Transcript Pdf, Svenska

Fladdermöss
och havsbaserade
vindkraftverk studerade
i södra Skandinavien
r a p p o rt 5748 • september 2007
Fladdermöss och havsbaserade
vindkraftverk studerade i södra
Skandinavien
Ingemar Ahlén
Lothar Bach
Hans J. Baagøe
Jan Pettersson
NATURVÅRDSVERKET
Beställningar
Ordertel: 08-505 933 40
Orderfax: 08-505 933 99
E-post: [email protected]
Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, SE-161 11 Bromma
Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Naturvårdsverket
Tel: 08-698 10 00, fax:08-20 29 25
E-post: [email protected]
Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se
ISBN 91-620-5748-0
ISSN 0282-7298
© Naturvårdsverket 2007
Tryck: CM Gruppen AB
Omslagsbilder: Nyctalus noctula: Björn Söderlund, och
Utgrunden: Ingemar Ahlén
Fig. 1 bild: Jan Pettersson
Övriga bilder: Ingemar Ahlén
VINDVAL
Rapport 5748 – Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade I södra Skandinavien
Förord
Behovet av kunskap om vindkraftverkens påverkan på den marina miljön, på
växter och djur och på människor och landskap är stort. I tidigare studier av vindkraftanläggningars miljöpåverkan har det saknats en helhetsbild av effekterna och
av människors upplevelser vilket har orsakat problem i miljökonsekvensbeskrivningar och vid tillståndsprövning.
Målet med kunskapsprogrammet Vindval är ett ökat vindbruk vilket ska åstadkommas genom att underlätta en ökad vindkraftutbyggnad genom bättre underlag
för miljökonsekvensbeskrivningar och tillståndsprocesser samt att minska osäkerheten vid bedömning av vindkraftens påverkan på miljön.
Vindval ska även ge underlag för säkrare bedömningar av hur vindkraft påverkar landskapet, störningar för kringboende och människors upplevelser av vindkraft. Tanken är också att bygga upp kunskap om miljöeffekter av vindkraft vid
svenska universitet, högskolor, institut och företag samt i kommuner och andra
myndigheter.
Vindval drivs av Naturvårdsverket på uppdrag av Energimyndigheten som
också finansierar programmet. I programkommittén, som diskuterar prioriteringar
och bereder underlag för beslut, ingår representanter från Energimyndigheten,
Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Boverket, Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna
och vindkraftbranschen.
Den här rapporten har skrivits av Ingemar Ahlén på Sveriges Lantbruksuniversitet tillsammans med Lothar Bach, Hans J. Baagøe och Jan Pettersson. Skribenten svarar för innehåll, slutsatser och eventuella rekommendationer.
Rapporten finns även utgiven i en engelsk version, ISBN 91-620-5571-2.
Vindval i september 2007
3
VINDVAL
Rapport 5748 – Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade I södra Skandinavien
4
VINDVAL
Rapport 5748 – Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade I södra Skandinavien
Innehåll
FÖRORD
3
1 SAMMANFATTNING
6
2 SUMMARY
8
3 BAKGRUND
10
4 PROJEKTETS MÅL
11
5 PROJEKTLEDNING OCH MEDVERKANDE
12
6 METODER OCH UNDERSÖKNINGSOMRÅDEN
13
7 RESULTAT
7.1 Utsträck, flygvägar och insektsjakt
16
18
7.2 Insektsförekomst till havs
19
7.3 Varifrån kommer insekterna och andra ryggradslösa djur?
20
7.4 Inverkan av vädret
20
7.5 Flyghöjd
21
7.6 Påverkan av vindkraftverken
22
7.7 Aktivitetssäsongen till havs
22
8 FORTSATT FORSKNING OCH METODUTVECKLING
24
9 AKTUELL RISKBEDÖMNING
25
10 UNDERSÖKNINGAR INFÖR LOKALISERING AV
HAVSBASERAD VINDKRAFT
26
11 KONTROLLPROGRAM UNDER UTBYGGNAD AV
HAVSBASERADE VINDKRAFTSPARKER
27
12 MINSKNING AV RISKERNA VID BEFINTLIGA VINDKRAFTVERK
28
13 KOMMENTARER OM DE OBSERVERADE ARTERNA
29
14 SLUTSATSER
32
15 REFERENSER
35
5
VINDVAL
Rapport 5748 – Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade I södra Skandinavien
1 Sammanfattning
En pilotundersökning 2002-2003 vid vindkraftverk på land i Sydsverige visade på
lägen i landskapet där riskerna för kollisioner var förhöjda samt de viktigaste
orsakerna till olyckorna. Under 2005 års förstudie och i projektet 2006 vid havsbaserade vindkraftverk kunde vi bekräfta tidigare utpekade utsträck över havet av
fladdermöss i Kalmarsund och fann en omfattande aktivitet av passerande migranter men även av stationära arter som från olika håll flög ut till områden med
mycket insekter. Observationer gjordes framför allt vid Utgrunden och Yttre Stengrund i Kalmarsund och i Öresund. Observatörerna på båtarna och på utsträcksplatser på land använde ultraljudsdetektorer, starka strålkastare och vid vissa tillfällen värmekamera. Automatiskt registrerande boxar användes på land, hängdes
på vindkraftverken och placerades på båtens kapp. Metoderna resulterade i totalt
12 354 observationer av fladdermöss, varav 3 830 över havet och 8 524 på land.
Fladdermöss flög över havet i vindstyrkor upp till ca 10 m/s, men en stor del av
aktiviteten skedde vid vindstyrkor mindre än 5 m/s. Fladdermöss av 10 arter observerades ute till havs och alla sågs söka föda vid tjänlig väderlek, d.v.s. främst vid
svaga vindar och blankvatten. Fladdermössen undvek inte vindkraftverken. Tvärtom stannade de ofta till för insektsjakt nära verken på grund den ansamling av
insekter som förekom där. Jakt helt intill rotorbladen observerades, vilket innebär
att kollisionsrisken kan vara jämförbar med landbaserade verk. Fladdermöss kan
bevisligen också använda vindkraftverk som viloplats, vilket har skett i det mest
insektsrika området vi undersökte.
Insamling av insekter gjordes på de platser och vid de tillfällen då fladdermöss
sågs jaga. Fjädermyggor dominerade, men många andra flygande arter av andra
insektsgrupper var också företrädda. Insekter, och troligen även några kräftdjur,
togs också i havsytan. Några arter av landlevande arter förekom bland de mängder
av insekter och spindlar som drev omkring i luftmassorna. Vid vissa tillfällen antar
vi att de har kommit från Balticum eller Ryssland. Det har inte tidigare varit känt
att många fladdermusarter, stationära och migrerande, regelbundet utnyttjar denna
födoresurs långt ute i havet under eftersommaren och tidiga hösten.
Med radarn på Utgrundens fyr kunde data om de största arterna, troligen mest
stor fladdermus, insamlas. Det gällde flygvägar, riktningar, rörelsemönster vid
födosök, speciellt i närheten av vindkraftverken. Med radarn kunde fastställas att
nästan all aktivitet skedde under 40 m höjd, endast enstaka fladdermöss flög högre
vid sträckflykt. Direktobservationerna från båt visade att fladdermössen varierade
höjd efter tillgången på insekter. Sålunda förekom flyghöjder från havsytan upp till
verkens övre delar.
Behov av fortsatt forskning och utvecklingsarbete diskuteras i rapporten.
Vidare görs en uppdaterad riskbedömning. Ståndpunkten är nu att områden med
koncentrerade flygvägar och insektsrika födosöksområden är de som måste granskas extra noga inför lokalisering av nya vindkraftverk. Risken för kollisioner vid
ren passage genom stora vindkraftsparker kan inte bedömas, eftersom det ännu inte
6
VINDVAL
Rapport 5748 – Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade I södra Skandinavien
hunnit uppföras några parker. Förslag ges om vilka undersökningar som bör föregå
lokaliseringsbesluten. Några krav på vad kontrollprogram vid utbyggnad bör innefatta diskuteras också.
För att minska riskerna vid befintliga vindkraftverk krävs fortsatt forskning och
metodutveckling. Några åtgärder som diskuterats hittills redovisas i rapporten.
I svåra fall är sannolikt den effektivaste åtgärden att flytta vindkraftverket. Det kan
troligen räcka med relativt korta avstånd på grund av att flygvägarna kan ha skarpa
gränser och att de insektsrika födosöksbiotoperna också kan vara ganska väl avgränsade. En annan åtgärd kan vara att låta vindkraftverket stå stilla vid de tider då
risken för kollisioner är stor. Eftersom ansamling av insekter kring vindkraftverken
kan vara en viktig orsak till jakt nära rotorbladen kan man också tänka sig åtgärder
för att minska mängden flygande insekter runt verken. Fungerande metoder som
kan få fladdermöss att väja för vindkraftverk finns inte och idéer som förekommit
kan ha negativa effekter i form av störningar eller skador på andra djurarter och för
människor.
7
VINDVAL
Rapport 5748 – Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade I södra Skandinavien
2 Summary
Bats and offshore wind turbines studied in southern Scandinavia
A pilot study 2002-2003 at turbines on land showed that certain locations in the
landscape could explain some of the casualty risks and the main reasons for collisions were found. During the 2005 introductory studies and in the project 2006 on
bats in offshore areas in Kalmarsund we could confirm earlier known flyways from
coastal points and found an extensive activity of passing migrants but also of resident species coming from various directions to areas with an abundance of insects.
