ex Förde i rum 7.
Snickerier
Samma behandling som i rum 3-4.
Gardiner
Samma som i rum 3-4.
Möbler
Rum 6 sovrum
Inredning liknande som i rum 3 (se sidan 43).
Tapet Förde från Lim & Handtryck, från 1880.
Två stolar av denna modell i
senempire placeras i rummet.
46
Byrå i björkfaner.
Björnbyggningen - åtgärdsförslag
Rum 7 Sällskapsrum
Den möbelgrupp som nu är placerad är i rummet är lokalt tillverkad och lär vara ritad
och tillverkad av Abraham Nyström eller hans söner från Hållingtorp i Kristberg socken
utanför Motala, i senempirestil med de typiska Nyströmska margeriterna. Möbeln är den
enda i sitt slag på Medevi.
Ett litet gustavianskt bord och två Medevistolar placeras vid fönstret eller vid väggen
vid kakelugnen.
Möblemanget är ritat och tillverkat av
Abraham Nyström i Hållingstorp.
Bord i Karl Johan-stil i bonad björk.
Två speglar i empirestil tillverkade omkring
1800-talets mitt. Placeras en i sovrummet och en
i sällskapsrummet.
47
Medevi Brunn - Historiska rum
Ljungbyggningen - beskrivning
Ljungbyggningen lär vara gamla huvudbyggnaden på Ljungs säteri i Ljungs socken. Huset
flyttades hit någon gång mellan 1785 och 1794 av dåvarande ägaren Axel von Fersen d ä.
I Det gamla Medevi (Näsström 1928) berättar Greve Henrik Falkenberg af Bålby om Ljungbyggningen när han besöker Medevi 1836. Han minns planlösningen från det att byggnaden
stod i Ljung och att den då innehöll en stor sal, säng- och frökenskammare, förmak, grevens
rum och handkammare. Planen behölls även efter flytten. Näsström nämner att i brunnen
förvaras några rester av inredningen. Sengustavianska dörröverstycken med girlanger, medaljonger på ljusröd botten föreställande Mercurius, Justicia och Freden. I Medevi Helsobrunn
och Bad (von Düben 1867) beskrevs Ljungbyggningen och den hade då sju rum varav en
mycket stor sal. År 1878 beskrivs Ljungbyggningen ha uthyrningav såväl första som andra
och tredje klassens rum. År 1898 har Ljungbyggningen andra klassens rum.
I årsberättelsen från 1873 beskrivs en förändring av Ljungbyggningens sal till två rum och
att den skulle upplåtas till tidningsrum och att Ljungbyggningen skulle bli andra klassens
rum. Denna åtgärd kom tydligen inte till utförande förrän efter 1878.
En fråga som inställer sig är; när övergick den privata Ljungbyggningen till att tillhöra
Medevi Hälsobrunn. I en syn från 1848 finns Ljungbyggningen upptagen som en av brunnnens byggnader. Renoveringsbehovet omfattades av att yttertrappan bättrades. Taket i salen
och två rum fick en ommålning. Kittningen av fönstren kompletteras. Byggnaden verkar då
vara i gott skick eftersom det bara är några löpande underhållsåtgärder som behöver göras.
I byggnaden finns det sex 1700-talsdörrar samt en bred ytterdörr på gaveln. Alla med
gångjärn av 1700-talstyp.
Rum 6 och 8 har ingen taklist och vid mätning av takhöjden kunde konstateras att rummen är ca 15 cm lägre än övriga rum. Troligen finns taklisten kvar under masonitskivorna.
Brädtaken finns bevarade under masoniten och de har varit målade med limfärg. Troligen
48
Ljungbyggningen - beskrivning
Skiss från 1800-talets slut.
Ritning från 1928 utförd av Nordiska Museet.
Ritning över rummen i Ljungbyggningen som det ser ut i dag.
49
Medevi Brunn - Historiska rum
har det funnits pappspända tak innan masonitskivorna sattes upp. Rum 4 och 8 har öppna
spisar med kalkstensomfattningar. I rum 8 är kalkstensomfattningen mer detaljerad än den
enkla i rum 4. Rum 3 har en stor och kraftig spis med profilerade lister som ger ett äldre
intryck.
Ljungbyggningen har fått sin nuvarande
planlösning efter 1928 när Nordiska museet
gjorde sin uppmätning av byggnaden. Då
fanns en rad om sex lösa garderober som
stod i den breda korridoren. När kraven på
toalett och dusch kom föll det sig naturligt att
förse varje rum med en toalett och en dusch
på var sin sida om en smal förstuga. Genom
att korridoren var så bred gick det att ordna
denna lösning utom i rum 7 där korridoren
var för smal. Här tog man istället av rummet
för att anordna dessa faciliteter. Rum 8 och
10 hade redan garderober eller tvättrum som
nu inreddes med toalett och dusch. Eftersom
det finns flera färglager på de tillskapade
dörrarna kan ombyggnaden vara gjord redan
efter Nordiska museets dokumentation 1928.
I början av 1970-talet gjordes en stor ombyggnad av Ljungbyggningen. Fasaden putsades om. Den gamla putsen knackades ner
och fasaderna putsades med ett cementhaltigt
bruk. Invändigt gjordes stora åtgärder med
att tilläggsisolera väggarna med mineralull
och diffusionstät plast. Såväl vindsbjälklag
som bjälklag mot grunden är isolerat med
Rokokotapet från Ljungbyggningen (ur Näsström
mineralull.
1928).
Ett målat dörröverstycke från Ljungbyggningen (ur Näsström 1928).
50
Ljungbyggningen - beskrivning
Korridor
Golvet är täckt med en brun heltäckningsmatta. Taket består av breda brädor med spår av
vit limfärg som har tvättats ner. I taket finns hål efter pappspik, vilket tyder på att taket har
varit pappspänt. Väggarna är klädda med skivor som är gulmålade.
I korridoren mot norr och utanför rum 2 och 3 finns en lucka i golvet där man kan se
grunden. Grunden är sandig, torr och fin. Där ligger mycket skräp som plast, träbitar och
sågspån; material som kan ge hussvamp och röta näring. Under heltäckningsmattan finns
ett smalt spontat golv, därunder finns mineralull och spånskiva som utgör en blindbotten.
Golvet är höjt med det nya golvet och man har höjt det även i angränsande rum men där
har man lagt tillbaka de breda golvplanken. Bärande bjälkar har spår av dymlingshål vilket
tyder på att de är återanvända. På en av bjälkarna sitter en bit tapet som har ett koboltblått
blommönster i limfärg på ofärgad botten.
I utrymmet för varmvattenberedaren syns
murstocken och delar av timmerväggen ut mot
korridoren med limfärgsmålad profilerad taklist
och delar av brädtak.
Spontat trägolv under
heltäckningsmattan.
51
Medevi Brunn - Historiska rum
I norra delen av korridoren finns ett utrymme för en varmvattenberedare. Utrymmet gränsar
till rum 2 och här ser man delar av murstocken och den timrade mellanväggen. Här kan
man också se en profilerad taklist och det brädtak som finns i rummen men som där är
dolt bakom skivor.
En håltagning är gjord i väggen till rum 1. Under masonitskivor finns en stående panel
som har varit målad med rosa slamfärg.
Korridor mot söder
Korridor, utanför rum 1. Stående panel under
befintligt ytskikt.
52
Dörr mot korridor, rum 4.
Ljungbyggningen - beskrivning
Takbrädor i korridor,
spår efter pappspik.
Profilerat dörrfoder
och trycke till rum 4.
Profilerad taklist,
väggen är tilläggsisolerad.
53
Medevi Brunn - Historiska rum
Rum 2
I rummet står en öppen spis som är målad med vit limfärg i tjocka lager. I anslutning till
spisen lossades en bit av den profilerade taklisten. Under listen finns spår efter en äldre
bemålning av spisen. I botten finns en gråblå kulör med marmoreringsstreck i svart. Över
detta är en mörkare grå limfärgmålning. Den profilerade taklisten är tillverkad av frodvuxet
virke och är målad med tjocka lager limfärg och därunder finns en ljusgrå och en grågrön
kulör som är samma som övriga snickerier. Taket är inklätt med skivor som är vitmålade.
Utmed väggarna sitter en bröstpanel med fyllningar. Golvet består av breda golvbrädor som
är lackade med modern lack. Väggarna är tilläggsisolerade och tapetserade. En bröstpanel
med fyllningar sitter runt väggarna och kröns av en list. Dörren är från 1700-talet. Foder
och lister i rummen har kraftig profil med många lager färg där de senaste lagren är tjocka
vilket får till följd att profilerna är igenfyllda med färg. Dörrfodren har en profil som är
mindre svulstig än rokokons former men inte fullt så stram som många gustavianska foder
och kan vara från ca 1770-talet.
Från korridoren leder en dörr in till ett utrymme där varmvattenberedaren står. Utrymmet ligger i anslutning till rum 2. Här kan man se över den toalett som hör till rum 2. Där
finns en följare med huggspår som avslutar timmerväggen, därefter sitter en masonit. Det
kan vara spår efter en äldre dörröppning.
Ovan: Öppen spis i rum 2.
Ovan t h: Under taklisten finns den understa
limfärgen i gråblått och däröver en grå
bemålning.
T h: Spår av marmorering på spisen.
54
Ljungbyggningen - beskrivning
Taklist med äldre bemålning i grönt.
Den handhuggna taklisten.
Taklisten i rum 2 avritad. Skala 1:2.
55
Medevi Brunn - Historiska rum
Rum 3
I rummet finns en stor öppen spis med profilerade lister som är målad med flera lager vit
limfärg. I botten finns flera grå kulörer. I anslutning till taket finns en profilerad taklist som
är målad med vit limfärg. Väggarna är tilläggsisolerade och tapetserade. En målad panel
med fyllningar sitter på väggarna och avslutas med en list.
Håltagning över en lös garderob, mot norra ytterväggen. En ca 20 x 30 cm stor öppning
är gjord. Befintlig tapet är uppsatt på masonit, isolering, spånskiva, plastfolie, en mönstrad
durotapet i grått och vitt, isolering, på synligt liggande timmer sitter en bit lumppapp som
är omålad. Timret har små spår av vit limfärg.
Öppen spis i rum 3 kan ha funnits
sedan slutet av 1700-talet.
Brädtak i den lilla smatten
mellan rummet och utrymmet för dusch och toalett.
56
Ljungbyggningen - beskrivning
Nyrokokotapet i grått och vitt
i nytryck från 1960-70-talen.
Timmervägg med spår
av tjock limfärg.
Spår av limfärg och en lumppapp som sitter direkt på
timret
57
Medevi Brunn - Historiska rum
Bröstning
I rummet finns en målad bröstning som är undersökt och har följande kulörer.
Spegeln: Ytterst en gulvit, ljust gulbeige 2020-Y20R, ljust grågrön 3005-G50Y, gråblått och
mörkare grågrönt (dessa båda kulörer kan vara en lasyr som ligger mellan 5010-G50Y och
4502-B), innerst en grå kulör 2502-B.
Ramen: Ytterst en ljusgrön, ljusgrå 2502-Y, ljusgul 2020-Y20R, gråblått och mörkare
grågrönt (dessa båda kulörer kan vara en lasyr som ligger mellan 5010-G50Y och 4502-B,
innerst en ljusgrå 2502-B.
Dörr ut mot korridoren: Under befintlig lackfärg finns flera lager vit och därefter en gulvit
kulör, mörkbrun 8010-Y50R, gulbrun, vitt som bottenfärg.
Dörrfodret: Flera vitaktiga kulörer men är vitmålat i sin ursprungliga kulör.
Insidan av dörren: Under befintlig kulör finns en röd med en fernissa, 4040-Y90R, innerst
en gulvit, kan vara en grund för den röda.
