Transcript Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Förskolan Rosen

2012-10-22
Lärande och stöd
Kvalitetsredovisning
Läsåret 2011/12
Förskolan Rosen
1.PRESENTATION AV FÖRSKOLEVERKSAMHETEN................................................................................3
2.BESKRIVNING AV ÅRETS VERKSAMHET................................................................................................3
3.UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN...........................4
OLIKA UNDERLAG HAR ANVÄNTS FÖR ATT MÄTA KVALITETEN I VERKSAMHETEN. VARJE
VERKSAMHET HAR REGELBUNDET FÖLJT UPP OCH UTVÄRDERAT ARBETET
TILLSAMMANS I ARBETSLAGET. .................................................................................................................4
4.FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS/VERKSAMHETERNAS MÅLUPPFYLLELSE......5
4.1PERSONAL...........................................................................................................................................................5
4.2STÖD/SÄRSKILT STÖD............................................................................................................................................5
4.3EKONOMI............................................................................................................................................................6
4.4PEDAGOGISKT MATERIAL/UTRUSTNING....................................................................................................................6
5.ARBETET I VERKSAMHETEN.......................................................................................................................6
5.1PRIORITERADE INSATSER........................................................................................................................................7
5.2BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD..........................................................................................................................7
5.3PERSONALENS KOMPETENSUTVECKLING....................................................................................................................7
5.4FÖRSKOLANS STYRNING OCH LEDNING.....................................................................................................................7
6.RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL......................8
6.1NORMER OCH VÄRDEN. UTIFRÅN LÄROPLAN OCH ÖVRIGA UPPDRAG...............................................................................8
6.2UTVECKLING OCH LÄRANDE - UTIFRÅN LÄROPLAN OCH ÖVRIGA UPPDRAG....................................................................10
6.3BARNS INFLYTANDE............................................................................................................................................12
6.4FÖRSKOLA OCH HEM - UTIFRÅN LÄROPLAN OCH ÖVRIGA UPPDRAG..............................................................................13
6.5SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEM................................................................................15
6.6FÖRSKOLECHEFENS ANSVAR................................................................................................................................16
7.UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLAN.......................................................................................17
8.ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET.........18
9.ÅTGÄRDER OCH FÖRBÄTTRINGAR – UTVECKLINGSPLAN............................................................18
10.BESLUT OCH ANSVARIG FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN........................................................19
2
1.
Presentation av förskoleverksamheten
Förskola Rosen
tel. 0247- 80 108/109
Övermov.2
793 35 Leksand
Rektor: Maria Granath-Nilsén
e-post [email protected]
tel. 0247-80158
Förskolan Rosen är en förskola för barn 1- 5 år med en stor fin gård . Förskolan har
fyra avd. fördelat på två flyglar Solen och Månen. Under året har 71 barn varit
inskrivna.
Solen har haft barn 1-3 år och Månen barn 3-5 år. Med denna ålders indelning kan
verksamheten anpassas efter varje barns behov utifrån ålder och mognad. För att det
ska bli kontinuitet och trygghet följer en pedagog med barnen vid överflyttning till
Månen. I förskolans närområde finns det skog och grönområden, idrottshall och
gångavstånd till kulturhus/bibliotek m.m. Vi vistas mycket ute och går regelbundet till
skogen med de större barnen
2.
Beskrivning av årets verksamhet
En ny organisation i Leksands Kommun har trätt i full kraft och vi har nu separerat
förskolan och skolan ledningsmässigt. Detta innebär att vi nu har tre förskolechefer och
en avdelningschef för förskolan i en ledningsgrupp. Vår förskolechef ansvara nu för
förskolan Siljansnäs och förskolan Åkerö. Tillsammans 13 avdelningar
Arbetslagen har för att underlätta och utveckla kvalitetsarbetet regelbundet arbetat med
BRUK –enkäter och uppföljningar under läsåret. Vi har arbetat strukturerat för att alla
ska förstå sammanhangen: Kvalitetsredovisning - Lokal arbetsplan och det
kvalitetsarbete som ska pågå under hela året.
Kvalitetsredovisning
Lokal arbetsplan
Måluppfyllelse
Förskolan prioriterade mål
Analys och bedömning
av måluppfyllelsen
Förskolans åtaganden
Åtgärder för utveckling
Indikatorer
Focus under året har varit att få struktur på kvalitetsarbetet, få kontinuitet och förståelse
för hur vi ska ha nytta av detta arbete under hela året.
Fortbildningsmässigt så har implementeringen av vår reviderade Läroplan dominerat
3
även detta år. Vi har arbetat övergripande i kommunens alla förskolor med detta genom
vårt redan etablerade Nätverk. Förskolecheferna har haft övergripande ansvar för
utbildningen av nätverksrepresentanterna som därefter arbetat vidare på hemmaplan i
sina respektive arbetslag.
