Transcript Bilaga 8 - HS Kraft

Furuby
Vindbrukspark
Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Växjö
kommun
Bilaga 8 - Fladdermusinventering 2014
12 Februari 2015
Samrådsunderlag
Planerade vindkraftverk vid Furuby,
Växjö kommun
En analys av effekterna på fladdermusfaunan
Rapport 2014-09-21
På uppdrag av HS Kraft AB
Inventering av fladdermöss vid Furuby, Växjö kommun
Uppdragstagare:
Naturvårdskonsult Gerell
Tomelillavägen 456-72
275 92 Sjöbo
Tel 0416-151 20
[email protected]
[email protected]
Uppdragsgivare:
HS Kraft AB
Christian Bladh
Kartmaterial:
Fastighetskarta, HS Kraft AB
Friluftskartan ProLantmäteriet
Foto:
Rune GerellNaturvårdskonsult Gerell
Naturvårdskonsult Gerell
Inventering av fladdermöss vid Furuby, Växjö kommun
Naturvårdskonsult Gerell
Planerad vindkraftspark vid Furuby, Växjö kommun
En analys av effekterna på fladdermusfaunan
Sammanfattning
Resultatet av inventeringarna av fladdermöss under vår, sommar (yngelperiod) och
höst (migrationsperiod) inom planeringsområdet för en vindkraftspark vid Furuby visar på en artfattig fladdermusfauna under yngelperioden, endast representerad i stort
sett av två arter, nordfladdermus (Eptesicus nilssonii) och brunlångöra (Plecotus auritus). Under våren och hösten noterades fler arter än under yngelperioden, totalt 6
arter. Rörligheten i fladdermuspopulationerna är då som störst. Bland de arter som
registrerades under vår och höst var den starkt hotade barbastellen. Att döma av tidpunkterna för registreringarna rörde det sig troligtvis om enstaka individer. Barbastellen har ökat markant under 2000-talet i Götaland (Naturvårdskonsult Gerell, opub.
data).
Området i sin helhet utgörs av miljöer som ur fladdermussynpunkt är suboptimala.
Barrskogsplanteringarna erbjuder få potentiella boplatser och det saknas bebyggelse, vilken ofta utnyttjas av fladdermöss. Inga värdefulla fladdermusmiljöer kommer att
påverkas av vindkraftsprojektet. Det finns på landskapsnivå inga markanta ledlinjer
genom flyttande fladdermöss.
Vi bedömer att effekterna till följd av den planerade etableringen av en vindkraftspark
inom det aktuella området är försumbara när det gäller de lokala och de migrerande
fladdermuspopulationerna, inklusive barbastellen.
Inventering av fladdermöss vid Furuby, Växjö kommun
Naturvårdskonsult Gerell
Uppdraget
På uppdrag av HS Kraft AB (kontaktperson: Christian Bladh) har vi gjort en inventering av
fladdermusfaunan inom ett planeringsområde för en vindkraftspark vid Furuby, Växjö kommun (fig. 1).
Figur 1. Planeringsområde (rastrerat område) för etablering av en vindkraftspark vid Furuby, Växjö
kommun. Karta från HS Kraft AB.
Bakgrund
I samband med utbyggnaden av vindkraften i Europa och USA under de senaste decennierna
har man kunnat notera ett ökande antal döda fladdermöss i anslutning till verken (Dürr 2009,
Arnett 2005). För svenskt vidkommande har problemet aktualiserats genom rapporten om att
ett trettiotal döda fladdermöss påträffats under ett vindkraftverk på Gotland i september 1999.
Ett pilotprojekt startades 2002 varvid man besökte 160 landbaserade vindkraftverk, 66 på
Gotland, 39 på Öland, 4 i Blekinge samt 51 i Skåne. Resultatet av undersökningen blev 17
döda fladdermöss, tillhörande 6 olika arter samt 33 fåglar av 17 arter (Ahlén 2002).
