Transcript Nyhetsbrev
nyhetsbrev juni 2010 temanummer teckenspråk Innehåll Framtidsverkstad för Nationellt kompetensutvecklingsprojekt Kommunikativ utveckling hos barn med medfödd dövblindhet med CI Mo Gårds Folkhögskola i Nicaragua Samordnare i Expertteamet Nationellt Kompetensutvecklingsprojekt Den 20-21 april hölls en framtidsverkstad på Marieborgs Folkhögskola utanför Norrköping för Nationellt Kompetensutvecklingsprojekt. Övergripande målsättning med dagarna var att hitta problemområden för att sedan kunna bearbeta dem och hitta konstruktiva lösningar att börja arbeta med. tema teckenspråk Ökning av döva och hörselskadade på högskolan Forskning om teckenspråk & kognition Hur kan världen bli begriplig för ett barn med medfödd dövblindhet? 2/10 vecka 25 D rygt 20 personer från alla tre arbetsgrupper; medfödd dövblindhet, förvärvad döv- blindhet samt KHAS, inom projektet deltog. Eva Broms och Inger Renvall från konsultföretaget Framtidsverk- städer AB höll i dagarna på ett professionellt och inspirerande sätt. Några frågeställningar som projektgruppen redan idag arbetar med och som man utgick från var: Hur ska vi nå fram på ett sätt som leder till att grundutbildningen på bästa sätt skapar goda livsvillkor både på kort och lång sikt för personer med dövblindhet? Hur ska vi få utbildningen att hålla över tid och uppdaterad efter den senaste forskningen? Hur ska vi nå ut och skapa ett intresse för utbildningen? Hur ska samverkan se ut mellan inblandade aktörer? Att vi får finansiering från staten till projektet är en förutsättning. Mycket arbete måste läggas på strategier för att få politiker att förstå behovet av komptensutveckling inom dövblindhområdet i Sverige. Såväl svenska som internationella studier under senare år visar att 10-15% av alla över 65 år riskerar få en allvarlig kombination av syn- och hörselnedsättning. Problemen bör enligt många betraktas utifrån ett folkhälsoperspektiv. Därtill finns uppskattningsvis ca 2-3000 personer i Sverige med dövblindhet som förvärForts. på nästa sida. nyhetsbrev juni 2010 Dövblindas Dag 2010 Lördagen den 4 september arrangerar FSDB Mitt Dövblindas Dag i Härnösand. Missa inte den höjdpunkten! Under dagen kommer det övergripande temat att vara Helen Keller – den amerikanska världsberömda kvinnan med dövblindhet. Det börjar med fika kl. 9.30 och programmet startar kl. 10.00. Dagen innehåller det mesta om Helen Keller – föreläsningar, utställningar och filmer. Det kommer också att bli många andra roliga aktiviteter. På kvällen blir det festlig middag och underhållning. Vi avslutar kl. 24.00. Program och information om plats kommer när alla har anmält sig. Du är välkommen att anmäla dig till Roger Såthe. E-post: [email protected] SMS: 0735-07 97 20 Sista anmälningsdag är den 22 augusti. Obs! På grund av semester svarar Roger på eventuella frågor före den 14 eller efter den 22 augusti. Deltagaravgiften är subventionerad till 250 kr per person (för röstberättigade medlemmar) och inkluderar fika, lunch och middag. Tolkar, ledsagare eller andra medföljande betalar faktiska kostnader. Alla deltagare får själva ordna resor och övernattning i Härnösand. Det finns möjlighet att bo på folkhögskolan eller hotell. Roger tipsar dig gärna om alternativ. Alla deltagare beställer själva sina tolkar/ledsagare. Hjärtligt välkommen! Forts. från föregående sida. vats tidigare i livet, exempelvis i skolåldern eller när man varit yrkesverksam. Ungefär 500 personer i landet bedöms ha den allvarliga funktionsnedsättningen medfödd dövblindhet. När det gäller dessa två grupper är antal personer uppskattade utifrån äldre undersökningar gjorda av dåvarande Handikappinstitutet. På Framtidsverkstaden behandlades bland annat de problem som blivit uppenbara under projektets första år. Dit hör ansvarsfågor för framtiden gällande Nationella grundutbildningar liksom finasieringsfrågor. Vem ska ta ansvar för kompetensutvecklingen för olika personalgrupper? NKC driver för närvarande sin verksamhet med pengar från Socialdepartementet. Om NKC ska kunna ta ett centralt ansvar för framtida grundutbildningar krävs ytterligare tillskott i NKC:s budget. I samband med Framtidsverkstaden framkom tydligt att en lösning på framtida ansvars- och finansieringsfrågor är mycket viktig för många Deltagarna delades in i grupper och redovisade vad de kommit fram till. Vägledning om dövblindhet 2006 presenterades en reviderad nordisk definition av dövblindhet. Definitionen har två nivåer, en överordnad och en förklarande. En vägledning som utarbetats gemensamt i norden har nu tryckt upp. Vägledning syftar till att ytterligare beskriva vad dövblindhet innebär och den utgår från definitionen och beskriver centrala punkter som har relevans för personer med förvärvad dövblindhet. personer med kombinerade syn- och hörselnedsättningar/ dövblindhet i Sverige Detta såväl inom skola som arbetsliv, hälso-och sjukvård, kommunernas LSS-verksamheter och äldreomsorg. Ett stort problem när man som syn-hörselnedsatt/dövblind möter andra är att inte bli förstådd utifrån de konsekvenser som kombinationen innebär. Sådant händer också tyvärr allt för ofta inom exempelvis hälso- och sjukvård eller äldreomsorg. Vikten av framtida utbildningar inom området är därmed uppenbar. Många personer med dessa kombinerade funktionsnedsättningar riskerar att det som erbjuds inte blir relevant med tanke på de behov som finns, oavsett om de är unga, i arbetsför ålder eller gamla. I ”halvtid” har projektet nått sina mål att ta fram förslag på innehåll för utbildningar. Framtidsverkstaden mynnande trots problemen ut i en förhoppning om att de hinder som finns för en framtida rikstäckande kompetensutveckling ska kunna undanröjas under 2010. Vägledning om förvärvad dövblindhet - ett komplement till Nordisk definition av dövblindhet - Materialet riktar sig till personer som inte direkt har specialkunskaper om förvärvad dövblindhet, men som har behov av en introduktion till de centrala aspekterna av denna kombinerade funktionsnedsättning. Materialet går att beställa från MO Gårds förlag som ni hittar på vår hemsida: www. nkcdb.se under fliken publikationer. nordisk vägledare om förvärvad dövblindhet sid 1 nyhetsbrev juni 2010 Kommunikativ Gott o blandat! utveckling