Dörrarna ut mot korridoren har lite olika kulörer. Några dörrar har bara vitaktiga kulörer
och saknar den mörkbruna kulören.
Bröstpanel med färglager.
Tapeten och den ljusgrå kulören
har troligen varit samtida.
Bröstpanel som spruckit. Golvet
är höjt och en modern golvlist
sitter mot panelen.
58
Ljungbyggningen - beskrivning
Rum 4
Rummet har en öppen spis med en kalkstensomfattning och en profilerad list i krönet.
Framför spisen ligger en häll i samma röda kalksten. Fodersocklar saknas. Breda golvplank
som är lackade med modern golvlack.
Håltagning i väggen: Ytterst en gulmönstrad tapet från 1970-talet på spånskiva, en vitbeige
strukturtapet på masonitskiva från 1960-talet, mineralull, en randig tapet med blomställningar
i rosa och grått från 1940-talet, tapet med blomgirlang i vitt och ljusblått på ljust papper,
tapet med limfärgstryck i brunt från 1800-talets slut, innerst en mellanvägg av stående brädor.
Tapet i brunt och rött från1800-talets slut.
Öppen spis med omfattning av kalksten från
Ljung.
Tapet med blomgirlang i vitt och ljusblått.
59
Medevi Brunn - Historiska rum
Rum 5
Rum 5 är det minsta av rummen och saknar spår av eldstad.
Nyare dörrar ut mot korridoren
Ram: Under befintlig kulör finns ljusbrun (rosabrun) 2020-Y60R, grått 4005-G20Y fast
gråare, vitt närmast trä.
Insidan av den nyare dörren: Under befintlig kulör finns gulbeige mellan 3020-Y20R och
3030-Y20R, blank röd 4040-Y90R med en fernissa, gulvit som kan vara en grund för den
röda.
1700-talsfoder från entrésidan: Under befintlig ljus kulör finns gulvitt 1010-Y20R, ljust
brunbeige 2010-Y20R, brun 5020-Y50R fast gråare, gråblått och mörkare grågrön (dessa
båda kulörer kan vara en lasyr som ligger mellan 5010-G50Y och 4502-B), underst ljusgrå
2502-B.
Profilerad karm och dörrfoder i en
stil mellan rokoko och gustaviansk
från ca 1770-talet. Skala 1:2
Dörr halvfransk med tre fyllningar.
Stort utanpåliggande kammarlås med
platt vred, 4 platta spårskruvar.
Färg på fyllning: Turkos och vitt, gråblå
och mörkare grågrön (dessa båda kulörer kan vara en lasyr som ligger mellan
5010-G50Y och 4502-B), underst ljusgrå 2502-B.
Ram: Under befintlig kulör, vit, ljus
brunrosa 4020-Y50R, gråblå och mörkare grågrön (dessa båda kulörer kan
vara en lasyr som ligger mellan 5010G50Y och 4502-B), underst ljusgrå
2502-B.
Mellan list och fyllning: Under befintlig
kulör finns en ljusbeige 1010-Y20R,
gråbeige 3005-Y20R, grå 4005-R80B,
underst ljusgrå 2502-B.
Dörr från 1700-talet.
60
Ljungbyggningen - beskrivning
Taklist: Många lager vit limfärg, i botten mellangrå 4005-G20Y.
Håltagning bakom element: Ytterst en gulmönstrad tapet från 1970-talet som är klistrad
på spånskiva, därefter en vit papperstapet i
strukturmönster (ska likna väv) troligen 1960tal, sedan ytterligare en intetsägande tapet som
sitter samman med ovan. Direkt på obehandlat
timmer sitter en papperstapet med limfärgstryck i brunt från 1800-talets slut.
I södra delen av korridoren finns en städskrubb.
En håltagning är gjord på norra väggen: Under masonitskivor finns en vägg av liggande
timmer som är målad med rosa limfärg.
Ytterligare en håltagning är gjord; i södra
delen av korridoren mot väster: Bakom spånskiva och mineralull finns liggande timmer som
även här är struket med rosa limfärg.
Gångjärn med karnisprofil från 1700-talet.
Timmervägg som är målad med rosa limfärg.
61
Medevi Brunn - Historiska rum
Rum 8
Rum 8 är en svit om två rum. Rummet längst in har en öppen spis med en kalkstensomfattning av röd bearbetad kalksten från Ljung. Framför spisen ligger en häll av samma röda
kalksten. Båda rummen har lackat golv med breda brädor. Utmed väggarna sitter en bröstning
med fyllningar. Väggarna är tilläggsisolerade och tapetserade. I taket sitter masonitskivor
och en profilerad taklist som är målad med vit limfärg.
Öppen spis med kalkstensomfattning.
Detalj av den bearbetade kalkstensomfattningen.
62
Ljungbyggningen - beskrivning
Rum 10
I hörnet har en kakelugn stått, det finns en klack kvar och ett runt fundament av trasigt tegel.
Rummet har en något nyare dörr med enklare fyllningar och som öppnas utåt. Golvet består
av lackat brädgolv. Väggarna är tilläggsisolerade och klädda med en bröstning med fyllningar.
Färgundersökning
Fönsterkarm: Ytterst en tjock vit modern färg, gulbeige 3010-Y30R, innerst en mörkgrå
3502-B.
Rundad list över bröstning: Ytterst en turkos, mörkgrå 3502-B, rosabeige 2010-Y60R,
gråbeige 3010-Y20R, mörkgrå 4502-B, innerst en ljusgrå 2502-Y.
Ram på bröstningen: Ytterst en turkos, spackel, gulbeige 2010-Y20R, gråbeige 3005-Y20R,
mörkgrå 4502-B, det understa färglagret är 2502-Y.
En av flera delar från en
handmålad tapet som suttit i
Ljungbyggningen
Schablonmålning i Piper.
63
Medevi Brunn - Historiska rum
Personer med anknytning till Ljungbyggningen
Två personer med anknytning till Ljungbyggningen. Axel von Fersen som i egenskap av en
av landets högsta tjänstemän vistades på Medevi för att odla sina politiska kontakter, träffa
vänner och på ålderns höst dricka av det välgörande vattnet. Medevi var mycket välbesökt
på 1700-talets andra hälft och det var svårt att hitta rum. Troligen var det orsaken till att
Axel von Fersen flyttade med sig sin gamla mangårdsbyggnad till brunnen från säteriet
Ljung. Han vistades här under korta perioder om somrarna. Ljungs säteri låg bara ca fyra
mil från Medevi och krävde sin tillsyn.
Car1 von Döbeln bodde på brunnen 1789 efter att ha opererats för sin svåra huvudskada.
Man kan bara leka med tanken att dessa herrar träffades om så bara för en respektfull bugning från von Döbeln. Kanske von Fersen förhörde den unge kaptenen om skadan och
om den svenska frontens belägenhet i Finland.
Fredrik Axel von Fersen 1719 - 1794
Greve Fredrik Axel von Fersen, kallad Fersen d ä, var en av svenskt 1700-tals mäktigaste och
mest inflytelserika personer. Född 1719 i Stockholm. Föräldrarna var Hans von Fersen och
Eleonora Margareta f Wachtmeister. Släkten invandrade från Baltikum till Sverige i början
av 1700-talet (härstammar ursprungligen från norra Tyskland). Fredrik Axels politiska och
militära bana, i Sverige och ute i Europa, var både lång och prestigefylld. Tre gånger blev
han vald till lantmarskalk vid riksdagen, under en tid var han även riksråd samt ledare för
hattpartiet. Då Svenska Akademin instiftades 1786 blev han en av dess 18 ledamöter. Sin
militära bana slutade han som fältmarskalk.
Han gifte sig 1752 med grevinnan Hedvig Catharina De la Gardie, ägarinna till Löfstad,
och de fick fyra barn: Hedvig Eleonora, Hans Axel, Eva Sophie och Fabian Reinhold. Han
var ägare till Ljungs säteri och andra stora gods som Steninge, Mälsåker, Löfstad, Finnåkers
bruk och godsen Harvila och Vuojocki i Finland samt Fersenska palatset i Stockholm. Han
lät uppföra Ljungs Slott (1774-1795) som ett lantslott helt i tidens – den gustavianska klassicismens – anda. Arkitekten var Jean Eric Rehn.
Dit planerade han att dra sig tillbaka och njuta
sin ålders höst. Även Ljungs kyrka byggdes på
hans initiativ på 1790-talet för att bl a inrymma
familjen von Fersens gravkor.
Han nedtecknade sina politiska – och i
många stycken privata – minnen i dagboksform. Dessa redigerades och gavs ut av en
släkting i slutet av 1800-talet som ”Fredrik Axel
von Fersens historiska skrifter”.
Fredrik Axel avled i Stockholm 1794 och
begravdes i Riddarholmskyrkan. Några år senare flyttades han till gravkoret i Ljungs kyrka
där han och hustrun vilar tillsammans med åtta
andra personer ur familjen von Fersen.
Vid sin död var han en av Sveriges rikaste
män och lämnade efter sig ”en ofantlig rikedom däribland 218 mantal, järnbruk till
3020 skeppund smide” (= 461 956 kg), skogar
och fastigheter i Stockholm men också en stor
Porträtt av Fredrik Axel von Fersen i sina
aktiepost i Ostindiska Kompaniet.
krafts dagar, målat av Lorentz Pasch d y.
64
Ljungbyggningen - beskrivning
Georg Carl von Döbeln (1758-1820)
Georg Carl von Döbeln, som åtnjöt hjältestatus efter kriget mot Ryssland 1808-09, avbildas
ofta med ett svart silkesband runt pannan. Bandet dolde ett otäckt sår från en rysk kula. Von
Döbeln var en inbiten krigare och militär begåvning även om hans släktingar tidigt hade
försökt få honom att välja prästyrket i stället för den militära banan. Skadan i pannan fick
han vid slaget vid Porrassalmi i Finland sommaren 1789. Gustav III förde krig mot Ryssland och kapten von Döbeln var 31 år gammal när den svensk-finska truppen på 750 man
osannolikt nog besegrade den tio gånger
större ryska hären. Kulan träffade pannan,
splittrade benet och studsade sedan ut
igen. Von Döbeln överlevde men plågades så svårt av smärtorna att han på våren
tre år senare genomgick en trepanation.
Det innebar att en bit av skallen borrades
upp antingen för att lyfta det intryckta benet eller för att dränera bort var och blod.
Von Döbeln följde själv hela operationen
med en handspegel. För att vila upp sig
efter det krävande ingreppet reste han
samma sommar till Medevi där han ska
ha återhämtat sig förvånansvärt snabbt.
Efter några år av fred tog den militära
karriären fart igen, han befordrades flera
gånger och upphöjdes till friherre 1809.
Fyra år senare ställdes han inför krigsrätt
och dömdes till arkebusering. Karl XIV
Johan mildrade domen till fängelse, men
också det straffet efterskänktes och 1815
fick von Döbeln en förläning i Pommern
Georg Carl von Döbeln
och utnämndes därefter till ständig ord(från Wikipedia).
förande i krigshovrätten. Trots det levde
han den sista tiden under knappa förhållanden på Lilla Trädgårdsgatan i Stockholm där han
också ligger begravd på Johannes kyrkogård. Som person ska von Döbeln ha varit ombytlig
och haft stora humörsvängningar. Mycket av personlighet och humör styrs av storhjärnans
främre lober och kanske förändrades hans lynne efter skadan vid Porrassalmi. 40 år efter von
Döbelns död restes gravstenenen med inskriptionen ”Striderna vid Porosalmi, Sikajocki,
Lappo och Jutas vittna om hans hjeltemod vid fäderneslandets försvar”.
65
Medevi Brunn - Historiska rum
66
Schablontryckt tapet som har suttit i
Ljungbyggningen. NM 1927.
Blommönstrad tapet från 1800-talets slut.