Observations were made at Utgrunden and Yttre Stengrund in Kalmarsund in the
Baltic Sea and in Öresund between Sweden and Denmark. The observers onboard
the boats and at the coastal points where bats take off used ultrasound detectors,
strong portable spotlights and at special times also thermal camera. Boxes for
automatic recording of bats were used on land, were placed on the turbines, and on
the boat's cap. These methods resulted in a total of 12 354 observations of bats,
3 830 over the sea and 8 524 on land. Bats fly over the sea in winds up to about
10 m/s, a major part of the activity took place at wind speeds less than 5 m/s. Bats
of 10 species were observed on the open sea and all of them were foraging at suitable weather conditions, which means calm weather or light breeze. The bats did
not avoid the turbines. On the contrary they stayed for shorter or longer periods
hunting close to the windmills because of the accumulation of flying insects. Hunting close to the blades was observed, why the risk of colliding might be comparable to land-based turbines. Bats also used wind turbines for resting.
Insects were collected at places and times when bats were observed feeding.
Chironomids were dominating, but we also found many other flying species of
other insect groups. Insects, but probably also crustaceans, were caught by bats in
the water surface. Some terrestrial species occurred among the insects and spiders
that were drifting in the air. At times we suppose that their origin was in the Baltic
Republics or Russia. It was earlier completely unknown that many bat species,
migratory and non-migratory, regularly use this food resource on the open sea far
from the coasts in the late summer and early autumn.
With radar on Utgrunden's lighthouse data on movements of the largest bat
species, mainly Nyctalus noctula, could be studied. This gave data on flyways,
directions, movement patterns when foraging, especially near the turbines. With
the radar it was possible to measure altitude and the results showed that almost all
activity took place below 40 m above sea level, while only a few cases of higher
flight was recorded. Observations from boat showed that altitude was very variable
according to the available insects. Bats were seen hunting from the water surface
up to the upper part of the windmills.
Need of further research and developing methods is discussed in the report. An
updated risk assessment is presented. A standpoint today is that areas with concentrated flyways and foraging habitats with an abundance of flying insects must be
very carefully examined if new windmills are planned. The collision risk at
8
VINDVAL
Rapport 5748 – Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade I södra Skandinavien
offshore wind power parks is impossible to study as long as there are no such
parks. Investigations on bats needed for environmental impact assessments are
suggested.
To minimize the casualty risks at existing turbines further research is needed.
Some measures to take have been discussed. In certain cases it is probably most
effective to move a turbine a relatively short distance because of the sometimes
sharp edges of the flyways and also of the insect rich habitats. Another method is to
stop the turbine during periods of high risk. Because the accumulation of insects is
the reason for bats hunting close to the blades methods to reduce the amount of
flying insects at the turbines would be of interest. Methods to keep the bats away
from the turbines do not exist and some such ideas might also have negative effects
on other animals and also on humans.
9
VINDVAL
Rapport 5748 – Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade I södra Skandinavien
3 Bakgrund
Mångåriga studier av fladdermössens migration vid sydsvenska kuster har påvisat
förekomsten av flygvägar på land och punkter vid kusterna där koncentrerat utsträck sker över havet (Ahlén 1996, 1997a, 1997b, 2002, Ahlén et al. 2002, Ahlén
& Bach, in prep.). Vidare har studier av risker för fladdermöss vid landbaserade
vindkraftverk i Sydsverige gjorts och huvudorsaken till kollisioner klarlagts (Ahlén
2003, see also Bach 2002, Bach & Rahmel 2004, in prep., Rodrigues et al. 2006).
Under senare år har också rapporter från ett flertal länder visat att många fladdermöss kan bli dödade av vindkraftverk på vissa ställen (Dürr & Bach 2004, Arnett et
al. 2005, Johnson 2005, Behr & v. Helversen 2006, Brinkmann et al. 2006, Dürr
2007).
Dessa rapporter gäller än så länge endast landbaserade verk. Bat Conservation
International har vid två vindparker i West Virginia och Pennsylvania i U.S.A.
påvisat en dödlighet av 0.9 resp. 0.6 individer per mölla och dygn vilket för 457
möllor beräknas bli 14 538 dödade fladdermöss per år (under en 6-veckorsperiod).
Samtidigt underkänner man flera tidigare gjorda undersökningar för att ha underskattat antalet olyckor. Man hävdar att detta troligen är den största, nytillkomna, av
människan förorsakade, mortaliteten bland däggdjur som hittills är känd. Det har i
pressen hävdats att vindkraft inte längre kan kallas grön energi om man inte kan
bemästra detta problem. Fladdermössen har långsam reproduktion och mycket lång
livslängd och varje vuxen hona föder oftast bara en unge per år. Fladdermössen är
därför mycket känsligare för nyskapad mortalitet än sådana djurarter, t.ex. många
fågelarter, som har stora eller flera kullar varje år. De tidigare kända mortalitetsfaktorerna i Sverige, bilkollisioner, jordbruksgifter och renovering av byggnader
anses vara försumbara på populationsnivå. Den tillbakagång som tidigare anses ha
skett för några arter kan mest hänföras till långsiktiga förändringar i skogs- och
jordbruk.
När detta projekt inleddes fanns det inga kunskaper om riskerna för fladdermöss som passerar eller flyger omkring vid havsbaserade vindkraftverk. När
regeringen fattade beslut om utbyggnad av en stor vindkraftspark i Kalmarsund
förutsattes att frågan skulle undersökas genom ett kontrollprogram som kan ge
kunskaper om riskerna för fladdermöss. Detta projekt utgör början på en sådan
kunskapsuppbyggnad.
Ekonomiskt stöd har erhållits från Energimyndigheten och projektet ingår i
programmet Vindval som samordnas vid Naturvårdsverket. Projektet leds från
Institutionen för naturvårdsbiologi (numera ekologi) på Sveriges lantbruksuniversitet och bedrivs som ett internationellt samarbete mellan forskare från Sverige,
Tyskland och Danmark.
10
VINDVAL
Rapport 5748 – Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade I södra Skandinavien
4 Projektets mål
Målen är att få fram kunskaper om hur olika arter av fladdermöss beter sig när de
till havs passerar eller jagar vid vindkraftverk. Projektet skall bedöma riskerna för
kollisioner till havs och vilka faktorer som kan påverka riskernas storlek, t.ex. geografiskt läge, flygvägar, insektstillgång och vädersituation. Forskningen skall också
leda till förslag om hur eventuella risker kan minimeras. Förslag om vilka undersökningar som bör utföras inför beslut om lokalisering och hur kontrollprogram
under utbyggnad kan utformas bör också bli resultatet av projektet.
11
VINDVAL
Rapport 5748 – Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade I södra Skandinavien
5 Projektledning och medverkande
I projektet har följande personer medverkat:
Ingemar Ahlén, Professor, FD, zoolog. Inst. f. ekologi, SLU, Uppsala. Projektledare. E-post: [email protected]
Lothar Bach, Dipl.-Biol, zoolog. Bremen. Biträdande projektledare.
Hans J. Baagøe, PhD, kurator, Pattedyrsektionen, Zoologisk Museum, Köpenhamns universitet. Medverkan i Öresundsområdet 2006.
Tommy Gustafsson, biolog, Länsstyrelsen i Kalmar län. Fältassistent.
Alexander Eriksson, biolog, Länsstyrelsen i Kalmar län. Fältassistent.
Petra Burkhardt, biolog, Bremen. Analyser av observationer från Kalmarsund
2006.
Julia Lopau, biolog, Bremen. Medverkan i Kalmarsund 2006.
Dave Karlsson, entomolog, Uppsala universitets ekologiska fältstation, Ölands
Skogsby. Insamling av insekter.
Kajsa Glemhorn, entomolog, Uppsala universitets ekologiska fältstation, Ölands
Skogsby. Analys av insektsmaterial.
Svante Martinsson, entomolog, Uppsala universitets ekologiska fältstation,
Ölands Skogsby. Analys av insektsmaterial.
Jan Pettersson, ornitologisk forskare. Färjestaden. Samarbete med radarstudier.
Lars Pettersson, universitetslektor, elektronikexpert. Medverkan vid utvecklingen
av projektets ultraljudsteknik.
12
VINDVAL
Rapport 5748 – Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade I södra Skandinavien
6 Metoder och undersökningsområden
I 2005 års förstudie och i projektet 2006 gjordes observationer av fladdermöss till
havs i Kalmarsund vid vindkraftverken Utgrunden och Yttre Stengrund samt utanför utsträckspunkterna Eckelsudde och Ottenby (Fig. 6-7). Under 2006 gjordes
även observationer i Öresund i området kring Lillgrund (Fig. 8). På land skedde
observationer och registreringar av aktivitet och utsträck. Under 2005 bedrevs
fältarbetet från 15 augusti - 10 oktober (18 nätter på havet, 15 på land). Under 2006
gjordes insatserna i Kalmarsund under två perioder, dels 12 - 19 juli, dels 15
augusti - 19 september, och i Öresund 30 juli - 15 september (14 nätter på havet,
30 nätter på land). Radarstudierna i Kalmarsund 2005 gjordes 18 augusti - 15
oktober (15 nätter) och 2006 12 juli - 4 november (22 nätter).
Observationerna till havs utfördes på båtar (m/s Skagerack i Kalmarsund, m/s
Thjalfe i Öresund). Vi använde ultraljudsdetektorer (Pettersson D1000x, D980 och
D240x) och registrerande instrument, "autoboxar" (Smart Store med Pettersson D
240x, iRiver IFP799, Casio F-91W m.m.) som hängdes på vindkraftverken och
placerades på båtens kapp (Fig. 2-5). På land gjordes också direktobservationer
samt registreringar med autoboxar. För observationer av fladdermössens beteenden
invid verken och vid utsträckspunkterna användes synligt ljus från portabla strålkastare och vid vissa tillfällen en värmekamera (Raytheon). Om metoderna för
artidentifikation se Ahlén och Baagøe (1999) och Ahlén (2004b).
Båtens stora strålkastare användes för att på långt håll få in fladdermöss i ljuskäglan och för att bedöma mängden insekter. Insekter insamlades för att få en uppfattning om vilka grupper eller arter som utgjorde byten. Båtarna kunde inte användas vid hård vind, höga vågor och vid tät dimma. Från landobservationerna vet
vi att utsträcksaktiviteten då är mycket liten eller obefintlig.