Beskrivning av planeringsområdet
Området för den planerade vindkraftsparken är helt skogtäckt. Skogen utgörs av produktionsskog vilket innebär att skogen är brukad och består omväxlande av bestånd med föryngringar
(fig. 2) ungskogar och medelåldrig skog (fig. 3). Mossmarker finns längs Klackabäcken
(omslagsbild)och i den östra delen av planeringsområdet (fig. 4). Bortsett från ett par fritidshus saknas bebyggelse inom planeringsområdet.
Inventering av fladdermöss vid Furuby, Växjö kommun
Naturvårdskonsult Gerell
Figur 2. Hygge inom planeringsområdet för en vindkraftsPark vid Furuby, Växjö kommun.
Figur 3. Medelåldrig skog inom planeringsområdet före
en vindkraftspark vid Furuby, Växjö kommun.
Figur 4. Mossmark i den östra delen av planeringsområdet
för en vindkraftspark vid Furuby, Växjö kommun.
Inventering av fladdermöss vid Furuby, Växjö kommun
Naturvårdskonsult Gerell
Metodik
Inventeringarna utfördes under våren (15-18 maj), under sommaren då fladdermössen har
yngelkolonier (9-12 juli) och under hösten då fladdermössen uppvisar migrationsrörelser (3-6
september).
Vid inventeringen använde vi oss av automatisk registrering av fladdermössens ultraljud med
hjälp av s.k. autoboxar, D500X (Pettersson Elektronik AB), utrustade med ”time expansion”.
Systemet med ”time expansion” innebär att den inkommande ljudsignalen reduceras med avseende på hastighet, i det här fallet 10 ggr. Ljudfilerna lagras på minneskort och analyseras
senare i ljudprogram, i vårt fall BatSound Pro (Pettersson Elektronik AB).
Placeringen av autoboxarna gjordes på basis av våra erfarenheter av hur olika fladdermusarter
rör sig i landskapet och var insekter ansamlas och därmed var man kan förvänta sig störst
fladdermusaktivitet. Autoboxarna var i drift under fladdermössens huvudsakliga aktivitetsperiod under våren 21.00 – 05.00, yngelperioden kl. 22.00 - 04.00 samt under migrationsperioden kl. 21.15 - 05.30.
Inventering utfördes även med handburen ultraljudsdetektor, D240X (Pettersson Elektronik
AB) i 2-3 timmar under den period då fladdermössen är mest aktiva. Potentiellt lämpliga fladdermusmiljöer kring planeringsområdet besöktes. Kontroller gjorde även av mer svårbestämda arter på lokaler inom planeringsområdet.
Skydd
Samtliga fladdermusarter, för närvarande 19 st., fridlystes i Sverige år 1986. Sedan dess har
ytterligare ett skydd tillkommit som omfattar samtliga Europas fladdermöss, nämligen europeiska fladdermusavtalet, ”EUROBATS”. Sverige skrev under avtalet 1992 och det trädde i
kraft 16 januari 1994. Sverige har därigenom förbundit sig att genom inventeringar lokalisera
platser som är viktiga för fladdermössens bevarandestatus samt ta hänsyn till dessa i den fysiska planeringen. Samtliga arter är även upptagna i EU:s art- och habitatdirektiv
(92/43/EEG), bilaga 4, dvs. arter som kräver strikt skydd. Fyra av de svenska arterna är dessutom listade i bilaga 2, där det dessutom krävs att de ingående arterna får ”särskilda bevarandeområden”. Genom Artskyddsförordningen (SFS 2007:845) har en väsentlig del av bestämmelserna i EU:s art- och habitatdirektiv införts i svensk lagstiftning.
Resultat
Antal registreringar är ett mått på flygaktiviteten vid den aktuella autoboxen och anger således
inte antalet individer eftersom en och samma fladdermus under jakten på insekter kan flyga
fram och tillbaka och bli registrerad vid flera tidpunkter.