Marmorerad spis. NM 1927.
Tapet oljemålad på väv. Tapeten har suttit i
Ljungbyggningen. NM 1927.
Sparlakanssäng (ur Näsström 1928).
Ljungbyggningen - åtgärdsförslag
Ljungbyggningen - åtgärdsförslag
Motivering till restaureringsförslaget
Ljungbyggningen flyttades hit någon gång mellan 1785 och 1794. Byggnaden finns inte med
på 1784 års karta och 1794 dör Axel von Fersen. År 1798 bor Gustav IV i Ljungbyggningen
vid sitt besök i Medevi. Eftersom Axel von Fersen är en av landets rikaste och mäktigaste
män bör Ljungbyggningen vara modernt och exklusivt inredd. Ljungbyggningen har inte
kvar sin ursprungliga planlösning men två av rummen har stora öppna spisar vilka ger ett
ålderdomligt intryck. Vidare finns två spisar som har omfattningar av huggen kalksten vilka
kan vara kvar från den ursprungliga planlösningen. En äldre rumsplan finns bevarad och
är troligen från 1800-talets slut. Då finns ett rum som motsvarar rum 3. Där sviten rum 8
ligger var då matsal. Planlösningen med korridoren är tillkommen strax efter 1927. Det vet
vi tack vare Nordiska Museets uppmätningsritning från 1927 som visar en äldre planlösning med en bredare korridor och lösa garderober i korridoren. Åtgärdsförslaget innebär
att korridoren får tillbaka sitt utseende som den hade omkring 1930 när rummen hade fått
toalettrum och nya dörrar mot korridoren vilket gjorde korridoren mycket mindre. I Rum
3 och 8 återskapas så långt det är möjligt det sena 1700-talets karaktär. En viktig del i detta
är att kunna rekonstruera den tapet som har suttit i byggnaden. Foto och tapetfragment
skulle kunna bidra till att framställa en ny tapet som skulle sättas upp i rum 8. Förslaget
utgår från att von Fersen hade mycket moderna möbler blandat med inslag av äldre möbler.
Von Fersens egna möbler finns förmodligen inte kvar, utan här används de möbler som
finns bevarade på brunnen. Inför kungabesöket 1798 gjordes säkert förbättringar både vad
gäller inredning och möblering. I rum 3 finns förslag på tapeter från Handtryckta tapeter
vilka är framtagna efter förlagor i högreståndsmiljöer från 1700-talets slut. Stolpsängar med
sparlakan är inte svårt att rekonstruera. De förebilder som finns framtagna är dock gjorda
för museimiljöer. För att få en bra komfort bör man lägga in en bra resårmadrass.
Förslaget innebär att den väl tilltagna tilläggsisoleringen avlägsnas. Här bör man även
tänka på byggnadens utvändiga cementhaltiga puts som spricker i långa horisontella sprickor,
utmed timrets längdriktning. Sprickorna gör att mer fukt tränger in i fasaden vilket inte är
bra för de invändiga ytskikten. Det bästa vore om befintlig puts ersätts med kalkbruk och
att plast och mineralull avlägsnas innan stora åtgärder genomförs i interiörerna.
67
Medevi Brunn - Historiska rum
Korridoren
Korridoren är rymlig och här kan man även fortsättningsvis möblera med Fantasi som
är en möbel från 1900-talets början, men man kan mycket väl ha äldre möbler, bara man
konsekvent använder samma stil på alla möbler som placeras ut.
Golv
Ta bort heltäckningsmattan. Slipa golvet. Eftersträva att få
en finslipad yta. Golvet betsas med Hedins bets för att sedan
strykas med fernissa två gånger vilket ger en hållbar yta. Använd
Le Tonkinois golvolja.
Tak
Patentera taket med vit oljefärg och måla med vit limfärg
tillredd av färdigblandat cellulosalim, finns hos Engvall &
Claessons, annars tillreds den av benlim.
Väggar
Masonitskivor på väggarna i korridoren plockas bort så att
rosamålad panel och timmerväggar blir synliga. Väggarna
målas med rosa limfärg.
Snickerier
Dörrar och foder skrapas så att all lös färg avlägsnas och målas
med en vit färg som bryts med lite svart.
Möbler
I dag står möbler ur Fantasi-sviten utplacerade i korridoren.
Dörr och foder som föreslås
vitmålas.
Korridor i Ljungbyggningen.
68
Timmervägg i städskrubb struken med rosa
limfärg.
Ljungbyggningen - åtgärdsförslag
Rum 3
På väggen spikas en knoppbräda upp så att kläder kan hängas upp.
Golv
Golvet består av breda golvbrädor som
är behandlade med en modern plastlack.
Målet är att få tillbaka ett skurgolv.
Golvet slipas och behandlas som ett
skurgolv med en skurning med kallvatten och såpa ca en gång om året.
Tak
Taket består av masonitskivor som är
vitmålade. Skarvarna syns på ett oskönt
sätt och i vissa rum är skivorna lösa.
Utmed taket finns en vackert profilerad
taklist som är målad med vit limfärg.
Taklisten lossas försiktigt med hjälp
av träkilar. Masonitskivorna avlägsnas.
Under finns troligen ett pappspänt tak.
Pappen lossas försiktigt för att se vad Brädgolv som föreslås slipas.
som finns under pappspänningen. Det
kan finnas rester efter en linneväv. I de flesta högreståndsmiljöer var det vanligt med vävspännda tak. Linneväv spänns i taket och stryks med pärllim, därefter målas med limfärg.
Efter det att väggarna är omtapetserade spikas taklisten tillbaka efter rengöring och målas
med limfärg.
Väggar
I dag är alla ytterväggar tilläggsisolerade med plastskikt, mineralull och masonitskivor.
Väggarna bygger ut ca 10 cm från taklisten vilket ser konstigt ut. Bröstningen som finns i
rummet har plockats bort när väggarna isolerades och sedan satts tillbaka. Plocka försiktigt
ner bröstningen. Därefter rensas väggarna från all isolering. På timmerväggarna görs en
pappspänning som underlag för tapetseringen. Bröstningen sätts tillbaka.
En färdigtryckt tapet föreslås, som
är randig med en blomsterslinga i blått.
Alternativt en blå och vit blommig tapet
med randeffekt som är typisk för det
sena 1700-talet.
Snickerier
I dag är snickerierna målade med fem
lager färg. Färglagren gör att profilerna
blir mindre distinkta. All lös färg skrapas
bort och det moderna senast målade
färgskiktet skrapas bort helt. Värmepistol bör helst inte användas.
Dörrar, foder, fönster och bröstning
målas med den ljusgrå kulör som finns
i botten 2502-B.
Bröstning med modern golvlist.
69
Medevi Brunn - Historiska rum
Golvlist
Golvlisten är modern och brunlaserad. Den ersätts med en enkel ca 5-6 cm hög list med
en enkel avfasning. På grund av att golvet är höjt försvinner bröstningen ner i golvet och
därför kan inte listen vara högre.
Golvlisten målas i samma ljusgrå kulör 2502-B för att inte dra blickarna till sig på grund
av höjningen av golvet.
Tapeter
Väggarna tapetseras med tapeter från omkring
1700-talets slut.
Spis
Spisen rengöres från gammal krita och limfärg. I samband med detta görs en undersökning av spisen för
att få svar på hur den har varit dekorerad. Sprickor
och skador kratsas ur och lagas med en blandning av
gips och kalkbruk. Ytan strykes med limfärg när det
är fastställt hur spisen kan ha sett ut. Flertalet spisar
på Medevi har varit dekorerade under olika epoker
och i olika kulörer men gråskalan har varit vanligast.
Gardiner
Gardiner har en miljöskapande effekt för rummens
inredning. I slutet av 1700-talet i herrgårdsmiljöer var
långgardiner med en rynkad kappa vanliga. Skissen
Blomsterslinga, tapet från 1700-talets slut. Från
Handtryckta tapeter.
70
Kraftfullt dekorerad öppen spis i Gamla
Granskogsbyggningen. Foto NM 1927.
Hermine, från 1790-talet. Från Handtryckta
tapeter.
Ljungbyggningen - åtgärdsförslag
Förslag på gardinuppsättning (ur Så renoveras
torp och gårdar, 2011).
visar hur de sys med en enkel kanal där en stång träs igenom. Kappan kan göras i olika
längd beroende på fönstrets höjd. Band i avvikande kulör knyts enligt skissen. Tunt vitt
bomullstyg används.
Möbler
Rummet är inte stort men här måste de nödvändiga funktionerna in. En stolpsäng med
sparlakan är en viktig tidsmarkör. En sengustaviansk sekretär som också innehåller lådor för
klädförvaring. En trumeauspegel från sent 1700-tal, svart med förgyllning, och två svarta
Medevistolar samt ett svart sengustavianskt bord (bilden visar ett vitt bord men de finns i
svart). De svarta möblerna blev högsta mode under 1700-talets slut.
Sengustavianskt bord.
Sengustaviansk sekretär.
Trumeauspegel från
1700-talets slut.
Medevistol från 1790-talet.
Rekonstruerad 1700-tals säng, Hofgrens
säteri.
71
Medevi Brunn - Historiska rum
Rum 8
Två rum där det inre föreslås till sovrum och det yttre sällskapsrum. I rummet placeras
knoppbrädor för att kunna hänga upp ytterkläder.
Sällskapsrum
Rummet är något större än det inre och passar därför bättre som sällskapsrum. Annars är
det inre rummet försett med en öppen spis vilket är mer vanligt i ett sällskapsrum.
Golv
Samma behandling som i rum 3.
Tak
Samma behandling som i rum 3.
Väggar
I dag är alla ytterväggar tilläggsisolerade med plastskikt, mineralull och masonitskivor.
Väggarna bygger ut ca 10 cm från taklisten vilket ser konstigt ut. Bröstningen som finns i
rummet har plockats bort när väggarna isolerades och sedan satts tillbaka. Plocka försiktigt
ner bröstningen. Därefter rensas väggarna från all isolering. På timmerväggarna görs en
pappspänning som underlag för den målade tapet som föreslås. Med utgångspunkt från
bevarade tapetbitar och Nordiska museets foto görs en rekonstruktion av den målade tapet
som suttit i byggnaden. Att återskapa tapeten är ett särskilt projekt.
Fragment av handmålad tapet från
Ljungbyggningen.
Rester av en tapet som suttit i Ljungbyggningen. Foto
NM 1927.
72
Ljungbyggningen - åtgärdsförslag
Golvlist
Samma behandling som i rum 3.
Snickerier
Samma behandling som i rum 3.
Spis
I dag finns en nisch efter en kakelugn kvar i
rummet. Framför nischen är en IKEA garderob
placerad så att nischen inte upplevs.
Garderoben plockas bort och modern färg
skrapas och avlägsnas med hjälp av färgborttagningsmedel. Sprickor och putsbortfall lagas
upp med kalkbruk och gips. Nischen målas med
matt linoljefärg.
Gardiner
Samma som i rum 3.
Möbler
I rummet placeras en grupp bestående av en soffa
och två karmstolar från sengustaviansk tid. Dessa
var allra högsta mode och var svartmålade med
förgylld dekor. Möblerna kallas 0-stol respektive
0-soffa på grund av det 0-formade gallret på
ryggbrickan. Som soffbord föreslås ett litet rokokobord. En mycket fin senbarock byrå avviker
också från den sengustavianska stilen. Men som
så många andra hemmiljöer så finns det oftast en
blandning av möbler, sånt man är van vid och
tycker om. Självklart finns det en spegel i rummet.
Sengustaviansk spegel Karmstol, s k 0-stol,
krönt av en rosett
sengustaviansk.
med ramfält.
Bakom den lösa garderoben döljs
kakelugnsnischen.
Byrå, senbarock. Foto NM 1927.