En radarutrustning som anskaffats för att studera fågelsträck fanns 2005 på
Utgrundens fyr och kompletterades 2006 med en antenn som möjliggör höjdmätning. Genom samtidiga observationer på båten och i fyren fastställde vi vilka arter
som kunde upptäckas och följas på radarn. Med radarn har även studier av fladdermössens rörelsemönster och aktivitet kunnat ske.
Meteorologiska data erhölls från Utgrundens fyr och Ottenby Fågelstation.
Därtill gjordes egna mätningar av vindstyrka, vindriktning och temperatur vid
observationsplatserna.
13
VINDVAL
Rapport 5748 – Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade I södra Skandinavien
Fig. 1. Radarskärmen vid Utgrundens fyr (centrum) som här visar två passerande fladdermöss .
Båda kom från nordost (uppe till höger) och försvann åt söder och sydväst. Från 19 oktober 2006
kl. 18:20. Radien i den blå ytan är 1.5 km och avståndet mellan de koncentriska cirklarna är
250 m.
Fig. 2. Mot Yttre Stengrund.
Fig. 4.Upphängning
Fig. 3. AutoBoxarna görs klara.
Fig. 5. Avlyssning
14
VINDVAL
Rapport 5748 – Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade I södra Skandinavien
Fig. 6*. ∗ Undersökningsområdet vid
Kalmarsund
Fig. 7*.Observationsplatser 2005 och 2006
∗
Fig. 8 . Observationsplatser i Öresund 2006
∗
© Lantmäteriverket 2006 Medgivande MS2006/03034.
15
VINDVAL
Rapport 5748 – Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade I södra Skandinavien
7 Resultat
Under fältarbetena 2005 och 2006 gjordes ett mycket stort antal observationer,
vilket har givit en god bild av arternas förekomst, rörelsemönster och beteenden.
Sammanlagt gjordes 12 354 observationer varav 3 830 över havet och 8 524 på
land. Det förekom 10 olika arter till havs och 13 vid utsträckspunkterna på land
(Tabell 1). I Sverige är 18 arter anträffade (Ahlén 2004a, 2006a) och 17 i Danmark
(Baagøe 2001, Baagøe & Jensen 2007). Det stora antalet observationer möjliggjordes av en omfattande användning av automatiskt registrerande instrument
(AutoBoxar). Ljudkvaliteten i dessa registreringar var helt jämförbara med manuell
användning av detektorer och digitala inspelare, varför det bara var ett begränsat
antal fladdermöss som inte kunde identifieras. Samtidiga observationer med radar
och från båt visade att alla ekon som kunde bekräftas säkert kom från Nyctalus
noctula. Den näst största arten som regelbundet förekom inom räckhåll för radarn
var Vespertilio murinus. Vid ett antal tillfällen kunde vi konstatera att denna art
inte upptäcktes med hjälp av radarn. Därför anser vi att antalet fladdermöss som
sågs med radarn i så gott som varje fall var N. noctula även om ett fåtal av dem
möjligen kan ha varit någon annan stor art. Det är helt klart att vår radar inte kunde
upptäcka någon av de mindre arterna. Om fladdermöss kan ha förväxlats med
fåglar skulle detta ha lett till en underskattning av antalet fladdermöss och då
särskilt när fladdermöss flyger på hög höjd samtidigt som många fåglar flyttar.
Den art vi observerade i störst antal (radarobservationerna ej inräknade) var
Pipistrellus pygmaeus följd av Nyctalus noctula och P. nathusii.
P. pygmaeus var inte känd som en flyttande art innan vi startade observationerna år 2000, men visar sig nu vara en av de vanligaste migranterna. De flesta
fladdermössen observerades över land, men antalet som registrerades över havet
var förvånansvärt stort. Vi måste då tänka på att observationerna på land gjordes på
ställen där flyttande fladdermöss koncentrerades till stora antal. Över havet gjorde
vi i huvudsak observationer i områdena kring vindkraftverk. Sannolikheten att
slumpvis finna fladdermöss ute över havet är jämförelsevis låg, men ändå blev
resultatet en stor mängd observationer.
Vi finner det också anmärkningsvärt att arter som Eptesicus serotinus, Nyctalus
leisleri och Pipistrellus pipistrellus observerades regelbundet trots att de är sällsynta i Sverige och Danmark. Att finna stora antal av Myotis daubentonii och
Myotis dasycneme upp till 10 km från kusten var också överraskande.
16
VINDVAL
Rapport 5748 - Fladdermöss
Skandinavien
R e p o r t 5och
5 7 1havsbaserade
- B a t s a n d vindkraftverk
o f f s h o r e w istuderade
n d t u r b i ni esödra
s
Tabell 1. Antal observationer av olika arter under 2005 och 2006 i Kalmarsund och 2006 i Öresund.
Art
Mm/b
Mdas
Mdau
5
30
Mnat
Msp
Pnat
Ppip
Ppyg
Nlei
1
48
1
Nnoc
Enil
Eser
Vmur
47
9
1
6
Paur
Chir
S:a
Observationer 2005
Över havet, Kalmarsund
3
Radarobservationer
3
425
154
425
På land, Kalmarsund
25
2
47
1
20
128
11
1180
0
97
50
2
14
1
1578
S:a 2005
25
7
77
1
20
131
12
1228
1
569
59
3
20
4
2157
44
58
4
81
4
111
8
214
7
28
25
3
587
20
3
16
12
2
9
1
82
Observationer 2006
Över havet, Kalmarsund
Över havet och öar, Öresund
19
Antal sedda med radar 2006
2564
På land, Kalmarsund
1
18
42
3
S:a 2006
1
62
102
3
26
69
179
4
Totalantal 2005 och 2006
Svenskt namn
Brandts/mustaschfladdermus
Dammfladdermus
Vattenfladdermus
Fransfladdermus
Myotis-art
Trollfladdermus
Pipistrell
Dvärgfladdermus
Leislers fladdermus
Stor fladdermus
Nordisk fladdermus
Sydfladdermus
Vetenskaplig namn
Myotis brandtii/mystacinus
Myotis dasycneme
Myotis daubentonii
Myotis nattereri
Myotis sp
Pipistrellus nathusii
Pipistrellus pipistrellus
Pipistrellus pygmaeus
Nyctalus leisleri
Nyctalus noctula
Eptesicus nilssonii
Eptesicus serotinus
Förkortn.
Mm/b
Mdas
Mdau
Mnat
Msp
Pnat
Ppip
Ppyg
Nlei
Nnoc
Enil
Eser
2564
626
6
4707
7
1244
151
81
45
4
11
6946
4
727
10
4840
16
4048
170
112
83
4
15
10197
24
858
22
6068
17
4617
229
115
103
4
19
12 354
Gråskimlig fladdermus
Långörad fladdermus
Obestämda fladdermöss
17
Vespertilio murinus
Plecotus auritus
Chiroptera
Vmur
Paur
Chir
VINDVAL
R e p o r t 5 5 7och
1 - havsbaserade
B a t s a n d o fvindkraftverk
f s h o r e w i n dstuderade
t u r b i n e si södra Skandinavien
Rapport 5748 - Fladdermöss
7.1 Utsträck, flygvägar och insektsjakt
Undersökningarna 2005 och 2006 kunde bekräfta att utsträck mot Kalmarsund
framför allt sker från Eckelsudde och Ottenby. Detta skedde genom observationer
av utsträck på land och genom att stråk av flyttande fladdermöss kunde observeras
till havs från båt och genom autoboxar på vindkraftverken, samt genom radarstudierna. Även i Öresund kunde vi fastställa att flyttande arter flyger obehindrat
tvärs över havet mellan Sverige och Danmark. Redan 2005 upptäckte vi i Kalmarsund att även stationära, icke flyttande arter, förekom ute till havs, något som 2006
kunde bekräftas såväl i Kalmarsund som i Öresund.
Av de 10 arter som vi observerade ute till havs kunde vi konstatera att alla
jagade insekter då tillfällen bjöds. Det handlade ofta om migranter som stannade
till i insektsrika områden för att jaga en stund och sedan fortsatte. Det visade sig
också att åtskilliga fladdermöss regelbundet flyger ut över havet för att jaga insekter och sedan återvänder till land igen. Den huvudsakliga aktiviteten ägde rum
under tidiga hösten då fladdermöss observerades överallt och vid alla tider, beroende på vädret (se nedan). Under juli fann vi bara fladdermöss jagande nära Yttre
Stengrund och över Öresund men inte vid Utgrunden.
Fladdermössens aktivitet till havs fortgår hela natten, men våra observationer tyder på en topp för migranterna de första timmarna efter mörkrets inbrott
när de lämnar kusterna. Jagande fladdermöss som återvänder till land anpassar sig
troligen till insektsförekomsten och har aktivitetstoppar mycket senare, särskilt när
vinden avtar till stiltje. Data från radarn, som huvudsakligen visar ekon från
Nyctalus noctula, har toppar efter midnatt (Fig. 9).
fladdermöss/timma
500
Fladdermöss/timma som passerar Kalmarsund nattetid
n = 2558
400
300
200
100
0
21:00 22:00 23:00 00:00 01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 06:00
tid
Fig. 9. Antal fladdermöss per timma som observerades med radar i Kalmarsund
18
VINDVAL
R e p o r t 5 5och
7 1 -havsbaserade
B a t s a n d ovindkraftverk
f f s h o r e w i n dstuderade
t u r b i n e issödra Skandinavien
Rapport 5748 - Fladdermöss
7.2 Insektsförekomst till havs
Inom våra undersökningsområden förekom det insekter överallt men mängderna
varierade med vädret. Vid svaga vindar och vindstilla registrerade vi de största
mängderna och det var då fladdermöss jagade som intensivast.