På grund av att flera av våra fladdermusarter haft diffusa eller felaktiga namn med hänsyn till
utbredning och släktskap har de fått nya svenska namn (Naturvårdskonsult Gerell 2011).
Numreringen av autoboxarna har följt principen att första siffran anger den individuella autoboxens nummer och andra siffran anger inventeringsdag. Exempel: F43 visar placeringen av
autobox nr 4 under den tredje dagens inventering.
Våren
Inventeringen av fladdermöss inom området för etablering av en vindkraftspark vid Furuby
gjordes under perioden 15-18 maj 2014 under goda väderleksbetingelser (tab. 1). Boxplacering, se fig. 5.
Inventering av fladdermöss vid Furuby, Växjö kommun
Naturvårdskonsult Gerell
Tabell 1. Väderleksbetingelserna under perioden 15 -17 maj 2014 inom planeringsområdet för etablering av en vindkraftspark vid Furuby, Växjö kommun.
Datum
Kl.
Temp. °C
Vind m/s
Molnighet %
15.5
21.30
9,5
2S
20
23.30
8,5
2S
20
16.5
21.30
14,1
3S
10
23.30
11,8
3S
10
17.5
21.30
13,7
0
10
23.30
11,1
0
20
Figur 5. Placeringen av autoboxar för inventering av fladdermöss under perioden 15-18 maj 2014
inom planeringsområdet för en vindkraftspark vid Furuby, Växjö kommun. Lantmäteriet.
Resultatet av inventeringarna av fladdermöss under våren inom det aktuella området visar på
en tämligen artrik men individfattig fladdermusfauna (tab. 2). Bland de registrerade arterna
fanns den starkt hotade barbastellen (Barbastella barbastellus) (Gärdenfors 2010) (fig. 6).
Analyser av tidpunkterna för registreringarna under respektive inventeringstillfälle indikerar
att det troligen rörde sig om ett par individer. Det största antalet registreringar gjordes invid
Ekedal. Här rör det sig sannolikt om en individ som under jakten patrullerade en vägsträcka.
Inventering av fladdermöss vid Furuby, Växjö kommun
Naturvårdskonsult Gerell
Tabell 2. Resultat av inventeringarna av fladdermöss under perioden 15 - 18 maj 2014 inom planeringsområdet för vindkraft vid Furuby, Växjö kommun. Angivelserna av lokaler, se fig.5 . Förklaringar:
Nnoc = större brunfladdermus (Nyctalus noctula), Vmur = gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus),
Enil = nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), Ppyg = dvärgpipistrell (Pipistrellus pygmaeus), barbastell
(Barbastella barbastellus) och Paur = brunlångöra (Plecotus auritus).
Datum
15-16
maj
16-17
maj
17-18
maj
Lokal
F11
F21
F31
F41
F51
F61
F12
F22
F32
F42
F52
F62
F13
F23
F33
F43
F53
F63
Nnoc
1
Vmur
1
Enil
19
Ppyg
1
Bbar
10
1
8
19
1
5
2
1
5
1
64
1
13
1
1
Paur
1
2
9
8
1
1
1
1
1
10
2
4
1
1
7
3
1
8
1
1
7
7
3
3
5
9
4
3
Figur 6. Antal registreringar av den starkt hotade barbastellen (Barbastella barbastellus) under våren
(15-18 maj) inom planeringsområdet för en vindkraftspark vid Furuby, Växjö kommun. ©Lantmäteriet.
Inventering av fladdermöss vid Furuby, Växjö kommun
Naturvårdskonsult Gerell
Yngelperioden
Inventeringen av fladdermöss inom planeringsområdet under yngelperioden gjordes under
perioden 9-12 juli 2014 under bra väderleksbetingelser (tab. 3).
Tabell 3. Väderleksbetingelserna under perioden 9 -11 juli 2014 inom planeringsområdet för etablering av en vindkraftspark vid Furuby, Växjö kommun.
Datum
Kl.
Temp. °C
Vind m/s
Molnighet %
9.7
22.00
19,2
4 NO
0
24.00
18,4
3 NO
0
10.7
22.00
18,2
3 NO
0
24.00
17,6
2 NO
0
22.00
14,7
3 NO
70
11.7
24.00
13,1
2 NO
50
Antalet autoboxar uppgick som mest till 10 och området för inventeringen vidgades något i
jämförelse med det under våren (fig. 7).
Figur 7. Placeringen av autoboxar för inventering av fladdermöss under perioden 9 -12 juli 2014 inom
planeringsområdet för en vindkraftspark vid Furuby, Växjö kommun. Lantmäteriet.
Resultatet av inventeringarna under yngelperioden visar på en art- och individfattig fladdermusfauna (tab. 4). Ingen barbastell noterades under perioden.
Inventering av fladdermöss vid Furuby, Växjö kommun
Naturvårdskonsult Gerell
Tabell 4. Resultat av inventeringarna av fladdermöss under perioden 9 - 12 juli 2014 inom planeringsområdet för vindkraft vid Furuby, Växjö kommun. Angivelserna av lokaler, se fig.7 . Förklaringar:Vmur
= gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus), Enil = nordfladdermus (Eptesicus nilssonii) och Paur =
brunlångöra (Plecotus auritus).
Datum Lokal Vmur
Enil
Paur
9-10
F11
2
juli
F21
9
1
F31
F41
3
F51
3
1
F61
4
1
10-11
F12
1
6
juli
F22
3
1
F32
1
17
17
F42
6
4
F52
1
4
F62
5
3
11-12
F13
1
juli
F23
3
F33
10
4
F43
5
1
F53
9
F63
F73
5
4
F83
15
3
F93
24
F103
3
2
Migrationsperioden
Inventeringen av fladdermöss inom planeringsområdet under migrationsperioden gjordes under tiden 3 - 6 september 2014 under goda väderleksbetingelser (tab. 5).
Tabell 5. Väderleksbetingelserna under perioden 3 -5 september 2014 inom planeringsområdet för
etablering av en vindkraftspark vid Furuby, Växjö kommun.
Datum
Kl.
Temp. °C
Vind m/s
Molnighet %
3.9
21.30
12,5
2 SV
0
23.30
10,8
2 SV
0
4.9
21.30
12,2
2 SV
0
23.30
11,3
2 SV
0
21.30
13,5
1 SO
0
5.9
23.30
11,6
1 SO
0
Inventering av fladdermöss vid Furuby, Växjö kommun
Naturvårdskonsult Gerell
Figur 8. Placeringen av autoboxar för inventering av fladdermöss under perioden 3 – 6 september
2014 inom planeringsområdet för en vindkraftspark vid Furuby, Växjö kommun. Lantmäteriet.
Resultatet av inventeringarna under migrationsperioden inom det aktuella området visar på en
artrikare fladdermusfauna jämfört med den som noterades under yngelperioden (tab. 6). Om
man undantar brunlångöra (Plecotus auritus) var antalet registreringar få för övriga arter.
Barbastellen noterades åter igen med enstaka individer inom en stor del av planeringsområdet
(tab. 6).
Resultatet av den mer översiktliga manuella inventeringen under de tre perioderna styrker
resultatet som erhölls från autoboxarna. Inventeringen av kringområdet gav inte information
om ytterligare artförekomster. Inventering av lämpliga lokaler för barbastell, som t ex bymiljöer, gav inget resultat.