Vi har haft utbildning i PIM och gjort en plan för att alla ska genomgå PIMutbildningen Vi gjort inköp för att stimulera och stärka användandet av IT
verksamheten.
Vi har NTA-utbildning för förskolans personal
Vi har under året haft 3 brukarråd och APT på kvällstid ca 1 ggr/mån, föräldramöte
och dropp in fika under –ht. Fixarkväll och soare för barn och föräldrar under våren
3.
Underlag och rutiner för att ta fram
kvalitetsredovisningen
Förskolan utvärderar och analyserar verksamheten varje termin
Olika underlag har använts för att mäta kvaliteten i verksamheten. Varje
verksamhet har regelbundet följt upp och utvärderat arbetet tillsammans i
arbetslaget.
Vi har lagt stor vikt vid att förstå de olika dokument vi har att rätta oss efter samt
att förstå hur det hänger ihop:
Föräldraenkäter
Personalenkäter
Utvecklingssamtal
Observationer och dokumentationer
Barnintervjuer
Arbetslagsdiskussioner vid planeringar
På planeringsdagen i maj utvärderade vi läsårets verksamhet kopplat till Lpfö,
kommunal skolplan och lokal arbetsplan. Vi använde en gemensam mall för detta.
Måluppfyllelsen har analyserat och en bedömning var vi befinner oss har gjorts
enligt BRUKs skala nedan:
A: strategi för att nå målet eller samtal om hur vi skall arbeta finns inte alls
B: samtal har inletts rörande hur målet skall nås
C: enighet om hur målet skall nås har nåtts
D: arbetet för att nå målet har inletts och vissa kännetecken för att vi är på rätt väg
finns
E: vi ser flera kännetecken för att målet är på väg att nås
F: målet är nått
4
4.
4.1
Förutsättningar för
verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse
Personal
Röd
Personal
Antal förskollärare
Antal barnskötare
Totalt
Barn
1-3 år
3-5 år
Totalt
Personaltäthet
Gul
Grön
2,9
1
3,9
2,8
23
17
23
17
2,8
Blå
2,5
0,75
3,25
2,85
16
14
16
14
2,85
5,897436 6,071429 4,923077 4,912281 ######## ######## ########
SSG
Förskolechef Åkerö och Siljansnäs
=13 avdelningar
Administrativ assistent
Åkerö och
Siljansnäs fsk
Vaktmästare Åkerö fsk
Elevassistenter/Resurser
Skolpsykolog
Specialpedagog kommunövergripande
4.2
1,0
0,5
Enl beställning
1,5
Kommunövergripande vid behov
150%
Stöd/särskilt stöd
5
Namn
Skolpsykolog,
Psykologgården har
kommunövergripande anlitats vid behov
Specialpedagog
Anne Haag
områdesövergripande Maria Testad
SSG
Tel
150 % 0247-80565
070-5085471
Arbetsgången:
Leksands kommun använder ett processinriktat arbetssätt när det gäller att lösa
problem som uppstår.
4.3
Ekonomi
Förskolan Åkerö
Administration
100
Löner
9764
Lekmaterial
41 Pedagogiskt
Kost*
2100 material/Utrustning
Förskolan
väl utrustad med pedagogiskt material.
Vi satsar mycket på bygg och
* lokaler +ärstäd
1610
konstruktionsmaterial.
Material
för
kreativt
skapande.
fortbildning
25 Material som stimulerar barns
fantasi
hjälpmedel såsom filmkamera,
Totalt i lek. Förskolan är utrustad med tekniska13640
digitalkamera, I-pad ,bärbara datorer som används vid pedagogisk dokumentation.
4.4
5.
Arbetet i verksamheten
6
5.1
Prioriterade insatser
•
•
•
•
•
5.2
Grundverksamhet
Kvalitetsarbete med förståelse för sammanhanget med Lokal arbetsplan
Pedagogisk dokumentation
Implementering av Lpfö98/1
Landa vår nya organisation för förskolan
Barn i behov av särskilt stöd
Arbetsgången ”När problem uppstår” används.
Barn i behov av särskilt stöd har dokumentation kring detta.
Specialpedagog har funnits som handledare för personalen.
Närteamet för förskolan (förskolechefer, specialpedagoger och vid behov
representanter för socialtjänsten, psykolog, BHV) har träffats varje månad för samråd
när det gäller barn/elever i behov av särskilt stöd och organisationsfrågor för att skapa
de bästa förutsättningar. När akuta behov uppkommer för att stötta barn i behov av
särskilt stöd saknas både ekonomi och brist på adekvat utbildad personal. LASföreträden går före
5.3
Personalens kompetensutveckling
Alla: Greger Rössner Reggio Emilia inst.-läroplan. Intressant-matnyttigtigenkännande
Alla: Nätverk implementering Lpfö-svårt få alla delaktiga, ont om tid!