Det var även tydliga skillnader mellan olika områden, skillnader som kvarstod
under båda årens arbete. Vid tillfällen då det förekom jagande fladdermöss och
särskilt rik förekomst av insekter gjordes insamling vid ytan och i luften några
meter upp. De insamlade proverna innehöll följande insektsfamiljer:
Nematocera: Chironomidae, Cecidomyiidae, Culicidae, Tipulidae
Trichoptera: Leptoceridae
Hymenoptera: Ichneumonidae
Lepidoptera: Noctuidae
De två förstnämnda familjerna var företrädda med stora mängder. I ytan fanns
också kräftdjur, Crustacea (Idotea sp, Amphipoda) som troligen togs av fladdermöss, Myotis daubentonii och M. dasycneme.
Stor mängder av spindlar förekom också på båten. En del av dessa kom drivande i luften med trådar, men andra kan tänkas ha bosatt sig på båten tack vare
rikedomen av flygande insekter. Spindlarna kröp fram under natten och spann nät,
framför allt i relingens hålrum, där massor av insekter, främst fjädermyggor fastnade (Fig. 10).
Fig. 10. Spindel med nät och fångade fjädermyggor ombord på m/s
Skagerack vid Yttre Stengrund, Blekinge.
19
VINDVAL
R e p o r t 5 5 7och
1 -havsbaserade
B a t s a n d o fvindkraftverk
f s h o r e w i n dstuderade
t u r b i n e si södra Skandinavien
Rapport 5748 - Fladdermöss
7.3 Varifrån kommer insekterna och andra ryggradslösa
djur?
Det blev helt uppenbart att de stora mängderna av födoorganismer, flygande,
drivande i luften och vid havsytan, är en viktig näringskälla för fladdermöss. Detta
har tidigare varit helt okänt. Vi kunde konstatera att migranter som passerade ofta
stannade till för att söka föda, men också att åtskilliga fladdermöss besökte sådana
områden för att jaga under kortare eller längre tid. Vi har även bevis för att fladdermöss kan använda vindkraftverk som fast tillhåll med närhet till rik födotillgång
(mer om det nedan).
Frågan om varifrån den rika födokällan kommer är dock inte helt lätt att reda
ut. Vi kunde konstatera att de stora mängderna t.ex. av fjädermyggor produceras i
havet, men att det också förekom en hel del landinsekter. Vid viss vädersituation
förekom det mängder av småinsekter som inte flög aktivt i någon riktning utan
snarare drev med luftmassorna. Då fanns det även många små spindlar i luften. Att
åtminstone en del av dessa moln av smådjur kom långt bortifrån antyddes av inslaget av landlevande arter som vid några tillfällen söder om Öland kom rakt österifrån. Det pekar på ett ursprung i Balticum eller Ryssland. Vid ostlig vind fångas
sådana upp av Öland vilket skulle kunna förklara varför det då oftast är gott om
insekter vid Yttre Stengrund men betydligt mindre inne i egentliga Kalmarsund.
När det gäller fjädermyggorna, som kanske utgör den för fladdermössen största
tillgängliga biomassan, måste det anses vara helt klart att de flesta kommer från
Östersjön. Det märkliga är dock att de områden där vi regelbundet funnit stora
mängder fjädermyggor är över bottnar med block och grus och inte över mjukbottnar. Konsulterade marinbiologer verkar inte heller direkt kunna förklara fenomenet. För att bättre förstå vad som händer måste man förutom vind och luftströmmar kanske också se på strömmar i vattnet, vågor och dyningar samt bottentopografin. Vindkraftverken kan också på flera olika sätt tänkas påverka insekternas rörelser (se nedan).
7.4 Inverkan av vädret
Fladdermössens utsträck över havet påverkas av vädret. Vid starka vindar hejdas
migranternas utsträck. Vid långvarigt dåligt väder kan det därför ske en ansamling
av fladdermöss som avvaktar bättre väder. Vid enstaka tillfällen kan man, t.ex. vid
Ottenby, se stora svärmar, ibland hundratals fladdermöss. När bättre väder kommer
kan de plötsligt försvinna och är då på väg över havet mot Polen, Tyskland eller
sydöstra hörnet av Blekinge. Vilket väder och vilka vindstyrkor och vindriktningar
som fladdermössen undviker är något olika för olika arter. Vi har data om utsträck
från land från något tiotal år tillbaka och data om aktivitet, passager och jakt till
havs från 2005 och 2006. Utsträck sker framför allt vid svaga vindar oavsett riktning. Stor fladdermus Nyctalus noctula är den art som ger sig ut i de starkaste
vindarna. Från radarstudierna finns enstaka tillfällen då arten förekommit mitt ute
på Kalmarsund vid vindstyrkor omkring 10 m/s, medan ungefär två tredjedelar av
20
VINDVAL
Rapport 5748 - Fladdermöss
R e p o r t 5 5 7och
1 -havsbaserade
B a t s a n d o fvindkraftverk
f s h o r e w i n dstuderade
t u r b i n e si södra Skandinavien
alla flög i vindar svagare än 2.5 m/s. Vi observerade också att dvärgfladdermöss
vid Ottenby kunde sträcka ut vid vindar upp till 9 m/s. För de flesta arterna var det
dock klart så att de föredrog vindar svagare än 5 m/s.
Från båtobservationerna har vi kunnat konstatera att fladdermössens insektsjakt
framför allt sker vid mycket svaga vindar. Då finns det mest flygande insekter och
de är då också lätta att jaga, eftersom bl.a. våghöjden påverkar åtkomligheten. De
tillfällen då vi observerat mest insekter och jagande fladdermöss har uppmätta
vindstyrkan legat på 0 - 1 m/s och havet varit i stort sett blankt som en spegel.
Från studier före projektåren vet vi att nederbörd och åska också kan inverka på
aktiviteten. Vi har sålunda konstaterat att kraftiga åskväder som ligger tiotals kilometer ut över havet kan stoppa all utsträcksaktivitet hos migranter även om vädret
är bra på land. Tät dimma hindrar också sträckaktiviteten.
350
Fladdermöss/timma som passerar Kalmarsund i relation till vindstryka
(37.5 timmar, 2553 fladdermöss)
fladdermöss/timma
300
250
200
150
100
50
0
0-1,5 1,6-2,5 2,6-3,5 3,6-4,5 4,6-5,5 5,6-6,5 6,6-7,5 7,6-8,5 8,6-9,5
9,610,5 m/s
Fig. 11. Fladdermöss/timma i relation till vindstyrka i Kalmarsund (Utgrunden) enligt radarobservationer 2006.
7.5 Flyghöjd
Från en mängd observationer till havs av passerande fladdermöss vet vi att de vanligaste flyghöjderna för de små arterna ligger från nära 0 till ca 10 m över havet.
De större arterna flyger ofta något högre. Radarstudierna visade att de stora arterna,
mest stor fladdermus, i huvudsak flyger under 40 m över havet och endast enstaka
exemplar har setts på högre höjder.
För jagande fladdermöss gäller att de snabbt kan anpassa höjden till var det
finns flygande insekter. Vid direktobservationer har vi upprepade gånger sett
jagande stor fladdermus som dyker ner kring båten eller invid vindkraftverk för att
ta byten strax ovan vattenytan. Vi har även sett hur de snabbt kan växla höjd och
flyga kring vindkraftverkens övre delar. För några år sedan observerades med en
värmekamera att Nyctalus noctula vid upprepade tillfällen jagade på nivåer upp till
1200 m över marken (Ahlén, Bach & de Jong, opublicerade data).
21
VINDVAL
Rapport 5748 - Fladdermöss
R e p o r t 5 5och
7 1 havsbaserade
- B a t s a n d ovindkraftverk
f f s h o r e w i n studerade
d t u r b i n eissödra Skandinavien
De mindre arterna (t.ex. Pipistrellus nathusii och P. pygmaeus) kan också
variera flyghöjden mycket beroende på insektstillgången, även om ren sträckflykt
ofta ligger på 1 - 3 m över havet. För Myotis daubentonii och M. dasycneme gäller
att de ofta jagar i eller strax över vattenytan. De har fria fötter som gör att de kan ta
byten nere i vattnet. Men även dessa arter kan ibland jaga tiotals meter upp i luften.
7.6 Påverkan av vindkraftverken
Undersökningarna i Kalmarsund visade omedelbart att vindkraftsverken inte undviks av passerande fladdermöss. Tvärtom upptäckte vi snart att en del fladdermöss
verkade dras till dem för att vid lämpligt väder hållas där en stund för insektsjakt
för att sedan fortsätta i samma riktning. Radarstudierna bekräftade att Nyctalus
noctula ofta sökte av stora områden och då gärna patrullerade av och an i vindkraftverkens närhet. Genom direktobservationer kunde vi också konstatera att denna art jagade nära vindkraftverken. Där kunde de flyga av och an under lång tid och
även flyga helt nära rotorbladen. Åtskillig jakt skedde också lågt över vattenytan.
Såväl vid vindkraftverken som kring den stillaliggande båten ansamlades
mängder av insekter, vilket ledde till att fladdermöss av flera arter jagade där. Det
är tveklöst så att vindkraftverken kan attrahera insekter och därigenom jagande
fladdermöss.
Att fladdermöss kunnat utnyttja vindmöllorna som viloplatser eller till och med
tidvis som fast tillhåll är också något som vi kunnat konstatera. För några år sedan
hittade en servicetekniker fladdermöss inne i generatorhuset på ett av verken vid
Yttre Stengrund. Detta inträffade 2003 på sommaren och uppgiften kontrollerades
genom en intervju i augusti 2006. Av beskrivningen att döma måste det ha handlat
om Pipistrellus pygmaeus eller möjligen P. nathusii. Båda arterna förekommer
regelbundet i området. När vi under 2005 och 2006 besökte vindkraftverken kunde
vi flera gånger höra och spela in revirläte från hanar av P. pygmaeus, observera
flera P. nathusii och upprepade gånger observera den mycket sällsynta Nyctalus
leisleri, något som tyder på att de åtminstone tidvis kan ha fast tillhåll där. Vi har
även sett hur Nyctalus noctula flög nära vindkraftverk för att leta efter viloplatser.