Inventering av fladdermöss vid Furuby, Växjö kommun
Naturvårdskonsult Gerell
Tabell 6. Resultat av inventeringarna av fladdermöss under perioden 3 – 6 september 2014 inom
planeringsområdet för vindkraft vid Furuby, Växjö kommun. Angivelserna av lokaler, se fig.x . Förklaringar: Mys/bra = mustaschfladdermus/taigafladdermus (Myotis mystacinus/M.brandtii), Nnoc = större
brunfladdermus (Nyctalus noctula), Enil = nordfladdermus (Eptesicus nilssonii), Ppyg = dvärgpipistrell
(Pipistrellus pygmaeus), barbastell (Barbastella barbastellus) och Paur = brunlångöra (Plecotus auritus).
Datum
3-4
sep
4-5
sep
5-6
sep
Lokal
F11
F21
F31
F41
F51
F61
F12
F22
F32
F42
F52
F62
F13
F23
F33
F43
F53
F63
F73
F83
F93
Mys/bra
Nnoc
Enil
1
1
2
4
1
1
5
1
1
Ppyg
Bbar
7
2
1
3
7
3
2
3
1
1
12
2
2
5
Paur
6
5
14
1
7
1
58
14
3
3
5
2
6
3
5
1
2
16
Analys av effekterna på den lokala och den migrerande fladdermusfaunan till
följd av uppförandet av en vindkraftspark vid Furuby, Växjö kommun
Resultatet av inventeringarna av fladdermöss under vår, sommar (yngelperiod) och höst (migrationsperiod) inom planeringsområdet för en vindkraftspark vid Furuby visar på en artfattig
fladdermusfauna under yngelperioden, endast representerad i stort sett av två arter, nordfladdermus (Eptesicus nilssonii) och brunlångöra. Under våren och hösten noterades fler arter än
under yngelperioden, totalt 6 arter. Rörligheten i fladdermuspopulationerna är då som störst.
Bland de arter som registrerades under vår och höst var den starkt hotade barbastellen. Att
döma av tidpunkterna för registreringarna rörde det sig troligtvis om enstaka individer. Barbastellen har ökat markant under 2000-talet i Götaland (Naturvårdskonsult Gerell, opub.
data).
Området i sin helhet utgörs av miljöer som ur fladdermussynpunkt är suboptimala. Barrskogsplanteringarna erbjuder få potentiella boplatser och det saknas i stort sett bebyggelse,
vilken ofta utnyttjas av fladdermöss. Inga värdefulla fladdermusmiljöer kommer att påverkas
av vindkraftsprojektet. Det finns på landskapsnivå inga markanta ledlinjer genom området för
flyttande fladdermöss.
Vi bedömer att effekterna till följd av den planerade etableringen av en vindkraftspark inom
det aktuella området är försumbara när det gäller de lokala och de migrerande fladdermuspopulationerna, inklusive barbastellen.
Inventering av fladdermöss vid Furuby, Växjö kommun
Naturvårdskonsult Gerell
Referenser
Ahlén, I. 2002. Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. – Fauna och Flora 97 (3):
14-21.
Arnett, E.B. 2005. Relationships between bats and wind turbines in Pennsylvania and West
Virginia: an assessment of bat fatality search, protocols, patterns of fatality, and behavioural interactions with wind turbines. A final report submitted to the Bats and Wind Energy Cooperative. Bat Consevation International. Austin, Texas, USA.
Dürr, T. 2009. Fledermausverluste an Windenergieanlagen. Daten aus der
zentralen Fundkartei der Staatlichen Vogelschutzwarte im Landesumweltamt Brandenburg. E-mail: [email protected].
Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. The 2010 Red List of Swedish
Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Naturvårdskonsult Gerell. 2011. Fladdermöss i Skåne. Rapport nr 2011:9. Länsstyrelsen i
Skåne län.
Inventering av fladdermöss vid Furuby, Växjö kommun
Naturvårdskonsult Gerell
HS Kraft AB
Tel: 040–694 19 60
Frihamnsallén 8
211 20 MALMÖ
Org.nr 556885 -6503
© HS Kraft AB 2015
[email protected]