Alla: Borlänge förskolor-Organisation och pedagogisk dokumentation
Individuell kompetensutveckling
TAKK-utbildnig i studiecirkelform
NTA-introduntion samt utbildning på lådorna Luft och Vatten
PIM-på gång för flera pedagoger
Matte-högskolan Dalarna-föreläsning en personal per avdelning
Teachmeet-Falun, kul upplägg men för lite kring förskolan.
I-PAD-nätverk-matnyttigt!
Förskolelyftet med inriktning språk
5.4
Förskolans styrning och ledning
Pedagoggruppen träffas varannan vecka med två rep från varje förskola..
Förskolechef har ledningsansvar för förskolan i sitt uppdrag.
Verksamheten skall bedrivas utifrån de aktuella styrdokumenten
Kvalitetsarbetet har stått i fokus för att alla ska förstå sammanhanget Läroplan,
kvalitetsredovisning och Lokalarbetsplan.
Information har skett via FC och vid APT 1g/månad på kvällstid.
Pedagogmöte sker varannan vecka med två representant från varje förskola ,
specialpedagog och förskolechef. Pedagoggruppen arbetar fram olika pedagogiska
dokument och handlingsplaner, som sedan går vidare på remiss till övrig personal.
7
Samverkansgrupp finns kommunövergripande för förskolan1 g/månad
Brukarråd genomförs 2g/termin
6.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till
nationella mål
6.1
Normer och värden. utifrån läroplan och övriga uppdrag
Lpfö 98 1. Förskolans värdegrund och uppdrag, 2.1 Normer och värden
Förskolans prioriterade mål
• Ha en öppen dialog med barn och föräldrar. Ta oss tid vid hämtning och
lämning. Aktivt förankra förståelse för alla människors lika värde och respekt för
allt levande, och omsorg om sin närmiljö i det dagliga arbetet med barnen.
Fortsätta arbetet med lyssnandet pedagogik. Dokumentera och reflektera över
dessa frågor
Förskolans åtaganden. Det här tänker vi göra för att nå målen.
• Förankra arbetet med grundverksamheten
• Aktivt arbeta med värdegrundsarbete
• Utgå från barnens intresseområden
6.1.1 Måluppfyllelse
Arbetet för att nå målen har inletts och vissa kännetecken för att vi är på rätt väg finns
6.1.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen
Röda avd:
Vi har prioriterat att möta varje barn och föräldrar på morgonen i hallen och att ha en
öppen dialog vid lämning hämtning. Information via mail har skickats med jämna
mellanrum. Vi har på olika sätt arbetat med att förankra människors olika värde tex.
konflikthantering, vara goda förebilder. Göra barnens olika kunskaper synliga utefter
deras egna förutsättningar. Kunskaper om olika barn gör att pedagoger kan vara mer
följsamma, därför viktigt att vi gemensamt diskuterar och informerar varandra.
Vi har fortsatt att arbeta med kompistema för att lyfta fram likheter och olikheter.
Varje vecka har vi gått till skogen bla. för att visa barnen naturens möjligheter och
respekt för naturen och allt levande där.
Lyssnandets pedagogik syns i arbetet m barnen: barnens intressen och önskemål styr
nu mer än tidigare vår dagliga verksamhet. Reflektion tillsammans med barnen sker i
samlings/gruppsituationer inte lika ofta enskilt.
Grundverksamheten: Fortsatt med att vägleda och vara förebilder i den dagliga
verksamheten, vi har upplevt barnen trygga i förskolemiljön, 90% av barnen har varit i
fsk, sedan ett årsåldern och har en grundläggande kunskap om rutiner och
primärfunktioner under en dag.
Värdegrundsarbete:
8
I det dagliga arbetet för vi dialog om hur vi är mot varandra, vi har pratat om hur barn
har det i andra länder, skillnader på nu och förr.
Vi har utgått från barnens intresseområden och försökt möta och utmana barnen.
Drama- arbetet har fått till följd att fler barn än tidigare vågat agera framför kamrater
och annan publik. Ett arbete i att stärka barnens självkänsla.
Vi känner att vi inte arbetat aktivt med miljötänket/framtiden detta tar vi med oss till
nästa läsår.
Dialog m föräldrarna upplever vi som positiv. Vi ser resultat i barngruppen på att
lyssnandets pedagogik har blivit mer befäst hos pedagogerna.