7.7 Aktivitetssäsongen till havs
Från början utgick vi från att det bara handlade om migrerande arter som kunde
komma i kontakt med de havsbaserade vindkraftverken. Därför gjorde vi fältstudierna 2005 i slutet av augusti till början av oktober. Då vi upptäckte att även
stationära, icke migrerande, arter kom ut för insektsjakt, gjorde vi under 2006 även
observationer under sommaren, såväl i Kalmarsund som i Öresund.
Vad vi nu vet finns det alltså aktivitet ute tills havs redan under sommaren även
om den ökar under sensommaren. För de stationära arterna kan det vara så att avståndet ut till bra insektsområden på havet kan vara för stort för att honorna vid
yngelkolonier skall lämna hemområdet innan ungarna flyger och blir mer självständiga. Därför ökar aktiviteten under augusti eftersom stationära arter kan lämna
22
VINDVAL
Rapport 5748 - Fladdermöss
R e p o r t 5 5och
7 1 havsbaserade
- B a t s a n d ovindkraftverk
f f s h o r e w i nstuderade
d t u r b i n ei ssödra Skandinavien
kolonierna och då har lättare att flyga ut över havet, samtidigt som migranterna
börjar komma.
Aktiviteten pågår under hela september och avtar sedan under oktober. Vädret
påverkar säsongens längd och de olika arterna har skilda aktivitetstoppar. Det är
därför viktigt att få in mer data om detta om man skall ringa in de viktigaste aktivitetstopparna för de arter som kan vara mest utsatta. Detta kan man med fördel
åstadkomma med hjälp av automatisk registrering.
23
VINDVAL
Rapport 5748 - Fladdermöss
R e p o r t 5 5och
7 1 havsbaserade
- B a t s a n d ovindkraftverk
f f s h o r e w i nstuderade
d t u r b i n ei ssödra Skandinavien
8 Fortsatt forskning och metodutveckling
För att undvika att fladdermusfaunan utsätts för en ny allvarlig mortalitetsfaktor är
det viktigt att vi får tillräckliga kunskaper för att styra nylokalisering av vindkraftverk till sådana platser eller områden där riskerna för olyckor är små. Om man
skall minimera riskerna för att fladdermöss dödas av redan befintliga vindkraftverk
kan detta leda till extra kostnader och minskad elproduktion. Det är i båda fallen
viktigt att kunna avgränsa de riskabla lägena i geografin, t.ex. vid koncentrerade
flygstråk och rika födosöksområden, och också i tiden d.v.s. tidpunkter på dygnet
och när aktiviteten är störst under året. Detta kan till stor del ske genom att placera
ut automatiskt registrerande boxar på befintliga verk. Dessa fungerar nu utmärkt
väl, men för att använda dem på många platser samtidigt är det nödvändigt att utveckla dem så att de kan hänga ute en vecka i taget i stället för bara en natt. Det
torde inte vara möjligt att sända inspelningarna per radio på grund av de stora
datamängderna som behövs för att säkert klara artbestämningarna. Teknisk utveckling av boxarna och bra anordningar för att underlätta upphängning och nedplockning från båt är aktuella. Vidare behöver rutinerna för ljudanalyser vidareutvecklas,
t.ex. så att ljudfiler som endast består av buller och störningar kan avskiljas automatiskt. Alla dessa moment kräver också provanvändning och test av prototyper
samt utveckling av effektivare metoder för analysarbetet.
Vid de befintliga vindkraftverken, men framför allt vid de vindkraftsparker
som snart skall etableras, kan automatisk registrering ge data om hur koncentrerade
stråk och flygvägar är, om sambanden mellan aktivitet till havs och väder (vindstyrka, riktning, etc.) och våghöjder, dyning, etc.
Metoder för observationer från båt fungerar nu i stort sett mycket bra, men för
beteendestudierna krävs bättre redskap i form av värmekameror. Det har just
kommit en ny generation av små, portabla värmekameror som verkar vara mycket
bättre än de äldre. Dessa kameror kan användas för att bättre se beteenden när
fladdermössen jagar helt intill vindkraftverken.
Fasta värmekameror med videoinspelning skulle kunna ge en registrering av
när och hur kollisioner sker, något som bör vara aktuellt i de fortsatta undersökningarna.
När det gäller planerade havsbaserade vindkraftsparker måste en första bedömning göras utifrån generella kunskaper om var man kan förvänta problem. Sådana
kunskaper som vi ännu saknar är hur långt fladdermöss flyger ut till insektsrika
områden i Östersjön och huruvida samma beteende finns på Västkusten (norr om
Öresund), t.ex. utanför Halland eller Bohuslän. Vidare behövs kunskaper om kusterna norr om Kalmarsund, runt Gotland men även för de stora sjöarna Vänern och
Vättern. Man kan med båt göra profiler ut från kusterna med ett antal lyssnarpunkter och använda känsliga detektorer och starka strålkastare. Automatisk
registrering kan också göras vid fyrar, sjömärken, broar etc.
24
VINDVAL
Rapport 5748 - Fladdermöss
R e p o r t 5 5och
7 1 havsbaserade
- B a t s a n d ovindkraftverk
f f s h o r e w i n studerade
d t u r b i n e issödra Skandinavien
9 Aktuell riskbedömning
De kunskaper vi hittills vunnit i projektet gör att man kan dra några slutsatser
angående risken att fladdermöss skall dödas av havsbaserade vindkraftverk. Man
måste räkna med att fladdermöss kan komma i närheten av vindkraftverk och att
det då gäller såväl migrerande arter som stationära. Fladdermössen undviker inte
vindkraftverken utan passerar förbi eller stannar till för att jaga insekter. I områden
med rik insektstillgång kan därför fladdermöss attraheras till verkens närhet (Ahlén
2002, 2003, 2006b; Bach & Rahmel 2004).
Vid landbaserade verk har vi konstaterat att ett flertal arter kolliderar och dödas
av verken på vissa ställen (Ahlén 2002, Arnett et al. 2005, Behr & v. Helversen
2005, Brinkmann et al. 2006, Dürr & Bach 2004, Rodrigues et al. 2006). Till havs
har vi hittills inte haft möjligheter att mäta mortaliteten, eftersom det skulle kräva
större resurser än vad som varit tillgängliga för detta projekt. Någon sådan forskning har inte heller gjorts i något annat land. Det näst bästa har då varit att i stället
bedöma riskerna genom att klarlägga beteenden när fladdermöss passerar eller
jagar insekter vid vindkraftverken. Erfarenheter från studier på land talar för att
man då kan få en ganska riktig uppfattning om var och när kollisioner sker som
mest.
Vindkraftverken i Kalmarsund har inga starka lampor som kan antas attrahera
fåglar eller fladdermöss i någon större omfattning. Om man inför krav på starkare
belysning på verken kan kollisionsrisken påverkas genom att mängden insekter
sannolikt blir större.
Om kollisioner äger rum är detta särskilt allvarligt om det påverkar på populationsnivå, d.v.s. om denna mortalitet kan antas minska individtätheten eller rent av
slå ut lokala populationer. Detta sker troligen bara om fladdermöss koncentreras till
flygvägar, t. ex. utanför utsträckspunkter, eller om de samlas i områden för näringssök. Risken för kollisioner måste rimligen vara mycket mindre vid rena passager än
när insektsförekomst lockar till jaktbeteenden invid verken. Om fladdermössen
använder verken som viloplats eller periodvis har tillhåll inuti dem måste riskerna
också vara större.
Ännu finns inga stora vindkraftsparker till havs, varför man inte nu kan undersöka hur sträckflygande migranter beter sig vid upprepade passager av många verk
och hur stora riskerna då kan vara. Det är viktigt att studera detta genom direktobservationer och med autoboxar så snart som någon park har etablerats i Sverige
eller möjligen vid någon redan befintliga park i Danmark.
25
VINDVAL
Rapport 5748 - Fladdermöss
R e p o r t 5 5och
7 1 havsbaserade
- B a t s a n d ovindkraftverk
f f s h o r e w i nstuderade
d t u r b i n eissödra Skandinavien
10 Undersökningar inför lokalisering av
havsbaserad vindkraft
För att bedöma om en lokalisering av havsbaserade vindkraftverk kan utgöra
problem för fladdermöss går det med specialistkunskaper att inleda med en allmän
bedömning av riskläget. Utifrån tidigare kunskaper om faunan, flygvägar, födosöksområden, ledlinjer i landskapet och insektsrika biotoper, går det ofta att bedöma vilka undersökningar som bör genomföras för att man skall kunna bedöma om
riskerna får anses oacceptabla eller ej. Kunskaperna växer nu snabbt om var i landskapet man kan förvänta sig problem. I Sverige planeras nu en snabb utbyggnad av
många vindkraftverk, medan antalet specialister som kan genomföra undersökningar ännu är litet. Man måste räkna med att det behövs minst en fältsäsong för att
göra tillräckliga studier i fält för att bedöma en lokalisering. Ju större generella
kunskaper vi har, desto lättare är det att inledningsvis avgöra behovet av fältstudier.
För vindkraftsparker måste man alltid räkna med rätt omfattande fältundersökningar, medan enstaka verk kan bedömas med en mindre insats.
Fältundersökningarna skall klarlägga om det planerade området eller platsen
ligger inom någon koncentrerad flygväg för migranter eller är ett regelbundet
besökt födosöksområde för stationära arter och migranter. Om det finns fasta anordningar i det aktuella havsområdet kan man med fördel placera ut automatiskt
registrerande boxar. I de flesta fall är det också nödvändigt att göra observationer
från båt som ligger stilla på olika punkter kring det aktuella området. Data om art,
tidpunkt, position, flygriktning och aktivitet (passage, jakt, etc.) insamlas. Alla
ljudinspelningar sparas för möjligheter till kontroll av artbestämning. Dessa undersökningar bör ske i augusti och september, i vissa delar av Sverige även i mitten
och slutet av juli. I några områden kan det även behövas data från vårsträcket i
slutet av april och början av maj.