Ett bord i rokoko från 1700-talets
senare hälft. Foto NM 1927.
73
Medevi Brunn - Historiska rum
Sovrum
På väggen spikas en knoppbräda upp för upphängning av kläder.
Golv
Samma behandling som i rum 3.
Tak
Samma behandling som i rum 3.
Väggar
Samma behandling som i rum 3.
Snickerier
Samma behandling som i rum 3.
Spis
Den öppna spisen har en omfattning av huggen och bearbetad röd kalksten. Samma typ
av röd kalksten som ännu bryts i ett kalkbrott på Ljungs säteri. Spisen är ommurad och
förändrad i sockeln. På fotot från 1927 har den sin ursprungliga form och en marmorering.
Spisen lagas upp och muras om så att den får tillbaka den form som fotot visar. Gammal
krita och limfärg tvättas ner och i samband med detta görs en mer detaljerad undersökning
för att om möjligt få svar på hur spisen varit målad i sitt ursprungliga utförande.
Öppen spis i det föreslagna sovrummet.
74
Ljungbyggningen rum 8, sovrummet med
den öppna spisen marmorerad.
Ljungbyggningen - åtgärdsförslag
Gardiner
Samma som i rum 3.
Möbler
Sovrummet är inte stort och det kommer att upptas av en stolpsäng, ett litet vitt bord och
två vita Windsorstolar, s k Medevistolar, och en spegel, allt i sengustaviansk stil.
Sengustavianskt bord.
Rekonstruerad sparlakansäng, 1700-talet, Hofgren
säteri.
Medevistol, vit.
Förgylld sengustaviansk spegel med
genombrutet krön med lagerfestonger.
75
Medevi Brunn - Historiska rum
Intendenten - beskrivning
Byggd 1853-1855 för brunnsläkaren och hans mottagning och för hotellgäster. von Düben
beskriver Intendenten i sin bok Medevi Helsobrunn från 1867 så här: ”Intendenten har 24
första klassens rum och åtskilliga domesticrum på vinden. Ännu icke rappad är den till
färgen grå och timret ligger i dagen. Rappad blir den ännu varmare än den är.”
Ursprungligen var det fyra sviter med tre rum på bottenvåningen. Två rum var försedda
med kakelugnar och ett rum för betjäning saknade eldstad. I bolagsstyrelsens protokoll
från 1973 beskrivs att åtta betjäntrum i Intendenten ska göras om till boningsrum. Därmed
bygger man igen förbindelsen mellan rummen. Kakelugnarna i de fyra mindre rummen
revs i samband med att rummen på bottenvåningen byggdes om till toalett och duschrum
1973 efter ritningar av arkitekt Leif Andersson Linköping. Arbetena bekostades av Bångska
stiftelsen. Rummen byggdes om så att det blev fyra enkelrum och fyra dubbelrum på bottenvåningen. När mellanrummet byggdes om försvann förståelsen för hur sviterna med
rum för betjäning en gång fungerade. Ännu finns kakelugnsnischerna kvar. På övervåningen
fanns samma planlösning med fyra sviter. Här gjordes en längsgående korridor på norra
sidan vilket resulterade i att storleken på rummen minskades på den norra sidan. Dörrar
och foder och lister har återanvänts.
De stora rummen på gavlarna har förändrats genom att man har satt igen fönstren mot
gavlarna på östra och västra sidan. På Nordiska museets ritningar från 1928 är fönstren på
bottenvåningens gavlar igensatta medan de i övervåningen ännu är öppningsbara. I dag är
det svårt att se att fönstren är förbyggda eftersom bågarna sitter kvar och det är till och med
trådgardiner bakom en tjärpappsklädd skiva. En tänkbar orsak kan vara att rummen var
svårmöblerade och behovet av garderober krävde en lösning. Resultatet blev en balanserad
lösning med en garderob på var sida om de båda sängarna. En bidragande orsak kan vara
att det var opraktiskt med fönster bakom sänggavlarna.
76
Intendenten - beskrivning
Skiss från 1800-talets slut.
Ritning Intendentens bottenvåning
NM 1928.
Ritning Intendentens övervåning
NM 1928.
77
Medevi Brunn - Historiska rum
Foto ur Näsström Det Gamla Medevi, 1928.
Ett av åtta blindfönster på byggnadens entresidor.
Plan över Intendentens bottenvåning
som den ser ut idag.
78
Intendenten - beskrivning
Förstugan
Förstuga med trappa till övervåningen. Både förstugan och trappan samt vilplan är klädda
med en brun heltäckningsmatta. Heltäckningsmattan är klistrad på en grå melerad plastmatta och därefter en masonit som fungerar som underlag till plastmattan. Därunder ligger
ett spontat obehandlat brädgolv som troligen varit täckt av en linoleummatta eftersom det
inte är så slitet.
Väggarna i förstugan är klädda med gipsskivor som är tapetserade. Under trappan finns
en städskrubb med vask. I skrubben finns en obehaglig lukt, vilket kan härröra från en
fuktskada. På golvet ligger masonitskivor och plastmatta.
Förstuga med heltäckningsmatta. Golvsockel, fodersockel och
dörrfoder från 1853.
Förstugan med skrubb under trappan. Bakom rören till vänster i
bild har undersökningar av ytskikt utförts.
79
Medevi Brunn - Historiska rum
Utrymmet har en bräddörr som består av två stående brädor. Dörren är plåtskodd och har
ett litet kammarlås. Ett spröjsat överljusfönster sitter över dörren. Insidan av dörren liksom
väggarna är klädd med pärlspontpanel som är målade med plastfärg som är stänkmålad.
Under pärlspontpanelen finns en tjärpapp som sitter direkt på timret.
I hörnet mot skrubben finns en utbyggd låda av spånskivor som skydd för rördragningar.
Bakom rören finns spår av äldre ytskikt.
Här kan man se hela golvlisten som är 8 cm hög och har en enkel profil och är brunmålad 5010-Y50R eller 5010-Y30R. Mot innerväggen sitter några pärlspontade panelbrädor
upp till brösthöjd. De har samma kulör. I bröstningen sitter en papp som är marmorerad
i gråblå kulörer. Den övre pappen sitter så den överlappar den marmorerade pappen. I
bröstningshöjd finns ett målat svart streck och ovanför ett smalare rött streck målat på en
vitaktig bakgrund i limfärg. Limfärgsmålningen är mycket sliten. Under detta finns en grov
brun underlagspapp och direkt mot timmerväggen finns en lumppapp som är målad med
en rosa limfärg 2020-Y80R det bruna inslaget i marmoreringen har kulören 6020-Y30R.
Ovan: Bakom rören finns golvlist och panelbrädor.
Ovan t h: Papp med målad fältindelning i limfärgsteknik.
Nedan: Under fältindelning finns det äldsta lagret bestående
av papp målad med rosa limfärg.
Nedan t h: Under den rosa pappen ligger timret bart.
80
Intendenten - beskrivning
Tak, streckdragning med limfärg på papp.
Plåtskodd dörr till skrubb under trappan.
Under befintlig färg finns spår av rosa limfärg.
Öppning i vägg i förstugan. Delar av målad
fältindelning, limfärg på papp.
Rosa limfärg på lumppapp, närmast
timmerväggen.
Mellan ytterdörren och dörren till rum 8 i förstugan gjordes en håltagning bakom en elradiator: Under gipsskivor sitter en lumppapp som är marmorerad i grått, gråblått, svart och
vitt med limfärg, bottenkulör gråblå 2502-B, grå streck 4502-B, svarta streck 7502-B, vitt.
Pappen sitter direkt på timret. Av lagerföljden att döma så tillhör den grå marmoreringen
samma tidsepok som den rosa marmoreringen. Det är oklart om det har funnits någon
mittelbandslist.
81
Medevi Brunn - Historiska rum
9183
Överst: Marmorering i på vägg trapphus till
vänster om dörren till rum 8.
Överst: Färgundersökning på dörren till rum 7.
Ovan: Dörr till nuvarande badrum.
Ovan: Kammarlås till dörr 7.
En bit av taket är synligt och där finns en papp som är målad med limfärg på vit botten.
Längst in syns ett rött streck. Det har suttit en taklist som var ca 4 cm bred. I hörnet mot
garderoben sitter panel som pappen är klistrad mot och här finns en streckdragning, i rött
respektive ljusbrunt. De målade strecken går ut på garderobsdörren och syns i släpljus under
befintlig bemålning. Målningen är en fältindelning. Under denna finns ett måleri i vitt och
rosa med röda inslag som troligen är en kraftfull marmorering på lumppapp.
Ytterligare en håltagning är gjord på norra väggen mot rum 7, till höger innanför ytterdörren.
Under gipsskivan finns en tjock papp med marmoreringsmålning i limfärg. På ljusgrå
botten 2502-B fast ljusare, finns ljusbrun stenimitation med inslag av gult och ljusbrunt
4020-Y30R som avslutas med ett smalt rött streck, 5040-Y80R. Därefter kommer ett
82
Intendenten - beskrivning
mellanrum och sedan ett grått tjockare streck 4502-B. Sedan kommer en ljusbrun bred
ram 4010-Y30R. Samma målningsbehandling finns på hela väggen ända upp i fonden av
trappavsatsen där murstocken är synlig. Detta verifieras genom en lucka som är upptagen
i väggens överdel mot taket. Under fanns en lumppapp som var målad i rosa med tunna
marmoreringsstreck i mörkbrunt.
Tak och väggarna i anslutning till vilplanet är putsade och målade med plastfärg med stänk.
Under finns en dekorationsmålning i limfärgsteknik med fältindelning och marmorering.
Kulörerna är i vitt, grått och rödbrunt på rosa botten. Målningen har varit övermålad med
en ljusgrå kulör med en marmorering i brunt. Detta färgskikt släpper och har fått karaktären av offerskikt i samband med att väggen målades med plastfärg på 1970-talet. En ca
kvadratmeterstor yta är frilagd på väggen i vilplanet. Längre upp i trappan övergår väggen
i en gipsinklädning. För att jämna till väggen och för att laga sprickor har man putsat med
ett tunt cementbruk. I brösthöjd sitter ett oljefärgsmålat svart streck och under detta finns
en grå oljefärg. På väggen mot norr gjordes en håltagning upp mot taket. En fältindelning
med limfärg på puts påträffades. Ramen är ljusbrun med streck i rött och grått med en gles
marmorering i gult och grått med ett ljusgrått fält, samma kulörer som tidigare beskrivits. En
modern hålkärlslist sitter upp mot taket. I de båda hörnen på vilplanet sitter två halvrunda
lister som är målade i två lager med de beskrivna målningsskikten.
Ovan t v: Håltagning på vägg
under taklist i vilplan. Till vänster
syns halvrund list.
Ovan: Oljemålad bröstning och
svart streck.
T v: Rödbrun rand vid taklist, vägg
vid vilplan.
83
Medevi Brunn - Historiska rum
Nederdelen av mellanväggen i trappan består av stående plank som är målad med linoljefärg.
Överst sitter en brun kulör 6010-Y30R, under finns 5020-Y30R. Sedan en ljusgrå 2010-B
och underst en mörkgrå 6010-B10G, men lite ljusare. Under heltäckningsmattan är trappan
av trä. Klistret från heltäckningsmattan sitter kvar och är svår att få bort.
Ytterdörrens insida
Samma målningsbehandling och spår av samma kulörer som övriga dörrar.
Dörren till övervåningens korridor.
Dörren har ramverk och fyllningar där den övre är glasad med ett armerat glas.
Samma färger finns som övriga dörrar samt i botten fläckvis rosa som om det vore limfärg.
Framskrapad marmorering,
limfärg på puts i trappans vilplan.
Mellanvägg i trappan,
plank som är brunmålade.
84
Intendenten - beskrivning
Rum 7
I rum 7 på andra sidan ingången gjordes undersökning i garderoben mot nordost.
