Transcript Halsingeskogen MKB juli 2013 sid 87

6
NULÄGE, PÅVERKAN OCH MILJÖKONSEKVENSER
I detta kapitel redogörs för påverkan baserat på områdets förutsättningar. Behov av
skyddsåtgärder har därefter identifierats. Slutligen görs en bedömning av påverkan efter
vidtagna skyddsåtgärder för respektive påverkansområde. Bedömningen följer nedanstående
värdeskala och används för att gradera påverkan för respektive påverkansområde.
-
Positiv: Med eller utan skyddsåtgärder sker en förbättring av påverkan
-
Ringa: Med eller utan skyddsåtgärder sker ingen eller mycket begränsad påverkan
-
Liten: Med eller utan skyddsåtgärder sker en liten påverkan.
-
Måttlig: Med planerade skyddsåtgärder sker viss påverkan.
-
Betydande: Med planerade skyddsåtgärder sker en betydande påverkan.
aktaruta7: Nuläge - Påverkan – Effekt – Försiktighet - Konsekvens
Nuläge, påverkan, effekt och konsekvens är begrepp som ofta används i
miljöbedömning, och som kan sägas beskriva en logisk händelsekedja från själva
exploateringen till dess betydelse för uppställda mål. För att undvika eller för att minimera
negativa konsekvenser kan olika åtgärder göras. Det kan gälla verkens placering, nedreglering
vid vissa förhållanden, försiktighetsåtgärder vid byggnation och drift eller särskilda vägval.
Här definieras kedjan nuläge-påverkan-effekt-försiktighet-konsekvens på följande sätt:
F
• Nuläge beskriver bakgrund till respektive rubrik och/eller situationen som råder just nu för
omgivning, djur och människor, såsom till exempel vilka bevarandevärda natur- och
kulturmiljöer som finns inom aktuellt område och hur området nyttjas.
• Påverkan utgörs av den faktor som kan vara av betydelse för omgivning, djur och
människor, såsom till exempel ljud, skuggor, synbarhet, trafik, utsläpp eller
habitatförändringar.
• Effekter är de avtryck som påverkan ger upphov till på miljökvaliteter, människor eller djur.
Det kan till exempel vara ändrat beteende, ökad stress, eller undvikande av de påverkade
områdena.
• Försiktighetsåtgärder som vidtas för att minimera påverkan och effekter beskrivs här. Det
kan vara till exempel hänsyn, regleringar och anpassningar eller tekniska metoder.
• Bedömning av konsekvenser utgörs av effekternas samlade resultat för vad det betyder för
olika intressen, t.ex. för hälsoaspekter, naturvård, förändringar i populationstäthet,
upplevelsevärden etc. Konsekvenser kan vara både negativa och positiva. Konsekvenserna
beskrivs här efter de försiktighetsåtgärder som planeras.
7
Resonemanget är en vidareutveckling från faktaruta i Naturvårdsverkets rapport 6499,
Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur.
84
6.1
Vindkraft, utsläpp till luft samt avfall
Nuläge
Vindkraft är en förnybar energikälla som orsakar mycket låga utsläpp under sin livscykel8.
Miljöpåverkan i byggfasen dominerar i vindkraftens livscykel. Ett vindkraftverk består till
allra största delen av stål, därefter av koppar, glasfiber med mera. Till fundamenten används
huvudsakligen betong och armering. Metallerna återvinns, glasfiber förbränns
(energiutvinning) eller läggs på deponi och betongen kan återanvändas bland annat som
fyllnadsmaterial. Tillverkning av stål, betong och komposit är de verksamheter som främst
bidrar till utsläppen, ungefär hälften av utsläppen av växthusgaser uppstår vid framställning
av stål till verken.
Vindkraften avger betydligt mindre koldioxid än flertalet andra energislag, se figur nedan.
Vindkraftverk i drift medför inga uttag av icke förnybara bränslen, inga bränsletransporter och
mängden avfall och restprodukter är mycket små.
Figur 39. Koldioxidutsläpp jämfört med andra energislag. Källa: Livscykelanalys, Vattenfalls
elproduktion i Norden, rapport 2012
8
Livscykelanalys, Vattenfalls elproduktion i Norden, rapport 2012.
85
Det utsläpp till luft som sker inom området idag bedöms vara det som uppstår från transporter
som sker längs väg 50 och vid de transporter som sker inom området, samt från skogsbruket.
Utsläppen till luft från transportarbetet är sammantaget mycket små. Huvudparten av
transporterna sker under byggfasen.
Etableringens påverkan
Koldioxid, kväveoxider och metan utgör s.k. växthusgaser som bidrar till en ökad
växthuseffekt. Svaveldioxid bidrar till försurningen av mark och vattendrag. De planerade
åtgärderna medverkar därför till att den ökande växthuseffekten bromsas upp och att
försurningen minskar.
De CO2 utsläpp som uppstår pga. transporter, ca 1kton är en bråkdel av de som förhindras i
det fall fossileldad kraft ersätts ca 740 kton, se nedanstående utredning.
I de fall då vindkraft ersätter fossila bränslen ger varje kilowattimme minskade utsläpp av
koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och stoft enligt nedan. För vindpark Hälsingeskogen är
årsnettoproduktionen beräknad till cirka 870 GWh. Detta skulle leda till minskade utsläpp av
miljöskadliga ämnen, enligt tabellen nedan.
Tabell 7. Minskade utsläpp då vindkraft ersätter fossila bränslen (Vindkraft i teori och praktik, Wizelius
T, 2007)
Ämne
Koldioxid
Svaveldioxid/Svaveloxid
Kvävedioxid/kväveoxid
Stoft
Årligt minskat utsläpp per 1
GWh
850 ton
0,37
2,6
0,1
Årligt minskat
utsläpp
ca 740 000 ton
ca 320 ton
ca 2200 ton
ca 83 ton
Produktionen i den aktuella vindkraftsatsningen motsvarar årsförbrukningen för ca 30 000
eluppvärmda villor. En reaktor på Forsmarks kärnkraftverk har en elproduktion på mellan 5
och 10 TWh per år. Produktionen från Hälsingeskogen skulle alltså motsvara ca 10-20% av
produktionen i en kärnkraftreaktor. Den slutgiltiga energiproduktionen i den realiserade
parken kan komma att avvika från det uppgivna, beroende på vilken turbinleverantör som
väljs.
Baserat på maximala mängder och transportavstånd i transportanalysen, bilaga 13, har
utsläppen till luft beräknats och redovisas i tabellerna nedan. Som jämförelse kan man även
beräkna utsläpp av NOx och stoft  3 g NOx och 50 mg soft (PM) per kilometer.
86
Tabell 8. Utsläpp av CO2 från transporter
Typ
Antal
transporter
Transportsträcka (km)
Transportbehov
(km)
Utsläpp CO2
(ton)(1)
Fundament (2)
6100
30
180 000
132
Delar till vindturbiner
910
320(3)
290 000
303
Delar till lyftkran
150
320(3)
48 000
48
30
590 000
432
1 100 000
915
Grus- och bergmaterial 20 000
Summa ca:
27000(4)
(1)
Baseras på ett utsläpp av 7 kg CO2 per mil för grus- och betongbilar, 10 CO2 per mil för specialtransporter och
20 kg CO2 per mil för dumprar och grävmaskiner.
(2)
Baseras på 29 bergsförankrade fundament och 57 gravitationsfundament
(3)
Transportsträckan är ett snitt för vindkraftverken och baseras på transport med trailer från Gävle hamn, enligt
kapitel 2.3 i bilaga 13. Transport från fabrik till hamn med båt är inte inkluderat.
(4)
Det totala antalet transporter inkluderar inte massförflyttning inom vindkraftparken
Eftersom det idag inte går att säga vem som kommer att leverera teknisk utrustning, som
vindkraftverk, transformatorstation, kablar etc., går det endast att uppskatta hur transporterna
kommer att se ut. T.ex. så är transportsträckan ett snitt för vindkraftverken och baseras på
transport med trailer från Gävle hamn. Skulle hela transportavståndet från tillverkningen tas
med i beräkningen skulle utsläppen bli något större. Både tur- och returresan är medräknad i
transportsträckan för samtliga transporter.
Effekter
Vid elproduktion baserad på vindkraft används ytterst begränsat med naturresurser. De största
utsläppen från vindkraften uppstår under byggtiden då transporter och arbetsfordon ger
upphov till utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svavel, kolväten och stoft. Även i samband
med rivning av verken uppstår behov av materialtransporter som genererar utsläpp till luft.
Försiktighetsåtgärder
I denna MKB behandlas de försiktighetsåtgärder och hänsyn som planeras vid planerings-,
anläggnings-, drifts- och avvecklingsfasen av vindkraftsparken.
Bedömning av konsekvenser
Vindkraft är en förnybar energiform som inte ger upphov till några utsläpp av luftföroreningar
under drift. Det innebär att den inte bidrar till vare sig växthuseffekt, försurning eller
övergödning av mark och vatten. Produktion av el med vindkraft är mycket energieffektivt. Ju
87
fler timmar anläggningen kan köras, desto mindre blir miljöpåverkan per kWh. Ett bra
vindläge ger hög produktion under verkens livstid och därmed en lägre miljöpåverkan.
Miljökonsekvensen av CO2, klimatpåverkan, är global och därför lättast att jämföra med
vindkraftens motsvarande minskning av CO2-utsläppen. Vindkraftsparkens utsläpp av
koldioxid från transporter är mycket små i jämförelse med utsläppen från vindkraftverkens
hela livslängd och den förnyelsebara elproduktionen.
Med de försiktighetsåtgärder och anpassningar till omgivningen som redogörs för i MKB
bedöms konsekvenserna bli positiva jämfört med andra energislag.
Den sammantagna bedömningen är att påverkan från vindkraftsetableringen är positiv.
6.2
Ljudutbredning
Nuläge
De ljud som alstras i och kring ansökningsområdet idag är skogens naturliga ljud, som
susande trädkronor och prasslande löv, men även ljud från skogsbruket, som fordonstrafik,
skogsmaskiner, motorsågar etc. Även fordonstrafik från vägar kommer och går kontinuerligt.
Etableringens påverkan
Vindkraftverk alstrar ljud från främst två källor; dels ett mekaniskt ljud från växellåda och
fläktar och dels ett ”väsande” ljud från turbinbladen. I moderna verk har de mekaniska ljuden
så gott som helt eliminerats medan ljudet från bladen ofta är det som är reglerande för
verksamhetens omfattning.
Ljud anges i enheten decibel (dB). Tekniskt innebär en fördubbling av ljudnivån en ökning
med 3 dB. Ger en enskild maskin eller högtalare en ljudnivå om 37 dB, skulle således två
sådana maskiner tillsammans ge en ljudnivå om 40 dB. Förändringar på 1-2 dB klarar örat
normalt inte av att uppfatta, först vid förändring om cirka 3 dB kan man uppfatta skillnader i
ljudnivåer. Vår hörsel behöver dock en ökning med närmare 10 dB för att uppleva förändringen som en fördubbling av ljudnivån. Örats känslighet för ljud varierar med ljudets
frekvens. Vid beräkning av ljudnivåer kan det göras en kompensation för detta, den sålunda
justerade ljudnivån benämns dB(A) (decibel-A). Figuren nedan visar översiktligt vilka ljudnivåer som förekommer vid olika miljöer.
88
Figur 40. Illustration av olika ljudnivåer. Källa: Banverket
Maximala ljudnivån 40 dB(A) vid bostäder som begränsningsvärde för vindkraft har
fastslagits i rättspraxis. Detta kan jämföras med motsvarande riktvärden för buller från
vägtrafik, 55 dB(A) eller från byggarbetsplatser, 45 – 60 dB(A) beroende på tid på dygnet.
Vid marknivå rakt under ett modernt vindkraftverk är ljudnivån ca 55 dBA. Ljudet avtar med
avståndet till verken med omkring 6 dB(A) per avståndsdubblering från ljudkällan. Detta
beror dels på att ljudeffekten fördelas över ett större område, och dels på den naturliga
dämpning av ljud som sker tack vare luft och mark. I bilaga 15 finns även en karta inklusive
ljudutbredningskurvorna från 30 dB till 55 dB, d.v.s. invid verken.
Hur ljudet uppfattas från ett vindkraftverk beror på vilket håll det blåser åt men även vad det
är för väder. En ljudvåg utbreder sig fortare ju varmare det är. Under vissa förhållanden, oftast
på vintern uppträder det meteorologiska fenomenet inversion, d v s att temperaturen ökar med
höjden. Eftersom ljudvågen utbreder sig snabbare i varmare luft ökar även ljudhastigheten
med höjden. Ljudvågen böjs då nedåt vilket resulterar i en högre ljudnivå på marknivå.
Motsatsen sker en varm sommardag då temperaturen avtar med höjden. Ljudvågen böjs då
upp från marken och ger en lägre ljudnivå på marken.
Även vindens hastighet påverkar ljudutbredningen. Vindhastigheten adderas till
ljudhastigheten och böjer på så vis ljudvågorna. Vid medvind böjs ljudvågorna nedåt och
ljudnivån ökar.
89
Figur 41. Ljudvågens utbredning. Källa: SMHI
Det aerodynamiska ljudet hörs främst vid tämligen låga vindhastigheter. Ju starkare det blåser
desto mer maskeras det av naturliga ljudkällor som tar över och gör det svårt att uppfatta
ljudet från vindkraftverken.
Figur 42. Ljud från vindkraftverk hörs normalt som tydligast vid vindhastigheter omkring 8 m/s. Vid
högre vindhastigheter uppkommer en maskeringseffekt på grund av ökat bakgrundsljud.
Ett fenomen som kan öka störningen på grund av ljud från vindkraft är så kallad
”vindskugga”. Denna eventuella effekt kan uppträda i kuperad terräng om vindkraftverk är
belägna på en höjd med bebyggelse i en intilliggande dalgång. I sådana fall kan
bakgrundsljudet vid vissa vindriktningar vara lägre vid de vindskyddade husen i dalgången
jämfört med den relativa vindhastigheten vid vindkraftverken och detta kan leda till att ljudet
från vindkraftverken upplevs som starkare än om det var placerade på samma nivå som
bebyggelsen. Det är väldigt svårt att dra några generella slutsatser bara genom att titta på ett
område och utifrån det säga om det är ett vindskyddat läge. En första bedömning kan man
90
göra genom att titta på höjdskillnader mellan där vindkraftverken står och bostäder, det är
dock som en relativt osäker metod. Det är viktigt att påpeka att ljudet inte blir högre bara för
att det är ett vindskyddat läge. Däremot kan störningen öka då maskeringen pga av naturliga
bakgrundsljud är låg.
För att utreda hur vindpark Hälsingeskogen påverkar ljudmiljön i dess närområde har
ljudberäkningar utförts. Dessa beräkningar utgår från Exempellayouten. Beräkningen i sin
helhet finns som bilaga 15.
Karta nedan visar ljudkurvor inklusive vindkraftverken från beräkningarna för
Exempellayouten. En mer detaljerad karta återfinns i bilaga 1:27.
Figur 43. Ljudutbredning för Exempellayout (83 verk, Vestas V-112 3.0 MW) med 220 meters
totalhöjd. Grön linje visar gränsen för 40 dB(A) och lila linje gränsen för 35 dB(A).
Ljudutbredningen påverkas av vindriktningen när ljudet sprids med vinden. Beräkningen är
gjord utifrån att det är medvind ”åt alla håll”, det vill säga i verkligheten kommer ljudnivån
vid en viss plats, enligt ljudkurvorna i figurerna ovan, främst att uppkomma när vinden blåser
från vindkraftverken mot den platsen eller punkten.
I ljudkurvorna ovan redovisas några bostäder i närområdet, som valts ut som representativa
ljudpunkter, och den beräknade ljudnivån i Exempellayouten. Tabellen nedan visar
beräkningsvärden för respektive bostadshus.
91
Tabell 9. Resultat från ljudberäkningar. Ljudnivån vid närliggande fritidshus samt avstånd till närmsta
verk i exempellayouten. Ljudberäkningarna för Exempellayouten är baserade på turbintyp Vestas
V112-3,0MW, med en totalhöjd på 220 meter.
Nr
Gårdsnamn
Exempellayouten 83 st. Vestas V112-3.0MW,
totalhöjd 220 m
Ljudnivå [dB(A)]
Avstånd till närmsta verk [m]
1
Furumo
39,9
1270 m
2
Röste
38,0
1770 m
4
Gårdviksbo
35,9(1)
2400 m
5
Rotsjön
36,1
1970 m
6
Hinnriks
35,1
3110 m
(1)
Gårdviksbo består av ett 20-tal hus. Ljudberäkningen har gjorts på fyra representativa beräkningspunkter i
området och 35,9 dB(A) är det högsta värdet av dessa.
Tabellen och kartan med ljudkurva ovan visar att inga bostäder kommer att beröras av
ljudnivåer över 40 dB(A) och att det är mycket få bostäder som får ljudnivåer i området 36 –
40 dB trots att Exempellayouten är gjord för att visa mest påtaglig påverkan. Se bilaga 15 för
ljudberäkningen i sin helhet. I avsnitt 3.6 redovisas en alternativ utformning med ett
vindkraftverk med lägre källjud och i bilaga 15 redovisas ytterligare ett exempel.
Infraljud och lågfrekvent ljud är också något som ofta kommer upp för diskussion inför
vindkraftsetableringar. I Danmark har man gjort en undersökning av infraljudets (frekvenser
under 20 Hz) påverkan på människor9. Undersökningen visar att vindkraftverk avger infraljud
men med hänsyn till människans känslighet för dessa frekvenser är bedömningen att påverkan
är mycket liten. Även nära turbinerna är ljudtrycksnivån långt under den normala hörtröskeln
och därför kan infraljud inte anses vara ett problem.
Gällande lågfrekvent ljud (20-200 Hz) visar studier10 att gällande riktvärden för lågfrekvent
ljud inomhus (SOSFS 2005:6) innehålls för normalstora parker (under 100 verk).
Naturvårdsverket har gjort en kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från
vindkraftsanläggningar, vilken visar att det inte är troligt att allvarliga störningar till följd av
lågfrekvent buller från vindkraft är att vänta från vindkraftsparker.11
Effekter
Vindkraftverkens ljudutbredning kan orsaka viss hälsopåverkan. De hälsoeffekter som
ljudstörning ger upphov till är framförallt stress. Förhöjda nivåer av stresshormoner har
kunnat mätas i till exempel saliv eller urin. Stressen ger i sin tur sömnsvårigheter, minskad
koncentrationsförmåga och minskad inlärningskapacitet.12
9
Moeller og Pedersen, Lavfrekvent stoej fra store vindmoeller, Sektion for Akustik, Aalborg Universitet
2010, ISBN 978-87-92328-30-4
10
Per Lindkvist, Lågfrekvent buller från vindkraftverk, TRITA-AVE 2010:15
11
Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar.
Rapport från NV 2011- 11-28
12
Resultat från forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa, Ljudlandskap för bättre hälsa, (2008)
Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
92
Aktuell forskning visar13 dock att det är relativt få människor som verkligen upplever sig
störda av vindkraftverk. Det finns ett samband mellan hur man upplever en störning och den
miljö man bor i. Fler människor boende i flackt landskap upplevde sig störda (drygt 10 %) än
de som bodde i ett varierat landskap eller i villaområden (cirka 5 %) vid en ljudnivå strax
under 40 dB.
När det gäller infraljud och lågfrekvent ljud finns inga belägg för att det, när riktvärdet för
ljud utomhus och Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda,
bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter.14 Indirekt påverkan kan vara ett
eventuellt undvikande av platsen då djur och människor kan känna sig störda. Ljudet avtar ju
med avståndet mellan ljudkälla och den punkt man befinner sig.
Försiktighetsåtgärder
Ljudnivån vid bostäder är dimensionerande för utformningen av vindkraftparken i
Hälsingeskogen. Vindkraftverkens placering och effekt kommer att anpassas så att ingen
bostad får en ljudnivå utomhus som är högre än 40 dB(A).
I första hand placeras vindkraftverken på att avstånd som gör att ljudnivån understiger
begränsningsvärdet på 40 dB(A). Ett annat alternativ är att anpassa genom så kallad
nedreglering. Det betyder att man kan styra rotorns varvtal så att ett lägre källjud från turbinen
fås och därmed kan ljudnivån vid närmaste bostad reduceras så att begränsningsvärdet på 40
dB(A) garanteras.
Ljudutbredningen från vindkraftverk har beräknats utan hänsyn tagen till vegetation eller
byggnader som eventuellt kan skärma av eller absorbera en del av ljudet. Resultaten av
beräkningarna hamnar därmed normalt över den verkliga ljudnivån. Verkens ljudemission
(källjud) är beroende av vilken turbin som väljs samt eventuella behov av reglering.
Bedömning av konsekvenser
Med de försiktighetsåtgärder som kommer att vidtas kommer ljudnivån inte att överstiga 40
dB(A) ekvivalent ljudnivå vid någon bostad. Högre ljudnivåer kan upplevas inom
ansökningsområdet. Mycket få hus (se tabell ovan) får en ekvivalent ljudnivå som närmar sig
40 dB för den presenterade Exempellayouten. Ovan nämnda bostäder är samtliga fritidshus
och nyttjas således inte för permanent boende. Fritidshus nyttjas vanligen mer sommartid då
ljudet vid marknivå av fysikaliska skäl blir lägre än vintertid.
Den sammantagna bedömningen är att konsekvensen av ljud är ringa då gällande
begränsningsvärde kommer att uppfyllas och få bostadshus kommer ligga nära
begränsningsvärdet.
13
Avhandling av Eja Pederson, (2007), Human response to wind turbin noise. Perception, annoyance and
moderation factors.
14 Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar. Rapport från NV
2011-11-28
93
6.3
Skuggeffekter
Nuläge
De skuggbildningar som uppstår i och kring ansökningsområdet kommer främst från skogen.
Barr- och lövträd skuggar marken och omgivningen. Tillfälliga skuggbildningar kan även
uppstå från förbipasserande flyg- och lastbilstrafik. Då skuggkällorna är rörliga så är även
skuggorna rörliga och uppträder oregelbundet.
Etableringens påverkan
Då ett vindkraftverk vid soliga tillfällen är i drift, uppkommer från rotorn en rörlig skugga
som kan uppträda på stora avstånd från höga verk. Det som man i dagligt tal avser med
skugga är kärnskugga, som uppstår då det skuggande föremålet skymmer hela solskivan. På
större avstånd kommer ett blad inte helt att dölja solen och skuggbilden blir mindre markant.
Det finns ett antal faktorer som kan påverka hur mycket skuggeffekt man upplever vid ett
bostadhus, såsom topografin mellan verket och huset, verkets höjd över marken, solstånd,
molnighet, verkets drifttid, vindriktningen och trädridåer.
En enskild plats kan under korta perioder av ett dygn utsättas för dessa skuggeffekter när
verken befinner sig i linje mellan solen och den enskilda platsen. Varaktigheten av en sådan
enskild situation, vid en fastighet, påverkas bland annat av vindriktningen. Om det blåser
parallellt med solinstrålningen, kommer skuggeffekten att ha störst utbredning och längst
varaktighet, eftersom verket då ställer in rotorn vinkelrätt mot vinden och därmed också mot
solen och skuggan blir som störst.
De krav som tillämpas i rättspraxis för skuggeffekter från vindkraftverk på störningskänslig
plats, är att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30
timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år. En
skuggförekomst om 8 timmar per år, motsvarar cirka 0,2 % av den sammanlagda tiden med
dagsljus under ett år, mellan soluppgång och solnedgång. Riktvärdet tar hänsyn till att den
rörliga skuggan inte uppkommer under dygnets mörka timmar, vid mulna tillfällen eller då det
inte blåser. Varaktigheten av skuggbildningen per dygn bör inte heller överskrida 30 minuter.
Förekomsten av skuggeffekt har beräknats med programmet WindPro. Beräkningen är gjord
dels för att ta fram den sammanlagda tiden över året med skuggeffekt, dels för den längsta
tiden med skuggförekomst under en enskild dag.
Vid beräkning av den maximalt möjliga skuggtiden utgår beräkningen ifrån hela den tid när
solen teoretiskt skiner mellan soluppgång och solnedgång från en molnfri himmel och när
rotorytan alltid står vinkelrätt mot solinstrålningen under det att vindkraftverket är i drift. För
att beräkna den sannolika skuggtiden anpassas dessa värden sedan till statistik över väderförhållanden i området.
Beräkningen baseras på vinddata för området och den genomsnittliga soltiden per månad
baseras på representativ solstatistik för platsen, i detta fall är statistiken hämtad från Borlänge
klimatstation. I kartan nedan samt i tabellen nedan visas de punkter skuggberäkningarna har
utförts för. Beräkningspunkterna representerar i de flesta fall områden med flera bostäder.
Beräkningarna är utförda för Exempellayout A.
Eftersom parken är lokaliserad till ett område med skog är förhållandena sådana att träd eller
94
byggnader ofta skärmar av mot ett eller flera verk. Vid beräkningarna har detta inte beaktats,
utan det har antagits att platsen ligger exponerad mot samtliga verk.
Beräkningen visar att endast ett bostadshus (ett fritidsboende) kommer att utsättas för skugga
och dessutom ligger skuggan med marginal under riktvärdet enligt rättspraxis. Sannolik
skuggtid är 5 timmar (rättspraxis 8 timmar), maximal tid per dygn är 22 minuter (rättspraxis
30 min). Beräkningen, som finns i sin helhet i bilaga 16, visar också vilken tid på dygnet och
året som man kan förvänta sig skuggeffekterna. I detta fall uppträder skuggorna från
vindkraftverken ej under månaderna maj-augusti. Dessutom är vegetationen idag sådan att
inga vindkraftverk syns från bostadshuset och därmed ingen skugga.
Karta nedan visar skugglinjer från beräkningen samt vindkraftverken.
Figur 44. Figur. Resultat från skuggberäkning, förväntad skuggtid för Exempellayout A (83 verk,
Vestas V-112 3.0 MW)
Effekter
De hälsoeffekter som rörlig skugga orsakar är framförallt stressreaktioner.15 I en studie i
Tyskland har det konstaterats att försökspersoner som utsattes för mer än 15 timmar skuggtid
per år kände sig väldigt störda och ansåg att deras livskvalitet hade försämrats. Någon
15
Pohl et al. 1999, 2000
95
motsvarande vetenskaplig studie har inte gjorts i Sverige. De bedömningar som används i
Sverige bygger främst på de tyska erfarenheterna och bestämmelserna.16
Försiktighetsåtgärder
Om den faktiska skuggtiden, efter etablering av vindparken, ändå överskrider riktvärdet vid
någon bostad finns reglermöjligheter som kan användas för att reducera skuggtiden. Enligt
ovan är det dockmycket osannolikt. Hur den tekniska lösningen kan se ut för reglering
varierar beroende på val av turbin. En metod är att verken utrustas med soldetektorer som
känner av när solen skiner. Detta i kombination med att verken programmeras med
solkalendrar de tillfällen under året som berört område skuggas så kan skuggtiden regleras för
att inte överskrida gällande rekommendationer från Boverket.
Vid en slutgiltig layout kommer en ny skuggberäkning att genomföras för att kartlägga vilka
bostäder som riskerar att drabbas av skuggbildning. Dessa beräkningar kommer då att utföras
med den verkstyp som väljs för den layout som slutligt beslutas.
Oavsett vilka verk som uppförs kommer den faktiska skuggtiden inte att överstiga åtta timmar
per år eller 30 min per dag vid bostäder.
Bedömning av konsekvenser
Med hänsyn till planerade försiktighetsåtgärder är den sammantagna bedömningen att
konsekvensen av skuggor är ringa. Antalet skuggtimmar kommer inte att överskrida
vad som i praxis bestämts som begränsningsvärde.
6.4
Elektromagnetiska fält
Nuläge
Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska
fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och
distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar,
transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare.
Etableringens påverkan
En markförlagd kabel ger inte upphov till något elektriskt fält. Det elektriska fältet kring en
luftledning uppkommer till följd av spänningsskillnaden mellan fasledare och marken. Det
elektriska fältet minskar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet
och därmed orsakar kraftledningar i princip inga höga elektriska fält inomhus.
Magnetiskt fält mäts i mikrotesla (T) och styrkan i en angiven punkt beror på fasernas
placering och på avståndet mellan kablarna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och
varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktionen och
elkonsumtionen. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet.
Magnetfältet avtar med avståndet till ledningen.
16
Boverket (2009) Vindkraftshandboken, planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden; ISBN
978-91-86045-27-2/ ISSN: 1400-1012.
96
Sedan 2002 finns ett allmänt råd från tidigare Statens strålskyddsinstitut som anger
referensvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Referensvärdena är
rekommenderade maxvärden och bygger på riktlinjer från EU.
Syftet med referensvärdena är att skydda allmänheten mot kända hälsoeffekter vid exponering
för magnetfält. De är satta till en femtiondedel av de värden där man har konstaterat negativa
hälsoeffekter. För långsiktiga effekter, som förhöjd cancerrisk, räcker inte dagens kunskap för
att fastställa några gränsvärden. Olika frekvenser har olika lätt att skapa strömmar i kroppen.
Referensvärdena skiljer därför mellan olika frekvenser. För magnetfält med frekvensen 50 Hz
är referensvärdet 100 μT. Under de största kraftledningarna (400 kV) ligger fälten på 10 – 20
μT. Referensvärden för allmänheten är satta lägre än de för yrkesmässig exponering. Orsaken
är att det inom allmänheten finns grupper som kan vara extra känsliga, som barn, äldre och
sjuka. Dessutom ska de som exponeras i yrket känna till exponeringen och kunna vidta
åtgärder för att minska den om det behövs. (Strålskyddsmyndighetens broschyr, Magnetfält
och hälsorisker)
Figur 45. Magnetfält - Avstånd till kraftledning
Effekt
Hälsoeffekterna kopplade till magnetfält är under ständig diskussion. Trots mångårig
forskning runt om i världen finns ännu inga entydiga resultat som visar om magnetfält
påverkar oss människor negativt. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till
kraftledningar finns inte framtagna av svenska myndigheter. Det vetenskapliga underlaget
anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att ett gränsvärde ska kunna sättas. Istället
hänvisar strålsäkerhetsmyndigheten till att försiktighetsprincipen tillämpas då det gäller
allmänhetens exponering av magnetfält från kraftledningar
Försiktighetsåtgärder
Inga försiktighetsåtgärder kommer att erfordras då de markförlagda kablarna inom parken inte
kommer att ge upphov till elektromagnetiska fält. Det elektriska fältet kring en luftledning
97
(från parken ut till överliggande nät) uppkommer till följd av spänningsskillnaden mellan
fasledare och marken, men då det elektriska fältet minskar kraftigt med avståndet så kommer
dessa inte innebära någon hälsorisk med de erfarenheter och med den kunskap vi har idag.
De kraftledningar som kommer att ansluta parken kommer att vara i storleksordning 130220 kV. För magnetfält med frekvensen 50 Hz är referensvärdet 100 μT. Under de största
kraftledningarna (400 kV) ligger fälten på 10 – 20 μT, vilket innebär att väldigt små fält
kommer att uppstå invid aktuella kraftledningar. Se även figuren ovan hur magnetfältet avtar
med avstånd beroende på dimension på kraftledning.
Bedömning av konsekvens
Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna för elektromagnetiska fält är
ringa. Kablarna inom parkens uppsamlingsnät kommer att ge låga magnetfältnivåer.
6.5
Ljus/hinderbelysning
Nuläge
Vindkraftverk måste i likhet med master och andra höga byggnadsverk förses med
hindermarkering enligt nu gällande föreskrifter ”Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna
råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten” (TSFS 2013:09). Reglerna
för vindkraftverk beror på verkens höjd.
För alla vindkraftverk gäller enligt nu gällande föreskrifter:

Ljuset ska placeras så att det markerar föremålets högsta punkt. Avseende
vindkraftverk, får ljusmarkeringen i stället placeras på vindkraftverkets högsta fasta
punkt.

Lågintensiva ljus ska utgöras av fast rött ljus.

Medelintensivt ljus ska utgöras av rött blinkande ljus.

Högintensivt ljus ska utgöras av vitt blinkande ljus.

Både medelintensivt och högintensivt ljus tonas ner och har lägst ljusstyrka på natten.
Regler som gäller för vindkraftverk mellan 45-150 meter, enligt nu gällande föreskrifter:

Vindkraftverken ska markeras med vit färg samt med medelintensivt rött blinkande
ljus under skymning, gryning och mörker.
Regler som gäller för vindkraftverk över 150 meter, enligt nu gällande föreskrifter:
Vindkraftverken ska markeras med vit färg samt förses med högintensivt vitt blinkande ljus.
I en vindkraftspark ska minst de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt
punkten ovan. De vindkraftverk som ingår i en vindkraftspark och som inte utgör parkens
98
yttre gräns ska markeras med vit färg och förses med minst lågintensiva ljus (fast rött sken
som lyser i skymning, gryning och nattetid). Parkens yttre säkerhetszon sträcker sig 2 km ut
från vindkraftverken, se figur nedan.
För komplett information angående hindermarkering, så som ljusintensiteter och färgskalor
m.m. se Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan
utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2013:09).
I nuläget finns inga master i ansökningsområdet som kräver hinderbelysning. Mobilmaster
finns i närheten av ansökningsområdet, den närmaste på några km håll.
Etableringens påverkan
För vindpark Hälsingeskogen kommer ett radarstyrt hinderbelysningssystem att användas.
Genom radarstyrning kommer det högintensiva blinkande ljuset endast att vara tänt när lågt
flygande flygplan eller helikoptrar är i närheten.
Påverkan på omgivningen av hinderbelysningen, den mycket begränsade tid den kommer att
vara tänt beror bland annat på typ av ljusmarkering, antal vindkraftverk, omgivande landskap,
tid på dygnet, årstid, väderlek och omgivningsljus. Även avståndet mellan betraktaren och
vindparken har betydelse för upplevelsen. Det är i första hand det högintensiva blinkande
ljuset som kan komma att upplevas störande och då främst under skymning och gryning.
Hinder över 45 meter måste förses med hinderbelysning vilket gör att hinderbelysning behövs
även under byggnation och nedmontering så länge som tornet är högre än 45 meter. Under
byggperioden kommer det radarbaserade kontrollsystemet sannolikt inte att vara inkopplat.
Enligt beslut som fattats av Transportstyrelsen 2011-03-10 är radarstyrd hinderbelysning
godkänd i Sverige. Särskild dispens krävs dock från Transportstyrelsen.
Figur 46. Exempel på radarenhet för styrning av hinderbelysning monterad på vindkraftverk.
99
I en vindkraftspark ska minst de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt
punkten ovan. De vindkraftverk som ingår i en vindkraftspark och som inte utgör parkens
yttre gräns ska markeras med vit färg och förses med minst lågintensiva ljus (fast rött sken
som lyser i skymning, gryning och nattetid). Parkens yttre säkerhetszon sträcker
sig 2 km ut från vindkraftverken, se figur nedan.
Figur 47. Metod för markering av vindkraftverk. Källa: Bilaga 3 till TSFS 2013:09
Figur nedan visar ett exempel hur högintensiv blinkande belysning kan komma att placeras i
vindpark Hälsingeskogen utifrån kraven i reglerna för hinderbelysning som finns i dagsläget
(TSFS 2013:9).
100
Figur 48. Placering av högintensiv belysning utifrån Exempellayouten i denna MKB. Illustrationen
anger också var radarenheterna bör placeras.
Med de skyddsåtgärder som vidtas, beskrivna nedan, bedöms påverkan från vindkraftverkens
hindermarkering som ringa då den högintensiva blinkande belysningen endast kommer att
tändas upp då lågt flygande flygplan och helikoptrar är i närheten.
Det högintensiva vita ljuset är som starkast (mätt i candela, cd) i dagsljus. Även en mulen dag
är dock bakgrunden så pass ljus att risken för bländning från själva lampan är minimal. På
natten lyser det högintensiva ljuset svagare och även om vi ser själva lampan tydligt mot
natthimlen är den inte tillräckligt stark för att ge upphov till bländning. Ljus från
vindkraftverkens hinderbelysning kan dock orsaka påverkan på landskapsbilden genom att de
kan ses från ansökningsområdets omgivning.
Effekter
Hinderljusens visuella påverkan, den mycket begränsade tid de kommer vara tända, sker både
genom direkt ljus och indirekt ljus, exempelvis via vatten eller snöytor, låga moln, terräng och
byggnader. Ljusens synbarhet beror på till exempel ljusens ljusstyrka mot betraktaren,
ljusbilden i övrigt i landskapet, ljusens färg och karaktär, samt väder och terräng så som
hinder och atmosfäriska förhållanden. Den visuella påverkan beror även av betraktaren, till
exempel synförmåga och vilken typ av verksamheter som betraktaren utövar.
101
Det högintensiva vita ljuset är starkare än det medelintensiva röda ljuset men då människans
ögon upptäcker röd färg först kan det upplevas som att vi ser det röda ljuset tydligare.17
Upplevelsen av landskapet kan dock påverkas av hindermarkeringarna även om inte ljusen
bländar.
Försiktighetsåtgärder
Bergvik kommer, med anledning av landskapspåverkan av hinderljusen, att föreslå ett villkor
i tillståndet som innebär att ett radarbaserat kontrollsystem installeras under förutsättning att
lagstiftningen tillåter det eller undantag medges och att sådana system finns kommersiellt
tillgängliga till ekonomiska villkor som inte är orimliga.
Sådana system kräver idag dispens från Luftfartslagstiftningen som också har givit det i flera
fall. Radarsystemet möjliggör reglering av när hinderljusen är aktiverade.
Ett radarbaserat kontrollsystem av hinderbelysningen minskar påverkan för närboende jämfört
med om den högintensiva blinkande belysningen alltid är tänd.
Bedömning av konsekvenser
Med försiktighetsåtgärder enligt ovan så blir den sammantagna bedömningen att
konsekvensen av hinderljus är ringa. Högintensivt blinkande belysning kommer endast
att ändas upp då lågt flygande flygplan och helikoptrar närmar sig.
17
http://stenarenewable.se/wp-content/uploads/2011/03/HINDERBELYSNING-2011-02-14.pdf
102
6.6
Påverkan på landskapet
Nuläge
En landskapsanalys, genomförd av Sweco, finns i sin helhet som bilaga 9. Aktuella
fotomontage återfinns i bilaga 9. Analysen omfattar utredningsområdet med närmaste
omgivningar och är inriktad på att beskriva landskapet som helhet, inte enbart
landskapsbilden.
Ansökningsområdet för Vindkraftpark Hälsingeskogen utgörs av ett kuperat skogsområde
nordost om Svabensverk på östra sidan av väg 50, med nivåer från 325 m.ö.h. till 455 m.ö.h.
Flera av bergstopparna är på över 400 m.ö.h. och bildar landmärken, bl.a. Långbrännberget i
områdets norra del. Inom ansökningsområdet finns ett tjugotal tjärnar varav de flesta små. De
omges ofta av våtmarker.
Inom ansökningsområdet finns enstaka byggnader med inga bostadshus. Bebyggelsen i närområdet utgörs av mindre byar och enstaka gårdar, fäbodbebyggelse och fritidshus.
Utöver tomtmark i anslutning till byggnader förekommer ingen öppen gräsmark inom
ansökningsområdet. Ingen mark i området odlas. Det är därför ont om längre utblickar i
landskapet inom ansökningsområdet, men vid sjöar och på hyggen kan man se flera kilometer.
Inom ansökningsområdet går vandringsleden Gruvbergsleden, samt även ett par cykelleder. I
närområdet, på andra sidan av väg 50, går Pilgrimsleden samt skidspår vid Skålsjögården,
som är en kursgård och konferensanläggning med friluftsprofil.
Inom ansökningsområdet finns inga natur- eller kulturmiljöer av riksintresse. I närheten finns
däremot flera högt värderade miljöer, vilket har styrt såväl avgränsningen av parken som val
av lägen för fotomontage. Vid vissa av fäbodarna finns ängsmarker som tack vare mångårigt
bete har en värdefull flora. Vid gården Tulpans är ängsmarkerna av så högt värde att de
utpekats som ett mindre Natura 2000-område. Häsbodalen, där Häsboån och Häsboåsen leder
från Häsbosjön mot sjön Mållången, är en naturmiljö av riksintresse med bland annat
geovetenskapliga värden. Området kring Amungen i Rättviks kommun, väster om
ansökningsområdet, är en rik fornlämningsmiljö med järnframställningsplatser och gravar, en
kulturmiljö av riksintresse. Björnås, som ligger vid Gårdviksbo i Falu kommun, sydväst om
ansökningsområdet, är också en kulturmiljö av riksintresse, på grund av fornlämningsförekomster i form av fångstgropsystem. Även en av de många fäbodarna i närområdet,
Grejsan i Falu kommun, är en kulturmiljö av riksintresse i kraft av sin välbevarade
bebyggelse.
Figur 49. Utsikt över ett hygge mot Stora Häsberget, som ligger direkt norr om utredningsområdet
103
Landskapets struktur ges i hög grad av höjdförhållandena och av hur det brukas. Stora, öppna
rum bildas av de större sjöarna, medan odlingsförhållandena gett upphov till mindre rum i
form av ängar och annan öppen mark kring bebyggelsen. Storskaligt jordbruk förekommer
inte, men skogsbrukets hyggen bildar stora landskapsrum. Hyggena har en ”flytande” form
och växer successivt igen. De är därmed inte grundläggande för landskapets struktur på det
sätt som sjöarna är. Mindre landskapsrum finns även kring småsjöar och tjärnar.
Nedan visas några bilder från och strax intill ansökningsområdet.
Figur 50. Gruvbergsleden i trakten av Lilla Häsberget, norr
om ansökningssområdet
Figur 51. Där skogen är gles och där det finns våtmarker ger
även skogsterrängen vissa utblickar
Figur 52. I tätare skog kan man ha utblickar från
skogsvägarna
Figur 53. Pilgrimsleden, väster om ansökningsområdet
104
Etableringens påverkan
Vindkraftsutbyggnad påverkar landskapets upplevelsevärden på många olika sätt. Det är dels
en direkt påverkan, genom t.ex. buller och visuella effekter. Men det handlar även om en mer
svårbeskriven påverkan. Upplevelsen av vindkraftens påverkan på landskapet är subjektiv och
beror såväl på betraktarens inställning till vindkraft som på betraktarens förhållande till
landskapet, bland annat:
 synen på vindkraften som energikälla
 relationen till det omgivande landskapet – som boende, markägare, sommargäst, besökare
etc.
 ekonomiska intressen
 möjligheten till deltagande i planeringsprocessen
Analysen av landskapsbildspåverkan har fokuserat på platser där människor vistas
återkommande och verken blir synliga. Utsikten från ett antal platser utanför
utredningsområdet har också illustrerats med fotomontage. Ett stort antal fotomontage har
tagits fram till samråd Steg 1 och samråd Steg 2 och har bidragit i den analys som gjordes
inför utformningen av Ansökningsområdet. Fotomontagen för Ansökningsområdet återfinns i
bilaga 9. Landskapsanalysen i bilaga 9 innehåller även som underbilaga ett flertal
fotomontage men de är baserad på 86 verk och det något större område som samråddes om i
samråd Steg 2. Analysen och de fotomontagen visar därför på en något mer påtaglig påverkan
än de i bilaga 9. Det gäller framförallt från sydväst (Svabensverk) och nordost (Sjösveden) om
Ansökningsområdet där fotomontagen i bilaga 9 ger en riktigare bild. Övriga fotomontage i
bilaga 9 ger i huvudsak ett riktigt intryck.
Erfarenhetsmässigt och baserat på fotomontagen bedöms landskapsbildspåverkan bli större på
platser där avståndet till verken är högst några kilometer än där avståndet är flera kilometer.
Eftersom parkens layout inte bestäms i tillståndsskedet har tabellen nedan angivit avstånd till
utredningsområdets gräns, inte till närmaste verk. Ju fler verk som syns desto större bedöms
också påverkan bli. Nedanstående matris graderar påverkan utifrån dessa två aspekter för
olika platser. De platser som bedöms påverkas mest står i den övre högra rutan av matrisen
och de minst påverkade i den nedre vänstra. Starkare färg anger större risk för negativa
konsekvenser.
Tabell 10. Sammanställning synlighet. Redovisningen ovan är inriktad på bebodda eller av annat skäl
välbesökta platser där vindkraftparken bedöms bli synlig
Påverkan
landskapsbild
Upp till något tiotal synliga verk
Flera tiotal synliga verk.
Avstånd till
ansökningsområdet
max 3 km
Gårdviksbo
Sjöar, t.ex. Häsbosjön, Kölsjön, Stora
Glittern
Gruvbergsleden (inom vindkraftparken vid
öppna partier)
Avstånd till
ansökningsområdet
över 3 km
Ev. Fredagsberget
Svabensverks fritidsområde
Ev. Bingsjö (enstaka platser)
Svabensverk (vid sjön Hämmen)
Dalstuga
Sjösveden
Södra Flät
Grejsarberget, Bingsjöberget, Myggberget
Gruvbergsleden, Pilgrimsleden m.fl.
leder/stigar (vid öppna partier)
Sjöar: Amungen, Hämmen ev. Mållången
105
Konsekvenserna, d.v.s. hur detta upplevs och vad det får för följdverkningar, är svåra att
beskriva, dels för att upplevelsen är individuell, dels för att vi lever i en brytningstid med en
pågående förändring, där synpunkter och teorier om landskapet och vindkraften växlar starkt.
Rent sakligt får landskapet en ”modernare” karaktär. Det förändras från ett skogslandskap
som av många uppfattas som ”naturligt” till ett landskap som tydligare präglas av människan
och av vår tid.
Landskapet där Vindkraftpark Hälsingeskogen är beläget bedöms inte som unikt i ett
nationellt perspektiv och de negativa konsekvenser bedöms därmed, i ett nationellt perspektiv,
inte som stora. För att kunna jämföra olika typer av landskap sinsemellan med avseende på
landskapsbilden kan landskapets unicitet graderas enligt följande:

Unikt landskap. Landskap som är av nationellt eller internationellt intresse för sitt
estetiskt tilltalande, symboliska eller identitetsskapande värde, exempelvis Höga
Kusten och Siljansbygden. (Ej aktuellt i detta projekt.)

Regionalt viktigt landskap. Landskap som innehåller höga landskapsbildsvärden i
form av natur-, kultur och friluftslivsvärden som är regionalt erkända för sitt estetiskt
tilltalande, symboliska eller identitetsskapande värde, exempelvis Voxnans dalgång
och Amungens-Tälningens-Mållångens sjösystem.

Lokalt viktigt landskap. Landskap som innehåller lokala landskapsbildsvärden i form
av natur-, kultur och friluftslivsvärden som är lokalt erkända för sitt estetiskt
tilltalande, symboliska eller identitetsskapande värde, exempelvis landskapet vid
Skålsjön.

Ordinärt landskap. Landskap som innehåller ordinära landskapsbildsvärden.
Nedan görs en sammanställning av bedömda konsekvenser för de platser där landskapsbilden
bedöms påverkas som mest av Vindkraftpark Hälsingeskogen. Platser med störst risk för
negativa konsekvenser står i den övre högra rutan av matrisen och platser med minst risk i den
nedre vänstra. Starkare färg anger större risk för negativa konsekvenser. Miljöer som endast
bedömts påverkas obetydligt har inte tagits med i sammanställningen. Verkens placering är
inte bestämd i skrivande stund, vilket innebär att tabellen är principiell. Bedömningarna gäller
vid en Exempellayout på 83 vindkraftverk.
106
Konsekvenser
landskapsbild
Mindre påverkan, t ex några tiotal
synliga verk på långt håll eller färre
verk synliga på nära håll
ej aktuellt i detta projekt
Större påverkan, t ex flera tiotal verk
synliga på långt håll eller några tiotal
verk synliga på nära håll
ej aktuellt i detta projekt
Ev. Tulpans, Bingsjö18,19 (enstaka
platser)
Stort opåverkat område AmungenTälningen-Mållången
Grejsarberget, Bingsjöberget 20
Lokalt viktigt
landskap
Svabensverk vid Hämmen
Svabensverks fritidsområde
Ordinärt landskap
Stora delar av skogsområdet inom
vindkraftparken
Dalstuga
Häsbosjön och Sjösveden 21
Gårdviksbo 3
Pilgrimsleden, Gruvbergsleden (från öppna
partier)
Sjöar, hyggen och vägar inom och nära
vindkraftparken
Unikt och/eller
orört landskap
Regionalt viktigt
landskap
Grejsarberget och Bingsjöberget faller ut som de landskapsavsnitt där risken för negativa
konsekvenser är som störst. Det rör sig om regionalt viktiga landskap där stora delar av
vindkraftparken blir synliga men på långt håll. Dock berörs begränsade delar av dessa
landskapsavsnitt och avståndet mellan Grejsanberget och ansökningsområdet är ca 7 km och
från Bingsjöberget är avståndet drygt 12 km.
Under samrådsprocessen har synpunkter inhämtats och Bergvik har under processens gång
ändrat utformningen av projektområdet. Nedan visas två fotomontage från Svabensverks
badplats/rastplats. Den första bilden visar den layout/områdesavgränsning som visades i
samband med samråd 2 och den andra bilden visar Exempellayouten för ansökningsområdet.
Båda bilderna visar vindkraftverk med en totalhöjd på 220 meter. Efter samråd 2 har en
justering av området skett och avståndet från Svabensverk till ansökningsområdet har ökat
med drygt 1 km och är nu drygt 3,5 km. Bilderna kan vara något svårlästa i tryckt format, i
bilaga 9 återfinns de i större format.
18
Tulpans är Natura 2000-område och alltså av riksintresse, men landskapsbilden är inte en del av
bevarandevärdena (som utgörs av naturtyper och arter) och området har därför inte kategoriserats
som unikt vad gäller landskapsbilden.
19
Bingsjö, Amungen och Björnås (vid Gårdviksbo) är kulturmiljöer av riksintresse, men har inte
kategoriserats som ”unikt landskap” i denna analys eftersom landskapsbildsvärdena inte utgör
grunden för utpekandet som riksintresse. Bingsjö är en bymiljö med värdefull bebyggelsestruktur.
Björnås och Amungen är fornlämningsmiljöer.
20
Grejsarberget är ett utsiktsberg nära Grejsans fäbodar, Bingsjöberget ett utsiktsberg nära
Bingsjö. Grejsans fäbodar och Bingsjö är kulturmiljöer av riksintresse, men bergen ligger utanför
riksintresseområdena och har därför inte kategoriserats som ”unikt landskap” i denna analys.
21
Häsbodalen (där Häsbosjön och Sjösveden ligger) är en naturmiljö av riksintresse, men
landskapsbildsvärdena utgör inte grunden för utpekandet som riksintresse och områdena har därför
inte kategoriserats som ”unikt landskap” i denna analys.
107
Figur 54. Fotomontage från Svabensverks badplats som visades i samråd 2
Figur 55. Fotomontage från Svabensverks badplats med Exempellayouten för ansökningsområdet
Landskapet i och kring Vindkraftpark Hälsingeskogen kan till största delen räknas som ett
lokalt viktigt landskap, i kraft av den estetiskt tilltalande landskapsbild som kuperad terräng
och rikedom på sjöar ger, samt i kraft av de natur- och kulturmiljövärden som bl.a.
fäbodväsendet och skogsfinnarnas epok har gett upphov till.
Observera att utvärderingsmodellen inte tar hänsyn till enskilda personers relation till en plats.
Konsekvenserna kan ur den enskildes perspektiv upplevas som både större och mindre än vad
tabellen anger.
Effekt
Vad gäller antalet människor som påverkas så ligger inga större samhällen helt nära
vindkraftparken och därmed blir relativt få människor påverkade vad gäller den egna
närmiljön. Det rör sig dock om ett landskapsavsnitt där turism och fritidsboende är av
betydelse för bygden. Vindkraftparkens konsekvenser för landskapsbilden ska även ses i detta
allmänna perspektiv.
108
Vindkraftsutbyggnaden i Sverige innebär att för vissa bygder anses vindkraft, från
samhällsbyggnadssynpunkt, kunna förenas med andra intressen. Kommunens
ställningstagande i översiktsplanetillägget om vindkraft innebär att området för Vindkraftpark
Hälsingeskogen är ett sådant område, och denna riktade landskapsanalys för vindkraftparken
har inte visat något annat. Trots den risk för negativa konsekvenser som finns bedöms
landskapet ”tåla” den föreslagna vindkraftsetableringen. Vindkraftverken ligger långt ifrån de
landskapsavsnitt som från allmän synpunkt har de högsta landskapsbildsvärdena. Hänsyn har
tagits till dessa landskapsavsnitt under planeringens gång, både genom kommunens
avgränsning av lämpliga områden för vindkraft och genom Bergviks avgränsning av
ansökningsområdet.
I Naturvårdsverkets syntesrapport om vindkraftens påverkan på människors intressen22 talas
om olika aspekter för hur landskapet upplevs. Forskare menar att den visuella påverkan kan
ge upphov till stress, särskilt i början av en planeringsprocess då en förändring i landskapet
föreslås.
I regionen kring ansökningsområdet finns några uppförda vindkraftparker och även ett antal
tillståndsgivna etableringar 2-3 mil från ansökningsområdet. Det är uppförda
vindkraftparkerna Hedbodberget, Tavelberget och Jädraås samt tillståndgivna Tönsen och
Lingbo.
Närmast belägna vindkraftpark (befintlig eller tillståndsgiven) är Tavelberget som är en
befintlig park med 5 vindkraftverk, ca 17 km från ansökningsområdet.
Det aktiva skogsbruket leder till att hyggen tas upp på de högsta höjderna i regionen. Från en
sådan höjd, kan man, en klar dag, om man har goda ögon och vet vad man letar efter på långt
håll se två ev. flera vindkraftparker. På avstånd längre än 15 km som det här är frågan om så
kan de vara svåra att urskilja från andra landskapselement och man måste i de flesta fall vända
sig i olika riktningar för att se fler än en park.
När skogen växer upp försvinner de utblickar som finns idag men nya tillkommer vid nya
hyggen. Det är platser människor normalt inte befinner sig på annat än för att plantera skog
eller för att titta på utsikten.
Om det faktum att man kanske kan se fler än en park uppfattas som positivt eller negativt
beror närmast på betraktarens uppfattning om vindkraft i allmänhet och/eller betraktarens
uppfattning om landskap som statiska eller föränderliga.
Till syvende och sist är landskapets upplevelsevärde individuellt och handlar ofta om visuella
aspekter och symboliska och identitetsskapande värden. Inställningen till vindkraft beror ofta
på vilken relation personen har till landskapet; markägare, fastighetsägare, permanentboende,
sommarboende eller turist. Olika personer upplever och använder landskapet på helt olika
sätt.
22
Naturvårdsverket Rapport 6497: Vindkraftens påverkan på människors intressen.
109
Försiktighetsåtgärder
Försiktighetsåtgärder som lyfts fram i Naturvårdsverkets syntesrapport är tidig och
konstruktiv dialog kring projektet för att kommunicera på ett öppet och respektfullt sätt. I
Hälsingeskogen har dialog och samråd pågått under det senaste året. Förutom regelrätta
samrådsmöten har Bergvik haft ett flertal informella möten och samtal med berörda grupper
och närboende. Projektets områdesavgränsning har förändrats. Landskapsbilden har i hög
grad tagits i beaktande vid dessa förändringar. Se även avsnitt 6.5 Hindersbelysning för
försiktighetsåtgärder kopplade till landskapsbild vad gäller hindersmarkeringsljus.
Bedömning av konsekvenser
Bergviks bedömning av konsekvenser när det gäller påverkan på landskapsbilden är att
inverkan är individuell och den kan för ett fåtal personer uppfattas som negativ. Men för
merparten av dem som vistas i landskapet är påverkan liten eller ingen. För vissa individer är
den till och med positiv.
Landskapsanalysens slutsats är att landskapet bör tåla en etablering påverkar också den
sammantagna bedömningen.
Stora delar av skogsområdet inom ansökningsområdet innehåller ordinära landskapsbildsvärden.
Med anledning av ovan är bedömningen är att påverkan på landskapsbilden är liten.
Landskapsanalysens slutsats är att landskapet bör ”tåla” en etablering och att stora
delar av ansökningsområdet innehåller ordinära landskapsvärden.
6.7
Friluftsliv, jakt, fiske och turism
Nuläge
Området och dess omgivning används idag till rekreation, bär- och svampplockning, jakt,
fiske och vandring/skidåkning/skoteråkning. Området nyttjas främst av permanent- och
fritidsboende från närområdet, men i viss utsträckning även organiserat av lokala
turismföretagare. Områdets leder (vandringsleder, skoterleder, skidspår) är främst
koncentrerade till området kring Skålsjögården, väster om gården samt i sydöst ner mot
Häsbosjön.
Området nyttjas ur friluftssynpunkt under hela året men mestadels sommar och höst.
Leder
Den led som löper genom ansökningsområdets norra del är Gruvbergsleden. Även cykelleder
finns i södra delarna av området som nyligen har återställts Se karta nedan.
110
Figur 56. Karta över leder inom och i närheten av ansökningsområdet
Fiske
I ansökningsområdet finns inget fiskevårdsområde utan detta område är undantaget och tillhör
markägaren (Bergvik).
De fiskevårdsområden men de som ligger närmast Ansökningsområdet är; Alfta FVOF,
Gruvbergets FVOF/Bollnäs Södra FVO samt Envikens FVOF. I Häsbosjön, som förvaltas av
Alfta FVOF men som delas med Gruvbergets FVOF, sker stödutsättning av öring och röding.
I närliggande Kölsjön är det gädda och abborre som fiskas och i Stensjön mellan Häsbo och
Kölsjön finns det både öring och abborre. Denna sjö rinner ut i Häsboån. Väster om
ansökningsområdet ligger Stora och Lilla Glittern och här finns gädda, abborre och mört.
Dessa sjöar ligger som sagt utanför fiskevårdsområdena och tillhör markägaren. Inom
projektområdet eller i dess absoluta närhet förekommer det fiske ibland i Namnlösen och i
Väst-Skogtjärnen. Det som fiskas är det naturliga fiskbeståndet, framför allt abborre, gädda
och mört. Ingen inplantering av fisk förekommer numera inom Ansökningsområdet. Det finns
småöring i en del sjöar och vattendrag men inte i någon stor omfattning, beståndet är litet.
Vinterfiske bedrivs framför allt på Stora Glittern utanför Ansökningsområdet.
111
Figur 57. Karta över fiskevårdsområden
Jakt
I området runt ansökningsområdet finns ett flertal jaktlag med det är två jaktlag, Svabensverks
jaktlag och Masens jaktlag, berörs direkt av ansökningsområdet. Svabensverks jaktlag delar
ett stort område för Stora Ensos representationsjakt. I ansökningsområdet sker jakt på
klövvilt, liksom småviltjakt och toppfågeljakt. Jaktområdena ligger på Bergviks mark och är
upplåtna via arrende.
De olika jaktlagen och fiskevårdsföreningarna har kontaktats i samrådet och deras eventuella
synpunkter finns redovisade i samrådsredogörelsen i bilaga 3.
112
Figur 58. Karta över jaktområdena i området
Turism
Det finns en handfull näringsidkare som bedriver turistverksamhet i närområdet.
Skålsjögården, längs R50 ca 6 km norr om ansökningsområdet, erbjuds konferenser, kurser
och naturnära upplevelser. Gården är traditionellt ett ställe för skidåkning, men fokuserar idag
mer på vildmarksturism och rekreation.
I Skräddrabo, ca 12 km norr om ansökningsområdet, finns Finnskogsmuséet som visar
fotografier och föremål från olika finnbygdsområden, Från ”Tiveden i söder till lappmarken i
norr, från de norrländska kustlandskapen i öster till Norge i väster”. Muséet erbjuder bl a även
guidade visningar i de omgivande finnmarkerna.
113
I Svabensverk finns två relativt nyetablerade inrättningar för ”Bed & Breakfast”;
Pannkakshuset Bockahästen och Herrgården. Det förra har öppet alla dagar under
sommarmånaderna för servering, under helger vår och höst och vid förfrågan vintertid.
I Svabensverk anordnas en del aktiviteter av byborna, främst sommartid men även vintertid,
för att locka besökare till bygden. Vintern 2012/13 hölls en skridskobana på sjön Hämmen
plogad och långfärdsskridskor fanns till uthyrning i Pannkakshuset Bockahästen. Under
sommaren 2013 anordnas Folk O Dans i samband med Bingsjöstämman samt en teaterfestival
i augusti månad. En konstrunda förlagd utomhus invigdes på midsommarafton 2013.
Skogsmarkerna inom Ansökningsområdet används för turismändamål i begränsad
utsträckning, just därför har det varit svårt att klarlägga exakt hur stor den är.
Etableringens påverkan
Tillgången till vindkraftparken kan vid vissa perioder komma att begränsas. I samband med
byggfas och avvecklingsfas kan störningar förekomma, till exempel att de delar där
byggnation pågår spärras av som byggarbetsplats. Denna fas är dock begränsad till byggtiden
och därefter tas avspärrningarna bort. I övriga delar av området kan under byggfasens trafikoch anläggningsbuller störa friluftsupplevelsen. Den visuella påverkan av färdigbyggd park
visas i fotomontage och beskrivs i landskapsanalys. Verksamhet inom ansökningsområdet
kommer att påverkas visuellt samt genom förhöjda ljudnivåer, speciellt i nära anslutning till
vindkraftverken. En del besökare upplever kanske att intrycket av en tyst, ”orörd” och
”naturlig” skogsmiljö försvinner.
I detta sammanhang bör dock framhållas att inom det planerade parkområdet sedan många år
tillbaka har bedrivits aktivt skogsbruk, varför området inte kan sägas vara en helt opåverkad
”vildmark” där det finns stor potential för utbyggnad av natur- och kulturturism.
Historiskt har det heller inte varit någon ”vildmark” utan utnyttjats för energiproduktion för
Svabensverks järnbruk (kolning), finnbosättningarnas svedjebruk samt Alftaböndernas
fäboddrift. Föreningen ”Finnskogsriket” har använt dessa kulturellt intressanta aspekter för att
marknadsföra ett vidare område men som Bergvik Skog bedömer det med begränsad
framgång i antalet arbetstillfällen.
Vintertid kan det förekomma risk för iskast beroende på hur vindkraftverken utformas. Det
kan komma att begränsa tillgången på området.
Effekter
En effekt av vindkraftparken kan vara att tänkt placering av vindkraftverk eller
infrastrukturarbete som genomförs i samband med vindkraftparken gör att någon led behöver
dras om för att ledens intressen och funktion skall bevaras.
Då risk föreligger för iskast påverkas friluftslivet då man vintertid bör undvika att röra sig i
vindkraftverkens närhet. Risken att träffas av nedfallande is är begränsad och mer om detta
kan läsas i kap 6.17 Säkerhet.
Enligt uppgift i samråd med jaktlagen förekommer i begränsad omfattning toppfågeljakt i
området. Då erfarenheterna är begränsade av toppfågeljakt i vindkraftsområden är det i
dagsläget inte känt hur riskfylld denna verksamhet är för vindkraftparken.
114
Jakt och fiske i organiserad form omfattas inte av allemansrätten, utan bedrivs på Bergviks
mark enligt muntliga eller skriftliga avtal under förutsättning att bolagets verksamhet inte
störs. Dessa avtal gäller under begränsad tid. Tidigare har med verksamhet i första hand
avsetts skogsbruket men kommer nu och i framtiden också avse vindbruk. I den mån detta
vindbruk inskränker nyttjanderätterna enligt ovan anser Bergvik att det i första hand är en
diskussion mellan parterna som ska avgöra hur frågan löses. Sådana diskussioner pågår men
huvuddelen av jakt och fiske i området disponeras alltså av Stor Enso för bl a
representationsjakt. (Stora Enso är en av Bergviks huvudägare och sköter dessutom om
skogarna lokalt, inklusive upplåtande av jakträtter mm i Ansökningsområdet)
I områdena i samråd Steg 1 låg Skålsjögården och Finnskogsmuséet i Skräddrabo betydligt
närmare vindkraftverken än nuvarande avstånd till Ansökningsområdet. Bergvik Skogs
uppfattning är att friluftsliv och turism kan leva sida vid sida. De senare två aktiviteterna bör
då företrädesvis utnyttja de mycket stora omkringliggande arealer av skogsmark av liknande
karaktär som den som innefattas av Ansökningsområdet.
Aktiviteterna i Svabensverk berörs enbart visuellt av vindkraftverken, se fotomontage.
Sommartid skyms mycket av verken av lövverk och Herrgårdens B&B ligger utom synhåll för
verken.
Försiktighetsåtgärder
Avspärrningen under byggfasen sker troligen med vägbommar och anslag på lämpliga ställen.
Allmänheten kommer att hållas informerad om arbetets gång under byggfasen.
I det fall placering av vindkraftverk kommer att placeras i Gruvbergsledens direkta närhet, på
cykelled eller på annan led av intresse för friluftslivet, så kommer kontakt tas med
ledansvariga så att berörd led om önskvärt dras en alternativ väg.
Varningsskyltar för iskast kommer att i samråd med tillsynsmyndigheten sättas upp för att
göra jägare och andra som uppehåller sig i området uppmärksamma på risken för iskast
vintertid. Det kan även bli aktuellt att sätta upp varningsskyltar vid de fiskesjöar som finns i
och strax utanför ansökningsområdet.
Erfarenheter från andra vindkraftsparker visar att jakten under driftsfasen inte påverkas
negativt av en vindkraftsetablering. Det planeras därför inga skyddsåtgärder med avseende på
jakt förutom eventuellt för toppfågeljakt. Under etableringsfasen kommer det sannolikt att bli
behov av begränsningar av jakten i området för att garantera säkerheten för omonterade verk
och personal.
Bedömning av konsekvenser
Möjligheten till friluftsliv kommer att påverkas marginellt under driften av den planerade
vindkraftparken. Under byggtiden inskränks tillgängligheten tillfälligt i området av
säkerhetsskäl. Ljud och skuggor kan vara märkbara utanför ansökningsområdet och inom
parken förekommer förhöjda ljudnivåer (se kapitel 6.2. Ljudutbredning). Den visuella
påverkan beskrivs i kap 6.6. Påverkan på landskapet. Risken för att träffas av nedfallande is
från vindkraftverken är liten och vintertid är även friluftslivets nyttjande av området
begränsat.
115
Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna för friluftslivet, jakten, fisket
och turismen är ringa därför att möjligheterna att bedriva dessa aktiviteter endast
påverkas marginellt.
6.8
Naturvärden
Nuläge
Som beskrevs i kapitel 4.5 Planområden så finns inom ansökningsområdet inga riksintressen
eller skyddade områden enligt 7 kap MB.
Inom området finns ett antal våtmarker samt objekt i länsstyrelsens naturvårdsprogram.
Våtmarkerna inom ansökningsområdet håller klass 2 (höga naturvärden) och 3 (objekt från
relativt höga till ringa bevarade naturvärden).
Vad gäller naturvårdsprogram så finns det ett område, Gäddviksbo, inom ansökningsområdet.
Gäddviksbo är en öde bosättning med ursprung i fäbodar. Gårdarna övergavs 1945, men
fortfarande hittar man öppna odlingsmarker. Inom naturvårdprogrammets område ligger flera
olika restriktionsområden enligt Bergviks åtaganden enligt avsnitt 4.4 vilket innebär att inga
vindkraftverk kommer att placeras i dessa.
I ansökningsområdets närhet finns även naturvärden enligt uppgift från Skogsstyrelsens GISdatabas (Skogens pärlor).
Kartan visar nämnda inventeringar/planer inom ansökningsområdet samt även områden i
närområdet. I kartan redovisas naturvårdsprogram, kända naturvärden inom området samt
länsstyrelsens våtmarksinventering (Klass 1-3) i förhållande till Exempellayouten.
116
Figur 59. Länsstyrelsens och skogsstyrelsens inventeringar/planer inkl Exempellayouten
Inom område Hälsingeskogen har Bergvik gjort ett antal frivilliga avsättningar. I redovisade
områden ingår också, av Bergvik avsatta, nyckelbiotoper. Det rör sig i första hand om avsatt
gammal skog.
117
Figur 60. Karta över Bergviks frivilliga avsättningar samt nyckelbiotoper
118
Calluna AB har på uppdrag av Bergvik naturvärdesinventerat Ansökningsområdet.
Ursprungligen inventerades ett större område inför Samråd Steg 1 och 2. Fältinventeringen
utfördes 3-7 juli samt 16-20 juli 2012. Kompletterande inventeringar genomfördes den 17 maj
2013. Sjöar och vattendrag ingår inte i inventeringen. Syftet är att redogöra för och redovisa
graden av naturvärde och utröna om det finns mark som ska undantas från påverkan utöver de
restriktioner Bergvik generellt åtar sig i vindkraftsprojekt (t ex nyckelbiotoper och frivilliga
avsättningar) samt uppdaterande av rapport för att vara mer anpassad till det nya
ansökningsområdet.
Skogarna har en lång historik av brukande. Landskapet är starkt påverkat av kalhyggesbruk.
Trots det hårda utnyttjandet har inventeringen hittat naturvärden på sådan mark.
Inventeringen inleddes med flygbildstolkning i stereobild från infraröda flygbilder med
bilddatum 2009-05-29. Som stöd till flygbildstolkningen fanns Länsstyrelsens
våtmarksinventering och Bergviks beståndsdata. Calluna AB har gjort en NVI naturvärdesinventering. Vid fältbesöket klassas områdena i en tregradig skala, klass 1 höga
naturvärden, klass 2 påtagligt naturvärde och klass 3 visst naturvärde.
Klass 1, höga naturvärden, är område som har särskild betydelse för biologisk mångfald
genom att det har en ekologisk funktion som livsmiljö för arter vilka är sällsynta, minskande
eller hotade i Sverige eller genom att det är en hotad eller sällsynt biotop. I skogsbiotoper
motsvarar det ungefär nyckelbiotop. Klass 2, påtagligt naturvärde, är område med betydelse
för biologisk mångfald genom att det bidrar till att upprätthålla och bevara variation av arter
och ekosystem. I skogsbiotoper motsvarar klassen det som kallas naturvärde i
nyckelbiotopsinventeringens metod. Klass 3 visst naturvärde är också område med betydelse
för biologisk mångfald genom att det bidrar till att upprätthålla och bevara variation av arter
och ekosystem men området uppfyller inte kriterierna för klass 2.
Även av Bergvik avsatt skog som nyckelbiotoper och frivilliga avsättningar samt
våtmarksinventerade områden har inventerats och klassats.
Inventerade naturvärden av klass 1-3 framgår av kartan nedan och bilaga 1.37.1. Naturvärden
av klass 1 och 2 utöver de som tidigare avsatts och Bergvik generellt åtar sig i
vindkraftsprojekt (t ex nyckelbiotoper och frivilliga avsättningar) framgår av bilaga 1.37.2.
Huvudelen av dessa utgörs av omklassade våtmarker. Samtliga naturvärden i och strax utanför
Ansökningsområdet framgår av bilaga 1.40.
Naturvärdena i det här landskapet är främst knutna till gammal skog vid bäckdrag och till
myrar. Det finns också naturvärden på produktiv skogsmark. Det är tydligt att naturvärdena i
inventeringsområdet ligger koncentrerade i stråk och större ansamlingar i landskapet.
Naturvärdesobjekt som ligger nära andra naturvärdesobjekt har starkare landskapsekologisk
funktion än isolerade naturvärdesobjekt. Dessa koncentrationer innehåller dessutom vanligen
många s.k. ekotoner, d.v.s. övergångar mellan olika biotoper.
Sju rödlistade arter har påträffats i ansökningsområdet. Dessa är dvärgbägarlav, skrovellav,
varglav, violettgrå tagellav, rosenticka (fynd i Bergviks nyckelbiotop som ej
objektsavgränsats av Calluna), stor aspticka och tallticka. Alla är i kategorin nära hotad.
Utöver de rödlistade arterna har 20 stycken olika skogliga signalarter hittats. Unikt för
inventeringsområdet är den starka populationen av varglav (främst klass 1 och 2).
Förekomster har hittats framförallt på myr men även i skog.
119
Figur 61. Karta över värden identifierade under naturvärdesinventeringen
120
Etableringens påverkan
Riksintresse för naturvård samt skyddade områden finns inte inom ansökningsområdet. De
som ligger utanför, som beskrivs under kap 4.5 Planområden, ligger utanför projektområdet
och påverkan av etableringen blir därför framförallt ur ett landskapsbildsperspektiv. Påverkan
behandlas under kap 6.6. Påverkan på landskapet. Vad gäller fysisk påverkan på intressen
utanför ansökningsområdet så skulle en förändring i avrinning och andra hydrologiska
fenomen kunna vara orsak till en förändring i dessa miljöer. Hänsynstaganden gällande detta
beskrivs framförallt i kapitel 6.9 Hydrologi.
Bevarande av naturvärden och påverkan på de hydrologiska förhållandena har ett samband.
Även fysiskt markanspråk kan påverka arter på en viss plats.
Effekter
Effekten av uppförande av vindkraftparken kommer främst vid byggskedet då anläggning och
byggnation av fundament, vindkraftverk och nya vägar sker, samt motsvarande under
avvecklingsskedet. Den största effekten kommer om skyddsvärd skog skulle huggas ner för
att bygga vindkraftverk eller väg men den elimineras i stort sett med försiktighetsåtgärderna
Effekter som kan uppstå efter påverkan såsom grumling av vatten är ändrade förutsättningar
för djurlivet. Påverkan på och ändrad vattenregim kan leda till effekter med ändrad
vattenbalans såsom fördämningar eller minskat vattenflöde vilket ändrar livsvillkoren för
flora och fauna. Effekten av utsläpp av farliga ämnen kan bli giftverkan för växt- och
djurlivet.
Påverkan på naturvärden ger påverkan på den biologiska mångfalden om livsmiljöer ändras
eller försvinner. Det kan i förlängningen leda till att arter försvinner från området och att den
ekologiska balansen rubbas.
Försiktighetsåtgärder
Detaljhänsyn kommer att tas så att frivilliga avsättningar, nyckelbiotoper,
våtmarksinventeringens klass 1 och 2 samt naturvärdesinventeringens klass 1 och 2 helt
undviks i enlighet med avsnitt Boxmodellen och restriktioner (avsnitt 4.4).
Generella hydrologiska skyddsåtgärder vidtas i enlighet med kapitel 6.9. Hydrologi.
Försiktighetsåtgärder kommer att vidtas vid anläggningsarbeten i känsliga områden för att inte
riskera att skada de höga naturvärdena.
Detaljprojektering kommer att avgöra vilken typ av fundament som kommer att bli aktuell vid
den slutgiltiga layouten och exakta platsen för dem. I det sammanhanget studeras också
behovet av detaljhänsyn till naturvärden. Då kommer en fördjupad kunskap om skyddsvärda
objekt på platsen att erhållas och användas för val av placering och tekniska lösningar
(”micrositing”). En stor del av det nuvarande vägnätet i området kommer att användas. Vid
breddning och justering samt även vid nyanläggning av vägar kommer detaljprojektering att
avgöra val av tekniska lösningar, t ex hur funktion och kapacitet på befintliga
vattengenomföringar bibehålls och behovet av detaljhänsyn till naturvärden.
121
Bedömning av konsekvenser
Med den försiktighet som kommer att iakttas är den sammantagna bedömningen att
konsekvenserna för naturvärden i området är liten.
6.9
Hydrologi
Nuläge
Företaget Melica fick i juni 2012 i uppdrag av Bergvik att beskriva de geohydrologiska
förutsättningarna inom utredningsområdet för vindkraftprojekt Hälsingeskogen.
Hänsyn till vattenfrågor behövs vid byggnad och ändring av vägar. Normal placering av
vindkraftverk, på höjder, ger normalt mycket begränsad påverkan på hydrologin. Vilket
avrinningsområde som väljs för placeringen bestämmer vilket nedströmsområde som
påverkas.
Det finns ett betydande antal våtmarker och sumpskogar samt vattendrag, både inom och i
närheten av ansökningsområdet. Våtmarksinventeringens områden finns beskrivet i kap 6.8.
Naturvärden.
Naturinventeringen har även klassificerat områden ur natursynpunkt inom ansökningsområdet
och här ingår även bäckar, våtmarker, sumpskogar etc. På så sätt så får Bergvik med även den
biologiska mångfalden och skydd av påverkan på bevarandevärda arter och ytor.
Det finns ett vattenvårdsområde i Svabensverk ca 3,5 km från ansökningsområdet och
Häsbosjön 2 km norr om utredningsområdet används enligt uppgift som Sjösvedens
vattentäkt.
Rotsjöns Natura 2000-område ligger ca 1,5 km sydost om Ansökningsområdet. Se kartutdrag
ur bilaga 10 nedan.
Figur 62. Geohydrologiska områden sydöst om Ansökningsområdet, se vidare bilaga 10
122
Enligt geohydrologisk beskrivning i bilaga 10 anges att i den sydöstra delen av
geohydrologiska områdena SO 17 och 18 så är det snabb avrinning mot sydväst. Område 18
omfattar Rotsjön men område SO17 avrinner inte dit. I området SO 16 finns det inslag av
myrmarker och tjärnar som dämpar avrinningen från höjderna med tunna jordtäcken något
men avrinningen går direkt åt SV. Område SO 9 avrinner åt norr. Som framgår av
kartutdraget nedan ligger områdena 17 och 18 i stort sett utanför ansökningsområdet och det
är inte sannolikt att några åtgärder kommer att vidtas inom dessa områden.
Riksintresset för naturvård vid Häsbodalen ligger på minst ca 1 km nordöst om
Ansökningsområdet. Till Häsbosjön är det drygt 2 km.
Enligt geohydrologisk beskrivning från Melica anges att de i nordöst belägna
geohydrologoska områdena SO 2 och 4 Häsbodalen berör avrinningsområdets östra kant och
avrinningen går mot Häsbosjön. Som framgår av kartan nedan ligger SO 4 helt utanför
Ansökningsområdet.
Melica nämner särskilt i sin rapport att vid exploatering inom två av delområdena (SO 2, 5)
bör risken för påverkan på vattentäkter i nedströms liggande isälvsområden studeras. SO 5
avrinner åt Kölsjön.
Figur 63. Områden i Ansökningsområdets nordöstra del enligt geohydrologisk rapport (bilaga 10). Lila
linje är Ansökningsområdets nuvarande gräns i denna del.Den röda linjen nordöst om den härör för
samrådsområdet i Steg 2.
123
Etableringens påverkan
Området är idag redan påverkat av skogsvägar med vägtrummor och av diken. Risk för
påverkan på den lokala geohydrologin kommer främst vid byggskedet då anläggning och
byggnation av fundament med tillhörande montageplatser, vindkraftverk, nya vägar och
elledningar sker, samt motsvarande under avvecklingsskedet.
Påverkan kan innebära förorening från spill och läckage, ändrad vattenregim och grumling.
Det är viktigt att inte vattenregimen ändras eller att farliga utsläpp kan ske inom
avrinningsområdet och vidare via bäckar till våtmarkerna.
Vad gäller Rotsjöns Natura 200 område så framgår det av kartutdraget ovan områdena 17 och
18 i stort sett utanför Ansökningsområdet och det är inte sannolikt att några åtgärder som att
förbättra vägar eller bygga vindkraftverk kommer att vidtas inom dessa områden.
Effekter
Effekten av uppförande av vindkraftparken kommer främst vid byggskedet då anläggning och
byggnation av fundament, vindkraftverk och nya vägar sker, samt motsvarande under
avvecklingsskedet. Effekter som kan uppstå efter påverkan såsom grumling av vatten är
ändrade förutsättningar för djurlivet. Påverkan på och ändrad vattenregim kan leda till effekter
med ändrad vattenbalans såsom fördämningar eller minskat vattenflöde vilket ändrar
livsvillkoren för flora och fauna. Effekten av utsläpp av farliga ämnen kan bli giftverkan för
djurlivet eller förorenat grundvatten i vattentäkter.
I de fall befintliga vägar och även i viss mån nya vägar passerar sänkor med vattendrag och
våtmarker vidtas särskilda försiktighetsåtgärder för att undvika konsekvenser på
vattenbalansen. Detaljprojektering avgör val av tekniska lösningar och behovet av
detaljhänsyn till naturvärden. Detta tillsammans med att anläggande och byggnation av
fundament, vindkraftverk och nya vägar sker i områden utanför de utpekade naturvärdena
ovan vilket medför ringa konsekvenser för naturvärden och för hydrologin i området.
Om så skulle ske kommer sedvanliga försiktighetsmått vidtas vid anläggande av vägdiken,
vägtrummor etc. för att undvika grumling och undvika att avskära naturliga vattenflöden.
Någon nämnvärd påverkan på hydrologin i Rotsjöns Natura 2000 området kommer alltså inte
att ske enligt resonemangen ovan.
Inom området SO 2 och 5 som särskilt stor omsorg måste läggas för att undvika påverkan. vid
anläggande av vägdiken, vägtrummor etc. för att undvika grumling och undvika att avskära
naturliga vattenflöden. I Exempellayouten är sju vindkraftverk placerade inom område SO5.
Försiktighetsåtgärder
Av förstudien av väg- och anläggningsarbeten (bilaga 13) framgår generellt vilka tekniska
lösningar som kommer att tillämpas i syfte att inte påverka hydrologiska förhållanden
negativt.
Försiktighetsmått kommer att vidtas i hydrologiskt känsliga områden, som framkommit ur
den naturvärdesinventering som gjorts för området. Vid anläggande av fundament i närheten
av vattenområden, bäckar mm kommer risken för spill av bränsle, hydrauloljor och liknande
att minimeras, t.ex. genom att där så är möjligt ställa krav på entreprenörens maskinpark samt
anvisa särskilda platser för uppställning och eventuell bränslehantering inom området.
124
Det nuvarande vägnätet i området kommer att nyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Vid
breddning och justering kommer funktion och kapacitet på befintliga vattengenomföringar att
bibehållas. För att minska påverkan på våtmarker inom och vid ansökningsområdet ska
väglayouten om möjligt undvika sträckning genom och invid våtmarker. I de fall vägdragning
sker över våtmarksobjekt kommer de generella hydrologiska försiktighetsmåtten att tillämpas
för att möjliggöra en naturlig vattentransport. Vid passage av bäckar ska grumling undvikas
och det naturliga vattenflödet ska säkerställas. Om markavvattning bedöms nödvändig
kommer dispens att sökas.
Melica nämner särskilt i sin rapport att vid exploatering inom två av delområdena (SO 2, 5)
bör risken för påverkan på vattentäkter i nedströms liggande isälvsområden studeras. Inom
området SO 2 och 5 måste och kommer särskilt stor omsorg läggas för att undvika påverkan
vidd anläggande av vägdiken, vägtrummor etc. för att undvika grumling och undvika att
avskära naturliga vattenflöden. I Exempellayouten är sju vindkraftverk placerade inom
område SO2 och två inom SO5. De flesta av lägena är uppe på de mindre känsliga höjderna.
Vidare sammanfattar Melica att normal hänsyn till vattenfrågor behövs vid byggnad och
ändring av vägar. Normal placering av vindkraftverk, på höjder, ger normalt mycket
begränsad påverkan på hydrologin. Vilket avrinningsområde som väljs för placering en
bestämmer vilket nedströms område som påverkas. I detta fall är en placering i områden med
avrinning åt öster eller söder att föredra. De flesta vägarna går också i dessa områden.
Naturinventeringen har klassificerat områden och däribland våtmarksområden. Områden med
klass 1 och klass 2 kommer att helt undantas från vindkraftsetableringen. Bergviks bedömning
av konsekvenser med hänsyn till att planerade försiktighetsåtgärder vidtas beskrivs nedan.
Anläggande och byggnation av fundament, vindkraftverk och nya vägar sker främst nära de
högsta delarna av områdets avrinningsområde vilket medför ringa konsekvenser för
hydrogeologin. I de fall befintliga vägar och även i viss mån nya vägar passerar sänkor med
vattendrag och våtmarker vidtas särskilda försiktighetsåtgärder för att undvika konsekvenser
på vattenbalansen och grumlat vatten eller spill och läckage.
Vindkraftsetableringen bedöms inte ge upphov till några omfattande konsekvenser för
hydrologin i området, varken genom ökade eller minskade vattenflöden, genom ökad
vattengrumling eller spill och läckage av farliga ämnen.
Förebyggande åtgärder mot spill och läckage sammantaget med grundvattnets långa
uppehållstid bedöms vara tillräckligt för att till exempel ett eventuellt läckage kan saneras
utan att grund- eller ytvattnet påverkas av konsekvenser mer än lokalt.
Bedömning av konsekvenser
Med de särskilda försiktighetsmått som kommer att vidtas för att inte föroreningar och
läckage ska uppkomma eller att påverkan på vattenregimen eller grumling ska uppkomma vid
anläggningsarbeten blir konsekvenserna ringa. Detta i kombination med den naturinventering
som är gjord och som har fokus på biologisk mångfald och skydd mot arter med höga
naturvärden osv, så ser Bergvik att man har täckt in flera aspekter vad gäller hydrologisk
påverkan.
125
Med den försiktighet som kommer att iakttas är den sammantagna bedömningen att
konsekvenserna för hydrogeologin i området är ringa.
6.10 Strandskydd
Nuläge
Strandskyddet tillkom 1950 med syftet att bevara allmänhetens friluftsliv. Numera syftar
strandskyddet också till att bevara land- och vattenområden för att de är biologiskt värdefulla.
Tack vare strandskyddet har vi möjlighet att promenera längs stränderna, bada, fiska, åka
skridskor och göra strandhugg från en båt. Strandskyddet skyddar också djur och växter som
lever på och i närheten av stränderna samt i vattnet.
Inom den strandskyddade zonen gäller förbud mot att:

uppföra nya byggnader eller ändra de som redan finns, så att de kan användas till
något annat ändamål

gräva eller på annat sätt förbereda för sådana byggnationer

utföra andra anläggningar eller anordningar som strider mot strandskyddets syfte, det
vill säga försämrar tillgängligheten enligt allemansrätten eller väsentligt försämrar
livsvillkoren för växter och djur. Exempel på detta är båthamnar, bryggor,
parkeringsplatser och golfbanor

utföra andra åtgärder som kan skada växt- och djurliv, till exempel fälla träd, gräva
eller gödsla.
(http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/Strandskydd/)
Inom ansökningsområdet finns en enda tjärn av viss storlek Väst-Skogtjärnen. Vidare finns ett
antal bäckar, diken, mindre tjärnar, gölar och andra vattensamlingar.
Etableringens påverkan
Åtaganden om strandskydd av Väst-Skogstjärnen (den enda tjärnen av viss storlek i
ansökningsområdet) görs i ansökan. I övrigt kommer Bergvik vid anläggande av
vindkraftparken behöva ha tillåtelse att beröra stränder. Det gäller främst vattendrag (bäckar
och diken) men även tjärnar, gölar och myrar. Huvudsakligen gäller det om och nybyggnad av
väg men kan även behöva innefatta vindkraftverk inklusive fundament och kablage samt
övriga byggnader, stv etc. Syftet är att undvika en omfattande byråkrati där
strandskyddsdispens söks för t ex varje vägpassage av bäckar och diken.
Förslag på villkor och undantag ges i ansökan.
Exempel på platser där är aktuellt, baserat på Exempellayouten och dess vägnät, kan ses på
kartan i figur 34 (även i bilaga 1.20 m fl kartor i bilaga 1). I enlighet med avsnitt Boxmodellen
och restriktioner (kap 4.4) så ingår dock strandskydd kring Väst-Skogtjärnen som en
restriktion som Bergvik åtar sig med undantag för ev vägbreddning.
126
Vad gäller livsvillkoren för växter och djur inom dessa områden så har grundliga
inventeringar gjorts och vid behov har restriktionsytor tagits fram, d.v.s. ytor som inte lämpar
sig för etablering. Vad gäller tillgängligheten enligt allemansrätten så kommer en etablering
inte att medföra att tillgängligheten för de aktuella vattendragen minskar. Många av
”stränderna” t ex diken i skogen är knappast några allmänheten besöker av skäl som
förknippas med stränder. Befintliga vägar kommer att användas i hög utsträckning och nya
vägar kommer att inskränka på minsta möjliga vis och området kring vindkraftverken
kommer fortfarande att vara tillgänglig för allmänheten.
Försiktighetsåtgärder
Vid uppförande av vindkraftverk, anläggning av montageplatser, vägar och kabel kommer i
möjligaste stränder att undvikas för att minimera störningar. Av både tekniska skäl och övriga
restriktioner t ex våtmarksindex klass 1 och 2 kommer många stränder ändå vara undantagna
för påverkan.
Av den påverkan på miljökonsekvenserna som beskrivs i övrigt under kap 6 framgår vilka
försiktighetsåtgärder som kommer att vidtas med hänsyn till växter, djur och människor.
Bergvik anser också att tillgängligheten för aktuella stränder fortsatt kommer att vara hög vid
en etablering av vindkraftpark.
Bedömning av konsekvenser
Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna för strandskyddade vatten och
vattendrag är ringa. Vad gäller strandskyddets syfte med tillgänglighet för bad och
rekreation så är de platser där Bergvik vill utföra åtgärder på strandskyddade områden
inte viktiga ur ett sådant perspektiv.
6.11 Fåglar
Nuläge
Grouseexpeditions har på uppdrag av Bergvik genomfört en inventering av örn i
Hälsingeskogen samt även genomfört en häckfågelinventering inom och kring
Hälsingeskogens ansökningsområde. Resultatet presenteras nedan. Inventeringarna har gjorts
på att större område än Ansökningsområdet (se karta nedan). För inventeringsrapporterna i sin
helhet, se bilaga 8, (med undantag av rapporten angående förmodad örnhäckning, den är
belagd med sekretess).
En spelflyktsinventering genomfördes av Grouseexpeditions mellan den 20 februari och den
15 mars 2012. Inventeringen visade att väldigt få örnar rör sig i området och genom kontakt
med örngruppen och ornitologer från Dalarnas och Gävleborgs ornitologiska förening
framgick att det inte fanns någon känd häckning inom området. En förnyad inventering
gjordes även under feb-mars 2013, vilken inte heller indikerade häckning.
I början av april 2013 kom emellertid en observation av örn till Kungsörnsgruppens
kännedom som efter kontroller vidarebefordrade informationen till Bergvik.
127
Området där spelflykten iakttogs ligger utanför ansökningsområdet.
Undersökningar i fält gjordes omgående av Bergviks inventerare och spelflykt observerades.
Det fanns alltså tecken på ett aktivt revir under april men inget bo har hittats trots vidare
undersökningar våren 2013. I maj fanns inga livstecken i området.
Den mycket sena våren tycks även ha påverkat Kungsörnarna då inget som tydde på revir sågs
under inventeringen i februari-mars, men helt plötsligt i april fanns tydlig spelflykt.
På uppdrag av Bergvik har Grouseexpeditions även gjort en häckfågelinventering inom och
runt det ansökningsområdet i Hälsingeskogen. Den inventeringen genomfördes mellan maj
och juni 2012.
Resultatet av inventeringen, som genomfördes som en linjetaxering, har inte gett några för
området oväntade fynd eller lett till rekommendationer om att större områden som måste
undantas från ansökan. Sammanfattningsvis kan sägas att resultaten i övrigt stämmer väl
överens med vad man kan förvänta sig i en produktionsskog i inlandet.
Det område som inventerats via linjetaxering ses på kartan nedan. Linjetaxering går till så att
inventerare promenerar en viss sträcka längs en i förväg utlagd linje, i en sådan takt att varje
kilometer tar ca en halvtimme. Under promenaden registreras alla individer av alla arter som
ses eller hörs. 4287 individer sågs eller hördes under denna inventering vilket ger ett medeltal
om ungefär 43 fåglar per kilometer. Denna siffra är relativt normal om man jämför med
förväntade siffror för ett område med liknande topografi i denna del av Sverige. 13 arter som
står med på artdatabankens röda lista har upptäckts.
Av det mest uppseendeväckande under inventeringen kan nämnas en häckning av Varfågel, 4
häckningar av Tretåig Hackspett samt 2 familjegrupper Lavskrika. För skogshönsens del kan
nämnas att anmärkningsvärt få Tjädrar hittades i området, 0,06 individer per kilometer mot
förväntade ca 0,8. Orre samt Järpe förekom i antal som kan förväntas för liknande områden.
Nattaxeringen görs som ett komplement till linjetaxeringen då ugglor, Nattskärror och vissa
andra arter inte upptäcks under denna. 2012 har dock visat sig bli ett mycket dåligt sorkår
varför långt under normala data av ugglor rapporterats in.
Inga rödlistade arter med vindkraftproblematik har konstaterad häckning inom
Ansökningsområdet.
Av de rödlistade arter som upptäckts i det större inventeringsområdet så listas 7 arter inom
kategorin ”som riskerar påverkas negativt av vindkraft” (Rydell et. Al. Vindkraftens påverkan
på fåglar och fladdermöss. Rapport 6467 naturvårdsverket):







Backsvala
Bivråk
Drillsnäppa
Gråtrut
Kungsörn
Smålom
Tornseglare
128
Några av dessa arter harkonstaterad häckning men inte i Ansökningsområdet, andra har bara
setts i (tornseglare t ex) eller utanför (bivråk t ex).
Det samlade intrycket är att området känns ganska typiskt för en produktionsskog i inlandet.
Mindre områden med fin äldre biotop finns men inget större sammanhängande. Det är
framförallt i närhet till dessa som vissa rödlistade arter som Tretåig Hackspett och Lavskrika
funnits.
Etableringens påverkan
I Naturvårdsverkets syntesrapport 6467, om vindkraftens påverkan på fåglar och
fladdermöss23, görs en genomgång av forskningsläget. Det finns för närvarande inget som
tyder på att den befintliga vindkraften, eller den som ryms i planeringsramen 30 TWh,
kommer att påverka beståndet av någon fågelart på nationell nivå. Det krävs enligt rapporten
särskild försiktighet i områden där koncentrationer av rovfåglar förekommer och i miljöer
med högre tätheter av häckande vadare, det vill säga havsstrandängar, fågelskär samt vissa
myrmarker och fjällområden. Fåglar, möjligen med undantag för svalor och seglare, attraheras
normalt inte till vindkraftverk, utan de snarare undviker eller ignorerar dem. Under
häckningstiden är störningsavståndet vanligen ringa eller otydligt, men mer påtagligt för
vadare än för andra fåglar. Det är också mer uppenbart under andra årstider och särskilt
tydligt när det gäller fåglar som lever i flockar vid vatten (lommar, gäss, änder och vadare).
Undvikandet sträcker sig i regel mellan 100 och 500 meter från kraftverket, men för vissa
arter (lommar) kan avståndet vara större.
Generellt kan fåglar påverkas av en vindkraftsetablering på tre olika sätt:
1. Vindkraftverk kan påverka fåglarnas utnyttjande av ett område, så att de undviker
vissa områden, inklusive utgöra en barriär som påverkar fåglarnas flygrörelser, dels
under flyttningen dels under rörelser mellan födosöksområden.
2. Ett vindkraftverk, inklusive tillhörande vägnät och eventuella luftledningar, kan
medföra förändring av habitat.
3. Fåglar kan skadas eller omkomma om de krockar med vindkraftverk.
Befintlig kunskap pekar på att fåglar generellt mycket väl kan undvika vindkraftverk. Att
enstaka fåglar omkommer när de kolliderar med vindkraftverk utgör normalt inte något hot
för en population, inte ens i ett begränsat område med ett flertal verk. För de flesta fåglar är
risken större att kollidera med exempelvis kraftledningar, fordon eller fönsterrutor, men inte
heller denna risk ses normalt som särdeles allvarlig för fågelpopulationen.24
Exploatering av skogsområden, inklusive aktivt skogsbruk, innebär betydande påverkan på
natur och djurliv. Jämfört med skogsbruket tar vindkraftverken (verk, ytor för uppställning
och vägar) mycket små arealer i anspråk. De vägar som följer med vindkraftsparken kan verka
störande i motsvarande grad som exempelvis vägar för skogsbruket. Ett utökat vägnät kan
innebära en ytterligare fragmentering och ett ökat nyttjande av ett område för olika aktiviteter.
Båda dessa företeelser kan ha negativa effekter på djurlivet särskilt för sådana arter som
kräver större, mer eller mindre, störningsfria områden. Arter som kan vara känsliga i detta
sammanhang är till exempel skogshöns. Omvänt kan introduktionen av nya öppningar i
skogen skapa nya habitat och födomöjligheter. I ett område med pågående skogsbruk kan
23 Naturvårdsverkets syntesrapport ”Vindkraftens effekt på fåglar och fladdermöss”, rapport 6467, nov 2011
24 Naturvårdsverkets syntesrapport ”Vindkraftens effekt på fåglar och fladdermöss”, rapport 6467, nov 2011
129
habitatförändringar och störningar som följd av ett vindkraftsprojekt minimeras om man i så
stor omfattning som möjligt kan utnyttja redan befintliga vägar i området.
Under anläggnings- och avvecklingsskedena kan entreprenadverksamheten, precis som vid all
byggverksamhet, tillfälligt verka störande på fågellivet. Detta förväntas dock bara ge
tillfälliga effekter.
Effekt
I ansökningsområdet har inte konstaterats någon häckning av rödlistade fågelarter med känd
problematik vad gäller vindkraft.
Inom det inventerade området har observerats 7 sådana arter:
Backsvala: Arten anges vara utsatt för kollisionsrisk. 3 exemplar sågs jagandes efter insekter
längs en linje NV Flätsklitten d.v.s. flera km utanför ansökningsområdet. Eftersök gav att inga
indikationer för häckning finns inom eller utanför ansökningsområdet
Bivråk: Arten anges vara utsatt för kollisionsrisk. 1 exemplar cirklande över Svabensverk den
14e juni vid lunchtid, d.v.s. utanför ansökningsområdet. Dagarna efter gjordes eftersök mitt på
dagen men då den ej sågs igen avskrevs den som sannolikt icke häckande i närområdet.
Drillsnäppa: Arten anges vara utsatt för störningsrisk. Arten häckar med två par i eller i
anslutning till inventeringsområdet. 1 par häckar i sydöstra delen av St Glittern och ett par vid
Kringel-Olle. Båda platserna ligger utanför Ansökningsområdet.
Gråtrut: Arten anges vara utsatt för kollisionsrisk. Under inventeringens gång har fyra
exemplar setts men arten häckar ej inom Ansökningsområdet utan som närmast i Amungen
Kungsörn: Arten anges vara utsatt för kollisionsrisk. Spelflykt har iakttagits norr om
Ansökningsområdet. Under linjeinventeringens gång sågs två individer.
Smålom: Arten anges vara utsatt för störningsrisk. 5 individer har setts under inventeringens
gång och men ingen häckning inom Ansökningsområdet. En häckning vid Häsbergstjärnarna
d.v.s. utanför Ansökningsområdet har noterats. Ett uppföljningsbesök vid platsen 2012 gav att
paret fått ut 1 flygfärdig unge.
Tornseglare: Arten anges vara utsatt för kollisionsrisk. Under inventeringens gång sågs 19
exemplar av arten jaga i inventeringsområdet. För denna art som jagar på många mil stora
revir är risken för dubbelräkning stor. Några försök att leta efter deras häckningar har ej gjorts
då det är omöjligt att följa efter en jagande Tornseglare.
130
Förutom dessa har även Storlom och fiskgjuse setts inom och runt ansökningsområdet.
Figur 64. Karta över skyddsområde för smålom samt transsektlinjer, d.v.s. det område som inventerats
i den så kallade linjetaxeringen
Grouseexpeditions uttrycker också i sina rekommendationer att området med sin tydliga
produktionsskogsprägel lämpar sig mycket väl för etablering av vindkraft.
Försiktighetsåtgärder
En skyddszon kan behövas för smålom för att inte riskera att smålommen förolyckas vid
födosöksflygning. Smålommen häckar utanför ansökningsområdet vid Häsbergstjärnen. En
lämplig skyddszon runt berör inte heller ansökningsområdet pga. den riktning smålommen
startar i. Se rekommenderad yta i karta ovan.
Den största risken för störning i övrigt finns under uppförandet av vägar och verk. Under
driftperioden när verken står på plats är störningsrisken betydligt mindre.
En generell försiktighetsåtgärd är att använda de befintliga skogsbilvägarna så långt det är
möjligt för att minimera habitatsförändringar och störningar.
Det interna elnätet inom parken markförläggs och innebär således ingen störning under
driftperioden.
Grouseexpeditions uttrycker i sina rekommendationer att området med sin tydliga
produktionsskogsprägel lämpar sig mycket väl för etablering av vindkraft om rekommenderat
131
skyddsområde, som rör smålommen, undantas från placering av vindkraftverk.
Skyddsområdet ligger nu utanför Ansökningsområdet varför inga särskilda hänsyn finns som
rekommendation.
Bedömning av konsekvenser
Bergvik gör bedömningen att påverkan på fågellivet är ringa och att uppförandet av
vindkraftverk inte kommer att nämnvärt påverka fågelfaunan i området.
Den sammantagna bedömningen är att påverkan på fågellivet är ringa. Inga kända
häckningar av rödlistade fåglar med känd vindkraftproblematik inom
Ansökningsområdet
6.12 Fladdermöss
Nuläge
På uppdrag av Bergvik har Grouseexpeditions gjort en fladdermusstudie. Hela studien har
genomförts juni-augusti 2012. Studien har gjorts i enlighet med de rekommendationer som
framkommer ur Naturvårdsverkets rapport nr 6467. Studien finns i sin helhet som bilaga 7.
I Sverige anses 15 arter fladdermus regelbundet förekomma och totalt 19 har konstaterats vid
något tillfälle (Ahlen 2011). Av dessa är 7 upptagna på artdatabankens röda lista. Alla
fladdermöss är fridlysta i Sverige varför de alltid skall tas i beaktande när förändringar ska till
i deras levnadsmiljö. EUROBATS är ett europeiskt skyddsavtal som förstärker
fladdermusskyddet och kräver hänsyn vid födosökslokaler och flyttleder såväl som
reproduktionsområden. Huvuddelen av alla fladdermöss som förolyckas gör så under flytten
(Ahlén2003, Johnson et al. 2004, Dürr & Bach 2004). Ett problem som också uppstår är att
insekter attraheras till kraftverken vilket i sin tur attraherar fladdermössen.
Området detaljgranskades i samband med den linjetaxering som gjordes för fåglar under juni
2012. Under den inventeringen framgick att området klart domineras av produktionsskog.
Hålträd existerar bara i en begränsad omfattning och inga stenformationer som tycks mer
lämpliga för yngelkolonier har hittats.
De flesta fladdermusarter har sin utbredning söder om Dalälven i Sverige (Ahlén 2011) med
undantag från att några arter som Större fladdermus vilken även finns längre norrut längs
kusten. Under de senaste åren har inventeringar av fladdermöss gjorts i flera liknande
skogsområden i Dalarnas och Gävleborgs län i samband med ansökningar om
vindkraftparker. Det gäller Tönsen (JPfågelvind); Lingbo (Gerell), Svartnäs (Gerell) och
Annefors (Grouseexpeditions). Alla dessa studier kom fram till att fladdermusfaunan som
förväntat var mycket begränsad och att endast våra vanligaste arter förekom i låga antal. Mot
bakgrund av den biotopstudie som gjorts och stärkt av de närliggande resultaten görs
bedömningen att området i sin helhet kan klassas som kategori 3 som innebär att en
fältinventering med ultraljudsdetektorer ej är nödvändig Se bilaga 7 för beskrivning av klasser
samt för fladdermusrapporten i sin helhet.
132
Etableringens påverkan
De fladdermöss som finns i området kommer oftast ha sina boplatser i mänskliga
konstruktioner såsom gamla tegeltak och jordkällare vilka redan får en skyddszon mot
bakgrund av buller. Mycket få byggnader finns inom själva ansökningsområdet. Den enda
rödlistade art som förekommer på dessa breddgrader är Fransfladdermus, men den mycket
låga andelen äldre skog med stående död ved gör sannolikheten låg. Arten noterades ej heller
vid någon av de andra undersökningarna. Fransfladdermus har dessutom ett beteende som
gör att den hittills aldrig har hittats förolyckad vid ett vindkraftverk (NVV:6467 107-108) då
den jagar lågt och inte kommer i närheten av rotorer.
Mot bakgrund av detta ser Grouseexpeditions ingen konflikt mellan EUROBAT antagandena
och en etablering av vindkraft då den påverkan en etablering kan ha på de vanliga
förekommande arterna inte kommer kunna påverka den lokala, regionala och nationella
populationsnivån.
Effekter
Eftersom området är artfattigt och individfattigt för regionen kan man därför inte förvänta sig
att bevarandestatusen för någon art påverkas väsentligt av en vindkraftsetablering.
Effekterna på den lokala fladdermusfaunan till följd av uppförandet av de planerade
vindkraftverken bedöms vara försumbara i relation till övriga mortalitetsfaktorer.
Försiktighetsåtgärder
Stora delar av ansökningsområdet utgörs av triviala barrskogsmarker och hyggen, och det är
främst där som vindkraftverk kommer att sättas upp. De för fladdermus mer värdefulla
miljöerna kommer inte att bli föremål för att sätta upp vindkraftverk, varför inga
försiktighetsåtgärder bedöms krävas.
Bedömning av konsekvenser
Grouseexpeditions ser ingen konflikt mellan EUROBATs skyddsavtal och en etablering av
vindkraft då den påverkan en etablering kan ha på de vanliga förekommande arterna inte
kommer kunna påverka den nationella populationsnivån. Bergvik delar den bedömningen.
Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna för fladdermusfaunan i området
är ringa.
133
6.13 Vattenlevande djur
Flodpärlmussla
Nuläge
Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) tillhör klassen musslor och är fridlyst och
utrotningshotad. Den lever i klara, rinnande vatten på bottnar av sand, grus eller sten. Stora
populationer hittas endast i Kanada, nordvästra Ryssland och i nordöstra Skandinavien.
I Mellaneuropa har populationen av flodpärlmusslor minskat med 95 procent.
Flodpärlmusslan betecknas av IUCN (Internationella naturvårdsunionen) som ”akut hotad”
(endangered).
Flodpärlmussla har öring eller lax som värd för sina parasitiska larver. Sötvattensfiskar är
generellt också en hotad djurgrupp, och speciellt laxfiskarna där över hälften av arterna är
rödlistade. En försämrad sötvattenmiljö drabbar därför musslorna både direkt och indirekt i
och med att värdfisken missgynnas
I Skandinavien finns i dag många av världens återstående populationer av flodpärlmussla.
Skandinavien, framför allt Norge och Sverige, har ett stort ansvar för flodpärlmusslan i och
med att minst två tredjedelar av de kända populationerna finns här.
(Världsnaturfonden WWF – restaurering av flodpärlmusselvatten).
Kartan nedan visar var länsstyrelsen har genomfört undersökningar av flodpärlmussla samt
vilka förekomster de känner till.
Figur 65. Bestånd av flodpärlmussla i regionen
134
Endast stora musslor har identifierats i de inventeringarna som är utförda. Det finns även
platser där man hittade musslor på 90-talet, men inte i den senare inventeringen 2006-2007.
Etableringens påverkan
En klassificering av flodpärlmusselbeståndets status baseras på antalet musslor i populationen
samt andelen av populationen som består av unga individer. Indelningen baseras på en
uppdelning av skandinaviska musselbeståndet utifrån längdfördelningen där 2 centimeter
ungefär motsvarar en ålder på 10 år och 5 centimeter en ålder på 20 år. Andelen unga musslor
(<5 cm) bör vara minst 20 procent för att en population skall anses livskraftig.
(Världsnaturfonden WWF – restaurering av flodpärlmusselvatten).
Figur 66. Flodpärlmusslor i närheten av ansökningsområdet
135
Kartan ovan visar Hälsingeskogens ansökningsområde i förhållande till musselfynd. Inom
ansökningsområde gjordes musselfynd på 90-talet, men inte i den kompletterande
inventeringen 2006-2007. Prickar syftar till inventeringen på 90-talet och trianglar 2000-talets
fynd.
Hotfaktorer mot flodpärlmusslan kan sammanfattas med följande punkter:

Avsaknad av lämpliga substrat. Kanalisering, rensningar, vattenreglering och
extremflöden på grund av ett utdikat landskap medför att finare sediment, som sand
och grus, spolats bort eller grävts undan.

Syrebrist och låg vattengenomströmning i substratet, på grund av för stor tillförsel av
inorganiskt och organiskt material, gör det till en dålig miljö för unga musslor.

Avsaknad av lämplig värdfisk för mussellarverna på grund av fragmentering av
vattensystemen, låg habitatdiversitet och utsättningar.

Dålig vattenkvalitet på grund av försurning, eutrofiering, grumlingar och direkta
giftutsläpp.

Konkurrenter och predatorer kan möjligen vara ett hot.

Pärlfiske var förr ett hot men bedöms i dag inte ha någon negativ påverkan.
(Världsnaturfonden WWF – restaurering av flodpärlmusselvatten).
Eftersom inga små musslor hittats i eller i kring ansökningsområdet är flodpärlmusslan
förmodligen inte livskraftig utan i utdöende enligt klassificeringen ovan.
Effekter
Effekter som kan uppstå efter framförallt de hotfaktorer som beskrivs i avsnittet ovan är
ändrade förutsättningar för flodpärlmusslans habitat. Påverkan på och ändrad vattenregim kan
leda till effekter med ändrad vattenbalans såsom fördämningar eller minskat vattenflöde vilket
ändrar livsvillkoren och gör att musslorna inte längre överlever i området.
Redan i nuläget är dock flodpärlmusslan troligen i utdöende pga de listade faktorerna så
vindkraftparkens påverkan är av liten betydelse.
Försiktighetsåtgärder
De hydrologiska hänsyn som tas för att t ex undvika grumling och vandringshinder är också
de riktiga när det gäller att undvika att öka problemen för flodpärlmusslan, se avsnitt 6.9.
I naturinventeringen har uppgifter från artdatabanken hämtats rörande flodpärlmusslan och
området där musslorna finns enligt uppgift har fått den högsta klassningen, 1, vilket innebär
att området undantas från placering. Det gäller bäcken från Västskogtjärnen till Kölsjön där
man vid inventeringen 1996-1997 nära ansökningsområdets gräns fann musslor. Dock endast
stora. Området runt bäcken har klassats som naturvärde klass 1 se karta i bilaga 1.10. VästSkogtjärnen har strandskydd och bäckarna uppströms Väst-Skogtjärnen omges huvudsakligen
av områden med högre naturvärden d.v.s. där vindkraftverk inte uppförs. Vid övergång av den
136
aktuella bäcken får särskild försiktighet iakttas för det fall att den aktuella vägen behöver
breddas.
Bedömning av konsekvenser
En livskraftig population har en stor andel små musslor, vilket man inte hittat alls i eller kring
ansökningsområdet. Dessutom har man i senare inventeringar kunna konstatera att platser där
man tidigare funnit musslor inte längre hittar dem, vilket tyder på att populationen i området
är utdöende.
Försiktighetsåtgärder kommer dock att genomföras, enligt ovan, och den sammantagna
bedömningen är därför att konsekvenserna för flodpärlmusslorna i området är ringa.
Fiskar
Nuläge
I och runt ansökningsområdet finns sjöar, tjärnar och vattendrag. I dessa vatten lever det
naturliga beståndet av fisk. Det är framför allt abborre, gädda och mört som finns i dessa
vatten. I Häsbosjön nordost om ansökningsområde sker utsättning av öring. Småöring kan
även förekomma i mindre bäckar och vattendrag.
Etableringens påverkan
Etableringens påverkan på fisken kan uppkomma under byggnationen av vindkraftparken.
Under denna period kan åtgärder behöva vidtas för att ändra och påverka vattenregimen i
området. Exempel är att att nya trummor kan behöva anläggas då ny väg ska etableras.
Effekter
Effekter som kan uppstå efter påverkan såsom grumling av vatten är ändrade förutsättningar
för djurlivet. Påverkan på och ändrad vattenregim kan leda till effekter med ändrad
vattenbalans såsom fördämningar eller minskat vattenflöde vilket ändrar livsvillkoren för
flora och fauna. Effekten av utsläpp av farliga ämnen kan bli giftverkan för växt- och
djurlivet.
Försiktighetsåtgärder
För vattenlevande djur så avser Bergvik, att för att undvika ytterligare fragmentering av
området, vilket kan påverka vissa arter, att i så stor omfattning som möjligt nyttja befintligt
vägsystem i aktuellt område.
Vid breddning och justering av befintliga vägar kommer funktion och kapacitet på
vattengenomföringar att bibehållas. Vid passage av vattendrag kommer i möjligaste mån
grumling att undvikas. Trummor kommer att utformas så att de inte utgör vandringshinder.
Försiktighetsmått kommer att vidtas i hydrologiskt känsliga områden. Se vidare avsnitt 6. 9.
Särskild anmälan om vattenverksamhet kommer att inlämnas till Länsstyrelsen för t ex de
vägar, där det i detaljprojekteringen, visar sig komma behöva anläggas vägtrummor.
137
Vid anläggande av fundament i närheten av vattenområden, bäckar mm samt under drift och
avveckling av parken kommer risken för spill av bränsle, hydrauloljor och liknande att
minimeras t ex genom att, där så är möjligt, ställa krav på entreprenörers maskinpark samt
anvisa särskilda platser för uppställning och eventuell bränslehantering inom området.
Bedömning av konsekvenser
Försiktighetsåtgärder kommer att genomföras, enligt ovan, och den sammantagna
bedömningen är därför att konsekvenserna för vattenlevande djur i området är ringa.
6.14 Landlevande djur
Nuläge
Utöver fågel, fladdermöss och vattenlevande djur, som beskrivits ovan, finns det inom
ansökningsområdet övrig fauna vanlig för denna typ av skogsmark t ex älg, björn och varg.
Etableringens påverkan
I Naturvårdsverkets syntesrapport Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur
(NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6499) så har tillgängliga kunskaper och erfarenheter
av vindkraftverkens effekter på landlevande däggdjur sammanställts (såväl vilda som
domesticerade djurgrupper). Litteraturen inom området är mycket begränsad, så i rapporten
har de även försökt dra lärdomar från närliggande fält, såsom störningar från buller,
byggarbete, trafik, jakt och friluftsliv samt effekter av habitatförändringar.
Sammanfattningsvis visar rapporten att:
• Även om kunskapsunderlaget generellt är tunt visar sammanställningen att det inte kan
uteslutas att landlevande däggdjur, främst stora rovdjur samt klövvilt och tamren, kan
påverkas på olika sätt av vindkraftsutbyggnad.
• För de större viltarterna samt tamren torde påverkan från vindkraft främst bero på nätet av
tillfartsvägar till vindkraftverken. Den främsta faktorn är troligen tillgängliggörandet för
friluftsliv, jakt och nöjestrafik. Det är väl känt att störningar från sådan mänsklig aktivitet kan
påverka älg, hjort, tamren samt stora rovdjur, och i praktiken leda till en habitatförlust.
• Vindkraftsutbyggnad förväntas åtminstone i skogslandskapet ske i mer avlägsna, höglänta,
idag väglösa områden. Sådana områden kan utgöra refugier för bl.a. stora rovdjur, eller vara
viktiga betesmarker för klövdjur. På det viset kan exempelvis nya vägar in i dessa områden
komma att få effekter på populationsnivån för dessa arter.
• Däremot innebär de habitatförändringar, som tillfartsvägarna leder till, inte nödvändigtvis
något problem för de större däggdjursarterna. Istället borde öppna marker, nya kantzoner och
vägkanter kunna gynna många viltarter. Öppna marker och bryn skapar nytt bete, vägarna kan
underlätta för djuren att röra sig i landskapet eller för att undkomma insekter.
138
• Ett fåtal tillgängliga studier på bl.a. klövvilt, ren och stora rovdjur under konstruktionsfasen
antyder att dessa djur då tillfälligt kan undvika vindparker. Det finns dock inte tillräckliga
data för några säkra slutsatser om detta.
• Buller från vindkraftverk kan teoretiskt störa djurens kommunikation, och även synintryck
(inklusive reflexer, skuggor och belysning) kan upplevas störande eller stressande för såväl
vilt som tamdjur. De få studier som finns pekar dock på avsaknad av sådana effekter, eller
snabb tillvänjning till störningen, och därmed en begränsad inverkan.
• Djur kan även vänja sig vid de övriga störningar som vindkraften innebär. Exempelvis
verkar både tamren och vildren kunna stanna kvar i områden trots mänsklig närvaro,
åtminstone när inga alternativa områden finns att tillgå. Förmågan till tillvänjning varierar
dock med art, kön, ålder, individ, tid på året, typ av störning, och hur frekventa och
förutsägbara störningarna är, så sammantaget är tillvänjning inget som man kan förutsätta
inträffar.
• Det kan finnas skillnader i hur störningseffekter gör sig gällande, beroende på landskap och
pågående markanvändning. I redan störningsutsatta områden, såsom de flesta
jordbrukslandskap, påverkar en vindkraftsetablering kanske inte de förekommande arterna i
lika hög omfattning som den skulle göra i mer glesbefolkade skogs- eller fjällandskap.
• Effekterna kan också bero på vindparkens storlek. Vid utbyggnad av större vindparker kan
även små och lokala effekter där summera ihop till betydande effekter, med konsekvenser på
populationsnivån.
• Sammanställningen tydliggör de stora kunskapsbristerna på området, och visar på behovet
av såväl forskning som effektiv miljöuppföljning. Av särskilt stort behov är att studera
effekter av buller och synintryck från själva verken. Det behövs också studier av
lokaliseringen av ny vindkraft i förhållande till områden av särskilt värde för klövdjur och
stora rovdjur. Det är viktigt att de eventuella kumulativa effekterna av vindkraften beaktas,
eftersom det är dessa som kan leda till konsekvenser på populationsnivån, och därmed vara
det mest relevanta ur ett naturvårdsperspektiv. naturvårdsperspektiv.
De erfarenheter från existerande vindkraftparker Bergvik tagit del av, främst från de som
jagar inom parkerna, är att efter byggperioden har ingen påverkan skett.
Effekter
Med reservation för kunskapsbrister vad gäller påverkan på landlevande djur så kommer
effekten av uppförande av vindkraftparken främst vid byggskedet då anläggning och
byggnation av fundament, vindkraftverk och nya vägar sker, samt motsvarande under
avvecklingsskedet. Påverkan på naturvärden ger påverkan på den biologiska mångfalden om
livsmiljöer ändras eller försvinner. Det kan i förlängningen leda till att arter försvinner från
området.
Försiktighetsåtgärder
Ev. negativa effekter (inte belagda enl rapporten refererad ovan) på landlevande däggdjur t ex
under kalvningssäsong begränsas genom att stora delar av området har avsatts som
restriktioner där inga vindkraftverk byggs. Byggaktiviteterna pågår inte över hela området
139
samtidigt och det finns stor arealer av omgivande skog direkt utanför ansökningsområdet,
Någon begränsning av byggaktiviteter till vissa delar av året anses därför inte behövas.
I övrigt föreslås inga specifika skyddsåtgärder under uppbyggnad, drift och avveckling av
parken vad gäller övrig fauna.
Bedömning av konsekvenser
Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna för djurlivet är ringa. Effekten
på djurlivet kommer främst vid byggskedet och avvecklingsskedet.
6.15 Kulturmiljö
Nuläge
Arkeologicentrum genomförde under senhösten år 2012 en kulturmiljöutredning inklusive
frivillig arkeologisk utredning (steg 1) i samrådsområde 1. En kompletterande fältinventering
skedde också i april år 2013, på grund av förändringar i områdesavgränsningen.
Utredningen har omfattat byråinventering och fältinventering. Därutöver har platsbesök gjorts
i utvalda kulturmiljöer utanför Ansökningsområdet men inom vindparkens influensområde.
Topografin i utredningsområdet är varierad med stora höjdskillnader och ligger med god
marginal över högsta kustlinjen. Markslaget är skogsmark. Den avbryts dock av tomtmark
kring befintlig bebyggelse utanför ansökningsområdet, och av igenväxande inägomark kring
de bebyggelselämningarna inom ansökningsområdet som haft fast bosättning och odlingar.
Skogen utgör produktionsskog i olika åldersklasser. Området används även för rekreation och
jakt. Utredningsområdet genomkorsas av ett väl utbyggt nät av stigar och skogsbilvägar. Det
finns också flera äldre färdvägar och vandringsleder i utredningsområdet, t.ex.
Gruvbergsleden.
Före denna utredning fanns det, i det sammanlagt 2807 hektar stora Ansökningsområdet, 4
stycken registrerade kulturhistoriska lämningar och därutöver några lämningar i
Skogsstyrelsens databas Skogens källa. De kända lämningarna utgjordes antingen av
kolningsanläggningar eller av husgrunder, vanligen efter timmerkojor. Efter denna utredning
finns nu totalt 116 registrerade kulturminnen i Ansökningsområdet, då inventeringen
inkluderar, noterat de objekt som tidigare är registrerade av Riksantikvariatämbetet.
Av dessa 116 bedöms 45 som fast fornlämning, en som bevakningsobjekt (behandlas som fast
fornlämning), 68 är övriga kulturhistoriska lämningar och två har den antikvariska
bedömningen uppgift om. De senare utgör timmerkojor som redovisats som byggnad på
ekonomiska kartan år 1955 men inte gått att återfinna i fält.
Lämningstyperna är överlag få, se tabell nedan, och härrör från senare tider. De avspeglar ett
sentida utmarksbruk i närområdet till en bruksmiljö.
Högst kulturvärde får de fasta fornlämningarna och bebyggelselämningar såsom
lägenhetsbebyggelse och gårdstomt anses ha. Ett märkligt förhållande i utredningsområdet är
de många liggmilebottnarna, som enligt praxis bedöms som fast fornlämning. I detta
140
utredningsområde är liggmilebottnarna i alla avseenden utom uppbyggnaden helt jämförbara
med områdets resmilebottnar, som utgör övrig kulturhistorisk lämning. Utan
fornlämningsstatus men med visst bevarandevärde är också lämningar efter kojmiljöer med
hus- och uthusgrunder. Lägst kulturvärde har ensamliggande kolbottnar och uthusgrunder
Tabell 11. Tabell Resultat av arkeologisk utredning steg 1, lämningstyper samt funna antal
Lämningstyp
Kolningsanläggning
Område med
skogsbrukslämningar
Husgrund, historisk tid
Fossil åker
Lägenhetsbebyggelse
Brunn/kallkälla
Dammvall
Område med fossil åkermark
By- /gårdstomt
Röjningsröse
Summa
Antal
56
34
Antikvarisk bedömning
Fast fornlämning
Bevakningsobjekt
Övrig kulturhistorisk lämning
Uppgift om
Summa
Antal
45
1
68
2
116
13
3
3
2
2
1
1
1
116
Ett antal timrade skogskojor finns på äldre kartor över ansökningsområdet. Av dem har
flertalet återfunnits i fält i form av husgrunder, men några gick inte att lokalisera. De senare
har registrerats med den antikvariska bedömningen uppgift om och får anses sakna både
vetenskapligt och pedagogiskt värde.
Inom vindparkens influensområde finns flera kulturvärden. De återfinns samtliga på stora till
mycket stora avstånd från den planerade vindkraftparken. Bara i fem fall är avståndet från
ansökningsområdet mindre än fem kilometer och understiger inte i något fall 2,2 km. De mest
närliggande kulturmiljöerna är Svabensverks kyrka samt de fyra riksintresseområdena
Brattskuruvallen–Skålsjön, Grejsans fäbodar och Björnås. Synlighet på stort avstånd utgör en
obetydlig kulturmiljöpåverkan, som ytterligare reduceras av områdets topografi och
beskogning. Vindkraftparkens påverkan på de aktuella kulturmiljöerna bedöms därför såsom
ringa. Vindkraftverk synliga på mer än 2,2 kilometers avstånd innebär inte någon påtaglig
skada på kyrkomiljön eller de berörda riksintresseområdena.
RAÄ (Riksantikvarieämbetet) har explicit meddelat att vetenskapligt värde är en viktigare
värderingsgrund än pedagogiskt (RAÄ dnr 320-3874-2002). En konsekvens av detta är, att
visuell påverkan är av mindre betydelse än fysisk påverkan. Därför är det viktigast att
förebygga fysiska skador på lämningar.
141
Etableringens påverkan
I kartan nedan redovisas de lämningar som påträffats i inventeringen. Då inventeringen även
inkluderat de av RAÄ noterade.
Effekter
Fornminnen skyddas av kulturminneslagen (KML). Alla fasta fornlämningar är lagskyddade
och får inte skadas, även sådana som ännu inte har upptäckts. Ett skyddsområde runt
fornlämningar har samma lagskydd.
Utmarksområden av det aktuella slaget är enligt Arkeologicentrum (och Bergvik) att föredra
för vindkraftsutbyggnad framför starkt kulturpräglade landskap, t.ex. öppna odlingslandskap
med koncentrerad bebyggelse och fornlämningsmiljöer. Någon negativ kulturmiljöpåverkan
uppkommer i normalfallet inte i en sådan utmarksmiljö, eftersom ingrepp i lämningar och
kulturmiljöer ofta kan förebyggas redan i projekteringsskedet. Lämningar och miljöer är
också ofta av ett sådant slag att de inte är känsliga för visuell påverkan.
Objekten inom ansökningsområdet visas de inte på kartan.
142
Figur 67. Resultat av kulturmiljöutredningen
143
Om ingrepp i fornlämningar och fornlämningsområden inte kan undvikas kommer åtgärden
tillståndsprövas enligt KML 2 kap. 13 § hos Länsstyrelsens kulturmiljöenhet.
Ingrepp i fasta fornlämningar och fornlämningsområden kommer så långt möjligt är att
undviks. För att försäkra sig om att fasta fornlämningar inte kommer till skada under
byggnation kommer de märkas ut i fält.
Vindkraftsutbyggnad omfattar i normalfallet endast små markingrepp för t.ex. nya
tillfartsvägar, fundament och kranplatser. Om inga markingrepp sker i känsliga områden är
utredningsgrävning inte nödvändig. På grund av de förväntade markingreppens ringa
omfattning motiveras detta ställningstagande av de kända lämningarnas art och karaktär,
terrängförhållandena i utredningsområdet och områdets kulturhistoria som den framgår i de
olika källmaterialen och i resultaten av denna arkeologiska utredning steg 1.
Försiktighetsåtgärder
Vid vindkraftprojekteringen kommer Bergvik att ta hänsyn till inventeringsresultatet så att de
mest skyddsvärda objekten t.ex. fornminnen skyddas helt. Inga vindkraftverk kommer att
placeras där det finns ett fornminne och inga nya vägar kommer att dras på sådana platser
heller. Vad gäller övriga kulturminnen, t ex rester av vanliga kolmilor (resmilor), kommer
man att så vitt möjligt är undvika dem. Fysiska ingrepp i fornlämningar och dess närområden
undviks i möjligaste mån. Se vidare avsnitt 4.4 och ansökan vad gäller de åtaganden Bergvik
Skog gör.
I samband med byggnation markeras och avgränsas ett område runt närliggande
fornlämningar så att dessa inte ska skadas till exempel genom körskador.
Om det inte kan undvikas att beröra fast fornlämning kommer en förundersökning att utföras
och särskilt tillstånd enligt kulturminneslagen att sökas.
Vid anläggande av fundament, montageplatser, vägar och kabel samt uppställningsplatser
kommer om en fornlämning påträffas arbetena att avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsen.
Bedömning av konsekvenser
Inget tyder på att det finns eller kan framkomma kulturvärden som omöjliggör en
vindkraftsutbyggnad i ansökningsområdet. Denna slutsats dras efter de inventeringar som
gjorts i Ansökningsområdet.
Bergvik bedömer att vindkraftparken sannolikt inte kommer att påverka någon eller mycket få
fornlämningar negativt. En positiv konsekvens av de inventeringar som gjorts (och de
utredningsutgrävningar som kan komma att göras) är att de har ökat kännedomen om
områdets kulturminnen på ett sätt som knappats aldrig annars hade skett.
Den sammantagna bedömningen är att påverkan på kulturmiljön är ringa.
Restriktioner görs angående fasta fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar
kommer endast beröras i ringa utsträckning.
144
6.16 Försvarsintressen och radio/länkstråk
Nuläge
Vid förfrågan till Post- och Telestyrelsen (PTS) framkom att Telia Sonera Sverige AB, Net
4Mobility HB, Quadracom Wireless AB samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
(MSB) kan ha radiolänkar inom området. Dessutom meddelade PTS att tre operatörer har
frekvenstillstånd för användning av radiolänk över hela landet: TeliaSonera AB, Hi3G Access
AB samt Net4Mobility.
Förfrågan avseende radiolänkar har skickats till samtliga de sju operatörer och samtliga har
svarat.




Hi3G Access har inga länkstråk inom ansökningsområdet.
Quadracom Wireless har inga länkstråk inom ansökningsområdet.
Telenor har inga länkstråk inom ansökningsområdet.
MSB har länkar norr om området, från Långtjärnsberget, åt öster till mast på
Gruvberget, Bollnäs kommun. Den andra går från Långtjärnsberget åt NV till mast på
Gymåsberget, Våxna. Från centrum på vindkraftverket till länkstråken vill operatören
ha ett avstånd om minst 120 meter.
 Net4Mobility har svarat att Telenor och Tele2 svarar på deras förfrågningar och
förfrågningarna har därför skickats vidare dit.
 Tele2 har radiolänkar inom området. Operatören kräver en fri gata på 300 m (150 m
på var sida om stråket). För radiomast krävs en fri cirkel på 300 m i radie kring siten.
 TeliaSonera har länkstråk norr om området. En frizon om 100 m på var sida om
länkstråket krävs samt ca 350 m runt antennbäraren.
Totalförsvaret har också svarat på en remissförfrågan i ett tidigt skede i projektet och planerna
för vindkraftparken kunde utformas utefter detta svar. Utefter det svaret uppskattar Bergvik
att 27 % av nuvarande ansökningsområde faller bort som möjligt område för placering av
vindkraftverk. Restriktionen redovisas inte på några kartor av sekretesskäl och den exakta
utbredningen är inte känd av Bergvik. Ny remissförfrågan har skickats för att säkerställa
Exempellayouten. Då placeringarna av verk är bestämda så kommer försvaret åter att höras.
145
Figur 68. Karta över länkstråk i och kring ansökningsområdet
Etableringens påverkan
Vindkraftverkens placeringar kommer att anpassas till de länk- och signalstråk som finns
inom ansökningsområdet, varför etableringen inte kommer att medföra någon påverkan.
Kontakt kommer även att tas med radiolänkoperatörerrna för att se om den buffert som
rekommenderas från respektive länk nu eller i framtiden går att minska med anledning av ny
teknik eller via överenskommelse.
146
Effekt
Störningar i signaler och därmed störningar på annan verksamhet är den påverkan som
vindkraftverken kan orsaka.
Försiktighetsåtgärder
Om inget annat avtalas med berörd operatör så kommer inga vindkraftverk att placeras inom
den skyddszon som angetts för respektive remissvar.
Vad gäller totalförsvaret så kommer ett positivt remissvar att krävas på slutliga placeringar av
vindkraftverk innan uppförande av verk blir aktuellt. För de åtaganden Bergvik gör se
ansökan.
Konsekvenser
Den sammantagna bedömningen är att påverkan på länkstråk samt försvarsintressen är
ringa. Hänsyn kommer att tas till länkar inom ansökningsområdet samt till
försvarsintresset t ex genom samråd inför utformning av slutlig layout.
6.17 Säkerhet
Nuläge
Att vistas i en skogspeciellt när det blåser innebär alltid en risk – för t ex nedfallande träd,
rotvältor och grenar.
Etableringens påverkan
Vad gäller säkerhetsrisker direkt kopplat till vindkraftverken så är den risk som är mest
relevant att diskutera så kallade iskast. Is kan under vissa väderleksförhållanden byggas upp
på rotorns blad för att senare lossna och kastas ut från vindkraftverket. Även delar som
lossnar från vindkraftverket kan ses som en risk.
Det finns även en liten risk för oljeutsläpp. Vindkraftverken innehåller förhållandevis små
mängder olja. Under drift används främst smörjmedel (oljor och fetter) och i vissa fall
hydrauloljor. Som exempel kan nämnas att ett 2-3 MW verk, beroende på tillverkare, kan ha
cirka 650 liter olja i växellådan och cirka 225 liter hydraulolja. Andra kemikalier som används
är smörjfetter och glykol. Vindkraftverkets transformator som antingen placeras i vindkraftverket eller i en egen transformatorkiosk utanför verket kan innehålla cirka 1 000 liter olja.
Den största säkerhetsrisken är dock för personal under byggfas i samband med bygg- och
anläggningsentreprenad, i samband med transporter och i samband med servicearbeten under
driften.
Riskerna för att någon som vistas i området ska drabbas av personskador är små.
Förutsättningar för att isbeläggning ska ske är att temperaturen är lägre än +2ºC och luften är
147
fuktig, såsom dis, dimma eller nederbörd. Enligt25 sker nedisning i denna del av Sverige under
2-7 dagar per år. Andra erfarenheter ger dock längre tider per år.
I de fall där vindkraftverk har havererat och delar lossnat från verket har det skett i samband
med mycket höga vindstyrkor, och då finns en allmän fara att vistas i skogen. Bristande
underhåll och service kan också vara en bidragande orsak.
Enligt26 kan man beräkna att en person som står på ett avstånd av 150 m från ett vindkraftverk
löper en risk som är 1*10-6 per år att träffas av ett kastat föremål från ett vindkraftverk.
Personen får alltså stå där i storleksordningen 1 000 000 år för att statistiskt sannolikt träffas
av ett kastat föremål. För att sätta detta i ett sammanhang kan man jämföra med bilåkning:
Dödsfallsrisken med personbilar i Sverige var 2008 cirka 5*10-9 per färdad kilometer. En
bilresa på 20 mil innebär alltså en risk som, statistiskt sett, är jämförbar med att under en
miljon år befinna sig vid ett vindkraftverk. Denna beräkning är från Nederländerna där inte
iskast förekommer.
Det förs inte någon officiell statistik över skador och olyckor vid vindkraftverk men risken för
personskada vid en trafikolycka på väg till verket är sannolikt mycket större än att träffas av
något föremål eller is som faller från verket.
Effekt
Riskerna som nämns ovan som iskast, nedfallande delar samt personskador i samband med
arbete och service med vindkraftverken och kringutrustning kan innebära personskador.
Oljespill från vindkraftverken, fordon under byggentreprenad eller från servicefordon kan
innebära miljöskada.
Försiktighetsåtgärder
Under byggfasen kommer de delar där byggnation pågår att spärras av som byggarbetsplats.
Avspärrningen sker förmodligen med vägbommar och anslag på lämpliga ställen.
Byggherren ansvarar för att, tillsammans med entreprenörer och leverantörer, upprätta såväl
arbetsmiljöplan som riskbedömningar för de arbetsuppgifter som ingår vid planering,
projektering och vid själva uppförandet av vindkraftparken. Det görs även en plan för att se
vilka åtgärder som krävs för att transporten ska kunna genomföras säkert, t.ex. breddning av
väg, nedtagande av skyltar etc. Servicetekniker som under vindkraftverkens drifttid arbetar
med att kontinuerligt underhålla vindkraftverken, följer arbets- och säkerhetsinstruktioner
som också innehåller riskbedömningar och regler för vilka skyddsåtgärder som ska vidtas vid
varje arbetsmoment. Denna service, enligt tillverkarens instruktioner, bidrar också till att
upprätthålla en säker drift för vindkraftverket, samt att minska risken för att föremål ska
lossna från verken och att verken ska haverera.
Verkens driftspersonal kommer att vara utbildad för att med största säkerhet utföra service
vindkraftverk i drift utifrån den verkstyp som kommer att uppföras.
25
Ronsten, G. (2004) Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat – nedisning, iskast och avisning. Elforsk rapport 04:13]
Braam m fl; (2004) Guidelines on the environmental risk of windturbines in the Netherlands
26
H. Braam m fl; (2004) Guidelines on the environmental risk of windturbines in the Netherlands
148
26
H.
Risker hanteras genom övervakning med olika givare och larmsignaler samt genom
driftsrutiner. Vid höga vindhastigheter känner system av vindhastigheten och verket stoppas
automatiskt.
Det finns uppsamlingsvolymer i de delar i vindkraftverken som innehåller olja. Skulle oljan
komma vidare trots det samlas den i tornets botten eller i transformatorhuset. Skulle olja ändå
läcka ut vidtas relevanta åtgärder för att omhänderta oljan.
Vid ett eventuellt blixtnedslag i vindkraftverken finns ett system installerat för att detta inte
ska orsaka skador på verket eller orsaka skador i omgivningen.
Bedömning av konsekvens
När det gäller drift-, anläggnings- och avvecklingsfas kommer normala skyddsåtgärder att
vidtas för att undvika olyckshändelser.
Genom de försiktighetsåtgärder, den säkerhetsutrustning och de säkerhetsrutiner som nämns
så bedöms planerade åtgärder innebära tillräcklig säkerhet.
Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna för säkerheten är ringa.
6.18 Hushållning med naturresurser
Nuläge
Naturresurser utgörs av de råvaror som kan tas ifrån naturen. Ändliga resurser skall nyttjas
försiktigt så att tillgången för framtiden säkerställs. Förnyelsebara resurser skall enligt
miljöbalken nyttjas inom ramen för ekosystemets produktionsförmåga.
De naturresurser som nyttjas inom ansökningsområdet idag bedöms framförallt vara i form av
den trädråvara som hanteras i det aktiva skogsbruket och används för pappers och
massaändamål samt som sågade trävaror. Grot används också som biobränsle. Det sker även
visst nyttjande av den fauna som finns i skogarna via jakt och fiske. Friluftsliv bedrivs även
med bland annat svamp- och bärplockning. Inom området sker idag inget nyttjande av
vindenergi.
Etableringens påverkan
Energi är en resurs som inte kan förstöras, utan bara omvandlas i olika former, varav vissa är
mer användbara än andra. Energikällorna som antingen är förnyelsebara eller ändliga kan
däremot förbrukas. Därför är det viktigt att dessa behandlas effektivt och enligt miljöbalkens
intentioner. Vinden förbrukas inte av vindkraftverken och till skillnad från exempelvis
biobränsle finns ingen konkurrens om energikällan
Vid projekteringen av en vindkraftpark, särskilt vid utredningar om alternativa omfattningar,
måste man väga den globala, nationella och regionala miljönyttan mot den eventuellt lokala
miljöpåverkan. Ju fler verk desto större global nytta men eventuellt utökad lokal påverkan. Ju
glesare verken står d.v.s. ju större område som används vid ett givet antal verk desto större
produktion eftersom parkverkningsgraden går upp. Den bättre produktionen gör att det totalt
sett behövs färre vindkraftverk för en given energiproduktion. Detta innebär en god
149
hushållning med de resurser som krävs för att bygga vindkraftverken. Större områden ger
dock en större lokal påverkan.
Att bygga en stor vindkraftpark istället för tio små leder också enligt Bergvik Skogs
uppfattning till både god hushållning och totalt sett en lägre lokal miljöpåverkan.
Den utformning vindkraftparken fått inom ansökningsområdet är en kompromiss där den mest
energioptimala lösningen fått stå tillbaka för en områdesomfattning som tar mycket stor
hänsyn till den eventuella lokala miljöpåverkan inklusive stor hänsyn till närboende och
övriga synpunkter som kommit fram i samrådet.
Vid byggnationen av vindpark Hälsingeskogen kommer naturresurser i form av ytor inom
ansökningsområdet att tas i anspråk. Ett ökat markutnyttjande vid breddning av en del
befintliga vägar, nyanläggande av vägar, anläggande av fundament och uppställningsytor är
oundvikligt. Vid byggnationen kommer en del naturresurser i form av sten för vägbeläggning
etc samt material för betongtillverkning till fundament att behövas.
Material kommer även att krävas vid tillverkningen av vindkraftverken. De material som
vindkraftverken byggs av består av ändliga resurser, men av sådana slag att de i stort sett går
att återanvända till hundra procent vid en avveckling av vindkraftparken.
Skog kommer att behöva avverkas för att ge plats för vindkraftverk, vägar och permanenta
uppställningsplatser m.m. Dessa ytor, undantas för överskådlig framtid från aktivt skogsbruk.
Därutöver kommer skog att behöva avverkas inför byggnationen av vindkraftsparken för att
bereda plats för montering samt tillfälliga uppställningsplatser m.m. På dessa ytor kan dock
träd planteras efter parkens färdigställande.
Effekter
Effekten av etableringen är att vindenergin kan nyttjas och därmed bidra till större andel
förnybar elproduktion och i förlängningen som en del i klimatförbättrande åtgärder. De
naturresurser som nyttjas idag kan nyttjas även under och efter parkens drifttid,
vindkraftverken kommer att monteras ner och marken återställas när vindparken tas ur bruk.
De negativa konsekvenser för skogsbruket, som uppkommer till följd av arealbortfall för
parkens permanenta anläggningar, bedöms bli små eftersom aktivt skogsbruk kan fortgå i den
övervägande delen av ansökningsområdet. De negativa konsekvenserna balanseras också av
att skogsbruket underlättas genom ökad tillgänglighet.
Genom förstärkning och förbättring av vägnätet bidrar vindkraftsparken till att öka områdets
tillgänglighet.
Försiktighetsåtgärder
Det ligger i verksamhetsutövarens eget intresse att minimera och därigenom hushålla med
dessa naturresurser. När resurser ska användas ska verksamhetsutövaren också söka använda
den för miljön långsiktigt bästa resursen. Exempelvis ska naturgrus undvikas och istället ska
krossat material användas.
Det bör eftersträvas en massbalans inom etableringsområdet genom att befintligt
schaktmaterial återanvänds i största möjligaste mån. Massor som alstras i samband med
schaktning för vägar, fundament och dylikt kommer så långt det är möjligt att användas till
vägar och andra byggnationer inom området.
150
Befintligt vägnät nyttjas där det är möjligt istället för anläggande av nya vägar.
Tillstånd för eventuella nya täkter inom eller utanför området kommer att sökas separat av
verksamhetsutövaren.
Några specifika skyddsåtgärder under drift och avveckling föreslås inte.
Påverkan på hushållning med naturresurser i ansökningsområdet bedöms som positiv då
vindenergin kan nyttjas och därmed bidra till större andel förnybar elproduktion och i
förlängningen som en del i klimatförbättrande åtgärder. De naturresurser som nyttjas idag kan
nyttjas även under och efter parkens drifttid, vindkraftverken kommer att monteras ner och
marken återställas när vindparken tas ur bruk.
Konsekvens
Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna för hushållning med
naturresurser är positiva.
7
MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL
7.1
Jämförelse med miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap MB. I 3 § står bland annat
att kommuner och myndigheter ska iaktta miljökvalitetsnormer vid planering och
planläggning. Exempelvis ska det säkerställas att föreslagna åtgärder i det aktuella projektet
inte medför att miljökvalitetsnormerna överskrids. Normer kan meddelas av regeringen i
förebyggande syfte eller för att åtgärda befintliga miljöproblem, för att de svenska
miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv.
Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer:
• Föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527)
• Olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660)
• Olika parametrar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554)
• Omgivningsbuller (SFS 2004:675)
För vindkraft kan konstateras att den inte bidrar till att miljökvalitetsnormer för luft eller
vatten kommer att överskridas. Tvärtom är det en verksamhet som ger oss möjligheter att
uppfylla miljökvalitetsnormer på andra håll där de idag inte uppfylls, eftersom en mer
förorenande verksamhet som olje- eller kolkraftverk kan ersättas med den renare energikällan
vindkraft.
En viss påverkan på omgivande luft kan uppkomma vid anläggandet och driften av parkerna
genom utsläpp från transporter och arbetsmaskiner. Dessa utsläpp är dock förhållandevis små
och sker inom platser där miljökvalitetsnormerna för luft inte riskerar att överskridas. Det är
därför inte relevant att göra någon närmare kvantifiering i en miljökonsekvensbeskrivning.
151
Vattendragen inom området omfattas inte av Naturvårdsverkets förteckning över fiskevatten
som ska skyddas enligt förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och
musselvatten.
7.2
Jämförelse med miljömål
Nationella miljömål
Riksdagen beslutade 1999 om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige med
utgångspunkt från 15 nationella miljökvalitetsmål, även kallat miljömål. I november 2005
antog riksdagen ett nytt 16:e miljökvalitetsmål, Ett rikt växt- och djurliv (se Tabell 12 för alla
miljömål). Målen beskriver de egenskaper som vår natur och kulturmiljö måste ha för att
samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Det övergripande målet är att till nästa
generation kunna överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Miljömålen
ska vara uppnådda år 2020.
För varje miljömål fanns tidigare ett antal delmål som förtydligade miljökvalitetsmålen. Till
dessa delmål hörde riktlinjer för hur delmålen skulle nås. I april 2012 antog regeringen ett
antal etappmål som ska ersätta tidigare delmål.
Tabell 12. Sveriges 16 nationella miljömål
1
Begränsad klimatpåverkan
2
Frisk luft
3
Bara naturlig försurning
4
Giftfri miljö
5
Skyddande ozonskikt
6
Säker strålmiljö
7
Ingen övergödning
8
Levande sjöar och vattendrag
9
Grundvatten av god kvalitet
10
Hav i balans samt levande kust och skärgård
11
Myllrande våtmarker
12
Levande skogar
13
Ett rikt odlingslandskap
14
Storslagen fjällmiljö
15
God bebyggd miljö
16
Ett rikt växt- och djurliv
Vindkraftsutredningen (1999) konstaterade att vindkraften direkt och indirekt bidrar till att
uppfylla tolv av de då femton nationella miljökvalitetsmålen. För att vindkraften skall vara
förenlig med vissa av miljökvalitetsmålen krävs dock ett hänsynstagande vid val av
lokaliseringsplats och utformningen av vindkraftsanläggningarna (SOU 1999:75).
152
Vindkraft kan bidra till att påverka miljömålen både positivt och negativt. Förutsatt att
vindkraften ersätter elproduktion och fordonsdrift med fossilt bränsle innebär den ett direkt
bidrag till uppfyllande av miljömålen 1, 3 och 7. Vindkraft medför också minskade utsläpp av
föroreningar till luft och därmed också minskad deponering av luftburna föroreningar till
mark och vatten och bidrar därmed indirekt till att uppfylla målen 2, 8, 9, 11, 12, 13 och 15.
Negativ påverkan av miljömål är, som tidigare nämnts, beroende av lokaliseringen och
utformningen av vindkraftsanläggningen. Miljömål som bedöms eventuellt skulle kunna
påverkas negativt i det aktuella projektet är främst miljömål 8, 9, 11, 12 och 16. Med hänsyn
till de åtaganden och övriga försiktighetsmått som Bergvik föreslår bedöms emellertid dessa
miljömål inte påverkas negativt. Tre miljömål bedöms inte beröras av vindkraft: 4, 5 och 6.
Nedan beskrivs på vilket sätt den aktuella vindparken Hälsingeskogen påverkar relevanta
regionala (länsvisa) miljömål samt lokala (kommunala) miljömål i den mån de finns.
Regionala miljömål
Som regionala miljömyndigheter har Länsstyrelserna en övergripande och samordnande roll i
miljömålsarbetet. Länsstyrelserna har därmed ansvar för att regionalt anpassa, precisera och
konkretisera alla nationella miljökvalitetsmål förutom målet Levande skogar. Det målet har
Skogsstyrelsen ansvar för.
Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har beslutat om regionala miljömål för sina län. De har i
och med det också ett ansvar för att följa upp och utvärdera de regionala miljömålen och det
regionala miljömålsarbetet. I samverkan med andra myndigheter ska länsstyrelserna och
Skogsstyrelsen ta initiativ till att föreslå åtgärder för att nå målen. Myndigheterna har också
ett ansvar för att rapportera och informera om det regionala miljömålsarbetet.
De regionala beslutade målen under respektive miljökvalitetsmål benämns här
regionaliserade mål, att jämföra med de nationella målen. Många länsstyrelser har dessutom
beslutat om länsegna mål. Det är mål som länen har beslutat om men som inte är en
anpassning av ett nationellt delmål utan på andra sätt bidrar till det nationella
miljökvalitetsmålet.
Länsstyrelsens styrelse i Gävleborgs län antog den 20 april 2007 reviderade regionala
miljömål. Den 15 oktober antog dessutom Länsstyrelsens styrelse det åtgärdsprogram som
ska gälla för miljömålen 2007-2010.
Under våren 2012 beslutade regeringen om preciseringar och etappmål för
miljökvalitetsmålen. Dessa nationella mål och preciseringar arbetar Gävleborgs län också
med. Under hösten 2012 fattade Länsstyrelsen beslut om ett nytt åtgärdsprogram för perioden
2012 – 2020. Programmet bygger på tre huvudstrategier – Att öka andelen förnybar energi,
Effektivisering och hushållning av energi, samt Konsumtion och livsstil.
Miljömålen och åtgärdsprogrammet för Gävleborgs län finns att läsa i sin helhet på
Länsstyrelsens hemsida (http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/miljo-ochklimat/miljomal/gavleborgs-miljomal/Pages/index.aspx).
Enligt Länsstyrelsen i Gävleborgs län är det angeläget att kunna bereda plats för alternativ
energi i form av vindkraftsproduktion. Det är ytterligare utbyggnadstakt för främst
landbaserad vindkraft som behövs för att klara det nya målet, och de nya
riksintresseområdena har den storlek och de kvaliteter som behövs för att klara ett nytt
ambitiösare mål och mer därtill, enligt Länsstyrelsen.
153
Uppförande av vindparken i Hälsingeskogen kan bidra till att detta regionala mål uppfylls.
Vindpark Hälsingeskogen kommer att bidra till måluppfyllelse av det regionala målet att öka
produktionen av förnybar energi med ca 4 TWh fram till 2020.
Den slutgiltiga energiproduktionen i den realiserade parken kan komma att avvika från det
uppgivna, bland annat beroende på vilken turbinleverantör som väljs.
Lokala miljömål
Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har
enligt riksdagens uttalande ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella
miljömålen. Lokala mål, åtgärdsstrategier och kommunal samhällsplanering kan ge ramar och
underlag för miljöarbetet på lokal nivå. Många kommuner har utvecklat lokala miljömål och
strategier.
Ovanåkers kommun har i överenskommelse med Länsstyrelsen för Gävleborgs län beslutat
om att arbeta för uppfyllelse av de regionala miljömålen. Kommunen tog år 2009 beslut om
26 egna lokala miljömål. Det är inget av målen som direkt berör vindkraftparken men ett av
målen är att ta fram en energiplan med en klimatstrategi.
8
SAMMANFATTANDE SLUTSATSER
I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs konsekvenser av den planerade verksamheten enligt
ansökan, samt ett nollalternativ enligt 6 kapitlet 7§ miljöbalken, d.v.s. om verksamheten eller
åtgärden inte kommer till stånd.
En utförlig beskrivning och redovisning av förväntade konsekvenser för miljön och
resurshushållningen redovisas. Mot bakgrund av redogörelsen i denna
miljökonsekvensbeskrivning kan konstateras att den sökta verksamheten kommer att kunna
drivas och etableras och drivas utan någon betydande påverkan på miljön. De konsekvenser
som beskrivs i tabellen nedan är de som kvarstår efter att skadeförebyggande åtgärder
vidtagits. Mot bakgrund av sammanfattningen i tabellen nedan så bedöms påverkan som
positiv, ringa eller liten (se värdeskala kap 6), vilket måste anses godtagbart.
154
Tabell 13. Sammanfattande översikt över anläggningens konsekvenser (stora, måttliga osv.) och
måluppfyllelse gällande miljökvalitetsmålen
.
Samhälls- eller
bevarandeintresse
Bedömda konsekvenser
Utsläpp till luft samt avfall Positiv konsekvens. Under byggnation, drift och
avveckling genererar transporterna till och från
vindkraftparken utsläpp till luft. Dessa utsläpp motsvarar
dock bara en bråkdel av de som genereras av den
fossilbränslebaserade elproduktion vindkraftparken kan
komma att ersätta.
Ljud
Ringa konsekvens. Den sammantagna bedömningen är att
konsekvensen av ljud är ringa då gällande
begränsningsvärde kommer att uppfyllas och få
bostadshus kommer ligga nära begränsningsvärdet.
Skuggor
Ringa konsekvens. Antal skuggtimmar från
vindkraftverken kommer inte att överskrida vad som i
praxis har bestämts som begränsningsvärde.
Elektromagnetiska fält
Ringa konsekvens. Kablarna inom parkens
uppsamlingsnät kommer att ge låga magnetfältsnivåer.
Ljus/Hindermarkering
Ringa konsekvens. Högintensivt blinkande belysning
kommer, om radarbaserat kontrollsystem installeras,
endast att tändas upp då lågt flygande flygplan och
helikoptrar är i närheten.
Landskapsbild
Liten konsekvens. Landskapsanalysens slutsats är att
landskapet bör tåla en etablering. Stora delar av
skogsområdet inom ansökningsområdet innehåller
ordinära landskapsbildsvärden. Med denna bakgrund är
bedömningen är att påverkan på landskapsbilden är liten.
Friluftsliv, fiske, jakt och
turism
Ringa konsekvens. Den sammantagna bedömningen är att
konsekvenserna för friluftslivet, jakten, fisket och
turismen är ringa därför att möjligheterna att bedriva
dessa aktiviteter endast påverkas marginellt.
Naturvärden
Liten konsekvens. Med den försiktighet som kommer att
iakttas är den sammantagna bedömningen att
konsekvenserna för naturvärden i området är liten.
Hydrologi
Ringa konsekvens. Med den försiktighet som kommer att
iakttas är den sammantagna bedömningen att
konsekvenserna för hydrogeologin i området är ringa.
155
Strandskydd
Ringa konsekvens. Vad gäller strandskyddets syfte med
tillgänglighet för bad och rekreation så är de platser där
Bolaget vill utföra åtgärder inom strandskyddade
områden inte viktiga ur ett sådant perspektiv.
Fåglar
Ringa konsekvens. Inga kända häckningar av rödlistade
fåglar med vindkraftproblematik i Ansökningsområdet
Fladdermöss
Ringa konsekvens. Den sammantagna bedömningen är att
konsekvenserna för fladdermusfaunan i området är ringa..
Vattenlevande djur
Ringa konsekvens. Försiktighetsåtgärder kommer att
genomföras och den sammantagna bedömningen är
därför att konsekvenserna för vattenlevande djur i
området är ringa.
Landlevande djur
Ringa konsekvens. Effekten på djurlivet från en
vindkraftpark i området kommer främst vid byggskedet
och avvecklingsskedet. Den sammantagna bedömningen
är att konsekvenserna för djurlivet är ringa.
Kulturmiljö
Ringa konsekvens. Restriktioner görs angående fasta
fornlämningar. Andra kulturhistoriska lämningar kommer
endast beröras i ringa utsträckning.
Försvarsintressen och
radiolänkstråk
Ringa konsekvens. Hänsyn kommer att tas till länkar
inom ansökningsområdet.
Säkerhet och risker
Liten konsekvens. Genom de försiktighetsåtgärder, den
säkerhetsutrustning och de säkerhetsrutiner som nämns så
bedöms planerade åtgärder innebära tillräcklig säkerhet.
Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna
för säkerheten är liten.
Hushållning med
naturresurser
Positiv konsekvens. Den sammantagna bedömningen är
att konsekvenserna för hushållning med naturresurser är
positiva. Produktionen inom ansökningsområdet kommer
att bidra till produktion av förnybar el.
Betydande
Måttlig
Liten
Ringa
156
Positiv