Bedömningen bör syfta till att avgöra om riskerna får anses acceptabla eller ej.
Riskerna kan anses oacceptabla om de utsatta arterna kan bedömas bli påverkade
på populationsnivå, d.v.s. genom minskning eller lokalt utdöende. Insamlade data
bör ha tillräcklig precision för att man skall kunna avgöra om ändring av det exakta
läget kan minska riskerna för kollisioner.
Inom det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS (under Bonnkonventionen) har man utarbetat regler för vilka undersökningar som skall göras före
beslut om lokalisering av vindkraftverk (Rodrigues et al. 2006). Dessa regler är
ännu inte slutligt utformade.
26
VINDVAL
Rapport 5748 - Fladdermöss
R e p o r t 5 5och
7 1 havsbaserade
- B a t s a n d ovindkraftverk
f f s h o r e w i nstuderade
d t u r b i n eissödra Skandinavien
11 Kontrollprogram under utbyggnad av
havsbaserade vindkraftsparker
Hur fladdermössen påverkas av vindkraftsparker under uppförande och de första
åren när de är färdiga och i drift bör undersökas. Man kan då med fördel använda
automatisk registrering kompletterad med direktobservationer av beteenden i
sådana delar där man funnit hög aktivitet. Aktivitetsregistreringen ger data om
vilka arter som förekommer, tidpunkter, om det är passager eller jakt m.m. Data
kan sedan korreleras med väder (vind, vindriktning, temperatur, åska). Om mycket
koncentrerad aktivitet registreras kan man endera göra en anordning där nät fångar
upp nedfallande skadade eller dödade fladdermöss, eller placera ut fasta värmekameror som registrerar kollisioner på video. Undersökningarna bör omfatta hela
parkerna samt de närmaste omgivningarna.
27
VINDVAL
Rapport 5748 - Fladdermöss
R e p o r t 5 5och
7 1 havsbaserade
- B a t s a n d ovindkraftverk
f f s h o r e w i nstuderade
d t u r b i n eissödra Skandinavien
12 Minskning av riskerna vid befintliga
vindkraftverk
Om man upptäcker att redan befintliga vindkraftverk vållar stora problem för
fladdermöss måste man undersöka vad man kan göra åt saken. En dom i EGdomstolen mot Tyskland tolkas som att det enligt EUs lagar är förbjudet att tillåta
vindkraftverk vara i drift när man befarar att fladdermöss kan kollidera. För att
hantera dessa frågor på ett bra sätt krävs fortsatt forskning och utvecklingsarbete.
Några möjligheter som hittills diskuterats är följande:
1) Flytta vindkraftverket. I allvarliga fall är flyttning av vindkraftverk den
säkraste åtgärden. Erfarenheterna visar att det i många fall kan räcka med
ganska korta avstånd för att väsentligt minska risken. En stor del av
kollisionerna inträffar vid vissa verk, medan andra som bara står något
hundratal meter därifrån inte vållar några problem. Detta beror på att
ledlinjer i landskapet och flygstråk kan vara ganska skarpt avgränsade.
Likaså kan mycket insektsrika biotoper vara ganska väl avgränsade.
Denna metod bör inte vara nödvändig om lägena väljs med större omsorg i framtiden.
2) Låt vindkraftverket stå stilla när riskerna är stora. Ofta kan man begränsa
den tid då ett vindkraftverk skulle behöva stå stilla med hänsyn till årstid,
tid på dygnet och framför allt vädersituationer då risken för insektsjakt
intill rotorbladen är stor. Det är som regel mest vid relativt svaga vindar
under några veckor i augusti och september som denna åtgärd skulle vara
effektiv. Det är även intressant vilken del av natten som har mest aktivitet. Det kanske kan vara möjligt att t.ex. begränsa stillastående till en del
av natten, men mer data om detta måste insamlas.
3) Eftersom det är ansamlingen av insekter kring vindkraftverken som leder
till de största riskerna för jagande fladdermöss, borde man teoretiskt sett
söka efter metoder att minska mängden flygande insekter. I projektet har
vi just fastställt att insekternas beteenden till havs, liksom på land, har en
betydande roll för risknivån. Ännu finns inga självklart användbara
metoder men frågan måste undersökas.
4) Metoder att få fladdermöss att undvika vindmöllornas närhet har diskuterats men ännu har inga fungerande metoder kommit fram. Under 2005
upptäckte vi att fladdermöss undvek ett område omkring Utgrundens fyr,
något som berodde på Sjöfartsverkets radar för båtars navigering. Om
något sådant överhuvud taget skulle kunna fungera blir det troligen
mycket dyrbart och kan kanske vålla störningar eller skada för människor
och för andra djur. Nicholls & Racey (2007) diskuterar huruvida elektromagnetiska fält från radar kan användas för att hindra fladdermöss att
kollidera med vindkraftverk.
28
VINDVAL
Rapport 5748 - Fladdermöss
R e p o r t 5 5och
7 1 havsbaserade
- B a t s a n d ovindkraftverk
f f s h o r e w i n studerade
d t u r b i n eissödra Skandinavien
13 Kommentarer om de observerade arterna
Tabell 1 visar antalet observationer av varje art till havs och över land. De följande
kommentarerna ger en del detaljer om hur och när arterna observerades. Alla inspelningarna har sparats för att möjliggöra kontroll av artbestämningarna.
Dammfladdermus Myotis dasycneme
Sågs och spelades in sträckande och jagande över vattenytan i Kalmarsund utanför
Eckelsudde, Degerhamn, Grönhögen, Ottenby och Yttre Stengrund när det var
stilla väder med blankvatten. Vid flera tillfällen jagade de i närheten av båten.
Arten är mycket sällsynt i Sverige.
Vattenfladdermus Myotis daubentonii
Sågs och hördes relativt ofta jagande över havsytan vid stilla väder.
Fransfladdermus Myotis nattereri
Observerades på land. En art som troligen inte migrerar eller jagar över havet men
som på hösten kommer ut till kustbiotoper för att jaga insekter.
Brandts/mustaschfladdermus Myotis brandtii/mystacinus
Endast observationer på land. Två arter som under normala inventeringsförhållanden inte kan åtskiljas och därför måst slås samman. På Öland har hittills endast
M. mystacinus anträffats. Kommer på hösten ut till kustbiotoper men flyger troligen ytterst sällan ut över öppet hav.
Trollfladdermus Pipistrellus nathusii
Observerades 2005 på många ställen över Kalmarsund och på Ottenby och
Eckelsudde men endast i små antal. Detta är den art som under tidigare år dominerat numerärt under några veckor tidigt på hösten. Som nämnts ovan uteblev den
stora toppen 2005, möjligen genom att de som migrerade över Östersjön missade
Öland. Under 2006 uppträdde arten i normal omfattning igen och observerades
relativt talrikt vid Yttre Stengrund. Flera observationer gjordes även över Öresund
och på Saltholm.
Pipistrell Pipistrellus pipistrellus
En ytterst sällsynt art i Sydsverige hittills påvisad i Blekinge, Småland, Västergötland och på Öland och Gotland. Den uppträder regelbundet som migrant på
södra Öland. Observerades under 2005 vid Ottenby och vid vindkraftverken
Utgrunden I (inspelning i autobox) och 2006 dessutom vid Yttre Stengrund.
Dvärgfladdermus Pipistrellus pygmaeus
Den art som uppträdde i störst antal på kustlokalerna och som också blev
observerad på flera ställen ute till havs med koncentration till stråken SV - V
29
VINDVAL
Rapport 5748 - Fladdermöss
R e p o r t 5 5och
7 1 havsbaserade
- B a t s a n d ovindkraftverk
f f s h o r e w i nstuderade
d t u r b i n ei ssödra Skandinavien
om Eckelsudde och Ottenby. Vid Yttre Stengrund förekom hanar som flög omkring
med revirläten. Dvärgfladdermusen har ökat starkt i antal bland migranter vid
Kalmarsund. Ansågs tidigare vara stationär.
Leislers fladdermus Nyctalus leisleri
En mycket sällsynt art som hittills är funnen i Skåne, Småland, Öland, Gotland och
Västergötland. Under fältarbetet 2005 observerades ett exemplar vid Yttre Stengrund. Inspelning gjordes såväl via detektor (manuellt) som genom automatisk box.
Detta var landets åttonde fynd och nytt landskapsfynd för Blekinge. Under 2006
observerades den åter flera gånger vid Yttre Stengrund. Den observerades också
vid Ottenby.
Stor fladdermus Nyctalus noctula
Arten uppträdde regelbundet över hela Kalmarsund och vid kusterna. Sträckande
individer höll oftast SV kurs. Åtskilliga som observerades var dock födosökande
och enligt radarstudierna rörde de sig i stora områden, speciellt i närheten av vindkraftverken. I havet utanför Eckelsudde och vid Yttre Stengrund observerades
ansamlingar av många individer som jagade när det var stilla, varmt och mängder
av insekter. De jagade ibland mycket nära vindkraftverkens rotorblad. Radarstudierna visade också att de ofta kom ut från helt andra ställen än de nämnda
uddarna, från båda kusterna längs Kalmarsund, och att de även återvände till dessa
kuster, t.ex. området invid Degerhamn.
Nordisk fladdermus Eptesicus nilssonii
Den vanligaste arten i Sverige med utbredning över hela landet. Anses inte flytta
men företar lokala rörelser till och från höst- och vinterlokaler. Eftersom vi under
tidigare år aldrig sett tecken på att arten sträcker ut från kustlokaler blev det en
överraskning att ett flertal födosökande individer av arten påträffades ute över
Kalmarsund. Även i Öresund mellan Skåne och Sjælland förekom arten. Före detta
hade det under många år inte gjorts några fynd i Danmark (Baagøe 2007).