Färgundersökning
Ytterst en vitmålad gipsskiva, svart vindtät papp, mineralull, papp för underlag för tapetsering
med förstärkningsremsor i kanterna (inga spår av tapet), vit limfärg målad på lumppapp,
innerst timmerstockar med puts mellan stockarna.
Rum 7, bakom sängarna finns
ett igensatt fönster som är synligt utifrån.
Garderoben i rum 7. Under vindpappen
finns mineralull och papp för tapetsering
och slutligen en limfärgsmålad papp.
Närmast timret sitter
en vitmålad lumppapp.
85
Medevi Brunn - Historiska rum
Tak
I samma garderob gjordes en öppning upp mot taket. Under gipsskiva finns ett vitt limfärgsmålat brädtak, brädorna är ohyvlade. Inga spår syntes efter pappspänning med pappspik
eller remsor. Taklisten är enkel av trä med fasad kant, målad med vit limfärg. Under den
befintliga gipsskivan finns spår efter en äldre gipsskiva där en vitmålad trälist håller skivorna
på plats. Möjligen kan det finnas spår efter en pappspänning under befintlig regel.
Rum 7. Håltagning i anslutning till taket visar väggpapp och lumppapp
längst in.
Lerklining mellan stockarna under lumppappen.
86
Intendenten - beskrivning
Rum 8
Ljusgul glaserad kakelugn med marmorerad sockel i gult och grått. Profilerat krön och
dekor med akantusblad. I taket sitter gipsskivor som är vitmålade. Taket kan vara sänkt.
Golvet består av breda golvplankor som är kilsågade och lackade med en modern lack.
Alla snickerier är ursprungliga.
Undersökning i garderoben närmast korridoren.
Vägg: Ytterst en gipsskiva, gullfiber, regel 5 x 5”, masonitskiva ca 5 cm som är målad ljusgul,
vit limfärg på lumppapp, innerst timmerstockar med tätning med lera mellan stockarna.
Rum 8. Gul glaserad kakelugn.
Kakelugnsnisch i det rum som nu är toalett.
Gulmålad masonitskiva
från1940-50-talen.
87
Medevi Brunn - Historiska rum
Fönster och dörrar
Färgundersökning
I rum 7 och 8 gjordes undersökning på fönsterfoder: Under den tjocka vita målningen finns
en ljust gråblå kulör 2502-4.
Även dörrfodren in mot nuvarande duschrum är undersökta: Under den befintlig ljusa
kulören en brun 4010-Y30R, sedan kommer en guldockra 2040-Y20R. Det understa skiktet
är ljust gråblått 2502-4, samma som fönsterfodren.
Dörrar i 7 och 8: Befintlig ljusaktig kulör, gråblå kulör som finns bakom dörrskylten
4005-R80B. Dörren är målad i flera olika bruna kulörer. Ram - Gråbrun 3005-Y50R. List
- Mörkbrun 6020-Y50R. Fyllning - Beigebrun 5010-Y30R. I botten är hela dörren målad
med ockragul 2030-Y20R.
Foder: Under befintlig kulör finns gråaktig kulör mellan 3005-Y50R och 4010-Y50R och i
botten en ljusare grå mellan 1502-B och 2502-B.
Dörrfoder
Fönsterfoder
Fönster och dörrfoder har en platt och
mer enkel profil som är karaktäristisk
för empiretiden.
Skala 1:2.
88
Intendenten - beskrivning
Vinden
Vindsvåningen innehåller fyra rum på varje gavel och användes längre tillbaka av personal
på brunnen men hyrdes även ut för betjäningen till gästerna i sviterna.
I rummen finns mycket kvar av äldre tapeter och målad papp. I botten sitter en papp
som är målad med rosa limfärg, dock utan fältindelning och marmoreringsstreck.
I trappan upp till vinden finns brunmålad fasspontpanel och däröver sitter papp som är
målad i fältindelning i grått, brunt och gult på samma sätt som väggarna i bottenvåningens
förstuga och trappuppgång är dekorerade. Vindstrappans dekor utgör ett levande kunskapsdokument som aldrig har blivit övertäckt.
Dekorationsmålning
i trappan upp till
vinden.
Dekorationsmålning
i trappan upp till
vinden.
89
Medevi Brunn - Historiska rum
Även rummen med sina tapetlager är
en källa till kunskap. Det är två rum
på varje sida om trappan. På sidorna
finns kallgarderober. Väggarna är av
enkla brädor. I de nordöstra rummen
finns pärlspontpanel och en pappspänning målad med rosa limfärg. Ovanpå
detta sitter en medaljongtapet i blått
på ljusgrå botten från 1800-talets slut.
Ovan:
Tapet i nordöstra rummet.
T v:
Vindsrum mot sydväst, med tapet
från 1800-talet slut.
Nedan:
Detalj av tapet i vindsrum.
90
Intendenten - beskrivning
Ovan t h:
Detalj av tapetrester i ett av de
sydvästra vindsrummen.
Mitten t h:
Norra vindsrummet.
Ursprunglig pärlspontpanel
målad med rosa limfärg.
Nedan t h:
Norra vindsrummet är
tapetserat med medaljongtapet
i blått och ljusgrått.
Nedan:
Norra vindsrummet, under
flera tapetlager finns det äldsta
skiktet, en papp målad med
rosa limfärg.
91
Medevi Brunn - Historiska rum
Slutsats
Beträffande förstugan och trappuppgången så verkar den rosa målningsbehandlingen med
inslag av rött och brunt i streck och marmorering i kombination med den grå marmoreringen vara det äldsta lagret. Dörrfoder var gråmålade och dörrar ockragula. Fönsterbågar
och foder var målade gråblå. Denna färgsättning skulle då vara samtida med byggnaden,
d v s från 1853.
Nästa ytskikt med den grå och bruna fältindelningen med inslag av gult skulle kunna höra
till 1800-talets slut. Då var dörrarna målade i flera olika bruna kulörer.
Personer med anknytning till Intendenten
Två personer med anknytning till Intendenten är kända. Augusta Mörner var dotter till
tidigare ägaren Arvid Virgin och gift med Gustaf Fredrik Mörner af Morlanda som arrenderade Medevi Brunn och när han dog blev hon själv arrendator. Alfred Levertin var en
känd och omtyckt brunnsläkare, väl insatt i tidens moderna behandlingsmetoder. Arbetade
som brunnsläkare i två omgångar vid 1800-talets slut. Bodde i Intendenten och hade även
sin praktik här.
Augusta Margareta Mörner f Virgin (1793-1876)
Augusta var dotter till konteramiral Arvid Virgin (1757-1852) som köpte Medevi 1807.
Han hade storstilade planer och satte genast igång med omfattande byggprojekt. Han rev,
byggde nytt, byggde om och byggde till. För att omvandla de omgivande sankmarkerna
till produktiv åkermark lät han dika ut dem. Det hela slutade i ekonomisk katastrof och
1821 var han ruinerad. Medevi förvaltades därefter av Virgins gäldenärer till 1831 då de
arrenderade ut egendomen.
Långt innan dess hade Augusta hunnit gifta sig med greve Gustaf Fredrik Mörner af
Morlanda, och det var han som blev Medevis nya arrendator 1831. Tio år senare avled han
och Augusta övertog arrendet till 1860. Hon befattade sig dock inte själv med det praktiska arbetet vid brunnen utan arrenderade i sin
tur ut driften till andra. 1825 arbetade Augusta
som statsfru åt drottning Desideria, Karl XIV
Johans maka. 1831-1866 var hon skriven på
Medevi Säteri.
Augusta Margareta Mörner f Virgin
92
Intendenten - beskrivning
Alfred Levertin (1843-1919)
Känd bad- och brunnsortsläkare. Docent i balneologi (läran om olika bad och dess medicinska betydelse). Efter medicinstudier var han runt på olika brunnsorter; 1876-1879 i Medevi,
1880-1882 i Marstrand, 1883-1893 i Varberg och tillbaka i Medevi åren 1894-1904. Han
hade även en tjänst som sjukgymnast i Stockholm och på vintrarna var han föreståndare
för Zanders institut för mekanisk gymnastik. Han var en flitig skribent, både vetenskapliga
skrifter men också biografier över olika föreningar. Tillsammans med flera andra författare
skrev han ”Sveriges Apotekarehistoria”. Han var initiativtagare till bildandet av Sveriges
Kurortsförening som bildades 1900 och var dess ordförande till 1909. Många av hans
skrifter handlar om badliv och brunnsdrickning. Alfred Levertin omtalas som humoristisk,
vänlig och anspråkslös. Han gjorde flera studieresor utomlands, till Wien, Paris, Strassburg
m m och han besökte även olika badorter utomlands. I Frankfurt am Main studerade han
elektricitetsbehandling. Han var engagerad inte bara i sitt arbete som läkare utan han kände
också starkt för Medevi. Här hade han sin bostad i Intendentbyggningen i en av sviterna
vid första trappan med läkarmottagningen som låg på andra sidan förstugan. Han var gift
med Amalia Louise Vallentin.
Alfred Levertin
93
Medevi Brunn - Historiska rum
Intendenten - åtgärdsförslag
Motivering till restaureringsförslag
Intendenten är den byggnad som är mest helgjuten från byggtiden 1855. Den har bevarade
golv, foder, lister, dörrar, fönster och kakelugnar. Byggnaden var den finaste vad gäller
inredning och möbler under hela 1800-talets andra hälft och betecknas som klass 1. Eftersom det i förstugan och i trappan upp till andra våningen finns ytskikt från byggtiden samt
från 1800-talets slut är det naturligt att knyta an till dessa båda perioder. Åtgärdsförslaget
innebär att få tillbaka ytskikt från 1800-talets slut i förstugan och trappuppgången och i
rum 7 samt inreda rum 8 i en mer ursprunglig stil från 1855. Eftersom det i trappan finns
så mycket bevarat från båda dessa epoker finns det en pedagogisk poäng med att synliggöra
båda dessa tidsperioder.
Förstugan
Förstugan har spår efter en ursprunglig målningsbehandling med en rosa limfärgsmålning
på papp med fältindelning och marmorering i rödbrunt på rosa botten och med en gråmarmorerad bröstning. Lika tydligt avtecknar sig en målningsbehandling i limfärgsteknik
troligen 1800-talet senare hälft med fältindelning i grått och beigebrunt med inslag av gult.
Fördelen med att återskapa detta skikt är att det troligen finns mycket av måleriet bevarat
under befintliga gipsskivor. Vidare finns samma målningsbehandling bevarad i trappan
upp till vinden. Detta måleri kan fungera som underlag när man ska återskapa målningen i
förstugan och trappan på nedre botten.
Golv
I samband med undersökningen togs heltäckningsmattan och plastmattan i förstugan
bort. I trappan ligger en klistrad helteckningsmatta kvar. Klistret utgör en tjock smet som
har tagit med sig den gummerade delen av helteckningsmattan och som är arbetsam att
Det dekorerade papptaket lagas upp och
Väggmålningen kan vara i samma fina skick
målningen bättras/målas om. En ny taklist i
som här under taklisten.
form av en snedställd bräda. Taklisten makuleras
och målas med limfärg.
94
Intendenten - åtgärdsförslag
få bort. Trappstegen skrapas för hand
för att sedan slipas med maskin för att
återigen skrapa bort det som blir kvar
inne i vinklarna. Trots dessa åtgärder
kan det finnas klister kvar. Trappan och
golv i förstuga och vilplan betsas med
Hedins bets för att sedan strykas med
fernissa två gånger vilket ger en hållbar
yta. Använd Le Tonkinois golvolja.