hos barn med CI Jesper Dammeyer, Psykolog, Ph.D,Videnscenter for Døvblindfødte, Institutet för Psykologi, Köpenhamns Universitet har gjort en utvärdering av barn som är födda med dövblindhet och deras kommunikativa utveckling till följd av cochlea implantat, CI. F öljande artikel presenterar en empirisk studie av effekten av cochlea implantat, CI till barn med medfödd dövblindhet. Artikeln är ett sammandrag av forskningsartikeln ”Congenitally deafblind children and cochlear implant – effect on communication” som pu- bliserats i den internationella tidsskriften Journal of Deaf Studies and Deaf Education 2008. Artiklen i sin helhet kan läsas på http://jdsde.oxfordjournals.org/cgi/content/abstract/ enn042v1. I undersökningen har man dokumenterat vilket utbyte Forts. på nästa sida. Så har årets ledarforum ägt rum i Helsingfors. Ledarforum samlar årligen personer i ledande befattning från hela norden. Det är alltid lik värdefullt att träffa de nordiska kollegorna. Även detta år var NVC, Nordist Välfärdscenter representerade, dels av sin direktör Tone Mörk samt av Marianne Smedegaard. Den danska enheten av NVC, före detta NUD representerades av Henriette Hermann Olesen och Trond Stensrød Markussen. Första dagen ägnades i stort sett åt NVC, en kompetensorganisation som arbetar inom sju olika områden varav Dövblindhet är ett. För den som vill vet mera hänvisar vi till NVC:s hemsida, www.nordicwelfare.org . Vi fick också under dagarna en ordentlig genomgång av hur rehabiliteringsarbetet för personer med dövblindhet i Finland är organiserat. Finansieringen genom penningautomatföreningen skiljer sig givetvis mycket från hur det ser ut i övriga nordiska länder. När referatet från mötet kommer läggs det ut på vår hemsida, www.nkcdb.se . Nästa ledarforum kommer att hållas i Stockholm. Tolkfrågan är fortfarande en ”het potatis”. Vänsterpartiet antog på sin kongress en motion om att tolk borde bli en lagstadgad rättighet. V är ju ett litet parti, men det är positivt att partierna uppmärksammar frågan. I en intervju medl NVC:s reporter säger minister Maria Larsson att även alliansen arbetar med denna fråga och har uppmärksammat problemet för personer med dövblind- het. Frågan ska ”beredas vidare” Vi får hoppas att det blir en ändring så att tillgången till tolk inte blir det som i framtiden är huvudorsak till at personer med dövblindhet utestängs från ett aktivt deltagande i samhällslivet. Som ni alla vet har vi nu under ett drygt år arbetat intensivt med att ta fram en plan för kompetensutveckling för personal som arbetar med personer som har dövblindhet. I arbetet har många intressenter från ”dövblindfältet” deltagit. Det är en bra garant för att vi gör ett bra arbete. Det svåra är finansieringsfrågan, men hoppet är stort att det ska lösa sig. I och med att NVC inte längre tar ansvar för grundutbildning krävs att de nordiska länderna svarar för den grundläggande kompetensen – Vi får verkligen hoppas att vi i Sverige inte blir sämre än våra nordiska grannar på grund av att det saknas pengar. Vi på Nationellt Kunskapscenter önskar er en skön och avkopplande sommar! Lena Hammarstedt Verksamhetschef Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor nyhetsbrev juni 2010 Audiologisk dag med tema dövblindhet Boka redan nu in den 11 november 2010. Då anordnar Svenska Audiologiska sällskapet tillsammans med Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor en konferens om kombineradsyn-/hörselnedsättning och dövblindhet i ett livsperspektiv. Konferensen hålls i Stockholm på Radisson Royal Viking. Programmet blir mycket spännande med många intressanta föreläsare. Bland annat Hans-Erik Frölander, psykolog, Resurscenter Dövblind som talar om barn med medfödd dövblindhet, Sten Andreasson, professor och överläkare Lund, håller en föreläsning om Synskador hos barn och ungdomar, Lisbeth Tranebjaerg, genetiker berättar om vikten av tidig och korrekt diagnos och Femke Krijger som berättar om livet som dövblind. Läs programmet i sin helhet på vår hemsida: www.nkcdb.se eller Svenska Audiologiska Sällskapets hemsida: www.sasaudio.se. Kostnaden är 900 kronor och anmälan ska göras senast den 8 oktober på www.hi.se/audiologiskdag11nov. Forts. från föregående sida. barn med medfödd dövblindhet har av CI när det gäller socialt samspel och kommunikation. Dokumentationen kan användas som ett underlag till rekommendation och beslutför om CI bör övervägas till barn med medfödd dövblindhet oavsett funktionsnivå. positivt socialt I det pedagogiska arbetet med barn med medfödd dövblindhet som har CI har erfarenheter visat att, barnen har ett positivt utbyte av CI vad gäller socialt samspel, men det har också varit svårt att avgöra, om utvecklingen beror på att barnen blivit äldre. I denna studie har man gjort ett försök att systematiskt undersöka och dokumentera, vilket utbyte barn med medfödd dövblindhet har av CI. Fem barn med medfödd dövblindhet och CI från olika skandinaviska länder har videofilmats med och utan CI. Videoklippen med CI jämfördes med de där barnen inte bar sitt CI, dvs. barnen blev jämförda med sig själva. Med bakgrund av de nordiska traditioner omkring kommunikation och samspel (Nafstad & Rødbroe, 2006) har videoupptagningarna kodats efter noggranna variabler. Variablerna var a) barnets uppmärksamhet på samspelet, b) kommunikationens kvalitet, c) barnets känsel-respons i samspelet, d) kvaliteten av objekt i samspelet, e) om barnet använder tecken, tal eller annan kommunikation (till exempel gester) och f) dialogen sker genom att barnet eller den vuxna tar initiativ, ger svar eller inte. Överlag visade det sig att barnen hade ett signifikant utbyte av CI i när det gäller uppmärksamhet, respons, objekthantering och kvaliteten i samspelet med en känd vuxen partner. Det var också en siknifikant ökning av hur barnen använde tal men ingen skillnad i hur de använde tecken i dialogen. Även om det inte finns förväntningar om att barnet ska utveckla ett användbart tal och talförståelse, medförde CI för fyra av de fem barnen i undersökningen ett tydligt utbyte när det gäller kommunikation och samspel. intervjuer I Undersökningen gjordes också en rad intervjuer med föräldrarna till barnen. I dessa intervjuer kom betydelsen av CI på det