Gula avd:
Utifrån tidigare delutvärderingen ser vi en tydlig förbättring för alla barn,
• strukturen tydlig, vi känner att vårt arbetssätt/rutiner har kunnat förankras
• bättre kamratskap
• ett lugn, barnen har funnit sin roll
• tillit, barn och vuxen
Mycket tack vare vår resursförstärkning som fått en positiv respons i barngruppen ett
tydligare lugn då övriga pedagoger kan vara med och finnas till för flera barn. Tack
vare vår resursförstärkning har även vår dialog med föräldrarna blivit betydligt bättre,
vi känner att vi har tid och möjlighet att ta den tiden som behövs med föräldrarna.
Utifrån Lpfö och lokala arbetsplanen har vi aktivt arbetat med förståelse för alla
människors lika värde och respekt i det dagliga arbetet med barnen.
Barnmöte – Barnens frågeställningar, genomgång av veckan, tydlighet genom bilder.
Kamrattema – Värsta bästa vänner, att vara en bra kompis, alla barns lika värde.
Solen: Att få barnen att känna sig trygga och omtyckta. Grundlägga hur man är mot
varandra. Rutiner genom upprepning i alla situationer.
Hjälpa varandra. Vi pedagoger visar vägen. Stötta barnen och ge dem verktyg att lösa
olika situationer och bekräfta när det blir på ett bra sätt.
Vi ser en tydlig utveckling, Tex, vid matsituationer och av och påklädning, att det är
väl förankrat hos barnen.
Vi har arbetat med positiv förstärkning. Vi ser att barnen har gått framåt. De
har blivit trygga i miljön med oss. Vi är nöjda med våra arbetsinsatser.
6.1.3 Åtgärder för utveckling
Röda: Arbeta mer djupgående om hur vi är mot varandra och olika kulturer. Vi ska
utveckla arbetet med reflektion och analys tillsammans med barnen. Arbeta mer med
att grundlägga ”miljötänket” och bli mer medvetna om det hållbara samhället
Gula: Fortsatt tydlig struktur. Arbeta vidare med gruppen
Solen: Använda oss av vår läroplan mer i vardagen. Fortsätta att lära oss mer om
årsplanens arbetsätt. Vi är duktiga på att börja med den på hösten, man sen kommer vi
av oss.
9
6.2
Utveckling och lärande - utifrån läroplan och övriga
uppdrag
Lpfö 98 2.2 Utveckling och lärande
Förskolans prioriterade mål under lå 11/12
Bli bättre på att dokumentera och reflektera barnens lärprocesser. Stärka barnens tillit
till sin egen förmåga.
Informera föräldrar om vårt arbetssätt och vårat mål
Utveckla års planeringen, där vi på hösten gör en kartläggning av gruppen, för att
bättre ta tillvara barnens förmågor, intressen och erfarenheter
Introducera NTA
Aktivt stimulera barns språkutveckling
Förskolans åtaganden. Det här tänker vi göra för att nå målen.
• Använda ny kunskap genom PIM
• Lägga vikten vid barnens pågående dagliga lärprocesser och förmedla det i
utvecklingssamtalen
• Vidareutveckla vårt arbete med Årsplanen
• Fortbildning i NTA
• Samtala kring språk som inriktning i våra verksamheter
6.2.1 Måluppfyllelse
Arbetet för att nå målen har inletts och vissa kännetecken för att vi är på rätt väg finns
6.2.2 Analys och bedömning
Röda: Barnen har fått möjligheter att söka kunskap via datorn och använt den till
pedagogiska program. Bildspel som dokumentation där barnen kan reflektera över
läroprocesser. Via föräldramötet, utvecklingssamtal och den dagliga kontakten får
föräldrarna inblick i läroplanens strävansmål. Lokala arbetsplanen finns tillgänglig för
föräldrar.
Kartläggning av barnens intresseområden som gjordes under hösten har inte varit ett
levande dokument i vår planering. Den bör finnas med och följas upp i vår planering
av verksamheten.
Årsplaneringen får vi fortsätta att utveckla för att den ska bli ett levande dokument
parallellt med läroplan och lokala arbetsplan mm.
10
NTA
Efter Ht utvärdering har vi lärt oss hur många barn man kan ha i
gruppen/sammansättning och upplägg av NTA -uppdrag. Erfarenheten har lett oss till
att 4 barn/grupp är lämpligt för att väcka barnen intresse och nyfikenhet för
utforskande av natur och teknik. Barnen har visat stort intresse och nyfikenhet.
Jämföra och mäta kan upplevas lite abstrakt för den här åldersgruppen.
Vi är medvetna om dialogens betydelse ställer frågor och samtalar, ger barnen många
nya ord och begrepp tex. genom dramatisering, bokläsning, samtal, musik, olika
medier, NTA. För de barn som behöver stärka sin språkliga förmåga har vi medvetet
stöttat i olika situationer. Tydlighet och använt tecken som stöd. TKT språkgrupp har
varit sporadisk. Vi hade planerat en gång i veckan, men pga bla sjukskrivningar blev
det inte så.
Gula: Under vårterminen har vi verkligen kunnat inrikta oss på det vi planerat.
▪ NTA
▪ TKT
▪ Ming
▪ Rörelse
▪ Ateljé
▪ Skogen
Vi ser en tydlig förändring i barnens sätt att tillvarata sina intressen genom att vi
förändrat innemiljön utifrån deras intressen. De tar för sig och använder materialen på
ett helt annat sätt.
Vi har använt datorn till att söka fakta och bilder och spinna vidare på barnens
intressen. Flera av barnen har använt pedagogiska program på datorn.
Dokumentation – Genom bilder, textutdrag från Lpfö, barnens egna reflektioner, detta
har vi synliggjort på vår dokumentationstavla i hallen. Genom att de tekniska problem
som tidigare funnits har lösts och tiden till dokumentation har blivit bättre (genom vår
resurs), har dokumentationen tillsammans med barnen blivit betydligt bättre.
Observation av alla barn i olika situationer, lyssnat på barnens intresse, barnintervjuer.
Lyssnandets pedagogik.
Arbetet med grundverksamheten tog väsentligt längre tid på grund av orolig grupp.
Men arbetet med grundverksamheten har nu under våren satt sig, en lugn lugnare
barngrupp/miljö. En mer sammansvetsad grupp.
Solen: De yngre barnen får prova efter sin förmåga – avvaktar, höjer ribban och
reflekterar över utvecklingen. Observerar barnen för att göra en karta över deras
intressen och förmågor. Efter jul har vi tydligare sett deras intressen och utveckling
och utformat miljön därefter.
Vi arbeta sedan vidare med de äldre barnen, observerat deras lek samt utvecklar
miljön efter detta. I år har vi arbetat mycket med sortering, kategorisering, tal och
antalsuppfattning, lägesuppfattning, proportioner, mycket konstruktioner i leken.
I barnens språkutveckling använder vi oss av tecken som stöd samt figurer till sagor
och sånger. Benämner och pratar i hela meningar .Arbetar mycket med rim och
ramsor, läser mycket sagor för barnen.
11
6.2.3 Åtgärder för utveckling
Röda: Vi ska ha med kartläggningen av barnens intressen som görs på hösten vid all
vår planering.
Utveckla årsplanen så att den blir ett levande dokument bredvid läroplan och lokal
arbetsplan.
Arbeta med TKT strukturerat. Stötta alla barns språkutveckling
Föra fram förbättringsåtgärder gällande NTA.
Gula: Lyssna in barnens intressen och utifrån dessa lägga upp det fortsatta arbetet
Solen: vi förstärker med tecken som stöd
6.3
Barns inflytande
Lpfö 98 2.3 Barns inflytande
Förskolans prioriterade mål under lå 11/12
Stärka barnens självkänsla och uppmuntra till att våga påverka med positiv feedback
Dokumentera och reflektera över vuxnas förhållningssätt till barnens inflytande.
Få med barnen mera i planering och utvärdering
Förskolans åtaganden. Det här tänker vi göra för att nå målen
•
•
Utgå från barns intressen, åsikter och önskemål i planering och utvärdering
Ta reda på hur vi kan utveckla speglande samtal mellan oss vuxna kring
förhållningssätt till barns inflytande
6.3.1 Måluppfyllelse
Vi ser fler kännetecken på att målet är på väg att nås
6.3.2 Analys och bedömning av måluppfyllelse
Röda: Vi har haft barnmöten där barnen har haft möjlighet och fått träna på att
uttrycka sina önskemål och åsikter. Här kan vi se att flertalet barn vågar uttrycka sig i
stora gruppen än tidigare. Ibland har det uppstått valsituationer som gjort att barnen
fått rösta ”demokratiprocessen”. Vi har jobbat mot målet att stärka barnen att göra
egna val. Vi har lagt vinn om att uppfylla de önskemål som barnen uttryckt för att
barnen ska känna att det känner sig lyssnade på. Vi har arbetat efter teorin att barnen
ska bli lyssnade på och att följa upp deras önskemål för att göra dem uppmärksamma
på att de har inflytande. Vi pedagoger har haft en dialog runt hur viktigt detta är.
12
Gula: Genom barnmötet varje vecka får barnen uttrycka sina åsikter och önskemål.
Utifrån Lpfö (sid. 12). Vi har förändrat miljön utifrån barnen och deras önskemål och
utifrån deras lek. Barnens kreativa intresse skapade en ”rithörna”.
