Transcript Reviderad rapport rörande fladdermöss i Ödmården

Bilaga 50, komplettering MKB,
Dok nr 331007600_10
2014-02-04
Reviderad rapport rörande fladdermöss i
Ödmården
På uppdrag av Bergvik Skog AB
2013-03-22
Reviderad 2014-02-07
Grouseexpeditions
Martin Rydberg Hedén
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 Uppsala
0722477160
[email protected]
[email protected]
1
2014-02-04
Innehållsförteckning:
Sida
1. Bakgrund
3-4
2. Metod och genomförande
4-7
3. Resultat
8-9
4. Slutsats
9
5. Referenser
10
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 Uppsala
0722477160
[email protected]
[email protected]
2
2014-02-04
1. Bakgrund
På uppdrag av Bergvik Skog AB har en studie gjorts av fladdermusaktiviteten
inom och runt det projekterade området Ödmården. Hela studien har genomförts
juni-september 2012. Studien har gjorts i enlighet med de rekommendationer
som framkommer ur Naturvårdsverkets rapport nr 6467.
Denna rapport är en omarbetad version av den rapport som lämnades in 2013
(Heden.M 2013) och har gjorts framförallt med anledning av skillnader mellan
det stora område som inventerades och hur det slutliga ansökningsområdet ser
ut. Rapporten syftar nu även till att redovisa tydligt vad som setts inom och
utanför det slutliga ansökningsområdet.
I Sverige anses 15 arter fladdermus regelbundet förekomma och totalt 19 har
konstaterats vid något tillfälle (Ahlen 2011). Av dessa är 7 upptagna på
Artdatabankens röda lista (Leislers fladdermus, Pipistrell, Sydfladdermus,
Dammfladdermus, Fransfladdermus, Bechensteins fladdermus samt Barbastell).
Alla fladdermöss är fridlysta i Sverige varför de alltid skall tas i beaktande när
förändringar ska till i deras levnadsmiljö. EUROBATS är ett europeiskt
skyddsavtal som förstärker fladdermusskyddet och kräver hänsyn vid
födosökslokaler och flyttleder såväl som reproduktionsområden. Vindkraftverk
har i flera undersökningar visat sig döda fladdermöss (Ahlen 2002) och det har
senare visat sig att verkens placering har stor betydelse för hur stor påverkan en
etablering av vindkraft har för den lokala fladdermuspopulationen. Tydliga
riskområden är kustlinjer, trädridåer i jordbrukslandskapet, större sjöar, floder
samt tydliga höjder i skogslandskapet. Huvuddelen av alla fladdermöss som
förolyckas gör så under flytten (Ahlén 2003, Johnson et al. 2004, Dürr & Bach
2004). Det problem som uppstår är att insekter attraheras till kraftverken vilket i
sin tur attraherar fladdermössen.
För att minimera risken för att fladdermöss ska kollidera med kraftverken är det
därför viktigt att innan etablering identifiera de områden där fladdermöss
förekommer i högre antal. Som nämnts tidigare så kan insektsaktiviteten
förändras efter etablering av vindkraftverk och hur detta förändras eller vid vilka
verk så kommer ske är med dagens kunskap omöjligt att förutspå. Om ett sådant
läge skulle uppstå vid något verk finns det dock sätt att minimera deras påverkan
ändå. Man kan inom ramen för ett kontrollprogram undersöka dödlighet och
identifiera verk som har förhöjd sådan. Då vi sedan vet att en klar majoritet
förolyckas under augusti-september och då vid varma nätter med vindar under 6
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 Uppsala
0722477160
[email protected]
[email protected]
3
2014-02-04
maximalt 7 m/s (den förhöjda siffran 7 är en säkerhetsmarginal som bland annat
syns i NVV:6467 men 6m/s är den normala begränsningshastigheten) så handlar
det om ett mycket begränsat antal nätter per år som kan skapa ett problem. Om
man stänger av verken mellan 22 och 02 under dessa nätter har det i flera studier
visat sig att den enkla åtgärden minskar dödligheten vid verken med 70-90%
(Behr & Helversen 2006, Baerwald et al. 2009)
De flesta arterna i Sverige har sin nordgräns söder om Dalälven, norr därom
finns endast Nordisk fladdermus, Vattenfladdermus, Brandts fladdermus,
Mustaschfladdermus, Fransfladdermus samt Långörad fladdermus. Större
fladdermus har också konstaterats en bit norr om älven i kustbandet.
2. Metod och genomförande
Vid inventering av fladdermöss är första steget att klassificera området efter dess
förutsättningar för att hysa populationer. Vi delar oftast in dessa i tre kategorier
(NVV:6467 s. 136, Ahlén 2010):
1. Områden som antas hysa höga koncentrationer eller rödlistade arter. Dessa
områden ges från start restriktioner och etablering av vindkraft inom dessa
områden är inte lämplig.
2. Områden där det är svårt att på förhand säga om det kan finnas höga
koncentrationer av fladdermöss eller där man inte på förhand vet om
rödlistade arter förekommer. I dessa områden görs inventeringar med rörlig
detektor eller autobox eller båda beroende av områdets karaktär.
3. Områden där man på förhand kan säga att en förekomst av större antal
fladdermöss eller rödlistade arter är osannolik. I sådana områden sker ingen
inventering.
Inventeringsmetodiken bygger på rekommendationer ur Gerells handledning för
fältstudier av fladdermöss. Inventering av fladdermöss sker nattetid mellan klockan 22
och 02 då deras aktivitet är som störst. Under nätter med vindar över 6 m/s eller med
temperatur under 8 grader sker ingen inventering eftersom aktiviteten då avtar
markant. Inventeringen sker sedan genom att pejla de läten som fladdermössen ger
ifrån sig i samband med deras ekolokation. Dessa läten omvandlas med hjälp av ”time
expansion” för att komma ner i frekvenser som kan uppfattas av det mänskliga örat.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 Uppsala
0722477160
[email protected]
[email protected]
4
2014-02-04
Många arter kan bestämmas ganska enkelt genom en kombination av deras läte och
den frekvens de använder. Då detta inte är tillräckligt spelas ljudet in och analyseras i
ett program som tagits fram just för att identifiera fladdermusläten (BatSound)
Själva inventeringen går till enligt två mönster:
Rörlig inventering: Under 30 minuter går en inventerare runt i ett område med
en hundra meters radie från en förutbestämd punkt och pejlar in alla individer
han kan hitta. Alla arter och antal noteras och i de fall minsta osäkerhet uppstår
görs en inspelning som analyseras i efterhand. Då inventering sker i mörker på
natten och individer endast lyses upp med lampa då det behövs för
bestämningen finns risk för viss dubbelräkning. Resultaten av den här typen av
inventering skall därför ej användas som säkra siffror för en populations storlek
på en plats utan syftar snarare till att utröna vilka arter som finns och ungefär
hur vanliga de är.
Autobox: En stationär ultraljudsdetektor kopplad till en inspelningsenhet spelar
in alla ljud mellan klockan 22 och 02. Dessa läten analyseras i efterhand och alla
arter och antal registreras. Viktigt att minnas när man sedan tolkar dessa siffror
är att antalet uppger hur många gånger en fladdermus passerat över området,
inte hur många individer som faktiskt existerar. Då det inte finns någon
möjlighet i efterhand att identifiera olika individer av en och samma art kan
exempelvis en Vattenfladdermus på jakt i närområdet ge upphov till 12
registreringar.
Området detaljgranskades i samband med den linjetaxering som gjordes för fåglar
under juni 2012. I samband med den inventeringen som genomfördes dagtid
valdes lämpliga platser ut för den nattliga fladdermusinventeringen. Punkterna
väljs på ett sätt så att de ska vara representativa för området, dvs om 80% är
tallskog ska 80% av punkterna ligga i barrskog. Vidare väljs öppna områden gärna
med tydliga korridorer för att optimera chanserna till registreringar.
På karta 1 nedan syns de platser som valts ut för den rörliga inventeringen. För att
undersöka sträckrörelser längs Ljusnan valdes också två platser för autoboxar som
framgår ur karta 2. Dessa platser valdes utifrån den karta som var aktuell under
samråd 1 varför många punkter ligger norr och öster om parken. Dessa resultat
redovisas i separata kolumner för observationer inom samt utom parkgränsen.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 Uppsala
0722477160
[email protected]
[email protected]
5
2014-02-04
Karta 1 visar de punkter som använts för rörlig inventering.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 Uppsala
0722477160
[email protected]
[email protected]
6
2014-02-04
Karta 2 visar var autoboxarna placerades. De ligger drygt fem kilometer från
det slutgiltiga ansökningsområdet.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 Uppsala
0722477160
[email protected]
[email protected]
7
2014-02-04
3. Resultat
Den rörliga delen av inventeringen utfördes under tre nätter, den 12e, 17e och 23e
juli. Under inventeringen i och i anslutning till projektområdet besöktes 12 punkter
vilket ledde till 21 registreringar av fem arter. Ingenstans i området märktes sådan
aktivitet att det finns anledning att misstänka större yngelkolonier. I tabellen nedan
redovisas resultaten från den rörliga inventeringen. 4 punkter ligger inom/på
områdesgränsen av det slutliga ansökningsområdet och 8 utanför.
Art
Nordisk fladdermusEptesicus nilssonii
VattenfladdermusMyotis daubentonii
Gråskimlig fladdermusVespertilio murinus
DvärgfladdermusPipistrellus pygmaeus
Stor fladdermus Nyctalus noctula
Totalt
Antal
Registreringar Antal
Registreringa
punkter
punkter
r
inom
utanför
ansöknings
ansöknings
-området
-området
3
5
1
2
2
4
2
2
1
1
1
1
2
4
1
1
3
3
0
0
15
6
Tabellen 1 visar de arter som påträffats inom/på områdesgränsen av det slutliga
ansökningsområdet, antal registreringar samt vid hur många av punkterna de
hittats.
Med anledning av antytt högre koncentrationerna vid Ljusnan gjordes en
tilläggsundersökning med två autoboxar den 3e samt 4e september framförallt för
att undersöka sträckverksamhet hos Stor fladdermus på platsen. Stor fladdermus
har en dokumenterad problematik med vindkraft varför det är viktigt att undvika
platser dit sträcket koncentreras.
Den ena boxen ställdes nära Ljusnans strand vid punkten som använts för rörlig
inventering och nummer två ställdes 500 meter söder därom. Tabell 2 visar
resultatet.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 Uppsala
0722477160
[email protected]
[email protected]
8
2014-02-04
Art
Antal
Antal
registreringar registreringar
vid Ljusnan
500 m söder
om Ljusnan
3
2
0
5
2
21
0
7
5
35
Nordisk fladdermusEptesicus nilssonii
DvärgfladdermusPipistrellus pygmaeus
Stor fladdermus Nyctalus noctula
VattenfladdermusMyotis daubentonii
Totalt
Tabell 2 visar antalet registreringar av respektive art för de två lokalerna
En tydlig skillnad syns mellan de två lokalerna för Stor fladdermus vilket
konfirmerar misstanken om att Ljusnan används som sträckled. Framförallt
siffrorna för Större fladdermus visar tydligt hur de använder Ljusnan och genast
blir ovanliga redan 500 meter från dess strand. Den rörliga inventeringen styrker
också detta med låga siffror Större fladdermus. Ljusnan ligger dock långt ifrån
ansökningsområdet och inventerades i ett skede då området sträckte sig mycket
längre norrut.
Slutsats
Områdets geografiska läge är en kombination av intressant på grund av sin närhet
till havet samtidigt som det blir mindre intressant på grund av sitt nordliga läge.
Som nämnts ovan har även de flesta fladdermusarter sin utbredning söder om
Dalälven i Sverige (Ahlén 2011) med undantag från att några arter som Större
fladdermus går längre norrut längs kusten. Den enda rödlistade art som
förekommer på dessa breddgrader är Fransfladdermus. Arten noterades ej vid
undersökningen. Fransfladdermus har dessutom ett beteende som gör att
något dokumenterat dödsfall hittills inte kunnat konstateras vid ett vindkraftverk
(NVV:6467 107-108), då den jagar lågt och inte kommer i närheten av rotorer.
Den enda plats i närområdet med antydningar till ansamlingar är området uppe vid
Ljusnan som inventerades för migrationsrörelser med autobox. De rörelserna
visade sig liksom väntat vara koncentrerade längs älven vilket gör att de ej
kommer påverkas av den projekterade parken.
Det slutgiltiga ansökningsområdet saknar förutsättningar för att vara en god
fladdermuslokal då grottor, gruvor, gamla ruiner eller blockstensområden som
medger större yngelkolonier saknas. Vidare saknas i ansökningsområdet direkt
närhet till sträckleder såsom kusten i öst eller Ljusnan i norr.
Sannolikheten för behov av avstängningar av verk inom ansökningsområdet är i
det närmsta obefintlig så som det slutligen har utformats.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 Uppsala
0722477160
[email protected]
[email protected]
9
2014-02-04
Det finns i dagsläget ingen konflikt mellan EUROBAT antagandena och en
etablering av vindkraft då den påverkan en etablering kan ha på de förekommande
arterna inte kommer kunna påverka den nationella eller regionala
populationsnivån.
4. Referenser
Ahlén
2002
Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. –
Fauna och Flora 97 (3): 14-21.
Ahlén
2003
Vindkraftverk och fladdermöss – en
pilotundersökning. Slutrapport 2003-12-11.
Ahlén
2011
Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och
status. Kunskapsläget 2011. Flora och fauna 106, 2-19.
Baerwald et al
2009
A large scale mitigation experiment to reduce bat
fatalities at wind energy facilities. Journal of wildlife management
73, 1077-1081.
Behr & Helversen 2006
Gutachten zur Beeinträchtung im freien luftraum
jagender und ziehender Fledermäuse durch bestehende
Windkraftanlagen. Wirkungskontrolle zum windpark ”Rosskopf”
(Freiburg i Br) im jahr 2005. Report to Regiowind GmbH & Co.,
Freiburg.
Dürr & Bach
2004
Bat death and wind turbines – a review of current
knowledge, and of the information available in the database for
Germany. – Bremer Beiträge fürNaturkunde und Naturschutz 7:
253-264.
Gerell
1995
Fladdermöss - handledning för fältstudier av
fladdermöss
Hedén
2013
Rapport från fladdermusinventeringen i Ödmården.
Bilaga till MKB.
Johnson et al.
2004
Bat activity, composition, and collision mortality at a
large wind plant in Minnesota. - Wildlife Soc. Bull. 32(4): 12781288.
Grouseexpeditions
Alsikegatan 6a
75434 Uppsala
0722477160
[email protected]
[email protected]
10