undersökta området konkret fram. Till exempel berättade mamman till ett av barnen att han var mycket lugnare, då han kunde höra hennes röst när hon ropade på honom. Ett annat barn blev mycket bättre på att använda sin synrest, då hörseln tack vare CI:t kunde guida uppmärksamheten. Flera eksempel och erfarenheter om CI till barn med medfödd dövblindhet finns att läsa i broschyren ”Barn med medfödd dövblindhet och CI” som getts ut av Videnscenter for Dövblindfödda (Mogensen, 2007). pedagogisk monitorering I samband med detta forskningsprojekt har ett pedagogiskt utvärderingsmaterial getts ut: ”CIMBA – CI Materiale till Barn med Andra svårigheter” (Solholt, Fruensgaard, Mogensen, & Dammeyer, 2009). Materialet kan användas för utvärdering av barn med CI, som utöver hörselnedsättningen har andra funktionsnedsättningar. Det vill säga, att materialet inte bara vänder sig till barn med synproblem, utan till exempel också barn med problem med uppmärksamhet, autism, utvecklingsstörning, språkproblem, motoriska svårigheter mm. Materialet beskriver barnets utveckling på viktiga sociala och kognitiva områden som har betydelse för barnets språkliga och kommunikativa utveckling. Materialet täcker utvecklingen från det riktigt tidiga samspelet, till användbart talat språk eventuellt etableras. Det finns alltså ingen nedre gräns för, vilken utvecklingsnivå barnet kan befinna sig på. Då det endast finn begränsad dokumenterad kunskap om barn med CI med andra funktionsnedsättningar med hoppas man att detta material kan vara en grund för dataindsamling, och att vi i framtiden får mer kunskap av denna grupp barn och deras möjligheter att dra fördel av CI. Referencer: Nafstad, A., & Rødbroe, I. (2006). Å skape kommunikasjon med døvblindfødte. Skådalen Publication Series (No. 24). Norge: Skådalen Ressource Centre. Text: Jesper Dammeyer nyhetsbrev juni 2010 Mo Gård i Nicaragua I januari i år startade Mo Gård en folkhögskoleverksamhet i liten skala för vuxna personer med dövhet/hörselskada i Masaya, Nicaragua. Detta är resultatet av ett projektarbete som inleddes 2009 då man tog beslutet att genomföra ett tvåårigt projekt. Innan hade en delegation först varit på besök i Masaya för att undersöka möjligheter och behov. P rojektet sker i samarbete med teckenspråkiga lärare i Nicaragua som också är anställda på skolan. I dagsläget en lärare samt en koordinator som sköter de administrativa delarna. Innan projektet startade sonderade projektgruppen intresset bland döva och hörselskadade på orten för att gå i skolan – ett 40-tal personer visade då intresse för studier. Till det första informationsmötet kom 15-20 personer och det visade sig att eleverna inte ville gå på heltid – utan bara på helgen. Några arbetade och andra hade sysslor i hemmet att sköta på vardagarna. Därför bestämde man sig för att starta undervisningen på helgerna. Det var åtta elever till varje pass som började studera i januari i år. Projektgruppen består av två personer från Sverige – projektledaren Margareta Englund, specialpedagog och biträdande enhetschef för Stockholms läns Utrednings & Rehabcenter för Döva. Hon har varit i Nicaragua åtskilliga gånger och har även tidigare drivit projekt i landet. Johan Granli Karlsvärd, psykolog på Mo Gård ansvarar för innehåll och pedagogik. – Min uppgift är att hitta ett koncept på utbildningen och det sker i nära samarbete med personalen i Masaya. Något av det viktigaste är att man är ödmjuk och har respekt för den nicaraguanska kulturen. Vi har mycket att lära oss av deras syn på lärande. Denna inställning tror jag är avgörande för att nå framgång i projektet för båda kulturerna, säger Johan. Det övergripande målet för projektet är att skapa en utbildningsverksamhet för döva och hörselskadade i Nicaragua som kan fortsätta efter projekttidens slut i egen regi. – Men vi vill också ta reda på vilka delar av Mo Gårds Gruppens koncept avseende lärande och utveckling som är framgångsrika i en nicaraguansk kontext. Vi vill bygga upp förutsättningar för att deltagare och professionella kan fortsätta att utbyta kunskaper och erfarenheter vad gäller utbildningsverksamhet. Johan Granli tillsammans med några elever utanför den nyöppnade skolan i Masaya, Nicaragua. Att lära av varandra när det gäller faktorer för lärande och utveckling i våra verksamheter i respektive länder och prova Mo Gårds koncept i en annan kultur, med andra värderingar, erfarenheter och snävare ekonomiska ramar, säger Johan. Nicaragua är ett av de absolut fattigaste länderna i Centralamerika. Man bedömer att det finns drygt 450 000 människor med funktionshinder och cirka hälften är analfabeter. Några typiska problem är bristen på tillgänglighet och anpassat utbildningsmaterial, vilket gör att skolgången försvåras avsevärt. – Många av de elever vi möter har svårt att förstå vad utbildning kan ge eftersom de har dåliga erfarenheter av skolgång tidigare i livet. De har ofta slutat skolan i förtid, eftersom utbildningen inte kunnat tillgodose deras behov. Därför är en av de viktigaste uppgifterna för oss att få eleverna motiverade, säger Johan. Mo Gård hoppas att satsningen ska bli en långsiktig verksamhet som ska kunna stå på egna ben efter de här två åren. Man har även inlett ett samarbete med landets utbildningsministerium. Ministeriet ställer upp med alla lokaliteter. Projektet finansieras av Fou-pengar från Mo Gård. Man ser det som ett sätt för Mo Gård att testa sitt koncept. Vilka delar fungerar där och vad kan man skala bort? – Jag har varit där i två månader och nu i juli åker jag och Margareta ned två veckor inför avslutningen. Att driva ett Forts. på nästa sida. nyhetsbrev juni 2010 a tem Forts. från föregående sida. projekt på distans är svårt och vi lever i helt olika kulturer. Vad vi ser nu är att läraren inte riktigt lyckats med att locka och engagera eleverna till att vilja utbilda sig. Nu när Margareta och jag åker ner kommer vi att utvärdera och ta ställning till vilka strategier vi ska arbeta efter för att locka fler elever, säger Johan. Tanken är att skolan efter projekttidens slut ska fortsätta i regi av utbildningsenheten i Masaya. De är positiva till vår satsning och vårt mål är att det kan startas fler liknande verksamheter i Nicaragua i framtiden. – Vid