Solen: Observerat barnen för att se deras intressen, lyssnat in barnen i vardagen,
tillmötesgår deras intressen tex, dans och hockey. Frågar barn enskilt vad de vill göra.
Har också intervjuat barnen. Vid konflikter försöker vi att bla, att dramatisera så att
barnen får tänka själva vad som är rätt och fel. Försöka få dem att förstå sina egna
handlingar.
6.3.3 Åtgärder för utveckling
Röda: Fortsätta arbetet med att öka barns inflytande i vardagen.
Ett medvetet arbete med speglande samtal måste påbörjas
Gula: Lyssna in barnen . Vad vill dom? Få barnen att ta mer ansvar för sitt handlande
Solen: Vi skapar tilltalande miljöer för barnens utveckling. Berikande material
Lyhördhet. Dokumentera för att följa utvecklingen
6.4
Förskola och hem - utifrån läroplan och övriga uppdrag
Lpfö 98 2.4 Förskola och hem
Förskolans prioriterade mål under lå 11/12
Har under året diskuterat hur vi ska få föräldrar mer delaktiga. En frågeställning vi
tänker jobba med är. Har förskolan ett sådant förhållningssätt att föräldrar ges möjlighet
att känna sig delaktiga utifrån olika förutsättningar.
Göra föräldrar delaktiga i sitt barns utveckling och lärande genom pedagogiska
dokumentationer.
Förskolans åtaganden. Det här tänker vi göra för att nå målen.
•
•
Erbjuda flera alternativ för föräldrar att känna sig delaktiga i förskolans
verksamhet.
Lägga vikten vid barnens pågående dagliga lärprocesser och förmedla det i
utvecklingssamtalen
6.4.1 Måluppfyllelse
Vi ser fler kännetecken på att målet är på väg att nås
13
6.4.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen
Röda: Vi har som tidigare haft föräldramöte, brukarråd, soaré, inbjudit föräldrarna att
delta vid teateruppvisning, de föräldrar som inte kunnat delta har fått möjlighet att låna
inspelat mtrl. Vi har genom dessa möten velat påvisa vårt arbete utifrån vårt uppdrag i
Läroplanen. Vi har haft besök av enstaka föräldrar i den dagliga verksamheten. Inför
utvecklingssamtalet har föräldrar möjlighet att bli mer delaktig i barnets utveckling
och vårt uppdrag.
Vi har genom bilddokumentationer, skapande konst, bildspel, barnintervjuer velat
erbjuda flera alternativ till föräldrar att få inblick i verksamheten, Vi har inte fått till
den reflektion i samband med dokumentation tillsammans med barnet som vi önskat.
Detta får vi ta med oss till nästa år och utveckla
Vi försöker förmedla till föräldrarna barnens styrkor och förmågor och ha ett
samarbete kring det som som behöver stärkas. Vi delger föräldrarna barnens
läroprocesser hur barnet utvecklats under året.
Vi har lagt fokus på att barnen är med och konkretiserar den pedagogiska planeringen
det är svårt att få föräldrarna involverade och intresserade och väl insatta i
Läroplanens strävansmål. Hur ska vi fortsätta det arbetet?
Utvecklingssamtalens utformning och innehåll , vi är nöjda med utvecklingssamtalens
innehåll genomförande men önskar ett annat innehåll i framtiden mer baserat på
läroplanens mål och riktlinjer.
Vi har jobbat mot målet att få föräldrar mer delaktiga i vårt uppdrag utifrån
Läroplanen men är osäkra på om det verkligen har skett. Vi tänker att i framtiden får
vi hitta nya vägar för att få dem intresserade. ( Workshop).
Gula: Föräldrarna erbjöds att vara med vid övergången från solen till månen, fanns
dock inget intresse från föräldrarna. Vi har bjudit in föräldrarna att delta en dag i
verksamheten under året, en förälder har nappat.
Föräldraenkäter, brukarråd, info via mail, utvecklingssamtal, fixardag och soaré.
Dokumentation i hallen, syftet att visa på barnens lärprocesser.
Utvecklingssamtal – Vi erbjöd valmöjlighet, tid och pedagog.
Vi har påmint och uppmuntrat föräldrarna att fylla i föräldraenkäten.
Solen: Försöker visa vår verksamhet för föräldrar i vår hall. Där vi kopplar ihop texter
från läroplanen .Kan bli bättre på att visa barns läroprocesser . Vi har daglig kontakt
med föräldrar vid lämning samt hämtning. Under året har vi föräldramöte och
utvecklingssamtal med föräldrarna. Brukarråd där föräldrar
får vara med och påverka. Vi har regelbunden kontakt med föräldrar via mail
14
6.4.3 Åtgärder för utveckling
Röda: Utveckla reflektionen tillsammans med barnen i samband med pedagogisk
dokumentation.
Vi vill få föräldrarna mer insatta, involverade och intresserade av Läroplanens
strävans mål.
Förbättra underlag och innehåll till utvecklingssamtalen i mer samklang med Lpfö
Workshop för att få föräldrar mer delaktiga i vårt Läroplans arbete
Gula: Fortsatt tydlighet gentemot föräldrarna
Solen: Vi ska bli bättre på att visa barns lärprocesser.
6.5
Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshem
Lpfö 98 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
Förskolans prioriterade mål under lå 11/12
Samarbetet mellan förskola och förskola har inte utvecklats vidare under året, men vi
har en väl fungerande handlingsplan över hur överlämnandet ska fungera. Mera
gemensam fortbildning är ett sätt vi har diskuterat.
Förskolans åtaganden. Det här tänker vi göra för att nå målen.
•
•
Utvärdera och utveckla handlingsplanen för överlämnande till förskoleklass och
fritidshem.
Utvärdera handlingsplanen för överflytt mellan avdelningarna
6.5.1 Måluppfyllelse
Samtal har inletts hur målen skall nås
15
6.5.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen
Röda: Utvärdering av samverkan mellan förskolan och förskoleklasss/fritidshem
uteblev hösten 2011.
Lite förvirring vad gäller handlingsplanens utförande har uppstått.
Mottagande pedagoger i förskoleklass har besökt förskolan och träffat barnen.
Besök i förskoleklassen med skollunch för att bekanta sig med miljön har gjorts.
Fler besök är inplanerade. Överlämningssamtal tills. med föräldrar och mottagande
pedagoger där behovet finns för att utbyta kunskaper.
Vi känner att vi på ett förtroendefullt sätt nått en god samverkan med förskoleklass.
Men var tog samverkan mellan förskola och förskoleklass under hela året vägen? Den
saknar vi.
Gula: 08:orna har under året samarbetat med gröna, skogsdag och rörelse. Vi hade
dock önskat ännu mer samarbete under året för barnens skull.
Vi har under våren påbörjat överinskolningen till röda avdelningen. Vi kommer att
fortsätta skola in barnen på röda, lunch, välja plats osv.
.
6.5.3 Åtgärder för utveckling
Implementera den reviderade handlingsplanen för övergång som skall presenteras från
ledningen under hösten
Utveckla kontinuerlig samverkan mellan förskola och förskoleklass under läsåret
Utöka samarbete mellan avdelningarna under året för att underlätta överflyttningarna
6.6
Förskolechefens ansvar
Förskolans prioriterade mål under lå 11/12
Att skapa ett bra arbetsklimat för barn och personal, så alla känner att deras insatser är
meningsfulla och uppskattade. Alla ska bli sedda.
Leda pedagogiskt utvecklingsarbete som ska leda till bra förutsättningar för barnens
lärande.
Ge förutsättningar för personal att pröva nya arbetsformer och möjlighet att utvecklas
Verka för en god arbetsmiljö
Att se till att verksamheten utvärderas och följs upp
Verka för att föräldrar känner delaktighet
Förskolans åtagande 11/12 Det här ska vi göra för att nå målen
•
•
•
Tillsammans med pedagogerna ta fram rutiner och förmedla kunskaper om
Kvalitetsarbetet i förskolan.
Genom Brukarrådet ta fram möjligheter till föräldrars ökade delaktighet.
Ta tillvara och utveckla god och utvecklande arbetsmiljö för alla
16
6.6.1 Måluppfyllelse
Vi ser flera kännetecken för att målet är på väg att nås
6.6.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen
Under året har arbete kring våra måldokument och uppföljningen varit en röd tråd. Vi
har kontinuerligt under året följt upp verksamheten utifrån de prioriterade mål som
anges i Lokala arbetsplanen.
Den nya organisationen ger oss fler möjligheter att på ett för förskolan konstruktivt
sätt arbeta med utveckling av förskolan. Förskolan är i fokus igen.
Årsplanen finns i våra verksamheter och dess tankar efterföljs
Nätverket har arbetat med implementeringsarbetet av Lpfö98/10 under hela läsåret
Förskolechefen och specialpedagogen har arbetat strukturerat under hela året med
läroplan och Kvalitetsarbete.
Förskolechefsteamet har arbetat tätt under hela året och en ny vision har tagits fram
för kommunens förskolor.
6.6.3 Åtgärder för utveckling
Vidareutveckla planeringar för att få syn på tråden i kvalitetsredovisningar och lokal
arbetsplan och våra övriga styrdokument i vårt dagliga arbete.