Tak
I taket finns en pappspänning under
masonitskivor. Pappen är målad med
ett smalt rött streck och ett gråbrunt
bredare streck och denna målningsbehandling hör till det sena 1800-tals måleriet. Om papptaket kan behållas så kan
mindre skador i pappen lagas upp med
remsor. Gammal limfärg tas bort med
hjälp av ljummet vatten eller tapetklister som får verka ca 1 tim, våd för våd.
Taket patenteras sedan med linoljefärg.
Taket målas därefter med gråvit limfärg
och streckdragning i rött och gråbrunt
återskapas.
Dörr inne i Piperska byggningen som har
liknande färgsättning som föreslås i rum 8 och
förstugans 8 dörrar.
Väggar
Alla gipsskivor plockas bort. Så mycket som möjligt av måleriet från det sena 1800-talet
sparas. Mest troligt är att pappen är sliten nertill. På förstugans södra sida fanns inget kvar
av detta skikt utan bara den äldsta marmoreringen. Med fördel kan nederdelen av väggen
spännas med en ny papp som målas enligt förlaga. Äldre papp sparas under det nya ytskiktet.
Kulörer: Ljusgrå bottenkulör 2502-B fast ljusare, stenimitation i ljusbrunt 4020-Y30R och
gult och rött streck 5040-Y80R, grå tjockare streck 4502-B, bred ljusbrun ram 4010-Y30R.
Snickerierna
Snickerier som dörrar, foder, fönsterbågar, foder och karmar skrapas rena från moderna
tjocka färgskikt. Värmepistol kan användas. Ytorna behöver inte vara trärena. Det är viktigt
att spara historiska färgskikt till eftervärlden.
Kulörer: Fönster, fönsteromfattningar, dörrfoder och golvlister målas med äkta linoljefärg
i gråbrun mellan 3005-Y50R och 4010-Y50R. Dörrar: Ram - gråbrun mellan 3005-Y50R
och 4010-Y50R, list - mörkbrun 6020-Y50R, fyllning - beigebrun 5010-Y30R. Golvlister
målas i gråbrun mellan 3005-Y50R och 4010-Y50R.
95
Medevi Brunn - Historiska rum
Rum 7 är ombyggt med garderober och bakom sängarna döljs
ett fönster.
Rum 7
Golv
De breda golvbrädorna är fina men lackade med en plastbaserad golvlack.
Slipa bort lacken, eftersträva en finslipad yta. Behåll skurgolvet. Rengör ca en gång om
året, Skuras med kallt vatten och såpa. Detta ger en naturlig yta och man får ett hållbart
och slittåligt golv.
Tak
Det tak som är synligt under skivorna är ohyvlat
och målat i sen tid. Att det är ohyvlat tyder på
att det har haft en pappspänning redan 1855.
Plocka ner gipsskivor och taklist. Rensa bort
ev gammal spik. Gör en ny pappspänning. Patentera pappen med äkta linoljefärg. Målas med
limfärg tillredd av cellulosalim. Finns färdig från
Engvall & Claesson eller använd limfärg tillredd
av benlim.
Väggar
Väggarna är inklädda med gipsskivor.
Ta bort garderoberna och öppna upp så att
fönstret kommer tillbaka. Ursprungligen var alla
sviter med fönster på gavlarna. Ta bort gipsskivorna på innerväggen. Fördelen med det är att
då får man en hel väggyta att undersöka, för att
se om det kan finnas spår efter någon ytterligare
målningsbehandling än den vitmålade lumppappen som hittades närmast timret. I förstugan och
trappan har väggarna varit marmorerade i grått
Foto från 1927 som visar att rum 7 då hade ett
pappspänt vitmålat tak. Foto NM 1927.
96
Intendenten - åtgärdsförslag
Väggarna får en marmorering enligt förlaga från Papp med rosa limfärg målas på väggarna.
förstugan.
och rosa med enkel marmorering och streckdragningar. I vindsvåningen har de nordöstra
rummen varit klädda med papp och pärlspont som varit målad i en rosa kulör. Rummen
skulle då anknyta till omnämnda målningarna. På innerväggen strykes stockarna med pärllim
och klistras med en golvpapp som underlag som fästes med vävlim. Lumppappen fuktas
och klistras omlott om 10 cm med vävlim. På gipsväggarna slipas ojämnheter bort. Direkta
hål lagas med gips. Sandspackel får ej användas. Klistra ark med lumppapp på väggarna
och måla en grå marmorering upp till mittelbandshöjd (nederkant av fönstren) med en grå
svart avgränsad streckdragning och en enfärgad rosa 2020-Y80R ovanför, avluta med ett
rödbrunt streck upp mot taklisten.
Snickerier
Snickerier som dörrar, fönsterbågar, foder och karmar skrapas rena från moderna tjocka
färgskikt. Värmepistol kan användas. Ytorna behöver inte vara trärena. Det är viktigt att
spara historiska färgskikt till eftervärlden.
Kulörer: Fönster, fönsteromfattningar, dörrfoder och golvlister målas med äkta linoljefärg
i en ljust gråblå kulör 2502-4. Dörrfoder har haft en guldockra som lager två vilket bättre
borde harmoniera med dörrarna.
Dörrarna målas i kulören guldockra 2040-Y20R.
Golvlister målas i en ljust gråblå kulör 2502-4.
Gardiner
Här rekommenderas samma gardinuppsättning
som i Björnbyggningen.
Förslag på gardinuppsättning (ur Så renoveras
torp och gårdar, 2011).
97
Medevi Brunn - Historiska rum
Möbler
Eftersom järnsängar ännu inte hade kommit till Medevi så kan man ha neutrala
duxsängar eller liknande och drapera tyg
från en ett enkelt stativ som sitter fast mot
väggen eller mot sängen.
En Karl Johan-möbel med soffa, tre
stolar och ett bord i bonad björk placeras
i nordvästra hörnet. En sekretär i samma
stil med en stol i Karl Johan-stil. En
förgylld väggspegel i samma stil samt en
mer påkostad byrå som kan kompletteras
med en lådspegel. På var sida om dörren
placeras knoppbrädor för upphängning
av kläder.
Knoppbräda.
Spegel i empirestil.
98
Karl Johan-möbel med soffa och tre stolar.
Bord i Karl Johan-stil i bonad björk.
Sekretär i empirestil.
Förslag på himmelssäng.
Intendenten - åtgärdsförslag
Rum 8
Rummet ska vara samtida med förstugan och det sena 1800-talet. Se tidigare motivering.
Golv
De breda golvbrädorna är fina men lackade med en plastbaserad golvlack.
Slipa bort lacken, eftersträva en finslipad yta. Behåll skurgolvet. Rengör ca en gång om
året, skura med kallt vatten och såpa. Detta ger en naturlig yta och man får ett hållbart och
slittåligt golv.
Tak
Det tak som är synligt under skivorna är ohyvlat och målat i sen tid. Att det är ohyvlat tyder
på att det har haft en pappspänning redan 1855. Foto från 1927 visar också att det då hade
en pappspänt vitmålat tak.
Plocka ner taklist och gipsskivor och ersätt med en ny taklist i form av en snedställd bräda.
Taklisten makuleras och målas med vit limfärg. Rensa taket från gammal spik. Gör en ny
pappspänning. Patentera pappen med äkta linoljefärg. Målas sedan med limfärg tillredd av
cellulosalim. Finns färdig från Engvall & Claesson eller använd limfärg tillredd av benlim.
Väggar
Väggarna är inklädda med gipsskivor.
Garderoberna tas bort och det igensatta fönstret blir åter synligt. Ta bort gipsskivorna på
innerväggen. Fördelen är att då får man en hel väggyta att undersöka, för att se om det kan
finnas spår efter någon ytterligare målningsbehandling än den vitmålade lumppappen som
hittades närmast timret. På innerväggen görs en pappspänning som underlag för tapetseringen. På gipsväggarna slipas ojämnheter bort. Direkta hål lagas med gips. Sandspackel får
ej användas. Väggarna tapetseras med en stormönstrad tapet i grått och blått som passar i
rummet eftersom det är ljust och högt i tak. Som alternativ föreslås en ljusare tapet, även
den från 1800-talets andra hälft.
Tapet Aspnäset II från Handtryckta
Tapeter, Stockholm, från sent 1800-tal.
Tapet Dampetorp från Handtryckta
tapeter, Stockholm, från sent 1800-tal.
99
Medevi Brunn - Historiska rum
Snickerier
Snickerier som dörrar, foder, fönsterbågar, foder och karmar skrapas rena från moderna
tjocka färgskikt. Värmepistol kan användas. Ytorna behöver inte vara trärena. Det är viktigt
att spara historiska färgskikt till eftervärlden.
Kulörer: Fönster, fönsteromfattningar, dörrfoder och golvlister målas med äkta linoljefärg
i gråbrun mellan 3005-Y50R och 4010-Y50R. Dörrar: Ram - gråbrun mellan 3005-Y50R
och 4010-Y50R, list - mörkbrun 6020-Y50R, fyllning - beigebrun 5010-Y30R. Golvlister
målas i en gråbrun mellan 3005-Y50R och 4010-Y50R.
Gardiner
Gardiner har en miljöskapande effekt för rummens inredning. I intendenten vars inredning i rum 8 ska illustrera tiden 1855 kan en förenkling av en empirmodell vara passande.
I Intendenten finns också höga fönster och det är högt till tak så att en gardiner med hela
längder kommer till sin rätt. Föreslagna gardinuppsättning har hela längder med en mittbåge
som består av tre delar som är snedskurna i spetsig vinkel. Spjut och lagerkransar utesluts
liksom draperingen genom lagerkransen. Då återstår en enkel men effektfull gardinuppsättning i ett tunt ljust bomullstyg,
Karmstol från slutet av 1800-talet, soffan är från Byrå, dragkista från 1800-talets mitt.
samma tid.
Bord från omkring 1800-talets mitt.
100
Stoppad soffa från sent 1800-tal placeras i rum 8.
Intendenten - åtgärdsförslag
Spegel i nyrokoko.
Förslag på gardinuppsättning (ur Karl Johan, 1991).
Möbler
Järnsängar kan med fördel användas i rummet eftersom det finns
uppgifter om att sådana köptes in i slutet av 1800-talet. Två sängbord
placeras på var sin sida om sängarna. En bättre fanerad dragkista för
förvaring av kläder som förses med en lådspegel. En stoppad soffa och
en stoppad karmstol från 1800-talets slut samt ett fanerat brunt bord
från samma tid och två senempirestolar samt en förgylld väggspegel i
nyrokoko. Rummet kan vid behov kompletteras med flera stolar eller
ytterligare en soffa eller en dragkista till. På var sida om dörren placeras
knoppbrädor för upphängning av kläder.
Ev två empirstolar.
Små sängbord.
Interiör från Intendenten 1927. Foto NM 1927.
101
Medevi Brunn - Historiska rum
Bondkastellet - beskrivning
Det är troligen byggt omkring 1800-talets mitt. Byggnaden finns på 1867 års karta men ej på
1803 års karta. von Düben beskriver 1867 Bondkastellet så här; ”med 16 rum, två ingångar
vilket vanligt var inpackat med folk.” År 1878 är det klassat som ett tredje klassens boende.
Ursprungligen var det 16 rum. Någon gång efter Nordiska Museets uppmätningar 1927
har rummen byggts om. I rum 10 är nu damtoalett och dusch. Mitt emot finns en liknande
herravdelning i rum 9 samt en bastu som är inbyggd i rum 11. Rum 13 och 15 är omgjorda
till sällskapsrum och här har en mellanvägg tagits bort. Rummet är möblerat med diverse
udda möbler och ger ett torftigt intryck.
Möbler i rum 13 och 15, nu sällskapsrum.
102
Bondkastellet - beskrivning
Skiss från 1800-talets slut.
Ritning Bondkastellet NM 1928.
Plan över Bondkastellet som det ser ut idag.