utvärderingen kommer vi att intervjua lärare och elever. Vi vill att utbildningen ska bli individuell och bygga på elevernas egen erfarenhet. Detta är en utmaning eftersom individuell utbildning är helt verklighetsfrämmande för både lärare och elever. Eleverna har ingen erfarenhet av det. Men vår fasta övertygelse är att eleverna måste vara motiverade och de ska känna att de har nytta av sina studier – praktiskt lärande, säger Johan. Forskning om teckenspråk och kognition Mary Rudner är forskare i kognitiv hörselvetenskap. I sin forskning vill hon ta reda på hur tänkandet skiljer sig åt när man använder teckenspråk jämfört med tal. Vilka områden i hjärnan aktiveras och hur belastas arbetsminnet? I en studie har hon undersökt hur hjärnan engageras när man använder ett visuellt språk respektive talat språk. Foto: Vibeke Mathiesen M ary Rudner är docent i Handikappvetenskap och universitetslektor i Handikappvetenskap med inriktning mot kognitiv neurovetenskap vid Institutet för Handikappvetenskap (IHV) vid Linköpings universitet. Hon är även biträdande forskningsledare på Linnécentrum HEAD , HEaring And Deafness och studierektor för HEAD-forskarskola med 30-talet doktorander. – I min forskning undersöker jag den kognitiva och neurala organisationen av språk och minne. Jag är särskilt intresserad av den neurokognitiva organisationen av tecknade språk och av talade språk både med och utan mediering av hörapparater, säger Mary Rudner. I sitt examensarbete fick hon göra försök med Hälsouniversitetets magnetkamera för att studera tvåspråkighet. Det visade sig att fler områden av hjärnan aktiveras när människor använder sitt andraspråk än när de talar sitt förstaspråk. Hon fortsatte med en doktorsavhandling om kognition och teckenspråk på Institutionen för handikappvetenskap och blev färdig 2005. Marys forskning om organisation av arbetsminne för teckenspråk har visat att den temporala organisationen som är kännetecknande för arbetsminne hos hörande, inte är lika framträdande hos döva tecknare som har vuxit upp med teckenspråk. Detta gäller de barndomsdöva som haft hela sin skolgång på teckenspråk, men i ännu högre grad de barndomsdöva vuxna som tillhör en äldre generation. De fick inte använda sitt modersmål teckenspråk i skolan, utan tvingades använda ett oralt språk. – Fokus i min studie var kring det kognitiva begreppet Forts. på nästa sida. nyhetsbrev a juni 2010 tem Forts. från föregående sida. arbetsminne. Hur man tar in informationen och bearbetar den. Det handlar om en avvägning av hur mycket information som finns och hur mycket kan man ta in. Det har forskats mycket om hur arbetsminnet fungerar vad gäller talat språk. Min undran gällde hur det fungerar vid teckenspråk – vilka skillnader man kan se i arbetsminnet, säger Mary Rudner. I studien gjorde man hjärnavbildning – som mäter vad som händer i hjärnan. Man tittade även på beteende vid olika tester – om det fanns skillnader vid tecken och tal. Det här var den första studien i världen där man tittat på detta. – Vi ville lägga upp vårt experiment för att kunna göra säkra mätningar. Därför var alla testpersoner vi valde ut hörande teckenspråkiga. Detta för att kunna testa samma personer och se skillnaden i hjärnaktiviteten när de använde talat språk respektive tecknade, säger Mary Rudner. Det som framkom i studien var att de närverk av hjärområden som aktiveras när personerna utförde närminnesuppgifter såg olika ut när personerna använde tal respektive teckenspråk. Vid teckenspråk användes fler områden i hjärnan. Det verkar som dessa områden är direkt kopplade till teckenspråket. I stora drag är det samma nätverk för arbetsminne som används för tal som för teckenspråk, men vid teckenspråk aktiveras några områden till. – Vi fann resultaten mycket spännande – det här var vid den här tiden en helt ny upptäckt. Nu har fler studier på området bekräftat samma sak. Resultatet stämde även överens med hur vi tänkt från början. Teckenspråket är ett rumsligt språk – och de områden som lyste upp vid teckenspråk används vid just rumsuppfattning. Arbetsminnet för teckenspråk använder rummet på ett annat sätt än vid tal, säger Mary. – Det går att se skillnader. Teckenspråk aktiverar fler delar av hjärnan än ett talat språk, också arbetsminnet påverkas när vi behöver anstränga oss, säger Mary Rudner. Men informationen kommer inte som en avbildning av hjärnan i fina färgbilder så där direkt som man gärna vill tro. – Man måste ha tålamod som forskare! För mig kommer fascinationen senare, när alla data analyseras. Men vi har avancerade verktyg som åskådliggör det som händer på ett spännande sätt med anatomiska bilder av hjärnan som visar hur det sett ut där och då. För Mary väckte resultaten tanken på tidsaspekten – det temporala. Hon har därför följt upp studien med rumsliga och temporala (tids-) aspekter. – Talat språk är väldigt tidsberoende. Jag har gjort några beteendeexperiment som visat att det temporala inte verkar vara lika viktigt del av arbetsminnesbearbetning vid användande av teckenspråk som vid tal. Vad gäller de rumsliga aspekter som framkom vid hjärnavbildning har jag ännu inte kunnat identifiera beteendemässiga skillnader. Men det pågår en studie som luskar vidare i detta, berättar Mary. Forskningsspåret sedan doktorandtiden – arbetsminnet – följer Mary alltjämt. Hon vill veta exakt, ner till neuronivå, vad det är som gör att arbetsminnet utsätts för en extra belastning och hon vill utveckla teorier och modeller som beskriver vad som händer när vår mentala arbetsbänk blir överlastad. – Försök med barn som har döva föräldrar och därför obehindrat lärt sig både tal- och teckenspråk, visar att arbetsminnet i stort sätt fungerar på samma sätt när de växlar mellan språken. Men för en person som hör illa och hela tiden måste anstränga sig för att uppfatta vad andra säger utsätts arbetsminnet för en extra belastning De kognitiva förutsättningarna är dessutom individuella. När allt flyter på rusar informationen iväg till långtidsminnet. Men hakar det upp sig i förståelsen, hamnar informationen i en buffert först och den har en individuellt begränsad storlek, beskriver Mary. forskarskolan head Mary Rudner är också studierektor vid för forskarskolan HEAD. – Ett roligt uppdrag som passar mig bra just nu och som ger mig chansen att utveckla mina idéer. Det är ju inte så länge sedan jag själv doktorerande, jag vet vad jag hade önskat under min egen forskarutbildning. Till dags dato har skolan 30 doktorander som alla har sina avhandlingsprojekt inom hörselnedsättning och dövhet kopplat till kommunikation och flera av dem har kommit en bit på vägen. Storleken på forskarmiljön ger också min egen forskning stadga. – Min ambition är att ge doktoranderna ett forum att träffas och berika varandra på ett tvärvetenskapligt sätt. Ge kunskap som ger en spjutspetskompetens. Hon gläds särskilt åt den pågående internationaliseringen av skolan med gästForts. på nästa sida. Landstingskonferens 2010 Boka redan nu in den 19 20 oktober. Vi kommer att vara på Rosteriet Konferens i Stockholm Konferensen innehåll blir bland annat föreläsning av Hans Erik Frölander, psykolog Resurscenter Dövblind om dövblindhet och kognition hos barn. Egle Öhman, psykolog, Dövblindteamet Västra Götaland kommer att tala om äldre och demensproblematik. Utöver dessa föreläsningar presenterar vi också de två projekten – det Nordiska och det svenska där man gjort djupintervjuer och haft fokusgrupper med personer med dövblindhet om deras omställningsprocesser. Ann-Christine Gullacksen, fil dr/lektor Malmö högskola som har varit handledare i båda projekten medverkar tillsammans med PO Edberg, Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor och Lena Göransson, Mo Gårdsgruppen. De två Nordiska Vägledarna (förtydligande av den Nordiska definitionen av dövblindhet) medfödd och förvärvad presenteras. Vi berättar också hur långt vi har kommit med projektet, NGU, grundutbildning i Sverige. Vi har lagt in gott om tid för gemensamma diskussioner. Vi tar en kostnad på 500 kronor. Vi räknar med att starta klockan 10.00 dag ett och hålla på till cirka 16.00 den andra dagen. Ett mer detaljerat program med anmälningstalong kommer att skickas ut efter sommaren. nyhetsbrev tem juni 2010 a Forts. från föregående sida. professorer, gästforskare och doktorander från alla möjliga håll – ett kvitto på att LiU:s forskning inom hörselvetenskapen fortsatt är slagkraftig och tillhör de världsledande. – Men internationaliseringen betyder först och främst att vi vidgar perspektiven. Det blir så påtagligt när till exempel en indisk audiolog prioriterar på andra sätt: enkla lösningar för många ställs mot avancerad teknik få har råd med. Vi bedriver forskning med internationell bredd och samarbetar med DCAL, Deafness, cognition and language research centre som är världsledande inom teckenspråksforskning. Vi har där två pågående forskningsprojekt som jag är delaktig i, berättar Mary. Ökning av döva och hörselskadade på högskolan Kristina Svartholm, utnämndes till fil doktor i Nordiska språk 1978 och har sedan dess varit verksam som lärare och forskare vid Stockholms universitet. 1998 utnämndes Kristina till professor i Svenska som andra språk för döva. Utnämningen innebar ett vetenskapligt erkännande av dövas behov av tvåspråkighet. D ärefter har kurserna på Stockholms universitet utvecklats och man kan nu läsa svenska som andraspråk ända upp till doktorsexamen. Teckenspråket erkändes som språk 1981 och dövas rätt till tvåspråkighet slogs fast och därefter har forskningen och undervisningen gått hand i hand. Detta har lett till en kunskapsutveckling och läs- och skrivkunnighet breddat sin forskning Sedan Mary Rudner disputerade 2005 har hon breddat sitt forksningsområde. Hon forskar nu till exempel även om hörapparater och kognition – om hur individuella kognitiva förutsättningar samspelar med ljudsignalerna i hörapparaten. – Idag finns avancerade inställningar för hörapparater. Men vi har dålig kunskap om hur dessa inställningar ska göras. De tekniska möjligheterna är stora, men för att kunna utnyttja dem måste vi lära oss mer om hur individen fungerar, säger Mary. Nya och nyanserade kunskaper om arbetsminnets olika delar kan betyda att undervisningen för döva skulle kunna anpassas efter varje elev – eller att hörapForts. på nästa sidas spalt. Kristina Svartholm, fil doktor i Nordiska språk och professor i Svenska som andra språk för döva. bland döva elever som saknar motstycke i många andra länder. När Kristina Svartholm som alltid varit intresserad av språkutveckling kom i kontakt med döva vuxna fick hon höra berättelser om en uppväxt där det inte var tillåtet att använda teckenspråk. Hon träffade 18-åringar som hade en 8-10-årings läs- och skrivnivå. I all litteratur skyllde man då på dövheten som sådan. 1983 införde specialskolan en ny läroplan och ett massivt utvecklingsarbete sattes igång. Utbildningen som specialskolan gav på den tiden var inte tillfredställande. Eleverna klarade inte av att läsa eller uttrycka sig i skrift. Idag ser det mycket bättre ut. Det är en märkbar skillnad i allmänbildningen hos eleverna idag. – 1994 var jag delaktig i en pilotstudie där vi intervjuade vuxna personer med hörselskada som ansåg sig vara tvåspråkiga. Det var i samma veva som unga hörselskadade började tala om sitt behov av teckenspråk och gjorde revolt. Jag blev då intresserad av att titta närmare på vad denna grupp använde teckenspråket till. Det visade sig att många hade fått upp ögonen för teckenspråket först när de började studera på en högre nivå. Här hängde de inte med längre. De som hade tur och hamnade med döva elever hakade på deras tolkar och lärde sig på så sätt teckenspråk. För dem kom teckenspråket då Forts. på nästa sida. nyhetsbrev tem a Forts. från föregående sida. som en lättnad – många av de hörselskadade beskrev detta som en stor aha-upplevelse, berättar Kristina Svartholm. 2005 genomförde Kristina Svartholm en studie om döva studenter i högre studier i Sverige ”Deaf Students in Higher Education in Sweden”. Den visar bland annat att under de senaste 25 åren har antalet döva studenter i Sverige som går vidare till högre studier ökat kraftigt. De första kurserna för döva studenter startades i början av 80-talet vid Stockholms universitet i de två akademiska ämnena; svenska som andraspråk för döva och svenskt teckenspråk. Då lockade de en handfull studenter till varje kurs och sedan dess har antalet döva studenter som går vidare till högre studier ökat år från år. – Den senaste statistiken visar att det idag är drygt 150 teckenspråkiga elever som studerar på högskolan – flera av dem har teckenspråkiga lärare som själva är döva. Antalet kanske låter lågt, men de ska ses i relation till det antal barn som föds döva eller blir döva tidigt i livet i Sverige varje år – ett antal på cirka 50-60 barn. Siffrorna för hörselskadade (ej teckenspråkiga) som går vidare till högre studier med andra behov av teknisk utrustning är drygt 200 personer. Om man ser hur stor gruppen hörselskadade är så är den väldigt underrepresenterad, säger Kristina Svartholm. De döva studenterna följer många olika program på högskolan och siktar på olika yrken och framtida karriärer. Bara i Stockholmsområdet handlar det om cirka 27 olika akademiska ämnen (hösten 2004). Det var också studenter som fick sin akademiska juni 2010 utbildning via tolk för att själva bli lärare för döva och hörselskadade. Sammanlagt 20 universitet och högskolor över hela Sverige erbjöd utbildning med tolkar under år 2009. I studien tittade man på siffror för hur stor andel av de hörselskadade som går vidare till högre studier. 2004 var det 10-15 procent i Sverige, vilket visade sig vara högt om man jämför internationellt. Men bara några år tidigare var siffran cirka 5 procent. Man ville ta reda på vad skillnaden berodde på genom att undersöka tillgängligheten av teckenspråk. – Det visade sig att hörselskadade elever som gått anpassad skolgång hela livet inte längre kunde hänga med när de kom till högskolan. Det hade helt enkelt inga redskap för att vara delaktiga. Det vi fick fram i undersökningen var att den gemensamma nämnaren som öppnade upp för delaktighet var teckenspråket. Idag verkar det vara en förändring på gång när det gäller attityden till teckenspråk i undervisningen av hörselskadade. Tvåspråkigheten har spridit sig i skolorna och trenden fortsätter, säger Kristina. hörselskadade i högre studier ökar I dag verkar det som om allt fler hörselskadade vågar sig in på högre utbildning. Detta tack vare bättre stöd och skolsituation. – Jag förstår inte rädslan för tvåspråkighet. Ett barn ska få alla resurser som finns tillgängliga. Döva och hörselskadade barn bör redan från början tillförsäkras så goda villkor som möjligt för en fullödig språkutveckling, i både teckenspråk och svenska. Vi kan inte bygga habilitering och skolgång på mer eller mindre knapphändiga uppgifter från andra länder med en annan grundsyn på barn och barns inneboende resurser, säger Kristina. Kristina berättar att hon medverkar i ett projekt där lärare vid Manillaskolan och Alviksskolan samarbetar och där man bland annat vill se hur erfarenheterna av att undervisa på teckenspråk vid Manillaskolan kan komma Alviksskolans hörselskadade elever till del. – I USA finns det för övrigt ett mycket starkt intresse idag för kurser i teckenspråk för hörande spädbarn. Det anses att barnet får högre intelligenskvot och större ordförråd om det lär sig teckenspråk innan det börjar tala eftersom det får ett språkligt försprång. ci implantat En aktuell fråga idag är vad som händer med de personer med hörselskada som har CIimplantat? Kristina är bekymrad över hur lite vi vet om språkutvecklingen hos dessa barn. Alltför sällan får vi veta något om barnets faktiska språk och hur det fungerar i vanligt, vardagligt samspel tillsammans med andra och hur barnet utvecklas socialt, emotivt och kognitivt. Normalt redovisas bara barnets perception och produktion av ljud, så som detta kommer fram i experimentella testsituationer av olika slag. – Den svenska dövundervisningen av idag har en internationellt sett mycket hög standard. Inget annat land i världen torde kunna visa upp så goda resultat vad gäller avgångselevernas kunskapsnivå i olika ämnen liksom deras läsoch skrivkunnighet. Detta är Forts. på nästa sida. Forts. från föregående sida. parater skulle kunna ställas in individuellt efter kognitiv förmåga. – Det är i alla fall min önskebild: att ingenjörerna ska ta notis om den kunskap vi tar fram. Det är ju ingen idé att du får in mer information i din skalle än du kan hantera. En del människor har följaktligen inte råd att få in för mycket brus och ovidkommande signaler genom hörapparaterna. För en åldrande människa är det livsviktigt att behålla de kognitiva förmågorna så långt och länge det går, säger Mary. När du inte längre hör, blir det svårare att vara tillsammans med andra. I det längsta låtsas du höra, men det finns en gräns. Du börjar istället dra dig undan samvaron med andra. Och isolering påverkar vårt sätt att tänka. Det är alltså viktigt att behålla hörsel så långt det går – och utveckla så bra hjälpmedel som möjligt. nyhetsbrev tem juni 2010 a Aktuella konferenser ADBN-konferens om dövblindhet i Aalborg, Danmark ADBNs åttonde konferens om förvärvad dövblindhet kommer att hållas i Aalborg, den 29 september - 3 oktober 2010. Konferensen har titlen ”Building bridges - connecting people”, och arrangeras i samarbete mellan ADBN (Acquired Deafblindness Network, ett nätverk under Deafblind International) och Center for Døve og Videnscentret for Døvblindblevne. Mer information kan laddas ner från www.dbcent.dk Före denna konferens, den 27-28 september 2010, har Usher Syndrome Study Group möte på Nordens välfärdscenters avdelning på Dronninglunds Slott. Världskonferens om Dövblindhet Datum för DbIs världskonferens om dövblindhet, kommer att hållas i Sao Paolo i Brasilien den 27. september till och med den 1 oktober 2011. Konferensens titel är ”Inclusion for a Lifetime of Possibilities”. Bland annat vill man fokusera på, syndrom , tekniska hjälpmedel, äldre och handikappkonventionen. Läs mer på www.acquaviva.com.br/sisconev/index. asp?Codigo=33,2 Mer information om konferenserna finns på vår hemsida: www.nkcdb.se Forts. från föregående sida. en direkt följd av den svenska satsningen på tvåspråkighet i teckenspråk och svenska. Vi har också en mycket stor andel döva som fortsätter med högre studier efter gymnasiet. Under senare år har även andelen hörselskadade som gått vidare ökat. Många av dessa hörselskadade väljer att studera med teckenspråkstolk eftersom detta ger dem möjlighet att delta i undervisningen på egna villkor och på ett sätt som enbart teknisk utrustning inte tillåter. Tillgång till teckenspråk ger också den hörselskadade möjlighet att växla mellan kommunikationssätten beroende på yttre förutsättningar. Jag kan inte se att situationen skulle vara mycket annorlunda för ett barn med CI, säger Kristina. – Som språkvetare kan jag inte begripa den rädsla som fortfarande tycks finnas på en del håll för att barn skulle välja bort det talade språket om de skulle få tidig tillgång till teckenspråk. Idag borde kunskaperna om utvecklingspsykologi i allmänhet, liksom om barns språkutveckling i synnerhet ha slagit igenom bättre än så även utanför den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen. – Sammanlagt menar jag att vi för en lyckosam utveckling av området måste utgå från de kunskaper vi redan har här i Sverige om dövas och hörselskadades behov av tvåspråkighet. Utifrån detta kan vi sedan gå vidare och se hur behoven hos barn med CI bäst ska kunna tillgodoses. – Barnens föräldrar måste också få korrekt information så att deras förväntningar blir realistiska. Ett barn med CI ska inte först behöva ”misslyckas” som individualintegrerad i den vanliga kommunala skolan för att senare slussas över till specialskolan. Då kan det vara för sent. Istället måste vi redan från början försöka tillförsäkra dessa barn så goda villkor som möjligt för en fullödig tvåspråkig utveckling, i både teckenspråk och svenska. Det ena språket utesluter inte det andra – tvärtom kompletterar de varandra. Att barn med implantat är helt döva i vissa situationer bör vi inte heller glömma bort, avslutar Kristina Svartholm. Hur kan världen bli begriplig för ett barn med medfödd dövblindhet? Hösten 2009 blev Kerstin Arman, specialpedagog vid Resurscenter Dövblind klar med sin Masterstudie ”A child tries to make sense of the word”. I studien har Kerstin följt en åttaårig pojke, Felix som har medfödd dövblindhet. Fokus har varit att försöka tolka och förstå betydelsen av ett lingvistiskt tecken (svenskt teckenspråkstecken), uttryckt av ett barn med medfödd dövblindhet M ålet med studien var att få bättre insikt i hur ett barn med medfödd dövblindhet utvecklar lingvistiska tecken. ”Det betyder att jag ville få en uppfattning om hur barnet förstår världen utifrån sina samspelserfarenheter och hur dessa erfarenheter kategoriseras, och hur barnets begreppsvärld sen byggs upp”, säger Kerstin Arman I studien skattades den potentiella meningen av barnets uttryck med hjälp av semiotiska analysverktyg, och därefter gjordes en uppföljning av hur dessa tolkningar kunde användas och stabiliseras i dialog mellan barnet och hans partner genom praktiskt handlande. Semiotisk analys kan mycket förenklat förklaras med – ett sätt att försöka finna ut vad som finns i tankarna hos en annan person. Utgångsläget är att barnet kommer med en yttring i en ”här och nu” situation, en tolkning av vad barnet kan tänkas mena görs Forts. på nästa sida. nyhetsbrev tem a Forts. från föregående sida. och denna tolkning analyseras utifrån ”här och nu” situationen och andra situationer där samma yttring visat sig – Vi tittade på om samma uttryck kom i andra sammanhang och fanns det i så fall en koppling mellan dem? Att hitta hypoteser om vad uttrycken barnet förmedlar står för – vad han tänker. Det tecken ett barn gör behöver inte alltid ha samma betydelse vid varje tillfälle, utan det kanske står för något helt annat. Små barn använder ofta samma ord eller tecken – för att uttrycka olika saker. Det gäller att lista ut vad de verkligen menar. För att kunna det måste man även ha kunskap om vad barnet gjort tidigare, säger Kerstin. Materialet i studien består av utvalda videosekvenser, kompletterade med anteckningar från direkta observationer. Kriterier för utvalda sekvenser har varit. 1. Barnet yttrar ett lingvistiskt tecken. Tecknet kan ha presenterats för barnet för första gången under den inspelade sekvensen eller tecknet kan ha visats för barnet tidigare, men används i sekvensen för första gången. juni 2010 2. Sekvenser där tecknet karakteriseras av båda parter och där de tillsammans strävar efter en gemensam förståelse av tecknet och betydelsen här och nu. Olika semiotiska analyser har använts för att förstå de kognitiva och kreativa processer som ligger bakom barnets användning och utveckling av tecken. Slutligen tar studien upp frågan om hur kognitiv semiotisk analys (mental space analys) bidrar till att förstå den kognitiva process som ligger bakom ett barn med dövblindhets utveckling av lingvistiska tecken. – Studien visar några av de mentala processer och den kognitiva kapaciteten som finns hos ett barn med medfödd dövblindhet. Den har också visat hur barnet själv kategoriserar sina upplevelser och på så sätt bygger upp förståelse för omvärlden. Observationer av hur ett barn med medfödd dövblindhets använder språkliga tecken är av stor betydelse för förståelsen av hur barnet uppfattar sin omvärld, säger Kerstin. Barnets sätt att kategorisera visar sig ske på två olika nivåer som ”möts i en tredje”, och som ger barnet möjlighet att utveckla så kallade”slot filler” (fyller tomrum). Den första nivån är barnets baskategorisering. Den andra är den vuxnes språkliga kategorisering som används på ett sätt som passar barnets struktur. I samarbete med varandra, finns därefter en möjlighet till att utveckla språk genom ”slot-filler” kategorisering. – Genom ett dialogiskt förhållningssätt och ett semiotiskt tänkande kan partnern förstå hur barnet relaterar till olika aspekter på tecknet han uttrycker. Dessa försök från partnern ger också barnet en möjlighet att upptäcka och beskriva generella aspekter och att bredda barnets egen tolkning av betydelsen av ett lingvistiskt tecken. Denna förståelse motiverar barnet att experimentera med nya tecken och därmed utöka sitt ”ordförråd”. Partnern får på så sätt större förståelse av hur ett barns tecken kan kopplas till olika betydelser, berättar Kerstin. En annan fråga som studien besvarade var om denna kunskap kan användas av partnern för att dela förståelse och mening i olika situationer. Partnern själv har många inre dialoger för att förstå pojkens objekt och kulturellt lingvistiska uttryck som produceras i ett givet sammanhang. Kognitiv semiotik kan användas i försök att förstå de mentala processer som sker inom en människa som producerar uttryck utifrån tidigare gjorda intryck. Hur är det möjligt att ett sammanhang eller en tanke från en människas inre kan locka fram en liknande tanke hos en annan människa? En kognitiv semiotisk mo- dell, 6-spacemodellen, kan bidra till förståelse av detta. Modellen baseras på antagandet att vi förstår omvärlden genom att integrera flera olika mentala rum (här och nu) varje gång vi önskar överföra en sådan tanke, och också varje gång vi försöker förstå något nytt i vår omgivning. Dessa yttringar innehåller betydelser vars natur beror på flera olika inslag: Vad är kognitiv semiotik? Kognitiv semiotik handlar om de mentala processer som leder fram till förståelse av både språkliga yttringar icke språkliga yttringar. I kognitiv semiotik spelar sammanhanget en mycket större roll än i den klassiska lingvistiken och betydelsen av ett uttryck är inte begränsad till kulturspråket. Detta gör det möjligt att inkludera samtliga uttryck, till exempel gester som har sitt ursprung i erfarenheter, uttryck, och barnet själv försöker ta hänsyn till partnerns perspektiv när han uttrycker sig. Det tycks också som om barnet amtidigt försöker försäkra sig om att partnern lyssnar på det han vill dela genom det sätt han använder partnerns hand när han tecknar. När han tecknar på sin egen kropp, utan kontakt med partnern, är det mer som om han har en inre dialog med sig själv. – Semiotisk analys kan visualisera nivåer av kategorisering av barnet och hans förmåga att ta partnerns perspektiv. I ett utvecklingsperspektiv kan resultatet av detta bli att man kan få en idé av den kognitiva potentialen ett barn besitter. Detta kan tillföra stora pedagogiska fördelar. Kommuniaktionspartnern blir mer medveten om hur ett intryck påverkar ett barn. Detta intryck som har gjort avtryck hos barnet, kan senare om partnern är mer medveten, leda till uttryck från barnet, som partnern då har möjlighet att tolka, förhandla kring och också förstå, säger Kerstin. – jag hoppas och tror att denna studie kan öka förståelsen av att barn med medfödd dövblindhet uttrycker mer och har en större kapacitet än vad vi kanske tror. Det pågår mycket mentala processer på ett avancerat plan. Det är också intressant att se att Felix i det här fallet, inte kategoriserar och skapar begrepp på samma sätt som seende och hörande vanligtvis gör. Han kategoriserar och bildar begrepp utifrån den inre upplevelsen och känslan, och inte utifrån till exempel färg, form, storlek, säger Kerstin. nyhetsbrev juni 2010 Läsning om medfödd dövblindhet I det senaste numret (1+2) av den danska tidskriften Specialpedagogik har man samlat en rad intressanta artiklar om medfödd dövblindhet. Artiklarna finns att läsa på danska eller ladda ned från: www.dovblindfodt.dk. Är du intresserad av att beställa hela temanumret om medfödd dövblindhet går det att beställa genom att skicka ett mail med kontaktuppgifter till lis@ cronberg.dk. Häftet kostar 125 danska kronor. nyhetsbrev Redaktör: Helena Tiderman Ansvarig utgivare: Lena Hammarstedt Adress: Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor Svärdvägen 21, Box 570, 182 15 Danderyd Tel 08 - 753 59 40 Fax 08 - 755 23 68 www.nkcdb.se Tryck: Paper Talk AB ISSN 1653 - 0748 Samordnare för Expertteamet Lil Falkesson är nu inne på sitt 5:e år som samordnare för Nationellt Expertteam för diagnostisering av dövblindhet. Hennes uppgift är att samordna och driva ärendena framåt. J ag tar emot nya anmälningar från personerna själva, deras familjer, dövblindteam eller landsting. Alla som känner att de inte har en förklaring till sina synoch hörselnedsättningar kan vända sig till Expertteamet via mig. Vi har nu utrett 100 ärenden med personer med dövblindhet, eller rättare sagt familjer för en dövblindhet berör ju inte bara personen själv, säger Lil. När Teamet väl startat upp en utredning och fått fullmakt, samlar Lil in alla journaler från sjukhus och vårdcentraler där personen tidigare varit undersökt. Hon gör också ett hembesök och berättar om hur Expertteamet arbetar. – Vid dessa tillfällen filmar jag ibland om det är ok med personen ifråga. Besöket är viktigt för att personen ska känna sig trygg med teamet och pågående utredning. Om jag har tur finns det en inarbetad kontakt på det lokala/regionala dövblindteamet som redan känner personen och då gör vi besöket tillsammans, berättar Lil. Expertteamet har möten fyra gånger per år. – När en utredning är klar håller vi ett informations- och samordningsmöte. Jag får ofta hjälp med detta av det lokala dövblindteamet som ofta också varit delaktigt under ut- B Sverige Porto betalt redningens gång. Vi delar vanligtvis på detta möte i två delar – en dag tillsammans med personen själv och hans/hennes familj och den andra delen håller vi tillsammans med personens nätverk. Detta gör vi för att vår patient med familj ska känna sig trygga med att kunna ställa alla frågor de vill kring diagnosen. Ofta är det ju en stor oro och många undringar, säger Lil. Med nätverket talar man om diagnosen och diskuterar behoven för personen och hur man ska kunna lösa praktiska problem. Sedan ställer Lil samman en slutrapport med konklusioner tillsammans med teamet. Detta kan sedan användas för att beskriva sin situation hos bland annat kommun och myndigheter. – Vi har ambitionen att återkoppla till våra avslutade ärenden för att se hur det har fungerat. Det är inte alltid en enkel uppgift, men oftast har vi en ganska klar bild eftersom vi ofta håller kontakten med personerna på en mindre formell basis. När vi får mejl, som nyss, från en ung dam från ett nyligen avslutat ärende, att det ordnat sig med arbete, bostad, färdtjänst och att ledarhund är på gång, då känner jag att samordningen verkligen fungerar som den ska, säger Lil. – Jag känner mig ofta priviligierad som får träffa så många fina människor som trots sina funktionsnedsättningar många gånger lever bra liv. Och att jag arbetar i ett team med ytterst kompetenta personer och får ta del av state-of-the-art inom forskningen inom syn, hörsel, genetik, pedagogik och kommunikation. Forskning som går framåt med ibland hisnande fart, avslutar Lil. Läs mer om Expertteamet på vår hemsida: www.nkcdb.se