Implementera kvalitetshjulet
Fortsätta implementera och använda Årsplanen vid planering av verksamheten
Arbeta vidare med Nätverket för förskolan och dess innehåll som är så är viktigt för
utvecklingen av verksamheten
Ge arbetslagen ”Årets utmaning” vid terminsstart till hösten Gemensamt tema: Skogen
7.
Uppföljning av likabehandlingsplan
Planen har fyllts upp i utvärderingen med följande resultat:
Röda: Vi känner inte att vi har haft likabehandlingsplanen med som en del i det
förebyggande arbetet. Däremot har vi varit tydliga när konflikter har uppstått och haft
dialoger (och rollspel) med barnen om hur det känns när man blir illa behandlad, barn
som vuxen.
Gula: Vi har arbetat med värsta bästa vänner filmerna och pratat om hur man ska vara
en bra kamrat utifrån normer och värden.
Vi tänker hela tiden till största möjliga mån att ligga steget före så de inte ska inträffa
situationer med kränkande behandling. Vi är hela tiden på helspänn för att stävja
situationer där någon kränker någon annan.
I det dagliga arbetet utifrån de situationer som uppstår arbetar vi med likabehandling.
Vi ställer frågan vad vill DU, hur tänker DU, utgå ifrån det enskilda barnet.
Solen: vid konflikter försöker vi att bl.a. att dramatisera så att barnen får tänka själva
vad som är rätt och fel. Försöka få dem att förstå sina egna handlingar
Likabehandlingsplanens struktur skall ändras till hösten 2012 Förskolechefsgruppen
arbetar fram en ny mall som blir lika för att förskolor i kommunen och som uppfyller
på Diskrimineringsombudsmannens krav.
17
8.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i
verksamheten som helhet.
Året har varit en nystart i ny organisation och ny ledning. Vi har arbetat målmedvetet
för att bygga upp, ta tillvara och utveckla vår verksamhet och uppföljningen av den.
Vi ser flera kännetecken för att målet är på väg att nås
9.
Åtgärder och förbättringar – utvecklingsplan
Vad ska göras?
Använda oss av
vår läroplan mer i
vardagen..
Hur?
Alltid ha med i
planering och
utvärdering
När?
Avd
planering
Vems ansvar?
Pedagogerna
Förskolechef
Uppföljning?
På
planeringsdagar
Pedagogmöten
Fortsätta att lära
oss mer om
årsplanens
arbetsätt.
Alltid ha med i
planering och
utvärdering
Pedagogerna
Förskolechef
På
planeringsdagar
Pedagogmöten
Utveckla
reflektionen
tillsammans med
barnen i samband
med pedagogisk
dokumentation.
Genom samtal
Avd
planeRing
Pedmöte
Avsatt
tid
Pedagoger
Kontinuerlig
utvärdering
Planeringsdagar
Få föräldrarna mer
insatta,
involverade och
intresserade av
Läroplanens
strävans mål.
Förbättra underlag
och innehåll till
utvecklingssamtal
Implementera
reviderade
handlingsplanen
för övergång till
förskoleklass
Information
Föräldramöte
Workshops?
Möten Pedagoger
Anslag
Samtal
Planeringsdagar
Arbeta fram nya
underlag
Ht2012 Specialpedagoger
130107
Förskolechefer och
rektorer kommer
med underlaget
Ht
2013
Förskolechef
Pedagoger
130524
Avsatt
tid
Pedagoger
Specialpedag
130524
Utveckla
Samtal och möten
kontinuerlig
samverkan mellan
förskola och
förskoleklass
under läsåret
18
Utöka samarbete
Gemensamma
mellan
planeringar
avdelningarna
under året för att
underlätta
överflyttningarna
Vidareutveckla
planeringar för att
få syn på tråden i
kvalitetsredovisnin
gar och lokal
arbetsplan och
våra övriga
styrdokument i
vårt dagliga arbete
Avsatt
tid
Planeringar
Pedagogmöten
130524
Planeringar
Pedagogmöten
Planeringar
Pedagogmöten
förskolechef
1 Ge arbetslagen
”Årets utmaning”
vid terminsstart
till hösten
Gemensamt
tema: Skogen
30524
Implementera
kvalitetshjulet
Nätverket
förskolan
Pedagogmöte
Ht -12
Förskolechef
130524
Fortbildning
Hela
året
130524
Årets utmaning
Hela året
Årets Tema
Hela året
Planering
Planering
Specialpedag
Förskolechef
Pedagoger
Förskolechef
Pedagoger
Pedagoger
10.
130524
130524
Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen
Behandlad och beslutas vid APT 3 september 2012
Förskolechefs underskrift
Representant för personalen
19