Sydfladdermus Eptesicus serotinus
Sydfladdermusen är en större släkting till nordisk fladdermus med huvudsaklig
förekomst i Danmark och i sydligaste Sverige. I Sverige rör det sig mest om kringströvande djur. Vid Eckelsudde och över havet utanför gjordes flera observationer
av arten. Vidare förekom den vid Ottenby och ett flertal gånger vid Yttre Stengrund. Den observerades också över Öresund och över land på ön Saltholm.
30
VINDVAL
Rapport 5748 - Fladdermöss
Skandinavien
R e p o r t 5och
5 7 1havsbaserade
- B a t s a n d vindkraftverk
o f f s h o r e w i nstuderade
d t u r b i n iesödra
s
Gråskimlig fladdermus Vespertilio murinus
Observerades passerande och födosökande vid vindkraftverken Utgrunden I och
vid Ottenby och Eckelsudde. Arten observerades också flera gånger vid Yttre Stengrund. Ute över Öresund gjordes också flera observationer. Arten är känd för att
flyga långa sträckor över havet och är t.ex. funnen på Färöarna (Baagøe & Bloch
1994).
31
VINDVAL
Rapport 5748 - Fladdermöss
R e p o r t 5 5 7och
1 - havsbaserade
B a t s a n d o f vindkraftverk
f s h o r e w i n d studerade
t u r b i n e s i södra Skandinavien
14 Slutsatser
Denna rapport ger underlag för ett antal slutsatser som sammanfattas kortfattat
nedan. Dessa bör kunna vara vägledande för fortsatt forskning och för hantering av
problemen, t.ex. vid planering, riskbedömning, tillståndsgivning och uppföljning
av havsbaserad vindkraft.
Utsträck och flygvägar
Från de uddar vid sydsvenska kuster där utsträck av fladdermöss varit kända sedan
tidigare, finns det flygvägar över havet som till en början kan vara mycket koncentrerade men som så småningom blir diffusare genom spridning och avdrift och
genom att olika arter har något olika sträckriktningar åt SV-S. På våren då de återkommer från kontinenten har inkommande fladdermöss fått en mycket stor spridning och observationer har då gjorts längs hela Sydsveriges kuster. När det gäller
migranterna är det alltså det koncentrerade utsträcket under höstflyttningen som är
viktigast att känna till i farvattnen närmast Sydsverige. Det betyder också att det
måste finnas många områden där det inte finns sådana problem.
Påverkan av vindkraftverk och födotillgång
I Kalmarsund och Öresund förekommer det regelbundet 10 olika arter av fladdermöss som sträcker över havet och som söker föda när vädret tillåter. Vindkraftverk,
liksom båtar, broar och fyrar, drar till sig mycket insekter som vid lämplig väderlek
lockar fladdermöss att jaga där. De sträckande arterna kan stanna till för att jaga för
att sedan fortsätta i samma sträckriktning. Det förekommer även stationära arter
som flyger ut för att jaga och sedan återvända till land. Födotillgången skiftar
mycket från plats till plats. Det finns begränsade områden som nästan alltid erbjuder mycket bytesdjur och dessa kan vara viktiga att känna till, samtidigt som det
är så att många andra områden inte har sådan bytestillgång att fladdermössen
regelbundet lockas till jakt.
Inverkan av vädret
Det är endast vid relativt svaga vindar som fladdermössen sträcker ut över havet.
Det är dock skillnad mellan arterna. De större arterna tål hårdare vind men alla
föredrar svaga vindar. Därtill krävs det mycket bra väder för att de skall ägna sig åt
födosök till havs. Utsträck över havet sker sällan vid vindstyrkor över 10 m/s,
medan huvuddelen av sträckaktiviteten sker under 5 m/s. Intensiva och långvariga
födosök sker oftast när det är vindstilla eller mycket svag vind och då vågorna är
obetydliga eller det är blankvatten. Det är också då insekter förekommer i större
mängd högre upp kring vindkraftverken. Det är sålunda bara under en begränsad
period och med särskilda väderförhållanden som risken kan bedömas som förhöjd.
32
VINDVAL
Rapport 5748 - Fladdermöss
R e p o r t 5 5 7och
1 - havsbaserade
B a t s a n d o fvindkraftverk
f s h o r e w i n dstuderade
t u r b i n e si södra Skandinavien
Risk för kollisioner m.m.
När fladdermöss på sträckflykt bara passerar enstaka vindkraftverk flyger de oftast
på så låg höjd att risken för kollisioner måste vara liten. Vad som händer när
fladdermöss passerar stora vindkraftsparker till havs är ännu helt okänt eftersom
det ännu inte uppförts någon park.
Det är vid svaga vindar när insekter ansamlats som fladdermöss lockas att jaga
högre upp i höjd med rotorbladen och risken kan bedömas som stor. Risken är
sannolikt störst vid de svagaste vindstyrkorna men då rotorbladen fortfarande går
runt. Vi har observerat att vissa verk fortfarande går flera timmar då vindmätare vid
havsnivå gått ner till 0 m/s. Om rotorbladen står stilla finns det inte någon kollisionsrisk.
Andra risker kan finnas när fladdermössen etablerar fast tillhåll eller viloplatser
i vindkraftverken och då kanske kan komma i beröring med elektricitet i generatorhusen.
Undersökningar inför beslut om lokalisering
Innan undersökningar planeras kan man i viss mån avgöra hur nödvändigt det är att
undersöka läget och göra riskbedömningar. Med fortsatta undersökningar kan man
med allt större precision rikta sådana undersökningar dit de bäst behövs. Redan nu
vet vi att de lägen kring Sydsveriges kuster som ligger i sträckriktningen från
utsträckspunkterna kan medföra större kontakt med passerande fladdermöss. Man
kan därför redan nu avråda från sådan lokalisering, alternativt med noggranna
undersökningar avgränsa de mest koncentrerade flygstråken genom observationer
och registreringar i de aktuella havsområdena.
Utöver flygstråken för migranter kan det finnas områden som regelbundet
erbjuder mycket föda i form av flygande insekter och olika smådjur i vattenytan.
Dessa kan utnyttjas av migranter som stannar till men också av stationära arter som
lärt sig flyga ut och återvända eftersom födoresursen kan vara rikare än vad som
oftast är tillgängligt på fastlandet. Detta kan också undersökas genom avlyssning
och spaning med strålkastare samt genom automatisk registrering.
Lämplig tid för undersökningar
Undersökningar av flygstråk för migranter kan i Sydsverige lämpligen ske från 15
augusti till 20 september då chansen att göra observationer är störst. För alla områden, oavsett flygstråk, behöver man också kontrollera om födosök till havs av
stationära arter sker i slutet av sommaren, t.ex. i perioden 20 juli - 5 augusti, då
djuren från yngelkolonierna blir mer rörliga över större områden. Observationer
under våren är nog oftast svåra att utvärdera men kan bli aktuella om undersökningar i Danmark, Tyskland eller Polen pekar på att koncentrerade stråk från söder
är riktade mot svenska vindkraftsområden. För alla dessa undersökningar gäller att
de måste utföras när det råder svaga vindar och låg våghöjd.
33
VINDVAL
Rapport 5748 - Fladdermöss
R e p o r t 5 5 7och
1 - havsbaserade
B a t s a n d o f fvindkraftverk
s h o r e w i n d studerade
t u r b i n e s i södra Skandinavien
Minskning av kollisionsrisken
För redan byggda vindkraftverk kan man behöva vidta åtgärder för att minska
risken för kollisioner. En åtgärd som framför allt kan bli aktuell för verk som
hamnat inom flygstråk eller ett omtyckt födosöksområde är att låta rotorbladen stå
stilla när risken är förhöjd. Det kan innebära att de stoppas vid vindstyrkor mindre
än 4 m/s under den årstid då mest aktivitet förekommer. Det kan i vissa områden
gälla från 20 juli till 20 september varje natt från solnedgången till kl. 02:00 eller
03:00. De angivna siffrorna kan troligen behöva modifieras något beroende på
regionala skillnader och mer precisa kunskaper. Eftersom risken får anses förhöjd
under en mycket begränsad tid och vid tillfällen då elproduktionen är obetydlig kan
åtgärden inte behöva vålla några större ekonomiska förluster.
En annan mer radikal metod är att flytta vindkraftverket. Detta kan vara nödvändigt i ett fåtal mycket speciella situationer, t.ex. då beslut om lokalisering inte
baserats på tillgängliga kunskaper om problemen.
Fortsatt forskning
Mest önskvärt är att få fram generella kunskaper om hur fladdermössen sträcker
över havet och hur de där utnyttjar födoresurerna helt oavsett vindkraftverken. Det
kan då bli lättare att planera för bra lägen för vindkraften och hänsyn till fladdermössen kan då göras med större precision. För att snäva in behovet av åtgärder till
de nödvändigaste är det önskvärt med ytterligare kunskaper och data om flygvägar,
födosök, aktivitet, tider, väderberoende etc. För en mer omfattande användning av
automatisk registrering behöver tekniken utvecklas vidare med ökad kapacitet.
Program för effektivare analyser av ljudfiler behövs också. Det vore också värdefullt att med den nya generationen portabla värmekameror få mer observationer
över fladdermössens beteenden, mobila enheter för studier av jakt vid vindkraftverken, samt fast installerade för att ge kunskap om hur och när kollisioner
inträffar.
34
VINDVAL
Rapport 5748 - Fladdermöss
R e p o r t 5 5 7och
1 - havsbaserade
B a t s a n d o f fvindkraftverk
s h o r e w i n d studerade
t u r b i n e s i södra Skandinavien
15 Referenser
Ahlén, I. 1996. Bat migrations. P. 120 in: Gustafsson, L. & Ahlén, I. (eds.) Geography of Plants and Animals. National Atlas of Sweden. SNA Publishing,
Stockholm.