103
Medevi Brunn - Historiska rum
Korridoren
Golvet är täckt av en plastmatta på en masonitskiva. Brädgolvet avtecknar sig under
plastmattan. Väggarna och det välvda taket är klätt med pärlspontspanel behandlad med
roslagsmahogny, även golvlisterna är strukna med roslagsmahogny. Rummen ligger på var
sin sida utmed korridoren. Mitt i byggnaden på var sin sida om korridoren har man gjort
toaletter, duschar och en bastu samt utrymme för varmvattenberedare. Utrymmet är avgränsat mot korridoren med väggar av masonit och försedd med två mindre dörrar åt var
sitt håll. Taket är målat mörkgrönt och väggarna är målade i en ljusare grön kulör. På västra
sidan är damernas toaletter och duschar. Här finns även en öppen spis som är inbyggd i
ett mindre utrymme för varmvattenberedaren. I detta utrymme har nu en öppning i taket
och väggen mot söder gjorts. Väggen är en mellanvägg in mot rum 12. Ytterst sitter en
gulmålad masonit och därunder finns pärlspontpanel, sedan puts som är målad med rosa
limfärg, innerst är liggande timmer som målats med rosa limfärg.
Håltagning i vägg vid utrymmet
vid damtoaletterna. Den putsade
väggen är målad med rosa
limfärg.
Öppning mot taket.
104
Bondkastellet - beskrivning
Färgundersökning
Tak, håltagning: Ytterst pärlspontpanel som är vitmålad, däefter en beige mellan 1010Y10R och 2010-G90Y fast gulare. Ovanför pärlsponten finns bara fyllning bestående av
mossa, torv och sågspån. Panelen är 1,3 cm tjock.
Vägg, håltagning bakom radiator i korridor vid avgränsningen för toalettutrymmet:
Bakom pärlsponten finns en 5 cm kraftig regel. Därefter liggande timmer med kalkbruk mellan timmerstockarna för att få väggen slät. På putsen och timret sitter sedan en rosa limfärg.
Håltagning i korridoren. Bakom pärlspontpanelen finns liggande timmer som
är målat med rosa limfärg.
Korridor, golvbrädorna
avtecknar sig genom
plastmattan.
105
Medevi Brunn - Historiska rum
Rummen
Generellt är alla rum klädda med pärlspontpanel på väggar och tak. Sällskapsrummen, rum
13-15, är klädda med skivor ovanpå pärlsponten. Dörrfoder och fönsterfoder har samma
profiler i alla rum. Dörrarna är av en äldre typ med plattgångjärn som hänger på gångjärnsstaplar. Dörrarna har tre fyllningar med en större i mitten. Dörrarna är förstorade, pålagda
i överkant med ca 10-15,5 cm och i underkant med ca 10-12 cm. Dörrarna är 162 cm höga.
Även karmarna är skarvade med ca 22 cm. Dörrfodren är ej skarvade.
Rum 2
Väggar: Målade i två färger; vitt och ljusblått. Under finns gul 1020-Y20R och roslagsmahogny.
Meddelanden från nöjda gäster.
Garderoberna är inmålade i rummets
väggfärg.
106
Garderobsdörrar med spår efter tapeter.
Bondkastellet - beskrivning
Rum 3
I anslutning till fönster, taklist och dörrfoder finns nubbhål efter pappspänning som tjänat
som underlag för tapetsering. Troligen har även de andra rummen varit tapetserade men där
har man spacklat igen alla hål före målning. Flera rum har spår på garderobsdörrarna efter
tapetrester. Även inne i garderoberna finns spår efter tapetfragment. Tapeterna verkar vara
från tiden omkring 1930-1960. Garderoberna är byggda samtidigt som rummen inreddes
eftersom golvlisten är omålad i garderoberna. Även golvlisterna inne i rummen har varit
behandlade med roslagsmahogny.
Rum 4
Väggar: Under befintlig plastfärg finns roslagsmahogny.
Dörr in mot rummet: Under vit plastfärg finns en beige 2010-Y30R, därefter mörkbrun
6020-Y50R (kan vara roslagsmahogny).
Märken efter nubb för papp för underlag till
tapetsering som har funnits.
Typisk möblering i Bondkastellet.
Färgundersökning på vägg i rum 8.
Armatur i taket.
107
Medevi Brunn - Historiska rum
Rum 5
Väggar: Under befintlig gråvit plastfärg finns gul 1020-Y20R och roslagsmahogny.
Rum 8
Färgundersökning
Väggpanel: Under befintlig vit plastfärg finns ljusgrön 2010-G70Y men lite ljusare, gul
1020-Y20R och innerst roslagsmahogny.
Dörr ut mot korridor.
Dörr ut mot korridor,
skarvad i överkant.
108
Dörr ut mot korridor.
Färglager med beige och i botten roslagsmahogny.
Bondkastellet - beskrivning
Rum 12
Dörr insida mot rummet: Under den vita plastfärgen finns grå 5005-B20G, grålila 2005Y80R fast ljusare, gul 1020-Y20R och innerst roslagsmahogny(?).
Vinden
En tubliknande uppbyggnad av pärlspont vilken utgör korridorens välvning. Taket är lagt
med sparrar och med maskinhyvlade stickor som undertak. Fyra tvåbenta murstockar. Gavlarna är ej timrade. På den norra gaveln finns stående ramsågad panel. På den södra sidan
sitter återanvänd handhyvlad takpanel som har spår av limfärg och pappremsor. Mellan
bärlinor ligger en fyllning av sågspån och torv.
Lucka i korridorens tak till vinden.
Vinden med korridorens välvda tak.
109
Medevi Brunn - Historiska rum
Spisar
I alla rum finns öppna spisar som är målade. De flesta spisarna har undersökts från garderoberna där man inte har kommit åt att måla om dom och där man kan förmoda att det är
en originalkulör. I rum 1-8 är spisarna målade med en modern färg som spricker. Under
finns en gråblå kulör. I rum 12 finns samma färgsättning men längst in i garderoben finns
också spår av en gul kulör. I sällskapsrummen är de båda spisarna målade på samma sätt
men som tredje lager finns en ljusgrå men det finns också spår av brun limfärg. I rum 14
och 16 är spisarna renoverade och har fått en svampmålning i gråa kulörer runt eldstaden
men överdelen är vit. De är målade med modern färg. Under detta finns en guldockra och
underst vitt.
Spisen vid förrådsutrymmet vid damtoaletten: Bruket är alldeles gult. Ytterst en vit modern
färg som flagar, därefter mörkare grått, ljusare grått, guldockra, ljusgrått och innerst vitt.
Samma kulörer återfinns inte på samma sidor, vilket kan bero på lagningar. Undersökning
av kulörer på spisarna är svårt eftersom man behöver skrapa upp större ytor för att se om
de har varit dekorerade med marmorering eller stänkmålning.
Spis vid damtoaletterna med flera lager limfärg i Spis i ett av rummen.
gult och grått.
110
Bondkastellet - beskrivning
Dörrar och fönster
Fönsterfoder och dörrfoder har samma profil.
Fönsterfoder och dörrfoder har
samma profil. Skala 1:2.
Färgundersökning
Fönsterfoder i rum 12 och 13 gemensamhetsutrymme: Under befintlig vit kulör finns gul
1010-Y10R fast ljusare och innerst beige 2010-Y30R fast lite ljusare.
Dörr vid damernas ut mot korridor: Ytterst vit, därefter ljusgul, beige 2010-Y30R och
innerst roslagsmahogny.
Dörr insida till herrarnas: Ytterst vit, därefter beige 2010-Y30R och innerst roslagsmahogny.
Foder samma dörr insida: Ytterst ljusgrå, därefter beige 2010-Y30R. Inga spår av roslagsmahogny. Den beige kulören är vanlig i byggnaden och är svår att identifiera med NCS
likaren. Den ska vara lite mörkare och ligger mellan 2010-Y30R och 2020-Y30R.
På karmen till damernas toalett finns: Ytterst vit, därefter ljusgrå, beige 2010-Y30R och
innerst mörkbrun 4010-Y30R. Den mörkbruna finns inte på fodren som annars brukar
vara målade i samma kulör.
Fönster, mittpost i herrarnas avdelning: Ytterst vit, därefter ljusgul 1010-Y30R och innerst
beige 2010-Y20R.
Alla trösklar är målade i grått eller brunt.
111
Medevi Brunn - Historiska rum
Personer med anknytning till Bondkastellet
Det är svårt att hitta personer som har bott i Bondkastellet eftersom de flesta har vanliga
namn som Anna Anderson eller Johan Karlsson. Tack vare att Otto Oliv är ett ovanligt namn
gick han att spåra. Med hjälp av traktens hembygdsföreningar skulle fler gäster kunna hittas.
Otto Oliv (1863-1945)
Otto Ferdinand Oliv föddes 1863 som son till livgrenadjär Johan Petter Oliv och Sara Lovisa Jansdotter i Godegård. Familjen bodde i ett knekttorp under gården Båseberg. Otto
flyttade hemifrån och blev bodbetjänt vid några av de små lanthandelsbutiker som fanns på
landsbygden i trakten. År 1894 slog han ner sina bopålar i samhället Degerön och bosatte
sig i huset Karlsro som var både bostad och affär och där Otto drev en liten speceriaffär.
Omkring år 1900 byggde Otto ytterligare ett hus på tomten, detta blev bostad och samlingslokal för missionskyrkan samt telefonväxel. Husen kom i folkmun att kallas för Olivelund.
Han gifte sig 1894 med Augusta Charlotta Eugenia Valman (1873-)1958. De fick 4 döttrar
och 2 söner. En av sönerna drev ett skrädderi i samma fastighet.
Otto Oliv bodde på 1890-talet (osäkert vilket år) i rum 6 i Bondkastellet. Orsaken vet
vi inte. Han var omkring 30 år, ännu inte gift. Kanske behövde han vila och dricka av det
livsgivande vattnet, vattnet som hjälpte mot nästan alla av dåtidens krämpor. Otto blev i
alla fall 82 år och fick sex barn, så visst hjälpte det!
I Bondkastellet var det alltid fullbokat. Otto Oliv var en av många som sökte lindring i
Medevi Brunn. Otto delade inte rum med någon. Han tillhörde inte de slutkörda förvärkta
enkla människor som arbetat hårt hela livet och sökte lindring genom det hälsosamma
vattnet. Han var en man i karriären, en entreprenör på väg uppåt. Kanske blev vistelsen
på Medevi, med samvaro med andra människor från andra delar av Sverige och från andra
sociala grupper i samhället, en början till att satsa på något eget, som Otto gjorde i Degerön.
Bild på Karlsro i Degerön dit Otto flyttade och drev
en speceriaffär (ur Sveriges Bebyggelse del IV, 1948).
112
Bondkastellet - åtgärdsförslag
Bondkastellet - åtgärdsförslag
Motivering till restaureringsförslag
Bondkastellet är byggt för tredje klassens boende och hade en stor genomströmning av
gäster. Byggnaden ger ett ursprungligt och helgjutet intryck från 1800-talets senare del
med sin inklädning med pärlspontpanel i korridor och i rummen. Detta störs dock av den
okänsliga indragningen av toaletter och duschar mitt i byggnaden. Närmare undersökning
visar att det finns ett ursprungligt skikt där korridoren hade synligt liggande timmer som
var målat rosa och där väggarna i rummen var putsade och rosamålade. Mycket tyder på
att den inredningen är från 1800-talets mitt.
Det sena 1800-talet ska få dominera i byggnaden eftersom det är så väl sammanhållet och
praktiskt med pärlspontpanel som är i bra skick. Den efterlängtade pedagogiska tillbakablicken med att återskapa de putsade väggarna i några rum är svår att genomföra eftersom
takets ursprungskonstruktion är borta och ersatt med den befintliga pärlspontspanelen som
också fungerar som undertak upp mot vinden. Det är ett pedagogiskt värde att ett rum får
tillbaka sin roslagsmahogny på såväl väggar och tak som golvlist vilket är föreslaget i rum 6
som ska illustrera 1890-talet när Otto Oliv bodde här. Förmodligen har inte rummen målats
förrän en bit in på 1900-talet. Detta får illustreras i rum 12 från omkring 1920.
Korridor
Plastmattan i korridoren plockas bort och golvet besiktas om slipning ska utföras eller ej. En
slipning tär på golvkapitalet som minskar för varje slipning. Det kan behövas lagningar vid
entréerna som utsätts mycket för väta. Samma dimensioner och kvalitet på virket används
vid lagning. Eventuellt betsas golvet brunt med Hedins bets och fernissas två gånger med
Le Tonkinois golvolja.
Rum 6
Golv
Golven i alla rum är ett smalt obehandlat trägolv som ser fint ut. Golvet är inte ursprungligt utan har troligen tillkommit i början av 1900-talet. Golvet behålles som det är. Det är
lämpligt att skura med kallt vatten och såpa en gång om året.
Tak
Taket behålles men skrapas rent från vit modern färg. Värmepistol får ej användas på grund
av brandfara. Taket bättras med roslagsmahogny tillredd av tjära, linolja och terpentin.
Väggar
Även väggarna skrapas rena från all färg så att roslagsmahognyn blir synlig. Väggarna strykes med ny roslagsmahogny som består av tjära, linolja och terpentin. Även garderoberna
målas med roslagsmahogny.
Snickerier
Dörrar ut mot korridoren och in mot rummen, fönster samt dörr och fönsterfoder i rummen; beige 2010-Y30R.
Golvlist i rummen skrapas ren från modern färg och behandlas med roslagsmahogny.
113
Medevi Brunn - Historiska rum
Öppen spis
Spisen rengörs från tjocka lager med krita. Undersökningen på några av spisarna tyder på
att de har haft en enkel marmorering. Eftersom det är många lager har marmorering och
kulörer växlat över tid, men huvudsakligen gått i olika grå och gula toner.
Förslagsvis görs en gul enkel marmorering med streck i gråsvart och brunt.
Gardiner
Gardiner har en miljöskapande effekt för rummens inredning. Denna
modell var vanlig i enklare miljöer. En enkel kappa som rykas genom
den tråd som dras igenom kappans mitt. Ursprungligen var den nålad
på en bräda men kan hängas upp medhjälp av en stång igenom en
kanal upptill.
Förslag på gardinuppsättning (ur Så renoveras
torp och gårdar, 2011).
Plastfärg målad över roslagsmahogny i taket på ett av rummen.
Ett av rummen i Bondkastellet med våningssängar.
114
Bondkastellet - åtgärdsförslag
Möbler
I dag finns två våningssängar från 1970-talet så att det kan bo fyra personer i varje rum.
Detta känns inte tidsenligt. På 1890-talet bodde endast en person i varje rum. Det är troligt
att det har varit två sängar i varje rum. För att ta vara på rummens fina proportioner så tas
våningssängarna bort och ersätts med neutrala duxsängar eller liknande utan gavlar men
med bra resårmadrass. Överkast i virkad bomull. Rummen har varit enkelt möblerade och
ska även i fortsättningen illustrera enkla rum för tredje klassens gäster. I dag står där enkla
stolar som kommer från lasarettet och inte har någon anknytning till Bondkastellet.
De dragkistor som står i alla rum passar bra in i miljön. Rummet kan möbleras med en
säng och en spjälsoffa. Med fördel kan emellertid stegestolar från 1700-talet användas då de
var enkla och tåliga. Inredningen kompletteras med ett enkelt brunt bord och en lådspegel.
Spjälsoffa, 1800-talets mitt.
Dragkista från omkring 1800-talets mitt.
Fällstol från 1800-talets slut. Stegestolar från 1700-talets
andra hälft.
Lådspegel.
115
Medevi Brunn - Historiska rum
Rum 12
Golv
Samma behandling som i rum 6.
Tak
All plastfärg i taket skrapas bort och bättras med ny roslagsmahogny.
Väggar
Lös färg skrapas bort och väggarna målas med linoljefärg efter rengöring i gult 1020-Y20R.
Även garderoberna målas i samma kulör.
Snickerier
Fönster, dörrar, foder och lister målas med samma beige kulör som i taket 2010-Y30R.
Öppen spis
Spisen rengöres från tjocka lager med limfärg och krita. Spisen målas med limfärg och får
en enkel marmorering på ljusgrå motten med gråsvarta och ljust gråblå streck.
Gardiner
På 1920-talet var löst hängande långgardiner av gles bomullsväv vanliga.
Möbler
I Medevi finns inga 1900-tals möbler som är avsedda för Bondkastellet. Här gick modets
svängningar långsamt. När Nordiska Museet gjorde sin fotodokumentation av en del rum
slogs man över hur ålderdomligt inredningen tedde sig. Det var ytskikten som ändrades,
inte möblerna.
I rummets föreslås en vitmålad spjälsoffa. Vita möbler blev moderna på 1920-talet. De
svarvade pinnstolarna blevr vanliga i början av 1900-talet. Den praktiska dragkistan, lådspegeln och bordet från 1800-talets senare hälft var vanliga även på 1920-talet.
Spjälsoffa i Bondkastellet. Foto NM 1927.
116
Bondkastellet - åtgärdsförslag
Dragkista.
Öppen spis som kommer att marmoreras.
Bord och två pinnstolar från 1800-talet slut.
Lådspegel från 1800-talets slut.
Spjälstol.
117
Medevi Brunn - Historiska rum
Källor
Litteratur
Andrén, E. Möbelstilarna. Den svenska möbel- och inredningskonstens historia. Nordiska Museet 1981.
Broström, I m fl. Tapetboken, Papperstapeten i Sverige. Byggförlaget.
Cramer, M. Den verkliga kakelugnen. Fabrikstillverkade kakelugnar i Stockholm 1846 - 1926. Stockholms monografier 88. Borås 1991.
von Düben, G. Medevi Helsobrunn och Bad. Stockholm 1867.
Fredlund, J. Stilguiden. Möbler och inredning 1700 - 2000. Stockholm 2006.
Groth, H. Nyklassicismen i Sverige. Svenska möbelstilar och interiörer 1770 - 1850. 1990.
Hantverket i gamla hus. Svenska föreningen för byggnadsvård och Byggförlaget. 1998.
Hedin, S. Utkast till en Handbok jämte beskrivning över de mest godkända mineralbrunnar och
badinrättningar i Sverige. 1803.
Hidemark, O m fl. Så renoveras torp och gårdar. Korotan Ljubljana, Slovenien 2011.
Mjölby kommuns hembygdsråds årsbok 1980. Mjölby 1980.
Lagerqvist, L O. Medevi Brunn 300 år 1678 - 1978. Motala 1978.
Levertin, A. Det Gamla och Nya Medevi. 1898.
Nessle, L. Schabloner och tradition. Västerås 1996.
Näsström, G. Det gamla Medevi, kulturhistoriska anteckningar. Stockholm 1928.
Söderström, R-M. Kakelugnar på Krapperup. Nr 10 i Skriftserien Krapperups Museum.
Söderström, R-M. Sydsvenska Möbelsnickare 1700-tal och tidigt 1800-tal. Signum Kristianstad 2003.
Gyllenläder och arseniktapeter - 400 år av tapeter från Kalmar län. Kalmar 2008.
Östergötlands Läns Landstings ordföranden 1863 - 1932. Lund 1962.
Otryckta källor
Föreningen Ljungs slotts bevarande, Ljung
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Georg_Carl_von_Dobeln.jpg
http://www.handtrycktatapeter.se/
http://www.limohandtryck.se/index.php
http://www.dahlstromskagarden.se
Intresseföreningen Medevi Brunns arkiv i Medevi Brunn
Lantmäteriet
Medevi Brunns arkiv, enskilt arkiv i Landsarkivet i Vadstena
Nordiska Museets arkiv
Riksarkivet
Östergötlands museums topografiska arkiv
118
Allmän information
Produkter
Till invändig målning användes äkta linoljefärg baserad på kokt linolja. Som förtunning användes
endast balsamterpentin. Linoljefärg från Ottossons i Genarp eller Engwall & Claessons rekommenderas. Den senare kan köpas eller beställas hos Färg & Måleriprodukter i Norrköping. Här finns
det mesta för traditionellt måleri. De är även återförsäljare för Eskilstuna Kulturbeslag. Papp och
väv kan också beställas där.
Östergötlands museums hjälper gärna till med råd och anvisningar om traditionella produkter
och om hantverkare som har erfarenhet av att arbeta med traditionellt hantverk.
Tekniska uppgifter
Lokal
Socken
Kommun
Län och landskap
Medevi Brunn
Västra Ny
Motala
Östergötland
Ekonomiska kartans blad
095 10 (9F 1a Medevi)
Typ av undersökning
Kulturhistorisk studie
D:o projektnr
510344
Uppdragsgivare
Stiftelsen Medevi Brunnsmiljö
Bidrag
Claes och Greta Lagerfeldts stiftelse
Pro Suecia Foundation
Ragnar Söderbergs stiftelse för
projektet Historiska Rum på Medevi Brunn.
Projektnummer
Ö13/11 (Ragnar Söderbergs stiftelse)
Byggnadsantikvarie
Personal
Marie Hagsten
Anna Wåtz
Foto
Marie Hagsten, Anna Wåtz
Fältarbetstid
Vintern - våren 2013
Grafisk form
Lasse Norr
Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum.
Ur allmänt kartmaterial
Rapportnr
© Lantmäteriverket MS2008/06551
2013:203 © Östergötlands museum
119
Medevi Brunn - Historiska rum
Bilaga 1. Inredning och rummens standard
Avskrift av en handling från 1840 som beskriver kostnader för hyra av olika rum och tillkommande bekvämligheter. Ur Medevi brunns arkiv.
Sesongen sträckte sig 1 juni – sista augusti. Taxa för hyra per vecka. 1840.
Möblerad sal
18
Tapetserad kammare
18
Ett kontor
9
Ett wagnshus
4
Ett kök
24
En källare
12
Bekvämlighetsavgift för att underhålla stora brunnssalen och brunnshuset
En säng med öferdrag av bästa sort, sängkläder med lakarn och täcke 2 person
En säng utan öferdrag för betjäningen
Det vanliga bordet serveras med 6 rätter och 4 sallader om middagen
och 4 rätter, 4 sallader om aftonen. Propert serverade med Silver,
C… och rent duktyg alla dagar.
För en person vid kammarbordet
9
12
6
12
6
Socker till vin och smultron betalas särskilt.
Kommentar till handlingen
År 1840 var det fortfarande vanligt med separata kök där de boende kunde laga mat och ha
eget hushåll. Då behövdes förvaringsutrymmen för maten i svala källare. Under flera hus
finns källare som i t ex Resbyggningen, Grindbyggningen, Kungliga kastellet och Dalbyggningen samt Nobis och Vobis. Trots sällskapsrum i Sociteten m fl så var det efterfrågan på
sviter med sal möblerad med bekväma möbler.
Ur von Düben 1867:
”grundliga reparationer (under åren 1856 -66) blifvit utsträckt till hvarje särskilt hus
inom Brunnsgården: rundtomkring dem är verkställd grunddikning, lufthål äro
gjorda i grundmurarna, trossbottnar äro inlagda, golfven äro i allmänhet omlagda
och luftade – ty förr lade man golfen en fot ner i jorden.”
Golven har blivit omlagda i de flesta hus och försedda med blindbotten med fyllning mellan åren 1855-1866. Troligen förstördes bottenbjälklaget och golven på grund av att husen
inte var bebodda och inte eldades upp annat än sommartid.
120
Rapport 2013:203