Ahlén, I. 1997a. Migratory behaviour of bats at south Swedish coasts. Zeitschrift
für Säugetierkunde 62:375-380.
Ahlén, I. 1997b. Ölands fladdermusfauna. Länsstyrelsen Kalmar län, Meddelanden
1997:7. Kalmar. 26 pp.
Ahlén, I. 2002. Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och flora
97:3: 14-22. [Summary: Bats and birds killed by wind power turbines.]
Ahlén, I. 2003. Wind turbines and Bats — a pilot study. Final report to the Swedish
National Energy Administration 11 December 2003. Dnr 5210P-2002-00473,
P-nr P20272-1.
Ahlén, I. 2004a. Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status.
Kunskapsläget 2004. Fauna och Flora 99: 2: 2 – 11. [Summary: The Bat fauna
of Sweden. Present knowledge of distribution and status.]
Ahlén, I. 2004b. Heterodyne and time expansion methods for identification of bats
in the field and through sound analysis. Pp 72-79 in: Brigham, R.M., Kalko,
E.K.V., Jones, G., Parsons, Limpens, H.J.G.A. (Eds). Bat Echolocation Research – tools, techniques and analysis. Bat Conservation International, Austin,
Texas, April 2002.
Ahlén, I. 2005. Risker för fladdermöss med havsbaserad vindkraft. Slutrapport från
förstudien 2005 (Projektnummer 22316-1). [Summary: Bat casualty risks at
offshore wind power turbines. Report from introductory studies.]
Ahlén, I. 2006a. Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan. Åtaganden
enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Naturvårdsverket
Rapport 5546. [Summary: Conservation and management of the bat fauna in
Sweden – Action plan for implementation of the EUROBATS agreement.]
Ahlén, I. 2006b. Risker för fladdermöss med havsbaserad vindkraft. Slutrapport för
2006 till Energimyndigheten (Projektnr 22514-1) 15 december 2006. [In
Swedish with English summary. Risk Assessment for Bats at Offshore Windpower Turbines. Final report for 2006 to the Swedish Energy Administration.]
Ahlén, I. & Baagøe, H. J. 1999. Use of ultrasound detectors for bat studies in
Europe - experiences from field identification, surveys and monitoring. Acta
Chiropterologica 1:137-150.
Ahlén, I. & Bach, L. in prep. Observations on bat migration at south Swedish
coasts (preliminary title).
Ahlén, I., Bach, L. & Burkhardt, P. (2002): Bat migration in southern Sweden. –
Poster auf dem IXth European Bat Research Symposium, Le Havre, France
2002.
35
VINDVAL
Rapport 5748 - Fladdermöss
R e p o r t 5 5 7och
1 - havsbaserade
B a t s a n d o f fvindkraftverk
s h o r e w i n d studerade
t u r b i n e s i södra Skandinavien
Ahlén, I., Bach, L. & Johansson, T. 2004. Första kolonin av pipistrell anträffad i
Sverige. Fauna och Flora 99: 3: 16-18. [Summary: A common pipistrelle
(Pipistrellus pipistrellus) colony found in Sweden.]
Arnett, E.B., Erickson, W.P., Kerns, J. & Horn, J. 2005. Relationships between
Bats and Wind Turbines in Pennsylvania and West Virginia. - Bats and Wind
Energy Cooperative. 187 pp.
Baagøe, H.J. 2001: Danish bats (Mammalia: Chiroptera): Atlas and analysis of
distribution, occurrence, and abundance. Steenstrupia 26 (1):1-117 Copenhagen.
Baagøe, H.J. 2007 Nordflagermus, Eptesicus nilssonii (Keyserling & Blasius,
1839) pp 82-83 in. H. J. Baagøe & T. S. Jensen: Dansk Pattedyratlas.
Gyldendal.
Baagøe. H., & Bloch, D. 1994: Bats (Chiroptera) in the Faroe Islands.
Frödskaparrit, pp. 83-88. Thorshavn.
Baagøe H. J. & Jensen, T. S. 2007: Dansk Pattedyratlas. Gyldendal, Copenhagen,
Denmark. 392 pp.
Bach, L. & Rahmel, U. 2004. Überblick zu Auswirkungen von Windkraftanlagen
auf Fledermäuse – eine Konfliktabschätzung – Bremer Beiträge für Naturkunde und Naturschutz Band 7: 245-252.
Bach, L., & Rahmel, U. in prep. Off-shore-Windenergieanlagen und Fledermäuse.
– in: Technische Universität Berlin. Berücksichtigung von Auswirkungen auf
die Meeresumwelt bei der Zulasseung von Windparks in der Ausschließlichen
Wirtschaftszone. Endbericht zum Forschungsprojekt. Berlin: 21 pp.
Behr, O. & v. Helversen, O. 2005: Gutachten zur Beeinträchtigung im freien
Luftraum jagender und ziehender Fledermäuse durch bestehende Windkraftanlagen. Wirkungskontrolle zum Windpark "Roßkopf" (Freiburg i. Br.).
Friedrich -Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg, Institut für Zoologie II:
1-42.
Brinkmann, R., Schauer-Weisshahn, H. & Bontadina, F.. 2006: Untersuchungen zu
möglichen betriebsbedingten Auswirkungen von Windkraftanlagen auf Fledermäuse im Regierungsbezirk Freiburg. – Gutachten für das Regierungspräsidium. 66 pp.
Dürr, T. & Bach, L. 2004. Fledermäuse als Schlagopfer von Windenergieanlagen –
Stand der Erfahrungen mit Einblick in die bundesweite Fundkarteei. – Bremer
Beiträge für Naturkunde und Naturschutz, Band 77: 253-264.
Dürr,T. 2007. Fledermausverluste an Windenergieanlagen zusammengestellt:
Landesumweltamt Brandenburg - Ref. Ö2 / Staatliche Vogelschutzwarte,
Buckower Dorfstraße 34, D-14715 Nennhausen OT Buckow (Stand vom 30
Januar 2007) (Table with known bat casualties per species and country).
Johnson, G. 2005. A review of bat mortality at wind-energy developments in the
United States. Bat Research New 46 (2):45-49.
36
VINDVAL
Rapport 5748 - Fladdermöss
R e p o r t 5 5 7och
1 - havsbaserade
B a t s a n d o fvindkraftverk
f s h o r e w i n dstuderade
t u r b i n e si södra Skandinavien
Nicholls, B. & Racey, P. A. 2007. Bats Avoid Radar Installations: Could Electromagnetic Fields Deter Bats from Colliding with Wind Turbines? Plos ONE
2(3):e293. (http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0000297).
Pettersson, J. 2006. Flyttande små- och sjöfåglar – en förstudie med lokalradar i
Kalmarsund. Naturvårdsverket Rapport 5568.
Rodrigues, L., Harbusch, C., Smith. L., Bach, L. Catto, C., Lutsar, L., Ivanova, T.,
Hutson, T. & Dubourg-Savage, M.-J. 2005. Report of the Intersessional Working Group on Wind Turbines and Bat Populations. – Doc. EUROBATS AC
10.9, 10th Meeting of the Advisory Committee, Bratislava, Slovak Republic,
25-27 April 2005.
Rydell, J., & Baagøe, H.J. 1996a: Bats and streetlamps. Bat conservation International, 14, nr 4. pp.10-13. Austin, Texas, ISSN: 1049-0043.
Rydell, J., & Baagøe, H.J. 1996b: Gatlampor ökar fladdermössens predation på
fjärilar. (Streetlamps increase bat predation on moths). Ent. Tidskr. 117 (4):
pp. 129-135.
37
Fladdermöss
och havsbaserade
vindkraftverk studerade
i södra Skandinavien
rapport 5748
NATURVÅRDSVERKET
isbn 91-620-5748-0
issn 0282-7298
Inför etableringen av vindkraft är det viktigt att kunna
bedöma ekologiska effekter och risker för djurpopulationer. Tills nyligen har kunskaper om fladdermössens
beteenden vid havsbaserade vindkraftverk varit mycket
begränsade.
Denna rapport redovisar resultaten från två års
undersökningar med syftet att klarlägga aktivitet och
beteenden hos fladdermöss i områden med havsbaserade
vindkraftverk. Bedömningar görs av de risker som kan
uppstå vid passage och insektsjakt i verkens närhet.
Slutsatser baseras på mer än 12 000 observationer
av fladdermöss i Kalmarsund på svenska ostkusten och
i Öresund mellan Sverige och Danmark. Resultaten ger
information om 10 olika arter som observerats till havs
och 13 vid utsträckspunkter på land.
Rapporten diskuterar såväl metoder för planering
av nya anläggningar som hur problem vid befintliga verk
kan avhjälpas. Den bör även vara värdefull vid undersökning av miljökonsekvenser.
Kunskapsprogrammet Vindval samlar in, bygger upp och sprider
fakta om vindkraftens påverkan på den marina miljön, på växter,
djur, människor och landskap samt om människors upplevelser av
vindkraftanläggningar. Vindval erbjuder medel till forskning inklusive
kunskapssammanställningar, synteser kring effekter och upplevelser
av vindkraft. Vindval styrs av en programkommitté med representanter
från Boverket, Energimyndigheten, Fiskeriverket, länsstyrelserna,
Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och vindkraftbranschen.
Naturvårdsverket SE-106 48 Stockholm. Besöksadress: Valhallavägen 195. Tel: +46 8-698 10 00, fax: +46 8-20 29 25, e-post: [email protected]
Internet: www.naturvardsverket.se Beställningar Ordertel: +46 8-505 933 40, orderfax: +46 8-505 933 99, e-post: [email protected] Postadress: CM-Gruppen,
Box 110 93, 161 11 Bromma. Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln